Är diabetes en kontraindikation för implantat behandling?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är diabetes en kontraindikation för implantat behandling?"

Transkript

1 Är diabetes en kontraindikation för implantat behandling? Systematisk Litteraturöversikt Mohammed Fazil Handledare: Henrik Jansson Kandidatarbete 15 hp Tandläkarprogrammet November 2012 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Malmö 1

2 Sammanfattning Mål Litteraturstudien har som syfte att undersöka om diabetes anses kunna vara en kontraindikation för implantatbehandling, dels på kort och lång sikt. Alla typer av diabetes (typ 1 & typ 2) inkluderas i studien samt alla typer av implantat. Material och metod En sökning i databasen PubMed gjordes 18 April 2012 på bestämda MeSH termer. Sökningen resulterade i 186 artiklar. Artiklarna granskades på titel, abstract och fulltextnivå och dubbletter sorterades bort. Inklusionskriterierna / exklusionskriterierna var: språk engelska eller svenska, alla åldrar, tillgänglig abstract, kliniska studier samt humanstudier. Kvar blev 24 artiklar som ingick i studien. De inkluderade studierna sekundärgranskades enligt ett sekundärgranskningsprotokoll. Resultat Artiklarnas uppföljningstid varierade från 4 månader till 20år, varav de flesta artiklarna hade en uppföljningstid under 6år. Sexton artiklar kom fram till att diabetes inte är en kontraindikation för implantatbehandling, hos dessa varierade uppföljningstiden mellan 6 månader till 9år. Antal installerade implantat varierade mellan 23st till 6946st. Tre artiklar kom fram till att diabetes är en kontraindikation för implantatbehandling, hos dessa varierade uppföljningstiden mellan 4 månader och 20år. Antal installerade implantat varierade mellan 74st till 4680st. Resterande artiklar visade osäkert resultat och kom inte fram till om diabetes är en kontraindikation för implantatbehandling eller inte. Konklusion De flesta artiklarna hade en uppföljningstid som var kortare än fem år. Kriterier för vad som ansågs som ett lyckat implantat varierade. Slutsatsen var att de flesta artiklarna kom fram till att diabetes inte är en kontraindikation för implantatbehandling endast på kort sikt. 2

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Diabetes Implantat Implantat och diabetes - relationer Syfte och frågeställningar Material och metod Metod Exklusions/inklusionskriterier Material Resultat av analys Diskussion Referenser Bilaga (Tabell)

4 1. Introduktion 1.1 Diabetes Diabetes Mellitus är en metabolisk sjukdom, med kroniskt förlopp, som beror på insulinbrist och vid vissa diabetesformer försämrad verkan av insulin (insulinresistens) (1). Det kan även vara en kombination av dessa störningar. Sjukdomen blir allt vanligare i samhället. Tre till fyra procent av den svenska befolkningen har diabetes (2). Diabetes är kroniskt och det uppstår varierande komplikationer orsakade av sjukdomen. Komplikationerna kan uppkomma på kort och lång sikt. När glukos inte tas in i cellerna på grund av minskad insulin produktion så kommer blodglukoset att öka och därmed får man de olika diabetiska komplikationerna. (2) De mest förekommande typerna av diabetes är typ 1 och typ 2 varav 85-90% av diabetikerna har typ 2 diabetes (2). Trots olika etiologi har båda typerna liknande symtom. Den gemensamma nämnaren är att halten glukos i blodet är för hög. VId typ 1-diabetes så har betacellerna i bukspottkörteln angripits av kroppen egna immunförsvar och därmed förstörts (så kallad autoimmun destrukton). Redan några år efter debuten så kommer betacellerna helt att sluta producera insulin (3). Diabetes typ 2 är ett samspel mellan arvsanlag och miljöfaktorer (fetma, fysisk aktivitet, ålder). Typ 2 diabetiker har en insulinproduktion, men denna är otillräcklig eftersom GLUT 4 reagerar dåligt på insulinet. Fettvävnad utsöndrar hormoner som gör att celler blir mindre känsliga mot insulin. Betacellerna tvingas då producera mer insulin, och på längre sikt sviktar de på grund av denna överbelastning (4). 1.2 Implantat Dentala implantat består av två delar, en fixtur och en distans. Fixturen är den del som skruvas in i benet, och ovanpå detta sätts en distans. På distansen kan en protetisk konstruktion sedan sättas. Implantatet kan opereras in via enstegsteknik, där distans och fixtur sätts samtidigt eller tvåstegsteknik där man vid första ingreppet opererar in en fixtur på vilken man placerar en täckskruv som får läka i tre-sex månader. Efter denna tid tar man bort skruven och placerar distansen på fixturen. Målet med implantatbehandling är bland annat att förbättra samt återskapa tuggfunktionen och förbättra estetiken hos personer som saknar tänder. Dessa saknade tänder kan bero på trauma, abrasion eller parodontit. Det kan även vara att tänderna har så omfattande kariesangrepp att de måste extraheras eller att det finns en apikal destruktion vid tandens apex. Implantatet kan användas för att täcka luckor där tänder saknas likaväl som stöd för en protetisk bro. Implantatets lyckande är beroende av benets tjocklek samt den tugg belastade krafterna som patienten kommer att utsättas för (5). Lyckandegraden för implantatbehandling är hög och det har uppskattats upp till 90 %, men det finns vissa kontraindikationer för implantatbehandling. Exempelvis kan bennivån i vissa 4

5 fall anses vara otillräcklig för att implantatet ska få bra fäste och kunna motstå de krafter som uppkommer vid tuggning. Implantat misslyckande kan bero på dålig inläkning efter ingreppet vilket sker på kort sikt. Men det kan även bero på att benet runt implantatet bryts ner av en infektion så kallad periimplantit. Eftersom benet brutits ner kommer implantatet därmed få sämre fäste (6). 1.3 Implantat och diabetes - relationer Många studier har försökt hitta sambandet mellan diabetes och sjukdomsaktiviteten i de parodontala stödvävnaderna. Man har sett en signifikant större marginal fästeförlust, ökat fickdjup samt ökad benförlust hos diabetiker. Även gingivit har hittats oftare hos barn, unga och vuxna med dåligt reglerad diabetes (7). Diabetiker har vanligtvis onormal metabolism och detta ger en ökad mitokondriell produktion av fria syreradikaler. De fria syreradikalerna ger upphov till aktivering av flera mekanismer bl.a. produktion av proinflammatoriska cytokiner samt bildandet av advanced glycation end products (AGE) och deras uttryck av receptorer. Främsta orsaken till produktion av AGE beror på kronisk hyperglykemi och detta medför oxidation och icke-enzymatisk irreversibel glykolysering av proteiner, lipider och kollagen i vävnaderna. När AGE binder till RAGE så påverkas makrofager, monocyter och endotelceller som förändrar inflammatoriska responsen, bindväven samt endotelet. När monocyter och makrofager reagerar på RAGE aktivering så sker en förändring i deras fenotyp. De fenotypiska förändringarna ger ökad känslighet för stimuli pga. en stigning i gentranskriptionen av gener som kodar för proinflammatoriska cytokiner och därmed kan diabetiker reagera kraftigare mot infektioner av bakterier i den parodontala vävnaden. Även en annan fenotypisk förändring sker där monocyternas utdifferentiering till makrofager hämmas och detta spelar en stor roll i sårläkningsprocessen, detta kan då leda till försämrad sårläkning och därmed vara predisponerat för vävnadsnedbrytning. (7) Den höga blodsockerhalten i blodet hämmar även sårläkningsprocessen, både genom kvalitativ samt kvantitativ ändring i kollagensyntesen. Förändringar i volymen av kollagen kan bero på reducerad proliferation samt tillväxt av fibroblaster i de hyperglykemiska miljöerna. Sårläkningen är därmed nedsatt hos diabetiker. (7) Hyperglykemin kan även orsaka strukturella förändringar i blodkärlen som i gingivan. Endotelet har viktig uppgift då den reglerar koagulationen, permeabilitet som är viktig för migration av neutrofila granulocyter, diffusion av antikroppar och syre diffusion m.m. Förändringar i dessa viktiga funktioner medför en förvärrad destruktion av dem parodontala stödvävnaderna samt nedsätta vävnadens läkningspotential (7). En försämrad läkning har uppmärksammats hos diabetiker. Ökad parodontal destruktion ses hos diabetiker på grund av höga blodsockervärdets negativa effekt på både gingivala vävnaden samt blodkapillärerna i bindväven. Man har även sett en obalanserad värdrespons hos diabetiker vid kontakt med mikroorganismer då diabetiker har reagerat kraftigare mot mikroorganismerna (7). Målet med studien är att undersöka om diabetes är en kontraindikation för implantat då diabetes har visat både försämrad läkning samt obalanserad värdrespons i den parodontala vävnaden. Med kontraindikation menas ifall diabetiker kan använda sig utav implantat i lika god utsträckning som friska patienter utan bieffekter. Målgruppen Målgruppen för denna 5

6 litteratur studie är patienter med diabetes (typ 1 eller typ 2) där olika typer av implantat sätts in (lägger inte fokus på vilken typ av implantat som skall sättas in). Det finns två begrepp som kan beskriva hur pass väl ett implantat lyckats. Survival innebär att ett implantat sitter kvar, men det kan vara vissa komplikationer kring det. Sucess betyder att ett implantat sitter kvar utan att det finns andra komplikationer kring det. Min litteraturstudie kommer enbart ta upp om implantatet sitter kvar eller inte, d.v.s. survival. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna litteraturstudie är att läsa kliniska studier om diabetes och dentala implantat där målet är att se om diabetes patienter har högre risk för misslyckandet av implantat. Målet är även att se jämförelserna mellan implantatet som satts in hos diabetiker samt implantat på friska individer och hur det skiljer sig när det gäller lyckande graden av implantat. Fokus skall läggas på både kortsiktiga läkningen efter insättningen av implantat (kommer implantatet att läka ordentligt efter insättningen) samt på den långsiktiga läkningen (om benet runt implantetet kommer brytas ner av bakteriella infektioner periimplantit). Syftet med studien är inte att lägga fokus på vilken typ av implantat det är eller vilken typ av diabetes, utan endast ta reda på om diabetiker kan behandlas med implantat utan komplikationer. Frågeställningen blir således: Är diabetes en kontraindikation för implantatbehandling? 3. Material och metod 3.1 Metod Litteraturstudien baseras på sökningar gjorda i databasen PubMed 18 April Detta är en systematisk litteraturöversikt över kliniska studier där implantat har satts på diabetikerpatienter och sedan följts upp. Därefter gjordes en sökning på bestämda Mesh termer. De tre termerna "Diabetes mellitus type 2", "Diabetes mellitus" samt "Hyperglycemia" kombinerades med andra tre termer "osseointegration", "dental implants" samt "dental restoration failure" enligt listan nedanför. Mesh söktermerna som användes var: 1a. Mestermer "Diabetes Mellitus" och "osseointegration" gav 26 artiklar 1b. Meshtermer "Diabetes Mellitus" och "dental implants" gav 68 artiklar 1c. Mestermer "Diabetes Mellitus" och "dental restoration failure" gav 36 artiklar 2a. Meshtermer "Hyperglycemia" och "osseointegration" gav 4 artiklar 2b. Meshtermer "Hyperglycemia" och "dental implants" gav 6 artiklar 2c. Meshtermer "Hyperglycemia" och "dental restoration failure" gav 2 artiklar 6

7 3.2 Exklusions/inklusionskriterier Artiklarna granskades efter inklusions/exklusionskriterier. Språket på artiklarna skulle vara svenska eller engelska. De inkluderade patienterna kunde ha alla åldrar. Eftersom granskningen på artiklarna sker på titel-, abstract- och fulltextnivå så exkluderas artiklar som saknar abstract (två artiklar försvann, se flödesschema). Studierna måste vara kliniska studier där implantat sätts in och följs upp. Målet med studien är att endast lägga fokus på implantat som sätts in kliniskt och följs upp eller implantat som tidigare har satts in som därefter följs upp. I litteraturstudien tas alla olika sorter av implantat upp och fokus läggs därmed inte på vilken sorts implantat patienterna har. Språk Inklusionskriterier Svenska Engelska Exklusionskriterier Övriga språk Åldrar Alla åldrar - Abstract Abstract finns Abstract saknas Studie typ Kliniska studier Rewiev Tabell över exklusions/inklusionskriterier. 3.3 Material Vid granskningen av de 186 artiklarna sorterades 87 dubbletter bort. Sedan följdes inklusions/exklusionskriterierna och av de 99 artiklarna var 40 icke relevanta på titel nivå. De resterande 59 artiklarna gick vidare till granskning på abstract nivå. Vid abstract nivå sorterades 15 icke relevanta artiklar bort, 9 av de var reviews samt 2 artiklar hade inget abstract, totalt togs 26 artiklar bort på abstract nivå. De kvarvarande 33 artiklarna lästes på fulltext nivå och där exkluderades ytterligare 2 artiklar som var reviews samt 7 artiklar som inte var relevanta (Se flödesschema nedan). De kvarvarande 24 artiklarna som gick vidare till fulltextnivå sekundärgranskades enligt ett modifierat protokoll av Forsberg och Wengström (2008)(8) och Willman och Stoltz (2002) (9) via granskningsmallar för kvantitativa studier. I sekundärgranskningen undersöks artiklarnas syfte samt hur deras resultat besvarade frågeställningen. Vidare granskades: 1. Studiernas design: om introduktionen ger bra bakgrund till artikeln, har syftet beskrivits bra, är metoden tydligt beskriven, finns exklusions/inklusionskriterier, är resultaten från den inkluderade studien klar och tydlig samt om det finns diskussion kring resultatet? 2. Om studiens resultat hade någon klinisk betydelse? 7

8 3. Ifall diabetes patienterna är välinställda med god glykemisk kontroll? 4. Hur pass lång uppföljningstid studierna hade (längre än 5 år eller inte) 5. Om de inkluderade individernas hälsotillstånd samt ålder beskrevs? 6. Ifall författarens slutsats hade koppling till resultatet? Varje fråga poängsattes om studien inkluderade frågorna och till slut räknades poängen för varje studie ihop, som omräknades till en procentsats som värderades till grad I: god studie (80-100%), grad II: medelgod (70-79%) eller grad III: svag (69-0%). Artiklarna delades upp i olika kvaliteter för att kunna särskilja artiklarnas nivåer och hur pass väl de passar litteraturstudien. Efter sökningen av alla artiklar på PubMed så gjordes även en referensgranskning som kontroll. Detta för att säkra sig om att inga viktiga artiklar har missats. Det kan hända att någon viktig artikel som besvarar frågeställningen kanske försvinner då MesH-termerna inte har taggats rätt av något misstag på PubMed. Referensgranskningen gav upphov till ytterligare en viktig artikel som kunde besvara min frågeställning samt stärka mitt resultat. 8

9 Flödesschema Flödesschema över hela arbetsgången. Från alla artiklar som söktes på PubMed till artiklar som inkluderades. Sökning PubMed 186 artiklar Exkluderade artiklar titelnivå Dubbletter- 87 artiklar Ej relevanta- 40 artiklar Antal granskade abstrakt 59 artiklar Exkluderade artiklar Icke relevanta- 15 artiklar Reviews- 9 artiklar Icke abstract- 2 artiklar Antal bedömda full text artiklar 33 artiklar Exkluderade 2 Reviews Icke relevanta- 6 Referensgranskning gav 1 artikel Inkluderade i analys 24 artiklar 9

10 4. Resultat av analys Utav de 24 artiklarna så visade sig att 18 artiklar kommer fram till att diabetes inte är en kontraindikation för implantat behandling, hos dessa varierade uppföljningstiden mellan 6 månader till 9 år. Antal installerade implantat varierade mellan 23st till 6946st. Fyra av artiklarna påstod att diabetes var en kontraindikation för implantat och hos dessa varierade uppföljningstiden mellan 4 månader och 20 år. Antal installerade implantat varierade mellan 74st till 4680st. Resterande artiklarna var osäkra. Artiklarna som kom fram till att diabetes inte var kontraindikation för implantat behandling hade en gemensam slutsats: alla välreglerade diabetiker oavsett typ1 eller typ2 var ingen kontraindikation för implantat. Diabetiker vars diabetes var välkontrollerad löpte inte större risk än icke diabetiker för att implantatbehandlingen skulle misslyckas. De flesta artiklarna hade gemensamma kriterier för vad som var välkontrollerad diabetes: HbA1c värde 6,1-8.0 % för välkontrollerade, HbA1c 8, % för medelgod och HbA1c > 10,1 % för dåligt kontrollerade (10). En av de få artiklarna som påstod att implantat var en kontraindikation var p.g.a. att man endast kollade implantatens kortsiktiga läkning under endast 16 veckor. Detta gällde endast de diabetikerna som hade höga HbA1c värden, dvs. väldigt dåligt kontrollerade diabetiker. Dåligt kontrollerade diabetiker har sämre läknings process och därmed sämre fäste för implantaten på kort sikt påstod man. (11). Två artiklar påstod klart och tydligt att diabetes var en kontraindikation för implantat efter en längre uppföljningstid: 4 år (artikel nummer 13 på tabellen)(12) varav den andra har osäker uppföljningstid (artikel nummer 16 på tabellen) (13). Dessa är retrospektiva studier där man valde att gå tillbaka till de implantaten man hade satt tidigare och undersöka de implantaten. I artikel nummer 13 använde man sig av bitewing, periapikal samt panorama röntgen och bennedbrytning över 0,2mm visade sig ett tydligt implantat misslyckande efter Albrektsson's kriterium. Man kom fram till att implantat på patienter med diabetes hade 2,59 gånger mera misslyckande än implantat som placerades på patienter utan diabetes. Artikel nr 16 kom fram till att diabetespatienter som var välkontrollerade hade 3 gånger större risk för implantatmisslyckande jämfört med andra patienter. Det beror på en rad konsekvenser som följer av diabetessjukdomen såsom att diabetiker är mera infektionskänsliga och långsammare sårläkning. De flesta av de inkluderade artiklarna hade en gemensam slutsats när det gällde besvaringen av frågeställningen. Det gemensamma av följande artiklar som inkluderas i studien visade att diabetes inte är kontraindikation för implantat behandling. Det är inga bekymmer att använda implantat för patienter som har välkontrollerad diabetes. De artiklar som var säkra på att diabetes inte var någon kontraindikation för implantat var artiklar med kortare uppföljningstid (där man mest fokuserade på läkningen och inte periimplantiten). När det gäller okontrollerade diabetiker så var man osäker på implantatens lyckande grad trots att kliniska studierna inte uppvisade några komplikationer av dem satte implantaten på patienterna. Dessutom implantaten som sattes på diabetiker sattes även på friska individer och man såg heller ingen markant skillnad i lyckandefrekvensen. 10

11 5. Diskussion 5.1 Diskussion kring metoddel Vad som egentligen är ett lyckat implantat varierade för de olika studierna. Exempelvis ena studien hade benets kvalité som kontrollerades med hjälp av bitewing, periapikal samt panorama röntgen. Om benförlusten var över 0,2mm så kom man fram till att implantatet hade misslyckats, enligt Albrektsson's (12). En annan studie valde att kolla implantatens lyckande efter ett instrument så kallad "Osstell Instrument" som består av en del som placeras i implantatet och en handenhet som man använder för att mäta med. Det man mäter är hur den delen som placeras i implantatet vibrerar, och baserat på detta får man ut hur pass bra benets kvalitet är (11). Ytterligare en studie hade följande kriterier för implantatens lyckande: ingen mobilitet, ingen radiolucens kring implantatet, obehag känsla, infektion kring implantatet och/eller ihållande smärta (15). Detta anser vi kan påverka resultatet, eftersom vissa studier kanske väljer lägre kriterier för implantat lyckande än andra och således minskar risken för att diabetes är kontraindikation mot implantat. Idealet hade varit att ha gemensamma kriterier för vad som egentligen är ett misslyckat implantat. Sammanlagt har 12 av de 24 artiklarna en retrospektiv studiedesign. Retrospektiv studie är en vetenskaplig studieform där man väljer att titta tillbaka i efterhand på sådant som har skett, dvs. man studerar implantat som man har satts på patienter tidigare. Dessa studier kan ha sina nackdelar där de har en lägre vetenskaplig evidensgrad än de prospektiva studierna detta beror på att ingen randomisering kan ske och dels på att viktiga uppgifter om patienterna kan saknas i journalerna och då är det svårt att få fram dessa i efterhand.(16). Dessutom är inte tillvägagångssättet standardiserat, utan olika operatörer kan ha satt implantaten på olika sätt och enligt varierande metoder exempelvis kan en operatör skruva in implantatet mera än en annan i benet och därmed varierar utfallet. Målet med sekundärgranskningen är att se vilka studier som var mer välgjorda än andra, och vilka som belyste område mer detaljerat. Ju fler välgjorda artiklar man hittar medför att ens resultat får högre bevisförmåga. Nivåerna på artiklarna valdes att delas in efter god, medelgod samt svag. De punkter som fanns i sekundärgranskningen var utformade så att studien dels skulle se hur välgjord artikeln var samt hur pass väl den tog upp de faktorer som var viktiga för att man skulle kunna ha nytta av artikeln och kunna dra slutsatser baserat på frågeställningen. Som tidigare nämnt är sekundärgranskningens frågor utformade så att de ska utvärdera den lästa artikeln ur två viktiga aspekter. Den ena aspekter syftar till att visa hur pass väl artikeln är skriven vetenskapsmässigt och har med det som behövs för att kunna följa artikelns arbetsgång. Medan den andra aspekten bisar hur väl artikeln beylser de faktorer som man behöver känna till för att kunna svara på vår frågeställning. Syftet är en viktig del i granskningen eftersom man måste förstå syftet med en artikel för att kunna förstå vad målet är med studien samt kunna förstå studiens resultat. Om syftet inte är tillräckligt bra beskrivet är det svårt att följa med på studiens mål och budskap, därmed studier utan bra syfte får ingen poäng. Det är även viktigt att metoden är tydlig för att man ska kunna få en bild över studiens typ, om den är en retrospektiv studie eller RCT. Vid en retrospektiv studie vill man kolla implantat som tidigare satts på patienter, och man vill nu följa upp de till skillnad från RCT där man planerar in att sätta implantat på patienter som man har valt och man följer upp de. 11

12 Retrospektiv studie ger därmed mindre bevisvärde än en RCT studie. Inklusions/exklusionskriterierna ger en bild över vad studien har valt att kolla på/ inte kolla på, och det måste vetas för att studien kanske har exkluderat bort patienter med icke välinställd diabetes och därmed vinklas resultatet och slutsatsen åt ett visst håll. Resultaten måste kännas till för studien för att kunna se vad som kan observeras på patienterna och därmed förstå slutsatsen. De studier som kan ge en klinisk betydelse är bättre då de verkligen kan svara på vårt syfte, som är att ta reda på om diabetes är en kontraindikation för implantatbehandling. Diabetikernas hälsotillstånd är viktigt att känna till för att man ska få en uppfattning om hur pass välinställda diabetespatienterna är eftersom olika grad av hyperglykemi har större/mindre negativa effekter på sårläkningsprocessen. Uppföljningstiden är viktig eftersom ju längre patienterna följts så blir artikelns slutsatser mer verklighetstrogna. Läkningstiden för implantat är ca 3-6 månader. För överkäken är läkningstiden längre (6mån) än underkäken (3mån) eftersom benet är kompaktare i underkäken. Hos diabetiker, vars sårläkning är långsammare än icke diabetikers, kan man anta att något längre läkningstid kan förekomma. Efter 5 års tid anser man att implantatet hunnit läka in och suttit i tillräckligt lång tid för att kunna observera hur diabetes påverkar implantatets förmåga att sitta kvar och interagera med vävnaden baserad på periimplantit.(17). I litteraturen har det beskrivits att diabetikernas hälsotillstånd och Hb1Ac värde påverkar läkningsförmågan, och därför är det relevant att veta om vilket tillstånd diabetikerna hade som utgång innan implantaten sattes in. Om den granskade studien uppfyller <80% av dessa punkter så är det en god studie som har högt bevisvärde. Ifall vissa punkter inte uppfylls, men studien ändå har 70-79% så är den av medelgod kvalitet. Studier som har under 70 % anses vara av svagt bevisvärde. Det ska även noteras att vissa av de siffrorna är mer värda än andra och kräver flera poäng men hänsyn tas inte till detta. 5.2 Diskussion kring resultatdel Hur pass väl ett implantat lyckas kan beskrivas av två olika begrepp: survival (implantatet sitter kvar men det kan förekomma komplikationer) eller success (implantaten sitter kvar utan komplikationer). Fokus valdes att läggas på survival eftersom det var få studier som kollade på succesgraden och därmed ökade risken för att för många artiklar skulle exkluderas och därmed påverkas resultaten. Slutsatsen är att diabetes inte är en kontraindikation för implantatbehandling. De allra flesta studierna hade välkontrollerade diabetiker. Vissa studier hade specifika rutiner, till exempel så gavs antibiotikaprofylax till diabetiker både före och efter implantatbehandlingen. En studie följde ett specifikt protokoll där man gav 10 dagars bredspektrum antibiotikaprofylax (start en dag innan implantatbehandling) och om patientens metabola kontroll var inadekvat så sköts behandlingen upp tills bättre kontroll uppnåddes (14). Dessa strikta kriterier för vilka diabetiker som ska implantat behandlas påverkar artikelns slutsats och större chans finns att diabetes inte anses påverka implantatbehandling då man har plockat diabetiker som är mindre utsatta för infektioner samt fördröjda läkningsprocesser. De flesta studierna hade lagt mest fokus på den kortsiktiga läkningen av implantat hos diabetiker dvs. kommer implantatet att läka ordentligt efter insättningen eller kommer den att lossna. För detta krävdes inte så långa uppföljningstider. Det var få studier som försökte lägga fokus på den långsiktiga läkningen. Därmed kan resultatet mera tolkas som att diabetes inte är 12

13 en kontraindikation för implantat endast under kort sikt. En studie med längre uppföljningstid där man kollar implantatens lyckande över längre period skulle vara mer intressant för att kunna både besvara frågeställning samt stärka resultatet. En av de få artiklarna som lästes bevisade att diabetes var en kontraindikation för implantat (13). Här kom man fram till att diabetiker löper 3 gånger högre risk för implantatmisslyckande än andra patienter trots att de hade välkontrollerad diabetes. Det kan förklaras genom att mikrovaskulär påverkan på gingivan hos diabetespatienter inverkar negativt på blodgenomströmningen och bidrar till försenad sårläkning och ökar infektionskänsligheten. Vävnadshyperglykemi påverkar sårläkningen genom att påverka immunsystemet, inkluderat neutrofil och lymfocytfunktion, kemotaxi och fagocytos. De små kapillärerna vid såret påverkas och det försvårar rekryteringen av celler till sår området. Studien var inte specifikt inriktat på diabetespatienter och det framgår inte om diabetespatienterna enbart hade diabetes eller även andra sjukdomar vilket skulle påverka studiens resultat. Det beskrevs att de flesta diabetikerna var välkontrollerade men antalet framgår inte. Studien tar inte upp det som behövs för att veta om det definitivt kan bekräfta ifall diabetes är en kontraindikation för implantatbehandling. 5.3 Diskussion övrigt Denna litteraturstudie har både sina fördelar samt nackdelar. Fördelarna är att studien är gjord på en systematisk procedur där valfria artiklar inte väljs ut som vinklar resultatet åt något håll. Utan att en helhetssökning görs och resultat dras genom de artiklar som fås fram via data basen PubMed. Ytterligare än fördel är att litteraturstudien kommer fram till en viktig slutsats som besvarar frågeställningen och resultatet väcker fram nya idéer samt diskussioner. Dessutom så har "Diabetes mellitus" samt "Hyperglycemia" kombinerats med andra tre termer "osseointegration", "dental implants" samt "dental restoration failure", detta för att minska risken för att någon viktig artikel skall försvinna istället för att kombinera enstaka MesH-termer som ökar risken för att någon viktig artikel skall försvinna. Artiklarna sorterades efter olika kvalitéter för att kunna särskilja artiklarna olika nivåer och därmed avgöra hur pass väl de passar litteraturstudien samt hur pass väl de besvarar frågeställningen. Svagheterna med studien är bland annat sekundärgranskningen. Sekundärgranskningen belyser hur pass väl artikeln besvarar frågeställningar samt hur pass väl artikeln är skriven vetenskapsmässigt. Vissa kriterierna som poängsätter artiklarna i sekundärgranskingen är mer värda än andra och därmed är dessa kriterier mer värda än de andra. Sekundärgranskningen kunde ha gjorts mer avancerat genom att ta bort vissa punkter och göra den mer relevant till det här ämnesområdet. Dessutom så har flera retrospektiva studier fått högre kvalitét än förväntat då sekundärgranskningen inte har noterat svagheten med retrospektiva studier. I denna litteratur studie så sker ingen fokus på vilka implantat typer som används i studierna och det kan hända att vissa implantat typer passar bättre/sämre diabetiker vid läkning och därmed så försvagas resultatet. Det är även värt att notera att denna litteraturstudie endast kollar på "survival", det vill säga det räcker med att implantatet sitter kvar utan kontraindikationer för att det skall räknas som att det är lyckad och det kan vara snäll bedömt jämfört med att kolla på implantatens "success". 13

14 Referenser 1. Stefan Lindgren, Invärtesmedicinsk handbok, Lund:Studentlitteratur, 1998, sid Hedner, Lars Pavo. Invärtesmedicin. Lund : Studentlitteratur Sid Abrahamsson Hasse, Asplund Kjell, Wilhemsson Jan. Internmedicin. Stockholm: Liber, 2002 (Falköping: Gummesson). 4. Morten Grauballe, Joakim Rydnert, Line Groth-Clausen, Soren Schou, Palle Holmstrup, Allan Flyvgbjerg. Metaboliskt syndrom och diabetes- så påverkar det munhålan. Tandläkartidningen 104 nr _ pdf Morton Grauballe, Joakim Rydnert, Line Groth-Clausen, Soren Schou. Metaboliskt syndrom och diabetes så påverkar det munhålan. Tandläkartidningen Årg 104 NR Forsberg Christina, Yvonne Wengström. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm : Natur & Kultur, Willman Ania, Peter Stoltz. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund : Studentlitteratur, 2006 (Lund : Studentlitteratur). 10. Ilser Turkyilmaz. One-year clinical outcome of dental Implants placed in patients with type 2 Diabetes Mellitus: A case series. Implant dentistry, volym 19, nummer T.W. Oates, M. Robinson, C.A. McMahan. Glycemic Control and Implant Stabilization in Type 2 Diabetes Mellitus. J Dent Res 88(4): , Jamie Zupnik, Soo-Woo Kim, Daniel Ravens, Nadeem Karibux and Kevin Guze. Factors associated with dental implant survival: a 4-year retrospective analysis. British dental journal [ ] yr:2012 vol:212 iss:3 pg: Peter K. Moy, Diana Medina, Vivek Shetty, Tara L. Aghaloo. Dental Implant Failure Rates and Associated Risk Factors. Int J Oral Maxillofac Implants Jul-Aug;20(4): Hassan Abdulwassie, PJ. Dhanrajani. Diabetes Mellitus and dental implants: A clinical study. Implant Dent. 2002;11(1): Morris HF, Ochi S, Winkler S. Implant survival in patients with type 2 diabetes: Placement to 36 months. Ann Periodontol Dec;5(1): SBU utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. version Stockholm: statens beredning för medicinsk utvärdering (sbu); s

15 18. T.W. Oates. Glycemic Control and Implant Stabilization in Type 2 diabetes Mellitus. J Dent Res Apr;88(4): Alsaadi G. Impact of local and systemic factors on the incidence of oral implant failures, up to abutment Connection. J Clin Periodontol Jul;34(7): John w. Olson, Shernoff AF, Tarlow JL. Dental endosseous implant assessments in a type 2 diabetic population: A prospective study. Int J Oral Maxillofac Implants Nov-Dec;15(6): R. Anner. Grossmann Y, Anner Y, Levin L. Smoking, Diabetes Mellitus, Periodontitis, and Supportive Periodontal Treatment as Factors Associated With Dental Implant Survival: A Long-Term Retrospective Evaluation Of Patients Followed for Up to 10 Years. Implant Dent Feb;19(1): Isabella Venza. Proinflammatory Gene Expression at Chronic Periodontitis and Peri-Implantitis Sites in Patients With or Without Type 2 Diabetes. J Periodontol Jan;81(1): Micha Peled. Dental implants in patients with type 2 diabetes mellitus: A clinical study. Implant Dent. 2003;12(2): Daniel van Steenberghe. The relative impact of local and endogenous patient-related factors on implant failure up to the abutment stage. Clin Oral Implants Res Dec;13(6): H.F. Morris, Ochi S, Winkler S. Implant survival in patients with type 2 diabetes: Placement to 36 months. Ann Periodontol Dec;5(1): Joseph P. Fiorellini, Chen Pk. A retrospective study of Dental Implants in Diabetic Patients. Int J Periodontics Restorative Dent Aug;20(4): Alan F. Implants for type II diabetic patients: Interim Report. Implant Dent Fall;3(3): Jamie Supnik. Implant success in people with type 2 diabetes mellitus with varying glycemic control A pilot study. J Am Dent Assoc Mar;138(3):355-61; quiz Guy H-B. Implant failure predictors in the posterior maxilla: a retrospective study of 273 consecutive implants. J Periodontol Dec;79(12): Alsaadi G. Impact of local and systemic factors on the incidence of failures up to abutment connection with modified surface oral implants. J Clin Periodontol Jan;35(1): Peter K. Moy, Medina D. Dental implant failure rates and associated risk factors. Int J Oral Maxillofac Implants Jul-Aug;20(4): Payam Farzad. Dental Implant Treatment in Diabetic Patients. Implant Dent. 2002;11(3): Hassan Abdulwassie. Diabetes Mellitus and dental implants: A clinical study. Implant Dent. 2002;11(1): Thomas J. Balshi, Wolfinger GJ. Dental implants in the diabetic patient: A retrospective Study. Implant Dent. 1999;8(4):

16 35. K. Oikarinen. General and local contraindications for endosseal implants an epidemiological panoramic radiograph study in 65-year-old subjects. Community Dent Oral Epidemiol Apr;23(2): Alan F. Implants for type II diabetic patients: Interim Report. Implant Dent Fall;3(3): S.D. Ferreira, Silva Gl, Cortelli JR, Costa JE. Prevalence and risk variables for peri-implant disease in Brazilian Subjects. J Clin Periodontol Dec;33(12): Doyle S.L, Hodges JS, Bowles WR. Factors affecting outcomes for single-tooth implants and endodontic restorations. J Endod Apr;33(4): Epub 2007 Feb Georges Tawil, Younan R, Azar P. Conventional and advanced implant treatment in the type II diabetic patient: surgical protocol and long-termclinical results. Int J Oral Maxillofac Implants Jul-Aug;23(4):

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Etik och implantatprotetik

Etik och implantatprotetik Etik och implantatprotetik stig karlsson Bakgrund Implantatmarknaden i dag präglas av en många gånger intensiv marknadsföring riktad mot tandläkarna, men även direkt mot patienterna. Tandläkarna utlovas

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Metaboliskt syndrom och diabetes

Metaboliskt syndrom och diabetes VETENSKAP & KLINIK TEMA: PATIENTER MED NEDSATT HÄLSA Metaboliskt syndrom och diabetes så påverkar det munhålan SAMMANFATTAT Odiagnostiserade diabetiker och personer med MetS utgör en stor och växande population.

Läs mer

Diabetiker Odontologiska riskpatienter?

Diabetiker Odontologiska riskpatienter? Diabetiker Odontologiska riskpatienter? Maud Bergdahl Institutt for Klinisk Odontologi Maud Bergdahl 1 Våra vanligaste sjukdomar i munnen Karies, hål i tänderna. Finns hos nästan alla vuxna och den vanligaste

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Implantatbehandling med autotransplanterat. ben från crista iliaca i samband med sinuslyft: Vetenskaplig uppföljning och behandlarens

Implantatbehandling med autotransplanterat. ben från crista iliaca i samband med sinuslyft: Vetenskaplig uppföljning och behandlarens 1 Implantatbehandling med autotransplanterat ben från crista iliaca i samband med sinuslyft: Vetenskaplig uppföljning och behandlarens upplevelser. Jane Stenberg Bonnevier Emma Johdet Supervisor Anders

Läs mer

LE NATURLIGT IGEN. www.naturligt-attraktiv.se. Ny livskvalitet med. nya tänder som sitter fast

LE NATURLIGT IGEN. www.naturligt-attraktiv.se. Ny livskvalitet med. nya tänder som sitter fast LE NATURLIGT IGEN Ny livskvalitet med nya tänder som sitter fast www.naturligt-attraktiv.se innehåll Tandimplantat 2 Vad är ett tandimplantat? 4 Fördelar med tandimplantat 5 När kan tandimplantat sättas

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Komplikationer vid dentala implantat

Komplikationer vid dentala implantat Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Karin Karlsson & Jana Sieber Komplikationer vid dentala implantat Complications of dental implantation Oral hälsa C-uppsats

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Hur du hittar vetenskapliga artiklar och läser dem i fulltext

Hur du hittar vetenskapliga artiklar och läser dem i fulltext UMEÅ UNIVERSITET Klinisk Farmakologi Susanne Westman Sofia Svahn 2010-08-25 Tips och uppgifter kring E-tidskrifter Handout Datorintro II Introduktionskurs 10,5hp Receptarieprogrammet 180hp Hur du hittar

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Tips och råd för dig med implantat

Tips och råd för dig med implantat TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

VACKRA TÄNDER. Livskvalitet med tandimplantat 1

VACKRA TÄNDER. Livskvalitet med tandimplantat 1 VACKRA TÄNDER Livskvalitet med tandimplantat 1 INNEHÅLL 2 Sanningen om avsaknad av tänder 3 Tandimplantat 4 Hög kvalitet med implantat 8 Den stora skillnaden 10 Straumanns lösning 14 Återupptäck ditt inre

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Samband mellan diabetes och parodontal sjukdom

Samband mellan diabetes och parodontal sjukdom Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Charlotta Lindmark & Malin Sjöström Samband mellan diabetes och parodontal sjukdom Relationship between diabetes and periodontal

Läs mer

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Viveka Alton, fil kand, informatiker, SBU, Stockholm alton@sbu.se Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Om stora medicinska databaser som Medline

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder...

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Fråga efter tandimplantatlösningar från BIOMET 3i Läs av koden med din smartphone om du vill veta mer om tandimplantat! Som chef på ett stort ekonomiföretag

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Rehabilitering av parodontitpatienten

Rehabilitering av parodontitpatienten vetenskap bratthall och & jansson klinik bratthall & jansson gunilla bratthall, professor i parodontologi, Avdelningen för parodontologi, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola, Malmö, Sverige henrik

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Diabetes många ansikten ska demaskeras

Diabetes många ansikten ska demaskeras (Måste kompletteras med bilder) Diabetes många ansikten ska demaskeras Målen för diabetesforskningen på CRC är högt satta men förutsättningarna också bättre än någonsin. Forskarna djupborrar i de -minsta

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Implantatens livslängd beroende av stödbehandlingen

Implantatens livslängd beroende av stödbehandlingen N ORDISK TEMA: IMPLANTOLOGI Nor Tannlegeforen Tid 2010; 120: 116 24 Anja Nieminen, Marjatta Jokela-Hietamäki och Veli-Jukka Uitto Implantatens livslängd beroende av stödbehandlingen Trots att korrekt installerade

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie Handledning till examensarbete i form av litteraturstudie Barnmorskeutbildningen Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Karolinska Institutet Retzius

Läs mer

Rehabilitering av parodontitpatienten

Rehabilitering av parodontitpatienten F AGARTIKKEL Nor Tannlegeforen Tid 2004; 114: 104 9 Gunilla Bratthall och Henrik Jansson Rehabilitering av parodontitpatienten Målet med parodontitbehandlingen är att åstadkomma parodontal hälsa samt att

Läs mer

Prontosan vid svårläkta sår

Prontosan vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Tidig belastning av tandimplantat

Tidig belastning av tandimplantat Tidig belastning av tandimplantat Alerts bedömning Publicerad 2003-03-18 Reviderad 2004-05-12 Version 2 Metod och målgrupp: Sedan 1980-talet utgör käkbensförankrade tandimplantat en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Icke-kirurgisk behandling vid tandimplantat Allmän litteraturstudie

Icke-kirurgisk behandling vid tandimplantat Allmän litteraturstudie EXAMENSARBETE Våren 2013 Sektionen för Hälsa och Samhälle Examensarbete i Oral hälsa OH8363 Icke-kirurgisk behandling vid tandimplantat Allmän litteraturstudie Författare Emma Appelgren Josefin Henningsson

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Tandlossning en infektionssjukdom

Tandlossning en infektionssjukdom Tandlossning en infektionssjukdom Lennart Hänström Universitetslektor i parodontologi Vi lever i fredlig samexistens med en stor mängd bakterier. Räkna med att kroppen kan innehålla upp till ett par kilo

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) EMA/601943/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity som beskriver åtgärder som ska vidtas för

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Tandvårdsenhetens Ersättningslista för Särskilt Tandvårdsstöd

Tandvårdsenhetens Ersättningslista för Särskilt Tandvårdsstöd Gäller från 2011-11-01 Tandvårdsenhetens Ersättningslista för Särskilt Tandvårdsstöd Ersättningslistan anger de åtgärdskoder som ingår i Nödvändig Tandvård och Tandvård som Led i Sjukdomsbehandling. Listan

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Godkänt för publicering 18 april 2008

Godkänt för publicering 18 april 2008 Lindh et al Käkarnas benvävnad Tandläkarens undersökning och bedömning av stor betydelse Christina Lindh, Sten Isaksson, Mats Nilsson, Arne Petersson, Rejane Faria Ribeiro-Rotta, Madeleine Rohlin E-post:

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

NobelEsthetics DITT LEENDE FÖRTJÄNAR DET ALLRA BÄSTA. Behandlingsmetoder

NobelEsthetics DITT LEENDE FÖRTJÄNAR DET ALLRA BÄSTA. Behandlingsmetoder NobelEsthetics DITT LEENDE FÖRTJÄNAR DET ALLRA BÄSTA Behandlingsmetoder Implantatstödda tandersättningar ser ut som, känns som och fungerar som naturliga tänder Krona Tandkött Tandrot Tandimplantat Käkben

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad - En litteraturstudie Författare: Sara Erikson Emelie Persson Program: Ämne: Kurskod: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad,

Läs mer

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken Snabbsök Innebär att du söker samtidigt i flera förvalda grupper av databaser. Snabbsök är i första hand avsett för att ge en första orientering i ämnet.

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer