Självständigt arbete på grundnivå

Transkript

1 Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Återhämtning som psykologisk process i Ung Kraft 1

2 MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Examinator: Ingrid Zakrisson, Handledare: Öyvind Eikrem, Författare:, Huvudområde: Psykologi Termin, år: HT,2012 2

3 Förord Det har varit intressant och spännande att utforska återhämtning som psykologisk process i Ung Krafts projekt. Utan mina respondenter hade detta aldrig varit möjligt att genomföra. Jag vill därför tacka alla som tog sig tid att delta i denna fallstudie och som ville dela med er av era erfarenheter. Era berättelser har berört mig och gett mig relevant material till denna studie. Stort tack även till min handledare Öyvind Eikrem som stöttat mig genom uppsatsskrivandet och kommit med uppmuntran och konstruktiva förslag. Cecilia 3

4 Abstract Syftet med denna fallstudie är att visa vad Ung Kraft har haft för betydelse för deltagarnas återhämtning. Upplever ungdomarna i Ung Kraft att de fått stöd i sin återhämtning, om Ung Kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet samt om Ung Kraft bidragit till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang. Intervjuer har skett med fyra deltagare i Ung Kraft. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjälp av intervjuer, analyserats med stöd av social responsivitet, copingteori samt KASAM. Resultatet av studien visar att deltagarna i Ung Kraft upplever att verksamheten bidrar till att ungdomar med erfarenhet av psykisk ohälsa finner mening i vardagen, att de står i behov av en samlingsplats dit de kan gå även när de mår dåligt samt att deltagarna upplever att de funnit strategier för att hantera sin vardag, de känner även engagemang och samhörighet för verksamheten. Sökord: Återhämtning, coping, stress 4

5 Återhämtning en psykologisk process i Ung Kraft Psykisk ohälsa är som känt ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som mer eller mindre stör det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv. Alltfler upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Dessa besvär har ökat hos unga vuxna, speciellt bland yngre. De här problemställningarna är ofta omtalade i offentliga medier: På Tv 4 nyheterna den 2/ sades att aktivitetsersättningen tidigare kallat förtidspension ökar markant bland de yngre, främst hos unga pojkar. Det finns många orsaker till psykisk ohälsa. Vi är olika sårbara för de påfrestningar och upplevelser vi möter under livets gång. Den individuella sårbarheten är till viss del genetisk betingad. Det är vanligt att till exempel ärva dispositionen för att utveckla en depression men det är inte säkert att sjukdomen bryter ut. Det hänger bland annat samman med vilka yttre villkor som gäller i ens liv. Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk och att inte finna balans mellan privatliv och arbete eller studier kan också påverka den psykiska hälsan negativt. Stor arbetsbörda med för lite egen kontroll kan innebära att den psykiska hälsan påverkas (Karasek & Theorell 1990). Det finns en allmän pessimism både bland dem som själva har psykiska problem som hos läkare och vårdpersonal när det kommer till frågan att återhämta sig. Begreppet återhämtning börjar bli alltmer vanligt i olika länders och organisationers styrdokument för psykiatrisk vård och socialt arbete. För inte allt för länge sedan var både begreppet och möjligheten okänd. Återhämtning är en översättning av det amerikanska begreppet recovery. Det finns inget enhetligt svar på frågan om vad återhämtning är. Det är ett komplext och ibland laddat begrepp, där olika sammanhang gör olika tolkningar. En ofta citerad definition på återhämtning är den William Anthony, professor vid Boston University formulerade 1993: (Topor, 2004) Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess av attityder, värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Återhämtning innebär att man skapar nya mål och ny mening i sitt liv och om att växa förbi den katastrof den psykiska sjukdomen åsamkat. 5

6 Anthony menar således att man kan leva med kvarvarande sjukdomssymtom eller begränsningar i sin funktionsförmåga och trots detta ändå vara i återhämtning. Han talar om återhämtning som en utvecklingsprocess och menar att man kan vara symtomfri men inte i återhämtning, om man inte arbetar med att växa och omorientera sig. Alain Topor, svensk forskare och psykolog var den som översatte det amerikanska begreppet recovery till det svenska begreppet återhämtning. Topor poängterar dock att det sällan handlar om att återvända till den person man varit tidigare. Det handlar om att gå vidare i livet. Han menar att vi inte kan vrida klockan tillbaka och bli den som vi var tidigare, att återhämtning är en utvecklingsprocess. De flesta människor som drabbats av psykiska problem återhämtar sig helt eller delvis. Återhämtning skiljer sig från bot där det koncentreras på symtomen. Rehabilitering riktar in sig mot olika bristande funktioner. Återhämtning skiljer sig från bot och rehabilitering på tre avgörande sätt: 1. Individens insatser- återhämtningen är följden av det arbete individen själv gör, oftast med hjälp av andra. 2. Hela människan- se hela individen i sitt sammanhang återhämtning innebär att individen erövrar olika funktioner. 3. Makt- återhämtning innebär att individen skaffar sig makt över sitt liv med detta menas att individen skall kunna påverka sitt livs förlopp. (Topor, 2001) Återhämtning innebär att brukaren påbörjat en process med att återerövra makt över sitt eget liv. Vidare kan återhämtning ses som en process som ofta beskrivs av de inblandade som ett sätt att återerövra makten i förhållande till symptomen, makt i förhållande till behandling och de insatser som erbjuds brukaren samt makt i förhållande till omgivningens fördomar. Det finns två typer av återhämtning (1) social återhämtning och (2) total återhämtning. 1. Social återhämtning innebär att personen lever ett normalt socialt liv, även om kliniska tecken såsom att höra röster eller att uppvisa paranoida vanföreställningar fortfarande kan förekomma. Behandling i psykiatrins öppenvård kan förekomma. 2. Total återhämtning innebär att personen inte har några symptom av svåra psykiska besvär. Ingen behandling inom psykiatrin och har ett fungerande socialt liv. (Topor,2004) 6

7 Återhämtning ställer individens egna insatser i centrum. Ingen kan återhämta någon annan. Ingen verkar kunna återhämta sig, utan andras hjälp. Professionella kan bidra till återhämtningsprocessen, men även andra personer kan ha en viktig roll. Återhämtning är ingen ny diagnos som professionella kan ställa på brukarna. Individens egen bedömning av sin situation och sitt tillstånd är avgörande. Tidigare har man trott att allvarlig psykisk sjukdom med åtföljande funktionsnedsättningar var sjukdomar med dålig prognos och ständigt försämrande förlopp. Kunskapsbristen har resulterat i att den vård och stöd som getts till personer som drabbats av psykisk ohälsa har baserats på brist på hopp. Det finns också kunskapsbrist och fördomar i det samhälle vi lever i, många som drabbats av psykisk ohälsa möter brist på välkomnande och negativa attityder. Allmänheten känner inte till att människor med allvarlig psykisk sjukdom återhämtar sig och kan komma tillbaka till till exempelvis studier eller arbete (Topor, Broström & Strömvall, 2007). Ett återhämtningsbaserat arbete består bland annat i att stödja hopp, att stödja personens aktiva jag och hennes självhjälpsstrategier samt att stödja möjligheter, risktagande och avslut (Bogarve, Ershammar & Rosenberg 2012). Fall-Studie: UNG KRAFT UNG KRAFT är ett projekt som pågått i ett år som bedrivs av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och finansieras med stöd från Socialstyrelsen. RSMH arbetar för att öka kunskapen och engagemanget för psykisk ohälsa både lokalt och nationellt. Dess syfte är att erbjuda fler alternativ där individanpassade metoder används. RSMH önskar bidra till att sysselsättningsverksamheten bättre anpassas till den enskildes förutsättningar, i syfte att främja återgången till den reguljära arbetsmarknaden i de fall där det är möjligt. Konkret har detta under de senaste åren resulterat i ett arbete med uppstart av återhämtningscentra i både storstad och glesbygd. RSMH bedriver återhämtningscentra i samarbete med Stockholms stad sedan 2008 samt i Sollefteå sedan RSMH verkar för att individer i utanförskap pågrund av psykisk ohälsa ges möjlighet till en meningsfull sysselsättning i en trygg och resursbejakande miljö, vilket ökar möjligheten till återhämtning och ett mer självständigt liv. Ung Kraft arbetar för att förmedla hopp om återhämtning, att den är möjlig för alla som drabbats av psykisk ohälsa och erbjuder stöd till personer med psykisk ohälsa på deras resa till återhämtning och ett socialt liv. Återhämtning handlar ofta om både psykisk hälsa och livet i övrigt. Ung kraft har en lokal i Stockholm som är en mötesplats för deltagare och 7

8 personal, med fokus på ett utåtriktat arbete. Det huvudsakliga syftet är att stödja deltagarna i att lämna rollen som sjuk, rollen som patient och inta nya friska roller Ung kraft erbjuder kurser och aktiviteter i syfte att stödja deltagarnas delaktighet i önskade roller tillsammans med andra. Ung kraft låter deltagarna påverka verksamhetens innehåll. Med detta vill Ung kraft främja återhämtning och arbeta återhämtningsinriktat. Ung kraft använder sig av ett coachande förhållningssätt som handlar om att bygga upp en inre styrka och kan ses som en process för att höja självförtroendet och öka möjligheten att påverka sin egen situation. Detta görs genom diskussioner, övningar och kurser. De unga skall ges möjlighet att känna att de kan utveckla större tillit till sig själva, vilket gör att de får större makt och kontroll över den egna vardagen. Syftet och målet med projektet är att förstärka och komplettera kommunernas och landstingens insatser när det gäller meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten drivs på Östermalm och har kommit upp till 17 deltagare i dags läget. Aktiviteter och kurser: De aktiviteter som i dagsläget erbjuds är : 1. Teater workshop 2. Utomhusaktiviteter som i någon form främjar hälsa 3. Diskussions kvällar där vi arbetar för att stärka individen i form av självkänsla, empowerment, coping och återhämtning 4. Coachkurser återhämtningskurs coachkurs steg 1 och steg 2 Tidigare forskning Trots att utmattning och återhämtning sträcker sig långt tillbaka historisk sett är det ett relativt nytt forskningsområde. Stressrelaterad psykisk ohälsa-hur ser problemet ut?- Kristina Glise I en vetenskaplig artikel i Socialmedicinsk tidsskrift belyser Glise utmattningssyndrom som fenomen, men även viktiga faktorer för att nå en gynnsam återhämtning. Första kontakten med vårdgivaren mycket viktig. En förtroendefull relation med läkaren eller samtalsterapeuten kan bidra till att återhämtningsprocessen förkortas. Patienten behöver få information om vad som händer i kroppen när man är stressad, samt få förmedlat hopp att det kommer att bli bättre. Ofta behöver patienten minska sin belastning både hemma och på 8

9 arbetet. På det privata planet behöver individen återskapa resurser, bland annat genom fysisk träning, regelbundna vanor och avslappning. I svårare fall där utmattningen har depressiva inslag eller ångestsymptom kan individen behöva börja med antidepressiv medicinering. Även samtalsterapi, enskilt eller i grupp och social träning kan gynna tillfrisknandet. Prognosen för återhämtningsprocessen ser olika ut och beror bland annat på tillståndets allvarlighetsgrad, personliga egenskaper, socialt stöd och sjukvårdens förmåga att identifiera tillståndet och tillgodose patientens behov av vård (Glise, 2007). Kvinnor och mäns återhämtning från psykisk ohälsa Ulla-Karin Schön Ulla Karin Schöns avhandling är uppdelad i fyra delstudier, varav den första har som syfte att undersöka vilka faktorer personer med egen erfarenhet av allvarlig psykisk ohälsa och återhämtning beskriver som hjälpande. Här konstateras att återhämtningen till stor del är en social process, där individen tar hjälp av sin omgivning för att tillfriskna, bland annat i form av insatser från psykiatrisk vård, socialtjänst och självhjälpsgrupper. Den sociala relationen mellan brukare och behandlare är avgörande för om behandlingen upplevs som hjälpande eller inte. Återhämtningsprocessen startar när patienten har en patientidentitet och avslutas senare i en återhämtningsidentitet. Förutom den sociala processen i återhämtningen betonas individens inre och yttre strategier som betydelsefulla hjälpfaktorer. Som exempel på inre strategier nämner hon vila, medicin, koncentration och stressreduktion. Yttre strategier handlar istället om det praktiska handlandet, som att undvika isolering och tärande situationer. Brukarna strävar efter att känna mening i sin situation. Här finns en könsbunden skillnad, kvinnor tenderar att se både positiva och negativa värden med sin sjukdom, medan männen huvudsakligen ser de negativa aspekterna. Återhämtningsprocessen beskrivs som en föränderlig och omprövande resa, där upprepade försök, motgångar, insikter och personlig mognad avlöser varandra. Återhämtning är inte synonymt med bot eller avsaknad av symtom, utan innebär snarare en kompetens att bemästra och hantera sjukdomen (Schön, 2009). Social responsivitet Utifrån den socialpsykologiska synvinkel ses den sociala responsiviteten som en viktig och maktfull egenskap hos människan. Socialitet betyder samhällighet eller sällskaplighet och responsivitet betyder svar eller gensvar. Social responsivitet handlar om hur vi som individer är sällskapliga och om vår benägenhet att svara när det ställs frågor till oss. När vi är i samspel med varandra svarar vi genom att vara socialt responsiva. Människan anses vuxen och socialiserad först när den sociala responsiviteten blivit kraftigt inskränkt, från början är 9

10 den vild och barnslig. Den sociala responsiviteten utvecklar människans individualitet. Asplund menar att den sociala responsiviteten är mycket viktig för att existera som människa. Det är av avgörande betydelse att vara social, få gensvar och att vara ömsesidig. Motsatsen till social responsivitet är asocial responslöshet. Det innebär att vi inte svarar socialt på andra människor, att inte ge det gensvar som förväntas. Den asociala responslösheten måste vi lära oss medans den sociala responsiviteten kommer av sig själv. Är man asocialt responslös mot en annan människa hindras denna att vara social. Ett exempel på detta är kärleken mellan två individer, där kärleken och känslorna för partnern klingar ut. Den responsivitet som partnern från början hade har svalnat och partnern har mättat den nu mer eller mindre responslöse individen. Vi kan säga mättnad att gå från social responsivitet till asocial responslöshet. Mättnad kan sägas vara en brygga mellan den sociala responsiviteten och den asociala responslösheten (Asplund, 1987). Copingteori Förmågan att leva med ängslan, oro och ovisshet utan att förtvivla brukar kallas copingförmåga. På svenska skulle det kunna översättas till bemästringsförmåga. Begreppet coping omfattar alla krafter eller ansträngningar som en människa tar i anspråk för att klara av att tolerera eller minska yttre och inre krav samt hantera de konflikter som kan uppstå mellan yttre och inre krav. Copingförmågan är avgörande för hur stort funktionshindret blir vid skada, sjukdom och överbelastning. En lyckad copingprocess ökar individens självtillit, vilket i sin tur ökar hennes förmåga att motstå eller lösa framtida kriser. Om copingresurserna är otillräckliga kan en kris i stället leda till psykologiska problem och ett ändlöst lidande. Med coping menas själva agerandet för att bemästra en stressad situation. Enligt Lazarus och Folkman definieras coping som det tankemässiga och beteendemässiga ansträngningar för att hantera yttre och inre krav som överstiger individens förmåga (Lazarus & Folkman, 1984). Copingstrategier är de åtgärder en person vidtar för att hantera en svår situation. Det syftar till att förändra själva situationen, att förändra uppfattningen om situationen såsom förneka, avskärma sig och tänka om eller kontrollera stressande känslor. Man skiljer huvudsakligen på tre olika copingstrategier: problemfokuserad, känslofokuserad coping samt undvikande strategier. Problemfokuserad coping benämns som aktiv coping och känslofokuserad coping och undvikande strategier benämns som passiv. Faktorer som kan påverka vilken typ av 10

11 coping en person använder sig av kan vara problemlösningsförmåga, mängd socialt stöd, social förmåga, fysiskt tillstånd och materiella resurser. Problemfokuserad coping Problemfokuserad coping innebär de konkreta strategier som syftar till att förändra yttre omständigheter. Det handlar om att planera och fatta beslut, även att samla information och lösa konflikter. Problemfokuserad coping innebär att individen försöker lösa problemet, förstå dess orsaker och aktivt handla för att finna lösningar. Problemfokuserad coping när det gäller arbetslöshet kan till exempel vara att söka arbete eller att gå kurser för att höja sin kompetens. Problemfokuserad coping innebär också att individen koncentrerar sig på det faktiska problemet och anstränger sig för att förändra situationen som upplevs som stressande. Problemfokuserad coping delas in i tre områden: aktiv coping där individen agerar med omedelbar verkan för att hantera problemet. Planering där individen använder sig av handlingsstrategier och funderar kring åtgärder, åsidosättande av konkurrerande aktiviteter och avvaktande där individen väntar på rätt tillfälle att handla, samt söka instrumentellt socialt stöd där individen pratar med någon eller rådfrågar någon om åtgärder eller nya utgångspunkter av problemet. Känslofokuserad coping Känslofokuserad coping innebär att individen reglerar den känslomässiga reaktionen utan att ta itu med det egentliga problemet. Känslofokuserad coping kan delas in i fyra områden: Söka socialt emotionellt stöd då individen pratar med vänner och familj för att få sympati, förståelse eller för att ventilera sina känslor. Positiv omtolkning betyder att individen söker något bra i situationen medan accepterande innebär att individen lär sig leva med problemet. Förnekande av problemet betyder att individen inte vill inse det faktum att det har hänt. Det handlar om att ta hand om de egna känslorna, inre problem. Går problemet att lösa koncentrerar man sig på problemfokuserad coping. Går problemet inte att lösa koncentrerar man sig på att hantera de känslor som skapas av situationen. I detta ingår att lära sig att acceptera situationen och att omvärdera den. Undvikandestrategier 11

12 Undvikandestrategier syftar till de handlingar som tillfälligt minskar upplevelsen av det hot som en individ upplever. Hotet förändras emellertid inte och heller inte individens tolerans på lång sikt. Undvikande coping innehåller dels en emotionell sida, då individen mentalt försöker fly från problemet som till exempel vid sömn, arbete, dagdrömmar, TV eller litteratur. Dels en instrumentell sida då individen beteendemässigt flyr från problemet som att till exempel ge upp försöken att nå sina mål och sluta anstränga sig. Hur en person hanterar en svår situation bestäms delvis av hans eller hennes personliga resurser: såsom hälsa och energi, kontroll samt åtaganden som har motiverande effekt. Undvikande strategier är en form av passiv coping där individen tar avstånd mentalt och känslomässigt från det som utlöser stressen. Individen önskar att problemen skall försvinna, men gör samtidigt inget aktivt för att förändra sin situation. Undvikande strategier är den form av coping som skapar mest stress och skada hos individen. Den som lever mot problemen får på sikt ökad stress, medans den som lever med problemen på sikt minskar sin stress. Valet av copingstrategi är avgörande för om man skall förtränga det som har hänt, engagera sig eller stänga av, skuldbelägga sig själv eller andra, närma sig det jobbiga eller undvika det, uppmärksamma svårigheterna eller avvisa dem, anpassa sig eller gå under. Avgörande för långtidsresultatet är om man närmar sig eller fjärmar sig från svårigheterna (Brattberg, 2008). Teoretiska modellen KASAM Antonsky, professor i medicinsk sociologi använder av den teoretiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, för att förstå hälsoproblem. Antonsky anser att den mänskliga tillvaron är full av påfrestningar - motgångar, krav, konflikter och olika problem som måste lösas. Vad är det som gör att en del av oss klarar även svåra påfrestningar med hälsan i behåll, medans andra blir sjuka. Hans svar är att motståndskraften beror på vilken utsträckning vi upplever tillvaron som begriplig, meningsfull, och hanterbar. För detta använder han begreppet KASAM- Känsla av SAMmanhang. KASAM innebär följande: 1. Begriplighet. Upplever man yttre och intre stimuli som förnuftsmässig information som sammanhängande, ordnad struktur eller ser man bara kaos, som slumpmässig och oförklarlig? En individ med hög känsla av begriplighet kan se förändringar och överraskningar i livet som förklarbara. Deras syn på trauman är att de kan vändas som erfarenheter och utmaningar. Har man låg känsla av begriplighet ser man sig som en med ständig otur som följer genom livet. Att ha känslan av begriplighet innebär att 12

13 man upplever världen som begriplig och strukturerad, inte som kaotisk och oförklarlig. 2. Hanterbarhet. Handlar om yttre och inre resurser. Inre resurser är individens egen möjlighet till att kontrollera situationen. Yttre resurser är anhöriga, vänner, gud, läkare, arbetsgivare, sådana man kan lita på och räknar med att det ställer upp. En person med hög hanterbarhet ser sig inte som ett offer vilket en person med låg hanterbarhet gör. Hanterbarhet står för att man anser sig förfoga över resurser för att klara påfrestningar som kan ge stress i livet. 3. Meningsfullhet. KASAM-begreppets motivationskomponent, att uppleva en mening med livet och känna ett engagemang i vissa frågor. Individer med hög KASAM har ett engagemang inom frågor som är viktiga för dem och har stor betydelse i deras liv. En individ med låg KASAM kan inte se något som är viktigt för dem. Antonsky menar att meningsfullhet är den viktigaste komponenten för att anpassa sig till allting. Antonovsky understryker i sin teori är att man behöver veta vart man är på väg och varför för att uppleva välbefinnande och en god hälsa. Grunden är att begripa sin situation, uppleva välbefinnande och en god hälsa. Uppleva sig ha verktygen för att påverka den och samtidigt befinna sig i ett meningsfullt sammanhang. Vid Antonovskys studier av motståndskraft vid förändringar upptäckte han att banden till ens närmaste sociala grupp är särskilt betydelsefulla. Att kunna identifiera sig med en grupp, känna samhörighet och att man ingår i särskilda ramar och strukturer ökar förmågan till välbefinnande (Antonosky, 2001). Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad Ung Kraft har haft för betydelse för deltagarnas återhämtning. För att ta reda på hur projektet Ung Kraft upplevs bidra till deltagarnas återhämtning bygger studien på tre frågeställningar: - Upplever ungdomarna i Ung Kraft att de fått stöd i sin återhämtning? - Har Ung kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet? - Bidrar Ung kraft till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang? 13

14 Metod Val av metod handlar om hur vi väljer att ta få fram data i vår forskningsprocess, eftersom studiens syfte handlar om att få en förståelse för ett fenomen, kan forskningen sägas vara av kvalitativ karaktär. Kvalitativ metod innefattar alla analysmodeller som är språkliga och som leder fram till ett resultat av en text av något slag, detta till skillnad mot den kvantitativa metoden som innebär beräkningar och ger resultat som tolkas i kvantitativa termer definieras som kvantitativa. Kvantitativ forskning går att mäta och har kvantifiering som mål (Langemar,2008). Exempel på kvantitativa data är frekvenser och procentandelar, kvalitativa data använder information i form av intervjuer, filmer, anteckningar och annat för att dokumentera de fenomen som belyses. Kvalitativ metod handlar om att skapa en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer till det fenomen eller den händelse som studeras. Kvalitativ forskning innebär fördjupning i enstaka fallstudier snarare än att generalisera över ett stort antal fall. Den kvalitativa och den kvantitativa forskningen missuppfattas ofta konkurrerande men behöver inte nödvändigtvis vara motstridiga utan kan många gånger komplettera varandra. Man brukar göra skillnad mellan kvalitativa och kvantitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer kallas alla intervjuer med öppna svar, medan kvantitativ intervju har fasta svarsalternativ för respondenten att välja mellan. Kvalitativa intervjuer har öppna svar, men frågorna kan variera i struktureringsgrad (Svartdal, 2001). Ju mer öppen och bred frågeställning, desto mer ostrukturerad intervju bör man använda. Kvalitativa metoder innebär en ringa grad av formalisering. Metoden har primärt ett förstående syfte. Genom sättet vi samlar in vår information kan ge en djupare förståelse av det problemkomplex vi studerar, dels kan beskriva helheten av det sammanhang som detta ryms i. Metoden kännetecknas av närhet till den källa vi hämtar vår information ifrån (Langemar, 2008). De kvantitativa metoderna är mer formaliserade och strukturerade präglad av kontroll från forskarens sida (Holme & Solvang 1991). Min studie syftar till brukarnas återhämtning. Jag vill ta reda på om projektet Ung kraft bidragit till brukarnas återhämtning. Detta gör att min tanke vuxit att göra detta genom en kvalitativ studie, där jag ämnar intervjua brukarna inom projektet detta för att se vad som har haft betydelse för 14

15 brukarnas återhämtning, vilka strategier de har när de utsätts för krav samt om de upplever känsla av sammanhang. Fenomenologisk studie Fenomenologin syftar till att beskriva psykologiska fenomen så som de upplevs. I fenomenologiska analyser brukar fenomenen beskrivas utifrån hur de skiljer sig före och efter vilket medför att de har en början och ett slut, och de utspelar sig i ett sammanhang, som utgör en del av definitionen av själva fenomenet. Barbosa da Silva skiljer mellan konkret fenomenologi och strukturell fenomenologi. Med konkret fenomenologi menas den forskning som är inriktad på olika individers konkreta upplevelser av psykologiska fenomen, medans i strukturell fenomenologi är syftet att studera de enskilda upplevelserna av ett specifikt fenomen. Den strukturella fenomenologiska analysen går ut på att i de enskilda berättelserna finna de delar som är nödvändiga för att fenomenet skall upplevas som just det fenomenet och inget annat. Gemensamt för fenomenologi och hermeneutik är att man fokuserar på det individuella under analysprocessen (Langemar, 2008). Denna studie inspireras av fenomenologin och intervjufrågorna likaså. Deltagare Fyra stycken av deltagarna i Ung Kraft. Urval betecknar i psykologisk forskning oftast det val av deltagare vi gör ur den population som skall undersökas (Langemar,2008). Jag riktade in mig på de personer som är med i Ung kraft Kriteriet för att vara med i studien var att brukarna varit delaktiga i minst en månad. Jag avgränsade mig genom att bara ta kontakt med de ungdomar som i dagsläget är delaktiga samt bor i Stockholm. Jag arbetar själv i projektet och frågade vilka som kunde tänka sig att delta i min studie. Två pojkar och två flickor ville delta. Deltagarna var två kvinnor och två män mellan år. De beskrev sina problem utifrån erfarenheter av psykisk ohälsa psykos problematik och utbrändhet. Två av deltagarna har även fått diagnosen ADHD. Två av deltagarna har varit inlagda i sluten psykiatrisk vård. Två har varit i kontakt med öppenvården. En av deltagarna är långtidssjukskriven, en är delaktig i ett arbetsmarknadspolitiskt program och två arbetar deltid. I resultatet har deltagarna givits figurerade namn för att skilja dem åt. Namnen som valts är Birgitta, Lasse, Olle och Helen. 15

16 Datainsamlingsprocedur Data har samlats in med hjälp av personliga intervjuer där en bandspelare fungerade som stöd. Detta genom en semistrukturerad intervju, anledningen till detta är att en semistrukturerad intervju enligt Langemar kan ha väldigt varierande struktureringsgrad (Langemar, 2008). Detta för att jag skulle kunna använda mig av följdfrågor samt nya frågor som dök upp under intervjuns gång. Frågorna behövde inte ställas i samma ordning eller formuleras på exakt likadant sätt i intervju efter intervju. Detta för att jag skulle ha tillåtelse att anpassa mig till vad som hände under samtalets gång samt för att jag hade som mål att få fram en djup förståelse för ämnet. Intervjun bestod av ett antal frågor som var anpassade utifrån studiens syfte med huvudfrågor, med möjlighet att under intervjun utelämna eller lägga till frågor Vid behov. Frågorna i intervjuguiden handlade om deltagarnas återhämtningsprocess, anledningen till att de kontaktat Ung Kraft samt om Ung Kraft bidragit till att deltagarna upplever en känsla av sammanhang (Se bilaga 1). Ett antal testintervjuer i övningssyfte har genomförts. Detta för att se hur frågorna fungerar för att förhindra missförstånd och bringa klarhet samt tydlighet. Intervjun har inte varit längre än 40 minuter. Jag har använt mig av bakgrundsfrågor om deltagarna, för att sedan gå över till min intervju med utgångspunkt på ämnet. Frågorna har varit av öppen karaktär där tillfälle ges för deltagaren att berätta så mycket som denne själv vill samt tid för eftertanke. Dataanalys Analysen har gjorts utifrån (Hayes 2000) genom att jag har: Transkriberat materialet till text. Läst igenom texten i sin helhet tills en god överblick erhållits. Gått igenom texten markerat text eller skrivit nyckelord i marginalen som varit av relevans för frågeställningarna. Sorterat citaten utifrån olika primära teman, grupperat dem under olika övergripande begrepp. Tagit ett tema i taget och gått igenom hela texten och plockat ut allt som hör till just det temat. Gått igenom hela texten lika många gånger som det finns teman. För att slutligen göra en benämning på definition av varje tema. Sammanfattat materialet under varje tema med egna ord. Tagit med citat. Det är detta som utgör resultatet av studien. Utvecklat teori genom att relatera temana till varandra för att få en sammanhängande helhet. Jag har härmed tematisera utifrån svaren och inte utifrån frågor eller teman i intervjuguiden. Jag såg behovet av att påbörja min transkibering så fort som möjligt för att 16

17 minska risken att något av datainsamlingen skulle gå förlorad. Hela texten lästes igenom upprepade gånger för att skapa helhetskänsla och även för att plocka ut information som var av relevans för frågeställningarna. Jag tog ut relevanta citat och skapade teman och grupperade för att tydliggöra innehållet i intervjuerna. I denna studie redovisas resultatet med hjälp av olika teman samt direkta citat från de olika intervjuerna. Det är viktigt att poängtera att mitt resultat inte kan generaliseras. Jag är medveten om att jag endast kan undersöka ett begränsat antal personer, vilket kommer att föra med sig att vi inte kan vara alldeles säkra på hur representativa deras åsikter är för målgruppen. Etiska aspekter Information om syftet med undersökningen har delgivits deltagarna, liksom att de som valde att ingå i undersökningen även skall ges möjlighet att ta del av slutresultatet om så önskas. Även det faktum att de får vara anonyma. Varje intervjuperson som tackat ja till att delta i studien har fått ett skriftligt informationsbrev där syftet med studien klargjorts. Här framgick även hur materialet kommer att behandlas och förvaras samt frivilligheten att delta med möjlighet att ångra sitt deltagande utan krav på motivering. Här välkomnades även intervjupersonerna att höra av sig till mig eller min handledare om ytterligare information om deltagandet i studien önskades. Intervjupersonerna har informerats om möjligheten att när som helst avbryta intervjun samt om valfrihet att inte besvara vissa frågor. Jag vill få en djup inblick i hur de intervjuade faktiskt resonerar, genom att grundligt undersöka mitt ämne. Jag arbetar i projektet Ung Kraft och är medveten om att detta kan föra med sig att deltagarna inte svarar helt sanningsenligt eller att de svarar på frågorna utefter vad de tror att jag vill ha för svar. Jag har hanterat detta genom att informera deltagarna om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas samt att deltagarna kan vara anonyma och att även jag arbetar under tystnadsplikt. 17

18 Resultat Intervjuerna har skett i lugn miljö, där respondenterna getts tid att komma i balans innan intervjun startat. En av respondenterna behövde lite tid att komma i balans och kände sig lite nervös innan intervjun startade. Samtliga respondenter tyckte att intervjun och frågorna under intervjun fungerade bra. Här presenteras resultaten från mitt intervjumaterial. Genom analysmetoden har sju teman framträtt där faktorerna är: Finna mening i vardagen, individuella resurser, anhöriga och andra, betydelsefulla platser, ekonomisk situation, medicin och känsla av sammanhang. Faktorerna beskrivs i resultatavsnittet med belysande citat. Finna mening i vardagen Respondenterna ser olika anledningar till att de tog kontakt med Ung Kraft: Lasse: Jag fick höra om Ung Kraft och ville också vara med för att jag behövde någon sorts aktivitet Helen: Det flesta projekt som är för personer som har haft det svårt har varit för gravt handikappade och jag kände mig inte som handikappad och jag tänkte då får jag väl ge det där en chans för det lät ju bra men man vet ju aldrig Birgitta: Det var skönt att efter ha kontakt med en massa myndigheter kunna göra någonting själv, det var mest det jag blev nyfiken för att kunna se om det kunde finnas något bra när det mesta jag testat var ganska dåligt Olle: Träffade två stycken som berättade för mig om Ung Kraft. Lät intressant. Individuella resurser Så gott som alla ser sig själva som avgörande för sin egen återhämtning. De beskriver sin återhämtningsprocess som långsam men stadigt uppåt, hur de lärt sig att hantera sin situation. Erfarenheter har lärt dem att hitta nya strategier att tackla situationer som annars gjort att de mått dåligt. En del av respondenterna talar om att de lärt sig att säga nej till sådant som inte känns bra. 18

19 Birgitta: Att bara få tid och vila och inse att jag inte behövde göra saker jag inte mådde bra av det var första steget Helen: Jag övar på att inte låta känslorna styra lika mycket och vänta en stund, och sätta gränser Lasse: Om jag skall göra massa grejer så blir man slut efter ett tag då är det bra att ta pause, göra någon annan aktivitet Olle : Att inte låta fördomar förutfattade meningar styra och hur jag ser mig själv jag vill göra det jag vill för jag vet att det är bäst för mig inte låta någon annan styra Anhöriga och andra De närmaste inom familjen har spelat stor roll, men även vänner. Personer som finns med och stöttar när det behövs. Helen: Pratade mycket med mina närmaste vänner och pratade mycket med min pojkvän Olle: Mina föräldrar gick in aktivt, struktur behöver jag och mår bättre av struktur Lasse: Ung Kraft har bidragit till att jag känner mig säkrare och tryggare Betydelsefulla platser Samtliga av mina respondenter är med i Ung Kraft och anser att verksamheten har varit en viktig samlingsplats för dem. Hit kan man gå även om man mår dåligt. Atmosfären beskrivs som en trygg miljö och en acceptans som är hög. Att det är ok att du är som du är. Andra platser som har haft betydelse är arbetet och hemmet. Olle: Här finns det folk som lyssnar var står du nu- ibland kan det räcka att få utrymme och bara sitta och lugna ner sig. Helen: Snabbt återgå till ett riktigt arbete var jätte viktigt, det var jätte viktigt Lasse: Flyttade hemifrån och fick sköta sig själv, inte ha någon som säger åt mig vad jag skall göra och inte göra och få eget inflytande 19

20 Ekonomi Pengar och ekonomi har för en av respondenterna varit starkt bidragande till att återhämtningen varit möjlig. Olle: Pengar och ekonomi tog min pappa hand om och fixade så jag fick försörjningsstöd det var en lättnad. Jag kunde slappna av, nu kan jag börja från början och kämpa mig uppåt Medicin Medicin har för några varit ett nödvändigt stöd i sin återhämtningsprocess. Helen: Att jag fick mina mediciner, för det hade jag varit ganska skeptisk till innan, men en viktig del var också när medicinen väl funkade Olle: Jag är i behov av mina mediciner annars funkar ingenting Meningsfullhet Samtliga av respondenterna uttrycker en upplevelse av delaktighet i det som sker och känner engagemang för verksamheten. Lasse: Utan Ung Kraft så vet jag inte vad jag skulle ha gjort, här känner jag mig delaktig Helen: Coachkursen har hjälpt mig och jag känner mig nu motiverad till att komma vidare till den riktiga världen och det är skönt att veta att Ung Kraft finns Olle: Här känner jag mig delaktig, vi kämpar tillsammans framåt. Vi kanske inte vill åt samma håll alla som är här, vi har kraschat man behöver inte förklara allting vi vet och vi förstår varandra 20

21 Analys I analysen sammanförs resultatet från intervjumaterialet med teorin. Analysen inleds med en figur som visar vad som har varit av betydelse för respondenternas återhämtning. Som jag tidigare presenterat är studiens frågeställningar följande: - Upplever ungdomarna i Ung Kraft att de fått stöd i sin återhämtning? - Har Ung kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet? - Bidrar Ung kraft till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang? Finna mening i vardagen Individuella resurser Medicin meni ÅTERHÄMTNING Anhöriga och andra Ekonomi Betydelsefulla platser Figur 1. Faktorer som framkommit i studien, Återhämtning vilka alla har haft betydelse för respondenternas återhämtning. Finna mening i vardagen Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk kan påverka den psykiska hälsan negativt. Topor menar att återhämtning ses som en process bland annat genom de insatser som erbjuds brukaren. Respondenterna uttrycker behovet av att ha något att göra för att finna en meningsfull vardag. Meningsfullhet 21

22 Individuella resurser Deltagarna i denna studie ser sig själva som en betydande del i sin återhämtning. De talar om inre resurser som hjälper dem att ta kontroll över olika situationer i livet, det gör att de bättre kan hantera sitt liv. Copingstrategier är de åtgärder en person vidtar för att hantera en svår situation. Det syftar till att förändra själva situationen, att förändra uppfattningen om situationen såsom förneka, avskärma sig och tänka om eller kontrollera stressande känslor(brattberg, 2008). Om vi inte har olika sätt att hantera de problem som uppstår kan detta bidra till inre kaos. Detta kan bidra till att individen hittar nya vägar att tackla livets olika situationer. (Antonovsky, 2001). Exempel från studien är där två av deltagarna uttrycker sig att bara få tid och vila och inse att jag inte behövde göra saker jag inte mådde bra av samt öva på att inte låta känslorna styra lika mycket och sätta gränser. Anhöriga och andra Återhämtning ställer individens egna insatser i centrum. Ingen kan återhämta någon annan. Ingen verkar kunna återhämta sig, utan andras hjälp. Professionella kan bidra till återhämtningsprocessen, men även andra personer kan ha en viktig roll(topor, 2004). Asplund menar att människor som ger äkta gensvar är viktiga för individen. Människan skapar sig en individualitet genom den sociala responsiviteten (Asplund, 1987). Nära vänner och anhöriga har varit viktigt för deltagarnas återhämtning. Asplund anser att den sociala responsiviteten är ett viktigt inslag för att existera som individ. Exempel från deltagaren: Pratade mycket med mina närmaste vänner och pratade mycket med min pojkvän Ung Kraft har bidragit till att jag känner mig säkrare och tryggare Betydelsefulla platser Ung Kraft:s verksamhet kan ses som en viktig plats för deltagarna för de som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Här kan man dela sina erfarenheter med andra och får vara sig själv. Platser där man får utbyta erfarenheter är viktiga i återhämtningen. Ett återhämtningsbaserat arbete består bland annat i att stödja hopp, att stödja personens aktiva 22

23 jag och hennes självhjälpsstrategier samt att stödja möjligheter, risktagande och avslut (Bogarve, Ershammar & Rosenberg 2012). De flesta beskriver att de kan komma till Ung Kraft trots att de mår dåligt. Att se och ge äkta gensvar till andra människor är också viktigt (Asplund, 1987). Ekonomi För en av deltagarna har ekonomin haft en stor betydelse för dennes återhämtning. En usel privatekonomi som personer med psykisk ohälsa ofta har kan ses som ett avgörande hinder för möjligheten att utvecklas. pengar och ekonomi tog min pappa hand om och fixade så jag fick försörjningsstöd det var en lättnad. Jag kunde slappna av, nu kan jag börja från början och kämpa mig uppåt Medicin Medicin har för några varit ett nödvändigt stöd i sin återhämtningsprocess. Betydelsen av mediciner vid återhämtning har visat sig vara en betydande faktor. Det visar sig att när dosen är rätt inställd är medicinen hjälpande till deltagarnas återhämtning. att jag fick mina mediciner, för det hade jag varit ganska skeptisk till innan, men en viktig del var också när medicinen väl funkade jag är i behov av mina mediciner annars funkar ingenting Meningsfullhet Summan i Antonovskys teori är att man behöver veta vart man är på väg och varför för att uppleva välbefinnande och en god hälsa (Antonovsky,2001). Grunden är att begripa sin situation, uppleva välbefinnande och en god hälsa. Uppleva sig ha verktygen för att påverka den och samtidigt befinna sig i ett meningsfullt sammanhang. Vid Antonovskys studier av motståndskraft vid förändringar upptäckte han att banden till ens närmaste sociala grupp är särskilt betydelsefulla. Att kunna identifiera sig med en grupp, känna samhörighet och att man ingår i särskilda ramar och strukturer ökar förmågan till välbefinnande. Samtliga av respondenterna uttrycker en upplevelse av delaktighet i det som sker och känner engagemang för verksamheten. Utan Ung Kraft så vet jag inte vad jag skulle ha gjort, här känner jag mig delaktig 23

24 Coachkursen har hjälpt mig och jag känner mig nu motiverad till att komma vidare till den riktiga världen och det är skönt att veta att Ung Kraft finns Här känner jag mig delaktig, vi kämpar tillsammans framåt. Vi kanske inte vill åt samma håll alla som är här, vi har kraschat man behöver inte förklara allting vi vet och vi förstår varandra 24

25 Slutdisskussion 1.1 Här redovisar jag resultatet, analysen och teorin med mina egna reflektioner. Syftet med denna uppsats har varit att visa vad Ung Kraft har haft för betydelse för deltagarnas återhämtning, om deltagarna upplever att de fått stöd i sin återhämtning, om Ung Kraft bidragit till att deltagarna funnit nya strategier för att hantera yttre och inre krav i livet samt om Ung Kraft bidragit till att deltagarna känner och upplever meningsfullhet i form av känsla av sammanhang. Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk kan påverka den psykiska hälsan negativt. Topor menar att återhämtning kan ses som en process bland annat genom de insatser som erbjuds brukaren. Resultatet visar att Ung Kraft som verksamhet till ungdomar med erfarenhet av psykisk ohälsa upplever att de finner mening i vardagen, att de har behov av en samlingsplats dit de kan gå även när de mår dåligt. Deltagarna i denna studie ser även sig själva som en betydande del i sin återhämtning, de tar upp inre resurser som hjälper dem att ta kontroll över olika situationer i livet, vilket gör att de bättre kan hantera sina liv. Copingstrategier är de åtgärder en person vidtar för att hantera en svår situation. Det syftar till att förändra själva situationen, att förändra uppfattningen om situationen såsom förneka, avskärma sig och tänka om eller kontrollera stressande känslor (Brattberg, 2008). Deltagarna har funnit strategier för att hantera sin vardag i form av att inse behovet av vila samt att sätta gränser och inte låta känslorna styra lika mycket. Om Ung Kraft bidragit till dessa strategier är svårt att säga men att Coachkursen bidragit till att deltagarna funnit nya strategier har framkommit. Återhämtning ställer individens egna insatser i centrum. Ingen kan återhämta någon annan, Topor menar att ingen verkar kunna återhämta sig, utan andras hjälp (Topor, 2004). Professionella kan bidra till återhämtningsprocessen, men att även andra personer kan spela en viktig roll. Asplund menar att människor som ger äkta gensvar är viktiga för individen, vidare att den sociala responsiviteten är ett viktigt inslag för att existera som individ (Asplund, 2004). Ung Kraft står för en trygg miljö där acceptansen är hög samt att de får känna delaktighet i det som sker och ha 25

26 tillgång till aktiviteter, kurser och diskussioner. Detta samlat anser jag kan vara bidragande faktorer till deltagarnas återhämtning. Andra bidragande faktorer till återhämtningen är individens ekonomiska och medicinska situation. Att ha en tryggad ekonomi bidrar till en förbättring av det psykiska tillståndet. I en av mina intervjuer framkom att när ekonomin var stabil kunde intervjupersonen slappna av, börja från början och kämpa sig uppåt. En annan intervjuperson understryker vikten av att få medicin som fungerade. Detta anser jag vara en viktig faktor för att återhämtningsprocessen skall vara möjlig. Antonovsky understryker i sin teori är att man behöver veta vart man är på väg och varför för att uppleva välbefinnande och en god hälsa (Antonovsky, 2001). Att kunna identifiera sig med en grupp, känna samhörighet och att man ingår i särskilda ramar och strukturer ökar förmågan till välbefinnande. Samtliga respondenter uttrycker en upplevelse av delaktighet i det som sker och känner engagemang för verksamheten. Det huvudsakliga syftet för Ung Kraft är att stödja deltagarna i att lämna rollen som sjuk, rollen som patient och inta nya friska roller Ung kraft erbjuder kurser och aktiviteter i syfte att stödja deltagarnas delaktighet i önskade roller tillsammans med andra. Ung kraft låter deltagarna påverka verksamhetens innehåll. Med detta vill Ung kraft främja återhämtning och arbeta återhämtningsinriktat. Ung kraft använder sig av ett coachande förhållningssätt som handlar om att bygga upp en inre styrka och kan ses som en process för att höja självförtroendet och öka möjligheten att påverka sin egen situation, detta görs genom diskussioner och övningar och kurser. De unga skall ges möjlighet att känna att de kan utveckla större tillit till sig själva, vilket gör att de får större makt och kontroll över den egna vardagen. Jag anser utifrån resultatet från deltagarna att Ung Kraft är en betydelsefull verksamhet som är viktig och som står för en social gemenskap där tillgång till olika aktiviteter erbjuds för individer med psykisk ohälsa. Det är individen bakom diagnosen som lyfts fram. De upplever att de blir lyssnade på. De känner även sig delaktiga och kan identifiera sig med gruppen, känner samhörighet och engagemang för verksamheten. Jag anser att Ung Kraft bidragit till deltagarnas återhämtning. Deltagarna har utvecklat sina copingstrategier och funnit nya för att bättre kunna hantera sin vardag. Deltagarna känner en känsla av sammanhang i verksamheten. Jag är medveten om att mina deltagare är bekanta med begreppet återhämtning då Ung Kraft erbjuder kurser i detta. Jag tror inte att alla med psykisk ohälsa är bekanta med begreppen återhämtning och coping. Om jag hade valt fyra andra respondenter som inte varit delaktiga i 26

27 Ung Kraft kanske mitt resultat hade sett annorlunda ut. Jag är även medveten om att mitt resultat inte kan generaliseras, utifrån att jag endast undersökt ett begränsat antal personer, vilket för med sig att resultatet inte kan generaliseras på hela målgruppen med erfarenhet av psykisk ohälsa. I framtida studier anser jag att det skulle vara intressant att undersöka om det hur denna grupp med erfarenhet av psykiska ohälsa återtar makten och kontrollen över det egna livet efter en tids sjukdom, om det finns skillnader i kvinnor och mäns sätt att hantera yttre och inre krav samt använder sig av sina inre och yttre styrkor för att leva ett tillfredsställande liv genom att skapa nya mål. 27

28 Referenser Antonovsky, A (2001) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Asplund, J (1987) Det sociala livets elemäntära former. Göteborg:Korpen Bogarve, C, Ershammar, D, Rosenberg,D (2012) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder Stockholm:Gothia förlag Brattberg, G (2008)Att hantera det ohanterbara. Stockholm: Värkstaden Glise, K (2007) stressrelaterad psykisk ohälsa hur ser problemet ut Socialmedicinsk tidsskrift. Volym nr 84: Holme & Solvang (1991) Forskningmetodik Lund:Studentlitteratur Karasek.R, Theorell T (!990) Healthy work: Stress, productivity and Reconstruction of working life New York: Basic books. Langemar,P (2008) kvalitativ forskningmetod i psykologi Stockholm: Liber AB Lazarus,R.S & Folkman,S (!984) Stress, appraisal and coping New York: Springer Schön, U-K (2009) Kvinnor och mäns återhämtning från psykisk ohälsa Rapport i socialt arbete Stockholms Universitet: Institutionen för socialt arbete Svartdal, F (2001) Psykologins forskningsmetoder En introduktion Stockholm: Liber AB Topor,A(2004) Vad hjälper Stockholm: Natur & Kultur Topor,A mfl(2007) Vägen vidare RSMH och FoU enheten psykiatrin södra. Stockholm Topor,A (2001) Återhämtning från svåra psykiska störningar Stockholm:Natur & Kultur 28