BILDMATERIAL BELASTNINGSERGONOMI

Transkript

1 BILDMATERIAL BELASTNINGSERGONOMI

2 Förord Huvuddelen av detta undervisningsmaterial tillkom ursprungligen inom BESS-projektets ram (Vägar till Bättre Ergonomi inom svenska Slakteri- och Styckningsbranschen). För huvuddelen av materialet svarar leg sjukgymnast/erg. mag. Kjerstin Vogel, Kinnekullehälsan AB. Docent Göran M Hägg är ansvarig för materialet till kapitel 4 och har inom ramen för tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet kompletterat och redigerat det ursprungliga materialet. För den grafiska utformningen svarar Strömberg Design och Lazzo DM-byrå. Materialet kan sannolikt användas för de flesta personalkategorier med ett fysiskt tungt och/eller ensidigt upprepat arbete. Materialet ägs av Arbetslivsinstitutet men är fritt tillgängligt med angivande av källan. Stockholm i mars 2007 Göran M Hägg

3 Användaranvisning Detta material är framtaget framför allt för ergonomer och företagssjukgymnaster. Bilderna är tänkta som ett stöd i din ergonomiundervisning och kan kompletteras med videofilm från arbetsplatserna och/eller egna foton eller teckningar. Detta undervisningsmaterial bör kompletteras med skelettmodeller, arm-handmodellen för att visa komplexiteten i axelleden (se även bild 3:7), samt förklara varför det är viktigt att arbeta kroppsnära och med stabil handled. Ryggmodellen åskådliggör varför man ska arbeta stabilt och rakt framför sig. Du kan använda materialet på flera sätt: Välja bilder att använda i en PowerPoint-presentation Välja sidor/bilder och kopiera som overhead Använda materialet som inspiration för egna bilder eller ord Kopiera valda delar ur materialet som åhörarkopior eller elevpärmar Känn dig fri att använda bilderna som du vill. Du kommer att märka att flera av bilderna är snarlika, men det är för att ge dig valmöjligheter. Flera bilder är också kopplade till varandra, som till exempel 4:5 till 7:4.

4 Ergonomi Armbåge Arbetsmiljölagen Handled och hand Så här ser vi ut Belastningsbesvär Så fungerar vi Åtgärder i arbetet Ålder och kön Åtgärder på fritiden Rygg och nacke Titta på din egen arbetsplats Axel

5 Ergonomi Ett helhetsperspektiv

6 Människan i arbete Ett helhetsperspektiv Kapitel 1:1 Ergonomi

7 Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk år Industri år Data 20 år Kapitel 1:2 Ergonomi

8 Inte bara fysisk belastning Kapitel 1:3 Ergonomi

9 Ergonomisk kostcirkel Kapitel 1:4 Ergonomi

10 Frånvaron och tillvaron Kapitel 1:5 Ergonomi

11 Arbetsmiljölagen Lagstiftning Regelverk

12 Arbetsmiljölagen AFS Fysisk arbetsmiljö Luft Rum Ljus Buller Maskiner/redskap/möbler Arbetstyngd/arbetsteknik Psykisk arbetsmiljö Kränkande särbehandling i arbetslivet Arbetsanpassning och rehabilitering Du och jag = vi Min kropp = redskapet Kapitel 2:1 Arbetsmiljölagen

13 Arbetsmiljölagen KAPITEL 1 LAGENS ÄNDAMÅL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE Lagtext: 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. KAPITEL 2 ARBETSMILJÖNS BESKAFFENHET Lagtext: 1 Arbetsmiljön skall vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall: Anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utvecklig liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Lagtext: 2 Arbete skall planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Lagtext: 4 Luft-, ljud och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden skall vara tillfredsställande. KAPITEL 3 ALLMÄNNA SKYLDIGHETER Lagtext: 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Kapitel 2:2 Arbetsmiljölagen

14 Föreskrifter Kapitel 2:3 Arbetsmiljölagen

15 Så här ser vi ut Skelett Leder Muskler Nervsystem

16 Det är mycket i ryggen som kan hamna fel Kapitel 3:1a Så här ser vi ut

17 Ryggraden Kapitel 3:1b Så här ser vi ut

18 Skelettet Kapitel 3:2 Så här ser vi ut

19 Typled Kapitel 3:3 Så här ser vi ut

20 Muskelns uppbyggnad Kapitel 3:4 Så här ser vi ut

21 Ryggradens uppbyggnad Kapitel 3:5 Så här ser vi ut

22 Diskbråck Kapitel 3:6 Så här ser vi ut

23 Den komplexa axelleden Kapitel 3:7 Så här ser vi ut

24 Muskler runt axelleden Kapitel 3:8 Så här ser vi ut

25 Nervsystemet Kapitel 3:9 Så här ser vi ut

26 Så fungerar vi Andning, cirkulation Arbetsfysiologi Energiomsättning Muskelfunktion Statisk Dynamisk Anpassning till arbete

27 Blodcirkulationen Kapitel 4:1 Så fungerar vi

28 Blodets uppgifter Kapitel 4:2 Så fungerar vi

29 Blodcirkulationen Det vi kallar kondition i dagligt tal beskriver huvudsakligen vilken kapacitet hjärtat har att pumpa syresatt blod till kroppens olika organ. Kapitel 4:3 Så fungerar vi

30 Hjärtats kapacitet Kapitel 4:4 Så fungerar vi

31 Lokal cirkulation Vid dynamisk (varierande) kontraktion underlättas cirkulationen. Kapitel 4:5 Så fungerar vi

32 Mjölksyra När tillgången på syre är otillräcklig bildas mjölksyra som ger värk och sätter ner musklernas kontraktionsförmåga. Kapitel 4:6 Så fungerar vi

33

34 Maximal syreupptagning i olika åldrar Kapitel 4:8 Så fungerar vi

35 Du blir det du äter Kapitel 4:9 Så fungerar vi

36 Rökningens konditionsnedsättande effekt Varför? Kolmonoxid (CO) i röken blockerar ämnet (hemoglobin) som transporterar syret i blodet. Kapitel 4:10 Så fungerar vi

37 Proprioception, balans och positionssinne Kapitel 4:11 Så fungerar vi

38 Ålder och kön Vad händer när vi åldras? Vilka behov har vi beroende på ålder och kön?

39 Arbetets krav och vår toleransnivå Kapitel 5:1 Ålder och kön

40 Kapacitet Kapitel 5:2 Ålder och kön

41 Relativ muskelkraft Kapitel 5:3 Ålder och kön

42 Minskad muskelstyrka vid åldrande Styrkan hos kvinnan är ungefär 60% av den hos mannen. Kapitel 5:4 Ålder och kön

43 Stående arbete Kapitel 5:5 Ålder och kön

44 Större risk för hjärtinfarkt Kapitel 5:6 Ålder och kön

45 Rygg och nacke Funktion Risk för t ex ischias och muskelvärk

46 Belastning Kapitel 6:1 Rygg och nacke

47 Lyft rätt! Låt benen göra jobbet när du lyfter Använd de hjälpmedel som finns Kapitel 6:2 Rygg och nacke

48 Diskbelastning Kapitel 6:3 Rygg och nacke

49 Belastning på disken Kapitel 6:4 Rygg och nacke

50 Huvudets tyngdkraft Kapitel 6:5 Rygg och nacke

51 Riskfaktorer Böjd rygg Vriden rygg Böjd och vriden rygg Tunga lyft i samband med böjd och/eller vriden rygg Upprepad belastning Kapitel 6:6 Rygg och nacke

52 Ge aldrig upp! Kapitel 6:7 Rygg och nacke

53 Axel Funktion Risk för t ex seninflammation och muskelvärk

54 Axelns leder 1 Kapitel 7:1 Axel

55 Axelns leder 2 Arm/skulderblad/bål är ett löst sammanfogat, extremt rörligt system. Detta kräver statisk muskelaktivitet för att hålla hand/arm i en stabil position. Vid all form av manuellt arbete är denna muskelaktivitet huvudsakligen statisk. Se exempel från arbetslivet på nästa sida. Kapitel 7:2 Axel

56 Exempel på arbeten med krav på statisk aktivitet i skuldermuskulaturen Kapitel 7:3 Axel

57 Blodcirkulationen i en sena Kapitel 7:4 Axel

58 Armens ställning en riskfaktor Tryck i övre utskottsmuskeln vid olika arbetsställningar. Tryck över 30 mm Hg anses stoppa blodcirkulationen i muskeln. Från Järvholm et al., 1988 Kapitel 7:5 Axel

59 Skuldran är inte skapad för långvarig statisk belastning Kapitel 7:6 Axel

60 Riskfaktorer Tidsaspekten Arm över axelhöjd Utåtförda armar Långvarig låg muskelspänning Repetitivt arbete Psykisk spänning Arbetshöjd Kapitel 7:7 Axel

61 Armbåge Funktion Risk för t ex tennisarmbåge

62 Handledsstabilisering Handledssträckarna stabiliserar handleden Överbelastning i dess fästen kan ge tennisarmbåge Kapitel 8:1 Armbåge

63 Riskfaktorer Svaga handleder Överhandslyft Upprepat gripande Hårt och/eller långvarigt grepp om verktyg Grepp om stora föremål Kast Kapitel 8:2 Armbåge

64 Handled och hand Funktion Risk karpaltunnelsyndrom

65 Handleden en trång sektor Kapitel 9:1 Handled och hand

66 Arbetsteknik Arbete i extremlägen skall undvikas! Kapitel 9:2 Handled och hand

67 Riskfaktorer Stora krafter Böjd handled Stora krafter + böjd handled = större risk Kapitel 9:3 Handled och hand

68 Belastningsbesvär Uppkomstmekanismer Riskfaktorer

69

70

71

72

73 Kapitel 10:5 Belastningsbesvär

74 Belastningsbesvär orsaker Fysikaliska faktorer Arbetsplatsens utformning Klimat Hjälpmedel Verktygens utformning Organisatoriska faktorer Produktionssätt Lönesystem Arbetsorganisation Arbetstrivsel Individuella faktorer Ålder Kön Kroppsstorlek Kroppsstyrka Arbetsteknik Utbildningsnivå Brist på mening i arbete Kapitel 10:6 Belastningsbesvär

75 Se upp med alla former av belastning Hög belastning Snabb uttröttning Snabbt ackumulerad trötthet Snabb återhämtning Akuta skador Snabb läkningsförmåga Låg belastning Långsamt insättande trötthet Långsamt ackumulerad trötthet Lång återhämtning Långsamt insättande skador Långvariga sjukdomsförlopp Svårt att se samband mellan belastning och besvär Därför är även långvarig låg belastning farlig! Kapitel 10:7 Belastningsbesvär

76 Stress Kapitel 10:8 Belastningsbesvär

77 Belastningsbesvär drabbar det mig? Nu? Jo då! Som ny och ovan på ett jobb är du extra känslig för belastning. Ditt sommarjobb är tungt och ensidigt och ger troligtvis träningsvärk i början. Se till att träningsvärken inte övergår i en långvariga besvär! Kapitel 10:9 Belastningsbesvär

78 Ta kroppens tidiga signaler på allvar Kapitel 10:10 Belastningsbesvär

79 Smärtupplevelsen påverkas av psykologiska faktorer Upplevd smärta Grind i centrala nervsystemet Nervsignal Skadad vävnad Kapitel 10:11 Belastningsbesvär

80 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär På arbetet

81 Belastningsbesvär kan drabba dig Nu! Kapitel 11:1 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

82 Detta kan du göra själv Förebyggande åtgärder Diskutera risker med ledning och arbetskamrater Gör något annat, byt arbetsuppgifter Justera din arbetsplats Fundera på din arbetsteknik Fundera på ditt arbetstempo Pausgymnastik Fysisk träning Om du ändå får besvär Pröva ovanstående Träna annat, motionera benen om du inte har ont i dem det är inte farligt Kylbandage Sjukskrivning på hel- eller deltid i sista hand Kapitel 11:2 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

83 Var rädd om din kropp Axlar Sänkta axlar Armbågarna intill kroppen Armbågar Träna handledsstyrka så undviker du tennisarmbåge Handleder Undvik böjd handled Undvik höga krafter Ryggen Arbeta rakryggat Knän Böj ej mer än 90 Kapitel 11:3 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet Kapitel 11:3 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

84 Träna arbetsteknik och koordination Rätt muskel Rätt styrka Rätt tid Energibesparande Var lat spara kraft Kapitel 11:4 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

85 Pröva något annat Att alltid använda samma hand blir ensidigt. Du kan få besvär från både hand armbåge och axel. Där det är möjligt arbeta med andra handen. Kapitel 11:5 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

86 Stabilitet Om du vill arbeta med maximal kraft och använda minimal energi tänk på hur du står! Ena foten lite framför den andra, ungefär höftbredd mellan dem. Spänn av i rygg och nacke. Kapitel 11:6 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

87 Allmänna ergonomiska råd Fötter Knä och höft Rygg Axlar Armbågar Handleder Nacke Kniven Stå i gångstående och axelbrett mellan fötterna. Och du rör på fötterna! Böj på knä och höft. Krök inte rygg. Rakryggad. Inte böja och vrida eller skruva sig. Parallella axlar och höfter är ett bra mått. Håll koll på skuldermuskulaturen. Här behöver du ha styrka för att orka jobbet. Håll axlarna sänkta och avspända. Armbåga dig inte fram på jobbet. Håll armbågarna intill kroppen så skonar du axlarna. Rak handled. Minimerad gripkraft. Rak nacke så mycket som möjligt. Använd ögonen och blicken istället för att nicka. Den måste passa i din hand. Den måste vara vass. Lyssna på kroppen den vet bäst! Får du ont är det en varningssignal att du ska ta det lugnt och göra något annat Den som styrketränar har mindre risk att drabbas av vissa belastningsbesvär Konditionsträning är bra om man ska orka med livet och arbetet Kapitel 11:7 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

88 Variation?! Kapitel 11:8 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

89 Ta en paus för att tänja ut musklerna ändra belastning på lederna öka genomblödningen i musklerna bli piggare och undvika besvär! Kapitel 11:9 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

90 Var snäll mot dig själv och dina kamrater Kapitel 11:10 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

91 Din egen minipaus behövs ofta och varje dag Om möjligt växla mellan att stå och sitta. Kapitel 11:11 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

92 Det är skönt att röra på sig! Kapitel 11:12 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på arbetet

93 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär På fritiden

94 Undanflykter Jag orkar inte, det var så stressigt på jobbet idag Rör du på dig minskar du också psykiska spänningar. Vi kvinnor ska inte ha en massa muskler Vem har talat om bodybuilding? Det är för kallt ute Rent medicinskt är det inga problem att jogga så länge det är varmare än 15. Det är för varmt ute Vänta till lite senare på kvällen. Jag har så ont i var någonstans var det nu? Det var tråkigt att höra. Jag har bra grundkondition, så jag behöver inte träna Det är omöjligt att lagra kondition. Det är bara fruntimmer som håller på att larva sig med gymnastik Det är bara de som inte provat som har den inställningen. Kapitel 12:1 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

95 Varför motion? Kapitel 12:2 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

96 Positiva effekter av träning Skelettet starkare och tåligare Ledbrosk och diskar tjockare och tåligare för belastning Ledband starkare Muskulatur uthållighet Senfästen blir tåligare vid uthållighetsträning Kapitel 12:3 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

97 Äta lite, dricka vatten, trevligt sällskap, sömn om natten, käckt arbete, lägligt bo, en stunds daglig vila. Det är lagen om min hälsa och min ro. Olof von Dahlin Kapitel 12:4 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

98 Så här gör du lejonträningen Inledningsvis så är det viktigt, bl a för att slippa träningsvärk, att träningen ökar succesivt med litet rörelseutslag och att man inte ökar träningen för snabbt. Ställ dig på alla fyra. Tag ett brett gummiband mitt i munnen. Håll ändarna med händerna mot golvet. Vrid huvudet 3 5 gånger åt höger och vänster, 3 gånger per dag. Efter en vecka öka antalet vridningar till 5 10 gånger. Därefter ökas ett antal vridningar efter vad som känns bra åtminstone fram till vecka 8. Helst bör träningen fortsätta längre. Kapitel 12:5 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

99 För axlar Gummibandsövningar Kapitel 12:6 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

100 Skulderrehabilitering Gummibandsövningar Aktiverar rotatorkuff och stödjande muskulatur Kapitel 12:7 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

101 Axlar och armar Gummibandsövningar Armsträckning nedåt/utåt Vira gummibandet runt händerna. Sträck armarna över huvudet. Sträck armarna utåt sidorna till skuldernivå. Försök hålla handlederna sträckta. För sakta tillbaka med armarna över huvudet. Försök att slappna av i nack- och skuldermuskulaturen mellan upprepningarna. Upprepa gånger. Alternativ: Denna övning kan göras framför eller bakom huvudet. Övning för överarmens baksida Vira gummibandet runt händerna, axelbrett emellan. Lyft armbågarna till skuldernivå. Rotera skuldrorna framåt och håll händerna på samma nivå. Sträck ena armen utåt sidan. Håll kvar armbågen i utgångsläget under sträckningen. Håll kvar. För sakta tillbaka till startpositionen. Upprepa gånger och byt arm. Armsträckning utåt Vira gummibandet runt händerna, axelbrett emellan. Sträck armarna framför kroppen i skuldernivå. Stå rakt med kroppen och sträck armarna utåt sidorna. För sakta tillbaka till startpositionen. Försök att slappna av i nack- och skuldermuskulaturen mellan upprepningarna. Upprepa gånger. Bröstövning Placera gummibandet på ryggen, över skulderbladen. Ta tag i gummibandets ändar med bägge händerna så att bandet kommer ovanför underarmarna. Håll i gummibandets ändar med bägge handflatorna. Sträck gummibandet tills det ligger precis mot ryggen. Pressa armarna framåt. För sakta tillbaka till startposition och upprepa gånger. Armböjning Placera ena ändan av gummibandet på golvet och ställ en fot på änden. Ta tag i den andra änden av gummibandet med ena handen. Se till att armen är sträckt när armen är rak. Håll armbågen på höften eller nära kroppen. Böj armen. Gå sakta tillbaka till startpositionen. Upprepa gånger. Byt arm. Kapitel 12:8 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

102 Fler övningar med gummibandet Dra utåt Ligg på rygg eller sitt på en stol. Håll ett elastiskt band framför bröstet. Dra ut bandet så långt det går. Håll kvar sekunder. Upprepa gånger. Styrka inåt utåtrotation axel Fäst bandet i t ex ett dörrhandtag. Håll överarmar tätt intill kroppen. Dra närmast underarm mot kroppen bortre arm ifrån dig. En i sänder. Vänd och upprepa på andra sidan. Styrka skuldra, axel och arm fäst ett elastiskt band i t ex ett element eller dörrhandtag. Ställ dig en bit ifrån så bandet spänns lagom. För armen så att bandet sträcks och ger motstånd. Olika riktningar framåt, bakåt sidled, inåt och utåt. Upprepa gånger. Kapitel 12:9 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

103 Hantelövningar 1. Värm upp 2 5 minuter. Hoppa studsa, boxa och rulla axlar. 2. Hantelprogram starta med 5 10 upprepningar. Öka dosen försiktigt. Sitt lätt framåtböjd med böjda armbågar. Dra armbågar bakåt. Sitt som till vänster, armbågar i sidorna, vrid ut överarmen. Ligg på mage. Dra böjda armbågar uppåt. Dra raka armar uppåt. Sitt rakt med böjda armbågar. Dra bak armbågar. Dra raka armar bakåt. Ståpåalla fyra. Se ner i golvet. Lyft en arm i taget till horisontalplan. Kapitel 12:10 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

104 Träning av tennisarmbåge Instruktion: Vila hela underarmen på en bordsskiva med armbågen i 90 vinkel. Håll hand och handled just utanför bordsskanten. Håll vikten med handleden rak. Sänk handen i jämn och fin bana under 10 sek. Avlägsna vikten lyft den inte! Återgå till utgångsläget. Upprepa. Kapitel 12:11 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

105 Tennisarmbåge Stretchning och styrka för handledssträckarmuskler Pressa handen uppåt i 10 sekunder (A). Avslappning i 2 sekunder. Töj uppåt/bakåt i 15 sekunder (B). Trä ett gummiband runt fingrarna. Spreta med fingrarna mot gummibandets motstånd. Kapitel 12:12 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

106 Rörelser för ryggen Situps Böjda ben. Lyft långsamt långsamt tillbaka. Sträck samtidigt fram armarna. Stjärtlyft för rumpan Lyft stjärten så att det bildas en rak linje. Håll i fem sekunder. Knip samtidigt. Sträck ut Ståpåalla fyra. Se neråt. Sträck höger arm och vänster ben ner vila. Sträck vänster arm och höger ben ner vila. Som en katt Hitta först en ställning där ryggen är rak. Kuta ryggen som en katt. Dra in huvud och stjärt under dig. Håll i fem sekunder. Slappna av utan att svanka. Se neråt hela tiden. Hela ryggen Ligg på magen. Lyft huvudet, se nedåt. Slå handflatorna i stjärten. Kapitel 12:13 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

107 Stavgång ger nytta Stavgång ger 30 40% högre konditionseffekt än vanlig promenad. Stavgång minskar kroppsvikten 15 20% när staven förs mot marken och stavarmen sträcks, i den mest aktiva fasen. Stavgång förbränner 40% mera fett än vid vanlig promenad. Avlastar ryggraden och benens leder (knän och höfter t ex). Stärker rygg- och armmusklerna särskilt armsträckarna, dvs triceps. Stärker armarnas benstomme bra skydd mot fallolyckor. Stavlängd: Stavlängd 0,75 x din längd Stavlängd 120 om du är 170 cm lång Stavlängd 135 om du är 190 cm lång Träna så här: Gå vanligt med stavarna, i samma takt som benen, dvs diagonalt. Gå vanligt armarna långsammare när de blir trötta. Gå med dubbelstakning. Spring med stavarna i motlut. Hoppa två gånger med samma ben armsträckningen blir mera fullständig. Gå med stavar och dra en pulka, kärra eller gummidäck efter dig mycket effektiv träning. Gå med hjälp av stavar på halt underlag (bra skydd mot halkolyckor). Underlaget: Naturstigar, grusstigar, motionsspår med grus eller sågspån är bra. Inte gärna asfalt. Stavgång är socialt. Passar bra att göra i grupp eller med en vän. Träna minst två gånger/vecka. En gång/ vecka kan ge träningsvärk i armarna. Komplettera med promenader, jogging, cykling, simning, tennis, bordtennis, jympa, fotboll allt som är kul och gör dig varm, andfådd och därmed ökar konditionen. Lycka till på väg mot bättre hälsa! Kapitel 12:14 Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär på fritiden

108 Titta på din egen arbetsplats! Undersökning av arbetsplatsen Checklistor

109 Kapitel 13:1 Titta på din egen arbetsplats

110 Modeller för bedömning av arbete RÖTT = olämpligt Alla eller flertalet av arbetstagarna riskerar belastningsskador på lång eller kort sikt Det finns särskilda skäl att ej åtgärda omgående, dvs eliminera eller minska risker GULT = värdera närmare Ett icke obetydligt antal arbetstagare riskerar att drabbas av belastningsbesvär Undersök framför allt tidsfaktorer GRÖNT = acceptabelt Ingen eller enstaka arbetstagare riskerar belastningsskador på lång eller kort sikt Individuella, ej generella åtgärder, vid behov (t ex gravid, nyss sjuk m fl) Kapitel 13:2 Titta på din egen arbetsplats

111 Modell bedömning av lyft Från föreskriften om belastningsergonomi, AFS 98:1 Kapitel 13:3 Titta på din egen arbetsplats

112 Andra faktorer att beakta Temperatur Drag Halkrisk Belysning Vibrationer Klädsel Buller Kapitel 13:4 Titta på din egen arbetsplats