Vägledning 2004:2 Version 8. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning 2004:2 Version 8. Sjukpenning och samordnad rehabilitering"

Transkript

1 Sjukpenning och samordnad rehabilitering

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av l författningsbestämmelser l allmänna råd l förarbeten l praxis l JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på försäkringskassan/publikationer UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Enheten för sjukpenning, samordnad rehabilitering och aktivitetsstöd Tel Version 8. Beslutad Grå markering bakom text indikerar en ändring. Finns ej i tryckt form. Internet

3 Innehåll Förkortningar...8 Sammanfattning...9 Läsanvisningar Inledning Vem är försäkrad? Socialförsäkringslagen Lagen om allmän försäkring EU-regler Sjukdomsbegreppet Definition Förtydligande av sjukdomsbegreppet Graviditet Operativa ingrepp Infertilitet Sjuklön Förutsättningar för rätt till sjuklön Vem är arbetstagare? Flera arbetsgivare Blandad inkomst Kvalifikationsregler Sjuklönens storlek Sjuklöneperiod Återinsjuknanderegel Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd Sjuklönegaranti Särskild sjukförsäkringsavgift Sjukperiod Vad är en sjukperiod? Sjukpenning i anslutning till sjuklöneperiod Sjukpenning i anslutning till period med aktivitetsstöd Återinsjuknanderegel Egenföretagare Sjukanmälan Anmälan till arbetsgivare Anmälan direkt till Försäkringskassan Studerande och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program EU-regler Motiv för anmälningsskyldighet Sjukpenning vid för sen anmälan Större individuell hänsyn Utredning av sjukpenningärenden Utredning

4 8.2 Beslutsunderlag Begäran om sjukpenning försäkran och särskild försäkran Medicinskt underlag Läkarintyg Läkarintygsföreläggande Kompletterande utredning Avstämningsmöte Särskilt läkarutlåtande Annan kompletterande utredning Övriga möjligheter att komplettera beslutsunderlaget Ersättning för läkarintyg och läkarutlåtanden Läkarutlåtandens svårighetsgrad Rätten till sjukpenning Grundprinciper Hel eller partiell sjukpenning Mer än heltidsarbete Bedömning av arbetsförmågan Normalt förekommande arbete Uppmärksamma rehabiliteringsbehov Steg-för-steg-modellen Bedömning av arbetsförmåga för arbetstagare Bedömning av arbetsförmåga hos arbetslösa Bedömning av arbetsförmåga för egenföretagare och uppdragstagare Bedömning av arbetsförmåga för behovsanställda Studerande Föräldralediga Deltidssjukskrivning Andra aktiviteter än arbete under sjukskrivning Särskilda skäl Arbetsresor Försäkrade som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukpenning för tid sjuk- eller aktivitetsersättning förklarats vilande Sjukpenning i förebyggande syfte Medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering Funktionsträning Behandlingshem för missbrukare Hälsohem Medicinskt underlag Förebyggande sjukpenning vid utredning begärd av Försäkringskassan Utlandsvård Högriskskydd Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd enligt AFL Särskilt högriskskydd enligt SjLL Större antal korta sjukperioder Längre sjukperioder Donation Ansökan och beslut om särskilt högriskskydd Upphävande av beslut Såväl större antal korta som längre sjukperioder Beslut enligt både AFL och SjLL

5 12. Sjukpenningens storlek Karensdag Karenstid för egenföretagare Beräkning av sjukpenning Beräkning av sjukpenning vid blandad inkomst Sjukpenning och sjuklön för samma tid Delad SGI Minskningsregeln Indragning eller nedsättning av sjukpenning Återbetalningsskyldighet Sjukpenning i särskilda situationer Utlandsvistelse Häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt m.m Omhändertagen för vård m.m Fosterföräldrar Studerande Studerande med studiestöd Studerande utan studiestöd Tjänstledighet för fackliga studier med stipendium Aktivitetsstöd Arbetslösa Helt arbetslös med inkomst under arbetslöshetstaket Helt arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket Delvis arbetslös Delvis arbetslös med inkomst under arbetslöshetstaket Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstak och sjuk till 50 procent Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket och SGI-taket Behovsanställda Skiftarbete Arbetskonflikt Värnpliktiga Särskild sjukpenning Beräkning av särskild sjukpenning Sjömän Egenföretagare Sjukpenning efter 65-årsdagen Försäkringsläkarens roll Rehabilitering Vem omfattas? Försäkringskassans handläggning av en begäran om rehabilitering från en person som är försäkrad på grund av bosättning Regler för gränsgångare enligt EU:s förordning 1408/ Regler för studerande med rätt till studiestöd Syftet med rehabilitering Den försäkrades medverkan Utredning av rehabiliteringsbehov Arbetsgivarens ansvar Anställda med lönebidrag

6 Personer med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Försäkringskassans utredningsansvar Avstämningsmöte Övriga utredningar Utredningar som Försäkringskassan kan upphandla Arbetsprövning Försäkring för den som skadar sig under en utredning Regler om rehabilitering för totalförsvarspliktiga Samordning och samverkan Samordningsansvaret Samverkan Samverkan med arbetsförmedlingen Samverkan med sjukvården Samverkansparternas ansvarsområden Arbetsgivaren Hälso- och sjukvården Arbetsförmedlingen Kommunens socialtjänst Arbetsmiljöverket Rehabiliteringsplan När ska en rehabiliteringsplan göras? Rehabiliteringsplanens syfte Rehabiliteringsplanens innehåll Rehabiliteringsåtgärder Arbetshjälpmedel Arbetsträning Arbetsträningsperiodens längd Ersättning under arbetsträning Arbetshjälpmedel och andra åtgärder i samband med arbetsträning Utbildning Finansiering av åtgärder Särskilda medel för arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m Rehabiliteringsersättning Rehabiliteringsersättning i rehabiliterande syfte Rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte Sjukdom som kan ge rätt till ersättning Försäkrade som har eller ska få ett arbetshjälpmedel Anställd Arbetslös Utredningen Arbetsförmågans nedsättning Ersättningstidens längd Rehabiliteringsersättning vid utbildning Ersättning under vistelse vid behandlingshem för missbrukare Rehabiliteringspenning Ersättning vid ledighet Ledighet vid enskild angelägenhet av vikt Ledighet vid uppehåll i rehabiliteringen Ledighet vid sjukdom Ledighet vid vård av barn

7 21.8 Särskilt bidrag Kursavgifter Läromedel Resor Ledsagare Beslut om rehabiliteringsersättning och särskilt bidrag Utbetalning av rehabiliteringsersättning och särskilt bidrag Ersättning för skada orsakad av en försäkrad som deltar i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd Försäkring för den som skadar sig under arbetslivsinriktad rehabilitering Återbetalningsskyldighet Arbetshjälpmedel Ansökan Tidpunkt för ansökan Utredning Anställd Flera anställningar Personer anställda med lönebidrag och personer som har en skyddad offentlig anställning, OSA Anställning hos Samhall Egenföretagare och fria yrkesutövare Lantbrukare Studerande Resekostnader Yttrande från facklig organisation Arbetshjälpmedel enligt LAF Arbetsgivarens ansvar Till vad kan bidrag lämnas? Översättning av facklitteratur till synskadade Till vad kan bidrag inte lämnas? Utrustning som normalt behövs i verksamheten Hörselhjälpmedel Bidragets storlek Bidrag till arbetsgivare Bidrag till den försäkrade Bidrag till arbetsgivaren och den försäkrade samtidigt Ersättning under utbildning eller annan åtgärd Försäkring Återbetalningsskyldighet Källförteckning Sakregister Bilaga: Historik information om ändringar i den här vägledningen

8 Förkortningar AD Arbetsdomstolens domar AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) BrB Brottsbalken EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU Europeiska unionen FAS Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd FL Förvaltningslagen (1986:223) FÖD Försäkringsöverdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) LAS Lagen (1082:80) om anställningsskydd LRA Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister Prop. Regeringens proposition RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd RegR Regeringsrätten RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket SAR Samordnad rehabilitering SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGI Sjukpenninggrundande inkomst SjLL Lagen (1991:1047) om sjuklön SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SSAL Lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift 8

9 Sammanfattning Vägledningen inleds med ett kapitel som översiktligt beskriver förmånen sjukpenning och Försäkringskassans uppgift i sjukskrivningsprocessen. Därefter följer ett kapitel som kortfattat beskriver vem som omfattas av försäkringen, samt ett kapitel om sjukdomsbegreppet. Innehållet i dessa båda kapitel utgör grund för resten av vägledningen. Det fjärde kapitlet behandlar reglerna om sjuklön med fokus på de delar av regelverket som direkt berör Försäkringskassans arbete. De fyra följande kapitlen behandlar bland annat begreppet sjukperiod, sjukanmälan samt tillvägagångssättet vid utredning av ett sjukpenningärende. Kapitel nio är en central del av vägledningen. Där redogörs för bedömningen av rätten till sjukpenning. De följande fem kapitlen behandlar sjukpenning i förebyggande syfte, högriskskydd, sjukpenningens storlek, sjukpenning i särskilda situationer samt försäkringsläkarens roll. I kapitlen femton till och med tjugoett behandlas reglerna om rehabilitering. Denna del av vägledningen inleds med vad som är syftet med rehabilitering och vikten av den försäkrades medverkan. Därefter avhandlas samordning och samverkan, rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsåtgärder. Slutligen beskrivs reglerna för rehabiliteringsersättning. Vägledningen avslutas med ett kapitel som beskriver de regler som gäller för bidrag till arbetshjälpmedel. 9

10 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen av sjukpenning, samordnad rehabilitering och arbetshjälpmedel. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 10

11 1. Inledning Sjukpenning är en förmån som kan betalas ut till den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Bedömningen av rätten till sjukpenning görs i första hand i förhållande till vilka arbetsuppgifter den försäkrade har. För den som är arbetslös ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade trots sjukdomen kan klara av ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Det avgörande är alltså inte hur sjuk den försäkrade är, utan om sjukdomen sätter ner arbetsförmågan i den sysselsättning som hon eller han har. Sjukpenningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på arbetsförmågans nedsättning. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska Försäkringskassan enligt huvudregeln bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Syftet med att bedöma arbetsförmågan utifrån renodlat medicinska kriterier är att göra gränserna tydliga för vad som ska ersättas av socialförsäkringen. Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess som ger rätt ersättning i rätt tid och syftar till att tillvarata de försäkrades arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. Försäkringskassan ska aktivt stötta den enskilde i rehabiliteringsprocessen. Aktiva åtgärder ska alltid eftersträvas framför en passiv utbetalning av kontantersättningar. Försäkringskassans samordningsuppdrag omfattar alla aktiviteter som förkortar den tid då den försäkrade får ersättning från sjukförsäkringen. Det innebär att samordningsuppdraget löper över hela ohälsoprocessen. Försäkringskassan har ett särskilt ansvar för att samordna övriga aktörers insatser och samverka med arbetsgivare, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård mot målet att få människor tillbaka i arbete. Som ett led i det gemensamma arbetet har AMS och Försäkringskassan upprättat en gemensam handlingsplan för rehabilitering i samverkan. Av denna framgår bland annat att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska ha en väl fungerande rutin för kontakt mellan myndigheterna i samband med att en individ övergår från att vara sjukskriven till att vara arbetssökande. 11

12 2. Vem är försäkrad? I detta kapitel beskrivs grundförutsättningarna för vem som kan få sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Detta regleras av socialförsäkringslagen (1999:799), SofL och lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. 2.1 Socialförsäkringslagen SofL innehåller bestämmelser om vem som omfattas av den svenska socialförsäkringen. Rätten till en förmån grundas på bosättning eller arbete i Sverige. Vare sig svenskt medborgarskap eller inskrivning hos Försäkringskassan är villkor för att en person ska omfattas av försäkringen. Enligt huvudregeln i SofL är en person som är bosatt i Sverige försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Exempel på sådana socialförsäkringsförmåner är rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. AFL samt ersättning för sjukvård. Den som arbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. I den arbetsbaserade försäkringen ingår sådana förmåner som betalas ut på grund av förlorad arbetsinkomst (så kallade inkomstbortfallsförsäkringar). Hit hör sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Det krävs alltså att en person arbetar här i landet, som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare, för att hon eller han ska ha rätt till sjukpenning. Begreppet arbetar i Sverige innebär att arbetet faktiskt utförs här i landet. Arbetets varaktighet, personens bosättning eller medborgarskap saknar betydelse vid bedömningen av om en person anses arbeta i Sverige. Var arbetsgivaren är medborgare eller har sin placeringsort har inte heller någon betydelse i detta sammanhang. För anställda gäller försäkringen från och med den första dagen av anställningstiden, och för uppdragstagare och egenföretagare gäller den från och med den dag då arbetet påbörjats. Försäkringen upphör i regel att gälla tre månader efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än semester, ferier eller motsvarande uppehåll. Dessa tre månader kallas för efterskyddstid. Se vidare Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.2 Lagen om allmän försäkring Den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner har rätt till sjukpenning om hon eller han har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som uppgår till minst 24 procent av gällande prisbasbelopp (3 kap. 1 AFL). SGI är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas få tills vidare för eget arbete, antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat för- 12

13 värvsarbete. Den fungerar som beräkningsunderlag för olika ersättningar inom socialförsäkringen. Vid beräkningen av SGI bortses från inkomst som överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet. Detta framgår av 3 kap. 2 AFL. En person som vid årets slut får sjukpenning, som är beräknad på en SGI som är lägre än 24 procent av prisbasbeloppet för följande år, har därför inte rätt till sjukpenning efter årsskiftet. För att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till sjukpenning måste Försäkringskassan först ha konstaterat att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner och att personen har en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet. Om någon av dessa förutsättningar inte är uppfylld ska Försäkringskassan inte utreda arbetsförmågans nedsättning. Undantaget är om ärendet gäller den bosättningsbaserade delen av rehabiliteringsförsäkringen. Då kan det bli aktuellt att utreda personens arbetsförmåga även om villkoren ovan inte är uppfyllda. Se vidare kapitel 15. För mer information om SGI, se Vägledning 2004:5 Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid. 2.3 EU-regler Försäkringskassan ska bedöma om en person ska vara försäkrad i Sverige med utgångspunkt i EU:s förordningar eller SofL. EU-förordningar är svensk rätt. Om svensk lag strider mot en EU-förordning är det EU:s regler som gäller. Sverige har också överenskommelser om social försäkring med andra stater så kallade konventioner. Dessa har företräde framför SofL men inte framför EU:s förordning 1408/71. SofL:s regler kan tillämpas direkt för personer som alltid bott och arbetat i Sverige. För den som åker till eller kommer från andra länder för bosättning och/eller arbete måste Försäkringskassan däremot först ta ställning till om EU-regler eller konventionsregler ska tillämpas. EU har bestämmelser vars syfte är att samordna medlemsländernas regler om social trygghet. Bestämmelserna finns i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och i Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förutom inom EU gäller dessa förordningar inom EES. Det innebär att reglerna också tillämpas i Island, Liechtenstein och Norge. Genom ett särskilt avtal mellan EU och Schweiz ska dessa förordningar även tillämpas i Schweiz. Se även vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner m.m. 13

14 3. Sjukdomsbegreppet Detta kapitel behandlar innebörden av begreppet sjukdom ur försäkringsrättslig synvinkel. 3.1 Definition Grundläggande för rätten till sjukpenning är att den försäkrade lider av sjukdom och att sjukdomen sätter ned arbetsförmågan. Innebörden av begreppet sjukdom har därför en avgörande betydelse vid bedömningen av rätt till ersättning. Det finns ingen definition av begreppet sjukdom i AFL. I förarbeten till lagen från 1940-talet finns dock vissa uttalanden om begreppets innebörd som fortfarande anses vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömningen hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med den utgångspunkten kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom. Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, havandeskap eller barnafödande ska enligt förarbetena inte betraktas som sjukdom, eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen. Det är dock viktigt att komma ihåg att avsikten med de här uttalandena inte var att binda rättstillämpningen. Det ansågs i stället angeläget att skälighetssynpunkter beaktas i tillämpningen. Varje ärende ska alltid bedömas med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. (Socialvårdskommitténs betänkande VII [SOU 1944:15] Utredning och förslag angående lag om allmän försäkring s. 162) Begreppet sjukdom definieras alltså enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning. Därmed kan ersättningen från sjukförsäkringen anpassas till vetenskapens framsteg utan att reglerna behöver ändras. Sjukförsäkringens ersättningsområde har utvidgats dels genom att domstolarna skapar eller ändrar rättspraxis, dels genom att riksdagen fattar beslut om att ändra lagreglerna. Begreppet sjukdom har successivt kommit att utvidgas. Exempel på detta är synen på störningar under graviditet, operativa ingrepp samt sorg- och trötthetstillstånd i samband med nära anhörigs död. (Prop. 1994/95:147, avsnitt 4.2, s.20) 14

15 3.2 Förtydligande av sjukdomsbegreppet Att definiera ett sjukdomsbegrepp medför svåra avvägningar mellan vad som ska anses vara sjukdom eller inte. Inför ändringen av lagstiftningen 1995 uttalade regeringen att den utvidgning av begreppet som skett genom domstolspraxis inte innebar att det blivit för generöst. Problemet var en glidning i tillämpningen hos läkare, patienter och inom socialförsäkringsadministrationen. Sjukpenningförsäkringen riskerade därigenom att bli en allmän inkomstbortfallsförsäkring. Det var angeläget att motverka att ersättning från sjukförsäkringen betalades ut för sociala och generella livsproblem, utan att motsvarande utvidgning av det försäkringsrättsliga sjukdomsbegreppet skett genom domstolspraxis eller lagändring. (Prop. 1994/95:147, avsnitt 4.2, s ) 3 kap. 7 AFL fick därför sin nu gällande formulering: "Vid bedömningen av om sjukdom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden." Förändringen ska ses som ett förtydligande av att det är en sjukförsäkring som regleras i AFL. Rätten till ersättning i form av sjukpenning gäller alltså bara när det är sjukdom eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga. Den nedsatta arbetsförmågan ska dessutom påverka förmågan att försörja sig genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Nedsatt arbetsförmåga av andra skäl bör däremot inte ge rätt till ersättning. (Prop. 1996/97:28, avsnitt 4, s. 10) Diversearbetaren Dennis är sjukskriven med diagnosen ben- och armfrakturer. Under utredningens gång framkommer att han både har missbruksproblem och en trasslig ekonomi. Dessutom saknar han fast bostad. Dennis besvärliga sociala situation påverkar inte hans arbetsförmåga. Han är helt arbetsoförmögen på grund av sina frakturer. Sjukdomstillstånd som utlösts av arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden kan dock självfallet ge rätt till sjukpenning. Sjukdomens orsak är irrelevant vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Annika är arbetslös. Efter en tid blir sysslolösheten så psykiskt pressande för henne att hon drabbas av en depression. Hon kan därför inte söka arbete. Försäkringskassan finner vid sin utredning att sjukdom föreligger och att Annika på grund av sjukdomen inte kan söka arbete. Renodlingen av försäkringen har medfört att diagnosens betydelse har ökat vid bedömningen av arbetsförmågan. Detta blir särskilt påtagligt när det gäller det slags sjukdomar eller besvär som är svåra att fastställa objektivt 15

16 och som ofta ges så kallade symtomdiagnoser. Exempel på sådana sjukdomar är olika former av värktillstånd i rörelseapparaten utan påvisbara skador eller andra medicinska fynd. (Prop. 1996/97:28, avsnitt 4, s ) 3.3 Graviditet En normal graviditet kan inte betecknas som sjukdom. Det är ett kroppstillstånd som hör ihop med den normala livsprocessen. Men en kvinna har naturligtvis rätt till sjukpenning om hon är eller blir sjuk under graviditeten och sjukdomen sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Det gäller oberoende av om sjukdomen beror på graviditeten eller om den inte har något samband med denna. Det har heller ingen betydelse hur lång tid det är kvar till beräknad förlossning. Ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg gällde en kvinna som var sjukskriven för foglossning från och med den 6 januari. Beräknad förlossning var den 13 mars. Av det medicinska underlaget framgick det att kvinnan ömmade rejält över alla fogar i bäckenet. Hon hade stora svårigheter att gå och kunde knappt förflytta sig över golvet. Hon klarade därför inte av att utföra sitt arbete som säljare i en klädbutik. Kammarrätten uttalade att det förhållandet att vissa besvär beror på graviditet inte innebär att det är uteslutet att rätt till sjukpenning kan föreligga. Med den medicinska utredningen som grund bedömdes hennes besvär som ett sådant onormalt kroppstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen och som därför bör betecknas som sjukdom. (KRNG mål nr ) Fabiola arbetar som florist i en egen blomsterhandel med två anställda. Av det medicinska underlaget framgår att hon är gravid i vecka 32 och har tilltagande ryggsmärtor med ischiasinslag. Hon har svårt att stå och gå, böja sig ned och lyfta. Fabiola är kraftigt överviktig och hon har även tidigare haft stora problem med ryggen och varit sjukskriven för ryggbesvär. Arbetet som florist är tungt och krävande, men hon klarar av administrativt arbete, inköp och planering på halvtid. Försäkringskassan gör bedömningen att sjukdom föreligger och att den sätter ned Fabiolas arbetsförmåga till hälften. Det finns möjligheter att få ersättning när en gravid kvinna, trots att det inte föreligger något sjukdomstillstånd, inte orkar arbeta hela tiden fram till förlossningen. Den som har ett fysiskt påfrestande arbete och inte kan fortsätta med detta på grund av graviditet har i första hand rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan kan hon få ersättning i form av havandeskapspenning. Ersättningen kan betalas ut under högst femtio dagar och tidigast från och med sextionde dagen före beräknad förlossning. De sista tio dagarna före beräknad förloss- 16

17 ning kan hon inte få havandeskapspenning. (3 kap. 9 och 9 a AFL) Se Vägledning 2002:6 Havandeskapspenning. En gravid kvinna har även rätt till föräldrapenning före barnets födelse. Den kan betalas ut tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. (4 kap. 4 AFL) Se Vägledning 2002:1 Föräldrapenning. 3.4 Operativa ingrepp När det gäller operativa ingrepp har praxis efter hand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte tillmäts någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter ingreppet. Bedömningen ska i stället göras utifrån det sjukdomstillstånd som det operativa ingreppet medfört. Operativa ingrepp som enligt praxis kan ge rätt till sjukpenning är kejsarsnitt, abort, sterilisering, skönhetsoperation och organ- eller vävnadsdonation. (FÖD:s dom ref. 81:21 och FÖD 1984:37) Gert sjukanmäler sig hos sin arbetsgivare den 1 oktober på grund av att han ska genomgå en plastikoperation. Orsaken till operationen är att han ska låta ta bort tatueringar på armar och rygg. Gert är gjuteriarbetare. Den behandlande läkaren sjukskriver honom och bedömer att Gert är helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom under den tid som läkningen efter operationen beräknas ta. Enligt läkarintyget är arbetsförmågan helt nedsatt till och med den 5 november. Från och med den 22 oktober, då sjuklöneperioden löpt ut, konstaterar Försäkringskassan att sjukdom föreligger eftersom operationen medfört att Gert befinner sig i ett sjukdomstillstånd. Alfred som är arbetslös skrivs in på sjukhus den 2 mars för att donera benmärg till sin systers transplantation. Redan under inskrivningsdagen påbörjas omfattande undersökningar och provtagning som leder till ett sjukdomstillstånd. Undersökningarna pågår till och med den 7 mars. Den 8 mars genomförs transplantationen. Sjukdom föreligger från och med den 2 mars då förberedelserna inför operationen påbörjades. 3.5 Infertilitet Infertilitet beror ofta på förändringar av anatomisk eller funktionell natur i reproduktionsorganen hos kvinnan eller mannen. Att inte kunna bli biologisk förälder i fertil ålder kan betecknas som ett onormalt kroppstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen. 17

18 Undersökningar och behandlingar av orsaker till infertilitet kan därför jämställas med andra diagnostiska och terapeutiska åtgärder för att upptäcka och behandla sjukdom. Vid såväl utredning som behandling av infertilitet har både mannen och kvinnan enligt praxis rätt till sjukpenning, under förutsättning att övriga kriterier för rätt till ersättning är uppfyllda. (FÖD 1986:43) 18

19 4. Sjuklön I det här kapitlet beskrivs reglerna för sjuklön. Dessa finns i lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL). Lagens förarbeten finns bland annat i proposition 1990/91:181 om sjuklön, m.m. och proposition 2002/03:100, 2003 års ekonomiska vårproposition. Reglerna om sjuklön infördes för att göra arbetsgivarnas ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa tydligare och för att ge de anställda en rättvisare kompensation för inkomstförluster till följd av sjukdom. Sjuklönen utgör grunden för ersättningen vid korta sjukdomsfall. Enligt lagen ges arbetstagare rätt att under de första fjorton dagarna av varje sjukperiod (sjuklöneperioden) behålla en viss del av den lön och andra anställningsförmåner som de skulle ha fått om de kunnat utföra sina arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). (7 SjLL) 4.1 Förutsättningar för rätt till sjuklön Rätt till sjuklön gäller den som har en anställning och som på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta (1 SjLL). Detta innebär att uppdragstagare och egenföretagare inte omfattas av sjuklönereglerna. För dessa grupper, liksom för arbetslösa, gäller AFL från första dagen i ett sjukfall. Det finns ingen definition av sjukdomsbegreppet i SjLL. Den tolkning av begreppet som gjorts vid tillämpningen av sjukpenningreglerna i AFL ska gälla även vid tillämpningen av sjuklönebestämmelserna. Detta framgår av 4 SjLL Vem är arbetstagare? Varken SjLL eller AFL innehåller någon definition av begreppen arbetsgivare och arbetstagare. I de flesta fall är det enkelt att fastställa om det föreligger ett anställningsförhållande. Om det uppkommer en tvist i frågan får den avgöras efter arbetsrättsliga principer. Se även avsnitt Gränsdragningen mellan arbetstagare och olika former av uppdragstagare och egenföretagare görs genom en helhetsbedömning av avtalet mellan parterna och övriga omständigheter i fallet. Om den som åtagit sig att utföra ett arbete är arbetstagare eller egenföretagare beror på omständigheterna. Sådant som har betydelse vid bedömningen är exempelvis om den som åtar sig arbetet är skyldig att personligen utföra det, vem som står för material, maskiner och liknande och hur ersättningen för arbetet bestäms. Detta framgår av sjuklönelagens förarbeten. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39 och avsnitt 8.1, s. 67) 19

20 Enligt praxis anses en företagsledare, som arbetar som verkställande direktör och uppbär lön från ett aktiebolag, vara arbetstagare i förhållande till bolaget även om hon eller han äger samtliga aktier (RÅ 1997 not 221). Någon gång kan problem uppstå när det gäller att fastställa om en försäkrad ska betraktas som arbetstagare eller uppdragstagare. SGI av anställning kan också baseras på vissa uppdragsersättningar. Den som är arbetstagare kan i allmänhet få sjukpenning först från och med den femtonde dagen i sjukperioden medan en uppdragstagare kan vara berättigad till sjukpenning redan från och med den första sjukdagen efter karensdagen. Som första åtgärd i ett sjukpenningärende måste Försäkringskassan därför ta ställning till vilken kategori den försäkrade tillhör Flera arbetsgivare Om en anställd har flera arbetsgivare har varje arbetsgivare för sig skyldighet att betala sjuklön. Det blir på det sättet möjligt för en arbetstagare, som får sin arbetsförmåga delvis nedsatt, att få sjuklön från en arbetsgivare även om han kan utföra sina arbetsuppgifter hos en annan. För en arbetstagare som har flera arbetsgivare kan sjuklöneperioderna infalla olika i tiden hos respektive arbetsgivare. En och samma kalenderdag kan därför ersättningsfrågan vara aktuell såväl hos Försäkringskassan, då sjuklöneperioden hos en arbetsgivare löpt ut, som hos en arbetsgivare där sjuklöneperioden ännu pågår. För att kunna beräkna sjukpenningen i ett sådant fall måste Försäkringskassan dela upp SGI:n i förhållande till inkomsten från varje arbetsgivare för sig Blandad inkomst Ersättning för bortfall av uppdragsinkomster på grund av sjukdom betalas från sjukpenningförsäkringen. Om en försäkrad har inkomster från såväl uppdrag som anställning, medför detta att ersättning kan utbetalas i form av sjuklön och sjukpenning parallellt. När ett sådant ersättningsärende blir aktuellt måste Försäkringskassan fördela SGI:n på anställningsinkomst respektive uppdragsinkomst. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39) Kvalifikationsregler En arbetstagare som anställts tills vidare eller har ett tidsbegränsat anställningsavtal som avser en månad eller längre omfattas av SjLL från och med första anställningsdagen. Reglerna om kvalifikationstid finns i 3 SjLL. Josefin har avtalat med en jordgubbsodlare om att plocka jordgubbar i en månad. Hon ska börja anställningen den 27 juni. Den 25 juni blir hon sjuk och kan inte börja arbeta förrän den 3 juli. Johanna omfattas av 20

21 SjLL:s bestämmelser från och med den 27 juni, och har därför inte rätt till sjukpenning under sjuklöneperioden den 28 juni till och med 2 juli. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad fordras att arbetstagaren tillträtt anställningen och varit anställd under fjorton kalenderdagar i följd för att hon eller han ska omfattas av SjLL. Dagar då den anställde varit frånvarande från arbetet utan giltigt skäl räknas inte med i fjortondagarsperioden. Sven har avtalat med kommunen om anställning under tre veckor med snöröjning. Han börjar anställningen den 13 januari. Den 27 januari blir han sjuk. Under tiden den 13 januari till och med den 26 januari har Sven varit frånvarande från arbetet två dagar utan giltigt skäl. Han omfattas därför inte av SjLL förrän från och med den 30 januari. Först då har han varit anställd under en sammanhängande tid av fjorton dagar när två dagar med ogiltig frånvaro och en karensdag räknats bort. När man beräknar kvalifikationstiden ska tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med. Det gäller under förutsättning att tiden mellan anställningarna inte är längre än 14 dagar. (3 SjLL) Vera anställs som vårdbiträde på sjukhemmet i fem dagar (den 2 april till och med den 6 april). Den 9 april anställs hon åter i fem dagar av samma arbetsgivare till och med den 13 april. Den 20 april anställs Vera ytterligare en gång av samma arbetsgivare. Denna gång sträcker sig anställningsperioden till den 30 april och uppgår alltså till 11 dagar. Från och med den 24 april uppfyller Vera kvalifikationsvillkoret för rätt till sjuklön. Hon har då varit anställd av sjukhemmet i 14 kalenderdagar. Ett avtal om behovsanställning kan inte jämställas med en fast anställning. En person som kallas in för att arbeta vid behov har inte alltid rätt till sjuklön, även om det finns ett avtal om lön och andra förmåner som gäller tills vidare. Det beror på hur anställningsavtalet är formulerat. Sergio är anställd som sjukvårdsbiträde, och arbetar vid behov. Han har skrivit ett avtal med sin arbetsgivare om lön m.m. som gäller tills vidare, men av avtalet framgår att varje arbetstillfälle är ett separat anställningstillfälle. Om Sergio blir sjuk har han inte rätt till sjuklön, eftersom det inte finns något anställningsförhållande när han är sjuk. 21

22 En anställd som på grund av kvalifikationsvillkoren inte omfattas av SjLL kan i stället omfattas av AFL och ha rätt till tim- eller dagberäknad sjukpenning under de två första veckorna (3 kap. 10 andra stycket AFL). Se även avsnitt Sjuklönens storlek Den första dagen i sjuklöneperioden är karensdag. För denna betalas ingen sjuklön. Rätten till sjuklön är inte förenad med något krav på att sjukfrånvaron ska ha varat minst ett visst antal timmar under en dag. Detta gäller även karensdagen. För en arbetstagare som under en sjuklöneperiod skulle ha arbetat hos mer än en arbetsgivare kommer sjuklöneperioden hos varje arbetsgivare att inledas med en karensdag. Om den försäkrade först uppbär sjukpenning och sedan sjuklön i samma sjukperiod kommer hon eller han att få två karensdagar, en enligt AFL och en enligt SjLL. (Prop. 1992/93:31, avsnitt 4.1, sid. 44, se även avsnitt 12.1) Från dag två till och med dag fjorton har arbetstagaren rätt till 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som hon eller han gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan. Bestämmelserna om sjuklönens storlek finns i 6 SjLL. Arbetsmarknadens parter kan träffa avtal om den närmare beräkningen av sjuklönens storlek genom kollektivavtal som träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Då ett kollektivavtal har träffats om beräkningen av löneförmånerna under sjukfrånvaro, är detta giltigt även om det i vissa situationer kan leda till en något lägre sjuklön än lagens huvudregel ger. (2 SjLL) 4.3 Sjuklöneperiod Begreppet sjuklöneperiod är en rent tidsmässig bestämning. Bestämmelserna finns i 7 SjLL. Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar först om arbetstagaren avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. Sjuklöneperioden börjar dock senast den dag arbetstagaren får ersättning för resor till och från arbetet i stället för sjuklön. En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör. Om en försäkrad har flera arbetsgivare är varje arbetsgivare för sig skyldig att betala sjuklön i fjorton dagar (prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39), med undantag av karensdagen. Varje arbetsgivare betalar bara sjuklön en gång under varje sjukperiod. Det gäller även om den försäkrade har återgått i arbete på deltid och sedan försämras och blir helt sjukskriven igen. 22

23 Hussein har två halvtidsanställningar. Han är helt sjukskriven under två månader. Båda arbetsgivarna betalar sjuklön de första fjorton dagarna (med undantag av karensdagen). Efter två månader återgår han helt i arbete på den ena anställningen. Men han är fortfarande sjukskriven på halvtid och arbetar därför inte alls på den andra anställningen. En månad senare försämras hans sjukdomstillstånd och han blir helt sjukskriven igen. Arbetsgivaren som han arbetat hos under halvtidssjukskrivningen ska inte betala någon sjuklön. Det beror på att det fortfarande är samma sjukperiod som han redan har fått sjuklön i från den arbetsgivaren. När en arbetstagares anställning upphör bryts sjuklöneperioden, även om sjukperioden fortsätter därefter. Om den försäkrade omedelbart påbörjar en ny anställning börjar om kvalifikationskraven är uppfyllda en ny sjuklöneperiod att löpa hos den arbetsgivaren (prop. 1990/91:181, s. 73). Detta innebär att om en försäkrad får en ny anställning under en pågående sjukperiod blir arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön i 14 dagar. Det gäller oavsett om den nya anställningen är hos samma arbetsgivare som tidigare eller hos en ny arbetsgivare. En arbetstagare som får en ny anställning under en pågående sjukperiod kan därför få sjuklön flera gånger under en och samma sjukperiod. Undantag från denna regel gäller dock vid övergång av ett företag, en verksamhet eller del av verksamhet från en arbetsgivare till en annan. I sådana fall övergår rättigheter och skyldigheter enligt anställningsavtalet till den nya arbetsgivaren. (6 b LAS) Här inbegrips rättigheter enligt SjLL. När en arbetstagare är tjänstledig från sitt arbete för till exempel föräldraledighet eller studier och blir sjuk så påbörjas ingen sjuklöneperiod. Det beror på att arbetstagaren inte avhåller sig från arbete hos arbetsgivaren på grund av sjukdom. Den som är tjänstledig ska sjukanmäla sig direkt till Försäkringskassan. Däremot ska en sjuklöneperiod börja om en tjänstledig arbetstagare, i samråd med sin arbetsgivare, avbryter sin tjänstledighet eller om tiden för tjänstledighet löper ut under pågående sjukperiod Återinsjuknanderegel En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från en tidigare sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden när det gäller karensdag och avgränsning av sjuklöneperioden (7 SjLL). Detta innebär att en anställd som haft en karensdag i den första sjukperioden får sjuklön från och med den första dagen i den nya perioden, om den börjar inom fem dagar från den första. För den som har flera arbetsgivare gäller återinsjuknanderegeln hos varje arbetsgivare för sig. 23

24 I undantagsfall kan en sjukperiod som börjar inom fem dagar från en föregående sjukperiod dock inledas med en karensdag. Regeringsrätten har prövat frågan i ett fall där en försäkrad insjuknat den femte dagen efter det att en tidigare sjukperiod avslutats. Den försäkrade insjuknade den 1 september och fick sjuklön av sin arbetsgivare till och med den 14 september. Därefter fick hon sjukpenning enligt AFL till dess hon återgick i arbete den 23 september. Hon insjuknade på nytt den 27 september och avbröt sitt arbete när tio minuter återstod av arbetsdagen. Arbetsgivaren ansåg att återinsjuknanderegeln enligt SjLL var tillämplig. Han betalade därför inte någon sjuklön eftersom den tidigare sjuklöneperioden omfattade 14 dagar. Regeringsrätten anförde att det nya sjukfallet påbörjades inom fem dagar från det att den tidigare sjukperioden avslutades. Enligt SjLL ska då en ny sjuklöneperiod tillsammans med den tidigare sjuklöneperioden omfatta högst 14 dagar. Eftersom tidigare sjuklöneperiod omfattade 14 dagar blev det inte någon ny sjuklöneperiod med anledning av det nya sjukfallet. Den försäkrade hade därför rätt till sjukpenning enligt AFL direkt i den nya sjukperioden. Den första dag som hon avhöll sig från arbete med minst en fjärdedel, som krävs för att ha rätt till sjukpenning enligt AFL, var den 28 september sex dagar från den tidigare sjukperiodens slut. Återinsjuknanderegeln enligt AFL var därför inte tillämplig och den 28 september blev en karensdag (RegR-dom ). Se även avsnitt Allmänt högriskskydd Antalet karensdagar för en anställd är begränsat till tio under en tolvmånadersperiod (6 SjLL). Denna bestämmelse kallas allmänt högriskskydd. Vid beräkning av tolvmånadersperioden gäller lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. (Se vidare avsnitt 11.1) Syftet med högriskskyddet är att skydda individen från ett alltför omfattande inkomstbortfall på grund av karensdagsregeln. Högriskskyddet gäller oavsett orsaken till sjukfrånvaron. Då en arbetstagare har flera arbetsgivare gäller det allmänna högriskskyddet hos varje arbetsgivare för sig. Motsvarande gäller för den som är såväl arbetstagare som uppdragstagare. Det innebär att antalet karensdagar hos olika arbetsgivare inte läggs samman. Karensdagar hos arbetsgivare läggs inte heller samman med karensdagar hos Försäkringskassan. När arbetstagaren omfattas av det allmänna högriskskyddet ska sjuklönen betalas också för en dag som annars skulle ha varit en karensdag. 4.5 Särskilt högriskskydd Syftet med det särskilda högriskskyddet är att skydda personer som har en sjukdom eller ett funktionshinder. Situationen på arbetsmarknaden kan vara besvärlig för dessa personer. Därför finns en möjlighet för arbetstagare i denna kategori att omfattas av ett särskilt skydd som gör att de i väsentligt 24

25 mindre grad belastar den enskilde arbetsgivaren kostnadsmässigt. Reglerna om särskilt högriskskydd finns i SjLL. Försäkringskassan kan besluta om särskilt högriskskydd efter skriftlig ansökan från en arbetstagare. Ett beslut om särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren har rätt till ersättning från sjukförsäkringen för sina kostnader för sjuklön. Ett sådant beslut kan fattas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod 1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder eller 2. medför risk för en eller flera längre sjukperioder Försäkringskassan får även fatta beslut om särskilt högriskskydd när en försäkrad har rätt till sjuklön till följd av ingrepp i samband med donation eller förberedelser för donation av egna organ eller vävnader. Se vidare avsnitt Sjuklönegaranti Det finns bestämmelser i SjLL som gör det möjligt att ge en arbetstagare ersättning från sjukförsäkringen när arbetsgivaren ifrågasätter arbetstagarens rätt till sjuklön. Avsikten med dessa bestämmelser är att ge arbetstagaren ett ekonomiskt skydd när det uppstår en tvist. (20 24 SjLL) Bestämmelserna gäller vid tvist om rätt till sjuklön, då tvisten gäller om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, nedsättningens omfattning eller om ett arbetstagarförhållande föreligger eller inte. Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av SjLL i dessa avseenden handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister (LRA), det vill säga av tingsrätt som första instans och Arbetsdomstolen som slutinstans (27 SjLL). Arbetstagaren har i dessa situationer möjlighet att ansöka om att så kallad sjuklönegaranti ska betalas av Försäkringskassan. Ansökan om sjuklönegaranti görs skriftligen. Försäkringskassan prövar först om arbetstagaren omfattas av bestämmelserna om sjuklön. Om så är fallet kan utredningen om rätt till sjuklönegaranti fullföljas. Ersättning kan lämnas om det finns sannolika skäl att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen och fordran är obetald och förfallen till betalning. (21 SjLL) I rekvisitet "sannolika skäl" ligger att de skäl som talar för arbetstagarens rätt till sjuklön sammantagna framstår i varje fall som något starkare än de skäl som talar för motsatsen. Detta medför att Försäkringskassan måste göra en individuell bedömning i varje enskilt ärende om sjuklönegaranti. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 8.1, s. 84) Att fordran ska ha förfallit till betalning innebär att arbetstagaren har fått den löneutbetalning där avdrag har gjorts för den aktuella frånvaroperioden. Ersättning lämnas inte för sjuklön som förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden. 25

26 Enligt 23 SjLL ska ersättning i form av sjuklönegaranti lämnas med ett skäligt belopp, men högst med ett belopp som motsvarar en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av 7,5 x prisbasbeloppet, det vill säga av maximal SGI. Vid skälighetsbedömningen bör Försäkringskassan också ta hänsyn till arbetstagarens övriga inkomster som inkomster från andra arbetsgivare, inkomst av annat förvärvsarbete samt andra ersättningar från socialförsäkringen som betalas under sjukdomstiden som täckning av inkomstbortfall. Ersättning bör inte betalas med högre belopp än den sjuklön den anställde gått miste om. Det är lämpligt att Försäkringskassan före utbetalning utreder sjuklönens storlek med arbetsgivaren, om Försäkringskassan inte kan göra bedömningen på annat sätt. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 8.1, s. 85) Det belopp som Försäkringskassan betalat till arbetstagaren i form av sjuklönegaranti, återkrävs hos arbetsgivaren. Enligt SjLL träder Försäkringskassan in i arbetstagarens rätt gentemot arbetsgivaren intill ett belopp som svarar mot den ersättning som Försäkringskassan betalat i form av sjuklönegaranti. Om arbetsgivaren inte betalar det krävda beloppet får Försäkringskassan föra ärendet vidare till prövning i allmän domstol. 26

Vägledning 2004:2 Version 10. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 10. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner Sjuklöneförmåner Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön Mer information till arbetsgivare om sjuklön 1 2 Mer information till arbetsgivare om sjuklön Utgivare: Försäkringskassan Försäkringsprocesser, sjukpenning och samordning Reviderad: 2013-12-16 Kontaktinformation

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Bra att veta om sjuklön 1 (34)

Bra att veta om sjuklön 1 (34) Bra att veta om sjuklön 1 (34) 2 (34) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR 4 1. INLEDNING 6 1.1 SJUKFALL TILL OCH MED DAG 14 6 1.2 SJUKFALL FRÅN OCH MED DAG 15 7 2. SJUKLÖNELAGEN 7 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR

Läs mer

Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34)

Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34) Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34) 2 (34) FÖRKORTNINGAR...4 PRISBASBELOPP...4 FÖRSÄKRINGSKASSANS KUNDCENTER FÖR PARTNERS...4 1. INLEDNING...5 1.1 SJUKFALL TILL OCH MED DAG 14...5 1.2 SJUKFALL

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Lag (1991:1047) om sjuklön

Lag (1991:1047) om sjuklön 1 of 6 21/09/2010 14:55 SFS 1991:1047 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1991-06-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:421 Lag (1991:1047)

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Graviditetspenning. Vägledning 2002:6 Version 6

Graviditetspenning. Vägledning 2002:6 Version 6 Graviditetspenning Vägledning 2002:6 Version 6 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Vägledning 2015:1 Version 2. Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning

Vägledning 2015:1 Version 2. Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare

Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare Lön och förmåner vid sjukfrånvaro 2002 En vägledning för statliga arbetsgivare Lön och förmåner vid sjukfrånvaro En vägledning för statliga arbetsgivare 1 Produktion: Arbetsgivarverket, 2002 Grafisk form:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 9 december

Läs mer

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3 Boendetillägg Vägledning 2012:3 Version 3 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering VÄGLEDNING 2004:2 1 (121) Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Rätt till ersättning föreligger inte heller. för tid då ersättning för förlust av. inkomst kan utges enligt bestämmelserna

Rätt till ersättning föreligger inte heller. för tid då ersättning för förlust av. inkomst kan utges enligt bestämmelserna FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR Försäkringsvillkor m m För avtalsgruppsjukförsäkring 1för anställda hos kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan m fl () gäller dessa försäkringsvillkor samt de gemensamma försäkringsvillkoren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om statligt tandvårdsstöd; SFS 2008:145 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Förhandlingsprotokoll 2013-12-17 Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Om sjukfrånvaro och rehabilitering. en vägledning för statliga arbetsgivare

Om sjukfrånvaro och rehabilitering. en vägledning för statliga arbetsgivare Om sjukfrånvaro och rehabilitering Om sjukfrånvaro och rehabilitering en vägledning för statliga arbetsgivare 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2011 Produktion: Arbetsgivarverket Grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Lag (1962:381) om allmän försäkring

Lag (1962:381) om allmän försäkring 1 of 47 21/09/2010 14:05 SFS 1962:381 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1962-05-25 Upphävandedatum: 2011-01-01 Omtryck: SFS 1982:120

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. HFD 2013 ref 58 Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. Lagrum: 4 kap. 5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2016-04-20 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727

Läs mer

Välkommen till Försäkringskassan

Välkommen till Försäkringskassan Arbetsgivare Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för dina anställdas hälsa och arbetsmiljö,

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande; SFS 2002:624 Utkom från trycket den 2 juli 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning Närståendepenning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare. 2015-02. Anställning med lönebidrag Du kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Ersättningen

Läs mer

3 Gällande rätt. 3.1 Föräldraförsäkringen. Inledning

3 Gällande rätt. 3.1 Föräldraförsäkringen. Inledning 3 Gällande rätt 3.1 Föräldraförsäkringen Inledning Området för svensk socialförsäkring avgränsas genom det sätt olika sociala trygghets- och förmånssystem administreras. Inom begreppet socialförsäkring

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Bilaga U till AB Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Inledande bestämmelser 1. För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande. Denna bestämmelse gäller endast för arbetstagare med fast

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst 2007-07-01 SJUKLÖN M.M. Särtryck ur kollektivavtal mellan å ena sidan Svensk Scenkonst och å andra sidan Sveriges Yrkesmusikerförbund riksavtal avseende tillsvidare och tillfälligt anställda musiker, korister

Läs mer