Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland"

Transkript

1 Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Magnus Lagerby verksamhetschef ortopedkliniken Gäller fr o m Dokumentnumm er Version 3 Avsnitt INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 2 2 Akut 5 3 Rygg 6 4 Axel 9 5 Armbåge 11 6 Hand och underarm 14 7 Höftled och bäcken 18 8 Knäled 20 9 Underben, fotled och fot Amputation Referenslista 30 1

2 1 Inledning - samverkansdokument 1.1 Remiss till ortopedkliniken Huvudsyftet med en remiss till ortopedklinken skall vara att man där kan erbjuda ytterligare behandling, framför allt kirurgisk sådan. Patienten skall vara färdigutredd och konservativt färdigbehandlad med primärvårdens resurser. Indikation för remiss: Ställningstagande till operation. Oklar diagnos där korrekt diagnos ger möjlighet till behandling. Second opinion. Vid osäkerhet om hur patienten ska utredas eller behandlas kan med fördel telefonkontakt tas med ortoped innan remiss skrivs. Telefonkontakt med ortopedklinikens konsultläkare vardagar sökare 1630 eller jourtid till ortopedklinikens primärjour sökare Röntgen Patienten skall ha genomgått nödvändig utredning inför besök hos ortoped. Det innebär bland annat att med remissen skall bifogas resultatet av en slätröntgen, ej äldre än sex månader, i samtliga fall där remissen innehåller en operationsfrågeställning (undantag uppenbar mjukdelsdiagnos tex Dupuytrens kontraktur, karpaltunnelsyndrom) magnetkameraundersökning inför bedömning av ryggsjukdom Magnetkamera skall inte utföras före remiss vid tillstånd som kräver akut/subakut ortopedisk bedömning. För detaljer se under respektive avsnitt i behandlingsriktlinjer. 1.3 Behandlingsansvar När en patient träffar en läkare inom specialistvården tas beslut om huruvida behandlingsansvaret tas över eller ej. Information om fortsatt behandlingsansvar skall tydligt lämnas till patienten och anges i journal samt remissvar. Specialistvården ansvarar för att efter avslutad behandling avrapportera detta till primärvården i form av meddelande för kännedom i de fall fortsatta insatser från primärvården ej bedöms nödvändiga eller återremittering till primärvård när patienten behöver fortsatt uppföljning 2

3 1.4 Sjukskrivning och läkemedel Huvudprincipen är att sjukskrivning och recept följer behandlingsansvar. Den läkare som vid kontakt med en patient bedömer att behov av sjukskrivning föreligger ansvarar för att utfärda intyg om detta. Samma gäller om patienten behöver läkemedel. Primärvården ansvarar för sjukskrivning och recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för sjukskrivning av patienter och nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. 1.5 Sjukskrivning i akuta sammanhang Patienter som skickas till röntgen för att utesluta skelettskada behöver inte passera akutmottagningen varför eventuellt sjukintyg utfärdas inom primärvården. Ortopedjour ansvarar för sjukskrivning av patienter som handläggs vid ortopedakuten. Om ortopedjour bedömer att patienten sannolikt kommer i arbete utan återbesök utfärdas nödvändig sjukskrivning av ortopedjour. Pat skall tydligt informeras om vart hon skall vända sig om behovet visar sig kvarstå längre. Remiss/motsvarande skall skickas till primärvården i de fall ortopeden bedömer att uppföljning ska ske där. 1.6 Rehabilitering efter skada och operation Ansvar för sjukgymnastik och arbetsterapi följer med det medicinska ansvaret. Ortopedkliniken ansvarar för rehabilitering efter skada som handläggs inom kliniken och efter ortopediska operationer. Om patienten opererats utanför ortopedkliniken enligt vårdgaranti eller fritt vårdval får patienten information om att kontakt kan tas med ortopedkliniken för postoperativ rehabilitering. 1.7 Hjälpmedel Ansvar för ordination av hjälpmedel följer det medicinska ansvaret. Det innebär att nödvändiga tekniska hjälpmedel som ingår i konservativ behandling, såsom gånghjälpmedel, toasitsförhöjning, griptång och dyna, skall vara utprovade innan patienten remitteras till ortopedkliniken. Ortopedkliniken ansvarar för de hjälpmedel som krävs i anslutning till operation eller skada som handläggs inom ortopedkliniken. Patient som behandlas vid akutmottagningen skall där vid behov erbjudas gånghjälpmedel i form av kryckkäppar. Vardagar kontorstid kan ytterligare hjälpmedel förskrivas av jourhavande sjukgymnast/arbetsterapeut. 1.8 Ortopedtekniska hjälpmedel Ortopedkliniken har förskrivningsrätt för behandlingshjälpmedel såsom frakturortoser, proteser och hjälpmedel till barn inskrivna vid habiliteringen. Övriga hjälpmedel förskrivs från primärvård eller ortopedklinik utifrån det medicinska ansvaret. Se hjälpmedelshandboken (1). 1.9 Remiss och svar innehåll 3

4 Remiss från primärvården skall innehålla adekvata uppgifter inklusive svar på beställda undersökningar. Ortopedkliniken önskar att remiss skrivs i remissmall. Det underlättar vidare bedömning och minskar risken att remissen måste återsändas för komplettering. Remissmallen finns f.n. på Preliminär diagnos Frågeställning Vad önskas? Symptom Status inklusive blodtryck Röntgen Erhållen behandling Sjukgymnastisk/arbetsterapeutiska åtgärder Arbetsplatsåtgärder Sjukskriven för aktuella besvär Patientens allmäntillstånd Övriga upplysningar Vill patienten bli opererad? Röker patienten? Upplys om rökuppehåll 4 v före och efter op. Vb hänvisa till tobaksenheten. Tolkbehov Enligt primärvårdens önskemål skall remissvar från ortopeden innehålla: Diagnos och genomförda åtgärder. Prognos (avseende besvär, arbetsförmåga etc) Vad förväntas primärvården göra (medicinering/smärtlindring etc)? Vilken uppföljning har planerats? Förväntad utläkningstid/rehabiliteringstid? Tydligt ange om patienten inte förväntas återfå tidigare funktion eller återgå i tidigare arbete (och då vara beredd att utfärda intyg som kräver ortopedspecialistkompetens) 4

5 Behandlingsriktlinjer: 2. Akut 2.1 Akuta skador allmänt Anamnes och status Noggrann anamnes med bl.a. tidsförlopp, energi i samband med skada, eventuella förändringar i tillståndet mellan uppkomst och undersökningsögonblick. Status innefattande distalstatus. Remiss till akutmottagning utfärdas av läkare som bedömt patienten enligt ovan. Hänvisning kan ske av sjuksköterska enligt gällande akutdokument eller beslutsstöd för Ledningsläkaren på akutmottagningen kan komma att bedöma patienter både med och utan remiss och avvisa eller hänvisa till familjeläkare om ärendet inte bedöms akut. Remiss till röntgen respektive ortoped Handläggning på vårdcentral av patient med misstänkt fraktur. När en patient behöver akut bedömning av ortoped ska i normalfallet konsultationsremiss medskickas. Konsultationsremiss behöver inte skrivas om patienten primärt skickas via röntgen för uteslutande av fraktur, varvid patienten i normalfallet går hem eller tillbaka till vårdcentralen efter utförd undersökning. För smidig handläggning på röntgen, kom ihåg att markera "akut" resp. "preliminärsvar". Kortfattat beskriv skadeförlopp och status vilket kan ha betydelse för hur röntgenundersökningen utförs. Ange vad som ska ske efter röntgen om positivt respektive negativt svar t ex: om undersökningen är positiv avseende skelettskada hänvisas patienten till ortopedjouren om undersökningen är negativ avseende skelettskada sänds preliminärsvaret med patienten åter till vårdcentralen/patienten skickas hem Om patienten kommer sent på eftermiddagen eller på kvällen och det inte är en uppenbar fraktur eller luxation kan röntgenundersökningen med fördel ske nästföljande morgon. 2.2 Misstänkt bakteriell infektion i skelett eller led Tillstånd som stått mindre än ett dygn behöver inte ha SR och CRP förhöjda. Vid symtom mer än ett dygn talar normal CRP emot bakteriell infektion. 5

6 Handläggning i primärvård Misstanke på infektion i led eller skelett remitteras direkt till ortoped utan att passera röntgen. Om tillståndet stått mer än ett dygn och normal CRP bör telefonkontakt tas med ortopedjour för diskussion. Artrit med liten misstanke om bakteriell artrit exempelvis lågt CRP, anamnes på gikt, kristallartrit, multipelt ledengagemang handläggs av medicin/reumatolog i första hand. Ta alltid kontakt med ortoped vid misstanke om infektion i anslutning till ledplastik. Handinfektioner remitteras till ortopedjour. Misstanke om osteit hos barn skall remitteras till barnjour. Liberal remissindikation! 3. Rygg 3.1 Akuta ryggsmärtor Torticollis acuta, cervikal rhizopati. Lokala ryggsmärtor utan aktuellt trauma. Ischialgi utan påverkan av blåsa eller sfinkterfunktion. Rygginsufficiens. Symptom på spinal stenos med bevarad motorik. TOS Vid trauma mot ryggen av den art att frakturrisk föreligger bör patienten skickas akut till röntgen för att utesluta fraktur (Osteoporos kan orsaka fraktur trots litet trauma). Halsryggdistorsion (whiplash) sänds ofta akut till röntgen. Vid skelettskada eller prevertebral svullnad skickas patienten via remiss till ortopedjour. Prevertebral svullnad ses som mjukdelsuppdrivning i svalgets bakvägg och skall uppfattas som tecken på instabilitet. Kompressionsfrakturer utan neurologiska symptom och med smärtor som kan kuperas med vanliga analgetika. Röntga om smärttillståndet är nytillkommet. (Om färsk fraktur vid akut röntgenundersökning hänvisas patienten direkt till ortopedakuten.) Om patienten nyligen (< 3 mån) är röntgad men fått mer smärtor utan tillkommande patologisk neurologi behöver ingen ny röntgen utföras. Sacrum- och os coccyxsmärtor efter mindre trauma (sittrauma) behöver endast röntgas och remitteras vid neurologisk påverkan. Till ortopedjour; Akut ryggtrauma med neurologiska symtom, skickas direkt utan att passera röntgen. Ryggsmärtor som patienten inte "står ut" med och där vanliga analgetica inte hjälper. Ischialgi med blås- eller sfincterstörning. Påtaglig motorisk påverkan, t.ex. att patienten inte kan stödja. Misstanke på discit/spondylit. Ta SR, vita och CRP, remiss utan att passera röntgen. 6

7 3.2 Halsrygg med rizopati När behandling behövs i första hand sjukgymnastik och samtalskontakt (psykolog, kurator) (2). Vid misstanke om neurologisk påverkan, det vill säga stickningar, domningar, svaghet och framför allt mycket besvärande och handikappande värk i en arm, av sådan art att patienten kan tänka sig att bli opererad, bör remiss till MR halsrygg skickas efter sex till åtta veckor. Eventuellt kan konventionell röntgen göras på de patienter som är < 20 år. Om MR visar diskbråck eller annan neurologisk påverkan och patienten har fortsatta besvär och önskan om diskussion kring operation remiss till ortopedklinik och beslut om eventuell operation. Rehabiliteringen efter en diskbråcksoperation tar mellan 3-6 månader och sköts av sjukgymnast på ortopedkliniken 3.3 Halsryggsmärtor, distorsion, pisksnärtskada Patienter med; WAD 0 - frånvaro av både symtom och kliniska fynd. WAD 1- patienten upplever värk, stelhet eller ömhet men inga kliniska fynd kan göras. WAD 2-patienten upplever besvär och läkaren kan göra muskuloskeletala fynd (3) handläggs inom primärvården. Under förutsättning att konventionell röntgen är normal ska dessa patienter inte remitteras till ortoped då ortopeden inte har något ytterligare att erbjuda. Vid behov sjukgymnastkontakt för rådgivning och rörlighetsträning (4). I sällsynta fall kan patienten ha ådragit sig halsryggsdiskbråck med tecken på neurologisk påverkan. I dessa fall bör remiss till MR skickas efter sex till åtta veckor, visar denna diskbråck eller annan neurologisk påverkan remiss till ortopedklinik. Sällsynta fall behöver remitteras till ortopedklinik efter MR Patienter med; WAD 3- patienten upplever besvär och läkaren finner neurologiska fynd. WAD 4- patienten upplever besvär och frakturer och/eller luxationer kan konstateras (3) skall handläggas efter konsultation med ryggsektionen på ortopedkliniken. 7

8 3.4 Ländrygg Lumbago I första hand vid behov behandling enligt SBU:s rekommendationer (5), det vill säga rådgivning och sjukgymnastisk behandling samt ergonomisk rådgivning. Sjukgymnastkontakt är viktig då återfall är vanligt. Konventionell röntgen bör göras vid lumbalgi >6v med frågeställning olistes/lys/kotkompression vilket denna modalitet utmärkt lämpar sig för. Denna us utesluter dock aldrig malignitet varför remiss för MR skall ombesörjas om anamnes eller andra kliniska omständigheter talar för sådan misstanke. Infektionsmisstanke utgör av samma anledning också indikation för MR (spondylit/diskit). Upprepad slätrtg endast för att följa ev progress i en spondylolistes/lys, kan vb utföras efter samråd med ortoped. Långvarig (>6 mån) lumbalgi med negativ slätrtg bör föranleda differentialdiagnostisk utredning i första hand enligt ovan. Vid osäkerhet i bedömning i första hand telefonkontakt med ortopedklinikens konsultläkare för diskussion angående eventuell remissindikation. 3.5 Ländrygg Lumbago/ischias med misstanke om diskbråck/spinal stenos Vid behov snabb kontakt med sjukgymnast för rådgivning och träning samt ergonomisk rådgivning hos arbetsterapeut. Konventionell röntgen vid besvär mer än sex veckor och på patienter < 20 år eller > 50 år. Konventionell rtg utesluter inte malignitet, vid sådan misstanke (hos patient > 50 år) kan annan kompletterande utredning (såsom skelettscintigrafi eller MR) vara av värde. Vid misstanke om diskbråck, det vill säga ischiassmärtor som följer ett dermatom samt besvär av sådan art och intensitet att det är handikappande och patienten önskar diskutera en operation bör remiss till MR skrivs efter sex veckor. Vid misstanke om spinal stenos med betydande besvär under minst 12 månader, där förbättring inte skett av aktiv sjukgymnastik och där patienten önskar diskutera en operation genomförs MR. MR skall alltid vara utförd innan remiss till ortoped. OBS! Vid påverkan på blåsa eller snabb progress remiss till ortopedakuten för ställningstagande för akut MR! 8

9 Överväg alltid tidig MR om anamnes på tidigare malignitet eller vid samtidig förekomst av allmänpåverkan i form av feber, matleda och viktnedgång. Om MR visar stenos eller nervrotspåverkan och dessa fynd överensstämmer med klinik remiss till ortopedklinik. Operation eller diskussion kring operation. Postoperativ kontroll görs av sjukgymnast 2 veckor efter operationen därefter finns möjlighet till telefonkontakt 6 veckor efter operation. Diskbråcks- och spinalstenospatienter kan ofta utremitteras till primärvården efter cirka 6 veckor. Övrig rehabilitering/sjukskrivning på patient med specifik ryggdiagnos där operation inte är aktuell av olika skäl sköts fortsatt av primärvården. 3.6 Långvariga ryggbesvär > 12 månader Multidisciplinärt rehabiliteringsteam för fortsatt omhändertagande med träning, ergonomisk rådgivning och KBT kan rekommenderas(5). Vid intensiv lumbalgi där träning/kbt inte varit framgångsrikt och tidigare radiologi inte påvisat förklaring är MR önskvärt. Efter ryggkirurgisk värdering av utredning och klinik kan eventuell fusionskirurgi diskuteras Eventuell fusionskirurgi 4. Axel 4.1 Akuta tillstånd axel och överarm Smärttillstånd utan föregående trauma såsom peritendinitis calcarea, degenerativ sjukdom, artros i AC- och humeroscapularled och där man inte misstänker infektion. Akuta skador sänd till röntgen och remiss enligt ingressen. AC sublux eller lux remiss endast av patienter som har höga krav på axeln i arbete eller idrott där arbetsområdet ligger över axelnivå. Till ortopedjour; 9

10 Alla frakturer. Luxation i humeroscapularleden. Om patienten haft upprepade luxationer och är lättreponerad behövs ingen akutröntgen eller akutremiss. Skicka däremot en remiss till ortopedmottagningen för upplysning om att ny luxation inträffat. Speciellt viktigt är detta om patienten är okänd för ortopedkliniken. 4.2 Subacromiala smärtor inklusive inklämning (impingement) Sjukgymnastisk behandling i 3-6 månader. Studier visar att skulderstabiliserande träning minskar behovet av operation (6). Subacromiell kortisoninjektion (1 ml Lederspan blandat med 1 %-ig Carbocain), om ingen effekt kan ny injektion ges efter åtta veckor. Konventionell röntgen. Kommer besvären tillbaka kan man med fördel ge ytterligare minst en till två subacromiella injektioner och fortsatt sjukgymnastik. Vid fortsatt besvär efter sex månader trots adekvat sjukgymnastik och subacromiala kortisoninjektioner remiss till ortopedklinik. Om terapiresistent inklämning föreligger är det indikation för acromioplastik med artroskopisk teknik. Rehabilitering efter acromioplastik cirka tre till fyra månader hos sjukgymnast. Vid oklar symtomatologi kan MR och ultraljud vara av värde. 4.3 Rotatorcuffrupturer Tidigare axelfrisk person som efter trauma mot skuldran har svårt att lyfta eller använda armen och har inklämningsliknande besvär. Om patienten efter diagnostisk subacromiell injektion (10 ml 1 %-ig Carbocain), får tillbaka fullgod funktion i axeln kan man fortsätta behandling enligt impingementmodell. MEN om patienten inte får tillbaks full rörelseförmåga samt är uttalat svag trots bedövning subacromiellt remiss till ortopedklinik. Bör opereras inom 6-8 veckor efter traumat (7). 10

11 Patient med nytillkommen uttalad svaghet efter trauma skall remitteras direkt till ortoped utan MR och kallas då inom någon vecka för bedömning. Operation med cuffsutur. Rehabilitering efter rotatorcuff sutur under cirka 4 till 6 månader hos sjukgymnast. Patienter med tunga arbetsuppgifter eller arbete ovan mellangärdet återgår sällan till denna typ av arbete utan måste oftast byta arbetsuppgifter. Övrigt Vid trauma mot skuldran med en akut partiell eller total rotatorcuffruptur hinner inte andra muskler ta över de skadade senornas funktion och de dominerande symtomen förutom smärta är en uttalad rörelseinskränkning. Vid degenerativ cuffruptur är värk och rörelsesmärta mer dominerande symtom. 4.4 Artros humeroscapulär artros Konventionell röntgen ger diagnos. Utesluta andra åkommor som kan ge besvär till exempel inklämning/ac-ledsartros. Symtomatisk behandling med sjukgymnastik för att om möjligt förhindra tilltagande stelhet. Om aktiv sjukgymnastbehandling fallerar och patienten har fortsatt mycket besvär med värk och rörelsesmärta efter fem till sex månader remiss till ortopedklinik (7). Operation med axelprotes, minskar värk och rörelsesmärta men ger inte alltid bättre rörlighet. Rehabilitering efter axelprotes operation under cirka tre till sex månader hos sjukgymnast. 4.5 AC-ledsartros Många har röntgenverifierad artros i AC-leden men få har kliniska besvär. Förekommer ofta i kombination med inklämning. Pröva att ge subacromiell blockad (10 ml 1 %-ig Carbocain). Hjälper inte detta pröva att ge injektion i AC-leden (1 ml Lederspan). Om aktiv sjukgymnastisk behandling och injektionsbehandling inte förbättrar smärtan efter sex månader remiss till ortopedklinik. 11

12 Operation med lateral klavikelresektion. Rehabilitering efter lateral klavicelresektion under cirka tre till fyra månader hos sjukgymnast. 4.6 Bicepsseneruptur Bicepsseneruptur i axeln är nästan alltid en degenerativ skada som man inte kan göra någonting åt. Skadan ger sällan kvarstående besvär mer än kosmetiskt Popeye sign. OBS! Distal bicepsseneruptur i armbågen på yngre och medelålders patienter med höga krav opereras inom ett par veckor (konservativ behandling kan ge nedsatt supinationsstyrka). Bicepssenesutur i armbågen. 4.7 Recidiverande främre axelluxationer Sjukgymnastisk behandling efter förstagångsluxation, axel och skulderstabiliserande träning minst 6 månader. Om diagnosen är klar och patienten har höga krav på stabilitet i arbete eller idrott och själv önskar diskutera operation (7) remiss till ortopedklinik. Stabiliserande kirurgi, oftast med artroskopisk teknik. Rehabilitering efter lateral stabiliserande operation under minst 3-4 månader hos sjukgymnast. 4.8 Recidiverande axelluxationer med multidirektionell instabilitet Konventionell röntgen. Sjukgymnastisk behandling. Om inte förbättring efter sex till 12 månaders axel- och skulderstabiliserande träning hos sjukgymnast remiss till ortopedklinik. 12

13 I undantagsfall eventuell stabiliserande kirurgi (7). 5. Armbåge 5.1 Armbåge akut Epicondyliter, bursiter och artros och liknande smärttillstånd. Pigluxation kan behandlas i primärvård. Patienter med negativ röntgen efter trauma. Septiska bursiter kan skötas av kirurgintresserad distriktsläkare med odling, dränage och antibiotika. Aseptiska bursiter behandlas med NSAID. Om den innehåller mycket vätska kan man punktera den, suga ut innehållet och ge cortison. Vid minsta infektionsmisstanke bör man ta odling och vänta på svaret innan cortison injiceras i bursan. Till ortopedjour; Frakturer Armbågssmärta hos barn Armbågsluxation. 5.2 Epicondylit Kontrollera arbetsmiljön och om möjligt uteslut utlösande faktorer (företagshälsovård). Remiss till sjukgymnast för träning och eventuell akupunkturbehandling (8). Remiss till arbetsterapeut efter två till tre veckor för eventuell ortosbehandling och ergonomisk rådgivning. Om otillräcklig effekt av ovanstående behandling efter åtta veckor, ställningstagande till annan behandling: till exempel lokal kortisoninjektion. Långsiktigt bättre att avstå från cortison. Epikondylit är vanligen självläkande på lång sikt. Epikondylit opereras i princip inte på grund av tveksamma resultat. Skall inte opereras enligt landstingets prioriteringsbeslut varför remiss till ortoped sällan är meningsfull. Kontroll av andra orsaker till besvären till exempel nervinklämning eller instabilitet. 13

14 6. Hand och underarm 6.1 Hand och underarm akut Tendovaginiter utan infektionsmisstanke, distorsioner, dropphand, droppfinger. Saturday night palsy med dropphand. Förbättras vanligtvis efter några dagar men behöver annars träffa arbetsterapeut för handledsskena, träning och rådgivning. Ortopedremiss vid utebliven förbättring. N ulnarispåverkan utan trauma har oftast god prognos utan speciell behandling. Till ortopedjour; Frakturer, kompartmentsyndrom eller trauma som ger risk för detta tex allvarlig klämskada. Tecken på akut uppkomna nervskador i samband med trauma. "Knapphålsskador" (buotonnière) efter trauma remitteras till ortoped inom ett par dagar. 6.2 Ulnar kollateralligamentskada vid tummen/skidåkartumme Konventionell röntgen. Vid instabilitet remiss till ortopedklinik inom några dagar. Remiss till arbetsterapeut för ortos. Vid instabilitet operation, helst inom en vecka Rehabilitering efter operation tar ca tre månader hos arbetsterapeut 6.3 Diagnos: Hand Malletfinger/droppfinger Vid minimalt trauma och oförmåga att extendera i fingrets DIP-led är röntgenundersökning inte nödvändig. Övriga röntgas. Remiss till arbetsterapeut för ortosbehandling med hyperextension i DIP-leden (10) dygnet runt i åtta till tio veckor. PIP-leden skall vara fri. Tala om för patienten att slutresultatet inte blir perfekt. Behandling skall inledas så snart diagnos ställs även om det passerat någon vecka. Vid större trauma, konventionell röntgen. 14

15 Vid skelettskada remiss till ortopedklinik. Stiftning vid subluxation och övervägs om >1/3 av ledytan är engagerad. 6.4 Dupuytrens kontraktur Börjar oftast som små hårda lätta ömmande knutor i handflatan. Dessa ska inte behandlas. Om patienten har svårt att plana ut handen, sammanlagd extensionsdefekt i MCP-led och PIP-led 30 grader (9) remiss till ortopedklinik. Om osäkerhet vid handstatus kan patienten gärna bedömas även av arbetsterapeut. Injektionsbehandling med kollagenas kan nu erbjudas i de flesta fall. Multipla injektioner ges i ärrsträngarna som efter någon dag kan knäckas så att fingrarna rätas ut. Rörelseinskränkning enligt ovan krävs även för injektionsbehandling. Efterbehandling med skena. Injektionsbehandling kan upprepas vid behov. Operation med borttagande av ärrsträng eller lösning av ledkapsel i fall som ej kan injektionsbehandlas eller vid otillräcklig effekt av denna behandling. 6.5 CMC-ledsartros Radiologisk (konventionell röntgen) och klinisk diagnos. I första hand symtomatisk behandling. Remiss till arbetsterapeut för utprovande av hjälpmedel och ortoser. Kontrollera arbetsmiljö och eventuell ändring av arbetsuppgifter och genomgång av ledskyddande arbetssätt. Om trots detta stora besvär med vilovärk, rörelsesmärta och om patienten önskar kirurgisk åtgärd remiss till ortopedklinik. 15

16 Operation vanligen med resektion av trapezium och senplastik. Ger reducering av smärta men sällan normal greppstyrka. I vissa fall på yngre utförs istället artrodes som kan ge bibehållen styrka men något sämre rörlighet. 6.6 Arm Ulnarisinklämning Differentiera mellan inklämning i armbågen respektive handleden. Vid låg handledsnivå (ulnariskompression) finns normal känsel på handryggen samt god kraft vid flexion i lillfingrets PIP-led. Remiss till arbetsterapeut för nattskena 2-3 mån. Vid besvär i armbågen mjuk ortos som förhindrar full flexion av armbågen. Vid besvär i handleden, handledsskena. Remiss för ENG Om trots behandling besvär med domningar i ulnaris utbredningsområde och i synnerhet vid motorisk påverkan remiss till ortopedklinik. Operation med nervfriläggning. 6.7 Handled Karpaltunnelsyndrom Till arbetsterapeut för nattortos två till tre månader och ergonomisk rådgivning (11). Antiflogistika. Om tilltagande domningar eller utebliven effekt av ortosbehandling remiss till ortopedklinik. 16

17 Gravida kvinnor med karpaltunnelbesvär under senare delen av graviditeten blir oftast besvärsfria efter partus. Ett fåtal patienter med akut symtomdebut och domningar hela dygnet akut remiss till ortopedklinik. Remiss med bifogat neurografisvar medför snabbare handläggning. I fall med typisk anamnes och status för karpaltunnelsyndrom kan beslut om operation tas utan neurografi (men patienten kan då inte kallas direkt till operation). Operation med friläggning av nervus medianus i handledsnivå. Patienten som har positiv neurografi och typiska besvär trots konservativ behandling kan kallas direkt till operation. 6.8 Mb de Quervain Arbetsterapi med ortosbehandling dygnet runt i tre veckor. Utred arbetssituationen. Lokal kortisoninjektion i första dorsala facket när tekniken behärskas av läkaren (12). Antiflogistika. Om oklarhet i diagnos konventionell röntgen för att utesluta artrosförändringar radialt i handleden. Alltid röntgen innan ortopedremiss. Beroende av grad av besvär och arbetshinder remiss till ortopedklinik. Operation (med klyvning av första dorsala senfacket,) polikliniskt i lokalanestesi. 6.9 Triggerfinger 17

18 Arbetsterapi med ortosbehandling i fyra veckor. Kortisoninjektion lokalt i senskidan när tekniken behärskas av läkaren (13). Antiflogistika. Spontanläker oftast, om kvarstående besvär efter tre månader trots behandling remiss till ortopedklinik. Operation med klyvning av annularligamentet, polikliniskt i lokalanestesi. Patienten kallas oftast till ingreppet utan föregående mottagningsbesök. 7. Höftled och bäcken 7.1 Höftled och bäcken akut Handlägges av primärvård; Kontusioner och distorsioner med negativ röntgen. Ramusfrakturer med så måttliga symtom att patienten kan klara sig hemma kan behandlas inom primärvård. Var liberal med röntgen av både bäcken och höftleder! En höftfraktur kan ge smärta strålande nedåt knäleden. Vid kvarstående besvär trots negativ röntgen var beredd att upprepa röntgen. Misstänkt proteslossning, ta SR och CRP samt vita. Om patienten kan stödja och inget föregående trauma, beställ röntgen men inte akut, remiss till operatören. Om patienten inte kan stödja, sänd till röntgen med remiss till ortopedjour. Till ortopedjour; Frakturer (undantag enligt ovan). Vid status som ger stark misstanke om höftfraktur och negativ slätröntgen görs ofta MR. Smärttillstånd som gör att patienten måste mobiliseras inneliggande. Luxationer 7.2 Lårben akut 18

19 Kontusioner, distorsioner med måttliga blödningar Till ortopedjour; Frakturer efter positiv röntgen. Stora hämatom med kompartmentrisk. Muskelhematom som ger påtaglig motorisk störning. 7.3 Artros höftled Diagnos ställs genom en sammantagning av anamnes, symtom och kliniska fynd(2). Konventionell röntgen. Smärtlindrande behandling. Remiss till sjukgymnast. Vid artros i knä och höft ger regelbunden, handledd träning under lång tid en smärtlindrande effekt som kan jämföras med behandling med smärtlindrande läkemedel. Arbetsterapeut för ergonomisk rådgivning och anpassning av arbete. Vid behov ordination av hjälpmedel såsom toalettförhöjning, duschpall, sängförhöjning, griptång, strumppådragare och coxitdyna. Artrosskola enligt BOA konceptet är under uppbyggnad och finns redan inom delar av Västmanland. Artrosskola rekommenderas innan remiss till ortoped. Under 2013 kommer ett gemensamt vårdprogram för höft- och knäledsartros att tas fram och under 2014 bör artrosskola kunna erbjudas länets alla invånare. Naturalförloppet vid artros är att 1/3 successivt försämras och resten har samma nivå av symtom och besvär eller förbättras. Patienten skall vara färdigutredd och behandlad med primärvårdens resurser innan remiss till ortoped för ställningstagande till operativ behandling. Om vilovärk eller nattlig värk, en betydligt nedsatt gångsträcka och patienten önskar diskutera ställningstagande till operation eller vid oklar diagnos remiss till ortopedklinik. Patienter med trochanteritbesvär tas om hand i primärvården (operation kan övervägas i enstaka fall Patienter med icke övergående ljumskbesvär, där röntgen inte visat artros, kan remitteras till ortopedklinik för ställningstagande till eventuell höftartroskopi (14). 19

20 Ställningstagande till operativ åtgärd vid besvärlig värksituation med en livskvalitetssänkande funktionsinskränkning proteskirurgi. Preoperativ information av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, narkosläkare osv. I normalfallet kan en höftprotesopererad patient utremitteras till primärvård efter cirka tre månader. Protesopererade patienter följs dock kontinuerligt via ortopedklinikens höftdispensär med röntgen samt frågeformulär, 1 år, 6 år, 10 år, 13 år samt 16 år efter operationen. Ta alltid kontakt med ortoped vid misstanke om infektion i anslutning till ledplastik. 8. Knäled 8.1 Knäled akut Kontusioner, distorsioner med negativ röntgen Hämartrospatienter och instabila knän skickas med en remiss som påkallar ortopedklinikens uppmärksamhet inom 1 vecka. Under tiden förses patienten med kryckor och tubigrip/elastisk linda. Vid ordentligt utspänd kapsel som ger smärtor och kraftig rörelseinskränkning bör leden under sterila betingelser punkteras. Vid tecken på meniskskada sänds remiss till ortopedmottagningen. Hydrops utan trauma ge NSAID efter eventuell tappning under sterila betingelser. Patellalux -reponerad - skickas akut via röntgen till ortopedjour om det är en förstagångslux. Om den inte gått att reponera skall patienten sändas direkt till ortopedjour utan röntgen. Reluxation av patella med måttligt trauma sänds remiss till ortopedmottagningen inom en vecka för kännedom. Bakercysta Till ortopedjour; Alla frakturer, sårskador med misstänkt penetration in i leden. Luxation Låst knä som inte går att häva skickas akut röntgenremiss tillsammans med remiss till ortopedjour. 8.1 Artros knäled Diagnos ställs genom en sammantagning av anamnes, symtom och kliniska fynd (2). Konventionell röntgen, belastade bilder. 20

21 Smärtlindrande behandling. Remiss till sjukgymnast. Vid artros i knä och höft ger regelbunden, handledd träning under lång tid en smärtlindrande effekt som kan jämföras med behandling med smärtlindrande läkemedel. Arbetsterapeut för ergonomisk rådgivning, hjälpmedel och vid behov anpassning av arbete. Artrosskola enligt BOA konceptet är under uppbyggnad och finns redan inom delar av Västmanland. Artrosskola rekommenderas innan remiss till ortoped. Under 2013 kommer ett gemensamt vårdprogram för höft- och knäledsartros att tas fram och under 2014 bör artrosskola kunna erbjudas länets alla invånare. Kortisoninjektion vid synovit. Hyaluronsyrabehandling har ingen vetenskapligt dokumenterad effekt (2). Naturalförloppet vid artros är att 1/3 successivt försämras och resten har samma nivå av symtom och besvär eller förbättras. Vid svår värk och belastningssmärta, betydligt nedsatt gångsträcka där konservativ behandling inte haft tillräcklig effekt och patienten önskar diskutera ställningstagande till operation eller vid oklar diagnos remiss till ortopedklinik. Ställningstagande till operativ åtgärd såsom avlastande vinkeloperation (osteotomi), enkammarprotes eller helprotes. Preoperativ information av sjuksköterska, sjukgymnast och narkosläkare. Rehabilitering efter knäprotesoperation tar cirka en till fyra månader och ombesörjs av sjukgymnast. Övrigt En knäprotesopererad patient utremitteras till primärvård efter efter cirka tre till fyra månader. Ta alltid kontakt med ortoped vid misstanke om infektion i anslutning till ledplastik. Meniskrupturer vid artros opereras inte artroskopiskt så länge de inte orsakar kvarstående låsningar (2). 8.2 Knä Trauma (kontusion) 21

22 Konventionell röntgen. Punktion om knäet är svullet. Hemartros med fettpärlor akut remiss till ortopedklinik. Remiss inom en vecka till sjukgymnast för tidig mobilisering. Remiss till ortopedläkare för bedömning av knäskadans svårighetsgrad. MR vid oklar diagnos. Alla knäskador med hemartros, instabilitet eller extensionsdefekt bör remitteras akut till ortopedklinik. 8.3 Knä Trauma (distorsion) Konventionell röntgen. Punktion om knäet är svullet. Kraftig hemartros kan tala för korsbandsskada alternativt patellarluxation. Vid medial kollateralligamentskada tidig mobilisering och sjukgymnastik. Vid misstanke om korsbandsskada och instabilitetsbesvär hos personer med hög aktivitetsnivå remiss till ortopedklinik för tidig mobilisering och sjukgymnastik samt ställningstagande till operation. Remiss till ortopedläkare för bedömning av knäskadans svårighetsgrad. Vid oklar diagnos MR. 22

23 Vid korsbandsskada hos patient med höga krav på stabilitet i arbete eller idrott eller med associerade skador operation efter tidigast fyra till sex veckor efter operation rehabiliteras patienterna på ortopedklinikens sjukgymnastik i 6 månader- 1 år. Övriga patienter med korsbandsskada behandlas med sjukgymnastik i fyra till fem månader. 8.4 Knä Extensionsdefekt efter trauma Konventionell röntgen. Vid extensionsdefekt akut remiss till ortopedmottagning. Operation inom 7-10 dagar vid låst knä. Vid upprepade låsningar och upphakningar ställningstagande till eventuell operation. 8.5 Knä Chondromalacia/femuropatellär smärta Sjukgymnastisk behandling och ergonomisk utredning (15). Ortos kan ordineras från primärvården. Konventionell patellaaxialröntgen vid oklara besvär eller oklar diagnos. Vid oklar diagnos har ortopeden lite att tillföra. Långvarig men godartad åkomma. Ingen indikation för kirurgisk behandling. 23

24 9. Underben, fotled och fot 9.1 Underben, fotled och fot akut Kontusioner, distorsioner med negativ röntgen. Stressfraktur på underben och fot behöver inte akutremiss. Handläggningen innebär röntgen. Vid negativ bild men positiv klinik skall scint utföras. MR kan övervägas men först efter kontakt med ortoped som skriver remissen. Misstänkta tåfrakturer utom dig I behöver inte röntgas. Misstanke om metatarsalfraktur skall föranleda röntgen för diagnos. Behöver inte remitteras till ortopedmottagningen om inte omlottställning föreligger. Till ortopedjour; Frakturer med undantag enligt ovan. Hemartroser med ordentlig smärta (kan behöva punkteras). Alla luxationer förutom tåledsluxationer. 9.2 Fotledsinstabilitet (distorsion) Sjukgymnastik med styrke- koordinations- och rörelseträning (16). Stabiliserande bandage. Konventionell röntgen. Avslitet benfragment/ledbandsfäste behandlas som distorsion. Kvarstående besvär efter sex månader trots ovanstående behandling remiss till ortopedklinik. Upprepade distorsioner och kvarstående besvär efter sex månader trots sjukgymnastik remiss till ortopedklinik. Konventionell provokationsröntgen +/- MRT. 24

25 Ställningstagande till operativ åtgärd som utförs i utvalda fall Kirurgi innebär stabilisering av den laterala ligamentapparaten med påföljande sex veckors gipseller ortosbehandling Rehabilitering efter stabiliserande operation tar minst sex månader och erbjuds på ortopedklinikens arbetsterapi och sjukgymnastik. 9.3 Hälsenebesvär inklusive hälsenetendinos Avstå från smärtutlösande aktiviteter. Råd om inlägg och klackförhöjning. Sjukgymnastik med intensiv excentrisk träning, stretching och koordinationsövningar (17). Antiflogistika peroralt eller lokalt som gel under ocklusionsförband. Ultraljudsundersökning vid långvariga besvär, > sex månader. Om ultraljudsundersökning visar tendinosförändringar med eller utan kärlinväxt remiss till ortopedklinik. Ge inte kortisoninjektion. När ultraljud visar tendinosförändringar med kärlinväxt så skickas patienten till Uppsala Akademiska Sjukhus för skleroserande behandling. På senare tid har försök med plasmainjektioner i tendinosförändringarna gjorts visat sig ha effekt. Ingen uppföljning finns dock för dessa patienter. Ställningstagande till kirurgisk behandling, som är mycket ovanlig. Vid kirurgi görs en så kallad skarifiering som innebär längsgående snitt i tendinoshärvan med syfte att skapa blödning och en läkning. Knölen blir således kvar, syftet är att minska patientens smärta. Efter operation gipsbehandling i 6-8 veckor. 25

26 9.4 Hallux valgus/hammartå Breda mjuka skor. Lästa ut skor hos skomakare. Avlastande skumgummihylsa, silikonavlastning (hjälper mest för hammartåbesvär). Remiss till ortopedtekniker för inlägg med främre pelott. Om besvärlig värk och belastningssmärta eller uttalade skoproblem trots adekvat konservativ behandling remiss till ortopedklinik. Konventionell röntgen skall vara utförd. Remiss till sjukgymnast för rådgivning och träning. Ställningstagande till kirurgi. Vid kirurgi för hallux valgusbesvär utförs olika typer av osteotomier och exostosen sågas av medialt i syfte att göra foten smalare och knölen mindre samt att räta upp stortån. Vid kirurgi för hammartåbesvär görs en falangresektion i PIP-leden i syfte att räta ut den böjda tån. Vid hammartåkirurgi används stiftfixation i sex veckor, stiften lämnas utanför tån och dras ut sex veckor postoperativt. 9.5 Hallux rigidus Antiflogistika och ev cortisoninjektion kan lindra och fördröja symtomutvecklingen en tid. Utprovning av MBT och MBT-liknande skor som behandling. Konventionell röntgen. Vid kvarstående besvär remiss till ortopedkliniken. 26

27 Ställningstagande till operation. Kirurgi innebär utvidgad rensning av exotospålagringar kring stortåns grundled med eller utan osteotomi som dekomprimerar leden. Finns inget brosk kvar i leden gör i första hand en steloperation genom att fixera leden med två korslagda skruvar. Patientens gångmönster förändras. Hos äldre patienter kan en debasering, så kallad slinkled, göras. En bit av stortåns grundfalang tas bort, tån blir kortare och något slapp men en begränsad rörlighet finns kvar. 9.6 Plantarfasciit och hälsporre Sjukgymnast för tejpning enligt MAS modellen (18), utförs inom primärvård. Eventuellt akupunktur. Avlastande inlägg med avtryck i tejpad fot. Antiflogistika peroralt eller lokalt som gel under ocklusionsförband. Undvik injektioner i hålfoten. Normalt inte remiss till ortoped. Vid kraftiga kvarstående besvär >6 månader, konventionell röntgen samt remiss till ortopedkliniken. Vid besöket på ortopedkliniken tas ställning till ytterligare utredning med magnetkamera och eventuella plasmainjektioner. Kirurgi utförs sällan dock har man i enstaka fall delat partiellt tvärgående plantarfascian något distalt om fästet. 27

28 9.7 Mortons neurom Inlägg med främre pelott. Skoråd. Bekväma, mjuka breda skor. Kortisoninjektion i den mest ömmande punkten. Vid långvariga besvär, > sex månader remiss till ortopedklinik. Konventionell röntgen skall vara utförd innan besök på ortopedkliniken. Eventuellt MRT. Ställningstagande till kirurgi. Kirurgisk behandling utförs genom att nervknutan reseceras för att minska patientens smärta. Operationen innebär att känseln mellan de affekterade tårna försvinner helt. De flesta patienter med Mb Morton har redan före operationen nedsatt känsel. Postoperativt används kryckkäppar för att avlasta såret. 9.8 Plattfothet I smärtsamma fall av plattfothet inlägg. Ensidig smärtande plattfothet med tecken på tibialis posterior insufficiens, patienten kan inte stå på tå på den affekterade sidan -remiss till ortopedkliniken. Röntgen skall vara utförd (frågeställning plattfot vilket innebär att belastade bilder tas). 28

29 MRT Ställningstagande till kirurgi. Kirurgisk behandling innebär hälosteotomi där hälen flyttas medialt och att den trasiga senan förstärks, steloperation av TMT-leden för att återskapa fotvalvet. Ibland förlängs laterala delen av foten genom att ta ben från höften. Postoperativ gipsbehandling i 8-12 veckor. Har patienten artros i lederna i bakfoten kan istället göras en trippelartrodes i subtalara, talunavikulara och calcacubiodala leden. Tre månaders postoperativ gipsbehandling. Syftet med operationerna är att minska patienternas smärta. Rehabilitering efter operation erbjuds på ortopedklinikens arbetsterapi och sjukgymnastik. 10. Amputationer Specialistvården ansvarar för den amputerade patienten under tiden i anslutning till operationen och så länge det krävs av medicinska skäl. Eftersom en amputation innebär ett livslångt handikapp kommer delar av ansvaret även långsiktigt att kvarligga under specialistvården, medan andra delar kan återföras till primärvården genom en tydlig återremittering. Ansvaret bör då fördelas som följer: Primärvårdens ansvar för den amputerade patienten; Sjukintyg Intyg för parkeringstillstånd, bil- och bostadsanpassning, färdtjänst, personlig assistent mm Remiss för behandlingsskor Kontroll av frisk fot Förskrivning av hjälpmedel Ställningstagande till operation Sjukskrivning i samband med operation Protesförsörjning i relevanta fall Sårkontroll Rehabilitering Justering av protes Nytillkomna komplicerade sår Nytillkommen smärta i amputerat ben 29

30 11. Referenslista Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 Socialstyrelsen Verhagen AP, Scholten-Peeters GGGM, van Vijngaarden S, de Bie R, Bierma-Zenistra SMA. Conservative treatements for wiplash. The Cochrane collaboration2011;2: Rehabilitering vid långvarig smärta SBU 6. Kromer T O, Tauthenhan U G, de Bie R A, Staal,J B, Bastianenen G H G. Effects of Physiotherapy in patients with shoulder impingement syndrome: A systematic review of the literature. J Rehabil Med 2009;41: Indikationer för behandling inom ortopedi 2006 Socialstyrelsen. 8. Trinh K V, Phillips S-D, Ho E, Damsma K. Acupuncture for the alleviation of lateral epicondyle pain: a systematic review. Rheumatology 2004;43: Swartz W, Lalonde D. Dupuytren s Disease Smit J, Beets M, Zeebregts C, Rood A, Welters C. Treatement options for mallet finger: A review Piazzini DB, Aprile I, Ferrara PE, Bertolini C, Tonali P, Maggi L, Rabini A, Piantelli S, Padua L. A systematic review of conservative treatement of carpal tunnel syndrome. Clin Rehabil. 2007;21: Peters-Veluthamaningal C, Winters J, Groenier K, Meyboom-deJong. Randomised controlled trial of local corticosteroid injections for de Quervain s tenosynovitis in general practice. BMC Musculoskelet Disord. 2009;10: Nimigan A, Ross D, Siang Gan B. Steroid injections in the management of trigger fingers. Am J Phys. Med. Rehabil. 2006;85: Singh PJ, O Donnell JM & Pritchard MG. Arthroscopic surgery of the hip. A justification. International Society for hip arthroscopy Metoder för behandling av långvarig smärta SBU 16. McKeon P, Hertel J. Systematic review of postural control and lateral ankle instability, part: is balance training clinically effective. J Athl Train. 2008;43(3):

31 17. Grävare Silbernagel K, Thomeé R, Thomeé P, Karlsson J. Eccentric overload training for patients with cronic Achilles tendon pain-a randomised controlled study with reliability testing of the evaluation methods. Scand J Med Sci Sports 2001;11:

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets Broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301 80 Halmstad

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse april 2009 Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten drabbar omkring en tredjedel av den vuxna befolkningen

Läs mer

Överenskommelse. mellan Primärvården södra Bohuslän och ortopedisk specialistvård på Kungälvs sjukhus

Överenskommelse. mellan Primärvården södra Bohuslän och ortopedisk specialistvård på Kungälvs sjukhus Fler exemplar av denna broschyr kan beställas från kirurg-/ortopedkliniken på Kungälvs sjukhus: kirort.ksh@vgregion.se Överenskommelse en södra Bohuslän Kämpegatan 3 411 04 Göteborg Tfn 0303-72 85 50 www.vgregion.se/primarvardensodrabohuslan

Läs mer

Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård

Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Ortopedkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus och en Borås-Bollebygd samt MUST-området Maj 2010 Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten

Läs mer

Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedi i Västmanland

Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedi i Västmanland MEDICINSK INSTRUKTION 1 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Medicinsk indikation... 2 2. Akut... 5 3. Rygg... 6 4. Axel och överarm... 9 5. Armbåge... 12 6. Hand och underarm... 13 7. Höftled och bäcken... 16

Läs mer

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg Skaraborgs Sjukhus och en Skaraborg Dokumentnamn: Lokal riktlinje Skaraborg Giltigt fr o m: 2011-05-04 Revideras: 2014-06-01 Godkänt av:ulf Nyberg Chefläkare Skaraborgs sjukhus, Ulf Svensson Chefläkare

Läs mer

Ortopediska diagnoser

Ortopediska diagnoser Ortopediska diagnoser Vårdöverenskommelse för Landstinget i Värmland Förord Rörelseorganens sjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder i alla åldrar. Minst 15 procent av nybesöken

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård

Handläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård Handläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård handläggningsöverenskommelse januari 2014 innehåll Övre extremiteter Halsrygg...10 Ländrygg...12 Axel...16 Armbåge...23

Läs mer

FOTKIRURGI Den onda foten

FOTKIRURGI Den onda foten FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Metatarsale 1-3 Metatarsale 4-5 Anatomi Skelettets byggstenar: statiskt? Senor: dynamisk funktion Skapar

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

FOTKIRURGI Den onda foten

FOTKIRURGI Den onda foten FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Dels det mediala som består av Metatarsale 1-3 Dels den laterala pelaren som består av Metatarsale 4-5 Anatomi

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet

Läs mer

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

Axelpatient på vårdcentral

Axelpatient på vårdcentral Axelpatient på vårdcentral Vanligt 7-26 % prevalens Svårt? Skuldran utgörs av fyra leder, 20 muskler Stort rörelseomfång (ROM) Behov god koordination för att få stabilitet och styrka Rygg, bål och nacke

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller

Läs mer

Triggerfinger/-tumme

Triggerfinger/-tumme till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Så här samverkar vi med ortopeden

Så här samverkar vi med ortopeden Så här samverkar vi med ortopeden Överenskommelse om samverkan mellan primärvård och ortopedi i Landstinget i Östergötland www.lio.se Innehållsförteckning Förord Överenskommelse om samverkan 6 Syfte 6

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Region Skånes vårdprogram för artros

Region Skånes vårdprogram för artros Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram

Läs mer

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi

Läs mer

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Rehabilitering Sidan 1 av 9 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion Impingement (inklämning) Anatomi Inklämningssyndrom, eller så kallat impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i

Läs mer

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger

Läs mer

Barnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Information till studenterna utanför dörren OSCE II vt

Information till studenterna utanför dörren OSCE II vt Information till studenterna utanför dörren OSCE II vt 2013-130529 Station 1 Du är på akuten En 48 årig man, tidigare helt frisk, har vandrat i fjällen med nya kängor och fått skavsår. Söker pga frysningar

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

SP station: Ortopedi 14,5 min

SP station: Ortopedi 14,5 min SP station: Ortopedi 14,5 min Student information: Det söker en patient med axel problem. Besvären började för ca 3 år sedan då han spelade handboll och luxerade sin högra axel. Rtg visade en främre axelledsluxation

Läs mer

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid

Läs mer

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Röntgenundersökningens roll i primärvården Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten

Läs mer

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,

Läs mer

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Artroskopiundersökning av knäleden Patientinformation Artroskopiundersökning av knäleden Knäleden är leden mellan

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2014-09-25 3 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Akut Ortopedi Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Agenda Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Ortopediundervisning USÖ Vad är det bråttom med Distalstatus Rutiner vid handläggning ortopedpatienter

Läs mer

Ligamentskador i fotleden

Ligamentskador i fotleden Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse

Läs mer

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Axelleder Senor Muskulatur Bursor Mjukdelstumörer Icke mineraliserade barnskelettet Punktionshjälp Trauma Preoperativt Ej ungdomar - sällsynt med

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5. Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande

Läs mer

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Skada i axeln - Patientinformation Axeloperation - Patientinformation Innehåll Axelleden 3 AC-leden (leden mellan skulderbladet och nyckelbenet) 3 Råd till dig

Läs mer