Vägledning 2004:2 Version 8. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning 2004:2 Version 8. Sjukpenning och samordnad rehabilitering"

Transkript

1 Sjukpenning och samordnad rehabilitering

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av l författningsbestämmelser l allmänna råd l förarbeten l praxis l JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på försäkringskassan/publikationer UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Enheten för sjukpenning, samordnad rehabilitering och aktivitetsstöd Tel Version 8. Beslutad Grå markering bakom text indikerar en ändring. Finns ej i tryckt form. Internet

3 Innehåll Förkortningar...8 Sammanfattning...9 Läsanvisningar Inledning Vem är försäkrad? Socialförsäkringslagen Lagen om allmän försäkring EU-regler Sjukdomsbegreppet Definition Förtydligande av sjukdomsbegreppet Graviditet Operativa ingrepp Infertilitet Sjuklön Förutsättningar för rätt till sjuklön Vem är arbetstagare? Flera arbetsgivare Blandad inkomst Kvalifikationsregler Sjuklönens storlek Sjuklöneperiod Återinsjuknanderegel Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd Sjuklönegaranti Särskild sjukförsäkringsavgift Sjukperiod Vad är en sjukperiod? Sjukpenning i anslutning till sjuklöneperiod Sjukpenning i anslutning till period med aktivitetsstöd Återinsjuknanderegel Egenföretagare Sjukanmälan Anmälan till arbetsgivare Anmälan direkt till Försäkringskassan Studerande och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program EU-regler Motiv för anmälningsskyldighet Sjukpenning vid för sen anmälan Större individuell hänsyn Utredning av sjukpenningärenden Utredning

4 8.2 Beslutsunderlag Begäran om sjukpenning försäkran och särskild försäkran Medicinskt underlag Läkarintyg Läkarintygsföreläggande Kompletterande utredning Avstämningsmöte Särskilt läkarutlåtande Annan kompletterande utredning Övriga möjligheter att komplettera beslutsunderlaget Ersättning för läkarintyg och läkarutlåtanden Läkarutlåtandens svårighetsgrad Rätten till sjukpenning Grundprinciper Hel eller partiell sjukpenning Mer än heltidsarbete Bedömning av arbetsförmågan Normalt förekommande arbete Uppmärksamma rehabiliteringsbehov Steg-för-steg-modellen Bedömning av arbetsförmåga för arbetstagare Bedömning av arbetsförmåga hos arbetslösa Bedömning av arbetsförmåga för egenföretagare och uppdragstagare Bedömning av arbetsförmåga för behovsanställda Studerande Föräldralediga Deltidssjukskrivning Andra aktiviteter än arbete under sjukskrivning Särskilda skäl Arbetsresor Försäkrade som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukpenning för tid sjuk- eller aktivitetsersättning förklarats vilande Sjukpenning i förebyggande syfte Medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering Funktionsträning Behandlingshem för missbrukare Hälsohem Medicinskt underlag Förebyggande sjukpenning vid utredning begärd av Försäkringskassan Utlandsvård Högriskskydd Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd enligt AFL Särskilt högriskskydd enligt SjLL Större antal korta sjukperioder Längre sjukperioder Donation Ansökan och beslut om särskilt högriskskydd Upphävande av beslut Såväl större antal korta som längre sjukperioder Beslut enligt både AFL och SjLL

5 12. Sjukpenningens storlek Karensdag Karenstid för egenföretagare Beräkning av sjukpenning Beräkning av sjukpenning vid blandad inkomst Sjukpenning och sjuklön för samma tid Delad SGI Minskningsregeln Indragning eller nedsättning av sjukpenning Återbetalningsskyldighet Sjukpenning i särskilda situationer Utlandsvistelse Häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt m.m Omhändertagen för vård m.m Fosterföräldrar Studerande Studerande med studiestöd Studerande utan studiestöd Tjänstledighet för fackliga studier med stipendium Aktivitetsstöd Arbetslösa Helt arbetslös med inkomst under arbetslöshetstaket Helt arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket Delvis arbetslös Delvis arbetslös med inkomst under arbetslöshetstaket Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstak och sjuk till 50 procent Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket och SGI-taket Behovsanställda Skiftarbete Arbetskonflikt Värnpliktiga Särskild sjukpenning Beräkning av särskild sjukpenning Sjömän Egenföretagare Sjukpenning efter 65-årsdagen Försäkringsläkarens roll Rehabilitering Vem omfattas? Försäkringskassans handläggning av en begäran om rehabilitering från en person som är försäkrad på grund av bosättning Regler för gränsgångare enligt EU:s förordning 1408/ Regler för studerande med rätt till studiestöd Syftet med rehabilitering Den försäkrades medverkan Utredning av rehabiliteringsbehov Arbetsgivarens ansvar Anställda med lönebidrag

6 Personer med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Försäkringskassans utredningsansvar Avstämningsmöte Övriga utredningar Utredningar som Försäkringskassan kan upphandla Arbetsprövning Försäkring för den som skadar sig under en utredning Regler om rehabilitering för totalförsvarspliktiga Samordning och samverkan Samordningsansvaret Samverkan Samverkan med arbetsförmedlingen Samverkan med sjukvården Samverkansparternas ansvarsområden Arbetsgivaren Hälso- och sjukvården Arbetsförmedlingen Kommunens socialtjänst Arbetsmiljöverket Rehabiliteringsplan När ska en rehabiliteringsplan göras? Rehabiliteringsplanens syfte Rehabiliteringsplanens innehåll Rehabiliteringsåtgärder Arbetshjälpmedel Arbetsträning Arbetsträningsperiodens längd Ersättning under arbetsträning Arbetshjälpmedel och andra åtgärder i samband med arbetsträning Utbildning Finansiering av åtgärder Särskilda medel för arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m Rehabiliteringsersättning Rehabiliteringsersättning i rehabiliterande syfte Rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte Sjukdom som kan ge rätt till ersättning Försäkrade som har eller ska få ett arbetshjälpmedel Anställd Arbetslös Utredningen Arbetsförmågans nedsättning Ersättningstidens längd Rehabiliteringsersättning vid utbildning Ersättning under vistelse vid behandlingshem för missbrukare Rehabiliteringspenning Ersättning vid ledighet Ledighet vid enskild angelägenhet av vikt Ledighet vid uppehåll i rehabiliteringen Ledighet vid sjukdom Ledighet vid vård av barn

7 21.8 Särskilt bidrag Kursavgifter Läromedel Resor Ledsagare Beslut om rehabiliteringsersättning och särskilt bidrag Utbetalning av rehabiliteringsersättning och särskilt bidrag Ersättning för skada orsakad av en försäkrad som deltar i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd Försäkring för den som skadar sig under arbetslivsinriktad rehabilitering Återbetalningsskyldighet Arbetshjälpmedel Ansökan Tidpunkt för ansökan Utredning Anställd Flera anställningar Personer anställda med lönebidrag och personer som har en skyddad offentlig anställning, OSA Anställning hos Samhall Egenföretagare och fria yrkesutövare Lantbrukare Studerande Resekostnader Yttrande från facklig organisation Arbetshjälpmedel enligt LAF Arbetsgivarens ansvar Till vad kan bidrag lämnas? Översättning av facklitteratur till synskadade Till vad kan bidrag inte lämnas? Utrustning som normalt behövs i verksamheten Hörselhjälpmedel Bidragets storlek Bidrag till arbetsgivare Bidrag till den försäkrade Bidrag till arbetsgivaren och den försäkrade samtidigt Ersättning under utbildning eller annan åtgärd Försäkring Återbetalningsskyldighet Källförteckning Sakregister Bilaga: Historik information om ändringar i den här vägledningen

8 Förkortningar AD Arbetsdomstolens domar AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) BrB Brottsbalken EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU Europeiska unionen FAS Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd FL Förvaltningslagen (1986:223) FÖD Försäkringsöverdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) LAS Lagen (1082:80) om anställningsskydd LRA Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister Prop. Regeringens proposition RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd RegR Regeringsrätten RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket SAR Samordnad rehabilitering SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGI Sjukpenninggrundande inkomst SjLL Lagen (1991:1047) om sjuklön SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SSAL Lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift 8

9 Sammanfattning Vägledningen inleds med ett kapitel som översiktligt beskriver förmånen sjukpenning och Försäkringskassans uppgift i sjukskrivningsprocessen. Därefter följer ett kapitel som kortfattat beskriver vem som omfattas av försäkringen, samt ett kapitel om sjukdomsbegreppet. Innehållet i dessa båda kapitel utgör grund för resten av vägledningen. Det fjärde kapitlet behandlar reglerna om sjuklön med fokus på de delar av regelverket som direkt berör Försäkringskassans arbete. De fyra följande kapitlen behandlar bland annat begreppet sjukperiod, sjukanmälan samt tillvägagångssättet vid utredning av ett sjukpenningärende. Kapitel nio är en central del av vägledningen. Där redogörs för bedömningen av rätten till sjukpenning. De följande fem kapitlen behandlar sjukpenning i förebyggande syfte, högriskskydd, sjukpenningens storlek, sjukpenning i särskilda situationer samt försäkringsläkarens roll. I kapitlen femton till och med tjugoett behandlas reglerna om rehabilitering. Denna del av vägledningen inleds med vad som är syftet med rehabilitering och vikten av den försäkrades medverkan. Därefter avhandlas samordning och samverkan, rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsåtgärder. Slutligen beskrivs reglerna för rehabiliteringsersättning. Vägledningen avslutas med ett kapitel som beskriver de regler som gäller för bidrag till arbetshjälpmedel. 9

10 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen av sjukpenning, samordnad rehabilitering och arbetshjälpmedel. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 10

11 1. Inledning Sjukpenning är en förmån som kan betalas ut till den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Bedömningen av rätten till sjukpenning görs i första hand i förhållande till vilka arbetsuppgifter den försäkrade har. För den som är arbetslös ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade trots sjukdomen kan klara av ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Det avgörande är alltså inte hur sjuk den försäkrade är, utan om sjukdomen sätter ner arbetsförmågan i den sysselsättning som hon eller han har. Sjukpenningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på arbetsförmågans nedsättning. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska Försäkringskassan enligt huvudregeln bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Syftet med att bedöma arbetsförmågan utifrån renodlat medicinska kriterier är att göra gränserna tydliga för vad som ska ersättas av socialförsäkringen. Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess som ger rätt ersättning i rätt tid och syftar till att tillvarata de försäkrades arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. Försäkringskassan ska aktivt stötta den enskilde i rehabiliteringsprocessen. Aktiva åtgärder ska alltid eftersträvas framför en passiv utbetalning av kontantersättningar. Försäkringskassans samordningsuppdrag omfattar alla aktiviteter som förkortar den tid då den försäkrade får ersättning från sjukförsäkringen. Det innebär att samordningsuppdraget löper över hela ohälsoprocessen. Försäkringskassan har ett särskilt ansvar för att samordna övriga aktörers insatser och samverka med arbetsgivare, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård mot målet att få människor tillbaka i arbete. Som ett led i det gemensamma arbetet har AMS och Försäkringskassan upprättat en gemensam handlingsplan för rehabilitering i samverkan. Av denna framgår bland annat att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska ha en väl fungerande rutin för kontakt mellan myndigheterna i samband med att en individ övergår från att vara sjukskriven till att vara arbetssökande. 11

12 2. Vem är försäkrad? I detta kapitel beskrivs grundförutsättningarna för vem som kan få sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Detta regleras av socialförsäkringslagen (1999:799), SofL och lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. 2.1 Socialförsäkringslagen SofL innehåller bestämmelser om vem som omfattas av den svenska socialförsäkringen. Rätten till en förmån grundas på bosättning eller arbete i Sverige. Vare sig svenskt medborgarskap eller inskrivning hos Försäkringskassan är villkor för att en person ska omfattas av försäkringen. Enligt huvudregeln i SofL är en person som är bosatt i Sverige försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Exempel på sådana socialförsäkringsförmåner är rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. AFL samt ersättning för sjukvård. Den som arbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. I den arbetsbaserade försäkringen ingår sådana förmåner som betalas ut på grund av förlorad arbetsinkomst (så kallade inkomstbortfallsförsäkringar). Hit hör sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Det krävs alltså att en person arbetar här i landet, som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare, för att hon eller han ska ha rätt till sjukpenning. Begreppet arbetar i Sverige innebär att arbetet faktiskt utförs här i landet. Arbetets varaktighet, personens bosättning eller medborgarskap saknar betydelse vid bedömningen av om en person anses arbeta i Sverige. Var arbetsgivaren är medborgare eller har sin placeringsort har inte heller någon betydelse i detta sammanhang. För anställda gäller försäkringen från och med den första dagen av anställningstiden, och för uppdragstagare och egenföretagare gäller den från och med den dag då arbetet påbörjats. Försäkringen upphör i regel att gälla tre månader efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än semester, ferier eller motsvarande uppehåll. Dessa tre månader kallas för efterskyddstid. Se vidare Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.2 Lagen om allmän försäkring Den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner har rätt till sjukpenning om hon eller han har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som uppgår till minst 24 procent av gällande prisbasbelopp (3 kap. 1 AFL). SGI är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas få tills vidare för eget arbete, antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat för- 12

13 värvsarbete. Den fungerar som beräkningsunderlag för olika ersättningar inom socialförsäkringen. Vid beräkningen av SGI bortses från inkomst som överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet. Detta framgår av 3 kap. 2 AFL. En person som vid årets slut får sjukpenning, som är beräknad på en SGI som är lägre än 24 procent av prisbasbeloppet för följande år, har därför inte rätt till sjukpenning efter årsskiftet. För att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till sjukpenning måste Försäkringskassan först ha konstaterat att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner och att personen har en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet. Om någon av dessa förutsättningar inte är uppfylld ska Försäkringskassan inte utreda arbetsförmågans nedsättning. Undantaget är om ärendet gäller den bosättningsbaserade delen av rehabiliteringsförsäkringen. Då kan det bli aktuellt att utreda personens arbetsförmåga även om villkoren ovan inte är uppfyllda. Se vidare kapitel 15. För mer information om SGI, se Vägledning 2004:5 Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid. 2.3 EU-regler Försäkringskassan ska bedöma om en person ska vara försäkrad i Sverige med utgångspunkt i EU:s förordningar eller SofL. EU-förordningar är svensk rätt. Om svensk lag strider mot en EU-förordning är det EU:s regler som gäller. Sverige har också överenskommelser om social försäkring med andra stater så kallade konventioner. Dessa har företräde framför SofL men inte framför EU:s förordning 1408/71. SofL:s regler kan tillämpas direkt för personer som alltid bott och arbetat i Sverige. För den som åker till eller kommer från andra länder för bosättning och/eller arbete måste Försäkringskassan däremot först ta ställning till om EU-regler eller konventionsregler ska tillämpas. EU har bestämmelser vars syfte är att samordna medlemsländernas regler om social trygghet. Bestämmelserna finns i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och i Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förutom inom EU gäller dessa förordningar inom EES. Det innebär att reglerna också tillämpas i Island, Liechtenstein och Norge. Genom ett särskilt avtal mellan EU och Schweiz ska dessa förordningar även tillämpas i Schweiz. Se även vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner m.m. 13

14 3. Sjukdomsbegreppet Detta kapitel behandlar innebörden av begreppet sjukdom ur försäkringsrättslig synvinkel. 3.1 Definition Grundläggande för rätten till sjukpenning är att den försäkrade lider av sjukdom och att sjukdomen sätter ned arbetsförmågan. Innebörden av begreppet sjukdom har därför en avgörande betydelse vid bedömningen av rätt till ersättning. Det finns ingen definition av begreppet sjukdom i AFL. I förarbeten till lagen från 1940-talet finns dock vissa uttalanden om begreppets innebörd som fortfarande anses vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömningen hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med den utgångspunkten kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom. Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, havandeskap eller barnafödande ska enligt förarbetena inte betraktas som sjukdom, eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen. Det är dock viktigt att komma ihåg att avsikten med de här uttalandena inte var att binda rättstillämpningen. Det ansågs i stället angeläget att skälighetssynpunkter beaktas i tillämpningen. Varje ärende ska alltid bedömas med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. (Socialvårdskommitténs betänkande VII [SOU 1944:15] Utredning och förslag angående lag om allmän försäkring s. 162) Begreppet sjukdom definieras alltså enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning. Därmed kan ersättningen från sjukförsäkringen anpassas till vetenskapens framsteg utan att reglerna behöver ändras. Sjukförsäkringens ersättningsområde har utvidgats dels genom att domstolarna skapar eller ändrar rättspraxis, dels genom att riksdagen fattar beslut om att ändra lagreglerna. Begreppet sjukdom har successivt kommit att utvidgas. Exempel på detta är synen på störningar under graviditet, operativa ingrepp samt sorg- och trötthetstillstånd i samband med nära anhörigs död. (Prop. 1994/95:147, avsnitt 4.2, s.20) 14

15 3.2 Förtydligande av sjukdomsbegreppet Att definiera ett sjukdomsbegrepp medför svåra avvägningar mellan vad som ska anses vara sjukdom eller inte. Inför ändringen av lagstiftningen 1995 uttalade regeringen att den utvidgning av begreppet som skett genom domstolspraxis inte innebar att det blivit för generöst. Problemet var en glidning i tillämpningen hos läkare, patienter och inom socialförsäkringsadministrationen. Sjukpenningförsäkringen riskerade därigenom att bli en allmän inkomstbortfallsförsäkring. Det var angeläget att motverka att ersättning från sjukförsäkringen betalades ut för sociala och generella livsproblem, utan att motsvarande utvidgning av det försäkringsrättsliga sjukdomsbegreppet skett genom domstolspraxis eller lagändring. (Prop. 1994/95:147, avsnitt 4.2, s ) 3 kap. 7 AFL fick därför sin nu gällande formulering: "Vid bedömningen av om sjukdom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden." Förändringen ska ses som ett förtydligande av att det är en sjukförsäkring som regleras i AFL. Rätten till ersättning i form av sjukpenning gäller alltså bara när det är sjukdom eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga. Den nedsatta arbetsförmågan ska dessutom påverka förmågan att försörja sig genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Nedsatt arbetsförmåga av andra skäl bör däremot inte ge rätt till ersättning. (Prop. 1996/97:28, avsnitt 4, s. 10) Diversearbetaren Dennis är sjukskriven med diagnosen ben- och armfrakturer. Under utredningens gång framkommer att han både har missbruksproblem och en trasslig ekonomi. Dessutom saknar han fast bostad. Dennis besvärliga sociala situation påverkar inte hans arbetsförmåga. Han är helt arbetsoförmögen på grund av sina frakturer. Sjukdomstillstånd som utlösts av arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden kan dock självfallet ge rätt till sjukpenning. Sjukdomens orsak är irrelevant vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Annika är arbetslös. Efter en tid blir sysslolösheten så psykiskt pressande för henne att hon drabbas av en depression. Hon kan därför inte söka arbete. Försäkringskassan finner vid sin utredning att sjukdom föreligger och att Annika på grund av sjukdomen inte kan söka arbete. Renodlingen av försäkringen har medfört att diagnosens betydelse har ökat vid bedömningen av arbetsförmågan. Detta blir särskilt påtagligt när det gäller det slags sjukdomar eller besvär som är svåra att fastställa objektivt 15

16 och som ofta ges så kallade symtomdiagnoser. Exempel på sådana sjukdomar är olika former av värktillstånd i rörelseapparaten utan påvisbara skador eller andra medicinska fynd. (Prop. 1996/97:28, avsnitt 4, s ) 3.3 Graviditet En normal graviditet kan inte betecknas som sjukdom. Det är ett kroppstillstånd som hör ihop med den normala livsprocessen. Men en kvinna har naturligtvis rätt till sjukpenning om hon är eller blir sjuk under graviditeten och sjukdomen sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Det gäller oberoende av om sjukdomen beror på graviditeten eller om den inte har något samband med denna. Det har heller ingen betydelse hur lång tid det är kvar till beräknad förlossning. Ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg gällde en kvinna som var sjukskriven för foglossning från och med den 6 januari. Beräknad förlossning var den 13 mars. Av det medicinska underlaget framgick det att kvinnan ömmade rejält över alla fogar i bäckenet. Hon hade stora svårigheter att gå och kunde knappt förflytta sig över golvet. Hon klarade därför inte av att utföra sitt arbete som säljare i en klädbutik. Kammarrätten uttalade att det förhållandet att vissa besvär beror på graviditet inte innebär att det är uteslutet att rätt till sjukpenning kan föreligga. Med den medicinska utredningen som grund bedömdes hennes besvär som ett sådant onormalt kroppstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen och som därför bör betecknas som sjukdom. (KRNG mål nr ) Fabiola arbetar som florist i en egen blomsterhandel med två anställda. Av det medicinska underlaget framgår att hon är gravid i vecka 32 och har tilltagande ryggsmärtor med ischiasinslag. Hon har svårt att stå och gå, böja sig ned och lyfta. Fabiola är kraftigt överviktig och hon har även tidigare haft stora problem med ryggen och varit sjukskriven för ryggbesvär. Arbetet som florist är tungt och krävande, men hon klarar av administrativt arbete, inköp och planering på halvtid. Försäkringskassan gör bedömningen att sjukdom föreligger och att den sätter ned Fabiolas arbetsförmåga till hälften. Det finns möjligheter att få ersättning när en gravid kvinna, trots att det inte föreligger något sjukdomstillstånd, inte orkar arbeta hela tiden fram till förlossningen. Den som har ett fysiskt påfrestande arbete och inte kan fortsätta med detta på grund av graviditet har i första hand rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan kan hon få ersättning i form av havandeskapspenning. Ersättningen kan betalas ut under högst femtio dagar och tidigast från och med sextionde dagen före beräknad förlossning. De sista tio dagarna före beräknad förloss- 16

17 ning kan hon inte få havandeskapspenning. (3 kap. 9 och 9 a AFL) Se Vägledning 2002:6 Havandeskapspenning. En gravid kvinna har även rätt till föräldrapenning före barnets födelse. Den kan betalas ut tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. (4 kap. 4 AFL) Se Vägledning 2002:1 Föräldrapenning. 3.4 Operativa ingrepp När det gäller operativa ingrepp har praxis efter hand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte tillmäts någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter ingreppet. Bedömningen ska i stället göras utifrån det sjukdomstillstånd som det operativa ingreppet medfört. Operativa ingrepp som enligt praxis kan ge rätt till sjukpenning är kejsarsnitt, abort, sterilisering, skönhetsoperation och organ- eller vävnadsdonation. (FÖD:s dom ref. 81:21 och FÖD 1984:37) Gert sjukanmäler sig hos sin arbetsgivare den 1 oktober på grund av att han ska genomgå en plastikoperation. Orsaken till operationen är att han ska låta ta bort tatueringar på armar och rygg. Gert är gjuteriarbetare. Den behandlande läkaren sjukskriver honom och bedömer att Gert är helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom under den tid som läkningen efter operationen beräknas ta. Enligt läkarintyget är arbetsförmågan helt nedsatt till och med den 5 november. Från och med den 22 oktober, då sjuklöneperioden löpt ut, konstaterar Försäkringskassan att sjukdom föreligger eftersom operationen medfört att Gert befinner sig i ett sjukdomstillstånd. Alfred som är arbetslös skrivs in på sjukhus den 2 mars för att donera benmärg till sin systers transplantation. Redan under inskrivningsdagen påbörjas omfattande undersökningar och provtagning som leder till ett sjukdomstillstånd. Undersökningarna pågår till och med den 7 mars. Den 8 mars genomförs transplantationen. Sjukdom föreligger från och med den 2 mars då förberedelserna inför operationen påbörjades. 3.5 Infertilitet Infertilitet beror ofta på förändringar av anatomisk eller funktionell natur i reproduktionsorganen hos kvinnan eller mannen. Att inte kunna bli biologisk förälder i fertil ålder kan betecknas som ett onormalt kroppstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen. 17

18 Undersökningar och behandlingar av orsaker till infertilitet kan därför jämställas med andra diagnostiska och terapeutiska åtgärder för att upptäcka och behandla sjukdom. Vid såväl utredning som behandling av infertilitet har både mannen och kvinnan enligt praxis rätt till sjukpenning, under förutsättning att övriga kriterier för rätt till ersättning är uppfyllda. (FÖD 1986:43) 18

19 4. Sjuklön I det här kapitlet beskrivs reglerna för sjuklön. Dessa finns i lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL). Lagens förarbeten finns bland annat i proposition 1990/91:181 om sjuklön, m.m. och proposition 2002/03:100, 2003 års ekonomiska vårproposition. Reglerna om sjuklön infördes för att göra arbetsgivarnas ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa tydligare och för att ge de anställda en rättvisare kompensation för inkomstförluster till följd av sjukdom. Sjuklönen utgör grunden för ersättningen vid korta sjukdomsfall. Enligt lagen ges arbetstagare rätt att under de första fjorton dagarna av varje sjukperiod (sjuklöneperioden) behålla en viss del av den lön och andra anställningsförmåner som de skulle ha fått om de kunnat utföra sina arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). (7 SjLL) 4.1 Förutsättningar för rätt till sjuklön Rätt till sjuklön gäller den som har en anställning och som på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta (1 SjLL). Detta innebär att uppdragstagare och egenföretagare inte omfattas av sjuklönereglerna. För dessa grupper, liksom för arbetslösa, gäller AFL från första dagen i ett sjukfall. Det finns ingen definition av sjukdomsbegreppet i SjLL. Den tolkning av begreppet som gjorts vid tillämpningen av sjukpenningreglerna i AFL ska gälla även vid tillämpningen av sjuklönebestämmelserna. Detta framgår av 4 SjLL Vem är arbetstagare? Varken SjLL eller AFL innehåller någon definition av begreppen arbetsgivare och arbetstagare. I de flesta fall är det enkelt att fastställa om det föreligger ett anställningsförhållande. Om det uppkommer en tvist i frågan får den avgöras efter arbetsrättsliga principer. Se även avsnitt Gränsdragningen mellan arbetstagare och olika former av uppdragstagare och egenföretagare görs genom en helhetsbedömning av avtalet mellan parterna och övriga omständigheter i fallet. Om den som åtagit sig att utföra ett arbete är arbetstagare eller egenföretagare beror på omständigheterna. Sådant som har betydelse vid bedömningen är exempelvis om den som åtar sig arbetet är skyldig att personligen utföra det, vem som står för material, maskiner och liknande och hur ersättningen för arbetet bestäms. Detta framgår av sjuklönelagens förarbeten. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39 och avsnitt 8.1, s. 67) 19

20 Enligt praxis anses en företagsledare, som arbetar som verkställande direktör och uppbär lön från ett aktiebolag, vara arbetstagare i förhållande till bolaget även om hon eller han äger samtliga aktier (RÅ 1997 not 221). Någon gång kan problem uppstå när det gäller att fastställa om en försäkrad ska betraktas som arbetstagare eller uppdragstagare. SGI av anställning kan också baseras på vissa uppdragsersättningar. Den som är arbetstagare kan i allmänhet få sjukpenning först från och med den femtonde dagen i sjukperioden medan en uppdragstagare kan vara berättigad till sjukpenning redan från och med den första sjukdagen efter karensdagen. Som första åtgärd i ett sjukpenningärende måste Försäkringskassan därför ta ställning till vilken kategori den försäkrade tillhör Flera arbetsgivare Om en anställd har flera arbetsgivare har varje arbetsgivare för sig skyldighet att betala sjuklön. Det blir på det sättet möjligt för en arbetstagare, som får sin arbetsförmåga delvis nedsatt, att få sjuklön från en arbetsgivare även om han kan utföra sina arbetsuppgifter hos en annan. För en arbetstagare som har flera arbetsgivare kan sjuklöneperioderna infalla olika i tiden hos respektive arbetsgivare. En och samma kalenderdag kan därför ersättningsfrågan vara aktuell såväl hos Försäkringskassan, då sjuklöneperioden hos en arbetsgivare löpt ut, som hos en arbetsgivare där sjuklöneperioden ännu pågår. För att kunna beräkna sjukpenningen i ett sådant fall måste Försäkringskassan dela upp SGI:n i förhållande till inkomsten från varje arbetsgivare för sig Blandad inkomst Ersättning för bortfall av uppdragsinkomster på grund av sjukdom betalas från sjukpenningförsäkringen. Om en försäkrad har inkomster från såväl uppdrag som anställning, medför detta att ersättning kan utbetalas i form av sjuklön och sjukpenning parallellt. När ett sådant ersättningsärende blir aktuellt måste Försäkringskassan fördela SGI:n på anställningsinkomst respektive uppdragsinkomst. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39) Kvalifikationsregler En arbetstagare som anställts tills vidare eller har ett tidsbegränsat anställningsavtal som avser en månad eller längre omfattas av SjLL från och med första anställningsdagen. Reglerna om kvalifikationstid finns i 3 SjLL. Josefin har avtalat med en jordgubbsodlare om att plocka jordgubbar i en månad. Hon ska börja anställningen den 27 juni. Den 25 juni blir hon sjuk och kan inte börja arbeta förrän den 3 juli. Johanna omfattas av 20

21 SjLL:s bestämmelser från och med den 27 juni, och har därför inte rätt till sjukpenning under sjuklöneperioden den 28 juni till och med 2 juli. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad fordras att arbetstagaren tillträtt anställningen och varit anställd under fjorton kalenderdagar i följd för att hon eller han ska omfattas av SjLL. Dagar då den anställde varit frånvarande från arbetet utan giltigt skäl räknas inte med i fjortondagarsperioden. Sven har avtalat med kommunen om anställning under tre veckor med snöröjning. Han börjar anställningen den 13 januari. Den 27 januari blir han sjuk. Under tiden den 13 januari till och med den 26 januari har Sven varit frånvarande från arbetet två dagar utan giltigt skäl. Han omfattas därför inte av SjLL förrän från och med den 30 januari. Först då har han varit anställd under en sammanhängande tid av fjorton dagar när två dagar med ogiltig frånvaro och en karensdag räknats bort. När man beräknar kvalifikationstiden ska tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med. Det gäller under förutsättning att tiden mellan anställningarna inte är längre än 14 dagar. (3 SjLL) Vera anställs som vårdbiträde på sjukhemmet i fem dagar (den 2 april till och med den 6 april). Den 9 april anställs hon åter i fem dagar av samma arbetsgivare till och med den 13 april. Den 20 april anställs Vera ytterligare en gång av samma arbetsgivare. Denna gång sträcker sig anställningsperioden till den 30 april och uppgår alltså till 11 dagar. Från och med den 24 april uppfyller Vera kvalifikationsvillkoret för rätt till sjuklön. Hon har då varit anställd av sjukhemmet i 14 kalenderdagar. Ett avtal om behovsanställning kan inte jämställas med en fast anställning. En person som kallas in för att arbeta vid behov har inte alltid rätt till sjuklön, även om det finns ett avtal om lön och andra förmåner som gäller tills vidare. Det beror på hur anställningsavtalet är formulerat. Sergio är anställd som sjukvårdsbiträde, och arbetar vid behov. Han har skrivit ett avtal med sin arbetsgivare om lön m.m. som gäller tills vidare, men av avtalet framgår att varje arbetstillfälle är ett separat anställningstillfälle. Om Sergio blir sjuk har han inte rätt till sjuklön, eftersom det inte finns något anställningsförhållande när han är sjuk. 21

22 En anställd som på grund av kvalifikationsvillkoren inte omfattas av SjLL kan i stället omfattas av AFL och ha rätt till tim- eller dagberäknad sjukpenning under de två första veckorna (3 kap. 10 andra stycket AFL). Se även avsnitt Sjuklönens storlek Den första dagen i sjuklöneperioden är karensdag. För denna betalas ingen sjuklön. Rätten till sjuklön är inte förenad med något krav på att sjukfrånvaron ska ha varat minst ett visst antal timmar under en dag. Detta gäller även karensdagen. För en arbetstagare som under en sjuklöneperiod skulle ha arbetat hos mer än en arbetsgivare kommer sjuklöneperioden hos varje arbetsgivare att inledas med en karensdag. Om den försäkrade först uppbär sjukpenning och sedan sjuklön i samma sjukperiod kommer hon eller han att få två karensdagar, en enligt AFL och en enligt SjLL. (Prop. 1992/93:31, avsnitt 4.1, sid. 44, se även avsnitt 12.1) Från dag två till och med dag fjorton har arbetstagaren rätt till 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som hon eller han gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan. Bestämmelserna om sjuklönens storlek finns i 6 SjLL. Arbetsmarknadens parter kan träffa avtal om den närmare beräkningen av sjuklönens storlek genom kollektivavtal som träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Då ett kollektivavtal har träffats om beräkningen av löneförmånerna under sjukfrånvaro, är detta giltigt även om det i vissa situationer kan leda till en något lägre sjuklön än lagens huvudregel ger. (2 SjLL) 4.3 Sjuklöneperiod Begreppet sjuklöneperiod är en rent tidsmässig bestämning. Bestämmelserna finns i 7 SjLL. Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar först om arbetstagaren avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. Sjuklöneperioden börjar dock senast den dag arbetstagaren får ersättning för resor till och från arbetet i stället för sjuklön. En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör. Om en försäkrad har flera arbetsgivare är varje arbetsgivare för sig skyldig att betala sjuklön i fjorton dagar (prop. 1990/91:181, avsnitt 4.2, s. 39), med undantag av karensdagen. Varje arbetsgivare betalar bara sjuklön en gång under varje sjukperiod. Det gäller även om den försäkrade har återgått i arbete på deltid och sedan försämras och blir helt sjukskriven igen. 22

23 Hussein har två halvtidsanställningar. Han är helt sjukskriven under två månader. Båda arbetsgivarna betalar sjuklön de första fjorton dagarna (med undantag av karensdagen). Efter två månader återgår han helt i arbete på den ena anställningen. Men han är fortfarande sjukskriven på halvtid och arbetar därför inte alls på den andra anställningen. En månad senare försämras hans sjukdomstillstånd och han blir helt sjukskriven igen. Arbetsgivaren som han arbetat hos under halvtidssjukskrivningen ska inte betala någon sjuklön. Det beror på att det fortfarande är samma sjukperiod som han redan har fått sjuklön i från den arbetsgivaren. När en arbetstagares anställning upphör bryts sjuklöneperioden, även om sjukperioden fortsätter därefter. Om den försäkrade omedelbart påbörjar en ny anställning börjar om kvalifikationskraven är uppfyllda en ny sjuklöneperiod att löpa hos den arbetsgivaren (prop. 1990/91:181, s. 73). Detta innebär att om en försäkrad får en ny anställning under en pågående sjukperiod blir arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön i 14 dagar. Det gäller oavsett om den nya anställningen är hos samma arbetsgivare som tidigare eller hos en ny arbetsgivare. En arbetstagare som får en ny anställning under en pågående sjukperiod kan därför få sjuklön flera gånger under en och samma sjukperiod. Undantag från denna regel gäller dock vid övergång av ett företag, en verksamhet eller del av verksamhet från en arbetsgivare till en annan. I sådana fall övergår rättigheter och skyldigheter enligt anställningsavtalet till den nya arbetsgivaren. (6 b LAS) Här inbegrips rättigheter enligt SjLL. När en arbetstagare är tjänstledig från sitt arbete för till exempel föräldraledighet eller studier och blir sjuk så påbörjas ingen sjuklöneperiod. Det beror på att arbetstagaren inte avhåller sig från arbete hos arbetsgivaren på grund av sjukdom. Den som är tjänstledig ska sjukanmäla sig direkt till Försäkringskassan. Däremot ska en sjuklöneperiod börja om en tjänstledig arbetstagare, i samråd med sin arbetsgivare, avbryter sin tjänstledighet eller om tiden för tjänstledighet löper ut under pågående sjukperiod Återinsjuknanderegel En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från en tidigare sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden när det gäller karensdag och avgränsning av sjuklöneperioden (7 SjLL). Detta innebär att en anställd som haft en karensdag i den första sjukperioden får sjuklön från och med den första dagen i den nya perioden, om den börjar inom fem dagar från den första. För den som har flera arbetsgivare gäller återinsjuknanderegeln hos varje arbetsgivare för sig. 23

24 I undantagsfall kan en sjukperiod som börjar inom fem dagar från en föregående sjukperiod dock inledas med en karensdag. Regeringsrätten har prövat frågan i ett fall där en försäkrad insjuknat den femte dagen efter det att en tidigare sjukperiod avslutats. Den försäkrade insjuknade den 1 september och fick sjuklön av sin arbetsgivare till och med den 14 september. Därefter fick hon sjukpenning enligt AFL till dess hon återgick i arbete den 23 september. Hon insjuknade på nytt den 27 september och avbröt sitt arbete när tio minuter återstod av arbetsdagen. Arbetsgivaren ansåg att återinsjuknanderegeln enligt SjLL var tillämplig. Han betalade därför inte någon sjuklön eftersom den tidigare sjuklöneperioden omfattade 14 dagar. Regeringsrätten anförde att det nya sjukfallet påbörjades inom fem dagar från det att den tidigare sjukperioden avslutades. Enligt SjLL ska då en ny sjuklöneperiod tillsammans med den tidigare sjuklöneperioden omfatta högst 14 dagar. Eftersom tidigare sjuklöneperiod omfattade 14 dagar blev det inte någon ny sjuklöneperiod med anledning av det nya sjukfallet. Den försäkrade hade därför rätt till sjukpenning enligt AFL direkt i den nya sjukperioden. Den första dag som hon avhöll sig från arbete med minst en fjärdedel, som krävs för att ha rätt till sjukpenning enligt AFL, var den 28 september sex dagar från den tidigare sjukperiodens slut. Återinsjuknanderegeln enligt AFL var därför inte tillämplig och den 28 september blev en karensdag (RegR-dom ). Se även avsnitt Allmänt högriskskydd Antalet karensdagar för en anställd är begränsat till tio under en tolvmånadersperiod (6 SjLL). Denna bestämmelse kallas allmänt högriskskydd. Vid beräkning av tolvmånadersperioden gäller lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. (Se vidare avsnitt 11.1) Syftet med högriskskyddet är att skydda individen från ett alltför omfattande inkomstbortfall på grund av karensdagsregeln. Högriskskyddet gäller oavsett orsaken till sjukfrånvaron. Då en arbetstagare har flera arbetsgivare gäller det allmänna högriskskyddet hos varje arbetsgivare för sig. Motsvarande gäller för den som är såväl arbetstagare som uppdragstagare. Det innebär att antalet karensdagar hos olika arbetsgivare inte läggs samman. Karensdagar hos arbetsgivare läggs inte heller samman med karensdagar hos Försäkringskassan. När arbetstagaren omfattas av det allmänna högriskskyddet ska sjuklönen betalas också för en dag som annars skulle ha varit en karensdag. 4.5 Särskilt högriskskydd Syftet med det särskilda högriskskyddet är att skydda personer som har en sjukdom eller ett funktionshinder. Situationen på arbetsmarknaden kan vara besvärlig för dessa personer. Därför finns en möjlighet för arbetstagare i denna kategori att omfattas av ett särskilt skydd som gör att de i väsentligt 24

25 mindre grad belastar den enskilde arbetsgivaren kostnadsmässigt. Reglerna om särskilt högriskskydd finns i SjLL. Försäkringskassan kan besluta om särskilt högriskskydd efter skriftlig ansökan från en arbetstagare. Ett beslut om särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren har rätt till ersättning från sjukförsäkringen för sina kostnader för sjuklön. Ett sådant beslut kan fattas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod 1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder eller 2. medför risk för en eller flera längre sjukperioder Försäkringskassan får även fatta beslut om särskilt högriskskydd när en försäkrad har rätt till sjuklön till följd av ingrepp i samband med donation eller förberedelser för donation av egna organ eller vävnader. Se vidare avsnitt Sjuklönegaranti Det finns bestämmelser i SjLL som gör det möjligt att ge en arbetstagare ersättning från sjukförsäkringen när arbetsgivaren ifrågasätter arbetstagarens rätt till sjuklön. Avsikten med dessa bestämmelser är att ge arbetstagaren ett ekonomiskt skydd när det uppstår en tvist. (20 24 SjLL) Bestämmelserna gäller vid tvist om rätt till sjuklön, då tvisten gäller om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, nedsättningens omfattning eller om ett arbetstagarförhållande föreligger eller inte. Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av SjLL i dessa avseenden handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister (LRA), det vill säga av tingsrätt som första instans och Arbetsdomstolen som slutinstans (27 SjLL). Arbetstagaren har i dessa situationer möjlighet att ansöka om att så kallad sjuklönegaranti ska betalas av Försäkringskassan. Ansökan om sjuklönegaranti görs skriftligen. Försäkringskassan prövar först om arbetstagaren omfattas av bestämmelserna om sjuklön. Om så är fallet kan utredningen om rätt till sjuklönegaranti fullföljas. Ersättning kan lämnas om det finns sannolika skäl att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen och fordran är obetald och förfallen till betalning. (21 SjLL) I rekvisitet "sannolika skäl" ligger att de skäl som talar för arbetstagarens rätt till sjuklön sammantagna framstår i varje fall som något starkare än de skäl som talar för motsatsen. Detta medför att Försäkringskassan måste göra en individuell bedömning i varje enskilt ärende om sjuklönegaranti. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 8.1, s. 84) Att fordran ska ha förfallit till betalning innebär att arbetstagaren har fått den löneutbetalning där avdrag har gjorts för den aktuella frånvaroperioden. Ersättning lämnas inte för sjuklön som förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden. 25

26 Enligt 23 SjLL ska ersättning i form av sjuklönegaranti lämnas med ett skäligt belopp, men högst med ett belopp som motsvarar en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av 7,5 x prisbasbeloppet, det vill säga av maximal SGI. Vid skälighetsbedömningen bör Försäkringskassan också ta hänsyn till arbetstagarens övriga inkomster som inkomster från andra arbetsgivare, inkomst av annat förvärvsarbete samt andra ersättningar från socialförsäkringen som betalas under sjukdomstiden som täckning av inkomstbortfall. Ersättning bör inte betalas med högre belopp än den sjuklön den anställde gått miste om. Det är lämpligt att Försäkringskassan före utbetalning utreder sjuklönens storlek med arbetsgivaren, om Försäkringskassan inte kan göra bedömningen på annat sätt. (Prop. 1990/91:181, avsnitt 8.1, s. 85) Det belopp som Försäkringskassan betalat till arbetstagaren i form av sjuklönegaranti, återkrävs hos arbetsgivaren. Enligt SjLL träder Försäkringskassan in i arbetstagarens rätt gentemot arbetsgivaren intill ett belopp som svarar mot den ersättning som Försäkringskassan betalat i form av sjuklönegaranti. Om arbetsgivaren inte betalar det krävda beloppet får Försäkringskassan föra ärendet vidare till prövning i allmän domstol. 26

Vägledning 2004:2 Version 10. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 10. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner Sjuklöneförmåner Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Informationsmeddelande

Informationsmeddelande Informationsmeddelande 2013-12-18 1 (19) Sjukpenning och samordnad rehabilitering lagändringar från 1 januari 2014 och vissa förtydliganden Här kan du läsa om lagändringar som gäller från 1 januari 2014

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön

Mer information till arbetsgivare om sjuklön. Mer information till arbetsgivare om sjuklön Mer information till arbetsgivare om sjuklön 1 2 Mer information till arbetsgivare om sjuklön Utgivare: Försäkringskassan Försäkringsprocesser, sjukpenning och samordning Reviderad: 2013-12-16 Kontaktinformation

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Bra att veta om sjuklön 1 (34)

Bra att veta om sjuklön 1 (34) Bra att veta om sjuklön 1 (34) 2 (34) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR 4 1. INLEDNING 6 1.1 SJUKFALL TILL OCH MED DAG 14 6 1.2 SJUKFALL FRÅN OCH MED DAG 15 7 2. SJUKLÖNELAGEN 7 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34)

Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34) Fördjupning för arbetsgivare om sjuklön 1 (34) 2 (34) FÖRKORTNINGAR...4 PRISBASBELOPP...4 FÖRSÄKRINGSKASSANS KUNDCENTER FÖR PARTNERS...4 1. INLEDNING...5 1.1 SJUKFALL TILL OCH MED DAG 14...5 1.2 SJUKFALL

Läs mer

Sjuklöneförmåner. Vägledning 2011:1 Version 7

Sjuklöneförmåner. Vägledning 2011:1 Version 7 Sjuklöneförmåner Vägledning 2011:1 Version 7 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. Den innehåller en samlad information om vad

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Lag (1991:1047) om sjuklön

Lag (1991:1047) om sjuklön 1 of 6 21/09/2010 14:55 SFS 1991:1047 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1991-06-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:421 Lag (1991:1047)

Läs mer

Mer information till arbetsgivare om sjuklön

Mer information till arbetsgivare om sjuklön Mer information till arbetsgivare om sjuklön FK 527 Utgivare: Försäkringskassan Avdelningen för sjukförsäkring, VO Utveckling och stöd Reviderad: 2018-12-17 Kontaktinformation för arbetsgivare Kundcenter

Läs mer

Sjuklöneförmåner. Vägledning 2011:1 Version 6

Sjuklöneförmåner. Vägledning 2011:1 Version 6 Sjuklöneförmåner Vägledning 2011:1 Version 6 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL 1 Upplägg för dagarna Hur och var regleras rehabilitering, vilka är parterna?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 7 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2010:418 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken. HFD 2018 ref. 69 Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken. 27 kap. 2 första stycket, 26 första stycket 1, 46 49 och 51 socialförsäkringsbalken Högsta förvaltningsdomstolen meddelade

Läs mer

Graviditetspenning. Vägledning 2002:6 Version 6

Graviditetspenning. Vägledning 2002:6 Version 6 Graviditetspenning Vägledning 2002:6 Version 6 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 16 december 2002. Riksförsäkringsverket

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:480 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 30 november 2018 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.

Läs mer

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018 Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan

Läs mer

Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare

Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare Lön och förmåner vid sjukfrånvaro 2002 En vägledning för statliga arbetsgivare Lön och förmåner vid sjukfrånvaro En vägledning för statliga arbetsgivare 1 Produktion: Arbetsgivarverket, 2002 Grafisk form:

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning VÄGLEDNING 2003:3 1 (9) Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner.

Läs mer

Vägledning 2015:1 Version 2. Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning

Vägledning 2015:1 Version 2. Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:136

Regeringens proposition 2007/08:136 Regeringens proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete Prop. 2007/08:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2008.

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU13 Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2011/12:81 Förtydligande

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering VÄGLEDNING 2004:2 1 (121) Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar

Läs mer

Rätt till ersättning föreligger inte heller. för tid då ersättning för förlust av. inkomst kan utges enligt bestämmelserna

Rätt till ersättning föreligger inte heller. för tid då ersättning för förlust av. inkomst kan utges enligt bestämmelserna FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR Försäkringsvillkor m m För avtalsgruppsjukförsäkring 1för anställda hos kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan m fl () gäller dessa försäkringsvillkor samt de gemensamma försäkringsvillkoren

Läs mer

Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön, SjLL.

Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön, SjLL. Bilaga 1 19 Sjuklön 1. Rätt till sjuklön Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön, SjLL. Enligt SjLL gäller rätten till sjuklön fr.o.m. den första anställningsdagen. Vid anställning

Läs mer

Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL

Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL 2017-05-02 Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena

Läs mer

Sid 1 - HIR-konferens Vilken är min sjukpenninggrundande inkomst?

Sid 1 - HIR-konferens Vilken är min sjukpenninggrundande inkomst? Sid 1 - HIR-konferens 2018-10-01 Vilken är min sjukpenninggrundande inkomst? Vad är sjukpenninggrundande inkomst (SGI)? SGI är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan utifrån hur mycket du tjänar

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,

Läs mer

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Förhandlingsprotokoll 2013-12-17 Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 9 december

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

Arbetsresor istället för sjukpenning

Arbetsresor istället för sjukpenning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna

Läs mer

Sjuklön för arbetstagare som är anställda enligt BBD och BMD- se P-cirkulär 1991:76.

Sjuklön för arbetstagare som är anställda enligt BBD och BMD- se P-cirkulär 1991:76. Cirkulärnr: 1992:52 Diarienr: 1992:0693 Handläggare: Lars-Gösta Andréen Marianne Hörding Bengt Pewe Claes Strömberg Avdsek: KEP Förh Datum: 1992-03-10 Mottagare: Kommunernas personalorgan Rubrik: Nya sjuklönebestämmelser

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

Redogörelse för det nya karensavdraget

Redogörelse för det nya karensavdraget Redogörelse för det nya karensavdraget Nedan ändringar gäller för PASS 17. Förhandlingsprotokoll Parterna har kommit överens om ändringar i ovanstående avtal till följd av en ändring i Sjuklönelagen från

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

AVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA

AVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA Socialförsäkringsbalk avd. C AVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA I Inledande bestämmelser 1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar Innehåll 1 I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Redogörelse för det nya karensavdraget

Redogörelse för det nya karensavdraget Redogörelse för det nya karensavdraget Nedan ändringar gäller för Avtal om studentmedarbetaranställning Förhandlingsprotokoll Parterna har kommit överens om ändringar i ovanstående avtal till följd av

Läs mer