DOM Meddelad i Göteborg

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I - GÖTEBORG - -- Avdelning Meddelad i Göteborg Sida 1 (6) Mål nr KLAGANDE Ombud: MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 21 februari 2011 i mål nr , se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten underinstansernas avgöranden och visar målet åter till Försäkringskassan för handläggning och prövning av. rätt till assistansersättning. YRKANDEN M.M. yrkar att kammarrätten ska fastställa att han tillhör personkretsen som avses i 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt återförvisa målet till Försäkringskassan för Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kammarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40

2 ' KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 2 Mål nr prövning av hans rätt till assistansersättning enligt LASS. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Vad gäller den ADL-bedömning som underkänts av förvaltningsrätten är det fullt naturligt att han på grund av sitt smärttillstånd inte kunnat utföra vissa moment. Ingivna läkarintyg bekräftar att han behöver hjälp i samtliga ADL-funktioner. En ny ADL-bedömning har dock numera gjorts av leg. arbetsterapeuten. Dennes intyg av den 20 mars 2011, som åberopas, baseras i väsentliga delar på observation och beslaiver detaljerat i vilka moment han behöver hjälp och i vilken omfattning. Han har numera efter överläggningar med ansvarig läkare bestämt sig från att avstå från den operation som tidigare varit planerad. Med anledning av därav åberopar han ett intyg den 11 april 2011 av dr. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Den ADL-bedömning som åberopas av saknar såväl sidhuvud som sidfot. Det framgår därför inte var arbetsterapeuten tjänstgör. Vidare finns det ingen i Socialstyrelsens förteckning över legitimerade arbetsterapeuter som har enbart namnet En person med namnet., bosatt i ', har däremot fått legitimation som arbetsterapeut den 18 juli Den åberopade ADL-bedömningen saknar därför bevisvärde. En stor del av hjälpbehovet som anges saknar dessutom medicinskt stöd. - Försäkringskassan åberopar ett utlåtande den 31 oktober 2011 av den försäkringsmedicinska rådgivaren har därefter anfört bl.a. följande. är den person som Försäkringskassan beskriver.. är legitimerad arbetsterapeut sedan 2002 och anställd av Örebro kommun. Vidare har denne en enskild firma vars verksamhet är att göra ADL-bedömningar på uppdrag av assistansbolag eller enskilda.

3 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 3 Mål nr SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Utredningen i målet I ett utlåtande den 20 mars 2011, undertecknat av leg. arbetsterapeuten, har denne utifrån bl.a. observationer angett i huvudsak följande avseende ADL-förmåga. är sängliggande större delen av tiden som följd av en uttalad pares i höger fot samt kronisk ryggsmärta. Han har en mycket tydligt nedsatt aktivitets- och funktionsförmåga. Även hans möjligheter till förflyttningar är i dag mycket begränsade. Han klarar varken av att vända sig i sängen eller att komma åt sängens fjärrdosa. Svåra ryggsmärtor är påtagliga redan vid förflyttningar från liggande till sittande, vilket gör att han är helt beroende av fysisk hjälp. Stödskena för fotleden samt kryckkäppar hjälper endast kortare sträckor och under förutsättning att smärtan inte är alltför stor. är oförmögen att tvätta sig på egen hand och han behöver fysisk hjälp med samtliga delaktiviteter avseende den personliga hygienen. Trots att han har friska armar blir smärtorna i ryggen ett hinder för att han ska kunna genomföra momenten på egen hand. Alla moment i badrummet måste anpassas utifrån hans smärttillstånd. Han behöver även hjälp med i princip all av- och påklädning. Detta sker för det mesta i sängen men det krävs ändå försiktighet för att undvika alltför stor smärta. Aktiviteter såsom matlagning, inköp, städning och tvätt kan han inte genomföra på egen hand. - Undersökningen och kartläggningen av kapacitet att självständigt klara vardagsaktiviteter visar att han har en fullständig oförmåga i dessa avseenden. Hans hjälpbehov bedöms vara mycket stort. I ett intyg den 11 april 2011 har nalkirurgi, angett bl.a. följande., specialist i ortopedi och spiopererades på 1980-talet på grund av diskbråck. Han opererades på nytt i början av 2000-talet och har sedan dess haft uttalad kronisk smärtproblematik. Han har en påtagligt nedsatt funktion i höger ben med pares och går med droppfotsskena se-

4 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 4 Mål nr kundärt till nervskador som uppkom i samband med smärtsituatfonen och kirurgin. Han har en mycket kraftigt nedsatt ADL-funktion och konsumerar höga doser smärtstillande för att klara sig igenom dagen. MR-bilder visar uttalad diskdegeneration av de tre nedersta nivåerna, med status efter tidigare operation på de två nedersta nivåerna och spondylosförändringar i hela ländryggen. Han har också utvecklat ett kroniskt smärtsyndrom med även sekundärt smärtbeteende. Han är kraftigt stigmatiserad av sin nedsatta funktionsnivå, inaktivitet och långvariga smärtproblematik. Ytterligare kirurgi är inte motiverad då chansen till förbättring bedöms vara mycket liten och risken att förvärra situationen är påtaglig. Möjligheterna till andra behandlingsinsatser är uttömda. Den nedsatta ADL-funktionen och smärtproblematiken bedöms därför vara en permanent skada/sjukdom. I ett utlåtande den 31oktober 2011 anger, försäkringsmedicinsk rådgivare samt specialist i allmän psykiatri och allmän medicin, bl.a. följande. har inte genomgått den typ av rehabilitering som Statens beredning för medicinsk utvärdering förordar för detta slags smärttillstånd, dvs. multimodal rehabilitering med psykolog och sjukgymnast i samarbete för att hjälpa patienten till nyorientering. I ett yttrande den 13 februari 1996 angav dr svårt att förklara att han personligen hade mycket mycket svåra besvär enbart utifrån resultatet av en då gjord MR-undersökning. Underlaget den 11 april 2011 dokumenterar att MR-bilder visar uttalad diskdegeneration av de tre nedersta nivåerna, status efter operation och spondylosförändringar i ländryggen. Det finns ingen dokumentation om spinal stenos eller rotpåverkande diskbråck, varför det åter råder mycket stor skillnad mellan organiskt underlag och av upplevda besvär. Tidigare, i ett brev den 25 juli 1995, har också misstanke om psykogen pålagring framförts av dr till Försäkringskassan. Någon ohälsa vad gäller övre extremiteter framkommer över huvud taget inte, varken tidigare eller i underlaget den 11 april Det innebär rimligen att är frisk i övre extremiteter och att han har en normal muskelkraft och funktion. Någon klinisk undersökning

5 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 5 Mål nr verkar inte vara genomförd och någon uppgift om muskelkraft och eventuell muskelatrofi i övre eller nedre extremiteter framkommer inte. Sammanfattningsvis bedöms inte tillhöra personkretsen enligt 1 3 LSS då stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen inte finns dokumenterade i de medicinska underlagen. Kammarrättens bedömning Av de läkarutlåtanden som föreligger i målet framgår att länge har haft bl.a. ryggbesvär medförande smärtproblematik och att någon ny kirurgisk operation eller annan behandlingsinsats inte är aktuell. I det medicinska underlaget anges också att besvären leder till nedsatt funktionsnivå, om än funktionshindret därvid inte närmare beskrivits i detalj. En sådan specificering finns däremot i intyget av. Av intyget framgår således att: till följd av bl.a. ryggsrnärtor har en mycket begränsad förmåga att på egen hand utföra vardagliga aktiviteter av olika slag. Begränsningarna medför enligt intyget att : har ett dagligt och ständigt återkommande behov av hjälp vad gäller såväl den personliga omvårdnaden som andra vardagsrutiner. Enligt kammarrättens mening har det inte framkommit några omständigheter som utgör skäl att bortse från intyget. Med hänsyn till det nu anförda anser kammarrätten att utredningen visar att har ett sådant varaktigt och stort funktionshirtder som också i övrigt uppfyller de krav som anges i 1 3 LSS. Det som angetts i utlåtandet av, bl.a. om att det medicinska underlaget inte innehåller uppgifter om någon ohälsa vad gäller övre extremiteter, ändrar inte bedömningen. Försäkringskassan har avslagit ansökan om assistansersättning med hänvisning till att han inte tillhör den personkrets som omfat-

6 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 6 Mål nr tas av I.SS och därmed över huvud taget inte utrett och bedömt hans behov av personlig assistans. Eftersom kammarrätten därmed som första instans inte kan pröva hans rätt till assistansersättning ska målet visas åter till Försäkringskassan för sådan utredning. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). -;:z_ arjohans n i\ 11 n Ewa Mårdberg referent

7 .,. I FÖRVALTNINGSRÄTTEN GÖTEBORG. Avdelning Meddelad i Göteborg Mål nr Enhet 1:2 Sida 1 (9) KLAGANDE Ombud: MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 20 oktober 2009 Diarienr SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS SLUT Föi:valtningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postådress Box Göte borg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00.

8 I GÖTEBORG Avdelning l BAKGRUND Sida Försäkringskassan har beslutat att inte har rätt till assistansersättning eftersom han inte omfattas av personkretsen. Beslutet har. motiverats enligt följande. nuvarande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning kan inte anses bestående med hänsyn till den planerade steloperationen. Hjälpbehovet kan dänned inte anses vara av sådan karaktär att det kan anses medföra så betydande.och varaktiga svårigh ter i den dagliga livsföringen som kräver särskilt stöd och särskild service och dänned är de kriterier och villkor som krävs för att ska omfattas av personkretsen i LSS inte uppfyllda. Han kan därmed inte beviljas assistansersättning. YRKANDEN M.M. överklagar beslutet och yrkar att förvaltningsrätten ska fastställa att han tillhör personkretsen och återförvisa ärendet till F örsäk-. ringskassan för prövning av hans rätt till assistansersättning. Till stöd för. sin talan anför bl.a. följande. Han har haft ryggbesvär i hjälp minst 20 år. Han har även en svaghet i höger fot/fotled vilket har lett till fullständig pares av tår och fot. Paresen föranleder dålig stabilitet i fotleden och ett omöjliggörande av belastning på foten. Han besväras även av ständiga smärtor, vilka strålar ut från ländryggen mot höger ben ner i foten. Hans smärtor samt oförmågan att belasta höger fot leder till ;itt han är helt beroende av en annan persons hjälp i vardagen. Det har planerats ett större medicinskt ingrepp med steloperatfon av de två riedre nivåerna i ländryg'." gen och friläggning av nervrötterna i ländryggen. En sådan operation kan enligt medicinsk expertis förbättra ryggsmärtan men inte påverka paresen i benet. Han klarar till följd av sitt funktionshinder endast belastning med av två kryckor vid gående. Även med kryckor kan han idag endast förflytta sig ett par meter innan han måste ha mänsklig hjälp. Han har i ; 'J

9 I GÖTEBORG Avdelning 1 Sida ansökan om assistansersättning uppgett att han behöver"hjälp med att sköta samtliga hushållssysslor såsom matlagning, inköp, städning och bäddning samt hjälp vid ADL-aktiviteter såsom toalettbesök, dusch och övrig personlig hygien, av- och påklädning och måltider. Att han behöver hjälp med i princip samtliga aktiviteter i vardagen bekräftas av tidigare ingiven ADLbedömning. Han är således beroende av såväl hjälpmedel som av en person i sin direkta närhet i hela sin livssituation. Hans funktionshinder måste otvivelaktigt betraktas som stort och det förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionshindret medför ett omfattande behov av stöd och service. Den tolkning av varaktighetsrekvisitet som kan utlijsas av den sammantagna praxisen visar att funktionshinder som i framtiden kan vara svåra att förutse konsekvenserna av likväl kan anses som varaktiga vid det fall funktionshindret består under en period framåt som ska uppgå till åtminstone ett år. Att hjälpbehovet vid ett senare tillfälle kan komma att utvecklas beroende på operationer, tillgängliga hjälpmedel, träning och utveckling eller andra förhållanden är inte av avgörande vikt vid bedömningen av varaktigheten utan ska i stället beaktas vid prövningen av antalet timmar för vilka assistansersättning ska utgå. Hans rygg- och benbesvär har plågat honom under minst-20 års tid. Han har, trots två operationer, inte upplevt några större förbättringar, tvärtom har hans tillstånd gravt försämrats år Hån har således haft ett funktionshinder under mycket lång tid, dock med varierade konsekvenser. Av dr intyg framgår tydligt att den framtida operationen inte förbättrar paresen i benet och att han inte kommer att bli återställd efter operationen. Han kommer därmed att tvingas leva med sina rygg- och benbesvär även efter operationen,. varför de får betraktas som kroniska. Besvärens karaktär och konsekvenserna av dem kan förvisso ändras beroende på resultatet av den framtida operationen, men han kommer efter operationen vare sig bli helt smärtfri eller fri från paresen i benet. Förhållandet att hans besvär som sådana är kroniska bör medföra att funktionshindret är att betrakta som varaktigt. Han har därtill befunnit sig i en operationskö under cirka ett års tid

10 I GÖTEBORG Avdelni ng 1 Sida men ännu inte erhålli t några indikat_ioner på när en framtida operati on kan komma att äga rum. Efter genomtord operation behöver han därti ll minst sex månaders rehabilitering. Ovi ssheten kring operati onsdatumet sammantaget med rehabili teri ngsperioden medför således att det även vi d dagens datum kommer att ta förhållandevis lång tid innan han kan utläsa huruvida operationen har medfört någon förbättri ng avseende smärtorna. Enligt inlämnade intyg är hans skador kroniska och bedöms som permanenta och. möjligheterna för att en operation förbättrar hans ADL-förmåga är mycket små. Försäkringskassan som anser att överklagandet ska avslås har anfört följande. Av läkarintyget daterat den 23 januari 2009 utfärdat av överläkaren framgår att - : ryggbesvär har diagnosticerats som lumbago ischi as. Det framgår vidare att ti digare svaghet i höger fot/fotled har ti lltagit och lett ti ll så gott som fullständig pares av tår och fot.. Av intyget framgår också att det planeras ett större ingrepp där ryggoperationen förhoppni ngsvis kommer att kunna förbättra ryggsmärtan men knappast kommer att ha någon påverkan på själva paresen i benet. Det medicinska underlaget ger inte stöd för att funk.ti onshi ndret är stort, orsakar betydande svårigheter i den dagliga li vsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Vidare kan ifrågasättas om funkti onsnedsättningen till följd av lumbago ischi as kan betecknas som varakti gt. Det medici nska underlaget ger inte stod för att ; ;:ill följd av si tt funktionshinder har ett omfattande behov av stöd i samband med måltider, av- och påklädni ng samt hygien inklusive rakning. Det bör noteras att ADL-bedömningen bygger på muntliga uppgi fter från anhöriga och inte på någon ingående arbetsterapeutisk utredning av funk.ti onsförmågan. Med hänvisning ti ll prop. 1992/93:159 s och och Socialstyrelsens resonemang i Regeringsrättens dom den 17 juni 2009 i mål nr är bedömni ngen att fullktionshinder inte är av sådan

11 .I GÖTEBORG Avdelning 1 Sida omfattning att han uppfyller kriterierna för att kunna räknas in i person-. kretsen. S KÅL Tillämpliga bestämmelser Av 1 3 p LSS framgår att lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nonnalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.. Enligt 3 lagen om assistansersättning (LASS) har den som omfattas av 1 LSS med vissa här inte aktuella. undantag rätt till assistansersättning om han har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s 168 f) framgår bland annat följande. Alla de i 1 tredje punkten angivna rekvisiten ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Rekvisiten går.dock inte att helt självstän-... digt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra. Med funktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en clktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses nonnalt. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Funktionshindren ska dock vara stora. Personkretsen enligt tredje punkten omfattar till exempel människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller bjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador.. Funktionshindren ska också vara var.aktiga, det vill säga inte vara av tillfällig

12 I GÖTEBORG Avdelning 1 Sida eller mer övergående natur. Med betydande svårigheter i den dagliga livs.föringen menas bland annat att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation med mera. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Uiredningen i målet Överläkaren har den 23 januari 2009 och den 16 februari 2010 gjort följande bedömning. Diagnosen är lumbago ischias.: har sedan åtminstone 20 år haft ryggbesvär och han är opererad för diskbråck vid två tillfällen, 1989 och 1999, på grund av rygg- och bensmärtor men han aldrig blivit bra. I maj 2008 blev han kraftigt försämrad med tilltagande svaghet i den högra foten och i stort sett fullständig pares i fotens. och tårnas muskulatur. Han fick även domning i fot och underben samt svåra ryggsmärtor som strålade ut i höger ben. Detta led r till dålig stabilitet i fotleden och foten tenderar att vridas vid gående och omöjliggör belastning. För närvarande förflyttar sig enbart med hjälp av kryckor. Har svåra smärtor som medror total oförmåga till arbete eller social funktion. Han har smärtor även i liggande och i sittande tvingas han sitta snett mot vänster. Han klarar endast att sitta kortare stunder. Efter utredningar med magnetkamera och röntgenundersö;tcningar har man beslutat att genomföra en ny ryggoperation som bl.a. innefattar steloperation av de tre nedre kotorna. Avsikten med operationen är att minska smärtorna.

13 I GÖTEBORG Avdelning I Sida Operationen kommer sannolikt inte att.medföra någon förbättring av paresen som har kvarstått i flera år men den kommer förhoppningsvis att för-. bättra gångförmågan och sittförmågan tack vare de minskade smärtbesvären. Man kan således inte förvänta sig att blir helt återställd. Något operationsdatum har ärinu ej fastställts. Efter operationen kommer det att behövas minst sex månaders rehabilitering på grund av den långvariga sjukdomsperioden. Dr., specialistläkare i ortopedi, har den 24 maj 2010 gjort följande bedömning. har ett mycket uttalat kroniskt smärtsyndrom sekundärt till diskogena skador där de tre nedersta diskarna är kraftigt skadade och utslitna. har en mycket låg funktionsnivå och bedöms vara i behov av.hjälp i samtliga ADL-funktioner. Situationen är kronisk och bedöms vara permanent. Man har erbjudit försök till steloperation där det finns en 50-procentig chans till förbättring av smärtsituationen, men inte tili smärtfrihet. Det finns också en ganska stor risk att man försärnrar situationen med utökad smärtproblematik efter operationen och det finns också en liten risk till ytterligare nervskador där redan idag har nedsatt funktion i högerbenet p.g.a. nervskada. Sammantaget finns det ganska god anledning att vara tveksam till kirurgi. Även om kirurgin skulle vara fullt lyckosam å komme1 _ fortsatt ha smärtprobleril postoperativt men möjligtvis en något bättre ADL-funktion. Han kommer sannolikt aldrig kunna återfäså pass hög funktion att han någonsin kommer att kunna återgå till ett arbete som finns tillgängligt på arbetsmarknaden. Samma läkare har i en komplettering daterad den 9 juni 2010 angett bl.a. följande. Den tveksamma inställningen till operationen beror på den vetenskap som finns om sådana operationer. Om operationen ar framgångsrik når. man ingen funktionsförbättring av dignitet utan fram!örallt smärtlindrip.g. Bedömningen är att möjligheter till förbättrad ADL-funktion i samband med operation är väldigt små.

14 I GÖTEBORG Avdelning I Sida En ADL-bedömning är gjord av arbetsterapeut och sjukgymnast den 20 mars Bedömningen gjordes i hem i intervjuform tillsammans med tolk och anhö iga., var mycket smärtpåverkad vid tillfället. Han hjälptes till sittande på sängkanten av an:. höriga vid ett tillfälle men fick sedan lägga sig ner igen p.g.a. smärtan. kan äta och dricka själv om maten ställs fram. Han behöver hjälp med alla förflyttningar och kan inte gå själv p.g.a. smärtan. Han går med hjälp av ki-yckkäppar och hjälp. Han behöver hjälp att komma till toaletten, med av- och påklädning och med all personlig hygien. Han kan prata i telefonen och ta till sig information. behöver hjälp med matlagning, inköp, städning och tvätt. Bedömningen är att är sängliggande till 75 procent av tiden. Han har svårt att hitta en vilosani och smärtfri position i sängen, han har svårt att sitta och svårt att förflytta sig. Detta innebär att alla ADL-aktiviteter är svåra att utföra. Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om - ska anses tillhöra personkretsen enligt I 3 LSS. Lagen syftar i första hand till att till:forsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärd!ga med andra människors. Av utredningen i målet framgår att ; har lumbago ischias och att han har problem med smärta samt funktionen i höger ben. Det framgår även att det är planerat för en stel operation som förhoppningsvis kan leda till minskad smärta. Av de inlämnade läkarintygen framgår inte vilka ADL-funktioner; mer specifikt inte kan klara av så som situationen ser ut idag och det framgår inte heller att hans funktionshinder vare sig är så omfattande eller så varaktigt att han kan anses ori:j.fat-

15 I GÖTEBORG Avdelning 1 Sida tas av personkretsen. Den ADL-bedömning som finns i målet är endast baserad på ; _ och hans anhörigas muntliga redogörelser och någon egentlig bedömning har således inte skett: Om den planerade operationen leder till minskad smärta kommer dessutom... funktionsförmåga att förbättras eftersom många av hans begränsningar enligt egen uppgift beror just på smärtan, detta gäller således oavsett om hans funktion i höger ben förbättras eller inte. Eftersom det i nuläget således saknas und_erlag som visar att funktionshinder är varaktigt - i den meningen att -det varaktigt skulle förorsaka betydande svårigheter i livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och hjälp - instämmer förvaltningsrätten i Försäkringskassans bedömning om att i dagsläget inte kan anses tillhöra personkretsen i 1 LSS. Överklagandet ska därför avslås. VERKLAGAR, se bilaga 1(DV3104/lb) I avgörandet har även deltagit nämndemännen Gerd Emanuelsson, Alf.Fransson och Britt Olsson. Föredragande i målet har varit Leria Rehnberg.