Huvudsakligt innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudsakligt innehåll"

Transkript

1 LAGFÖRSLAG nr x/ Datum 2013-xx-xx Till Ålands lagting Remissförslag Patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tilllämpning av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård med vissa i lagen angivna avvikelser. Genom lagförslaget implementeras Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Syftet med direktivet är att göra det lättare för patienter att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds i andra EU-länder än där patienten är försäkrad. Landskapsregeringen föreslår dessutom några mindre ändringar i landskapslagen om hälso- och sjukvård och landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälsooch sjukvård vilka har samband med det första lagförslaget om gränsöverskridande hälso- och sjukvård. LFxx _ docx

2 2 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll... 1 Allmän motivering Bakgrund EU-direktivet om patienträttigheter Behörighetsfördelningen Samordning med andra länders system för social trygghet Sammandrag av det viktigaste innehållet i direktivet Regeringens förslag till implementering av direktivet Implementering av direktivet i Sverige Nuläge Landskapsregeringens förslag Förslag till en blankettlag och en överenskommelseförordning Utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster i landskapet Landskapets ansvar när patienter söker vård utomlands Landskapets ansvar när hälso- och sjukvård ges till patienter från andra EU-medlemstater Informationsuppgifterna vid kontaktpunkten Landskapets deltagande i hälso- och sjukvårdssamarbetet Förslagets konsekvenser i landskapet Ärendets beredning Detaljmotivering Landskapslag om tillämpning av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård Landskapslag om upphävande av 22 landskapslagen om hälso- och sjukvård Landskapslagen om ändring av landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård Lagtext L A N D S K A P S L A G om tillämpning av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård L A N D S K A P S L A G om upphävande av 22 landskapslagen om hälsooch sjukvård L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård Parallelltexter... 24

3 3 Allmän motivering 1. Bakgrund 1.1 EU-direktivet om patienträttigheter Den 24 april 2011 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, det s.k. patientrörlighetsdirektivet i kraft. Medlemsländerna ska senast den 25 oktober 2013 införliva direktivet i sina nationella lagstiftningar. Direktivets syfte är att göra det lättare för patienter att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds i andra EU-länder än där patienten är försäkrad. Redan innan direktivet antogs har EU-domstolen slagit fast att hälso- och sjukvårdstjänster, oberoende hur de finansieras, inte kan undantas från den grundläggande principen om fri rörlighet för tjänster. Detta innebär att en person fritt kan söka och anlita hälso- och sjukvårdstjänster i alla EU-medlemstater. Medlemstaterna är skyldiga att utan diskriminering tillhandahålla tjänster till andra länders medborgare till samma arvoden som inhemska patienter får betala eller då det inte finns något pris fastslaget, ett pris som beräknats enligt objektiva, ickediskriminerande grunder. Direktivet berör också de fall då en person tillfälligt befinner sig utomlands och insjuknar akut. I båda fallen har patienten rätt till ersättning för kostnader från den försäkrande medlemstaten enligt samma grunder som skulle gälla om kostnaden uppstått i försäkringslandet. Endast kostnaderna för sådan vård som är ersättningsgill i försäkringsstaten måste ersättas till patienten enligt direktivet. 1.2 Behörighetsfördelningen Behörighetsfördelningen av de lagstiftningsområden som berörs av direktivet är delad mellan landskapet och riket. Landskapet har med stöd av punkten i självstyrelselagen behörighet att lagstifta om hälso- och sjukvård med vissa undantag. De undantag som är av särskild relevans i det här sammanhanget gäller smittsamma sjukdomar, behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården, apoteksväsendet, mediciner och produkter av läkemedelstyp. Förutom de uppräknade undantagen har riket lagstiftningsbehörighet över socialförsäkringen med stöd av 29 1 mom. 3 punkten i självstyrelselagen. Till området för socialförsäkringen hör bland annat sjukförsäkringslagstiftningen. 1.3 Samordning med andra länders system för social trygghet EU-förordningarna om samordning av systemen för social trygghet Bestämmelser om gränsöverskridande hälso- och sjukvård finns också i förordning (EG) nr 883/2004. I denna förordning samt dess tillämpningsförordning (EG) nr 987/2009 regleras vilken medlemsstats lagstiftning om social trygghet som tillämpas på personer som rör sig mellan EU- eller EES-staterna eller Schweiz. En av grundreglerna är att endast en medlemsstats lagstiftning om social trygghet samtidigt kan vara tillämplig på en person. En annan grundregel är att en person inte förlorar den sociala trygghet som intjänats då han eller hon flyttar från en medlemsstat till en annan. I förordning (EG) nr 883/2004 är huvudprincipen att en person som förvärvsarbetar eller verkar som självständig yrkesutövare i en medlemsstat ska omfattas av den medlemsstatens lagstiftning. Tjänstemän och personer som arbetar i flera länder är undantagna från denna princip. När det gäller personer som är utanför arbetslivet ska lagstiftningen i bosättningsmed-

4 4 lemsstaten tillämpas. I förordning (EG) nr 883/2004 garanteras dessutom rätten till medicinskt nödvändig sjukvård under en tillfällig vistelse eller ett långvarigt boende i en annan stat. När det är fråga om en tillfällig vistelse ska sådan medicinskt nödvändig vård ges som inte kan skjutas upp till en tidpunkt efter den planerade returresan. Med tillfällig vistelse avses i allmänhet en vistelseutomlands som varar i högst ett år, t.ex. en veckas semester, en pensionärs några månader långa utomlandsvistelse under vinterhalvåret eller utbytesstudier som varar en termin. I samma förordning regleras dessutom villkoren för att få sjukvård utanför bosättningsmedlemsstaten. EG-förordningarna ska tillämpas direkt i medlemsstaterna. När patientrörlighetsdirektivet har införts i den nationella lagstiftningen kan en persons rätt till vård eller behandling i gränsöverskridande hälsooch sjukvårdssituationer grunda sig på antingen EU-förordningarna eller patientrörlighetsdirektivet. En persons rätt till ersättning och ersättningsförfarandet beror på vilken bestämmelse som tillämpas. Bestämmelserna i patientrörlighetsdirektivet och i förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 överensstämmer med varandra i stor utsträckning, men det finns också viktiga skillnader mellan dem. Förordningarna ska alltid tillämpas i första hand. Enligt direktivet bör patienten kunna välja att den bestämmelse som är fördelaktigare tillämpas i de fall då både förordningarna och direktivet är tillämpliga. Utgående från de bestämmelser som gäller för närvarande så är förordningarna i allmänhet det fördelaktigare alternativet för patienten. Om hälso- och sjukvård getts under de förutsättningar som anges i förordningarna, ska det hälso- och sjukvårdsdistrikt till vilket patienten hör betalar de faktiska kostnaderna. Enligt förordningen kan patienten ansöka om ett förhandstillstånd. Om ett sådant ges så behöver patienten bara betala den behandlande statens klientavgift. Försäkringsmedlemstaten som utfärdat förhandstillståndet svarar fullt ut för de vårdkostnader som överskrider klientavgiften. Patienten har också rätt till ersättning för rese- och vistelsekostnader för sig själv och eventuell nödvändig följeslagare. Om direktivet tillämpas betalar patienten de kostnader som den behandlande staten uppbär och därefter kan patienten söka ersättning för kostnaderna i försäkringsmedlemsstaten. Försäkringsmedlemsstaten är skyldig att ersätta kostnaderna till högst det belopp som motsvarande vård skulle ha kostat i försäkringsmedlemsstaten EU-förordningens tillämpning i landskapet När landskapslagen om hälso- och sjukvård antogs år 2011 infördes en ny bestämmelse i 22 om förhandstillstånd i enlighet med förordningen (EG) 883/2004. I bestämmelsen anges: Om Ålands hälso- och sjukvård inte kan uppfylla vårdgarantin enligt 21 ska den på patientens begäran ge ett förhandstillstånd om att patienten på bekostnad av Ålands hälso- och sjukvård kan söka vård i medlemstaterna inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomska samarbetsområdet eller i Schweiz. Bestämmelsen har tillämpats en gång år 2012 och en gång under år I båda fallen har Ålands hälso- och sjukvård fört över ärendena till Folkpensionsanstalten som har avgjort ärendena. Ålands hälso- och sjukvård har gett ett utlåtande till Folkpensionsanstalten i vardera ärende. I båda fallen har patienterna fått tillstånd till att söka vård i Sverige, som vid tidpunkten för beredningen av lagförslaget inte har fakturerat för vården. Fakturorna kommer att skickas till Folkpensionsanstalten som i sin tur kommer att fakturera Ålands hälsooch sjukvård Den nordiska konventionen om social trygghet Den nordiska konventionen om social trygghet tillämpas på samma förmåner som de vilka tas upp i förordning (EG) nr 883/2004. Bestämmelser-

5 5 na i konventionen utvidgar personkretsen som har rätt till hälso- och sjukvård. Förutom personkretsen enligt förordning (EG) nr 883/2004 inkluderas de som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i ett nordiskt land eller får rättigheter i egenskap av familjemedlem eller förmånstagare. Enligt konventionen behöver patienten inte iaktta de administrativa förfarandena i förordning (EG) nr 883/2004 för att få sjukvård. Under sin vistelse i ett annat nordiskt land har patienten rätt till den vård han eller hon behöver och betalar samma klientavgift som en invånare i den behandlande staten. Med stöd av konventionen fakturerar staterna inte varandra eller patienten för de faktiska vårdkostnaderna. Enligt konventionen har den patient som fått vård eller behandling dessutom rätt att i sin vistelsestat få ersättning för de extra kostnader som returresan ger upphov till Bilaterala överenskommelser om social trygghet med andra länder Finland har bilaterala överenskommelser om social trygghet med USA, Australien, Chile, Israel och Kanada. Finland har dessutom en avtalsreglering om social trygghet med provinsen Quebec i Kanada och ett sjukvårdsavtal med Australien. Gemensamt för de olika överenskommelserna är att de innehåller bestämmelser som har betydelse för en persons rätt att få vård eller ersättningar för vårdkostnader. Det finns dock stora skillnader när det gäller sakområdena och de personer som omfattas av tillämpningsområdet för överenskommelserna. Lagtinget har lämnat bifall till att landskapet ska omfattas av överenskommelser om social trygghet med alla de länder som nämns i regeringens proposition RP 103/2013 med förslag till lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt vissa lagar som har samband med den. 1.4 Sammandrag av det viktigaste innehållet i direktivet Patienter som söker vård i en annan medlemsstat Direktivet ska tillämpas på enskilda patienter som beslutar sig för att söka hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat än där personen är försäkrad. Direktivet omfattar såväl akut som planerad vård och det är ingen skillnad om den ges av en privat eller offentlig vårdgivare. Patienten erlägger de avgifter som uppbärs i den behandlande staten och kan begära ersättning i efterhand i den försäkrande staten. Den försäkrande staten är skyldig att ersätta kostnader för sådan vård som patienten är berättigad till enligt lagstiftningen i försäkringsmedlemsstaten. Direktivet ska inte tillämpas på tjänster som ges vid ett långvarigt vårdbehov såsom hemtjänst, stödboende, äldreboenden eller vårdhem. Det ska inte heller tillämpas på organtransplantation eller allmänna vaccinationsprogram mot infektionssjukdomar. Den försäkrande medlemsstaten kan begränsa ersättningen då vissa förutsättningar föreligger och med hänvisning till något av de skäl som anges i direktivet, t.ex. för att skydda folkhälsan eller ett allmänintresse Information Direktivet innehåller bestämmelser om den information som medlemsstaterna på begäran ska tillhandahålla de egna medborgarna och personer från andra medlemsstater. I varje medlemsstat ska minst en nationell kontaktpunkt inrättas som har till uppgift att samla och förmedla information. Medlemsstaten kan själva besluta om utformandet av kontaktpunkterna samt om antalet. Kontaktpunkterna bör kunna samråda med patientorganisationer, sjukförsäkringsgivare och med dem som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster. Medlemsstaterna kan dessutom inrätta kontaktpunkter på lokal och regional nivå som kopplas till den nationella kontaktpunkten.

6 6 Den behandlande medlemstaten ska bl.a. ge relevant information om den hälso- och sjukvård som tillhandahålls samt säkerhets- och kvalitetsnormer och de vårdgivare som dessa tillämpas på. Försäkringsmedlemstaten ska informera om patienters rättigheter t.ex. när det gäller villkoren för att få ersättning, rätten till sin journal och medicinsk uppföljning vid hemkomsten. Bestämmelserna om information riktar sig också till vårdgivarna. Vårdgivaren ska ge sådan information som bl.a. hjälper enskilda patienter att göra ett välgrundat val i fråga om behandlingsalternativ, om tillgänglighet, kvalitet och säkerhet, tydlig information om priser, försäkringsskydd samt vad som gäller när det gäller yrkesansvar. Om den behandlande medlemsstaten redan ger patienter den här typen av information anges i direktivet att informationen till patienter från andra EU-länder inte behöver vara mer omfattande än vad som annars ges Förhandstillstånd Enligt direktivet får medlemsstaten fastställa ett system för förhandstillstånd för att en patient ska få kostnaderna för vård i en annan medlemsstat ersatta. Förhandstillstånd får endast krävas i de fall som räknas upp i direktivet. Det ska begränsas till hälso- och sjukvård som kräver planering för att garantera ett tillräckligt utbud av behandlingar av ifrågavarande art i medlemsstaten eller för att kontrollera kostnaderna för den vård det är fråga om. Vården ska innebära att patienten läggs in på sjukhus minst en natt eller att vården kräver högt specialiserad och kostnadsintensiv medicinsk infrastruktur eller utrustning. Förhandstillstånd kan dessutom krävas för behandlingar som utgör en särskild risk för patienten eller befolkningen eller då vården i det speciella fallet ger upphov till farhågor när det gäller vårdens kvalitet och säkerhet. Under de förutsättningar som anges i direktivet får förhandstillstånd nekas, t.ex. med hänsyn till patientens eller allmänhetens säkerhet. Medlemsstaterna kan låta bli att införa förhandstillstånd om staten anser att det inte finns behov av ett sådant system Hälso- och sjukvårdssamarbete såsom erkännande av recept Direktivet innehåller ett kapitel om samarbete mellan medlemsstaterna inom hälso- och sjukvården. I kapitlet finns bestämmelser om ömsesidigt bistånd och samarbete, erkännande av recept som utfärdas i en annan medlemsstat, utvecklandet av europeiska referensnätverk, utvecklandet av diagnos- och behandlingskapaciteten av sällsynta sjukdomar, skapandet av ett nätverk för e-hälsa samt samarbete om utvärdering av medicinsk teknik. Bestämmelserna om erkännande av recept innebär att medlemsstaterna är skyldiga att se till att ett recept för ett läkemedel som är godkänt för att släppas ut på marknaden i enlighet med gällande direktiv och förordningar och då det är förenligt med den nationella lagstiftningen, ska godkännas så att läkemedlet kan lämnas ut till patienten. Bestämmelser om erkännande av recept tillhör rikets behörighet och behandlas därför inte närmare i lagförslaget. 1.5 Regeringens förslag till implementering av direktivet Delad behörighet Landskapsregeringen har under beredningen tagit del av regeringens proposition med förslag till lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt förslag till ändringar i andra lagar som har samband med den. Genom lagförslagen i propositionen föreslås direktivet genomföras i riket. Propositionen berör dels områden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet, dels områden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Vissa delar av

7 7 regeringens lagförslag kommer därför att bli direkt tillämpliga i landskapet när de träder i kraft. Detta gäller framförallt bestämmelserna i sjukförsäkringslagstiftningen som hör till rikets behörighet med stöd av 29 1 mom. 3 punkten i självstyrelselagen. Regeringens förslag innebär i korthet att staten genom sjukförsäkringsfonden både kommer att betala ersättning för gränsöverskridande hälsooch sjukvårdstjänster till patienter som är sjukförsäkrade i Finland och till kommuner och samkommuner i Finland som producerar hälso- och sjukvårdstjänster för personer som omfattas av direktivet och förordning (EG) nr 883/2004 och som är försäkrade i en annan EU-stat. I det första fallet söker patienten ut ersättningen i efterhand från Folkpensionsanstalten. I det andra fallet söker kommunen eller samkommunen ut ersättning från Folkpensionsanstalten för kostnader för hälso- och sjukvårdstjänster som getts till en patient från en annan medlemstat, i de fall patienten inte själv har betalat för vården. Med hänvisning till detta har landskapsregeringen avvaktat behandlingen i riksdagen och utarbetat lagförslaget med beaktande av de lagförslag bestämmelser som riksdagen antog den xx månad Tjänsteutbudet i den finländska hälso- och sjukvården Enligt propositionen måste tjänsteutbudet i den finländska hälso- och sjukvården definieras för att patientrörlighetsdirektivet ska kunna införlivas i den nationella lagstiftningen. Tjänsteutbudet ska innefatta alla de tjänster som tillhandahålls för ett visst hälsoproblem eller som finansieras med hjälp av offentliga medel eller ersättningar. Detta har inte gjorts tidigare i Finland. Genom att definiera tjänsteutbudet kan medlemsstaterna begränsa ersättningsskyldigheten för gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Det är endast för sådan vård som ingår i det finländska tjänsteutbudet som en person som söker vården i ett annat EU-land kan få ersättning. Vid sidan om detta sägs uttryckligen i direktivet att det inte är tillämpligt på tillgång till och fördelning av organ avsedda för organtransplantationer eller allmänna vaccinationsprogram. I hälso- och sjukvårdslagen intas en allmänt formulerad definition över vilken vård som ska ingå i tjänsteutbudet. Det ska omfatta medicinskt och odontologiskt motiverat förebyggande av sjukdomar, medicinskt och odontologiskt motiverade undersökningar för konstaterande av sjukdom samt medicinskt och odontologiskt motiverad diagnos, vård och rehabilitering. Det ska inte omfatta vård som innebär orimligt stora risker eller vård vars effekt är liten och kostnaderna är orimligt stora i förhållande till hälsofördelarna och det terapeutiska värdet. Eftersom uppgiften att definiera tjänsteutbudet är helt ny ska ett nytt organ inrättas i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Organet ska vara permanent och bestå av ett råd, en sakkunnigsekreterare och ett nätverk av sakkunniga. Rådet, som föreslås tillsättas av statsrådet för fyra år i sänder, ska bestå av en ordförande representanter för expertis inom medicin, odontologi, vårdarbete, juridik, hälsoekonomi samt det finländska hälso- och sjukvårdssystemet och det sociala trygghetssystemet. Socialoch hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL) 1, Valvira, Folkpensionsanstalten (FPA) och Finlands Kommunförbund föreslås få permanent representation i rådet. Organet ska inte fatta beslut som gäller enskilda patienter. Kostnaderna för organet uppskattas till euro år 1 Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ett forsknings- och utvecklingsinstitut inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Institutet betjänar statliga och kommunala beslutsfattare, sektorns aktörer, organisationer, forskningsvärlden och medborgarna.

8 8 2014, euro år 2015 och från och med år 2016 och framåt euro per år Ersättning av vårdkostnader till patienten Enligt direktivet ska en patient få kostnaderna för vård utomlands ersatta endast om samma vård ersätts i hemlandet, dvs. sådan vård som omfattas av hälso- och sjukvårdssystemet i staten i fråga. I propositionen redogörs för fem möjliga ersättningsmodeller. Regeringen föreslår att den femte ersättningsmodellen införs i lagen. Enligt förslaget ska en person som söker vård i en annan EU- eller EES-stat eller Schweiz ersättas för vårdkostnaderna i enlighet med kapitel 3-5 i sjukförsäkringslagen i form av sjukvårdsersättningar från sjukförsäkringen, om personen inte har fått tillstånd att söka vård enligt förordning (EG) nr 883/2004. Om en person under sin tillfälliga vistelse i ovan nämnda länder får vård ersätts dessa vårdkostnader till beloppet av de faktiska kostnaderna, men högst till det belopp som svarar mot kostnaderna för att ordna motsvarande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i personens hemkommun. Från den ersättning som betalas till personen dras den klientavgift av som personen skulle ha betalat för motsvarande vård i Finland. Eftersom ersättningen knyts till sjukförsäkringen innebär detta att samma bestämmelser ska tillämpas som när en patient söker ersättning för kostnader för hälso- och sjukvårdstjänster hos en privat producent. Av den allmänna motiveringen i propositionen framgår att ersättningsnivån för dessa tjänster generellt sett är låg i förhållande till den kostnad som patienten får betala. Under år 2012 var den genomsnittliga ersättningsprocenten från sjukförsäkringen för läkararvoden 22,1 procent, undersökning och vård 28,4 procent och för tandläkararvoden 33,3 procent. I propositionen föreslås vidare att sjukförsäkringslagen ändras så att patientens resekostnader ersätts till närmaste vårdplats där vården i fråga tillhandahålls Ersättningsförfarande En patient som sökt vård i en annan EU-stat kan efteråt ansöka om ersättning för de uppkomna kostnaderna hos FPA som fastställer ersättningsbeloppet. Vid fastställande kan FPA begära in information om kostnaden för motsvarande hälso- och sjukvårdstjänst i patientens hemkomun. Informationen är bindande för FPA Fördelning av kostnadsansvaret Kostnader för medicinsk nödvändig vård till en person som tillfälligt vistas i en annan EU- eller EES-stat eller Schweiz ska enligt propositionen ersättas från statens medel endast om det är fråga om sådan vård som ingår i det finländska tjänsteutbudet och om patienten själv har betalt för vården och söker ut ersättning i efterhand. Det är de faktiska kostnaderna som ersätts, men högst till det belopp som svarar mot kostnaderna för att ordna motsvarande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i patientens hemkommun. Patientens resekostnader ersätts från sjukförsäkringen. Staten ska dessutom betala för vård som i Finland ges till en patient som inte har hemkommun i Finland och för vars sjukvårdskostnader Finland med stöd av EU-lagstiftningen eller någon internationell överenskommelse svarar. Även när det gäller hälso- och sjukvård för personer som omfattas av migrationsdirektivet ska staten stå för kostnaderna enligt propositionen Förhandstillstånd I rikets proposition framgår att regeringen föreslår att möjligheten att införa ett system med förhandstillstånd i enlighet med direktivet inte ska utnyttjas

9 9 (avsnitt 1.4.3). Samtidigt föreslås att det redan gällande systemet med förhandstillstånd i enlighet med EU-förordningen (avsnitt 1.3.1) och som har funnits i hälso- och sjukvårdslagen ska flyttas till den nya lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Syftet är att samla bestämmelserna om gränsöverskridande hälso- och sjukvård i en och samma lag Rätten att använda hälso- och sjukvårdstjänster i Finland för personer från andra EU-medlemsstater I propositionen föreslås att en person som är försäkrad i en annan EU-stat har rätt att använda hälso- och sjukvårdstjänster i Finland på samma grunder som personer som är bosatta i Finland. Mottagningen av patienter från utlandet inom den offentliga hälso- och sjukvården kan i undantagsfall begränsas under en viss tid för att kunna garantera en tillräcklig och permanent tillgång till tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården eller om begränsningen är nödvändig på grund av ett tvingande skäl som gäller det allmänna intresset. Begränsningen kan användas till exempel när de tider för vårdgarantin som anges i hälso- och sjukvårdslagen har överskridits eller när hot om detta föreligger. Ett beslut om begränsning fattas av den kommun eller samkommun som ansvarar för ordnandet av hälso- och sjukvården. Begränsningen kan enligt propositionen gälla högst 12 månader åt gången. Som ett undantag från de övriga bestämmelserna i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård tillämpas inte bestämmelserna i 6 om rätten att använda hälso- och sjukvårdstjänster i Finland på personer försäkrade i Schweiz eller andra EES-stater, utan enbart på personer försäkrade i andra EU-stater. Denna begränsning beror på att patientrörlighetsdirektivet inte gäller i Schweiz, Norge, Island eller Liechtenstein när lagen träder i kraft Kontaktpunkt för gränsöverskridande hälso- och sjukvård Patientrörlighetsdirektivet förpliktar medlemsstaterna att inrätta en eller flera nationella kontaktpunkter för information till patienter om gränsöverskridande hälso- och sjukvård och för informationsutbyte mellan staterna. I propositionen föreslås att en kontaktpunkt inrättas vid Folkpensionsanstalten. Kontaktpunktens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla information om att söka vård från Finland till utlandet och från utlandet till Finland. Kontaktpunkten svarar för att producera och samla in den information som förutsätts i direktivet samt att överföra den till en webbläsarbaserad informationsportal som fungerar som kontaktpunktens huvudsakliga informationskanal. 1.6 Implementering av direktivet i Sverige Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU kort beskrivning I likhet med den modell som föreslås införas i Finland så föreslås i en proposition till Sveriges riksdag att Försäkringskassan ska pröva frågor om ersättning och betala ut beslutade ersättningar enligt direktivet. Försäkringskassan har motsvarande roll också i fråga om EU-förordning (EG) nr 883/2004. Skälet till att Försäkringskassan föreslås få denna roll är att det vid Försäkringskassan finns kompetens att pröva dessa ärenden och att det av rättsäkerhetsskäl och ändamålsenlighetsskäl därför är bäst att beslutsansvaret samlas hos försäkringskassan. Till skillnad från den finländska modellen kan de personer som begär det få ett förhandsbesked från försäkringskassan huruvida den vård som patienten söker i ett annat EU-land ger rätt till ersättning enligt lagstiftningen. Förhandsbeskedet är bindande vid en senare prövning om ersättning. Ersättningen för hälso- och sjukvårdskostnader som getts i ett annat EU-land betalas ut på ansökan till patienten

10 10 efter det att vården getts. Ersättningen ska bestämmas till ett belopp som motsvarar den vårdkostnad som skulle ha uppkommit om patientens vård hade tillhandahållits i Sverige. Bestämmelserna i Sverige är således generösare mot patienterna än motsvarande bestämmelser i Finland. Landstingen och kommunerna ska i efterhand ersätta Försäkringskassan för sådana utbetalda ersättningar som omfattas av landstingets och kommunens kostnadsansvar. Vidare föreslås i propositionen att Försäkringskassan och Socialstyrelsen vara de nationella kontaktpunkter som anges i patientrörlighetsdirektivet. 1.7 Nuläge Ålands hälso- och sjukvård köper vård utanför Åland för drygt 9 miljoner euro per år, varav merparten av vården gäller remitterade patienter med betalningsförbindelse. Totalt köps ca besök och vårddagar per år. Den enskilt största patientgruppen är patienter med cancersjukdomar. Ålands hälso- och sjukvård köper mest vård från Åbo universitets centralsjukhus (ÅUCS) och Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS). Avtal har ingåtts med de största sjukvårdsproducenterna som Ålands hälso- och sjukvård köper vård från. Det finns ingen formell prisjämförelse mellan de största producenterna, men vården vid ÅUCS är i praktiken billigare än vid UAS. Prisbilden påverkas bl.a. av valutakursen. I huvudsak styrs den remitterade vården till ÅUCS, beroende på den specialitet som behövs. Patienternas preferenser påverkar i viss mån valet av remissjukhus, i första hand utgående från språk. Ålands hälso- och sjukvård uppger att patienterna blir allt mer medvetna om att de omfattas av en vårdgaranti enligt landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård. Om patienten inte kan vårdas inom den stipulerade tiden är Ålands hälso- och sjukvård skyldig att utfärda en betalningsförbindelse så att vården kan ges vid något annat sjukhus på bekostnad av Ålands hälso- och sjukvård. 2. Landskapsregeringens förslag 2.1 Förslag till en blankettlag och en överenskommelseförordning Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en lag om tillämpning av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård med vissa i lagen angivna avvikelser. Landskapsregeringen har dessutom för avsikt att inleda förhandlingar med riket om att Folkpensionsanstalten ska sköta vissa av de uppgifter i lagen som hör till landskapets behörighet och som Folkpensionsanstalten kommer att sköta för kommuners och samkommuners räkning i riket. De förvaltningsuppgifter som föreslås överföras är för det första kontaktpunktens informationsuppgifter. Information ska både ges till personer som söker vård utomlands och till personer från andra EU-länder som söker vård i landskapet. Det här är helt nya arbetsuppgifter för landskapsförvaltningen. Enligt landskapsregeringen hör frågan om rätten att söka vård i ett annat EU-land ihop med rätten till ersättning för vårdkostnaderna. Som framgått ovan ska Folkpensionsanstalten handlägga ansökningar om ersättning för vård som en person fått i ett annat EU-land i enlighet med sjukförsäkringslagstiftningen. Det är mot denna bakgrund ändamålsenligt att Folkpensionsanstalten, som enligt rikslagen ska vara den nationella kontaktpunkten som tar emot information om hälso- och sjukvårdsutbudet i andra EUländer, övertar uppgiften att ge samma information till personer i landskapet. Kontaktpunkten ska även samla information om den hälso- och sjukvård

11 11 som finns inom det egna landet och att förmedla informationen till personer som kommer till Finland för att söka hälso- och sjukvårdstjänster. Landskapsregeringen föreslår vidare att Folkpensionsanstalten övertar handläggningen av ansökningar om förhandstillstånd för att få hälso- och sjukvård i ett annat EU-land enligt förordning (EG) nr 883/ Utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster i landskapet I avsnittet ovan om tjänsteutbudet i den finländska hälso- och sjukvården framgår att det i rikets proposition föreslås att ett organ ska inrättas i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet och som har till uppgift att följa upp och bedöma tjänsteutbudet inom den finländska hälso- och sjukvården. Organet ska besluta vilka hälso- och sjukvårdsåtgärder, undersökningar samt vård- och rehabiliteringsmetoder som hör till tjänsteutbudet i Finland. I detta arbete ska forskningsdata och annan evidens från olika områden samt etiska frågor och ordnandet av hälso- och sjukvården beaktas. Bestämmelserna om vilka åtgärder, undersökningar samt vård- och rehabiliteringsmetoder som närmare ska ingå i den finländska hälso- och sjukvården finns i rikets lag om hälso- och sjukvården. Lagen gäller inte i landskapet. Bestämmelserna om de finländska hälso- och sjukvårdstjänsterna blir ändå indirekt tillämpliga på personer i landskapet via sjukförsäkringslagstiftningen vid prövningen av ansökningar om ersättning för sjukvård som en person har fått av en privat vårdgivare eller hos en hälso- och sjukvårdsproducent i ett annat EU-land. Eftersom landskapet har egen behörighet på detta område är det i landskapets hälso- och sjukvårdslag som bestämmelser finns om vilka hälsooch sjukvårdstjänster som Ålands hälso- och sjukvård är skyldiga att ge. För närvarande är tjänsteutbudet inte närmare definierat. Precis som i rikets gällande lagstiftning är bestämmelserna allmänt formulerade och närmare beskrivningar av åtgärder, undersökningar och behandlingar saknas. Landskapsregeringen bedömer att det inte i nuläget finns någon anledning att vidta några åtgärder för att närmare definiera tjänsteutbudet i landskapet. Avsikten är dock att följa med arbetet med att definiera hälso- och sjukvårdsutbudet i riket samt att i ett senare skede ta ställning till om det finns skäl att anta egna definitioner av hälso- och sjukvårdstjänsterna i landskapet. 2.3 Landskapets ansvar när patienter söker vård utomlands Ålands hälso- och sjukvård har ett ansvar för att personer i landskapet, för vilkas vård Ålands hälso- och sjukvård ansvarar, får den hälso- och sjukvård som de behöver. Ålands hälso- och sjukvårds skyldighet att erbjuda i landskapet producerade tjänster alternativt köpta tjänster utanför landskapet förändras inte genom lagförslaget. Om patienten av någon anledning inte vill ta emot den erbjudna vården ska Ålands hälso- och sjukvård på begäran informera om rätten att söka vård i ett annat EU-land. När en patient som sökt vård utomlands kommer hem har denna enligt direktivet rätt att vid behov få samma medicinska uppföljning som om vården hade getts av Ålands hälso- och sjukvård. Enligt direktivet ska Ålands hälso- och sjukvård se till att patienter som söker eller får gränsöverskridande hälso- och sjukvård, får tillgång till sin patientjournal eller en kopia på journalen. Om patienten befinner sig utanför landskapets ska journalen göras tillgänglig på distans, med vissa förbehåll som syftar till att skydda personuppgifter. När kriterierna för att få vård enligt EU-förordning (EG) nr 883/2004 är uppfyllda, dvs. ett tillstånd har beviljats, så har Ålands hälso- och sjukvård ett ansvar för att bekosta vården. Vården ska i första hand betalas till den behandlande hälso- och sjukvårdsmyndigheten direkt. Om patienten trots

12 12 det har lagt ut kostnaderna själv så ska Ålands hälso- och sjukvård ersätta patienten i efterhand. Som anges i avsnittet ovan avser landskapsregeringen att förhandla med riket om att uppgifterna att handlägga en ansökan om förhandstillstånd och ansökan om ersättning ska överföras till Folkpensionsanstalten. En bestämmelse om förhandstillstånd i enlighet med EU-förordningen finns i 22 landskapslagen om hälso- och sjukvård. Motsvarande bestämmelse i rikets lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård blir tillämplig i landskapet genom den nu föreslagna landskapslagen om tillämpning av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Det är enligt landskapsregeringen ändamålsenligt att alla bestämmelser som rör gränsöverskridande hälso- och sjukvård samlas i en lag. Landskapsregeringen föreslår därför att den 22 i landskapslagen om hälso- och sjukvård upphävs. 2.4 Landskapets ansvar när hälso- och sjukvård ges till patienter från andra EU-medlemstater Tillhandahållande av hälso- och sjukvård När landskapet tar emot personer från andra EU-länder som kommer i syfte att söka hälso-och sjukvård måste landskapet uppfylla vissa skyldigheter enligt patientrörlighetsdirektivet. När en person däremot befinner sig i landskapet huvudsakligen av något annat skäl än för att få hälso- och sjukvård så är landskapet skyldig att erbjuda hälso- och sjukvård enligt EUförordningen (EG) nr 883/2004, när det behövs och om vården inte kan skjutas upp till efter hemfärden. Huvudregeln är att patienter från andra länder inte får diskrimineras och att vården därför ska ges på samma villkor som om personen var bosatt och försäkrad här Informationsskyldigheten Enligt patientrörlighetsdirektivet ska relevant information om den hälsooch sjukvård som tillhandahålls finnas tillgänglig. I avsnittet Information ovan redogörs kort om vilken information som ska ges. Informationsskyldigheten åläggs både kontaktpunkten och vårdgivaren, dvs. Ålands hälso- och sjukvård. Det ska bl.a. vara relevant information om den hälsooch sjukvård som tillhandahålls samt om de säkerhets- och kvalitetsnormer som gäller och vilka vårdgivare som dessa tillämpas på. En del av dessa områden hör till landskapets behörighet medan delar av det som hör till säkerhets- och kvalitetsnormerna är angelägenheter som riket utövar tillsyn över vid regionförvaltningsverket och Valvira. Nämnda myndigheter övervakar bl.a. att den som utövar ett yrke inom hälso- och sjukvården är behörig att göra det. Landskapsregeringen sköter med stöd av en överenskommelseförordning en del av tillsynsuppgifterna. Landskapsregeringen anser att det skulle vara ändamålsenligt om kontaktpunktens informationsansvar skulle överföras till Folkpensionsanstalten som ska sköta det i övriga delar av riket. Se vidare om detta i avsnittet Arvoden och avgifter till Ålands hälso- och sjukvård Likabehandlingsprincipen innebär personer som omfattas av lagen ska behandlas lika när det gäller arvoden och avgifter. Enligt gällande lagstiftning är det möjligt att fastställa avgifter på andra grunder för den som inte har hemort i landskapet. Landskapsregeringen föreslår därför en ändring av 12 LL (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. Ändringsförslaget innebär att avvikande avgifter endast kan fastställas för den som inte försäkrad i ett EU-land och bara om det inte finns något internationellt avtal som anger något annat.

13 13 Förutom denna lagändring är det är nödvändigt att utveckla bättre instrument för att prissätta hälso- och sjukvårdstjänsterna inom Ålands hälsooch sjukvård. Landskapsregeringen fattar enligt gällande lagstiftning beslut om grunderna för avgifterna till ÅHS med stöd av landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso-och sjukvård. Grunderna bör utvecklas så att prissättningen blir enkel och tydlig och samtidigt speglar de kostnader som tjänsterna ger upphov till. I det här sammanhanget är det viktigt att skilja på klientavgifter och på prissättningen av hälso- och sjukvårdstjänsterna. I den föreslagna lagtexten i rikets proposition framgår av 9 3 mom. och 20 lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård att skillnad görs mellan klientavgifter och kostnaden som kan debiteras för en hälso- och sjukvårdstjänst. Klientavgiften uppbärs alltid av patienten och motsvarar i regel inte kostnaden för att producera tjänsten. En skild prislista eller ett prissättningssystem måste därför finnas vid sidan av klientavgifterna för de olika hälso- och sjukvårdstjänsterna som tillhandahålls. Hälso- och sjukvårdstjänster som ges till personer från andra EU-länder ska faktureras till FPA i enlighet med prislistan om vården har getts med stöd av EU-förordningen eller någon internationell överenskommelse. FPA fakturerar sedan i sin tur den försäkrande staten om inte något annat är särskilt bestämt för det aktuella landet. Om vården däremot har getts med stöd av direktivet ska patienten själv betala fakturan och söka ersättning i efterhand i den EU-stat där patienten är försäkrad. Prissättningen behövs både när en person från utlandet får vård vid Ålands hälso- och sjukvård och när en person i landskapet söker vård i ett annat EU-land. I det första fallet behövs prissättningen för att kunna fakturera kostnaden till den som ska betala, dvs. patienten eller Folkpensionsanstalten. I det andra fallet ska Ålands hälso- och sjukvård på Folkpensionsanstaltens begäran tillhandahålla uppgifter om vad motsvarande vårdtjänst skulle ha kostat om den getts vid Ålands hälso- och sjukvård. Uppgiften behövs för att bestämma storleken på ersättningen från sjukförsäkringen till patienten Andra bestämmelser för patientens säkerhet, integritet och rättsskydd I direktivet finns också bestämmelser om rätten till patientjournal, personlig integritet, förfarande vid klagomål och yrkesansvarsförsäkring. Även i fråga om dessa bestämmelser ska likabehandlingsprincipen gälla. Gällande bestämmelser inom dessa områden hör delvis till landskapets behörighet och dels till rikets behörighet. Landskapsregeringen konstaterar att den gällande lagstiftningen är förenlig med EU-direktivets krav och att den inte gör någon skillnad på patienter som kommer från andra EU-länder och dem som hör till Ålands hälso- och sjukvårds ansvarsområde. Direktivet förutsätter därför inte några lagändringar till dessa delar. 2.5 Informationsuppgifterna vid kontaktpunkten Med direktivet följer ett omfattande informationsansvar. Informationen ska enligt direktivet skötas vid en s.k. kontaktpunkt. Landskapsregering avser att förhandla om att detta ansvar i en överenskommelseförordning överförs till Folkpensionsanstalten. I rikets proposition med förslag om lag till gränsöverskridande hälso- och sjukvård anges kontaktpunktens uppgifter närmare. Folkpensionsanstalten ska bl.a. sammanställa, tillhandahålla och sprida information som hänför sig till det finska hälso- och sjukvårdssystemet och som gäller hälso- och sjukvårdstjänsterna samt användningen av och tillgången till dem. Vidare ska information ges om vårdpraxis och förfarandena i anslutning till sökande av vård samt kraven på vårdens kvalitet och säkerhet samt tillsynen över och utvärderingen av verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården. Folkpensionsanstalten ska dessutom infor-

14 14 mera om patientens rättigheter och huruvida en patient kan söka ändring och rättelse i ett beslut. Folkpensionsanstalten ska också informera om användningen av utländska hälso- och sjukvårdstjänster, ersättningen för kostnaderna för dessa samt förfarandena som gäller detta. Slutligen ska folkpensionsanstalten informera om kontaktpunkter i andra stater. Den information som kontaktpunkten ska sammanställa ska vara lättillgänglig, även för personer med funktionshinder. Vid behov ska den lämnas elektroniskt. Lanskapsregeringen konstaterar att informationsansvaret är omfattande och att det inkluderar både uppgifter som hör till rikets och landskapets behörighet. Det mest ändamålsenliga skulle därför vara om en och samma myndighet samlade och tillhandahöll samma information till personer som efterfrågar den i landskapet. Även om Folkpensionsanstalten övertar informationsuppgifter från landskapet kommer införlivandet av direktivet att leda till nya arbetsuppgifter för Ålands hälso- och sjukvård när det gäller att sammanställa information. Ålands hälso- och sjukvård måste bl.a. lämna uppgifter till kontaktpunkten om den vård som ges i landskapet och vad den kostar. Ålands hälso- och sjukvård kommer också att vara tvungen att ge utlåtanden och andra uppgifter till Folkpensionsanstalten i enskilda ärenden. 2.6 Landskapets deltagande i hälso- och sjukvårdssamarbetet Ett av syftena med patientrörlighetsdirektivet är att främja vårdsamarbetet mellan medlemsstaterna. Enligt artiklarna i direktivet ska medlemstaterna bistå varandra med information i den utsträckning som behövs för att genomföra direktivet. Informationsutbytet ska bl.a. gälla information om respektive lands legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal. Samarbetet omfattar vidare erkännandet av recept, ett Europeiskt referensnätverk, dvs. nätverk för högspecialiserad vård, ett europeiskt e-hälsonätverk som ska sammanföra allt det e-hälsosamarbete som redan pågår på EU-nivå, ett nätverk för utvärdering av medicinska metoder samt sällsynta sjukdomar. För att genomföra artiklarna om hälso- och sjukvårdssamarbetet förutsätts ytterligare utredningar. Arbetet leds av kommissionen och kommer att resultera i så kallade genomförande- och delegerade akter. En del av de lagstiftningsområden som berörs hör till rikets behörighet medan andra hör till landskapet. I takt med att nätverken tar form och samarbetena växer fram kan det bli aktuellt att ändra eller anta ny lagstiftning. I detta skede föreslår landskapsregeringen inte några bestämmelser om hälso- och sjukvårdssamarbete men avser att fortsättningsvis följa utvecklingen och om behov uppstår återkomma till lagtinget med ett lagförslag. 2.7 Förslagets konsekvenser i landskapet Skrivs färdigt efter remissen. Ekonomiska konsekvenser: - Vård utomlands enligt direktivet bekostas från sjukförsäkringen. - Vård till andra EU-medborgare: ÅHS skickar räkning till FPA som fakturerar försäkringsstaten. - Ekonomiska konsekvenser oklara när det gäller förhandstillstånd: Ett fall februari 2012 och ett i januari Kommer fler patienter att försöka söka tillstånd. Är förhållandena sådana (långa köer vårdgarantin) så att tillstånd måste beviljas? Info om kostnader för de två fallen saknas ännu. Sverige har inte fakturerat ännu. Underlaget är dock för litet för att kunna dra några slutsatser från det. Nya uppgifter för ÅHS: - ge information om rätten till gränsöverskridande hälso- och sjukvård

15 15 - utveckla sina instrument för att prissätta tjänster och - ge utlåtande till FPA om förhandstillstånd söks. 2.8 Ärendets beredning Ärendet föreslås skickas på remiss till Ålands hälso- och sjukvård, Förtroenderådet, Ålands handikappförbund, Handikapprådet, Medimar, Cityläkarna och Ålands tandläkarförening. Detaljmotivering 1. Landskapslag om tillämpning av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård 1 Lagens tillämpningsområde. Landskapsregeringen föreslår med hänvisning till den allmänna motiveringen ovan att rikets lag om gränsöverskridande hälso- och sjukvård görs tillämplig i landskapet med vissa avvikelser som anges i denna lag. Lagen innebär att EU:s s.k. patientrörlighetsdirektiv implementeras. I rikslagen finns också bestämmelser som införs för att genomföra EU-förordningarna (EG) 883/2004 och 987/2009. De flesta ersättningar som ska betalas ut till patienterna enligt lagen föreslås betalas ut med stöd av sjukförsäkringslagen som är rikets behörighet. Landskapsregeringen föreslår vidare att de ändringar som införs i riket samtidigt ska träda ikraft i landskapet. 2 Personer som omfattas av tillämpningsområdet. I bestämmelsen definieras de personer som omfattas av landskapslagen. I landskapet ansvarar Ålands hälso- och sjukvårdsmyndighet för att personer i landskapet vid behov har tillgång till hälso- och sjukvård. När det gäller personer som inte har hemkommun i landskapet och som vistas här tillfälligt för arbete, studier eller av något annat skäl så finns vid sidan om landskapslagstiftning bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla hälso- och sjukvård och om betalningen av hälso- och sjukvårdstjänsterna i EU-lagstiftning och internationella överenskommelser. Enligt punkt 1 ska landskapslagen tillämpas, i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster som en person söker eller redan har fått i någon annan EUstat, på personer med hemkommun i landskapet. Dessutom omfattas personer som är sjukförsäkrade i Finland och som hör till Ålands hälso- och sjukvårdsmyndighets ansvar på grund av lag eller en internationell överenskommelse som landskapet omfattas av. Enligt punkt 2 så omfattas de personer som definieras i 2 2 punkten rikets lag med tillägget att Ålands hälso- och sjukvårdsmyndighet dessutom ska vara den ansvariga hälso- och sjukvårdsmyndigheten med stöd av lag eller en internationell överenskommelse. Punkt 3 gäller tillstånd till hälso- och sjukvård utanför bosättningsstaten enligt artikel 20 i EU-förordningen (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Landskapslagen ska i fråga om sådana tillstånd omfatta personer för vilka Ålands hälso- och sjukvård är ansvarig hälsooch sjukvårdsmyndighet. Om tillstånd till vården ges innebär det att Ålands hälso- och sjukvård tar på sig kostnadsansvaret för vården. 3 Begränsning av tillämpningsområdet. I rikslagen undantas vissa angivna områden från lagens tillämpning i enlighet med artikel 1 punkt 3 i direktivet. Ett av de uppräknade undantagen i direktivet gäller allmänna vaccinationsprogram. Enligt bestämmelsen ska direktivet inte tillämpas på allmänna vaccinationsprogram mot infektionssjukdomar som inriktas uteslutande på att skydda hälsan hos befolkningen i en medlemsstat och som är föremål för särskilda planerings- och genomförandeåtgärder. I 3

16 16 3 punkten i rikslagen anges att lagen inte ska tillämpas på vaccinationer i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. Landskapsregeringen föreslår i tillägg till detta att de allmänna vaccinationer som ges till en större krets personer i landskapet för att förhindra en smittosam sjukdom och där beslut om att ordna vaccineringen fattats och bekostas av Ålands hälso- och sjukvård inte ska omfattas av lagens tillämpningsområde. Landskapet har behörighet att inta en sådan bestämmelse i lagen då ett sådant beslut hör till ordnandet av hälso- och sjukvården. Ett exempel på ett sådant beslut är erbjudandet av HPV-vaccin till flickor mellan 12 till 14 år i landskapet. När det gäller TBE-vaccineringen i landskapet konstateras att den har beslutats och bekostats av riksmyndigheterna. 4 Hänvisningar till annan lag. Hänvisningar i rikslagen till annan rikslagstiftning eller andra lagrum rikslagstiftningen, på de områden där landskapet har egen lagstiftning, har ersatts med hänvisningar till motsvarande lagrum i landskapslagstiftningen. I 3 mom. hänvisas till 2 och 9 landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård (2007:23). I syfte att möjliggöra motsvarande avgränsning av lagens tillämpningsområde i fråga om högkostnadsskyddet som föreslås i rikslagen, föreslår landskapsregeringen att 2 landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård ändras samtidigt som denna lag träder i kraft. 5 Definitioner. Landskapsregeringen föreslår vissa kompletteringar i blankettlagen till definitionerna i 4 rikslagen. Enligt denna lag ska begreppet överenskommelser om social trygghet begränsas till de internationella överenskommelser som lagtinget har gett samtycke till att ska gälla i landskapet. Det finns inte någon heltäckande uppräkning i propositionen, men några överenskommelser omnämns särskilt i allmänna motiveringen. Landskapet är bundet av dem som nämns i propositionen. Definitionen för begreppet offentlig hälso- och sjukvård anpassas i lagförslaget till vad som är offentlig hälso- och sjukvård enligt lagstiftningen i landskapet. I landskapet är Ålands hälso- och sjukvård skyldig att ordna offentlig hälso- och sjukvård med stöd av 37 i landskapslagen om hälsooch sjukvård. En kommun eller samkommun som ansvarar för ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänster ska i landskapet avse Ålands hälso- och sjukvård. 6 Begränsningar i mottagning för vård. Landskapsregeringen föreslår att det i landskapet är Ålands hälso- och sjukvård som fattar beslut om begränsningar i mottagning för vård. Ett sådant beslut ska meddelas landskapsregeringen och den kontaktpunkt som ansvarar för informationen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Målsättningen är att överenskomma med riket om att Folkpensionsanstalten även ska vara kontaktpunkt för landskapet. I kontaktpunktens uppgifter ska ingå att informera om vilken vård som ges i landskapet och vilka eventuella begränsningar som har beslutats. Överföringen av uppgifterna förutsätter en överenskommelseförordning. Enligt rikslagens 7 ska ett beslut om begränsningar meddelas till tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket. Förvaltningsuppgifter som regionförvaltningsverket har med stöd av gällande rikslagstiftning i landskapet har överförts till landskapsregeringen med stöd av Republikens presidents förordning (2010:2) om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland. Landskapsregeringen bedömer att ett beslut om begränsningar i mottagning

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 .1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

UTVÄRDERINGSPROMEMORIA OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 14.2.2013

UTVÄRDERINGSPROMEMORIA OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 14.2.2013 UTVÄRDERINGSPROMEMORIA OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 14.2.2013 UTVÄRDERINGSPROMEMORIA OM GRÄNSÖVERSKRIDANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 1 1. INLEDNING... 6 2. PATIENTDIREKTIVET... 12 2.1. Allmänt...

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 Helsingfors/Mariehamn 15.10.2013 Nr 32/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 18.9.2013, nris 187 och 190/2013. Till Justitieministeriet Ärende

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 Helsingfors - FIN www.samsnet.fi

Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 Helsingfors - FIN www.samsnet.fi Utlåtande 699437 v.7 STM 100:00/2012 31.5.2013 Social- och hälsovårdsministeriet kirjaamo@stm.fi, potilasdirektiivi@stm.fi Ärende: Begäran om utlåtande Regeringens proposition till riksdagen med förslag

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands sjuksköterskeförbund

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 mars 2006 Nr 187 193 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Lag om ändring av lagen om domännamn... 593 188 om domännamnsförvaltning i landskapet Åland...

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem PROPOSITIONENS

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

RP 217/2005 rd. I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen

RP 217/2005 rd. I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 kap. 6 och 15 kap. 2 i sjukförsäkringslagen samt 12 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen, av 68 i en lag om ändring av utlänningslagen och av 1 i lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU3 Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:168 Återsändande av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01 Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsstyrning och stöd Vårdersättningssystem patientavgiftsfragor@sll.se

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; SFS 1999:268 Utkom från trycket den 1 juni 1999 utfärdad den 12 maj 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6 )

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6 ) 1 (7) Socialdepartamentet 103 33 Stockholm Punkt 4 Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6 ) (Socialdepartementets dnr S2012/2474/FS) Försäkringskassan har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18)

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-05-05 Diarienummer 150272 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Förslag

Läs mer

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 1(6) Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 4 Högkostnadsskydd... 2 Öppen hälso- och sjukvård... 2 Inledning... 2 Indexreglering... 2 Högkostnadskort... 3 Besök m m som inte ingår i högkostnadsskyddet...

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Yttrande över kompletterande svar rörande Patientrörlighet inom EES Ds2015:18

Yttrande över kompletterande svar rörande Patientrörlighet inom EES Ds2015:18 MISSIV 1(2) 2015-04-30 RJL 2015/784 Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Yttrande över kompletterande svar rörande Patientrörlighet inom EES Ds2015:18 Förslag till beslut Nämnden

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 Helsingfors/Mariehamn 21.1.2013 Nr 7/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 28.11.2012, nris 187,190, 192, 194, 196, 198 och 200/2012 Till Justitieministeriet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Nya regler om fri rörlighet för patienter

Nya regler om fri rörlighet för patienter Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys D e c e m b e r n u m m e r 1 5-2 0 0 8 Eva Edwardsson* Nya regler om fri rörlighet för patienter Sammanfattning EG-domstolen har sedan

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6)

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6) Sid l (5) VÄSTRA GÖTALAN DS REG JON EN Datum 2012-06-19 Diarienummer RS 895-2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6) Västra Götalandsregionen har

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 274/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om villkoren för deltagande i kostnaderna för produktionsstödet för el som produceras vid vissa vindkraftverk som byggs i landskapet

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV TANDVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands Tandläkarförbund rf

Läs mer

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet EXPEDIERING AV LÄKEMEDEL MOT ETT EUROPEISKT RECEPT

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet EXPEDIERING AV LÄKEMEDEL MOT ETT EUROPEISKT RECEPT Föreskrift 23.1.2014 Dnr 000493/00.01.02/2013 1/2014 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet EXPEDIERING AV LÄKEMEDEL MOT ETT EUROPEISKT RECEPT Lääkealan turvallisuus- ja

Läs mer

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall KLAGAND- "a ":,I DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle Mål nr Rotel 4 Sida 1 (6).--- - MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall u OVERKLAGAT BESLUT Beslut av Försaknngskassan

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 2015:14 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/720 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

RP 61/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 61/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen ändras så att av en

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

RP 44/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen,

RP 44/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen, RP 44/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen, lagen om bostadsbidrag för pensionstagare och lagen om handikappförmåner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer