Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Håstahöjdens förskola Upprättad Januari 2017 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (14) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Håstahöjdens förskola Vår vision Trygghet Respekt Olikhet som tillgång I vårt värdegrundsarbete strävar vi efter ett gemensamt förhållningssätt där vi lägger fokus på att alla ska känna sig trygga, bli respekterade, tagna på allvar och lyssnade på vilket speglar våra demokratiska värderingar. Vi strävar efter att känna gemenskap med varandra, där alla har lika värde och bidrar med olika förmågor. Vi ser våra olikheter som en tillgång, där vi lär oss tillsammans och av varandra för skapa mångfald i vårt lärande. Vi utformar miljöer och har tillgängligt material utifrån barnens behov och intressen. Vår policy är nolltolerans för all form av kränkning och diskriminerande behandling. Planen gäller från Planen gäller till om med Ansvariga för planen Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Håstahöjdens förskola Förskolechef: Inger Graveleij Barnens delaktighet I samlingar och i vardagen samtalar vi med barnen om hur man bemöter varandra och om hur man är en bra kompis samt fångar upp barnens funderingar som kan dyka upp spontant eller vid t ex bokläsning. Kartläggning av var barnen tycker om/inte tycker om att leka inne och ute samt varför. Barnen svarar på enkät. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi informerar vårdnadshavare och föräldrar om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och ber om synpunkter på planens innehåll. I den årliga kvalitetsenkäten besvarar vårdnadshavare frågor som handlar om trygghet och trivsel samt deltar i kartläggning av specifika frågor. Enkäten följs upp och utvärderas vid kvalitetsdag i maj/juni. Personalens delaktighet Regelbundna diskussioner utifrån observationer, dokumentation samt händelser på

3 2 (14) avdelningsplanering. På kvalitetsdagar, apt och avdelningsmöte diskuteras planen och dess innehåll. Personalen besvarar på årligen på kvalitetsenkät. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef. Förankring av planen Pedagogerna använder den tillsammans med våra övriga styrdokument och håller den på så sätt levande. Diskuterar vid avdelningsmöte, apt och kvalitetsdagar. Vikarier informeras om och uppmuntras att ta del av planen. I vårt arbete med barnen så arbetar vi med värdegrunden varje dag. Vi arbetar utifrån olika arbetssätt, exempelvis materialet Förskolelådan. Återkopplar till barnen utifrån kartläggning vilka åtgärder som vi ska arbeta tillsammans med. Alla föräldrar informeras om planen vid inskolning, samt under föräldramöte. Planen finns tillgänglig i föräldrapärm på varje avdelning och på vår hemsida. Vi förankrar planen hos föräldrarna genom att skriva om den i månadsbrev, samt tar upp den vid utvecklingssamtal. Förskolans lokalvård, fastighetsskötare och kostpersonal informeras om planen av förskolechef. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats i gemensamma diskussioner om hur arbetet fortlöpt, på avdelningsplanering samt under kvalitetsdag genom att analysera fjolårets insatser. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har deltagit i utvärdering vid avdelningsplanering samt under kvalitetsdag. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kränkningar Arbetslagen har vid planering utifrån dokumentation och observation organiserat verksamheten så att alla ska känna sig inkluderade och respekterade. Vi har delat in barnen i mindre grupper och är närvarande pedagoger där det tydligt synliggörs om barnen känner lust och glädje. Vi ser alla barn som pedagogens ansvar. Vi reflekterar gemensamt vår värdegrund utifrån Lpfö 98/16. Vi arbetar för att vara goda förebilder, samtalar tillsammans med barnen om hur de kan lösa konflikten/kränkningen.

4 3 (14) Fysiska kränkningar: Vi har arbetat tillsammans med barnen, punktmarkerat vid behov, använt oss av sociala berättelser och läst kompisböcker. Att rapportera kränkningar i LISA har påbörjats. Psykiska kränkningar: Vi har delat in oss i mindre grupper där gruppsammansättningen är genomtänkt, samtalat om förhållningssätt utifrån kompisböckerna och pratat och visat känslor. Verbala kränkningar: Vi kan bli bättre på att använda oss av inspirationsbilder där barnen hjälper varandra, leker tillsammans och andra positiva situationer. Pedagogerna har använt vårdat språk., använt oss av tecken som stöd och bildstöd för de barn som har behov. Vi har använt/erbjudit telefontolk i samtal med föräldrar. Diskrimineringsgrunder Kön: Alla barn har erbjudits aktivitet utifrån intresse. Pedagogerna har deltagit i föreläsningar och läst litteratur för att öka medvetenheten och bli medveten om vårt normkritiskt arbete. Vi har diskuterat förhållningssätt utifrån könsnormer vid ett APT samt husmöte. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi har en tillåtande miljö där barnen blir sedda och bekräftade för det dem är. Etnisk tillhörighet: Vi har en språkstödjare 20% på förskolan att tillgå. På förskolan erbjuds barnen att låna hem böcker på olika modersmål. Alla avdelningar behöver se över miljö och material som speglar olika kulturer. Religion eller annan trosuppfattning: Av respekt för familjer som genomför fasta (Ramadan) flyttades gårdsfesten till ett tidigare datum.. Vi behöver ha fortsatta diskussioner i arbetslagen angående olika sätt att leva utifrån familjers val av kläder, religion och annan trosuppfattning. Personliga åsikter hör inte hemma på arbetsplatsen.. Funktionshinder: Lokalerna och utemiljön är inte handikappanpassad. Inför den arkitektritade utemiljön önskar vi att det blir handikappvänligt. Några barn har hjälpmedel i form av resurs, lärplatta, gåstol o.dyl. Vi använder tecken som stöd och bilder som stöd i verksamheten. Fler pedagoger behöver gå utbildning i tecken som stöd. Vi har regelbundna möten med vårdnadshavare, förskolechef och berörda instanser t.ex. lärstöds team, psykolog och habiliteringen. Sexuell läggning: Vi behöver bli bättre på att belysa olika familjebildningar och möjligt skaffa mer material för att lättare kunna arbeta med dessa frågor med barnen. Från bokbussen finns begränsat material kring detta och vi skulle behöva köpa in litteratur till förskolan som berör detta område. Vi respekterar alla vårdnadshavare oavsett sexuell läggning och familjebildning.

5 4 (14) Ålder: Barnens intressen, erfarenheter och behov utformar verksamheten. Vi utvecklar lärmiljöer och material utifrån barngruppen. Avdelningarna är indelade i 1-3 år och 3-5 år. I samråd med vårdnadshavare finns möjlighet att barn stannar kvar på avd. 1-3 år eller flyttas över till avd. 3-5 år löpande under året. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att har fokus på kränkande behandling, etnisk tillhörighet och kön och utvärdera dem kontinuerligt under året. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja att arbeta vidare med funktionshinder och könsidentitet eller könsuttryck. Utvärderingarna kommer att ske gemensamt i arbetslagen både avdelningsvis och hela förskolan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Håstahöjdens förskola Förskolechef: Inger Graveleij Hur barnen har involverats i utvärderingen Barnen ha besvarat en enkät - Qualis Hur personalen har involverats i utvärderingen Personalen har besvarat en enkät Qualis och under avdelningsplanering reflekterat och utvecklat arbetet. Främjande åtgärder Namn Kränkande behandling: Trygghet Verbalt: God ton Psykiskt: Trivsel Fysiskt: Samspel Kön: Lek på lika villkor Könsidentitet eller könsuttryck: Allas lika värde Etnisk tillhörighet: Stolt över mitt ursprung Religion eller annan trosuppfattning: Religion i världen Funktionshinder: Respekt

6 5 (14) Sexuell läggning: Familjebildningar Ålder: Mina förmågor Bristande tillgänglighet: Tillgänglighet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling Alla ska känna sig trygga med varandra, förskolans miljö och i aktiviteter. Alla ska känna sig respekterade för den de är. Följs upp i dialog med barn, föräldrar och personal. Verbalt: Alla på förskolan ska mötas av en god ton. Detta följs upp genom att vi regelbundet för dialog och följer upp hur vi samtalar med varandra. Följs upp genom årlig kvalitetsenkät, barn, föräldrar och personal. Psykiskt: Alla ska känna sig trygga och trivas på vår förskola. Detta följs upp genom årlig kvalitetsenkät. Fysiskt: Alla ska känna att det finns mötesplatser som utvecklar gott samspel. Detta följs upp genom regelbundna dokumentationsprotokoll. E-kränkning: Vi uppmanar alla att lämna Synpunkter och klagomål via förvaltningens rutin. Följs upp av förskolechef vid uppkomna situationer Diskrimineringsgrunder Kön: Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Uppföljning via dialog barn, föräldrar och pedagoger om allas rätt att delta i lek och lärande utifrån sina förmågor och intressen. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska synliggöra olika livssituationer, olika familjekonstellationer. Följa upp i dialog med barn, föräldrar och pedagoger om allas olikheter och lika värde. Etnisk tillhörighet: Alla människor ska bemötas på ett respektfullt sätt på vår förskola oberoende av etnisk tillhörighet. I dagliga samtal och utvecklingssamtal följer vi upp föräldrars uppfattning kring vårt bemötande. En gång per år svarar vårdnadshavare på kvalitetsenkät angående trygghet och trivsel. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn ska mötas på ett respektfullt sätt oberoende av religion. Följs upp i dagliga möten, utvecklingssamtal och avdelningsmöte.

7 6 (14) Funktionshinder: Alla barn ska bemötas med respekt oberoende av funktionshinder. Följs upp vid olika samtal mellan vårdnadshavare, pedagoger. Sexuell läggning: Alla barn och föräldrar ska mötas med respekt oavsett sexuell läggning. Vi följer upp i olika samtal mellan barn, föräldrar och pedagoger. Ålder: Alla barn ska mötas med respekt och möjlighet till utveckling oavsett ålder. Uppföljning sker i reflektioner och observationer, samt samtal. Bristande tillgänglighet: Vår verksamhet ska vara tillgänglig för alla människor oavsett svårigheter och funktionsnedsättning. Detta följs upp vid och utifrån behov. Åtgärd Kränkande behandling: Pedagoger och barn måste föra dialog om vad kränkningar är och att arbeta för att alla ska vara trygga och trivas på förskolan. Fortsatt arbete med boken Förskolans och skolans värdegrund i arbetslaget. Fysiska kränkningar: Pedagogerna ska arbeta där barnen är, sprida ut sig på avdelningen och ute på gården där barnen befinner sig. Psykiska kränkningar: Regelbundet diskutera känslor, relationer och förhållningssätt. Dela in oss i mindre grupper för att ge alla positivt utrymme. Verbal kränkning: Pedagogerna ska vara goda förebilder vid språkbruk, i värdegrund och attityder. Diskrimineringsgrunder Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska arbetas med att förtydligas på gemensamt APT så att alla kan förstå. Kön: Alla avdelningar ska arbeta med att motverka diskriminering utifrån kön. Vi ska utforma lärmiljöer och erbjuda material som är inspirerande för alla. Alla barn ska ges lika stort utrymme och inflytande i verksamheten. Könsidentitet eller könsuttryck: Använda material som ger barnen möjlighet att uttrycka sin identitet. Använda litteratur som speglar olika familjebildningar och livssituationer. Vi ska bekräfta allas olikheter och lika värde när det kommer i fokus. Vi ska ha ett förhållningssätt och bemötande med respekt för individens lika värde. Etnisk tillhörighet: Alla barn ska få komma till tals och uppmuntras att ha egna åsikter, tankar och känslor. Vi ska be föräldrar dela med sig av sin kultur och till stöd har vi den mångkulturella almanackan. För att främja gott samarbete och en god kommunikation med föräldrar använder vi oss av tolk vid behov. Varje sommar har

8 7 (14) vi gårdsfest som en mötesplats för alla våra familjer. Vid inskolnings- och utvecklingssamtal finns utrymme att ta upp enskilda saker som rör den etniska tillhörigheten samt vid den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Alla avdelningar arbetar med att motverka diskriminering utifrån etnisk tillhörighet. Vi har sett film En enda berättelse och haft diskussioner om normers betydelse. Religion eller annan trosuppfattning: Vi behöver ha fortsatta diskussioner i arbetslagen angående olika sätt att leva utifrån familjers val av kläder, religion och annan trosuppfattning, vi ska möta familjerna med nyfikenhet och intresse. Funktionshinder: Vi ska anpassa lokaler, lärmiljö, material så att den blir utvecklande för alla, samt föra dialog i arbetslag en om diskriminering utifrån funktionshinder. Vi skriver konsultation till Specialpedagoger i förskolan för stöd och hjälp i arbetslaget. Sexuell läggning: Vi ska samtala om att alla människors olika tankar, åsikter och känslor är lika viktiga i vår vardag. Vi ska läsa böcker som påvisar skillnader i olika familjebildningar och livssituationer. Ålder: Vi ska erbjuda barnen en verksamhet som bygger på barnens intressen, förutsättningar och behov samt utveckla material och Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Håstahöjdens förskola Förskolechef: Inger Graveleij Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året, från det att planen skrivs till att en ny plan skrivs nov/dec -17. Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna Barnen har besvarat en enkät Qualis och genom observationer och intervjuer vad barnen är intresserade att arbeta med. Hur personalen har involverats i de främjade åtgärderna Personalen har besvarat en enkät Qualis samt vid reflek

9 8 (14) Kartläggning Kartläggningsmetoder Kränkande behandling: Vi har gjort observation i barngruppen, vad de vill leka och inte leka, vem de vill och inte vill leka med samt eventuellt kring enskilt barn. Vi har gjort anmälningar om trakasserier och kränkningar via LISA. Psykisk kränkning: Vi har observerat barnens sociala samspel och kommunikation. Fysisk kränkning: Vi har observerat och fått tagit del av barns berättande om enskilda händelser. Verbal kränkning: Vi har påbörjat kartläggning om familjers möjlighet till översättning från svenska. Vi har observerat och tagit del av barns enskilda händelser. Etnisk tillhörighet: Vi ska kontinuerligt, vid förändringar göra en sammanställning på vilka flerspråkiga barn som går på förskolan. När barnen skolas in på förskola fyller vi i en kartläggning över familjens språkdomäner tillsammans med vårdnadshavare. Religion eller annan trosuppfattning: Vi har kartlagt specialkost bland barnen. Kön: Vi har observerat könsroller och könsmönster i barngrupperna. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet Hur barn har involverats i kartläggningen Barnen får årligen svara på en barnenkät i vårt systematiska kvalitetsarbete. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal arbetar med kartläggningen i det vardagliga arbetet genom observationer, enkäter, intervjuer och i samtal som sedan följs upp och utvärderas på våra planeringsmöten. Personalen svara på en enkät - Qualis Resultat och analys Generellt sett behöver vi använda oss av bättre kartläggningsmetoder och metoder för hur man sammanställer, ser på resultat och gör analys samt tid att arbeta med detta

10 9 (14) Resultat Kränkande behandling: Vi har observerat och barnen har berättat att kränkande behandling förekommer vilket har lett till anmälningar i Lisa. Psykisk kränkning: Barnen har berättat att kompis inte vill leka. Barnen markerar ibland med att inte svara varandra. Fysisk kränkning: Vi har observerat att fysisk kränkning förekommer samt barn har uttryckt att de blir slagna/bitna. Barn har svårt att uttrycka sig verbalt och löser situationen fysiskt. Verbal kränkning: Fortsatt kartläggning av familjers möjlighet för översättning till svenska (Språkdomäner) så alla familjer inkluderas. Vi har hört barnen säga kränkande ord till varandra och barnen har även berättat om detta. Kön: Könsblandade barngrupper, barnen har olika normer angående kön med sig hemifrån. Förskolan har lärmiljö, material och aktiviteter utifrån intresse. Etnisk tillhörighet: Genom kartläggningen synliggörs familjens etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning: Barnen erbjuds äta annan kost av religiösa skäl och ny anställd pedagog blev inte informerad om detta i fråga om ett barn. Analys Kränkande behandling: Stora barngrupper med många behov där barnen inte inser att ageranden sårar. Barnen är indelade i mindre grupper med en pedagog och lyckas inte se till alla barns behov. Psykisk kränkning: Stora barngrupper med många behov där barnen inte inser att ageranden sårar. Fysisk kränkning: Barn har svårt att uttrycka sig verbalt och löser situationen fysiskt Verbal kränkning: Barnen inser inte att ord sårar samt söker uppmärksamhet som då blir negativ. Kön: Informera vårdnadshavare att vi arbetar med att motverka traditionella könsmönster utifrån läroplanens strävansmål och att verksamheten bygger på barnens intressen samt att det påverkar material och lärmiljö. Vår uppgift som pedagoger är att vara medvetna förebilder i arbetet att motverka traditionella könsmönster. Tydlig kartläggningsmetod för att synliggöra att alla barn har lika stort utrymme i verksamheten utifrån kön.

11 10 (14) Etnisk tillhörighet: Vi kan planera undervisningen för barnen. Religion eller annan trosuppfattning: Brister i information på avdelningen vilka barn det gäller som äter en annan kost av religiösa skäl. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling: Vi känsla Kön: Ökad kunskap Könsidentitet eller könsuttryck: Olikhet som tillgång Etnisk tillhörighet: Kulturer Religion eller annan trosuppfattning: Bemötande Funktionsnedsättning: Dialog Sexuell läggning: Respekt Ålder: Erbjudande Kommunikation Bristande tillgänglighet: Åtkomst Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet Mål och uppföljning Alla pedagoger ansvarar för att informera vårdnadshavare om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Kränkande behandling Alla pedagoger ska ansvara för att alla barn känner delaktighet i lekar, känner lust, glädje och får goda relationer på förskolan. Vi ska uppmuntra positivt beteende och visa nyfikenhet på vad barnen gör och tänker. Vi ska lyssna på och samtala med varandra och med barnen. Vi ska arbeta med gruppstärkande aktiviteter för att skapa "vi känsla". Följs upp i dokumentation, reflektion, kartläggning och planering av verksamheten vid avdelningsplanering. Kön: Öka medvetenheten hos vårdnadshavare samt arbeta för en tydligare kartläggningsmetod. Följs upp via enkät - Qualis samt under kvalitetsdagar, avdelningsplanering och veckomöte. Könsidentitet eller könsuttryck: Ej kartlagt.

12 11 (14) Etnisk tillhörighet: Att kunna möta barn och vårdnadshavare på ett respektfullt sätt t.ex via tolk samt ha vetskap om vilket material och litteratur som speglar den etniska tillhörigheten. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska respektera familjers val av vad de äter. Följs upp genom att revidera specialkost sammanställningen på respektive avdelning då det slutar och börjar nya barn. Funktionshinder: Ej kartlagt. Sexuell läggning: Ej kartlagt Ålder: Ej kartlagt. Åtgärd Kränkande behandling: Vi ska använda oss av tecken som stöd till alla barn på förskolan och alla pedagoger bör få utbildning i detta. Använda kompisböcker och reflektera tillsammans med barnen. Till de barn som behöver ska vi använda oss av sociala berättelser. Kartläggning av trygghet och trivsel. Kränkningar ska rapporteras in i Lisa och alla pedagoger behöver få introduktion i detta. Verbalt: Vi ska använda oss av inspirationsbilder där barn hjälper varandra, samtala med barnen hur man är en bra kompis. Psykiskt: Vi ska visa att vi är glada att se varandra, uppmuntrar positivt beteende, samtala om hur man är en bra kompis och erbjuda aktiviteter där alla kan delta Fysiskt: Vi ska uppmuntra barnen att använda sig av språket, att visa eller prata med varandra, använda tecken som stöd samt dela in oss i mindre grupper och punktmarkerar de barn som behöver det stödet. Vi ska sätta ord på och respektera barnens känslor. Diskrimineringsgrunder Kön: Vi ska arbeta fram en kartläggningsmetod för att synliggöra att alla barn har lika stort utrymme i verksamheten utifrån kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Ej kartlagt - se främjande åtgärder. Etnisk tillhörighet: Vi fortsätter kartlägga familjers etniska tillhörighet (Språkdomäner) för att samla underlag så att alla barn får en likvärdig utbildning samt vårdnadshavare en möjlighet till tolk. Religion eller annan trosuppfattning: Tydlig information om barnens kost.

13 12 (14) Funktionshinder: Ej kartlagt - Se främjande åtgärder. Sexuell läggning: Ej kartlagt - Se främjande åtgärder. Ålder: Ej kartlagt - Se främjande åtgärder. Motivera åtgärd Kränkande behandling: Möjliggöra kommunikation som verktyg i uppkomna situationer och belysa värdegrundsarbetet. Diskrimineringsgrunder Kön: Systematiskt arbeta för att motverka traditionella könsroller. Könsidentitet eller könsuttryck: Ej kartlagt - Se främjande åtgärder. Etnisk tillhörighet: Nytt arbetsmaterial för oss pedagoger och alla familjer har ännu inte kartlagts. Religion eller annan trosuppfattning: Alla pedagoger ges möjlighet att visa respekt inför familjers val av kost. Funktionshinder: Ej kartlagt - Se främjande åtgärder. Sexuell läggning: Ej kartlagt - Se främjande åtgärder. Ålder: Ej kartlagt - Se främjande åtgärder. Datum när det ska vara klart Kontinuerlig uppföljning och kartläggning sker under hela året. Utvärderas i den nya planen, senast Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna Barnen har berättat eller visat vad de är intresserade av samt svarat på en enkät - Qualis. Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna Vid avdelningsplanering reflekterat över situationer och utvecklat verksamheten. Pedagogerna har svarat på en enkät - Qualis.

14 13 (14) Rutiner Policy Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller föräldern väljer själv. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte.

15 14 (14) Rutiner för uppföljning Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen. Vårdnadshavare informeras om ev kompletteringar. Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn, då görs den av förskolechef Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare, där förskolechef dokumenterar. Tillbud/Skada/Trakasserier rapporteras i Arbetsskadeanmälan LISA på Hint Förskolechef rapporterar till Vc Förskolan för vidare rapportering till Lärandenämnden. Ansvarsförhållande Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Håstahöjdens förskola Förskolechef: Inger Graveleij