Test och utveckling av mjuka lastbärande implantat En utvärdering av Dyneema som diskprotes Kandidatarbete inom produktutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Test och utveckling av mjuka lastbärande implantat En utvärdering av Dyneema som diskprotes Kandidatarbete inom produktutveckling"

Transkript

1 Test och utveckling av mjuka lastbärande implantat En utvärdering av Dyneema som diskprotes Kandidatarbete inom produktutveckling Rania Karat Jonas Kempe Nathan Maanja Johan Samuelsson Olivia Sjöblom Institutionen för Produkt- och produktionsutveckling CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2014

2 Sammanfattning Diskbråck och degenererade diskar är två vanliga medicinska åkommor som i de flesta fall drabbar äldre 34. Mellan ryggkotorna finns en broskdisk som reglerar ryggens rörlighet genom att fungera som en flexibel distans. Diskbråcket orsakas av att diskens yttre hölje, annulus fibrosus, antingen spricker eller försvagas så att dess mjuka inre substans, nucleus pulposus, tränger ut, se figur När nervkanalen kommer i kläm kan flera besvär uppkomma, exempelvis ryggsmärtor eller muskelspasmer. När en disk blir degenererad försvagas dess funktion som distans och trycket på kotorna ökar, vilket leder till läckage av nucleus pulposus. De sätt som används idag för att lindra en patient besvär medför risk för antingen minskad rörlighet, bestående komplikationer eller att problemen återkommer. Detta projekt har varit en del i ett större kontext där slutgiltiga målet är att ta fram ett mjukt implantat som ska återställa ryggen utan bestående besvär. Tanken är att återstående nucleus pulposus ska avlägsnas och genom den spruckna delen av annulus fibrosus trä in ett mjukt implantat. För att kunna trä in ett implantat är det viktigt att det inte är så stort, men väl på plats ska det kunna fyllas upp med en vätska för att fylla upp tomrumet som nucleus pulposus lämnat efter sig. Detta projekts fokus har varit att utvärdera materialet Dyneemas lämplighet som implantat i ryggen. Detta har skett genom fysiska tester på Sahlgrenska sjukhusets forskningsavdelning. Genom att belasta prototyper i olika utföranden gjorda av materialet Dyneema har dessa prototypers lämplighet analyserats. Experimentella data har påvisat att en ytbehandlad väv av Dyneemafibrer uppträder styvare än laminerade ark och en vävd prototyp utan behandling. Prototypernas geometri var av cylindrisk form och huvudorsaken till brott som uppkom i samtliga fall berodde på höga spänningar kring sömmarna. Projektets slutgiltiga rekommendation för framtida undersökningar av polymerer eller andra biokompatibla material är således att utveckla prototyper med kontinuitet i alla längdriktningar. Figur 1: Ryggradens anatomi 2

3 Abstract Herniated and degenerated discs are two common medical conditions that mostly strikes elderly people. Between the vertebraes there is a disc acting as a spacing and allows the spine to be flexible. Herniated discs is caused by a crack in the discs outer housing, annulus fibrosus. The crack allows the internal substance of the disc,nucleus pulposus, to leak and in some cases it presses against the nerve canal, see figur 2". This can cause multiple disorders, for example back pain or muscle spasms. When a disc is degenererated its natural function is reduced and the vertebraes are subjected to higher pressures and this causes back pain. Today there are different methods used to remove the patients pain but they all come with negative side effects, for example loss of mobility or risk of permanent complications. This project is a part of a bigger one that aims to develop a soft implant that restores the back without lasting disorders. The idea is to replace nucleus pulposus with an implant that is placed inside annulus fibrosus through the existing crack. When it is onsite it will be filled with a liquid and fill the empty space that nucleus pulposus has left. The focus of this project has been to evaluate the material Dyneema and its suitability as an implant in the back. This is evaluated through observing physical tests on prototypes at the research department at Sahlgrenska Hospital. Through applying a load to different prototypes made with different manufacturing techniques and analysing the data the prototypes suitability was evaluated. Experimental data has shown that a coated woven fabric is showing the best results. The prototypes geometry was a cylinder and the main reason for fracture in the fabric was the seams. This projects final recommendation for future development of this application is to develop a prototype without seams to remove the most critical parts of the prototype. Figur 2: Ryggradens anatomi 3

4 Innehåll 1 Inledning Syfte Problemformulering Avgränsningar Kravspecifikation Samarbetspartners Matts Andersson Lars Ekström Martin Rosander TST Sweden AB Textilhögskolan i Borås Metod Kandidatprojektets bidrag Framtagandet Munstycket Testningen Teori Inledande teori Diskens anatomi Kroppens mekanik Hur testerna efterliknar kroppen Laster Hållfasthetsmodeller Material Tillverkningstekniker Väv Laminerade ark Resultat Experimentella värden Slutgiltig rankning av de olika tillverkningsmetoderna Diskussion Motivering till material Jämförelse med verkligheten Test och vidareutveckling Vidareutveckling av Dyneema Framtida utmaningar Slutsats 30 Bilaga A Test I i

5 Bilaga B Test II Bilaga C Test III iii v

6 1 Inledning Diskbråck är en vanlig medicinsk åkomma som i de flesta fall drabbar äldre 34. Mellan ryggkotorna finns en broskdisk som reglerar ryggens rörlighet genom att fungera som en flexibel distans. Diskbråcket orsakas av att diskens yttre hölje, anulus fibrosus, antingen spricker eller försvagas så att dess mjuka inre substans, nucleus pulposus, tränger ut. Besvären uppkommer när diskens inre del trycker mot ryggkanalens nerver, se figur Smärtan som uppkommer beror på vilka nervrötter och var i ryggmärgen nucleus pulposus trycker mot. Figur 3: Genomskärning av ryggraden I Sverige används i dagsläget främst två sätt att lindra patientens besvär. Det första sättet är att endast avlägsna läckaget 25. Fördelen med denna typ av operation är att det är ett förhållandevis litet ingrepp vilket resulterar i snabb rehabilitering relativt alternativen. Oftast försvinner symptomen helt efter operation men problemet kan återuppstå och symptomen återkomma. Andra sättet som används i Sverige är att steloperera kotorna genom att fixera dem med ben och titanskruvar, nackdelen med en steloperation är att rörligheten i kotorna försvinner och ingreppet är större och således blir rehabiliteringen längre 27. En metod som är vanlig i USA är att kemiskt bryta ner disken för att undvika operation, vilket gör att rehabiliteringen går fort men rörligheten inte återställs. Dessa tre ingrepp innebär antingen förluster i rörlighet eller potentiella återkommande problem för patienten och den kemiska nedbrytningen kan även medföra allvarliga komplikationer. På grund av de negativa sidorna med dessa ingrepp önskar man att istället utveckla ett lastbärande flexibelt implantat som ersätter disken som orsakar bråcket, med ett relativt litet ingrepp. 1

7 1.1 Syfte Syftet med projektet är att lägga en grund till att använda mjuka lastbärande implantat vid diskbråck eller en degenererad disk. Istället för steloperation,det som används i dagsläget, tros ett mjukt implantat medföra kortare rehabiliteringstid samt bibehållen rörlighet. Projektet ska resultera i en jämförelse mellan olika tillverkningsmetoder av Dyneema för att få ett underlag till vidareutveckling. 1.2 Problemformulering Kandidatarbetet ska undersöka i vilken utsträckning materialet Dyneema kan användas som implantat för en degenererad disk eller om det kan uteslutas som materialval. Vidare ska det undersökas vilken variant av Dyneema som är mest lämpad med avseende på styvhet, spänning och töjning. De olika prototyperna ska genomgå fysiska tester på Sahlgrenskas forskningsavdelning för att utvärdera vilken prototyp som verkar mest lastbärande. Arbetet är en del av ett längre utvecklingsprojekt där målet på sikt är att kunna tillverka implantat som ska ersätta dagens lösningar. 1.3 Avgränsningar Prototypen som tas fram ska ha enkla geometrier, till exempel cylinder- eller klotformad. Vid materialval ska endast Dyneema med olika tillverkningsmetoder undersökas. Prototypen avgränsas också så att endast höljet och dess förmåga att ta upp krafter kommer att vara det som testas på Sahlgrenska. Tanken med modellen är att den ska placeras på rätt plats och därefter fyllas upp för att kunna ta de belastningar som uppstår. Inga ansatser mot att fylla prototypen med något annat material än vatten kommer att göras. Detta för att tid inte kommer att finnas till att laborera fram ett material för detta ändamål. Arbetet skall vara klart den dag som slutrapporten skall lämnas in, det vill säga den 19 maj Gruppen har en budget på 2000 kronor från Maskinteknikprogrammet och resten av eventuella kostnader måste gruppen eller avdelningen för produkt- och produktionsutveckling, PPU, finansiera. 1.4 Kravspecifikation Målet med projektets produkt är att kunna efterlikna diskarnas ursprungliga funktion som en flexibel distans. För att det ska vara möjligt måste prototypen som ska opereras in i höljet annulus fibrosus kunna deformeras för att sedan expanderas och därigenom absorbera de krafter som den kommmer att utsättas för. Tidigare har prototyper utvecklats där höljet annulus fibrosus varit tillverkat i en stickad metall. Utfallet i dessa försök uppfyllde inte kraven som ställts. I detta försök ska en prototyp tillverkad av Dyneema, en höghållfast biokompatibel fiber istället användas. För 2

8 att analysera huruvida denna modell är användbar som implantat kommer den utsättas för testning vid Sahlgrenskas avdelning för biomekanik. Nedan följer en kravspecifikation som visar de krav och önskemål projektets prototyper skall följa. Egenskap Tåla last 100 N Kunna testas i rigg Material Dyneema Kostnad <2000 kr Elastisk plastisk vid 37 C Innesluta ballong + vätska Tunn <2 mm Tunn <0.5 mm Elastisk vid 37 C Biokompatibel Innesluta vätska Sömlös Tåla last 13 kn Krav eller önskemål Krav Krav Krav Krav Krav Krav Krav Önskemål Önskemål Önskemål Önskemål Önskemål Önskemål Tabell 1: Kravspecifikation 1.5 Samarbetspartners De parter som varit involverade i projektet har varit ett par experter inom olika områden. Dessa har utnyttjats för information kring problemet, tillverkning av prototyper samt vid utformningen av testerna Matts Andersson Matts Andersson är i grunden utbildad tandläkare men är numera anställd på produkt- och produktutvecklingsavdelningen på Chalmers tekniska högskola. Det är Matts som har tagit initiativet till projektet och satt ihop det samt kallat till startmöte med alla inblandade. Han har handlett gruppen, kommit med feedback samt varit projektets examinator Lars Ekström Lars jobbar som forskningsingenjör på Sahlgrenska sjukhus avdelning för ortopedi. Lars har hjälpt projektgruppen med testerna som utförts på Sahlgrenska och skött testriggen då apparaturen tillhör sjukhuset. Lars har även handlett projektgruppen och svarat på frågor kring testerna och det medicinska området Martin Rosander Martin Rosander är ingenjör och arbetar med simulering på Semcon, han har instruerat gruppen i hur man ska driva projekt. Martin har informerat om finita element metodens 3

9 möjligheter att göra beräkningar och simuleringar i detta projekt TST Sweden AB Företaget TST Sweden AB arbetar med högteknologiska material och tillverkar bland annat skyddskläder. TST har varit till gruppens förfogande för frågor om materialet Dyneema och har även framställt och levererat prototyperna. På företaget har två personer varit till hands: Jörgen Lillieroth och Per-Arne Andersson, Managing Director respektive Research and Development. Anita Johansson, Production Technician, har varit en resurs på företaget och tillverkat de beställda prototyperna Textilhögskolan i Borås Textilhögskolan i Borås bedriver forskning och utbildning om textilier. Textilhögskolan hjälpte gruppen i slutskedet med information kring tillverkningsmetoder som ännu inte testats. 4

10 2 Metod En medicinsk produktutvecklingsprocess tar normalt flera år eftersom forskning, produktutveckling och noggranna tester ska kunna genomföras innan produkten kommer ut på marknaden. 32 Som exempel kan Brånemarks utveckling av ett implantat nämnas, ett koncept för att bland annat permanent förankra implantat i käkarna. Från det att Brånemark upptäckte att titanskruvar kunde användas till tandimplantat tog det ytterligare 10 år innan dessa kunde börja säljas. 6 Processen med att ta fram mjuka lastbärande implantat kan likt Brånemarks tandimplantat ta flera år då många processer är involverade. Generellt kan man dela in utvecklingen av ett mjukt lastbärande implantat i en fas bestående av tre delar: behovsidentifiering, undersökning och lösningsförslag, se figur 4 4. I behovsidentifiering har problemet med diskbråck och operationer med stela implantat belysts. I den undersökande delen har det undersökts vad som ska göras för att få bukt med problemet och hur implantatet kan utformas. Detta har resulterat i konceptet med ett mjukt lastbärande implantat. I lösningsförslagen testas material och tillverkningstekniker som slutligen ska kunna appliceras på människan. Det är i lösningsförslagsdelen det sker en iterativ process för att nå ett slutgiltigt material och tillverkningsteknik. Behovsidentifiering Undersökning Lösningsförslag Figur 4: Flödesschema över utvecklingen av det mjuka lastbärande implantatet Kandidatprojektet ligger i startfasen på ett utvecklingsprojekt av lösningsdelen där man valt att undersöka Dyneemas förändrade egenskaper vid cyklisk belastning. När detta projektet är klart finns det några viktiga delsteg att uppnå för att vidare öka kunskapen om man kan använda Dyneema i ett framtida implantat. Dessa är: Val av inneslutande material (i dagsläget en ballong) Val av hydrogel (i dagsläget vatten) och ventil (i dagsläget en kanyl) Anpassa prototyp till verklig storlek och form Undersöka Dyneemas kemiska påverkan inuti kroppen Djurförsök Kliniska prövningar 2.1 Kandidatprojektets bidrag I uppstartsfasen samlas information kring vad som kommer krävas av en prototyp. Information samlas om vilka alternativ för behandling som finns idag för att bilda en uppfattning 5

11 om hur förutsättningarna för produkten ser ut. Genom litteraturstudier av den mänskliga kroppen och vilka påfrestningar som en dylik produkt kan komma att utsättas för bildas en uppfattning om vilken storleksordning på krafterna som behöver testas. Olika tillverkningstekniker för det valda materialet undersöks i samverkan med sammarbetsföretaget TST. Andra liknande försök med provkroppar tillverkade i andra material undersöks för att hämta inspiration. Ett första utkast på ett antal prototypkroppar genereras. Samtliga prototyper tillverkas i samma utförande så att ett konsekvent testande och jämförande av resultat är möjligt. De provkroppar som ska utvärderas tas sedan till Sahlgrenska universitetssjukhus och utsätts för fysiska tester. Genom dessa kan då lämpliga tillverkningsmetoder för prototypen separeras från de som inte uppfyller stipulerade krav och önskemål, se Tabell 1. Sållningen sker då det observeras brister i prototypernas funktion. Den data som samlas in under den fysiska testningen tas sedan tillvara på när den nya utvecklingsprocessen initieras. Där provas nya tillverkningsmetoder samt vidareutvecklingar av de som fungerat väl Framtagandet Produktframtagandet är en iterativ process som syftar till att se samband mellan olika tillverkningsmetoder och den tillverkade prototypens förmåga att uppta cykliska laster. Då utvecklingen för denna sorts prototyp befinner sig i ett tidigt stadie betraktar man endast strukturens förmåga att uppta krafter och därmed sambandet mellan pålagd kraft och inre tryck. Provkropparna i dessa tester kan liknas vid kapselvävnader bestående av ett yttre strängnätverk med ballongfyllnad. En tidigare testning har körts på ett stickat ytterhölje av metall. Vid kontakt med TST gällande en sådan struktur av Dyneema kunde det konstateras att de polymeriska egenskaperna kommer innebära en stor reduktion i friktion vid kontaktytorna i jämförelse med metallkonstruktionens. Den största nackdelen med stickningstesterna var de okontrollerade maskstorlekarna under belastning, varmed en glatt struktur i samband med varierad, slumpmässig maskstorlek inte var önskvärd. För att ändå bibehålla viss elasticitet testas därför två olika vävnadstyper i ett startskede, en med beläggning för att fixera fibrerna vilket ger en stelare struktur, och en utan, med större flexibilitet och elasticitet. Dessutom undersöks SB21 och BT10 vilka är sammanpressade, laminerade ark som tidigare visat stor potential att uppta ballistiska krafter, däremot saknar dessa den flexibilitet som finns hos en vävd eller stickad struktur. För både arken och de vävda prototyperna löper dyneemafibrerna tvärgående, medan kollagenfibrerna löper oblikt i den mänskliga strukturen. För att erhålla en mer verklighetstrogen modell och fiberellär kontinuitet görs litteraturstudier kring lindning av smala dyneematrådar och jacquardväv. 6

12 Idégenerering Prototypframtagning Fysisk testning Utvärdering Val av material och tillverkningstekniker Figur 5: Flödesschema över framtagningsprocessen Munstycket För att göra prototypena täta och fixera ytterhöljet med innehöljet tillverkas två kolvformade munstycken av en solid stålcylinder i Chalmers experimentverkstad. Först svarvas ytterdimensioner till munstycket med en diameter på 27 mm så att ytterhöljet kan träs på utan att sitta för hårt eller för löst. Två spår svarvas sedan i kolven med en diameter på 24 mm och en bredd på 3 mm så att två packningsringar får plats i två urfrästa spår. Munstyckets baksida är längst ifrån de svarvade spåren och munstyckets framsida är närmast de svarvade spåren. Detta görs för två munstycken. Ett hål borras rakt genom kolven för att möjliggöra för en kanyl att träs i hålet. Kanylen har ett litet munstycke på sin ena sida och är vass på sin andra sida och ska överföra vatten genom kolven till den inneslutande ballongen. Epoxylim används för limma att fast kolven med kanylen, genom att försiktigt hälla lite lim i kolvens hål och smida in kanylen i kolvens hål. Kanylens munstycke är då vänd mot kolvens framsida. När limmet torkat sågas och slipas den del av kanylen som sticker ut på kolvens baksida bort så att endast kanylens munstycke sticker ut från kolvens framsida Testningen Testningen utförs på Sahlgrenskas avdelning för ortopedi tillsammans med forskningsingenjören Lars Ekström. Vid testningen stoppas först en vanlig ballong in i den cylindriska provkroppen. Ballongens munstycke träs sedan över ett specialtillverkat, kolvformat, munstycke med en kanyl som går rakt igenom kolven. Ballongen hålls där på plats med hjälp av två packningsringar som ligger i två urfrästa spår oblikt på kolven. Packningsringarna projektgruppen använder är 3 mm tjocka och har en ytterdiameter på 27 mm. Den cylindriska provkroppen täcker sedan över ballongen, packningsringarna och en bit upp på kolven. Denna fästs sedan på plats med hjälp av en ställbar slangklämma. När detta är gjort kan ballongen sedan fyllas med vatten och trycksättas. Vattnet fylls på genom kanylen på det kolvformade munstycket. Med hjälp av en pump med låsbart in- och utflöde och tryckmätare fylls ballongen på och tack vare det låsbara in- och utflödet kan trycksättningen också avlägsna eventuella luftbubblor som finns i ballongen. När ballongen är delvis påfylld kan den öppna änden på provkroppen förslutas. Detta görs med hjälp av 7

13 en peang, en tång som kan låsas i ihopklämt läge. När detta är gjort återstår att trycksätta ballongen med ett lämpligt startvärde. Figur 6: Munstycke med och utan monterad ballong När hela anordningen är monterad kan de simulerade kompressionerna inledas. Anordningen består av en kolv tillverkad i metall som hydrualiskt pressas ned mot en fast platta i metall. Den hydrualiska kolven ges ett värde som den ska belasta provkroppen med och det inre trycket observeras sedan. Kraften ökar med ett intervall om 20 N mellan N. Figur 7: Testriggen på Sahlgrenska Genom att observera hur det inre trycket i ballongen påverkas av lasten som den utsätts för kan det bildas en uppfattning om hur väl Dyneemans egenskaper absorberar krafterna. 8

14 3 Teori Teorikapitlet innefattar förklaringar och ingående studier kring diskens funktion i kroppen och dess biologiska struktur. Studierna ligger till grund för hur testningarna utförts och de första prototyperna utvecklats. Den anatomiska strukturen av en ryggrad är mycket komplicerad. I jämförelse är tester och även välutvecklade FEM-analyser mycket begränsade. Geometrisk form, materialval, värden på tryck och spänning är exempel på parametrar som har förenklats eller är baserade på hypoteser. Utöver denna komplexitet har kroppen funktioner som ännu inte går att efterlikna då kroppsdelarnas symbioser är svårtolkade som kan ses ur kapitlets senare delar. Slutligen undersöks dessutom Dyneema. Först dess materialegenskapar och därefter hur dessa ändras i olika tillämpbara tillverkningsmetoder. 3.1 Inledande teori Ryggens anatomiska funktion är att verka lastbärande för huvud, armar och ben samt ge dessa extremiteter maximal rörlighet. Vidare ska ryggen skydda ryggmärgen och nervkanaler som löper längs ryggraden så att dessa inte tar skada och kroppsliga funktioner nedsätts. Ryggen är uppbyggd av kotor som förbinds av lederna och stabiliseras av ryggmusklerna. 20 Mellan kotorna återfinns en hydrodynamisk elastisk struktur, en disk, som fungerar som en distans mellan två stela kroppar som tillåter rörlighet. 16 Ryggens rörligaste delar är den övre och undre delen. Mer specifikt vid de sju övre kotorna och de fem undre kotorna, det vill säga halsryggen respektive ländryggen. Detta beror på att dessa områden utsätts för störst mekanisk påfrestning i form av vridning vid halsryggen och böjning vid ländryggen. 3 9

15 Figur 8: Ryggradens anatomi Slitage på kotor, leder, ligament och diskar ökar med åren och kan leda till många ryggrelaterade sjukdomar. Vanligast är att disken mellan de lumbala kotorna drabbas av läckage i disken, diskbråck. Problem med dessa är förknippade med smärta och begränsad rörlighet. Placeringen kommer vara relevant vid testningarna eftersom disken utsätts för olika tryck beroende på dess placering i ryggraden. Bland de vanligaste ryggrelaterade åkommorna återfinns diskbråck där det antas att ungefär var femte i den vuxna befolkningen drabbas. 15 De allra flesta märker inte av några symptom men i de fallen där smärta upplevs har diskens kärna, nucleus pulposus, trycker mot nervrötterna eller ryggmärgen enligt nedanstående figur 8. Även om man kan lokalisera diskbråcket genom MRT-undersökning kan man oftast inte veta huruvida smärta kommer att upplevas eller inte. 7, 33, 31 Diskbråck kan innebära en dov eller skarp smärta, muskelspasm eller kramp. Nervrötterna vid de lumbala kotorna går ner till ischiasnerven i benet och om diskbråcket buktas mot dessa kan det innebära en invalidiserande smärta. Om diskbråcket uppträder vid halsryggen nedsätts arm- och nackfunktionerna beroende på vilka nerver som påverkas. I ovanliga, akuta fall kan trycket ske mot nerver som kontrollerar ändtarmens ringmuskel samt urinrör och patienten kan då inte själv kontrollera urin eller avföring. 25 En av anledningarna till diskbråck och ryggrelaterade smärtor är degenererade diskar. Benämningen syftar till försvagade diskar som inte uppvisar likadana egenskaper som friska diskar gällande lastupptagande. Biologiskt innebär detta att den inre kärnan, nucleus pulposus, komprimeras beroende på ålder eller sjukdom då vätskeinnehållet minskar, varvid den yttre ringen, annulus fibrosus, tar upp en större del av kompressiva laster, se figur 3. Enligt Adams och Roughley 2 definieras processen av degeneration som ett abnormalt, 10

16 Figur 9: Ryggradens anatomi vid diskbråck cellmedierat svar till progressivt brott i disken. En degenererad disk är en med strukturellt brott kombinerat med accelererande eller stora tecken på åldrande. Degeneration uppstår på grund av försvagning av vävnaden som främst uppstår ur genetiska förutsättningar, ålder, näringstillförsel och lasthistoria på disken. 3.2 Diskens anatomi Diskens mekaniska funktion beror på dess biologiska sammansättning. Makromolekylernas sammansättning förändras under diskens levnadstid och påverkas av ålder, näringstillförsel och exponering för tunga laster. Disken består av tre huvudsakliga komponenter: aggrecan, kollagenfibrer och vatten. Aggrecan tillhör proteoglykanfamiljen och är en viktig komponent i all typ av broskvävad, då den möjliggör upptagande av laster i form av kompression. Aggrecan hittas främst i nucleus pulposus,se figur 8, där den utgör den huvudsakliga beståndsdelen. Förmågan att motstå kompressiva laster beror på diskens motverkande svälltryck och dess osmotiska egenskaper, det som reglerar vattenkoncentrationen för att uppnå jämvikt och därmed höjden i disken. 30 Kollagenfibrer verkar i en liten koncentration hos nucleus pulposus men är en stor komponent i annulus fibrosus, där det ansluter omgivande ben med själva brosket i disken. Strukturen kan liknas vid koncentriska lameller, där vinkeln mellan kollagenfibrerna beror på dess riktning. Kollagenets egenskaper varierar dessutom beroende på vilken del av disken som studeras. Kollagen finns i flera olika varianter, typ I återfinns i ben. Typ II förekommer huvudsakligen i elastiskt brosk. Nucleus pulposus består nästan uteslutande av typ II kollagen medan både typ I och typ II kan återfinnas i annulus fibrosus vilket ger disken dess karaktäristiska draghållfasthet. 35 Vid diskdegeneration är den tydligaste biokemiska förändringen minskningen av aggrecan, och särskilt allvarligt är det då minskningen sker i nucleus pulposus. Det osmotiska trycket faller då i samband med en högre hydraulisk genomtränglighet. Disken upphör slutligen 11

17 att agera hydrostatiskt vilket innebär att trycket inte fördelas jämnt och höga spänningar uppstår, varvid sprickbildning i annulus fibrosus inträffar. Minskningen av aggrecan ökar dessutom flödet mellan in och utgående molekyler i disken då den ursprungliga laddningen rubbas. Resultatet blir en förlust av små osmotiskt laddade molekyler och en ökning av större molekyler som påverkar det cellulära beteendet, varvid en påskyndad degeneration inträffar. 41 Reduktion av aggrecan innebär således en ökad hydraulisk genomtränglighet och degenereade diskar förlorar därmed vätskan snabbare under belastning. Nucleus pulposus som till största delen är uppbyggd av vatten förlorar med minskat vätskeinnehåll en stor del av ursprungshöjden varvid ökad belastning sker på övriga områden i ryggraden. 37 Disken har ett fåtal celler och de spelar en stor roll för diskens hälsa då de syntetiserar och bibehåller den makromolekylära kompositionen genom att producera aggrecan och andra molekyler hela livet. De producerar dessutom proteaser som är katalyserade enzymer som verkar i nedbrytningen av starka bindningar. Så länge uppbyggnaden av makromolekylerna är i balans med nedbrytningen kommer diskens hälsa behållas. Sker däremot nedbrytningen i högre takt än syntetiseringen kommer makromolekylerna slutligen att kollapsa och disken degenererar. Diskens cellaktivitet kan regleras genom växtfaktorer och utsöndring av cytokiner, signalsubstanser som används cellkommunikation, samt fysiska faktorer såsom mekanisk belastning. Näringsintag påverkar också cellernas metabolism nämnvärt och ett minskat näringsupptag på grund av struktuella förändringar i disken ändskiva, där receptorer sitter som signalsubstanserna ska träffa, tros vara den största orsaken till diskdegeneration Kroppens mekanik Disken utsätts under hela sin livstid för varierande belastningar. Exponering av tunga mekaniska tryck över långa perioder kan vara en bidragande faktor som leder till diskdegeneration. Under normala förhållanden antas disken följa Wolffs lag, att tillämpad belastning påverkar cellulär aktivitet och diskens struktur förändras för att minimera belastningen. 35 Vissa studier har påvisat att diskens strukturförändring, som beror av ändrade synteser och proteinproduktion, beror på mekaniska signaler som hydrostatiskt tryck 36, ändring av vätskeinnehåll och töjning. Dessa signaler leder till ändringar i produktionen av både aggrecan och proteas och ändrar därför makrostrukturen. Djurförsök har visat att disken svarar mot långvariga belastningsändringar 36 och höga nivåer av statisk kompression kan orsaka diskdegeneration. Följande stycken syftar till att undersöka de dynamiska lasterna en disk svarar mot för att i slutändan tolka kroppens komplexa lösningar till förenklade modeller av verkligheten. Hydrauliska egenskaper hos disken beror på både aggrecanegenskaperna och trycket som påläggs disken genom externa laster. Tryck på disken uppkommer i större utsträckning från muskulär aktivitet än från kroppsvikt och varierar därmed med hållning och rörelse. Lumbaldiskar hos människan utsätts för minst tryck vid sluttande liggställning (runt MPa) och ökar därefter 5-8 faldigt i sittande eller stående position. 1 För att kunna bibehålla osmotisk jämvikt pressas vätska ut i takt med ökande tryck. Men på grund av diskens storlek och låg hydraulisk genomtränlighet sker vattenförlusten långsamt och att nå jämvikt kan ta flera timmar, av denna anledning når disken sällan ett jämviktstadium. 12

18 Hos människor pressas ungefär % av diskens vätska ut till följd av höga laster som uppkommit genom muskulära spänningar i dagliga aktiviteter. Detta vatten återfås vid lastminskningen under nattlig vila. 36 I experiment kan man utläsa att återhämtningstiden för diskar utsatta för kompression är mycket längre än tidsrymden de belastas i. Detta kan förklaras med att vid krypbelastning kommer externt pålagda krafter, orsakade av rörelser, att dominera över det interna osmotiska trycket och snabbt driva ut vätskan. Under återhämtningsfasen är det endast det osmotiska trycket som verkar och vätska strömmar in i skivan i en långsammare takt. Denna cykliska ändring i vätskefyllnad anses vara anledningen till att ryggraden är 1-2 cm längre på morgonen än kvällen. 36 En ökning av vatten i disken ansvarar således för en höjdökning. 35 Skivan är således i daglig utsträckning alltid föremål för viss mängd tryckbelastning. 18 Nedan följer olika tryckfall en frisk nucleus pulposus utsätts för några aktiviteter, tabell 2. Tabell 2: Tryckvärden för olika positioner och rörelser för friska diskar 28 Position Tryck [MPa] Liggande på rygg 0.1 Liggande på sidan 0.12 Liggande sluttande 0.11 Liggande på rygg, stödd på armbågarna 0.25 Skratta i liggande position 0.15 Nysa i liggande position 0.38 Rotation Stående 0.5 Stående, framåtlutad 1.1 Sittande utan ryggstöd 0.46 Sittande, rak rygg 0.55 Sittande, med armstöd 0.43 Lyfta 20 kg, böjande 2.3 Lyfta 20 kg, rak rygg 1.7 Bära 20 kg, nära kroppen 1.1 Bära 20 kg, med 60 cm avstånd 1.8 Degenererade diskar svarar annorlunda mot belastning än vad friska diskar gör. Studier har visat att de högsta tryckspänningarna återfinns i annulus. Det har påvisats att degenererade diskar med ett reducerat hydrostatiskt tryck på cirka 30%, vilket är fallet för åldrande diskar, ökar bredden av annulus fibrosus med 80%. Det resulterar i en ökning av kompressiva spänningstoppar med 160% i annulus fibrosus bakre del. 1 Uppvisade förändringar innebär ofta en upplevd smärta vilket kliniskt betyder att spänningstopparna kan framkalla smärta när de trycker mot den inre regionen eller ut mot omgivande ändplattor. Störst smärta återfås då annulus fibrosus fortfarande verkar lastbärande men ännu inte har kollapsat. En degenererad disk innebär oavsett orsak en stor påfrestning för andra ryggradsstrukturer. Påfrestningarna kan i sin tur leda till en överförd kollaps på övriga områden. Som exempel kan nämnas att i takt med reducerad höjd av disken minskar dessutom spännkrafterna 13

19 i ligamenten som ansluter benen i ryggraden. För att motverka detta kan det ske en förtjockning med minskad elasticitet som följd. Ligamenten tenderar att buktas in mot ryggmärgskanalen på grund av den strukturella förändringen, ett tillstånd som kallas spinal stenos och blir allt vanligare bland den äldre generationen Hur testerna efterliknar kroppen De dramatiska förändringar i diskens komposition under dess livstid är starkt influerade av dess mekaniska roll vilket kan demonstreras som en modell av kapselvävnader bestående av strängnätverk med ballongfyllnad. 24 Ballongerna vidgar nätverken, vilket resulterar i att strängen utsätts för spänning då den håller ballongen på plats. Ingen av dessa komponenter kan bära en last, strängen skulle kollapsa och ballongen flyga iväg. Tillsammans däremot kan dessa motstå drag- och trycklaster där deformationen är starkt sammankopplad med lasten, strängarnas orientering och ballongens höjd. Ett nätverk som innesluter slaka ballonger deformeras i större utsträckning än ett nätverk som innesluter en uppblåst ballong. I vävnaden representerar kollagenet strängarna där variationer i vävnadsstyrningen påverkar dess mekaniska beteende. 35 Ballongernas roll utgörs av vatten som dras in i vävnaden genom det höga svälltrycket som bildas på grund av osmotiska egenskaper hos proteoglycan. Kroppen har ofta en större anpassningsförmåga än vad som går att räkna ut teoretiskt. Ett test där faktorer som storlek och material efterliknar kroppens kan klara betydligt lägre laster än kroppen själv. Det visar på att kroppen kompenserar vissa egenskapsförluster med andra. Ett kroppsdel, till exempel en disk, som för sig själv inte klarar en viss last utan att deformera har utvecklats så att bland annat rätt vinklar och kringliggande vävnader tar upp en del av lasten. Egenskaper som komplicerade geometrier eller kemiska sammansättningar är ytterst svåra att räkna ut teoretiskt och därför blir ett test nästintill alltid en förenkling av verkligheten, se figur 10. Figur 10: Hur testerna efterliknar kroppen 14

20 3.5 Laster Disken som tas fram ska klara av en belastning på 13 kn. Detta är en uppskattning då det är svårt att jämföra en engångskraft med den upprepande belastning som en riktig disk ska utstå. I sittande- och liggande position skall en disk klara av en kraft på minst 3 kn. 10 De krafter som vi testar är under 200 N då testutrustningen inte klarar mer. Testerna ger därmed endast en jämförelse mellan de olika materialvalen. 3.6 Hållfasthetsmodeller Uträkningarna nedan ger ett förhållande mellan materialegenskaper och töjning. Med dessa ekvationer kan man på sikt räkna ut vad materialet kommer utstå för krafter. För att kunna göra det krävs det att få reda på Poissons tal, E-modul samt maximal töjning för annulus fibrosus. Variabelindex: 21 σ = spänning ɛ = töjning p = tryck a = 37.2 mm 26 = medeldiameter h = 8.2 mm 26 = tjocklek på skal u r = radiell förskjutning E = elasticitetsmodul ν = Poissons tal, ν annulus =0.4, ν nucleus = Uträkningen av töjning på annulus fibrosus räknas ut genom formler för tjockväggiga rör:? σ z = 0, σ r = A B r 2, σ r(a) = p i, σ r (b) = p y, σ ϕ = A + B r 2, lös ut konstanterna A och B Radiell förskjutning: u r (r) = 1 E ( A(1 ν)r + (1 + ν) B ) r r=a vid inre förskjutning Töjning, ɛ r, ges av radiell förskjutning jämfört med ursprunglig radie: u r(a) a Nedan föjer uträkning av elasticitetsmodulen, E, för nucleus pulposus som räknas ut med formler för tunnväggiga rör:? = ɛ r 15

21 Figur 11: Illustrerar krafter och tryck på disk med enkel geometri Inre töjning på annulus fibrosus är densamma som yttre töjning på nucleus pulposus: ɛ r = ɛ ϕ = 1 E (σ ϕ ν (σ z + σ r )) Max inre tryck: p i = 3 MPa Max yttre last: p y = 13 kn Geometri cylinder: Längd 50 mm, Diameter 30 mm Max tjocklek: h = 1 mm σ r = 0, σ z = p a 2 h, σ ϕ = p a h E = 1 (σ ϕ ν (σ z + σ r )) ɛ ϕ Den uträknade materialparametern, E, ger ett värde som skall överensstämma med det material som väljs till slutgiltigt implantat. Vid dessa uträkningar tas ingen hänsyn till den vertikala lasten som ses i figur 11. Lasten används endast vid testning för att jämföra de olika materialvalen. Yttre krafter, tryck och skjuvspänningar skall räknas med för en mer korrekt teoretisk analys. Disken utsätts i realiteten mer för vridning och böjning än vertikala laster. 3.7 Material Testerna av prototyperna kommer vara på materialet Dyneema som en är ett höghållfast biokompatibelt material. Dyneema är en polyeten med ultrahög molekylvikt vilket ger intressanta egenskaper att använda i ett implantat. Den höga molekylvikten leder till 16

22 långa molekylkedjor, vilka överför kraften mer effektivt till polymerens huvudkedja genom att förstärka de intermolekylära interaktionerna. Dyneemas höga hållfasthet- till viktratio gör att det tidigare använts för att armera fordon och människor. Det har också använts till fallskärmar, båtsegel samt skärbeständiga handskar. Linor och tampar är ett annat användningsområde för detta material. 13 Det har tidigare också använts inom ett flertal medicinska applikationer såsom höftoch knäproteser. Det som kommer vara speciellt med Dyneema som materialval är att det i denna applikation kommer vara ett mjukt lastbärande implantat. Detta innebär att applikationerna kan ha olika tillverkningstekniker. De prototyper som ska tillverkas kommer göras med hjälp av ett företag som arbetar med smarta textiler. De olika tillverkningsteknikerna frambringar olika egenskaper för materialet. 3.8 Tillverkningstekniker Konstruktionsmaterial av starkare kvalitet är oftast gjorda av fiber. Dyneema är uppbyggt av fibrer som är ett material av kontinuerliga trådar eller diskreta avlånga trådar. Dessa kan spinnas till filament, trådar, stränger eller rep och kan användas som komponenter till komposita material men även tryckas ihop för att tillverka produkter som papper och filtar Väv Väven tillverkas genom att två trådsystem vinkelrätta varandra flätas samman för att skapa tyget. 38 Vid testerna testades en obehandlad väv, 100% Dyneema, och en behandlad väv som var behandlad med polyuretan. Ytterligare en vävningmetod som fångat projektgruppens intresse var jacquardväv. Jacquard är en teknik för att väva med ett mönster där trådarna löper i fler riktningar än två. Det krävs en mer komplex vävmaskin, en jacquardmaskin, för att kunna framställa en jacquardväv. Detta då varptrådar individuellt måste höjas och sänkas. 23 Ytterligare en skillnad mellan vävda och jacquardvävda strukturer är att trådarna styrs individuellt i en jacquardmaskin medan trådarna i en vanlig vävmaskin styrs kollektivt. Ett material med fibrer i fler än två riktningar är bättre på att ta upp vridningar och sneda laster. 17 Dock är material med fibrer i flera riktningar inte nödvändigtvis bättre på att ta upp en last med en riktning Laminerade ark Laminerade ark består av två lager material med en polymer bunden till ytan. Vid testerna användes två olika laminerade ark. Dessa var BT10 som är en ballistisk tejp och SB21 som är ett mjukt ballistiskt absorberande material. Denna framställs genom att omvandla ett pulver av polyeten med ultrahög molykylärvikt till tunna ark. Dessa ark kan i sin tur användas som de är eller skäras till en tejp som i sin tur kan anordnas i 17

23 vävform. BT10 är uppbyggt av sammanflätade tejpremsor. De applikationer som BT10 tidigare använts till har varit lättviktsrustningar och hårda medicinska proteser. 12 När hårda proteser tillverkats har tejpremsor anordnats i täta lager och därigenom skapat den en solid kropp. Den andra typen av laminerade ark SB21 är från början framtaget specifikt för att användas i skottsäkra västar, där egenskaper som låg vikt och god rörlighet kombinerat med förmågan att absorbera ballistiska påfrestningar är önskvärt. God rörlighet och flexibilitet var något som för detta projekt är en nyckelegenskap då en kontrollerad deformation av provkroppen ska ske vid montering

24 4 Resultat Innan de första testerna genomfördes så trycksattes provkropparna från insidan. En ballong fylldes med vatten genom en kanyl fäst vid ett specialtillverkat munstycke. Hela anordningen fästes i munstyckesänden med en låsring avsedd för trädgårdsslangar. I andra änden förslöts provkroppen med en peang, en låsbar tång ofta använd vid operationer. Genom att jämföra hur det inre trycket i ballongen påverkades av olika komprimerande krafter kunde ett antal egenskaper konstateras. De vävda materialen verkade lovande efter första provtryckningen. Det som blev begränsande i hur stora krafter som kunde uppmätas var sömmarna. De prototyper som tillverkats av laminerade ark i Dyneema fransade sig vid sömmarna samt vid infästningen av det specialtillverkade munstycket. Dessa laminerade ark verkade inte heller uppfylla kravet om att vara elastiskt plastisk då dessa ark deformerades när den veckades. Vecken blev då permanenta vilket inte kommer att fungera på en slutgiltig produkt. Kravet på ett plastiskt-elastiskt material möjliggör att produkten kan monteras in i ryggraden utan att ha en fyllning och därefter fyllas upp. Prototyperna tillverkade i väv testades i två utföranden. Den ena var en obehandlad väv i Dyneema. Som väv är strukturen glatt och medgörlig i alla riktningar. De problem som uppstod med denna väv var dock att fibrerna som den var vävd av även är glatta mot varandra. Det gör att när provkroppen sytts ihop så glider fibrerna isär vilket föranledde till att vid kraftpåverkan så sprack provkroppen upp. Vid ett brott i provkroppen blir det inre trycket i ballongen konstant vid ökad pålagd last då ballongen istället kläms ut genom provkroppen. Här var då utfallet motsvarande ett läckage annulus fibrosus, det vill säga att vätskan tränger ut genom den skadade diskens ytterhölje. Den andra väven var behandlad med en polyuretan och var därmed styvare. Denna ytbehandling medförde även att fibrerna kunde hålla samman. Resultatet av detta blev att påverkan som krafterna gjorde på provkroppen inte var stor. Sömmarna höll ihop väl på denna väv och av denna uppsättning prototyper var det denna som hade bäst utfall. Som kan ses i figur 13 var det denna provkropp som kunde testas på de olika kraftnivåerna upp till en kraft motsvarande det lägsta stipulerade kravet. 4.1 Experimentella värden Som kan utläsas ur figurerna kan räta linjens ekvation approximeras, vilket ger ett samband till hur kraft förhåller sig till tryck. Uträkningarna är genomförda i MATLAB och första testet finns i Bilaga A, andra i Bilaga B och tredje i Bilaga C. Lutningen blir den styvhet materialet uppvisar då deformationen ger ett direkt utslag på det inre trycket i ballongen. Detta innebär att ju mindre materialet deformeras, desto högre utslag kommer det inre trycket att vara. Den matematiska rankningen av de olika materialteknikerna innebär således att höga k-värden är att föredra. För beräkningar och MATLAB-kod av k-värdena se Appendix, bilaga A, B och C. 19

25 Figur 12: Test 1 - Väv utan beläggning Tabell 3: Konstant k i räta linjens ekvation för olika cykler för väv utan beläggning Prototyp Cykler Konstant, k Figur 12 visar fyra testomgångar på testkropp gjord av väv utan beläggning. Första testomgången, blå linje, visar en pålagd last upp till 80 N. Testomgång två och tre, grönoch röd linje visar pålagd last upp till 120 N respektive 40 N. Testomgång fyra, turkos linje, visar motsvarande kraft upp till 40 N då sömmen spricker. Den inneslutande ballongen trycks ut och det har uppstått den teoretiska motsvarigheten till ett bråck. Som man kan utläsa ur grafen ändras det inre trycket utan pålagd kraft mellan testerna. Detta kan tyda på att brott redan uppkommit vid andra cykeltestet då både tredje och fjärde cykelomgången har ett startande inre tryck på 13 kpa istället för de uppmätta 20 kpa testerna mättes till att ha vid startomgången. Även k-värdena ändras mellan de olika cyklerna,se tabell 3. Det approximerade k-värdet för andra cykeln sjunker drastiskt i jämförelse med första cykeln varvid brott med största säkerhet uppkommit under andra cykeln. 20

26 Figur 13: Test 2 - Väv med beläggning Tabell 4: Konstant k i räta linjens ekvation för olika cykler för väv med beläggning Prototyp Cykler Konstant, k Figur 11 visar tre testomgångar på testkroppen av väv med beläggning. Första testomgången, blå linje, visar en pålagd last upp till 120 N. Provkroppen uppvisade brott vid högsta pålagda kraften, 120 N. Sedan utfördes nya tester på en annan prototyp. Testomgång ett på andra prototypen, grön linje visar pålagd kraft upp till 40 N då sömmen spricker. Testomgång tre på andra, röd linje, visar hur förhållandet last/tryck beter sig efter ett bråck. Ballongen klarar ett tryck på 120 N, därefter läcker ballongen ut genom tyget och trycket blir konstant vid ökande pålagt last Trots att sömmen brister redan vid 40 N vid andra testomgången uppträder materialet väldigt styvt, vilket kan utläsas ur dess k-värden både innan och efter brott. 21

27 Figur 14: Test 3 Tabell 5: Konstant k i räta linjens ekvation för olika cykler för väv med beläggning Testtyp Konstant, k SB BT Figur 12 visar två testomgångar på testkropp med laminerade ark. Första testomgången, blå linje, visar att materialet SB21 klarar av en pålagd last på 40 N innan den spricker. Testomgång två, grön linje visar att materialet BT10 klarar av en pålagd last på 60 N. De laminerade materialen är bortsett från att vara väldigt oflexibla även mest benägna till deformation. 22

28 4.2 Slutgiltig rankning av de olika tillverkningsmetoderna Nedan följer en utökad kravspecifikation som visar hur prototypvarianterna har klarat av de olika egenskaperna som gavs som krav och önskemål i början av projektet. Framtagen data visar att den ytbehandlade väven tedde sig bäst i jämförelse med övriga material. Denna deformerades i mindre utsträckning och deformationen uppträdde dessutom elastisktplastiskt. Ingen prototyp har används som referens utan graderingen har skett utefter om dessa uppfyllt kriterierna eller ej. Tabell 6: Utökad kravspecifikation Egenskap K/Ö Väv Ytbeh. väv SB21 BT10 Tåla last 100N K Kunna testas i rigg K Material Dyneema K Kostnad <2000kr K Elastisk plastisk K Innesluta ballong + vätska K Tunn <2mm K Tunn <0.5mm Ö Elastisk Ö Biokompatibel Ö Innesluta vätska Ö Sömlös Ö Tåla last 13kN Ö Resultat

29 5 Diskussion Detta projekt är en del av ett större projekt som redan initierats. Tidigare har två olika typer av stickad metall testats för att se om de skulle kunna utstå de laster som ett implantat i ryggen kommer utsättas för. Lärdomen var att det blev komplikationer med de stickade maskorna och man kom fram till slutsatsen att en stickad prototyp inte fungerar. Projektgruppen fick ta del av testmiljön och prototyputformningen för att kunna använda sig av samma testrigg med Dyneemaprotoyperna. Detta för att tidseffektivisera projektet och rikta projektets fokus på det nya materialet. Utan expertpoolen hade det varit svårt att genomföra projektet inom samma tidsramar. Styrkan med expertpoolen ligger i informationen som tillhandahållits och erfarenheten inom området. En viktig del av projektet var att projektgruppen skulle utveckla idéer och tankar med nya ögon utifrån tidigare forskning och studier. Expertpoolen har så långt som möjligt försökt vara neutrala men har också kommit med värdefulla tips och förslag. Projektgruppens roll har i stor utsträckning varit att agera samordnare utöver produktutvecklingens åtaganden. Detta för att kompetenserna kommer från flera olika håll och den kommunikation som skett för att driva produktutvecklingen framåt har skötts genom projektgruppen. Genom kontakt med parter urskiljdes vad som skulle kunna fungera och vad som skulle vara genomförbart i en prototyp. Tillverkning av produkterna utfördes av TST som i sin tur endera tillverkat prototyper själva eller tagit hjälp av Textilhögskolan i Borås. 5.1 Motivering till material I början av projektet diskuterades vilka material och tillverkningstekniker som eventuellt skulle testas och vidareutvecklas. Handledaren, Matts, hade sedan tidigare kommit i kontakt med materialet Dyneema som han starkt rekommenderade projektgruppen att testa. Eftersom Dyneema är en fiber kan ett antal olika tillverkningstekniker användas. Därför bestämdes det att fokus endast skulle ligga på att utföra tester av materialet Dyneema och några tillverkningstekniker. En fördel med att testa flera olika material hade varit att det fanns ett större urval av material och dess egenskaper och möjligen även tillverkningsteknier. Huvudanledningen till valet och testningen av Dyneema var att det är gjort av polyeten med ultrahög molekylvikt som ger upphov till väldigt starka och tåliga egenskaper. Detta för att materialet ska tåla de påfrestningar upp till 13 kn som disken i ryggen utsätts för. Dyneema är ett relativt nytt material och har endast funnits på marknaden i 20 år, således finns det inte så mycket forskning på det. Sammantaget ansågs Dyneema vara ett intressant val att utvärdera. 5.2 Jämförelse med verkligheten Projektet startades med att läsa artiklar om tidigare forskning på området. Denna litteraturstudie har hjälpt till med förståelse för komplexiteten på problemet och förståelse 24

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER Tomas Walander 1 1 Materialmekanik, Högskolan i Skövde, Box 408, 541 28 Skövde, e-post: tomas.walander@his.se Bild 1 END NOTCH

Läs mer

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg. Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karossmoduler TR08-007 Datum Referens Revision 2008-10-27 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Rolf Lundström Open Skillnaden mellan

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser

Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser Mekanisk liggkomfort Man hör ofta att en säng är skön att ligga i - att den ger god komfort. Med detta underförstås, att sängen är mjuk och att den därmed har förmåga att fördela kroppstyngden så, att

Läs mer

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av: Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord

Läs mer

Analys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz

Analys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz Analys av lyftarm för Sublift Stefan Erlandsson Stefan Clementz Examensarbete på grundnivå i hållfasthetslära KTH Hållfasthetslära Handledare: Mårten Olsson Juni 2010 Sammanfattning Syftet med rapporten

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola Ergonomi vid grepp 8 december 2009 Denna individuella inlämningsuppgift redogör för vilka förutsättningar människans hand skapar när det gäller utformningen av handtag på produkter samt vad ska man tänka

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA

PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA Medicinteknikföretaget Artimplant i Göteborg har fått sin första produkt ett främre korsbandsimplantat godkänd för försäljning

Läs mer

Grupp C5. Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen.

Grupp C5. Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen. 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Koncept framtagning Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen. Koncepten har tagits fram genom att använda de sex olika

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 2014-03-19

Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 2014-03-19 Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 1 Först lite information om hur en batchkokare fungerar Vid satsvis kokning (batchkokning) fylls kokaren med flis, vitlut och svartlut. Kokvätskan

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Komposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3. Stockholm, November, 2014

Komposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3. Stockholm, November, 2014 Komposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3 Stockholm, 11-12 November, 2014 KOMET KOMET = KOmposit mot METall i rymdmiljö Industri: RUAG Space AB (Linköping) GKN Aerospace (Trollhättan + ACAB Linköping) Akademi

Läs mer

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

5. Framtagning av ett vinnande koncept

5. Framtagning av ett vinnande koncept 5. Framtagning av ett vinnande koncept 5.1 Funktionell modellering Tidigare i projektet lokaliserades starka och svaga delsystem.vid utvecklandet av nya lösningar bestämdes att så många starka delsystem

Läs mer

Flexövningar. Upprepa varje övning 10 gånger. Kör igenom hela passet två gånger.

Flexövningar. Upprepa varje övning 10 gånger. Kör igenom hela passet två gånger. Flexövningar 6 effektiva övningar med fokus på core Hela kroppen sitter ihop i långa muskelkedjor. Genom att tänja ut dem i de här flexflödena kan du som gymmare och löpare vidareutvecklas. Upprepa varje

Läs mer

BERGAL FLEX 77 FLEXIBILITET, STABILITET OCH HÖGSTA KVALITET.

BERGAL FLEX 77 FLEXIBILITET, STABILITET OCH HÖGSTA KVALITET. NY T HE FEELING & FUNC TION BERGAL FLEX 77 FLEXIBILITET, STABILITET OCH HÖGSTA KVALITET. FAKTA FOTEN ÄR KONSTANT UNDER BELASTNING. OAVSETT OM DU STÅR ELLER GÅR. Utan Bergal Flex 77 Promenader, löpning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Konstruktion och hållfasthetsanalys av ram samt utkast till dumpermodul Olof Karlsson Daniel Granquist MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

CES Inlämningsuppgift

CES Inlämningsuppgift Mälardalens Högskola Sida 1 av 9 Produktion och processutveckling Kurs: Material Författare: Marlene Zufic CES Inlämningsuppgift En rapport om materialval till en produkt Fig. 1. Sida 2 av 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bearbetning Varia Dekorpaneler

Bearbetning Varia Dekorpaneler Bearbetning Varia Dekorpaneler Generellt Variapanelerna som är tillverkade av Ecoresin kan bearbetas med de flesta verktyg avsedda för plast-, trä-, och metallbearbetning. Det är viktigt att hastigheten

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Universal Max. Information & Installationsanvisning

Universal Max. Information & Installationsanvisning Universal Max Information & Installationsanvisning INFORMATION OM INSTALLATION OCH ANVÄNDANDE 1. Skorstenens diameter samt höjd skall överensstämma med kraven som eldstaden den anslutits till kräver. 2.

Läs mer

ETT AKTIVT SITTANDE FÖR PERSONER MED KYFOS

ETT AKTIVT SITTANDE FÖR PERSONER MED KYFOS ETT AKTIVT SITTANDE FÖR PERSONER MED KYFOS - Till brukare med kyfoserad och krum rygg Netti Kyphotic är avsedd för användare som kräver optimal stabilisering av deras spinala krökning. Dynan är utformat

Läs mer

Tänk efter, vad gjorde du precis? Du kanske rätade på rygg och nacke en aning. Läs om Optergo Solution, ett unikt koncept som öppnar nya vyer!

Tänk efter, vad gjorde du precis? Du kanske rätade på rygg och nacke en aning. Läs om Optergo Solution, ett unikt koncept som öppnar nya vyer! Tänk efter, vad gjorde du precis? Du kanske rätade på rygg och nacke en aning. Läs om Optergo Solution, ett unikt koncept som öppnar nya vyer! Lyft blicken! Sitt rätt & se tydligt! Ett unikt koncept för

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

Svenska Klätterförbundets riktlinjer för Inspektion av Utrustning

Svenska Klätterförbundets riktlinjer för Inspektion av Utrustning 1 Svenska Klätterförbundets riktlinjer för Inspektion av Utrustning 2 Svenska Klätterförbundets riktlinjer för Inspektion av Utrustning Att regelbundet inspektera utrustning som används på en klättervägg

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

10. Hur fungerar ett sugrör? Utrustning. Glas och vatten Två sugrör. Utförande

10. Hur fungerar ett sugrör? Utrustning. Glas och vatten Två sugrör. Utförande 10. Hur fungerar ett sugrör? Glas och vatten Två sugrör Testa om du kan använda sugrör. Sätt två sugrör i glaset som du fyllt med lämplig vätska. Fungerar sugrören? Ändra utförandet så att det ena sugrörets

Läs mer

De fysikaliska parametrar som avgör periodtiden för en fjäder

De fysikaliska parametrar som avgör periodtiden för en fjäder De fysikaliska parametrar som avgör periodtiden för en fjäder Teknisk Fysik, Chalmers tekniska högskola, Sverige Robin Andersson Email: robiand@student.chalmers.se Alexander Grabowski Email: alegra@student.chalmers.se

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik 3-D Skrivare Individuellt arbete, produktutveckling 3 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling Innovation och produktdesign Mikael Knutsson

Läs mer

QUIKPOINT FOGSPRUTA BRUKSANSVISNING

QUIKPOINT FOGSPRUTA BRUKSANSVISNING QUIKPOINT FOGSPRUTA BRUKSANSVISNING Fogsprutan med påmonterad borrmaskin 1 INNEHÅLLFÖRTECKNING * Säkerhetsföreskrifter Sida 3 * Tillbehör 4 * Montering av munstycke 4 * Montering av matarskruv 5 * Montering

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Bruksanvisning. Blue Wave

Bruksanvisning. Blue Wave Bruksanvisning Blue Wave Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd för badstolen Blue Wave. Genom att läsa igenom och följa anvisningarna

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Ett litet kompendium för att börja Omskapa.

Ett litet kompendium för att börja Omskapa. Ett litet kompendium för att börja Omskapa. Det här kompendiet får inte spridas vidare utan att fråga The Wardrobe om lov. Maila till info@the-wardrobe.se om du har frågor eller vill sprida detta vidare.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

RACKETS OCH SENOR. RACKET STORLEKAR: De första åren: se till att välja ett lättare racket vilket underlättar teknik inlärningen!

RACKETS OCH SENOR. RACKET STORLEKAR: De första åren: se till att välja ett lättare racket vilket underlättar teknik inlärningen! RACKETS OCH SENOR FÖLJANDE HÄNDER NÄR EN TENNISBOLL TRÄFFAR RACKET: 60 % av energin kommer från senorna 30 % av energin kommer från bollen (ett gummi objekt i rörelse med egen energi) 10 % av energin kommer

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Installationsanvisning och bruksanvisning JPF AT ¾ " 2 Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Obs! Läs noga igenom installation och bruksanvisning innan ni monterar och driftsätter detta filter. Viktigt

Läs mer

Cool sekretär. Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare.

Cool sekretär. Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare. Cool sekretär Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare. 1 Inledning Stora lådor och fack är passé i tider när allt

Läs mer

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar Frågor och svar om Tandreglering våra egna specialister inom Tandreglering svarar Innehållsförteckning: 1. Bra att veta inför tandreglering Vad är tandreglering? Kan tänderna flyttas hur som helst? Finns

Läs mer

4 / 10 TONS HYDRAULISK RIKTSATS INSTRUKTIONSMANUAL

4 / 10 TONS HYDRAULISK RIKTSATS INSTRUKTIONSMANUAL 4 / 10 TONS HYDRAULISK RIKTSATS INSTRUKTIONSMANUAL LÄS IGENOM DENNA INSTRUKTIONSMANUAL NOGA FÖRE ANVÄNDNING VIKTIGT LÄS IGENOM DENNA INSTRUKTION NOGA. OBSERVERA SÄKERHETSINSTRUKTIONERNA OCH VARNINGARNA.

Läs mer

Väggfäste Universal och Mätarm. Bruksanvisning Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder Väggfäste Universal.

Väggfäste Universal och Mätarm. Bruksanvisning Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder Väggfäste Universal. Väggfäste Universal och Mätarm S Bruksanvisning Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder Väggfäste Universal. Innehållsförteckning Produktinformation... 2 Väggfäste

Läs mer

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

Rotationsrörelse laboration Mekanik II Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Material, form och kraft, F9

Material, form och kraft, F9 Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet

Läs mer

4.1 Inventering av olika koncept

4.1 Inventering av olika koncept 1 4.1 Inventering av olika koncept Nedan har vi listat 5 olika koncept som vi har analyserat och jämfört med varandra. Ett av konceptet är Sandviks egna och de andra fyra är tagna ur patentdatabasen esp@cenet

Läs mer

Gravitationen Hävarmar

Gravitationen Hävarmar elastningar Gravitationen Som bekant är gravitationen, tyngdlagen, ständigt närvarande här på jorden. Släpper vi ett äpple ur handen faller det ner på marken. Detta är självklar kunskap idag som är svår

Läs mer

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik (SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning 25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar

Läs mer

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Infästningsteknik i revetering/puts

Infästningsteknik i revetering/puts Sida 1 av 6 Diplomerad solskyddstekniker 2011 Projektarbete Grupp 3: Daniel Edberg och Jimmy Johansson Infästningsteknik i revetering/puts Innehållsförteckning Sidan Inledning 2 Skillnaden på puts och

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma

Läs mer

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv UMEÅ UNIVERSITET PROJEKTRAPPORT 2010-05-10 Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv Av: Holmgren Per, Civilingenjörsprogrammet i energiteknik, henper02@student.umu.se Burman Simon, Civilingenjörsprogrammet

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept Emil Larsson MF2011 Systems engineering Skolan för industriell teknik och management Mars 2009 Sammanfattning Efter i tabell

Läs mer

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Inlämning etapp 7b IKOT 2011 Grupp B5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Handledare: Joakim Johansson Innehåll

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Function Kiropraktik & Rehab

Function Kiropraktik & Rehab 1. Stående armrörelser Stå vanligt med fötterna en höftbredd isär Känn hur en ballong drar dig uppåt Magen blir då automatiskt något indragen Lyft båda armarna ovanför huvudet Känn hur magen dras in ännu

Läs mer

Ryggkirurgi t7. Del 2 / 6 Trauma. Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken. yohan.robinson@surgsci.uu.se

Ryggkirurgi t7. Del 2 / 6 Trauma. Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken. yohan.robinson@surgsci.uu.se Ryggkirurgi t7 Del 2 / 6 Trauma Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken yohan.robinson@surgsci.uu.se Rygg- och ryggmärgsskador Monotrauma Rygg- och ryggmärgsskador Diskruptur och luxation C5-C6 utan neurologisk

Läs mer

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad. ETP-EXPRESS R Rostfritt. ETP-EXPRESS C Nickelbelagd

ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad. ETP-EXPRESS R Rostfritt. ETP-EXPRESS C Nickelbelagd Översikt... ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad ETP-EXPRESS R Rostfritt Ytterst snabb montering/demontering med endast EN skruv. Radiell åtkomst av skruven, spar plats längs axeln. Ytterst

Läs mer

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen BRUKSANVISNING HS Fåtöljen Version 1 2014 HS fåtöljen 2 Innehållsförteckning Sida Introduktion till HS Fåtöljen 3 Vad är HS Fåtöljen? 3 Varför behövs HS Fåtöljen? 3 Vem bör använda HS Fåtöljen? 4 Produktinformation

Läs mer

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip Utgivningsdatum: 0-0-03 SS-EN 697-5:005 Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras

Läs mer

Koncept 1- Planteringsborr Koncept 2 - Hacka Koncept 3 - Planteringsrör Koncept 4 - Kapselplanterare

Koncept 1- Planteringsborr Koncept 2 - Hacka Koncept 3 - Planteringsrör Koncept 4 - Kapselplanterare Befintliga koncept Av de fem koncept som togs fram förra veckan har såddröret och mikroprepareringsskon sorterats bort eftersom det inte går att vidareutveckla dessa konceptet med avseende på Peter s såddrör.

Läs mer

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

7 Konstruera konceptet

7 Konstruera konceptet 7 Konstruera konceptet För att tydligare få en uppfattning om hur konceptet kommer se ut och fungera i verkligheten måste en systemarkitektur, detaljkonstruktion, produktionsanpassning och en kostnadsuppskattning

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Gjuterigatan 10, 34131, Ljungby, Sverige Tel +46 372 694 30, Fax +46 372 136 71 www.silverstone.se, info@silverstone.se 3312-1150.

Gjuterigatan 10, 34131, Ljungby, Sverige Tel +46 372 694 30, Fax +46 372 136 71 www.silverstone.se, info@silverstone.se 3312-1150. Gjuterigatan 10, 34131, Ljungby, Sverige Tel +46 372 694 30, Fax +46 372 136 71 www.silverstone.se, info@silverstone.se 3312-1150 Användarmanual Observera: Användaren måste läsa och till fullo förstå användarmanualen

Läs mer

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning

Övningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning Morgon-BRAK Omfattning: Mål: Tidsuttag: Övningsledare: Deltagare: Hänvisning: Materiel/Utrustning: Säkerhet: Förberedelser: Övrigt: Aktiv rörlighetsträning och stabilitetsövningar som genomförs dagligen

Läs mer

MANUAL För MA, TE och ZON

MANUAL För MA, TE och ZON MANUAL För MA, TE och ZON Obs! Läs igenom denna manual noggrant innan du börjar att använda bänken, så att du kan använda bänken på rätt sätt. Denna manual innehåller bland annat följande information:

Läs mer

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings

Läs mer