Stöd till Forskning och Utveckling 2012 FÖRSÄKRING

Transkript

1 Stöd till Forskning och Utveckling 2012 FÖRSÄKRING

2 Innehåll Vi gör jobbet tryggare 3 Därför stödjer vi forskningen 5 Nytt ljus över ryggsmärta och ryggmärgsskador 8 Genomtänkt ledarskap bakom låg sjukfrånvaro 11 Skadefria cargo- och flygplanslastare 14 FoU-året Forskning och Utveckling inom tre områden 23 Beviljade FoU-anslag Slutrapporter Omslagsbilder: Johnér Bildbyrå / Cultura / Matton images AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 500 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

3 Vi gör jobbet tryggare Fotograf: Cato Lein AFA Försäkring försäkrar mer än fyra miljoner människor och förvaltar landets största kunskapsbank när det gäller orsakerna bakom ohälsa i arbetslivet. Vi finansierar också forskning, utveckling och kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor om året för att kunna förebygga arbetsskador och sjukdomar. Det gör oss till en av Sveriges största finansiärer av forskning inom arbetsmiljö. AFA Försäkring är ett försäkringsbolag som bokstavligen följer dig genom arbetslivet. Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal så finns AFA Försäkring där för dig om du blir sjuk eller skadar dig i arbetet. Idag omfattas nästan 90 procent av alla som jobbar i Sverige av minst en av våra försäkringar. Försäkringarna gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Vi bedriver också ett viktigt förebyggande arbete för att förbättra arbetsmiljön så att färre behöver drabbas av arbetsskador och sjukfrånvaro. Det är därför som vi finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa. De olika forsknings- och utvecklingsprojekten som vi stödjer spänner över ett brett spektrum. Några av dem presenterar vi lite närmare i denna skrift. Under 2012 har vi, bland mycket annat, finansierat forskning om orsakerna till låg respektive hög sjukfrånvaro inom kommun- och landstingssektorn, om nya metoder för att förhindra ohälsa bland cargo- och flygplanslastarpersonal och om hur man kan förbättra behandlingen av ryggsmärta och svåra ryggmärgsskador. Vi har som ett led i vårt arbete med att sprida forskningsresultat också arrangerat workshops och seminarier bland annat på det stora eventet Gilla Jobbet, som vi arrangerade tillsammans med Prevent och arbetsmarknadens parter på Stockholmsmässan i oktober och som samlade deltagare från alla delar av arbetslivet. Den röda tråden för alla våra satsningar är att de ska skapa nytta i arbetslivet. Alla projekt vi stödjer syftar till att göra arbetsmiljön säkrare eller vägen tillbaka till arbetet lite lättare. Med fyra miljoner försäkringstagare har AFA Försäkring tillgång till en unik skadedatabas, som är en värdefull informationskälla om arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Sedan många år publicerar AFA Försäkring årligen en rapport som redovisar uppgifter från skadedatabasen. För andra året i rad publicerar vi nu också denna årsrapport om AFA Försäkrings samlade stöd till forskning, utveckling och kunskapsspridning. Maj-Charlotte Wallin VD, AFA Försäkring 3

4 Bild: Matton images 4

5 Därför stödjer vi forskningen AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa på uppdrag av Svenskt Näringsliv, LO, PTK och representanter för parterna inom kommun- och landstingssektorn. Här berättar de om varför det arbetet är viktigt. Sven Bergström, utredare på LO: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljöoch hälsoområdet? Det är viktigt att parterna medverkar till utvecklingen av ett friskare arbetsliv där fler har möjlighet att bli kvar i arbete längre. Att vi satsar på att få fram nya kunskaper till förmån för det förebyggande arbetet sänder också en viktig, positiv signal till omvärlden. Alla tjänar på förbättrad hälsa inom arbetslivet, såväl arbetstagarna som arbetsgivare och samhället i stort. Är det något särskilt under 2012 som du vill lyfta? Under 2012 tog parterna initiativ till eventet/mötesplatsen Gilla Jobbet som blev en stor succé. Det fungerade både som inspirations- och kunskapskälla för nästan deltagare från olika delar av arbetslivet. Mats Stenberg, handläggare på Avdelningen för arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljöoch hälsoområdet? Arbetsplatsen är en viktig arena för att skapa effektiva verksamheter med bra arbetsmiljö som främjar hälsan. Forskning och utveckling är ett viktigt bidrag till detta. En frisk arbetsplats är också en attraktiv arbetsplats. Det är därför vi anser att det är viktigt att satsa på forskning och utveckling tillsammans med de fackliga organisationerna via AFA Försäkring. Är det något särskilt under 2012 som du vill lyfta? Det finns många intressanta forskningsprojekt, bland annat om ledarskap och arbetsorganisation. Ett som jag särskilt skulle vilja nämna är Chefios-projektet. Det handlar om att analysera de organisatoriska 5

6 förutsättningarna för chefer i den offentliga sektorn. Projektet är inne i sin slutfas och har redan rönt ett stort intresse. För vår del är frågan om chefsskapets förutsättningar oerhört viktig för att få friska arbetsplatser. Vi har därför valt att fortsätta jobba med det för att få en bred kunskapsspridning och praktisk tillämpning inom våra kommuner och landsting. Vi har bland annat planer på att ta fram en uppdragsutbildning kring projektets slutsatser. Det ligger väl i linje med vår ambition att sprida och tillämpa forskningsresultat. Christina Pettersson, ombudsman på Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljöoch hälsoområdet? Det är viktigt för det ger upphov till en win-win-situation som gagnar både försäkringsbolaget och alla de som förvärvsarbetar. Genom forskningen och den kunskap den genererar får vi argument och incitament för att förändra arbetsmiljön till det bättre. Målet i slutändan är att alla ska få vara friska och ha ett bra arbetsliv. AFA Försäkrings forskningsstöd ger oss verktygen för att uppnå det. Är det något särskilt under 2012 som du vill lyfta? En händelse som sticker ut är Gilla Jobbet. Den mötesplats vi skapade och som inte bara gav oss möjlighet att presentera en massa intressant forskning utan också gav utrymme för arbetslivsforskare att knyta kontakt med olika praktiker. Eventet gav oss ett utmärkt tillfälle att sprida och konkretisera kunskap. Gilla Jobbet var någonting vi aldrig har gjort tidigare. Att det dessutom fick så stort genomslag var oerhört roligt. Ann Lundberg Andersson, ombudsman/förhandlare på PTK: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljöoch hälsoområdet? Det är ett effektivt sätt för oss att kunna visa på mervärdet av de kollektivavtalade försäkringarna. Det ger oss också verktyg för att förebygga arbetsskador och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Problemet är inte bara att det kommer nya risker på arbetsmiljöområdet, utan också att gammal, etablerad kunskap ibland lätt kan gå ur organisationerna. Att arbeta med förbättringar av arbetsmiljön är någonting vi måste göra hela tiden. För oss tjänstemän är forskning om riskerna i arbetslivet fortfarande ganska nytt. Det rör sig också om arbetsmiljöproblem som psykosociala frågor och arbetsorganisation. Till skillnad från de rent fysiska arbetsmiljöproblemen är dessa frågor ganska svåra att greppa. Men vi är glada för att det nu kommer allt fler forskningsansökningar som är applicerbara även på vårt område. 6

7 Är det något särskilt under 2012 som du vill lyfta? En sak som jag gärna lyfter fram är det nya FoU-programmet Företagshälsovård som vi sjösatte förra året och som ska titta på olika sätt att förbättra företagshälsovårdens arbete. Det roliga är att vi gör det tillsammans med kommunoch landstingssektorn. Det är ett arbete vi påbörjade redan 2008, så det är en lång process som vi verkligen tror ska kunna gagna arbetsplatserna. Det var också oerhört roligt att Gilla Jobbet blev så lyckat. Eventet blev precis den mötesplats som vi hade hoppats på. Det gav tillfälle till dialoger och kontakter som man kunde se väckte engagemang och inspiration bland deltagarna. Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv: Är det något särskilt under 2012 som du vill lyfta? Det hände en hel del intressanta saker. Framför allt vill jag nämna eventet Gilla Jobbet. Det var en väldigt lyckad satsning som ligger i linje med vår ambition att gå från ord till handling när det gäller att få ut forskningsresultat i praktisk tillämpning. Det är så mycket forskning som sker och det är inte alltid kunskapen kommer ut på de ställen där den behövs. En annan viktig händelse var FoUprogrammet Företagshälsovård som vi utlyste i slutet av förra året. Bland parterna har vi arbetat länge med frågan om hur man kan stärka dialogen mellan kunden och företagshälsovården för att stötta det lokala arbetsmiljöarbetet ute på företagen. Att vi nu fick fram ett forskningsprogram om det känns väldigt spännande. Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljöoch hälsoområdet? AFA Försäkrings uppdrag är att försäkra arbetsskador och sjukdom. Här ligger det i sakens natur att man försöker förebygga så mycket som möjligt. Det är också ett intresse vi har från parternas sida att arbeta för att förebygga ohälsa och arbetsskador. Då är det bra om man kan finansiera forskning inom de områden som man tycker är angelägna. 7

8 Nytt ljus över ryggsmärta och ryggmärgsskador Skador på ryggen och olika former av ryggsmärtor är lika plågsamma att behöva utstå som komplexa att förstå sig på. AFA Försäkring har de senaste åren finansierat två projekt som ska ge nya kunskaper om ryggsmärtor och ryggmärgsskador. Förhoppningen är att nya behandlingsformer ska kunna tas fram de kommande åren. Fler än åtta av tio människor sjukskrivs någon gång i livet på grund av smärtor i ryggen. 25 procent sjukskrivs på grund av ischias. Problem med ryggen är med andra ord inte bara en vanlig åkomma för den enskilde, utan ett omfattande problem för hela samhället i stort. Trots det känner vetenskapen till relativt lite om de faktiska orsakssambanden bakom symtomen. Att ischias, smärta från ländryggen ned till benen, hänger ihop med diskbråck har vi känt till länge. Och diagnoser som tumörer och frakturer kan bara förklara en liten del av alla fall med ryggont. Men de underliggande mekanismerna bakom ischias och ryggont känner vi inte till. Det gör det svårt att designa bra behandlingsmetoder för dem, säger Kjell Olmarker, professor i biomedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Han har projektlett studien Ryggsmärta, diskbråck och ischias: experimentella och kliniska studier som under bedrevs med stöd från AFA Försäkring. I projektet genomförde Kjell Olmarker och hans forskargrupp bland annat experiment på råttor, i vilka de utforskade olika hypoteser för uppkomsten av ischias och ryggsmärtor. Man fann bland annat att ischias inte bara orsakas av trycket som uppstår vid diskbråck, vilket man tidigare trott, utan även av att diskvävnad läcker ut och orsakar skador och inflammationer i ryggens nerver. Mikroläckage av samma diskvävnad, så kallad nucleus pulposus, tros också ligga bakom vanligt ryggont. I studien kunde forskarna fastställa att det är förekomsten av ett inflammatoriskt cellhormon kallat TNF, tumörnekrosfaktorn, som orsakar själva smärtupplevelsen i ryggen. 8

9 Bild: Matton images Med dessa upptäckter har man nu kunnat ta fram behandlingsformer mot ischias, som kan sättas in redan från dag ett och därmed minska både lidande och sjukskrivningskostnader. I kommande studier ska nu Kjell Olmarker utforska vad exakt det är som orsakar förekomsten av TNF i samband med ryggont. Det finns studier som testar mediciner som hämmar TNF och därmed lindrar smärtan. Men jag vill hellre gå uppströms för att se vad som i sin tur triggar TNF. Därmed skulle man kunna utveckla behandlingsmetoder där man slipper TNF-hämmarnas biverkningar, säger Kjell Olmarker. 9

10 I ett annat forskningsprojekt har Lars Olson, professor i neurobiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, undersökt nya sätt att behandla skador på ryggmärgen. Ryggmärgsskador, som ofta leder till svåra funktionshinder hos den som drabbas, orsakas av att däggdjur saknar förmågan att få skadade nervtrådar i hjärnan och ryggmärgen att växa ut igen. Tvärtom uppstår ofta reaktioner så som ärrbildningar och inflammationer i samband med ryggmärgsskador som direkt förhindrar en återväxt av nervtrådar. Vår tanke var att studera om man kan få bukt med denna ärrbildning och hämma de molekyler som aktivt hämmar nervtrådstillväxt. Vi ville också se om det gick att på olika sätt stimulera tillväxten av nya nervtrådar, säger Lars Olson. I projektet, som har löpt i flera omgångar, kunde Lars Olson och hans forskargrupp bland annat visa att det är möjligt att med hjälp av mikrotransplantationer av lånade nerver anlägga en brygga över ett skadat område av ryggmärgen och därmed återställa en del av de ursprungliga funktionerna. Det var första gången någon kunde koppla ihop en avskuren ryggmärg på ett vuxet däggdjur så att djuret har nytta av det, vilket naturligvis har varit oerhört inspirerande, säger Lars Olson. Forskarna fann även att den etablerade cancermedicinen Glivec förbättrade funktionsåterkomsten vid ryggmärgsskador genom sin förmåga att hämma ärrbildningen och normalisera den viktiga blod- och ryggmärgsbarriären i centrala nervsystemet. Ett annat viktigt resultat var att forskarna upptäckte att de kunde påverka hjärnans nervväxthämmande system och därmed dess förmåga att läka genom att reglera förekomsten av mottagarmolekyler (receptorer) för det nervväxthämmande proteinet nogo som finns i hjärnan och ryggmärgen. Det här öppnar för helt nya möjligheter att faktiskt behandla ryggmärgsskador. Förmodligen måste man ta till en kombination av åtgärder ge Glivec, hämma nogo-receptorn, tillföra nervtillväxtstimulerande proteiner och rehabiliteringsträna intensivt för att uppnå bra resultat, säger Lars Olson. Precis som Kjell Olmarker ska han nu gå vidare för att se hur dessa resultat kan omvandlas till nya mediciner och behandlingsmetoder. Och båda två är överens om att det stöd de har fått från AFA Försäkring under åren har varit av stor betydelse för deras forskning. Jag är verkligen tacksam för det fina, uthålliga och stora stöd vi har fått. Det har varit helt avgörande för att vi skulle våga satsa långsiktigt på ett sådant här projekt, säger Lars Olson. 10

11 Genomtänkt ledarskap bakom låg sjukfrånvaro Vilka organisatoriska faktorer präglar kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro? Och vad skiljer dem från sjukare kommuner och landsting? Det var de grundläggande frågeställningarna för projektet Hälsa och framtid i kommuner och landsting en undersökning av den friska organisationen genomfört av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet i Stockholm. En stor del av den offentliga verksamheten i Sverige administreras via landets kommuner och landsting. Skillnaderna mellan dem ifråga om storlek, befolkningsstruktur och antal anställda är ofta stor. Medan lilla Bjurholm i Västerbotten till exempel bara har 259 kommunanställda, har Stockholm hela personer på sin avlöningslista. Lika stora variationer uppvisar sjukfrånvaron i kommun- och landstingssektorn. Under 2011 skiftade sjukfrånvaron mellan 3 procent för landets friskaste kommun och 7,6 procent för den med högst sjukfrånvaro. För att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom dessa variationer beviljade AFA Försäkring 2009 anslag för ett treårigt forskningsprojekt som bedrevs av ett forskarteam från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Tanken med projektet var att besvara tre huvudsakliga frågor: Vad karaktäriserar kommuner och landsting med hög respektive låg sjukfrånvaro ur ett övergripande perspektiv? Vilka organisatoriska faktorer utmärker verksamheter med olika grad av sjukfrånvaro? Vilken betydelse har en god och tidig rehabilitering för sjukfrånvaron? förklarar Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och projektledare för studien. Projektet genomfördes i tre steg. Först samlade forskarna in statistik om bland annat sjukfrånvaro, antal anställda, ålder, könsfördelning, kompetens och personaltäthet i landets alla kommuner och landsting. Därefter genomfördes intervjuer om faktorer som exempelvis ledarskap, kommunikation och delaktighet med nyckelpersoner från ett antal utvalda kommuner och landsting med hög respektive låg sjukfrånvaro. Studiens tredje och avslutande del utgjordes av fokusgruppsintervjuer med chefer i ett urval 11

12 Bild: Matton images 12

13 kommuner, om hur rutinerna kring sjukfrånvaro, rehabilitering och samarbetet med företagshälsovården och Försäkringskassan såg ut i kommunen. Här gick vi också ut med en enkät till långtidssjukskrivna kommun- och landstingsanställda, för att undersöka hur deras specifika ärenden hade hanterats, säger Eva Vingård. Resultaten efter att all data hade analyserats visade att det egentligen inte finns några säkra, övergripande kvalitetsskillnader eller skillnader i personaltäthet och kostnadsläge mellan kommuner och landsting med låg respektive hög sjukfrånvaro. Istället verkar skillnaderna ligga i organisatoriska faktorer. Kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro har bland annat mer genomtänkta strategier i frågor som rör ledarskap, arbetsmiljöarbete, byte av arbetsuppgifter mellan anställda och prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning. Friska kommuner och landsting skiljer sig även från mindre friska genom att deras organisationer har större kunskap om sjukfrånvaron i organisationen och försöker anpassa arbetet till perioder med nedsatt arbetsförmåga hos medarbetarna. Större flexibilitet tycks råda helt enkelt. Dessutom tas mer kontakter med andra aktörer vid behov av rehabilitering, säger Eva Vingård, och fortsätter: Studien visar att förhållanden som präglar friska verksamheter går att påverka på organisationsnivå, utan att stora resurser behöver tillskjutas. Med hjälp av dessa förändringar kan man åstadkomma stora hälsovinster bland de anställda. Projektets slutsatser håller nu på att spridas, bland annat genom tidsskrifter, seminarier och konferenser. Enligt Eva Vingård möter forskarlaget stort intresse från såväl medier som kommuner och landsting om vad som genererar friska offentliga verksamheter. Och förhoppningen, på sikt, är att intresset ska omvandlas till konkreta förbättringar av arbetsmiljön och arbetsorganisationerna ute i landets kommuner och landsting. Jag hoppas att man kan ta till sig det faktum att det går att påverka arbetsmiljön i positiv riktning, och att det i sin tur betyder någonting för hur människor mår. Det gäller att inte bara ta bort det sjuka i de här organisationerna, utan också att satsa på att förstärka det som är friskt och bra, säger Eva Vingård, och tillägger: Även om vi inte specifikt studerat just det, är det rimligt att vänta sig att en förbättrad arbetsmiljö också leder till en förbättrad kvalitet, produktivitet och kundnytta. Friska medarbetare i en god organisation med bra ledarskap och kommunikation producerar helt enkelt en bättre vård, skola och omsorg än sjuka medarbetare på konflikftyllda arbetsplatser där ledarskapet är svagt. 13

14 Skadefria cargo- och flygplanslastare När ett flygplan lyfter har cargo- och flygplanslastningspersonalen redan varit igång länge och lastat ombord flera ton med mat, bagage och annan utrustning. I en ny studie har forskare för första gången analyserat hur arbetsmiljön för lastpersonalen ser ut och hur den kan göras bättre. Trånga utrymmen, slitsamma arbetsställningar, ont om tid och tunga, repetitiva lyft lastningspersonalen inom flyget har länge påtalat att deras krävande arbetssituation orsakar både fysiska och psykosociala arbetsskador. Någon vetenskaplig undersökning av arbetsmiljön har dock aldrig gjorts. Förrän nu. I en färsk studie har forskare från TYA, Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd samt Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle kartlagt arbetsmiljön för cargo- och flygplanslastare på svenska flygplatser. Studien finansierades av AFA Försäkring och genomfördes på uppdrag av Transportarbetareförbundet och Svenska Flygbranschen. Syftet med undersökningen var dels att analysera arbetsmiljön och få den bekräftad, dels att ta fram förslag på åtgärder som kan leda till att minska risken för fysisk och psykosocial ohälsa för den här arbetsgruppen, säger Erik Alphonse, projektledare och kursansvarig på TYA. Projektet startade 2010 med att forskarna besökte ett antal av landets flygplatser för att presentera idén. Intresset var stort. Totalt valde 14 företag och sex flygplatser, Arlanda, Malmö, Göteborg, Växjö, Skavsta och Arvidsjaur att delta i studien. Själva datainsamlingen omfattade dels en större enkätstudie bland totalt drygt 1000 medarbetare, dels fysiska belastningsmätningar på ett 30-tal slumpmässigt utvalda lastare landet runt. Vi fick ett oerhört bra faktaunderlag. Enkäten hade hela 73 procents svarsfrekvens, vilket är fantastiskt i de här sammanhangen. Belastningsmätningarna genomförde vi sedan med hjälp av inklinometerutrustning som vi fäste på ett antal personer under några olika skift. Därmed kunde vi studera exakt hur lastarnas fysiska arbetsbelastning ser ut, säger Erik Alphonse. När projektet var klart sommaren 2012 kunde forskarna bekräfta att den arbetsmiljö som cargo- och flygplanslastare arbetar i lätt kan leda till fysiska arbetsskador och besvär. En majoritet av de svarande uppger att de har ont i rygg, axlar och skuldror och nära hälften har smärtor i händer och handleder. Forskarna menar att 14

15 Bild: Matton images det är särskilt viktigt att det finns bra arbetshjälpmedel på flygplatserna och att dessa verkligen används och underhålls. Studien bekräftar också vikten av kontinuerlig utbildning av personalen, så att alla är medvetna om riskerna med arbetet samt hur de kan undvikas. Studien har verifierat det vi hela tiden har haft en aning om: att risker finns, men att man kan minimera dem med rätt hjälpmedel och utbildningssatsningar. Ett överraskande resultat var också att trivseln bland lastningspersonalen generellt är väldigt hög. De flesta gillar sina jobb, det sociala stödet på arbetsplatserna är starkt och såväl personalomsättningen som sjukfrånvaron är i allmänhet låg, säger Erik Alphonse. Sedan i höstas pågår spridningen av projektets resultat, bland annat via vetenskapliga tidsskrifter och konferenser. Forskarna besöker också alla berörda flygplatser för att till både ledning, personal och skyddsombud rapportera om läget på de olika arbetsplatserna. Nästa steg går ut på att sätta samman arbetsgrupper som ska ta fram konkreta åtgärder på hur arbetsmiljön för lastningspersonalen kan förbättras. Det är ett arbete som vi kommer att stötta med olika resurser och som tar vid när det pågående informationsarbetet är färdigt. Det övergripande målet med projektet har ju hela tiden varit att få skadefria cargo- och flygplanslastare på svenska flygplatser, säger Erik Alphonse på TYA, och fortsätter: Och förutsättningarna för det ser bra ut. Gensvaret från alla berörda arbetsplatser var från början väldigt positiv och under hela projektet har delaktigheten bland såväl ledningar och anställda varit fantastiskt. 15

16 FoU-året 2012 Nytt FoU-program Företagshälsovård, två miljonstipendier till unga forskare inom arbetsmiljö och folkhälsa samt arbetslivseventet Gilla Jobbet med deltagare från alla hörn på arbetsmarknaden det är några av de många satsningar och projekt som AFA Försäkring genomförde under AFA Försäkring är en av Sveriges största finansiärer av arbetsmiljöforskning. Sammanlagt satsar arbetsmarknadens parter genom AFA Försäkring 150 miljoner kronor om året på forskning, utveckling och kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa. Sett över de senaste två decennierna summerar det till mer än 1,8 miljarder kronor som förmedlats till olika FoU-projekt med målsättningen att minska och förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro. För ett försäkringsbolag som försäkrar fyra miljoner arbetstagare mot risken att drabbas av skador och sjukdomar på jobbet är detta arbete naturligtvis oerhört viktigt. Arbetsmarknadens parter vill, genom AFA Försäkring, medverka till att varje arbetsplats ska vara så säker och trygg att ingen behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Under 2012 beviljades totalt 52 nya FoUprojekt, varav 29 projekt med totala anslag på 64 miljoner kronor gick till kvinnliga forskare och 23 projekt med totala anslag på 49 miljoner kronor gick till manliga forskare. Sammantaget pågår för närvarande över 200 projekt med en sammanlagd finansiering på drygt 600 miljoner kronor. Under det övergripande temat arbetsmiljö och hälsa ryms projekt från en rad, vitt skilda FoU-områden, allt från forskning om buller i arbetslivet till metoder för hur man kan behandla ryggsmärtor och svåra ryggmärgsskador. Gilla Jobbet Som ett led i arbetet med att sprida forskningsresultat för att skapa praktisk nytta i arbetslivet genomfördes Gilla Jobbet arbetslivets mötesplats på Stockholmsmässan. Arrangörer var AFA Försäkring och Prevent tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom privata sektorn samt kommun- och landstingssektorn. Eventet fungerade som en mötesplats för forskare, näringslivsföreträdare, praktiker och andra aktörer inom arbetslivet, som under två dagar kunde ta del av över 100 seminarier om forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Tack vare engagerad uppbackning från alla som stod bakom Gilla Jobbet lockades över deltagare att besöka eventet. 16

17 17 Bilder: Caroline Druse

18 Bild: Caroline Druse Stipendier En viktig händelse under året var också att AFA Försäkring för första gången delade ut två postdoktorala stipendier med syfte att främja återväxten av unga forskare. Stipendierna uppgick till en miljon kronor vardera och utlystes inom forskningsområdena arbetsmiljö och folkhälsa. Det första i den förra kategorin tilldelades Anne Richter vid Stockholms universitet, som under två år ska studera ledarskapets roll för anställningsotrygghet vid universitet i Nya Zeeland, USA och Belgien. Folkhälsostipendiet tilldelades Frida Dangardt vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, som på University College i London ska undersöka hur stress och psykisk ohälsa hos tonåringar och unga vuxna påverkar tidig uppkomst av hjärt- och kärlsjukdomar. 18

19 Nytt FoU-program I slutet av 2012 utlystes FoU-programmet Företagshälsovård på totalt 30 miljoner kronor. Programmets övergripande syfte är att bidra till att utveckla en mer behovsanpassad företagshälsovård som kan höja kvaliteten i det förebyggande arbetet på arbetsplatsen. FoU-programmet kommer att pågå under tre år. Samarbeten och seminarier En uppskattad del av AFA Försäkrings verksamhet brukar vara de utbildningar och seminarier som anordnas för att sprida forskningsresultat och uppmuntra till dialog om arbetsmiljö och hälsa. I mars 2012 arrangerade AFA Försäkring bland annat ett seminarium för att offentliggöra sin årsrapport för Det var första gången som alla satsningar summerades i en skrift. Seminariet presenterade ett urval av de projekt som fått stöd under det gångna året och lockade många deltagare från såväl universitet och myndigheter som från arbetsmarknadens parter och andra forskningsfinansiärer. Ett annat uppmärksammat seminarium var det som Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, höll i AFA Försäkrings regi om hur öppna kontorslösningar påverkar hälsa, arbetstrivsel och effektivitet. I maj höll Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, ett välbesökt seminarium om vilka faktorer som kännetecknar bra respektive dåliga skiftscheman. Han presenterade där huvuddragen av det forskningsprojekt han under tre år bedrivit med finansiering från AFA Försäkring. Studien visade bland annat att sociala faktorer, som att kunna påverka och välja arbetstider, är viktigare än hälsofaktorer i utformningen av arbetsscheman. AFA Försäkring sprider information om både pågående och avslutade projekt via hemsidan afaforsakring.se, pressmeddelanden, PR-aktiviteter, seminarier i både egen och andras regi, konferenser och mässor samt i populärvetenskapliga faktablad och skrifter. Dessutom sprids resultaten via vårt samarbete med Prevent som är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Ett liknande samarbete har nyligen inletts med föreningen Suntarbetsliv som är parter för prevention och drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta. En löpande dialog förs även med representanter från universitet och högskolor för att öka intresset för att bedriva forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. 19

20 FoU-program Inom särskilt prioriterade områden finansieras mer omfattande FoU-program. Själva urvalet av prioriterade forskningsområden för FoU-program görs efter en grundläggande analys av aktuella arbetsmiljö- och hälsorisker i arbetslivet. Urvalet ligger sedan till grund för utlysning av FoU-program. Varje program består av flera projekt som ur olika aspekter belyser frågeställningar och bidrar till ny kunskap för praktisk nytta. Under 2012 pågick fyra FoU-program med sammanlagt 29 projekt, motsvarande 116 miljoner kronor. Från ord till handling startade 2010 med syfte att utveckla metoder för att sprida och omsätta FoU-resultat i praktiska tillämpningar. Programmet omfattar sju projekt med 19 miljoner kronor. Under 2013 går programmet in i sin slutfas. Kemiska ämnen i arbetslivet startade 2010 och kommer att avslutas under Det har fokuserat på frågan om hur exponeringen för farliga kemiska ämnen i arbetslivet med olika metoder kan minimeras. Sex projekt har beviljats 16 miljoner kronor. Arbetslivsinriktad rehabilitering har som målsättning att utforska nya metoder för att på bästa sätt hjälpa sjukskrivna inom kommuner, landsting och regioner tillbaka i arbete. AFA Försäkring har bidragit med totalt 16 miljoner kronor till programmets fem projekt. Regenerativ medicin är ett femårigt FoUprogram som syftar till att öka kunskapen om regenerativ medicin med särskild inriktning på de sjukdomar som orsakar flest dödsfall, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar. Programmet omfattar elva projekt och totalt nära 60 miljoner kronor och kommer att avslutas FoU-program Period Antal projekt Från ord till handling Kemiska ämnen i arbetslivet Arbetslivsinriktad rehabilitering Regenerativ medicin Anslag (mkr) Totalt Under 2012 avslutades två FoU-program som pågått sedan Buller i arbetslivet omfattade åtta projekt som alla utforskade olika aspekter av bullerrelaterade arbetsmiljöproblem. Syftet var att minska arbetsskador och sjukskrivning på grund av buller och samtidigt se till att ny kunskap kommer till praktisk användning ute på landets arbetsplatser. AFA Försäkring satsade totalt 27 miljoner kronor till projekten. Resultaten från FoUprogrammet har presenterats under flera seminarier och under 2012 publicerades skriften Buller i arbetslivet. Programmet Kvinnors arbetsmiljö inom industrin fokuserade på frågan om varför kvinnor inom industrin drabbas av arbetsplatsolyckor i högre utsträckning än män. Sex forskargrupper fick dela på 14 miljoner kronor för att bidra med ny kunskap om fysisk och psykosocial arbetsmiljö för kvinnor 20

21 Bild: Matton images / Imagebroker inom industrin och ta fram lösningar på hur denna konkret kan förbättras. Slutsatserna av programmet summerades under hösten i skriften Kvinnor inom industrin samt på olika sätt under Gilla Jobbet. Att ansöka om anslag Skisser och ansökningar tas emot fyra gånger per år via öppna utlysningar. Dessa bereds av grupper med representanter för arbetsmarknadens parter. Främst görs en bedömning av relevans, vetenskaplig kvalité och förväntad praktisk nytta. För bedömning av den vetenskapliga kvaliteten anlitas sakkunniga inom respektive ämnesområde. Område Antal projekt Arbetsmiljö Hälsa Rehabilitering 1 3 Utbildning, information, bransch 4 8 Övriga 1 1 Anslag (mkr) Totalt Fördelning av beviljade FoU-anslag

22 Bild: Lars Owesson / Bildarkivet 22

23 Forskning och Utveckling inom tre områden Vi ger anslag till fristående projekt eller till projekt som ingår i utlysningar av FoU-program inom dessa områden: Arbetsmiljö psykiska, fysiska, kemiska och biologiska faktorer i arbetsmiljön samspelet mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till individens hälsa, säkerhet och utveckling arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för att främja hälsa och bra arbetsmiljö. Hälsa psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (bland annat depression, reaktion på stress, ångestsyndrom) sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, (ryggsjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader) cirkulationsorganens sjukdomar, (hjärt- kärlsjukdomar och hypertoni) andningsorganens sjukdomar tumörsjukdomar här ingår också forskning och utveckling om rehabilitering Tillämpning och kommunikation utbildning och information intervention, implementering och metodutveckling branschprojekt 23

24 Beviljade FoU-anslag 2012 Under 2012 beviljade AFA Försäkring anslag till följande FoUprojekt inom arbetsmiljö och hälsa. För mer information besök projektkatalogen på afaforsakring.se och ange det aktuella projektets diarienummer. Villkor för lärararbetets organisering möjligheter att göra kvalitetsdrivande lärararbete som en aspekt av psykosocial arbetsmiljö Dnr: kr Forskning visar att det som betyder mest för lärares hälsa och välbefinnande är att de kan genomföra en undervisning som leder till att deras elever gör framsteg. Projektet studerar hur en arbetsorganisation ska se ut som förmår ge lärarna optimala möjligheter att undervisa och därmed förbättrar den psykosociala arbetsmiljön. Carola Aili, Högskolan i Kristianstad Ett längre arbetsliv underlag för att inkludera arbetsförhållanden, hälsoaspekter och förhållanden utanför arbetet Dnr: kr Pensionsåldern i Sverige har förändrats, men det är tveksamt om alla vinner på att arbetslivet förlängs. Projektet ska studera hur bland annat arbetslivslängden utvecklas i olika yrken och hur hälsan påverkas vid utträde från arbetsmarknaden. Maria Albin, Lunds universitet Från ord till handling Skadefria cargo- och flygplanslastare Dnr: kr De som arbetar med lastning av gods och flygplan på flygplatser drabbas ofta av arbetsskador. Detta projekt följer upp ett tidigare projekt om cargo- och flygplanslastares arbetsmiljö genom att se till att dess resultat kommer till nytta i företagen. Dessutom studeras metoder och strategier som företagen använder för att genomföra de förändringar som behövs. Erik Alphonse, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Ungas introduktion i arbetslivet. Betydelsen av arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöintroduktion för goda arbetsförhållanden och säkert arbete Dnr: kr Ungdomar löper högre risk än andra åldersgrupper att skadas på jobbet. Projektet undersöker hur elever på yrkesinriktade gymnasieutbildningar förbereds för arbetsmiljön i sitt yrke samt vilken introduktion de får när de börjar jobba. Målet är färre arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Ing-Marie Andersson, Högskolan Dalarna 24

25 Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö i städbranschen Dnr: kr Ett tidigare projekt som fått stöd från AFA Försäkring har skapat webbplatsen Allt om städ, som bland annat innehåller råd om säker städteknik. Projektet kompletterar denna webbplats med råd och rekommendationer för maskinstädning och fönsterputsning samt kunskap om hur man förebygger hot och våld och skapar en god arbetsmiljö för dem som städar i andras hem. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser Dnr: kr Ett flertal allvarliga olycksfall har inträffat i samband med gassvetsning och avluftning av fjärrvärmerör på grund av att höga halter koloxid ansamlats i rören. Projektet ska undersöka risken för exponering för koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Insatser för förebyggande av skador och smitta på grund av vassa instrument, bland annat stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården. Etapp 2 Dnr: kr Stick- och skärskador är vanliga inom hälsooch sjukvården. Projektet syftar till att skapa webbsidor som ger vårdens beslutsfattare underlag i sitt arbete med att upphandla sticksäkra produkter och utbilda anställda i hur man kan minska skadorna. Forskarna kommer även ta fram ett underlag för avvikelserapportering. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Bussförares arbetssituation kopplat till trötthet Dnr: kr Bussförare har tidiga arbetspass, delade turer och långa arbetsdagar. Studien ska registrera grader av sömn och vakenhet för att avgöra hur vanligt det är med trötthet bakom ratten. De ska också genomföra tester som visar om tidiga morgnar leder till att säkerhetsrisker och mikrosömn ökar under resten av dagen. Anna Anund, Statens väg och transportforskningsinstitut E-ledarskap, stress och arbete i virtuella team Dnr: kr Det har blivit allt vanligare att arbeta tillsammans via internet, e-post och video istället för att träffas under fysiska möten. Projektet undersöker e-ledarskapets föroch nackdelar, dess koppling till stress i det virtuella arbetslaget, hur pass virtuellt ett ledarskap kan vara, hur kommunikationen i ett sådant team fungerar och vilken teknik och kunskapsöverföring som fungerar bäst för e-ledarskap. Carina Beckerman, Handelshögskolan i Stockholm 25

26 Utveckling av analys- och visualiseringsverktyg för öppna jämförelser av arbetsmiljö på Internet: en vidareutveckling Dnr: kr Projektet ska vidareutveckla visualiseringsverktyg som nu används på data.pifokus.se. Verktyget gör det möjligt att presentera forskningsdata så som enkätdata genom olika sorters diagramtyper, både konventionella och ovanligare som kartogram och tidsserier. Verktyget utvecklas som open source. Eva Bejerot, Stockholms universitet E-behandling för problematisk alkoholoch drogbruk i arbetslivet Dnr: kr Alkoholmissbruk är ett utbrett problem i Sverige och många som missbrukar alkohol finns i arbetslivet. Projektet ska studera effekterna av internetbaserad behandling för missbruksproblem i arbetslivet genom att ta fram behandlingsmetoder via nätet och jämföra med vanlig missbruksbehandling. Anne H Berman, Karolinska Institutet Genotoxiska förändringar hos svenska sotare i relation till deras exponering för polyaromatiska kolväten Dnr: kr Sotare exponeras för cancerogena kolpartiklar (PAH) i sitt arbete. Exponering sker huvudsakligen via andningsvägar och hud. Studien ska undersöka om kolpartiklarna kan orsaka cancerogena DNA-förändringar hos sotare. Karin Broberg, Labmedicin Skåne Skade- och läkeprocesser för rösthälsa; höghastighetskamera och biomekanik Dnr: kr Många som anstränger rösten i sitt yrke får röstproblem. Projektets syfte är att utveckla en metod för att kunna bevisa röstproblem kliniskt. Det långsiktiga målet är att förebygga sjukskrivning och förbättra arbetslivsmiljön. Jonas Brunskog, Lunds universitet Nyorientering av svensk sjukvård: Hur kan kapacitet byggas som stärker lärande, entusiasm och välbefinnande under utvecklingsarbetet i praktiken Dnr: kr Studien ska undersöka hur hållbara och praktiknära metoder för hälsofrämjande verksamhetsutveckling inom sjukvården kan organiseras. Fem olika sjukhus kommer att delta i projektet. Lotta Dellve, Högskolan i Borås Läkare på akutkliniken organisering, arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna kvar Dnr: kr Arbetssituationen på akutkliniker är hårt belastad. Samtidigt införs nya organisationsformer och arbetssätt. Studien undersöker sambandet mellan akutläkares hälsa och arbetsförmåga samt organisation, ledarskap och arbetsvillkor. Projektet prövar också effekten av hälsofrämjande arbete i akutklinikernas dagliga verksamhet. Kerstin Ekberg, Linköpings universitet 26

27 Hälsa, produktivitet och kvalitet vid arbete med kniv en interventionsstudie Dnr: kr I ett av AFA Försäkring finansierat projekt om styckarnas arbetssituation, har det bland annat konstaterats att knivskärpan har stor betydelse vid arbete med styckning och slakt. Projektet syftar till att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial för knivanvändare i styckning och slakt. Jörgen Eklund, KTH Ny förenklad metod för heldagsmätningar av arbetsställningar och rörelser för huvud, nacke, rygg och överarmar validitet och användbarhet Dnr: kr Det saknas effektiva mätmetoder när arbetsuppgifter som misstänks orsaka besvär från huvud, nacke och rygg, ska kartläggas. Projektet ska, i samarbete med företagshälsovården, ta fram en metod för direkta mätningar av arbetsställningar och rörelser. Mikael Forsman, Karolinska Institutet Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare. En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation Dnr: kr Lärarreformen för grund- och gymnasieskolan har inneburit stora förändringar i rektorernas uppdrag. Studien ska analysera hur den nya lärarreformen påverkar rektorernas arbetsvillkor och yrkesroll. Göran Fransson, Högskolan i Gävle Låga nivåer av naturliga antikroppar som orsak till kroniska inflammatoriska sjukdomar, speciellt hjärtkärl- och reumatisk sjukdom: en ny hypotes Dnr: kr Projektet syftar till att hitta förklaringar till den kroniska inflammation som tillsammans med immunsystemet antas påverka risken för hjärt- och kärlsjukdom och reumatisk sjukdom. Enligt denna hypotes är för låga nivåer av naturliga antikroppar mot vissa fettämnen en bidragande orsak. Johan Frostegård, Karolinska Institutet Mänskliga Rörelser och Mobil Teknik Dnr: kr Vi använder oss allt mer av bärbara datorer, smarta telefoner och läsplattor. Tekniken ger oss ökad rörlighet, men innebär också ökat stillasittande. Projektet ska undersöka hur våra rörelsemönster ser ut vid användande av mobil teknik. Jan Gulliksen, KTH Uppkomst av nackbesvär inom tandläkar-yrket, en longitudinell studie av arbetsställningens betydelse för besvärsutveckling Dnr: kr Tandläkare arbetar ofta i besvärliga arbetsställningar. Studien syftar till att undersöka förekomst av nackbesvär hos ett nittiotal tandläkarstudenter och vilken betydelse arbetsställningen har för uppkomsten av nackbesvär. Fredrik Hellström, Högskolan i Gävle 27

28 Optimering av handlingsplaner för utveckling av hållbara arbetsprocesser Dnr: kr Det är viktigt att ta hänsyn till arbetsmiljön när effektiviseringar genomförs, inte minst inom vård och omsorg där sjukskrivningstalen ofta är höga. Projektet studerar vilka faktorer och omständigheter man behöver ta hänsyn till när man bedriver effektiviseringsprocesser med hjälp av processverktyget ERGONOVA. Målet är att förbättra möjligheterna att använda verktyget. Jan Johansson Hanse, Göteborgs universitet Nya förväntningar ny balans? Om balans och konflikt mellan arbete och privatliv i Sverige Dnr: kr Svårigheter att hitta balansen mellan arbete och privatliv kan bidra till stress och ohälsa i arbetslivet. Genom bland annat intervjuer med anställda och personalansvariga inom kommuner och landsting ska studien finna svar på frågan om det går att hitta nya mönster i hur man kan uppnå balans mellan arbete och privatliv på ett bra sätt. Martin Hyde, Stockholms universitet Farliga kemiska ämnen i containrar förekomst, nivåer, utvädring och yrkesmässig exponering Dnr: kr Många varor som transporteras till Sverige anländer i containrar. Dessa kan innehålla bland annat bekämpningsmedel. Projektet ska undersöka kemikalienivåer i containrar som importeras till Sverige och ta reda på vilken exponering som anställda som öppnar containrar utsätts för. Gunnar Johanson, Karolinska Institutet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle: fördjupade studier Dnr: kr Allt fler välfärdstjänster inom kommuner och landsting privatiseras. Studien undersöker varför det sker och vilka ersättningssystem som används. Den analyserar också kvalitetsmätningar som indikerar hur nöjda brukarna/kunderna är. Kunskaperna ger ett vetenskapligt underlag för viktiga beslut om skattefinansierade välfärdstjänster. Henrik Jordahl, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) Metodik för destruktiva arbetsplatskonflikter: Förtrogenhetskunskap och förändringsteorier Dnr: kr Hur löser man bäst en infekterad konflikt på jobbet? I studien intervjuas 12 organisationskonsulter om deras metoder för konflikthantering i arbetsgrupper. Materialet ska sammanställas och kunna användas av praktiker, som en verktygslåda i konflikthantering. Thomas Jordan, Göteborgs universitet 28

29 Hjärtsäkra Sverige Dnr: kr Varje år drabbas svenskar av plötsligt hjärtstopp, men bara 500 överlever. Med fler hjärtstartare och fler som kan hjärtlungräddning kan många liv räddas. Därför har Hjärt-Lungfonden tagit initiativ till Hjärtsäkra Sverige. Bliwa Livförsäkring och AFA Försäkring bidrar båda med 9 miljoner kronor - totalt 18 miljoner kronor - till den treåriga kampanjen. Staffan Josephson, Hjärt-Lungfonden App för riskbedömning Dnr: kr Allmänna appar (program till så kallade smarta mobiler) för riskbedömning finns sedan tidigare, men det saknas riskbedömningsappar för enskilda branscher och de riskmoment som förekommer just där. Projektet tar fram en app för riskbedömning för anställda som underhåller och reparerar pumpar. Den ska kunna användas som pilot för liknande appar i andra branscher. Robert Kingfors, Teknikföretagens Branschgrupper AB God innemiljö på svenska fartyg Dnr: kr Innemiljön på fartyg påverkar dem som vistas där i högre grad än andra innemiljöer eftersom fartygspersonal tillbringar all sin tid ombord och inte kan byta miljö. Projektet ska ta fram metoder för att bedöma och mäta luftkvaliteten på fartyg och utarbeta rekommendationer för en bättre inomhusmiljö ombord. Sarka Langer, IVL Svenska Miljöinstitutet Farmakologisk behandling och prevention av exogen inneröronskada Dnr: kr Projektet ska vidareutveckla metoden att skydda örat och hörseln genom lokal behandling med skyddande substanser, en metod som projektets forskare tidigare tagit fram. Metoden ska studeras på hörselskador orsakade av buller och läkemedel. Projektet ska också undersöka alternativa sätt att skydda örat mot akut buller på arbetsplatsen, framför allt om inandning av vätgas kan vara ett sådant skydd. Göran Laurell, Umeå universitet GodA God arbetsmiljö och frisk arbetsplats. Test av en modell som sammankopplar arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling Dnr: kr På senare tid har fokus i arbetsmiljöarbetet förflyttats allt mer från ohälsa och riskfaktorer till friskfaktorer och hälsosamma organisationer. Hur får man ett företag med både lönsamhet och friska anställda? Projektet prövar om utvecklingsarbete enligt en särskild modell (PATH) leder till förbättringar för både medarbetarna och organisationen. Per Lindberg, Högskolan i Gävle 29

30 Implementering av prismatiska glasögon i tandvården effekter på nack/axelsmärta, upplevd ansträngning och komfort vid kliniskt tandvårdsarbete Dnr: kr Besvär från nacke och axlar är vanligt förekommande inom tandvården. För att förbättra arbetsställningen och behålla god synskärpa hos tandläkare och tandhygienister, används prismatiska glasögon. Studien ska utvärdera effekterna efter införandet av prismatiska glasögon hos Folktandvården i Västra Götaland. Agneta Lindegård, Västra Götalandsregionen Eliminering av skadliga vibrationer från maskiner med slående mekanismer Dnr: kr Projektet syftar till att vidareutveckla en metod som ska göra det möjligt att minska vibrationer från borrande maskiner inom stenindustrin. Ett liknande koncept har tidigare genomförts på maskiner med slående vibrationer. Hans Lindell, Swerea IVF AB CHEFiOS projektets Nyttiggörande: skapande av användarvänliga och kostnadseffektiva koncept i förändringsarbete med chefers faktiska förutsättningar. Dnr: kr Projektet CHEFiOS har i en intervention med fyra kommuner i Västsverige utvecklat fyra instrument som visar organisatoriska förhållanden och kommunikationsmönster. En modell för förändringsarbete har skapats och resultaten visar att många ledningsgrupper har arbetat enligt denna för att förbättra chefers förutsättningar. I detta projekt ska en modell för implementering av konceptet utformas i samverkan med akademin, intermediärer (konsulter) och offentliga organisationer. Modellen ska ligga till grund för en utbildning för specialister inom lednings- och organisationsutveckling vid Göteborgs universitet. Hans Lindgren, Göteborgs universitet Strukturbiologi avslöjar de molekylära mekanismer som sammankopplar inflammation med metabola sjukdomar, såsom fetma, diabetes och cancer Dnr: kr Forskning har bland annat visat att våra magbakterier påverkar bland annat immunförsvaret och om vi blir överviktiga eller inte. Projektet undersöker, ända ner på molekylnivå, de mekanismer som ligger bakom så kallade metabola sjukdomar som övervikt och diabetes samt sambandet med inflammation på grund av superantigener från bakterier. Förhoppningen är att hitta nya sätt att behandla bland annat cancer. Karin Lundkvist, Lunds universitet Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit Dnr: kr Reumatoid artrit (ledgångsreumatism) är en relativt vanlig sjukdom som ofta är handikappande. De ny antiinflammatoriska mediciner som finns är dyra och sjukdomen ofta livslång. Projektet ska undersöka om det går att göra så att de mänskliga autoaggressiva T-cellerna kan tolereras. Målet är att metoden på sikt ska kunna prövas på patienter. Nils Lycke, Göteborgs universitet 30