Innehållsförtäckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförtäckning"

Transkript

1 Degenerativa ryggsjukdomar Innehållsförtäckning C o p y r i g h t s t h e Ryggdegeneration 2 Spondylos.. 2 Lumbago.. 2 Spinala nervrötter 3 Lumbala regionen 3 Sakralaregionen 4 Spinal stenos.. 5 Definition 5 Orsak... 5 Symptom 6 Differentiella diagnoser 6 Diagnos... 6 Behandling. 8 Spondylolistes... 9 Definition och orsaker.. 9 Symptom 9 Differentiella diagnoser 9 Diagnos Behandling...10 Diskbråck.. 11 Definition..11 Orsak Symptom.. 11 Differentiella diagnoser.. 11 Diagnos.11 Behandling...12 Cauda equina-syndrom...12 Röd flagga-patologi vid ryggsmärta Referenser. 14

2 Ryggdegeneration Spondylos M47.9 Skada i kotbåge Definition QBox1. Vad menas med spondylos? Medföda/åldersbetingade förändringar i pars interarticularis som ger en generell sänkning av diskhöjd, benpålagringar på kotkropparna och artros i facettlederna (se figur 6). En relativt vanlig åkomma som uppträder hos ca 10 % av befolkningen och är vanligare hos individer med tungt arbete. Uttalade spondylosförändringar ryggsmärtor Lätt till måttlig spondylos ingen/minimalt ökad riskför ryggsmärtor Diagnos Behandling Upptäcks oftast som bifynd vid undersökning an annat med MRT/CT Endast vid smärtor skall man behandla konventionellt med aktivitets begränsning, sjukgymnastik och smärtlindring. Ryggoperation induceras endast vis komplicerade fall (sälsynt). Lumbago M45.5 Definition QBox2. Vad menas med lumbago? Hastigt påkommande smärta i ländryggen utan smärtstrålning nedom knäet samt inget patologiskt neurologi. Orsak Status Yrkesmässigt framför allt för de som arbetar på skakiga underlag ex. truckar och traktorer. Facettledssyndromet Iliolumbalsydromet (ligamentruptur L5) Lasègues test alltid falskt positivt Uttalad rörelseinskränkning Behandling Smärtlindring med ex. NSAID Kiropraktor/ naprapatbehandling Sjukgymnastik med vattengympa och ryggträning. 2

3 Spinala nervrötter Lumbala regionen Figur 1. Plexus lumbales [6] Nerv Spinalrot Försörjningsstrukturer n. femoralis L2-L4 Har olika grenar som försörjer bl.a. Huden på dem distala tre fjärdedelarna av lårets framsida ned till patella samt mm. sartorius, pacturalis och quadriceps femoris [5]. n. obturatorius L2-L4 Bl.a. m. adductor magnus, longus och brevis samt m. gracilis [6]. n. cutaneus femoris lateralis L2, L3 Huden på den laterala delen av låret samt sensorik till peritoneum [6]. n. iliohypogastricus L1 Huden på nedre delen av buken, musklar av anterolateral buk och pubisk regionen [6]. n. ilioinguinalis L1 Huden av yttre genitalia och nedre bukmuskler [6]. n. genitofemoralis L1, L2 Huden av skrotum och m. cremaster resp. labia majora [6]. 3

4 Sakralaregionen Figur 2. Plexus sacrales [6] Nerv Spinalrot Försörjningsstruktur n. ischiadicus L4-L5, S1-S3 En sammansättning av n. tibialis och n. fibularis communis [6]. n. tibialis L4-S3 Huden på bakre delen av benet och fotsulan samt baklårs musklar och några underben och fotmuskulaturen. n. fibularis communis L4-S2 Huden på framsida av benet och bakre delen av foten samt m. biceps femoris, några av underbens musklar och extensor av stortån. n. gluteus superior L4,L5, S1 m. gluteus medius, m. gluteus minimus och m. tensor faciae latae [5]. n. gluteus inferior L5-S2 m. gluteus maximus n. cutaneus femoralis posterior S1-S3 Huden på benets backsida samt underbenets proximala del [5]. n. pudendus S1-S3 Hud och musklar i perineum och den yttre anal sphinkter [6]. 4

5 Spinal stenos M53.9 P Det enda ryggsjukdom där patienterna beskriver ett symptom lindring vid framåtflexion Definition Förträngning av spinalkanalen Kan klassas efter Durasäckens yta till [3] : Relativ stenos Durasäckens yta 100 mm 2 Absolut stenos Durasäckens yta 75 mm 2 Vanligaste lokalisation är i nivå med L3-L4 eller L4-L5. Ingen stor skillnad i fördelningen mellan män och kvinnor. Orsak Ålder Degenerativa åldersförändringar i strukturen som omger nervvävnaden i ryggen (diskar, ligament, kotor och facettleder). Ålder vattenhalten i diskarna elasticitet Diskdigeneration Dessa degenerativa förändringar kan leda till att nerver utsätts för kompression viket i sin tur kan ge symptom i form av bensmärtor och störningar i sensorik och motorik. OBS! en spinalstenos som orsakas av hypertrofi i Lig. flavum (är bevisat teoretisk med svag klinisk bevis). Medföda deformiteter Kongenital spinal stenos (Medföd trängd spinalkanal)mild eller inga symptom under ungdomen. Förskjutningar eller vinkelfelställningar mellan kotorna kombinationer av foraminal och mer central förträngningar som ger kraftigare symptom. Pseudospondylolistes Eller degenerativ spondylolistes (se sida 8). En glidning av en kota utan fraktur eller någon defekt i kotbågen. Glidningen kan vara så kraftigt att spinalkanalens utrymme påverkas [2]. Vanligast hos individuellt > 50 års ålder [3] (se figur 3). Figur 3. Degenerativ spondylolistes [2]. Synovialcystor Benigna cystor från facettlederna (som är angripna av artros), som uppstår pga. ökad mängd vätska i ledenexpanderinglokal spinalstenos (se figur 4) [2]. Figur 4. Benign synovialcysta [2]. Spinal epidural lipomatos Oftast hos överviktiga och kortison behandlade patienter (ovanligt tillstånd). fett extraduralt spinalstenos (komprimerad och stjärnformad durasäck på MR) [2]. 5

6 Symptom Dubbelsidiga domningar Diffusa ryggsmärtor speciellt när man sträcker på den [4] Smärtor och svaghet i benen (Claudicatio spinalis) som begränsar gångsträckan och ökar hyperextension av ryggen t.ex. i nedförsbackar [3]. OBS! symptomen lindras ofta i framåtflexion som vid cykling, eller efter vila Symptomen kommer ofta gradvis och är i de flesta fallen lindrig i början. Symptomen kan variera över tiden av okänd orsak OBS! Kan vara asymptomatisk trotts bekräftad rötgen stenos Differentiella diagnoser Diagnos QBox3. Hur utreder man patienter med spinalstenos? Höftledsartrossmärta i ljumsken med utstrålning distalt. Claudicatio intermittens Lumbago-ischias Malignitet oftast metastaser som sitter i ländryggen och ge samma symptombild som spinalstenos Anamnes 1. Historian med ryggbesvär i perioder 2. Förloppet Patienter har oftast en diffus förloppslinje, men det brukar vara långvarig och debuterar smygande. 3. Tillkomst av bensmärta som förvärras av gång och lindras av vila (typisk anamnes fynd) 4. Bensmärta beskrivs som: a) Brännande b) Stickande c) Uppträder vanligt billateralt men kan vara ensidig ibland med domningar och svaghetskänsla Smärtans utbredning varierar, men eftersom stenosen sitter i de flesta fallen i nivån mellan L3-L4 så påverkas underbenen och fötterna. Status 1. Bedömning av allmäntillståndet (med tanken på att sjukdomen drabbar den äldre delen av befolkningen) 2. Ryggstatus Det är rekommenderat att göra en fullständig ryggstatus för att utesluta differentiella diagnoser som kan ha en liknande symptombild. a) Inspektion Hälta, asymmetri, skolios, kyfos eller lordos Svullnad eller missfärgningar. b) Palpation Spinalutskott (med tryck och perkussion) Muskel (ömhet) SI-leden c) Rörelse Framför allt i ländryggen genom att testa Extension i ca 30 6

7 Faktaruta 1. En skada i L5 nivå ger det s.k. Droppfot. Flexion i ca 90 eller finger-golv 10 cm Sidoböjning kan testas också i ca Neurologisk undersökning av ländryggen a) Muskelkraft Dermatom Muskel Rörelse L4 Quadriceps Knäextension L5 Ext. Hall longus Stortåextension S1 Gastroknemius Fot plantarflexion b) Sensibilitet c) Reflexer Dermatom L4 S1 Babinski Reflex Patellar Akilles För att diffa en central skada d) Lasègue test Om det är positivt utlösas smärtor då man lyfter upp det raka benet. Man kan även utvidga testen genom att inducera en passiv dorsalflexion av foten (Se figur 5 nedan) Figur 5. Lasegue test utan och med en passiv dorsalflexion av foten [4]. Radiologiskundersökning Görs över lumbalryggraden [3] om de kliniska fynden talar för diagnosen spinalstenos samt kirurgin är inducerad på grund av de uttalade symptomen [1]. Prioritering Metod Resultat 1 MR Bästa information om stenosgraden. 2 CT För patienter som inte kan genomgå MR som t.ex. pacemaker patienter eller patienter med klaustrofobi. 3 Slätröntgen Bättre uppfattning av ryggens krökning och kurvatur. Komplementärt till MR [1]. 7

8 Behandling QBox4. Hur behandlar man patienter med spinalstenos? Man skall alltid börja med att ge lugnande besked till patienten att det inte rör sig om tumörer. Behandlingen delas i två olika terapimetoder: 1. Konservativbehandling (vid lätta till måttliga besvär) a) Fysioterapi Töjning och styrketräning av höftmuskulaturen Cykla för att öka den allmänna konditionen b) Smärtlindring Paracetamol/NSAID (vid lätta till måttliga smärtor) Gabapentin eller Amitriptylin (vid mer uttalade smärtor) OBS! bästa möjliga resultat är en kombination av fysioterapi och Gabapentin [1]. 2. Kirurgiskbehandling Syfte Att öka utrymme i spinala kanalen Minska trycket på durasäcken och nervrötterna. Indikation Bensmärta Förkortad gångsträcka Snabbt progredierande förlamning eller Cauda equina-syndrom Metoder Laminektomi: Det vanligaste teknik för att behandla spinalstenos, där hela eller en del av spinalutskottet och lamina tas bort (se figur 6) +Kirurgen kan lätt få en bra insyn och ganska enkelt kan dekomprimera nervrötter och hela durasäcken på den aktuella nivån. -Postoperativt instabilitet på grund av avlägsnandet av interspialligament och facettleder. Figur 6. Laminektomi med avlägsning av både interspinalligament och facettleder [1] Det finns andra kirurgiska metoder för behandling av spinalstenos som Fenestrering och Kompletterande fusion. 8

9 Spondylolistes M43.1 Spondylolistes är en kotglidning och uppkommer vanligtvis efter fraktur i pars interarticularis i kotbågen [2] Definition och orsaker En kota glider i relation till underliggande kota. Det finns många anatomiska kotanomalier som kan resultera i en spondylolistes, därför delar man upp den i sex olika typer enligt Wiltzes och Macnabs: Typ I (Dysplastisk) mellan L5-S1och beror på en medfödd missbildning i övre sakrum och facettleder. Typ II (Istmisk) vanligaste typen och är orsakad av defekt eller fraktur i pars interartikularis i kotbågen. Kan delas i tre subgrupper, Typ IIA, B och C (figur 7) [1]. Typ III (Degenerativ) orsakad av degenerativa förändringar i disken och facettlederna vilket leder till en segmentell instabilitet. Fraktur/ medfödd missbildning i kotbågen. Typ VI (Traumatisk) frakturer i bågen orsakad av kraftigt trauma som även kan ge fraktur i facettlederna. Typ V (Patologisk) tumörer, metastaser eller metabol bensjukdom. Kotkroppen glider alltid framåt nedåt Typ IV (Iatrogen) orsakad av t.ex. extensiv kirurgisk dekompression av kotbåge och facettlederna. Figur 7. Spondylolistes [2]. Symptom Ryggsmärta (vanligaste) vid milda kotglidningar muskuloskelettalt lokaliserad till nedre delen av ländryggen strålning mot backsidan av låret (bilateralt är kännetecknet för sjukdomen) förvärras vid ansträngning minskas i vila Cauda equina-syndrom vid större kotglidningar Känselstörningar i perineum Miktion- och avföringstörningar Differentiella diagnoser Spinalstenos (framför allt Typ III) Malignitet Mb Bechterew 9

10 Diagnos De flesta patienter med spondylolistes känner inte till sin diagnos och får sällan besvär av den under livet. Diagnosen ställs därför ofta överraskandeviss vid utredning av något annat. Diagnosen baseras på följande: Anamnes och status Ökad lordosställning i ländryggsregionen, mellan L4:s och L5:s spinalutskott - "spondylolistes-hylla" I visa fall är bålen förkortad Muskelspasm i erector spinae och hamstringsmusklerna Lokal ömhet över den lumbosakrala övergången Vid uttalad glidning kan bäckenet vara tippat och patienten går då med lätt böjda knän och höfter (Bechterew habitus) Vaggande och bredspårig Neurologiska bortfall Radiologiskundersökning Prioritering Metod Resultat 1 Slätröntgen Det frontala- och sidoprojektionen kompletteras här alltid med en sned projektion av ländryggen. 2 CT Framför allt skelettskintigrafi som kan särskilja en kronisk stressfraktur från en akut fraktur. 3 MR Påvisar om det föreligger påverkan på nervstrukturerna, samt bedömning av diskdegenerationen. Behandling Icke farmakologisk Patientutbildning Aktivitets anpassning Stabiliserande ländryggsträning Korsettering Farmakologisk Smärtbehandling NSAID/Paracetamol Gabapentin Kirurgisk Indikationen för operation både för unga och äldre patienter med spondylolistes är ihållande ryggsmärtor med eller utan bensmärta som varat minst ett år och inte svarat på konservativ behandling. 10

11 QBox5. Vart kommer smärtan ifrån vid diskbråk? Diskbråck M51 Definition Degenerativ sjukdom som drabbar intravertebrala diskar och orsaker herniering av nucleus pulposus (diskmassan) [3] oftast är diskbråcken inte associerad med smärta men om disken buktar ut och trycka på nervroten smärta som förvärras vid ansträngning, hosta, nysning eller krystning [4]. Beroende på var diskbråcket sitter i förehållande till nervroten så påverkas olika nerver vilket gör att symtomen yttrar sig på följande sätt: QBox6. Vilka strukturer är påverkade vid diskbråck? Syndrom Ålder Sensibilitet Motorik L4- ospecifik Framsida på Knäextension syndrom lårbenet och medialt om knäleden L5-syndrom 60+ Stortå och mellan stortå och dig 2 Dorsalextension av foten och tå S1-syndrom <40år Hälen och laterala delen av foten Plantarflexion av foten Orsak Ett led i det normala åldrandet Ärftlighet Rökning (kan öka diskdegeneration) Tungt arbete Förklarar förekomsten av diskbråck hos yngre. Symptom Mycket beroende på den nervstruktur som bli påverkad, man kan t.ex. få lumbago-ischiasbesvär oftast i kombination med neurologiskneurologisk påverkan som känselbortfall och pareser [3]. OBS! sällan svår smärta. Differentiella diagnoser Akut lumbago Mb Bechterew Spinal stenos Claudicatio Tumörer Diagnos Anamnes Ålder Hereditet Rökning LM-anamnes QBox7. Hur utreder man patienter med diskbråk? Status Allmän ryggstatus, rörelseomfång, pulsation och nervstatus (se diagnos Spinalstenos sida 5-6) 11

12 De viktigaste statusfynden kan summeras i följande: Lasègues test (positiv) Nedsatt rörelseförmåga i ryggen Sänkt tonus i rektalsfinkter Neurologiska fynden enligt tabellen i definitionen Radiologi Slätröntgen MRT CT Behandling QBox8. Hur behandlar man diskbråck? Konservativt Sjukgymnastik Akupunktur och TENS Fysioterapi FarmakologiskNSAID, Paracetamol eller kombination Kirurgisk Akut op. Om patienten har påverkan på blåsfunktion eller sfinktertonus (Cauda equina-syndrom) Svåra smärtor med neurologisk påverkan skall remiteras till ortopeden för ställning taggande för operation. Cauda equina-syndrom QBox9. Vad menas med Cauda equinasyndrom? Symtom och kliniska fynd samt handläggning. Orsakad av en stor central diskbråck Definition Massivt neurologiskt bortfall av funktionen av de lumbala- och sakralarötterna [7]. Orsak Vanligen orsakad av kompression av ett stort mediant diskbråck. Symptom Bortfall av blåssensibilitet Urininkontinens/urinretension Nedsatsfinkterfunktion Perianal anestesi [7] Diagnos Anamnes Känselnedsättning efterfrågas inklusive miktion- och avföringsproblematik Fråga patienten om hon är kissnödig (har hon druckit eller ej) be patienten att gå kissa (anledning till detta för att testa funktion och känsel i urinblåsan)! Föreligger det domning i ena eller både benen? 12

13 Status Man ska jämföra både sidorna genom att testa ytlig beröringssensibilitet och ev. även diskriminering av vasst/trubbigt enligt dermatomkartan. Speciellt viktigt är det att testa de sakralanervernas utbredningsområden, dvs. sätersregionen inklusive perineum och yttre genetalia [7]. OBS! vid PR-undersökning ska man inte glömma palpera prostata eftersom metastaser från prostata angriper ländryggen tidigt och ger därefter likadana symptom. Radiologi MRT ev. CT för en preoperativt kartläggning av patoanatomin. Handläggning Akut handläggning av patienten: KAD för att tömma urinblåsan Akut preoperativt MRT/CT Akut operation för att rädda nervfunktion från en permanent skada Röd flagga-patologi vid ryggsmärta Röda flaggor eller alarmsymptom från ryggen framkommer i anamnesen och vid undersökningen. Dessa alarmsymtom måste särskilt uppmärksammas och i visa fall kräver omedelbart omhändertagande. Dessa röda flaggor kan summeras i följande: Debut av ryggsmärta hos individer <18 eller >55 Trauma bakom smärtan Konstant eller progredierande icke- mekanisk smärta Nattsmärta Tidigare cancersjukdom Långvarig behandling med kortikosteroider Drogmissbruk, immunsuppression, HIV Feber utan infektions tecken Ofrivillig viktnedgång Bestående svår rörelseinskränkning Intensiv smärta vid minsta rörelse Strukturell deformitet Spridda neurologiska symptom Cauda equina-syndrom (miktion- och avföringsstörningar) Progredierande motoriska svagheter eller gångstörning Markant morgonstelhet Angripna perifera leder Hudutslag [2] 13

14 Referenser 1. Tullberg T. et al. Ryggen, 1:a upplagan 2010; Kap5: Tullberg T. et al. Ryggen, 1:a upplagan 2010; Kap12: Novo nordisk, Praktisk medicin 2007, 5:e upplagan; Peterson L. et al. Skador inom idrotten, 3:e upplagan; Kap9: Feneis H. et al. Anatomisk bildordbok; 5:e upplagan Kap19: Mariab E. Human anatomy & physiology, sixth edition Cha. 13: Lindgren U et al. Ortopedi, 3:e upplagan

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02 Lumbago & Diskbråck Daniel Maksoutov 2013-10-02 Definition Ländryggsmärta definieras som smärta, muskelspänningar eller stelhet lokaliserad någonstans i området mellan de nedersta revbenen och de nedre

Läs mer

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7)

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) En 40-årig man inkommer med intensiv ländryggsmärta som tilltagit det senaste dygnet. Han skottade snö igår och har dessutom fått en kraftig snuva och känner sig

Läs mer

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER

OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER I huvudsak är omvårdnaden av patienter opererade på grund av metastaser i ryggen lik annan ortopedisk vård. Det som är speciellt är främst

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Axelpatient på vårdcentral

Axelpatient på vårdcentral Axelpatient på vårdcentral Vanligt 7-26 % prevalens Svårt? Skuldran utgörs av fyra leder, 20 muskler Stort rörelseomfång (ROM) Behov god koordination för att få stabilitet och styrka Rygg, bål och nacke

Läs mer

Rygg- och nackbesvär

Rygg- och nackbesvär Rörelseapparaten 863 Tommy Hansson, Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Helen von Sydow, VG Primärvårdskontoret, Regionens Hus, Göteborg Inledning Det är vanligt med ont

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik 2013-10-15 Icke opererade patellarfrakturer Vertikala frakturer- ingen ortos, full rörlighet och belastning direkt men minskad aktivtitet

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

Ländryggssjukdomar. Kontaktpersoner

Ländryggssjukdomar. Kontaktpersoner Ländryggssjukdomar Vårdprogram utarbetat av läkare inom ortopedi, röntgen och laboriatiet vid Akademiska sjukhuset i samarberte med husläkare i primärvården Kontaktpersoner Överläkare Gunnar Ordeberg,

Läs mer

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning Vårdrutin 1(7) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Verksamhetschef 2008-12-01 2010-12-01 Utarbetad av: Erik Segall Leg sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk

Läs mer

Palpationsömhet, ev. påverkan* utbredning Ev Passiv rörelseinskränkning. kontraktionssmärta. Palpationsömhet, ev

Palpationsömhet, ev. påverkan* utbredning Ev Passiv rörelseinskränkning. kontraktionssmärta. Palpationsömhet, ev Nacke & Ländrygg Minimichecklista vid läkarundersökning 1 Patient Undersökare Datum Smärtgradering +=säger ömt, ++=blinkar eller grimaserar,+++=drar sig undan/avvärjer Ange även om allodyni förekommer

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G)

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsben och

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGG

PATIENTINFORMATION RYGG PATIENTINFORMATION RYGG Ortopedkliniken Halland Sjukhus Halmstad John Pak 2011-04-18 raden består av 24 stycken kotor som ligger staplade på varandra i en s-formad rad. Hals- och ländkotor bildar varsin

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar Tentamen (omtentamen 2) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 124 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28;

Läs mer

Gemensamt Vårdprogram för ländryggsrelaterad bensmärta. före och efter diagnosen spinal stenos

Gemensamt Vårdprogram för ländryggsrelaterad bensmärta. före och efter diagnosen spinal stenos Gemensamt Vårdprogram för ländryggsrelaterad bensmärta före och efter diagnosen spinal stenos innehåll Inledning 5 Bakgrund 7 Grundläggande behandlingsfilosofi 9 Klinisk Diagnostik Anamnes, Klinisk undersökning

Läs mer

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR 2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner

Läs mer

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227) KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10

C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10 16 Dermatom och perifera nerver N. Occipitalis major N. Occipitalis minor N. Opthtalmicus C2 N. Maxillaris N. Mandibularis N. Auricularis minor Bakre cervikala hudgrenar Nn. supraclaviculares T4 T8 Bakre

Läs mer

Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken

Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Fotens ben 1 Calcaneus 2 Talus 3 Naviculare 4 Cuneiforme I 5 Cuneiforme II 6 Cuneiforme III 7 Cuboideum 8-12 Metatarsalia I-V 13-17 Falanger Leder Talocruralled

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Vårdprogram för ländryggssmärta

Vårdprogram för ländryggssmärta Vårdprogram för ländryggssmärta Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Spinal stenos i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Spinal stenos i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Spinal stenos i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation Information till dig som skall genomgå operation av spinal stenos i ländryggen Allmän

Läs mer

Naturkunskap B. Linnea Andersson CMS. (Arnold Chiari Missbildning) Handledare. Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13

Naturkunskap B. Linnea Andersson CMS. (Arnold Chiari Missbildning) Handledare. Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13 Naturkunskap B A3 CMS (Arnold Chiari Missbildning) Handledare Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13 Inledning När jag var 17 år gammal fick jag diagnosen CMS (Chiari missbildning syndrom) efter att har lidit

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Organisation. Ländryggssmärta Gunnar B J Andersson, Lancet 354:581-585, 1999. Vävnadsalgoritm

Organisation. Ländryggssmärta Gunnar B J Andersson, Lancet 354:581-585, 1999. Vävnadsalgoritm Smärt och rehabiliteringscentrum, US Organisation Sinnescentrum Anamnes/undersökning och diagnos vid smärtor, röda flaggor Smärt- och rehabenheten Smärt- och rehabcentrum Smärtenheterna på sjukhusen Forskningsenheten

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department GynObstetrik Inkontinens Health Department Innehållsförteckning 1 Urininkontinens......2 Allmänt.......2 Klassifikation.........2 Stressinkontinens Trängningsinkontinens Blandinkontinens Ständig flöde

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Barnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna

Läs mer

Diagnoskoder - ICD-10 A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar A00-A09 A15-A19 A20-A28 A30-A49 A50-A64 A65-A69 A70-A74 A75-A79 A80-A89

Diagnoskoder - ICD-10 A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar A00-A09 A15-A19 A20-A28 A30-A49 A50-A64 A65-A69 A70-A74 A75-A79 A80-A89 Diagnoskoder - ICD-10 Vanliga diagnoser och diagnoskoder för sjukdomar i muskuloskeletala systemet enligt den tionde revisionen av WHO - The International Statistical Classification of Diseases and Related

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Ryggföreläsning sjukgymnastutbildningen KI 2003. Diskdegeneration. Vad ger smärta? Tycho Tullberg Stockholm Spine Center www.spinecenter.

Ryggföreläsning sjukgymnastutbildningen KI 2003. Diskdegeneration. Vad ger smärta? Tycho Tullberg Stockholm Spine Center www.spinecenter. Ryggföreläsning sjukgymnastutbildningen KI 2003 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center www.spinecenter.se Diskdegeneration Led i åldrandet Kontinuerlig process Sänkt vattenhalt i nucleus Ökande sprickor

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Ledbandskador i fotleden. .Idrottsortopedi. En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning.

Ledbandskador i fotleden. .Idrottsortopedi. En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning. .Idrottsortopedi Ledbandskador i fotleden En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning. Den övervägande majoriteten av skadorna förekommer på de laterala

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)

CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM) MẸMBRUM INFẸRIUS Nedre extremiteten (benet och bäckengördeln). CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM) Bäckengördeln (höftbenen), bildar tillsammans med korsbenet bäckenringen. cọxa Höften fẹmur

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2011 08 09 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika

Läs mer

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder Grundläggande plan Grundläggande anatomi Björn Carlsvärd & Johan Wänström Anatomisk grundställning: Huvud och blick riktade anteriort Armarna längs sidorna och handflatorna framåt Benen tätt ihop med fötterna

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg Skaraborgs Sjukhus och en Skaraborg Dokumentnamn: Lokal riktlinje Skaraborg Giltigt fr o m: 2011-05-04 Revideras: 2014-06-01 Godkänt av:ulf Nyberg Chefläkare Skaraborgs sjukhus, Ulf Svensson Chefläkare

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Axelleder Senor Muskulatur Bursor Mjukdelstumörer Icke mineraliserade barnskelettet Punktionshjälp Trauma Preoperativt Ej ungdomar - sällsynt med

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer