Självständigt arbete på grundnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självständigt arbete på grundnivå"

Transkript

1 Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Återhämtning som psykologisk process i Ung Kraft 1

2 MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Examinator: Ingrid Zakrisson, Handledare: Öyvind Eikrem, Författare:, Huvudområde: Psykologi Termin, år: HT,2012 2

3 Förord Det har varit intressant och spännande att utforska återhämtning som psykologisk process i Ung Krafts projekt. Utan mina respondenter hade detta aldrig varit möjligt att genomföra. Jag vill därför tacka alla som tog sig tid att delta i denna fallstudie och som ville dela med er av era erfarenheter. Era berättelser har berört mig och gett mig relevant material till denna studie. Stort tack även till min handledare Öyvind Eikrem som stöttat mig genom uppsatsskrivandet och kommit med uppmuntran och konstruktiva förslag. Cecilia 3

4 Abstract Syftet med denna fallstudie är att visa vad Ung Kraft har haft för betydelse för deltagarnas återhämtning. Upplever ungdomarna i Ung Kraft att de fått stöd i sin återhämtning, om Ung Kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet samt om Ung Kraft bidragit till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang. Intervjuer har skett med fyra deltagare i Ung Kraft. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjälp av intervjuer, analyserats med stöd av social responsivitet, copingteori samt KASAM. Resultatet av studien visar att deltagarna i Ung Kraft upplever att verksamheten bidrar till att ungdomar med erfarenhet av psykisk ohälsa finner mening i vardagen, att de står i behov av en samlingsplats dit de kan gå även när de mår dåligt samt att deltagarna upplever att de funnit strategier för att hantera sin vardag, de känner även engagemang och samhörighet för verksamheten. Sökord: Återhämtning, coping, stress 4

5 Återhämtning en psykologisk process i Ung Kraft Psykisk ohälsa är som känt ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som mer eller mindre stör det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv. Alltfler upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Dessa besvär har ökat hos unga vuxna, speciellt bland yngre. De här problemställningarna är ofta omtalade i offentliga medier: På Tv 4 nyheterna den 2/ sades att aktivitetsersättningen tidigare kallat förtidspension ökar markant bland de yngre, främst hos unga pojkar. Det finns många orsaker till psykisk ohälsa. Vi är olika sårbara för de påfrestningar och upplevelser vi möter under livets gång. Den individuella sårbarheten är till viss del genetisk betingad. Det är vanligt att till exempel ärva dispositionen för att utveckla en depression men det är inte säkert att sjukdomen bryter ut. Det hänger bland annat samman med vilka yttre villkor som gäller i ens liv. Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk och att inte finna balans mellan privatliv och arbete eller studier kan också påverka den psykiska hälsan negativt. Stor arbetsbörda med för lite egen kontroll kan innebära att den psykiska hälsan påverkas (Karasek & Theorell 1990). Det finns en allmän pessimism både bland dem som själva har psykiska problem som hos läkare och vårdpersonal när det kommer till frågan att återhämta sig. Begreppet återhämtning börjar bli alltmer vanligt i olika länders och organisationers styrdokument för psykiatrisk vård och socialt arbete. För inte allt för länge sedan var både begreppet och möjligheten okänd. Återhämtning är en översättning av det amerikanska begreppet recovery. Det finns inget enhetligt svar på frågan om vad återhämtning är. Det är ett komplext och ibland laddat begrepp, där olika sammanhang gör olika tolkningar. En ofta citerad definition på återhämtning är den William Anthony, professor vid Boston University formulerade 1993: (Topor, 2004) Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess av attityder, värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Återhämtning innebär att man skapar nya mål och ny mening i sitt liv och om att växa förbi den katastrof den psykiska sjukdomen åsamkat. 5

6 Anthony menar således att man kan leva med kvarvarande sjukdomssymtom eller begränsningar i sin funktionsförmåga och trots detta ändå vara i återhämtning. Han talar om återhämtning som en utvecklingsprocess och menar att man kan vara symtomfri men inte i återhämtning, om man inte arbetar med att växa och omorientera sig. Alain Topor, svensk forskare och psykolog var den som översatte det amerikanska begreppet recovery till det svenska begreppet återhämtning. Topor poängterar dock att det sällan handlar om att återvända till den person man varit tidigare. Det handlar om att gå vidare i livet. Han menar att vi inte kan vrida klockan tillbaka och bli den som vi var tidigare, att återhämtning är en utvecklingsprocess. De flesta människor som drabbats av psykiska problem återhämtar sig helt eller delvis. Återhämtning skiljer sig från bot där det koncentreras på symtomen. Rehabilitering riktar in sig mot olika bristande funktioner. Återhämtning skiljer sig från bot och rehabilitering på tre avgörande sätt: 1. Individens insatser- återhämtningen är följden av det arbete individen själv gör, oftast med hjälp av andra. 2. Hela människan- se hela individen i sitt sammanhang återhämtning innebär att individen erövrar olika funktioner. 3. Makt- återhämtning innebär att individen skaffar sig makt över sitt liv med detta menas att individen skall kunna påverka sitt livs förlopp. (Topor, 2001) Återhämtning innebär att brukaren påbörjat en process med att återerövra makt över sitt eget liv. Vidare kan återhämtning ses som en process som ofta beskrivs av de inblandade som ett sätt att återerövra makten i förhållande till symptomen, makt i förhållande till behandling och de insatser som erbjuds brukaren samt makt i förhållande till omgivningens fördomar. Det finns två typer av återhämtning (1) social återhämtning och (2) total återhämtning. 1. Social återhämtning innebär att personen lever ett normalt socialt liv, även om kliniska tecken såsom att höra röster eller att uppvisa paranoida vanföreställningar fortfarande kan förekomma. Behandling i psykiatrins öppenvård kan förekomma. 2. Total återhämtning innebär att personen inte har några symptom av svåra psykiska besvär. Ingen behandling inom psykiatrin och har ett fungerande socialt liv. (Topor,2004) 6

7 Återhämtning ställer individens egna insatser i centrum. Ingen kan återhämta någon annan. Ingen verkar kunna återhämta sig, utan andras hjälp. Professionella kan bidra till återhämtningsprocessen, men även andra personer kan ha en viktig roll. Återhämtning är ingen ny diagnos som professionella kan ställa på brukarna. Individens egen bedömning av sin situation och sitt tillstånd är avgörande. Tidigare har man trott att allvarlig psykisk sjukdom med åtföljande funktionsnedsättningar var sjukdomar med dålig prognos och ständigt försämrande förlopp. Kunskapsbristen har resulterat i att den vård och stöd som getts till personer som drabbats av psykisk ohälsa har baserats på brist på hopp. Det finns också kunskapsbrist och fördomar i det samhälle vi lever i, många som drabbats av psykisk ohälsa möter brist på välkomnande och negativa attityder. Allmänheten känner inte till att människor med allvarlig psykisk sjukdom återhämtar sig och kan komma tillbaka till till exempelvis studier eller arbete (Topor, Broström & Strömvall, 2007). Ett återhämtningsbaserat arbete består bland annat i att stödja hopp, att stödja personens aktiva jag och hennes självhjälpsstrategier samt att stödja möjligheter, risktagande och avslut (Bogarve, Ershammar & Rosenberg 2012). Fall-Studie: UNG KRAFT UNG KRAFT är ett projekt som pågått i ett år som bedrivs av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och finansieras med stöd från Socialstyrelsen. RSMH arbetar för att öka kunskapen och engagemanget för psykisk ohälsa både lokalt och nationellt. Dess syfte är att erbjuda fler alternativ där individanpassade metoder används. RSMH önskar bidra till att sysselsättningsverksamheten bättre anpassas till den enskildes förutsättningar, i syfte att främja återgången till den reguljära arbetsmarknaden i de fall där det är möjligt. Konkret har detta under de senaste åren resulterat i ett arbete med uppstart av återhämtningscentra i både storstad och glesbygd. RSMH bedriver återhämtningscentra i samarbete med Stockholms stad sedan 2008 samt i Sollefteå sedan RSMH verkar för att individer i utanförskap pågrund av psykisk ohälsa ges möjlighet till en meningsfull sysselsättning i en trygg och resursbejakande miljö, vilket ökar möjligheten till återhämtning och ett mer självständigt liv. Ung Kraft arbetar för att förmedla hopp om återhämtning, att den är möjlig för alla som drabbats av psykisk ohälsa och erbjuder stöd till personer med psykisk ohälsa på deras resa till återhämtning och ett socialt liv. Återhämtning handlar ofta om både psykisk hälsa och livet i övrigt. Ung kraft har en lokal i Stockholm som är en mötesplats för deltagare och 7

8 personal, med fokus på ett utåtriktat arbete. Det huvudsakliga syftet är att stödja deltagarna i att lämna rollen som sjuk, rollen som patient och inta nya friska roller Ung kraft erbjuder kurser och aktiviteter i syfte att stödja deltagarnas delaktighet i önskade roller tillsammans med andra. Ung kraft låter deltagarna påverka verksamhetens innehåll. Med detta vill Ung kraft främja återhämtning och arbeta återhämtningsinriktat. Ung kraft använder sig av ett coachande förhållningssätt som handlar om att bygga upp en inre styrka och kan ses som en process för att höja självförtroendet och öka möjligheten att påverka sin egen situation. Detta görs genom diskussioner, övningar och kurser. De unga skall ges möjlighet att känna att de kan utveckla större tillit till sig själva, vilket gör att de får större makt och kontroll över den egna vardagen. Syftet och målet med projektet är att förstärka och komplettera kommunernas och landstingens insatser när det gäller meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten drivs på Östermalm och har kommit upp till 17 deltagare i dags läget. Aktiviteter och kurser: De aktiviteter som i dagsläget erbjuds är : 1. Teater workshop 2. Utomhusaktiviteter som i någon form främjar hälsa 3. Diskussions kvällar där vi arbetar för att stärka individen i form av självkänsla, empowerment, coping och återhämtning 4. Coachkurser återhämtningskurs coachkurs steg 1 och steg 2 Tidigare forskning Trots att utmattning och återhämtning sträcker sig långt tillbaka historisk sett är det ett relativt nytt forskningsområde. Stressrelaterad psykisk ohälsa-hur ser problemet ut?- Kristina Glise I en vetenskaplig artikel i Socialmedicinsk tidsskrift belyser Glise utmattningssyndrom som fenomen, men även viktiga faktorer för att nå en gynnsam återhämtning. Första kontakten med vårdgivaren mycket viktig. En förtroendefull relation med läkaren eller samtalsterapeuten kan bidra till att återhämtningsprocessen förkortas. Patienten behöver få information om vad som händer i kroppen när man är stressad, samt få förmedlat hopp att det kommer att bli bättre. Ofta behöver patienten minska sin belastning både hemma och på 8

9 arbetet. På det privata planet behöver individen återskapa resurser, bland annat genom fysisk träning, regelbundna vanor och avslappning. I svårare fall där utmattningen har depressiva inslag eller ångestsymptom kan individen behöva börja med antidepressiv medicinering. Även samtalsterapi, enskilt eller i grupp och social träning kan gynna tillfrisknandet. Prognosen för återhämtningsprocessen ser olika ut och beror bland annat på tillståndets allvarlighetsgrad, personliga egenskaper, socialt stöd och sjukvårdens förmåga att identifiera tillståndet och tillgodose patientens behov av vård (Glise, 2007). Kvinnor och mäns återhämtning från psykisk ohälsa Ulla-Karin Schön Ulla Karin Schöns avhandling är uppdelad i fyra delstudier, varav den första har som syfte att undersöka vilka faktorer personer med egen erfarenhet av allvarlig psykisk ohälsa och återhämtning beskriver som hjälpande. Här konstateras att återhämtningen till stor del är en social process, där individen tar hjälp av sin omgivning för att tillfriskna, bland annat i form av insatser från psykiatrisk vård, socialtjänst och självhjälpsgrupper. Den sociala relationen mellan brukare och behandlare är avgörande för om behandlingen upplevs som hjälpande eller inte. Återhämtningsprocessen startar när patienten har en patientidentitet och avslutas senare i en återhämtningsidentitet. Förutom den sociala processen i återhämtningen betonas individens inre och yttre strategier som betydelsefulla hjälpfaktorer. Som exempel på inre strategier nämner hon vila, medicin, koncentration och stressreduktion. Yttre strategier handlar istället om det praktiska handlandet, som att undvika isolering och tärande situationer. Brukarna strävar efter att känna mening i sin situation. Här finns en könsbunden skillnad, kvinnor tenderar att se både positiva och negativa värden med sin sjukdom, medan männen huvudsakligen ser de negativa aspekterna. Återhämtningsprocessen beskrivs som en föränderlig och omprövande resa, där upprepade försök, motgångar, insikter och personlig mognad avlöser varandra. Återhämtning är inte synonymt med bot eller avsaknad av symtom, utan innebär snarare en kompetens att bemästra och hantera sjukdomen (Schön, 2009). Social responsivitet Utifrån den socialpsykologiska synvinkel ses den sociala responsiviteten som en viktig och maktfull egenskap hos människan. Socialitet betyder samhällighet eller sällskaplighet och responsivitet betyder svar eller gensvar. Social responsivitet handlar om hur vi som individer är sällskapliga och om vår benägenhet att svara när det ställs frågor till oss. När vi är i samspel med varandra svarar vi genom att vara socialt responsiva. Människan anses vuxen och socialiserad först när den sociala responsiviteten blivit kraftigt inskränkt, från början är 9

10 den vild och barnslig. Den sociala responsiviteten utvecklar människans individualitet. Asplund menar att den sociala responsiviteten är mycket viktig för att existera som människa. Det är av avgörande betydelse att vara social, få gensvar och att vara ömsesidig. Motsatsen till social responsivitet är asocial responslöshet. Det innebär att vi inte svarar socialt på andra människor, att inte ge det gensvar som förväntas. Den asociala responslösheten måste vi lära oss medans den sociala responsiviteten kommer av sig själv. Är man asocialt responslös mot en annan människa hindras denna att vara social. Ett exempel på detta är kärleken mellan två individer, där kärleken och känslorna för partnern klingar ut. Den responsivitet som partnern från början hade har svalnat och partnern har mättat den nu mer eller mindre responslöse individen. Vi kan säga mättnad att gå från social responsivitet till asocial responslöshet. Mättnad kan sägas vara en brygga mellan den sociala responsiviteten och den asociala responslösheten (Asplund, 1987). Copingteori Förmågan att leva med ängslan, oro och ovisshet utan att förtvivla brukar kallas copingförmåga. På svenska skulle det kunna översättas till bemästringsförmåga. Begreppet coping omfattar alla krafter eller ansträngningar som en människa tar i anspråk för att klara av att tolerera eller minska yttre och inre krav samt hantera de konflikter som kan uppstå mellan yttre och inre krav. Copingförmågan är avgörande för hur stort funktionshindret blir vid skada, sjukdom och överbelastning. En lyckad copingprocess ökar individens självtillit, vilket i sin tur ökar hennes förmåga att motstå eller lösa framtida kriser. Om copingresurserna är otillräckliga kan en kris i stället leda till psykologiska problem och ett ändlöst lidande. Med coping menas själva agerandet för att bemästra en stressad situation. Enligt Lazarus och Folkman definieras coping som det tankemässiga och beteendemässiga ansträngningar för att hantera yttre och inre krav som överstiger individens förmåga (Lazarus & Folkman, 1984). Copingstrategier är de åtgärder en person vidtar för att hantera en svår situation. Det syftar till att förändra själva situationen, att förändra uppfattningen om situationen såsom förneka, avskärma sig och tänka om eller kontrollera stressande känslor. Man skiljer huvudsakligen på tre olika copingstrategier: problemfokuserad, känslofokuserad coping samt undvikande strategier. Problemfokuserad coping benämns som aktiv coping och känslofokuserad coping och undvikande strategier benämns som passiv. Faktorer som kan påverka vilken typ av 10

11 coping en person använder sig av kan vara problemlösningsförmåga, mängd socialt stöd, social förmåga, fysiskt tillstånd och materiella resurser. Problemfokuserad coping Problemfokuserad coping innebär de konkreta strategier som syftar till att förändra yttre omständigheter. Det handlar om att planera och fatta beslut, även att samla information och lösa konflikter. Problemfokuserad coping innebär att individen försöker lösa problemet, förstå dess orsaker och aktivt handla för att finna lösningar. Problemfokuserad coping när det gäller arbetslöshet kan till exempel vara att söka arbete eller att gå kurser för att höja sin kompetens. Problemfokuserad coping innebär också att individen koncentrerar sig på det faktiska problemet och anstränger sig för att förändra situationen som upplevs som stressande. Problemfokuserad coping delas in i tre områden: aktiv coping där individen agerar med omedelbar verkan för att hantera problemet. Planering där individen använder sig av handlingsstrategier och funderar kring åtgärder, åsidosättande av konkurrerande aktiviteter och avvaktande där individen väntar på rätt tillfälle att handla, samt söka instrumentellt socialt stöd där individen pratar med någon eller rådfrågar någon om åtgärder eller nya utgångspunkter av problemet. Känslofokuserad coping Känslofokuserad coping innebär att individen reglerar den känslomässiga reaktionen utan att ta itu med det egentliga problemet. Känslofokuserad coping kan delas in i fyra områden: Söka socialt emotionellt stöd då individen pratar med vänner och familj för att få sympati, förståelse eller för att ventilera sina känslor. Positiv omtolkning betyder att individen söker något bra i situationen medan accepterande innebär att individen lär sig leva med problemet. Förnekande av problemet betyder att individen inte vill inse det faktum att det har hänt. Det handlar om att ta hand om de egna känslorna, inre problem. Går problemet att lösa koncentrerar man sig på problemfokuserad coping. Går problemet inte att lösa koncentrerar man sig på att hantera de känslor som skapas av situationen. I detta ingår att lära sig att acceptera situationen och att omvärdera den. Undvikandestrategier 11

12 Undvikandestrategier syftar till de handlingar som tillfälligt minskar upplevelsen av det hot som en individ upplever. Hotet förändras emellertid inte och heller inte individens tolerans på lång sikt. Undvikande coping innehåller dels en emotionell sida, då individen mentalt försöker fly från problemet som till exempel vid sömn, arbete, dagdrömmar, TV eller litteratur. Dels en instrumentell sida då individen beteendemässigt flyr från problemet som att till exempel ge upp försöken att nå sina mål och sluta anstränga sig. Hur en person hanterar en svår situation bestäms delvis av hans eller hennes personliga resurser: såsom hälsa och energi, kontroll samt åtaganden som har motiverande effekt. Undvikande strategier är en form av passiv coping där individen tar avstånd mentalt och känslomässigt från det som utlöser stressen. Individen önskar att problemen skall försvinna, men gör samtidigt inget aktivt för att förändra sin situation. Undvikande strategier är den form av coping som skapar mest stress och skada hos individen. Den som lever mot problemen får på sikt ökad stress, medans den som lever med problemen på sikt minskar sin stress. Valet av copingstrategi är avgörande för om man skall förtränga det som har hänt, engagera sig eller stänga av, skuldbelägga sig själv eller andra, närma sig det jobbiga eller undvika det, uppmärksamma svårigheterna eller avvisa dem, anpassa sig eller gå under. Avgörande för långtidsresultatet är om man närmar sig eller fjärmar sig från svårigheterna (Brattberg, 2008). Teoretiska modellen KASAM Antonsky, professor i medicinsk sociologi använder av den teoretiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, för att förstå hälsoproblem. Antonsky anser att den mänskliga tillvaron är full av påfrestningar - motgångar, krav, konflikter och olika problem som måste lösas. Vad är det som gör att en del av oss klarar även svåra påfrestningar med hälsan i behåll, medans andra blir sjuka. Hans svar är att motståndskraften beror på vilken utsträckning vi upplever tillvaron som begriplig, meningsfull, och hanterbar. För detta använder han begreppet KASAM- Känsla av SAMmanhang. KASAM innebär följande: 1. Begriplighet. Upplever man yttre och intre stimuli som förnuftsmässig information som sammanhängande, ordnad struktur eller ser man bara kaos, som slumpmässig och oförklarlig? En individ med hög känsla av begriplighet kan se förändringar och överraskningar i livet som förklarbara. Deras syn på trauman är att de kan vändas som erfarenheter och utmaningar. Har man låg känsla av begriplighet ser man sig som en med ständig otur som följer genom livet. Att ha känslan av begriplighet innebär att 12

13 man upplever världen som begriplig och strukturerad, inte som kaotisk och oförklarlig. 2. Hanterbarhet. Handlar om yttre och inre resurser. Inre resurser är individens egen möjlighet till att kontrollera situationen. Yttre resurser är anhöriga, vänner, gud, läkare, arbetsgivare, sådana man kan lita på och räknar med att det ställer upp. En person med hög hanterbarhet ser sig inte som ett offer vilket en person med låg hanterbarhet gör. Hanterbarhet står för att man anser sig förfoga över resurser för att klara påfrestningar som kan ge stress i livet. 3. Meningsfullhet. KASAM-begreppets motivationskomponent, att uppleva en mening med livet och känna ett engagemang i vissa frågor. Individer med hög KASAM har ett engagemang inom frågor som är viktiga för dem och har stor betydelse i deras liv. En individ med låg KASAM kan inte se något som är viktigt för dem. Antonsky menar att meningsfullhet är den viktigaste komponenten för att anpassa sig till allting. Antonovsky understryker i sin teori är att man behöver veta vart man är på väg och varför för att uppleva välbefinnande och en god hälsa. Grunden är att begripa sin situation, uppleva välbefinnande och en god hälsa. Uppleva sig ha verktygen för att påverka den och samtidigt befinna sig i ett meningsfullt sammanhang. Vid Antonovskys studier av motståndskraft vid förändringar upptäckte han att banden till ens närmaste sociala grupp är särskilt betydelsefulla. Att kunna identifiera sig med en grupp, känna samhörighet och att man ingår i särskilda ramar och strukturer ökar förmågan till välbefinnande (Antonosky, 2001). Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad Ung Kraft har haft för betydelse för deltagarnas återhämtning. För att ta reda på hur projektet Ung Kraft upplevs bidra till deltagarnas återhämtning bygger studien på tre frågeställningar: - Upplever ungdomarna i Ung Kraft att de fått stöd i sin återhämtning? - Har Ung kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet? - Bidrar Ung kraft till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang? 13

14 Metod Val av metod handlar om hur vi väljer att ta få fram data i vår forskningsprocess, eftersom studiens syfte handlar om att få en förståelse för ett fenomen, kan forskningen sägas vara av kvalitativ karaktär. Kvalitativ metod innefattar alla analysmodeller som är språkliga och som leder fram till ett resultat av en text av något slag, detta till skillnad mot den kvantitativa metoden som innebär beräkningar och ger resultat som tolkas i kvantitativa termer definieras som kvantitativa. Kvantitativ forskning går att mäta och har kvantifiering som mål (Langemar,2008). Exempel på kvantitativa data är frekvenser och procentandelar, kvalitativa data använder information i form av intervjuer, filmer, anteckningar och annat för att dokumentera de fenomen som belyses. Kvalitativ metod handlar om att skapa en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer till det fenomen eller den händelse som studeras. Kvalitativ forskning innebär fördjupning i enstaka fallstudier snarare än att generalisera över ett stort antal fall. Den kvalitativa och den kvantitativa forskningen missuppfattas ofta konkurrerande men behöver inte nödvändigtvis vara motstridiga utan kan många gånger komplettera varandra. Man brukar göra skillnad mellan kvalitativa och kvantitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer kallas alla intervjuer med öppna svar, medan kvantitativ intervju har fasta svarsalternativ för respondenten att välja mellan. Kvalitativa intervjuer har öppna svar, men frågorna kan variera i struktureringsgrad (Svartdal, 2001). Ju mer öppen och bred frågeställning, desto mer ostrukturerad intervju bör man använda. Kvalitativa metoder innebär en ringa grad av formalisering. Metoden har primärt ett förstående syfte. Genom sättet vi samlar in vår information kan ge en djupare förståelse av det problemkomplex vi studerar, dels kan beskriva helheten av det sammanhang som detta ryms i. Metoden kännetecknas av närhet till den källa vi hämtar vår information ifrån (Langemar, 2008). De kvantitativa metoderna är mer formaliserade och strukturerade präglad av kontroll från forskarens sida (Holme & Solvang 1991). Min studie syftar till brukarnas återhämtning. Jag vill ta reda på om projektet Ung kraft bidragit till brukarnas återhämtning. Detta gör att min tanke vuxit att göra detta genom en kvalitativ studie, där jag ämnar intervjua brukarna inom projektet detta för att se vad som har haft betydelse för 14

15 brukarnas återhämtning, vilka strategier de har när de utsätts för krav samt om de upplever känsla av sammanhang. Fenomenologisk studie Fenomenologin syftar till att beskriva psykologiska fenomen så som de upplevs. I fenomenologiska analyser brukar fenomenen beskrivas utifrån hur de skiljer sig före och efter vilket medför att de har en början och ett slut, och de utspelar sig i ett sammanhang, som utgör en del av definitionen av själva fenomenet. Barbosa da Silva skiljer mellan konkret fenomenologi och strukturell fenomenologi. Med konkret fenomenologi menas den forskning som är inriktad på olika individers konkreta upplevelser av psykologiska fenomen, medans i strukturell fenomenologi är syftet att studera de enskilda upplevelserna av ett specifikt fenomen. Den strukturella fenomenologiska analysen går ut på att i de enskilda berättelserna finna de delar som är nödvändiga för att fenomenet skall upplevas som just det fenomenet och inget annat. Gemensamt för fenomenologi och hermeneutik är att man fokuserar på det individuella under analysprocessen (Langemar, 2008). Denna studie inspireras av fenomenologin och intervjufrågorna likaså. Deltagare Fyra stycken av deltagarna i Ung Kraft. Urval betecknar i psykologisk forskning oftast det val av deltagare vi gör ur den population som skall undersökas (Langemar,2008). Jag riktade in mig på de personer som är med i Ung kraft Kriteriet för att vara med i studien var att brukarna varit delaktiga i minst en månad. Jag avgränsade mig genom att bara ta kontakt med de ungdomar som i dagsläget är delaktiga samt bor i Stockholm. Jag arbetar själv i projektet och frågade vilka som kunde tänka sig att delta i min studie. Två pojkar och två flickor ville delta. Deltagarna var två kvinnor och två män mellan år. De beskrev sina problem utifrån erfarenheter av psykisk ohälsa psykos problematik och utbrändhet. Två av deltagarna har även fått diagnosen ADHD. Två av deltagarna har varit inlagda i sluten psykiatrisk vård. Två har varit i kontakt med öppenvården. En av deltagarna är långtidssjukskriven, en är delaktig i ett arbetsmarknadspolitiskt program och två arbetar deltid. I resultatet har deltagarna givits figurerade namn för att skilja dem åt. Namnen som valts är Birgitta, Lasse, Olle och Helen. 15

16 Datainsamlingsprocedur Data har samlats in med hjälp av personliga intervjuer där en bandspelare fungerade som stöd. Detta genom en semistrukturerad intervju, anledningen till detta är att en semistrukturerad intervju enligt Langemar kan ha väldigt varierande struktureringsgrad (Langemar, 2008). Detta för att jag skulle kunna använda mig av följdfrågor samt nya frågor som dök upp under intervjuns gång. Frågorna behövde inte ställas i samma ordning eller formuleras på exakt likadant sätt i intervju efter intervju. Detta för att jag skulle ha tillåtelse att anpassa mig till vad som hände under samtalets gång samt för att jag hade som mål att få fram en djup förståelse för ämnet. Intervjun bestod av ett antal frågor som var anpassade utifrån studiens syfte med huvudfrågor, med möjlighet att under intervjun utelämna eller lägga till frågor Vid behov. Frågorna i intervjuguiden handlade om deltagarnas återhämtningsprocess, anledningen till att de kontaktat Ung Kraft samt om Ung Kraft bidragit till att deltagarna upplever en känsla av sammanhang (Se bilaga 1). Ett antal testintervjuer i övningssyfte har genomförts. Detta för att se hur frågorna fungerar för att förhindra missförstånd och bringa klarhet samt tydlighet. Intervjun har inte varit längre än 40 minuter. Jag har använt mig av bakgrundsfrågor om deltagarna, för att sedan gå över till min intervju med utgångspunkt på ämnet. Frågorna har varit av öppen karaktär där tillfälle ges för deltagaren att berätta så mycket som denne själv vill samt tid för eftertanke. Dataanalys Analysen har gjorts utifrån (Hayes 2000) genom att jag har: Transkriberat materialet till text. Läst igenom texten i sin helhet tills en god överblick erhållits. Gått igenom texten markerat text eller skrivit nyckelord i marginalen som varit av relevans för frågeställningarna. Sorterat citaten utifrån olika primära teman, grupperat dem under olika övergripande begrepp. Tagit ett tema i taget och gått igenom hela texten och plockat ut allt som hör till just det temat. Gått igenom hela texten lika många gånger som det finns teman. För att slutligen göra en benämning på definition av varje tema. Sammanfattat materialet under varje tema med egna ord. Tagit med citat. Det är detta som utgör resultatet av studien. Utvecklat teori genom att relatera temana till varandra för att få en sammanhängande helhet. Jag har härmed tematisera utifrån svaren och inte utifrån frågor eller teman i intervjuguiden. Jag såg behovet av att påbörja min transkibering så fort som möjligt för att 16

17 minska risken att något av datainsamlingen skulle gå förlorad. Hela texten lästes igenom upprepade gånger för att skapa helhetskänsla och även för att plocka ut information som var av relevans för frågeställningarna. Jag tog ut relevanta citat och skapade teman och grupperade för att tydliggöra innehållet i intervjuerna. I denna studie redovisas resultatet med hjälp av olika teman samt direkta citat från de olika intervjuerna. Det är viktigt att poängtera att mitt resultat inte kan generaliseras. Jag är medveten om att jag endast kan undersöka ett begränsat antal personer, vilket kommer att föra med sig att vi inte kan vara alldeles säkra på hur representativa deras åsikter är för målgruppen. Etiska aspekter Information om syftet med undersökningen har delgivits deltagarna, liksom att de som valde att ingå i undersökningen även skall ges möjlighet att ta del av slutresultatet om så önskas. Även det faktum att de får vara anonyma. Varje intervjuperson som tackat ja till att delta i studien har fått ett skriftligt informationsbrev där syftet med studien klargjorts. Här framgick även hur materialet kommer att behandlas och förvaras samt frivilligheten att delta med möjlighet att ångra sitt deltagande utan krav på motivering. Här välkomnades även intervjupersonerna att höra av sig till mig eller min handledare om ytterligare information om deltagandet i studien önskades. Intervjupersonerna har informerats om möjligheten att när som helst avbryta intervjun samt om valfrihet att inte besvara vissa frågor. Jag vill få en djup inblick i hur de intervjuade faktiskt resonerar, genom att grundligt undersöka mitt ämne. Jag arbetar i projektet Ung Kraft och är medveten om att detta kan föra med sig att deltagarna inte svarar helt sanningsenligt eller att de svarar på frågorna utefter vad de tror att jag vill ha för svar. Jag har hanterat detta genom att informera deltagarna om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas samt att deltagarna kan vara anonyma och att även jag arbetar under tystnadsplikt. 17

18 Resultat Intervjuerna har skett i lugn miljö, där respondenterna getts tid att komma i balans innan intervjun startat. En av respondenterna behövde lite tid att komma i balans och kände sig lite nervös innan intervjun startade. Samtliga respondenter tyckte att intervjun och frågorna under intervjun fungerade bra. Här presenteras resultaten från mitt intervjumaterial. Genom analysmetoden har sju teman framträtt där faktorerna är: Finna mening i vardagen, individuella resurser, anhöriga och andra, betydelsefulla platser, ekonomisk situation, medicin och känsla av sammanhang. Faktorerna beskrivs i resultatavsnittet med belysande citat. Finna mening i vardagen Respondenterna ser olika anledningar till att de tog kontakt med Ung Kraft: Lasse: Jag fick höra om Ung Kraft och ville också vara med för att jag behövde någon sorts aktivitet Helen: Det flesta projekt som är för personer som har haft det svårt har varit för gravt handikappade och jag kände mig inte som handikappad och jag tänkte då får jag väl ge det där en chans för det lät ju bra men man vet ju aldrig Birgitta: Det var skönt att efter ha kontakt med en massa myndigheter kunna göra någonting själv, det var mest det jag blev nyfiken för att kunna se om det kunde finnas något bra när det mesta jag testat var ganska dåligt Olle: Träffade två stycken som berättade för mig om Ung Kraft. Lät intressant. Individuella resurser Så gott som alla ser sig själva som avgörande för sin egen återhämtning. De beskriver sin återhämtningsprocess som långsam men stadigt uppåt, hur de lärt sig att hantera sin situation. Erfarenheter har lärt dem att hitta nya strategier att tackla situationer som annars gjort att de mått dåligt. En del av respondenterna talar om att de lärt sig att säga nej till sådant som inte känns bra. 18

19 Birgitta: Att bara få tid och vila och inse att jag inte behövde göra saker jag inte mådde bra av det var första steget Helen: Jag övar på att inte låta känslorna styra lika mycket och vänta en stund, och sätta gränser Lasse: Om jag skall göra massa grejer så blir man slut efter ett tag då är det bra att ta pause, göra någon annan aktivitet Olle : Att inte låta fördomar förutfattade meningar styra och hur jag ser mig själv jag vill göra det jag vill för jag vet att det är bäst för mig inte låta någon annan styra Anhöriga och andra De närmaste inom familjen har spelat stor roll, men även vänner. Personer som finns med och stöttar när det behövs. Helen: Pratade mycket med mina närmaste vänner och pratade mycket med min pojkvän Olle: Mina föräldrar gick in aktivt, struktur behöver jag och mår bättre av struktur Lasse: Ung Kraft har bidragit till att jag känner mig säkrare och tryggare Betydelsefulla platser Samtliga av mina respondenter är med i Ung Kraft och anser att verksamheten har varit en viktig samlingsplats för dem. Hit kan man gå även om man mår dåligt. Atmosfären beskrivs som en trygg miljö och en acceptans som är hög. Att det är ok att du är som du är. Andra platser som har haft betydelse är arbetet och hemmet. Olle: Här finns det folk som lyssnar var står du nu- ibland kan det räcka att få utrymme och bara sitta och lugna ner sig. Helen: Snabbt återgå till ett riktigt arbete var jätte viktigt, det var jätte viktigt Lasse: Flyttade hemifrån och fick sköta sig själv, inte ha någon som säger åt mig vad jag skall göra och inte göra och få eget inflytande 19

20 Ekonomi Pengar och ekonomi har för en av respondenterna varit starkt bidragande till att återhämtningen varit möjlig. Olle: Pengar och ekonomi tog min pappa hand om och fixade så jag fick försörjningsstöd det var en lättnad. Jag kunde slappna av, nu kan jag börja från början och kämpa mig uppåt Medicin Medicin har för några varit ett nödvändigt stöd i sin återhämtningsprocess. Helen: Att jag fick mina mediciner, för det hade jag varit ganska skeptisk till innan, men en viktig del var också när medicinen väl funkade Olle: Jag är i behov av mina mediciner annars funkar ingenting Meningsfullhet Samtliga av respondenterna uttrycker en upplevelse av delaktighet i det som sker och känner engagemang för verksamheten. Lasse: Utan Ung Kraft så vet jag inte vad jag skulle ha gjort, här känner jag mig delaktig Helen: Coachkursen har hjälpt mig och jag känner mig nu motiverad till att komma vidare till den riktiga världen och det är skönt att veta att Ung Kraft finns Olle: Här känner jag mig delaktig, vi kämpar tillsammans framåt. Vi kanske inte vill åt samma håll alla som är här, vi har kraschat man behöver inte förklara allting vi vet och vi förstår varandra 20

21 Analys I analysen sammanförs resultatet från intervjumaterialet med teorin. Analysen inleds med en figur som visar vad som har varit av betydelse för respondenternas återhämtning. Som jag tidigare presenterat är studiens frågeställningar följande: - Upplever ungdomarna i Ung Kraft att de fått stöd i sin återhämtning? - Har Ung kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet? - Bidrar Ung kraft till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang? Finna mening i vardagen Individuella resurser Medicin meni ÅTERHÄMTNING Anhöriga och andra Ekonomi Betydelsefulla platser Figur 1. Faktorer som framkommit i studien, Återhämtning vilka alla har haft betydelse för respondenternas återhämtning. Finna mening i vardagen Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk kan påverka den psykiska hälsan negativt. Topor menar att återhämtning ses som en process bland annat genom de insatser som erbjuds brukaren. Respondenterna uttrycker behovet av att ha något att göra för att finna en meningsfull vardag. Meningsfullhet 21

22 Individuella resurser Deltagarna i denna studie ser sig själva som en betydande del i sin återhämtning. De talar om inre resurser som hjälper dem att ta kontroll över olika situationer i livet, det gör att de bättre kan hantera sitt liv. Copingstrategier är de åtgärder en person vidtar för att hantera en svår situation. Det syftar till att förändra själva situationen, att förändra uppfattningen om situationen såsom förneka, avskärma sig och tänka om eller kontrollera stressande känslor(brattberg, 2008). Om vi inte har olika sätt att hantera de problem som uppstår kan detta bidra till inre kaos. Detta kan bidra till att individen hittar nya vägar att tackla livets olika situationer. (Antonovsky, 2001). Exempel från studien är där två av deltagarna uttrycker sig att bara få tid och vila och inse att jag inte behövde göra saker jag inte mådde bra av samt öva på att inte låta känslorna styra lika mycket och sätta gränser. Anhöriga och andra Återhämtning ställer individens egna insatser i centrum. Ingen kan återhämta någon annan. Ingen verkar kunna återhämta sig, utan andras hjälp. Professionella kan bidra till återhämtningsprocessen, men även andra personer kan ha en viktig roll(topor, 2004). Asplund menar att människor som ger äkta gensvar är viktiga för individen. Människan skapar sig en individualitet genom den sociala responsiviteten (Asplund, 1987). Nära vänner och anhöriga har varit viktigt för deltagarnas återhämtning. Asplund anser att den sociala responsiviteten är ett viktigt inslag för att existera som individ. Exempel från deltagaren: Pratade mycket med mina närmaste vänner och pratade mycket med min pojkvän Ung Kraft har bidragit till att jag känner mig säkrare och tryggare Betydelsefulla platser Ung Kraft:s verksamhet kan ses som en viktig plats för deltagarna för de som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Här kan man dela sina erfarenheter med andra och får vara sig själv. Platser där man får utbyta erfarenheter är viktiga i återhämtningen. Ett återhämtningsbaserat arbete består bland annat i att stödja hopp, att stödja personens aktiva 22

23 jag och hennes självhjälpsstrategier samt att stödja möjligheter, risktagande och avslut (Bogarve, Ershammar & Rosenberg 2012). De flesta beskriver att de kan komma till Ung Kraft trots att de mår dåligt. Att se och ge äkta gensvar till andra människor är också viktigt (Asplund, 1987). Ekonomi För en av deltagarna har ekonomin haft en stor betydelse för dennes återhämtning. En usel privatekonomi som personer med psykisk ohälsa ofta har kan ses som ett avgörande hinder för möjligheten att utvecklas. pengar och ekonomi tog min pappa hand om och fixade så jag fick försörjningsstöd det var en lättnad. Jag kunde slappna av, nu kan jag börja från början och kämpa mig uppåt Medicin Medicin har för några varit ett nödvändigt stöd i sin återhämtningsprocess. Betydelsen av mediciner vid återhämtning har visat sig vara en betydande faktor. Det visar sig att när dosen är rätt inställd är medicinen hjälpande till deltagarnas återhämtning. att jag fick mina mediciner, för det hade jag varit ganska skeptisk till innan, men en viktig del var också när medicinen väl funkade jag är i behov av mina mediciner annars funkar ingenting Meningsfullhet Summan i Antonovskys teori är att man behöver veta vart man är på väg och varför för att uppleva välbefinnande och en god hälsa (Antonovsky,2001). Grunden är att begripa sin situation, uppleva välbefinnande och en god hälsa. Uppleva sig ha verktygen för att påverka den och samtidigt befinna sig i ett meningsfullt sammanhang. Vid Antonovskys studier av motståndskraft vid förändringar upptäckte han att banden till ens närmaste sociala grupp är särskilt betydelsefulla. Att kunna identifiera sig med en grupp, känna samhörighet och att man ingår i särskilda ramar och strukturer ökar förmågan till välbefinnande. Samtliga av respondenterna uttrycker en upplevelse av delaktighet i det som sker och känner engagemang för verksamheten. Utan Ung Kraft så vet jag inte vad jag skulle ha gjort, här känner jag mig delaktig 23

24 Coachkursen har hjälpt mig och jag känner mig nu motiverad till att komma vidare till den riktiga världen och det är skönt att veta att Ung Kraft finns Här känner jag mig delaktig, vi kämpar tillsammans framåt. Vi kanske inte vill åt samma håll alla som är här, vi har kraschat man behöver inte förklara allting vi vet och vi förstår varandra 24

25 Slutdisskussion 1.1 Här redovisar jag resultatet, analysen och teorin med mina egna reflektioner. Syftet med denna uppsats har varit att visa vad Ung Kraft har haft för betydelse för deltagarnas återhämtning, om deltagarna upplever att de fått stöd i sin återhämtning, om Ung Kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet samt om Ung Kraft bidragit till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang. Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk kan påverka den psykiska hälsan negativt. Topor menar att återhämtning kan ses som en process bland annat genom de insatser som erbjuds brukaren. Resultatet visar att Ung Kraft som verksamhet till ungdomar med erfarenhet av psykisk ohälsa upplever att de finner mening i vardagen, att de har behov av en samlingsplats dit de kan gå även när de mår dåligt. Deltagarna i denna studie ser även sig själva som en betydande del i sin återhämtning, de tar upp inre resurser som hjälper dem att ta kontroll över olika situationer i livet, vilket gör att de bättre kan hantera sina liv. Copingstrategier är de åtgärder en person vidtar för att hantera en svår situation. Det syftar till att förändra själva situationen, att förändra uppfattningen om situationen såsom förneka, avskärma sig och tänka om eller kontrollera stressande känslor (Brattberg, 2008). Deltagarna har funnit strategier för att hantera sin vardag i form av att inse behovet av vila samt att sätta gränser och inte låta känslorna styra lika mycket. Om Ung Kraft bidragit till dessa strategier är svårt att säga men att Coachkursen bidragit till att deltagarna funnit nya strategier har framkommit. Återhämtning ställer individens egna insatser i centrum. Ingen kan återhämta någon annan, Topor menar att ingen verkar kunna återhämta sig, utan andras hjälp (Topor, 2004). Professionella kan bidra till återhämtningsprocessen, men att även andra personer kan spela en viktig roll. Asplund menar att människor som ger äkta gensvar är viktiga för individen, vidare att den sociala responsiviteten är ett viktigt inslag för att existera som individ (Asplund, 2004). Ung Kraft står för en trygg miljö där acceptansen är hög samt att de får känna delaktighet i det som sker och ha 25

26 tillgång till aktiviteter, kurser och diskussioner. Detta samlat anser jag kan vara bidragande faktorer till deltagarnas återhämtning. Andra bidragande faktorer till återhämtningen är individens ekonomiska och medicinska situation. Att ha en tryggad ekonomi bidrar till en förbättring av det psykiska tillståndet. I en av mina intervjuer framkom att när ekonomin var stabil kunde intervjupersonen slappna av, börja från början och kämpa sig uppåt. En annan intervjuperson understryker vikten av att få medicin som fungerade. Detta anser jag vara en viktig faktor för att återhämtningsprocessen skall vara möjlig. Antonovsky understryker i sin teori är att man behöver veta vart man är på väg och varför för att uppleva välbefinnande och en god hälsa (Antonovsky, 2001). Att kunna identifiera sig med en grupp, känna samhörighet och att man ingår i särskilda ramar och strukturer ökar förmågan till välbefinnande. Samtliga respondenter uttrycker en upplevelse av delaktighet i det som sker och känner engagemang för verksamheten. Det huvudsakliga syftet för Ung Kraft är att stödja deltagarna i att lämna rollen som sjuk, rollen som patient och inta nya friska roller Ung kraft erbjuder kurser och aktiviteter i syfte att stödja deltagarnas delaktighet i önskade roller tillsammans med andra. Ung kraft låter deltagarna påverka verksamhetens innehåll. Med detta vill Ung kraft främja återhämtning och arbeta återhämtningsinriktat. Ung kraft använder sig av ett coachande förhållningssätt som handlar om att bygga upp en inre styrka och kan ses som en process för att höja självförtroendet och öka möjligheten att påverka sin egen situation, detta görs genom diskussioner och övningar och kurser. De unga skall ges möjlighet att känna att de kan utveckla större tillit till sig själva, vilket gör att de får större makt och kontroll över den egna vardagen. Jag anser utifrån resultatet från deltagarna att Ung Kraft är en betydelsefull verksamhet som är viktig och som står för en social gemenskap där tillgång till olika aktiviteter erbjuds för individer med psykisk ohälsa. Det är individen bakom diagnosen som lyfts fram. De upplever att de blir lyssnade på. De känner även sig delaktiga och kan identifiera sig med gruppen, känner samhörighet och engagemang för verksamheten. Jag anser att Ung Kraft bidragit till deltagarnas återhämtning. Deltagarna har utvecklat sina copingstrategier och funnit nya för att bättre kunna hantera sin vardag. Deltagarna känner en känsla av sammanhang i verksamheten. Jag är medveten om att mina deltagare är bekanta med begreppet återhämtning då Ung Kraft erbjuder kurser i detta. Jag tror inte att alla med psykisk ohälsa är bekanta med begreppen återhämtning och coping. Om jag hade valt fyra andra respondenter som inte varit delaktiga i 26

27 Ung Kraft kanske mitt resultat hade sett annorlunda ut. Jag är även medveten om att mitt resultat inte kan generaliseras, utifrån att jag endast undersökt ett begränsat antal personer, vilket för med sig att resultatet inte kan generaliseras på hela målgruppen med erfarenhet av psykisk ohälsa. I framtida studier anser jag att det skulle vara intressant att undersöka om det hur denna grupp med erfarenhet av psykiska ohälsa återtar makten och kontrollen över det egna livet efter en tids sjukdom, om det finns skillnader i kvinnor och mäns sätt att hantera yttre och inre krav samt använder sig av sina inre och yttre styrkor för att leva ett tillfredsställande liv genom att skapa nya mål. 27

28 Referenser Antonovsky, A (2001) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Asplund, J (1987) Det sociala livets elemäntära former. Göteborg:Korpen Bogarve, C, Ershammar, D, Rosenberg,D (2012) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder Stockholm:Gothia förlag Brattberg, G (2008)Att hantera det ohanterbara. Stockholm: Värkstaden Glise, K (2007) stressrelaterad psykisk ohälsa hur ser problemet ut Socialmedicinsk tidsskrift. Volym nr 84: Holme & Solvang (1991) Forskningmetodik Lund:Studentlitteratur Karasek.R, Theorell T (!990) Healthy work: Stress, productivity and Reconstruction of working life New York: Basic books. Langemar,P (2008) kvalitativ forskningmetod i psykologi Stockholm: Liber AB Lazarus,R.S & Folkman,S (!984) Stress, appraisal and coping New York: Springer Schön, U-K (2009) Kvinnor och mäns återhämtning från psykisk ohälsa Rapport i socialt arbete Stockholms Universitet: Institutionen för socialt arbete Svartdal, F (2001) Psykologins forskningsmetoder En introduktion Stockholm: Liber AB Topor,A(2004) Vad hjälper Stockholm: Natur & Kultur Topor,A mfl(2007) Vägen vidare RSMH och FoU enheten psykiatrin södra. Stockholm Topor,A (2001) Återhämtning från svåra psykiska störningar Stockholm:Natur & Kultur 28

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vägar till återhämtning från psykiska problem

Vägar till återhämtning från psykiska problem Vägar till återhämtning från psykiska problem Handledning för studier av Alain Topors bok Vad hjälper terhämtningsprojektet Vägar till återhämtning från psykiska problem Handledning för studier av Alain

Läs mer

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 September 2011 Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? David Rosenberg

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Man är ju inte sin diagnos, man är ju människor

Man är ju inte sin diagnos, man är ju människor Handledare: Lauritz Brännström Datum: 2009-12-14 Man är ju inte sin diagnos, man är ju människor En arbetsmiljökartläggning vid daglig verksamhet hos Aktema Linköpings universitet Institutionen för Beteendevetenskap

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Definition av hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Tidig förståelse i ett långt perspektiv

Tidig förståelse i ett långt perspektiv Tidig förståelse i ett långt perspektiv Helene Tranquist För en tid sedan blev jag tillfrågad om att medverka på en konferens om tidig intervention vid autism. Jag har sedan dess många gånger återkommit

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer