Den svenska modellen. Synen på den svenska samhällsmodellens relevans i omvärlden

Transkript

1 Den svenska modellen Synen på den svenska samhällsmodellens relevans i omvärlden Svenska institutet & United Minds 2012

2 Tryckt av Åtta.45 Tryckeri AB, Solna,

3 3

4 4 Förord...7 Inledning...8 Metodik...8 Sammanfattning och konsekvenser...11 Övergripande slutsatser...11 Den svenska samhällsmodellens relevans i omvärlden...12 Kännedomen om Sverige...15 Bilden av den svenska samhällsmodellens värderingsgrund...17 Bilden av den svenska samhällsmodellens uttryck...22 Andra länders utmaningar och den svenska samhällsmodellens relevans...31 Brasilien...32 Brasiliens stora utmaningar...32 Värderingar inom samhällsområdet...33 Sveriges relevans i Brasilien...36 Egypten...38 Egyptens stora utmaningar...38 Värderingar inom samhällsområdet...40 Sveriges relevans i Egypten...42 Frankrike...44 Frankrikes stora utmaningar...44 Värderingar inom samhällsområdet...46 Sveriges relevans i Frankrike...49 Indien...50 Indiens stora utmaningar...50 Värderingar inom samhällsområdet...52 Sveriges relevans i Indien...55 Japan...57 Japans stora utmaningar...57 Värderingar i Japan...59 Sveriges relevans i Japan...61 Kina...63 Kinas stora utmaningar...63 Värderingar inom samhällsområdet...65 Sveriges relevans i Kina...68 Polen...70

5 5 Polens stora utmaningar...70 Värderingar inom samhällsområdet...72 Sveriges relevans i Polen...75 Ryssland...77 Rysslands stora utmaningar...77 Värderingar inom samhällsområdet...79 Sveriges relevans i Ryssland...82 Storbritannien...84 Storbritanniens stora utmaningar...84 Värderingar inom samhällsområdet...86 Sveriges relevans i Storbritannien...89 Sydafrika...91 Sydafrikas stora utmaningar...91 Värderingar inom samhällsområdet...93 Sveriges relevans i Sydafrika...96 Turkiet...98 Turkiets stora utmaningar...98 Värderingar inom samhällsområdet Sveriges relevans i Turkiet USA USA:s stora utmaningar Värderingar i USA USA ur ett svenskt perspektiv Appendix Länder och intervjupersoner i undersökningen...111

6 6

7 7 Förord Återigen är den svenska modellen ett begrepp som figurerar internationellt. Frågan är vad omvärlden lägger in i denna modell idag? Hur uppdaterad och hur relevant är den? Svenska institutet har regeringens uppdrag att skapa intresse och förtroende för det samtida Sverige internationellt. För att kunna göra det krävs en god omvärldskunskap. Som ett led i SI:s arbete att löpande följa och utvärdera Sverigebilden utomlands har vi genomfört studien: Den svenska modellen Synen på den svenska samhällsmodellens relevans i omvärlden. Studien har omfattat tolv länder. Med utgångspunkt i de olika ländernas egna samhällsutmaningar och skilda kulturella värdegrunder har vi undersökt i vilken mån och på vilket sätt svenska erfarenheter, värderingar, system mm kan vara relevanta för beslutsfattare och opinionsbildare i andra länder. Intresset för svenskt samhällsstyre uppmärksammas kontinuerligt i omvärlden. Enligt studierna Country Rep Track från Reputation Institute och Anholt GfK Roper Nation Brands Index (NBI) är omvärldens bild av svenskt samhällsstyre generellt mycket positiv. Detta gäller särskilt demokrati och den låga korruptionsnivån, fred och säkerhet, jämlikhet samt yttrandefrihet. Mest positiv är omvärlden till svensk jämställdhet. Den nu aktuella studien bekräftar att synen på den svenska modellen är fortsatt positiv. Men samtidigt minskar kännedomen om Sverige inte minst i de stora tillväxtekonomierna och i synnerhet hos yngre personer. Bilden av den svenska modellen förefaller inte vara helt uppdaterad. En viktig uppgift framöver blir, att utifrån vad som är relevant i vår omvärld, bidra till en ökad kännedom om det samtida Sverige. Studien har utförts av United Minds på uppdrag av och i samarbete med SI och med viktigt stöd från de svenska utlandsmyndigheterna i de undersökta länderna. United Minds har gjort intervjuerna och analysen. Slutsatser och konsekvenser av studien är diskuterade och bearbetade gemensamt. Vi vill dela med oss av denna studie och ser fram emot såväl fördjupade och intressanta samtal som möjliga aktiviteter för fortsatta långsiktiga relationer mellan Sverige och andra länder. Stockholm juni 2012 Annika Rembe Generaldirektör Svenska institutet

8 8 Inledning Svenska institutet (Si) är en myndighet med uppdrag att bidra till Sveriges utrikespolitiska målsättningar inom bland annat kultur och samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation samt demokrati och global utveckling. Genom relationsskapande verksamhet och utbyte med opinionsbildare och allmänhet internationellt skapas ökad kunskap och intresse för svenska styrkor och aktörer. Relevans och effektivitet i det Sverigefrämjande arbetet förutsätter att SI har god kunskap om målgrupperna. Därför genomförs, utifrån olika aspekter, kontinuerliga undersökningar och studier av synen på och kunskapen om Sverige i andra länder. Ambitionen är att den kunskap som tas fram även ska vara tillgänglig och användbar för andra aktörer. I tidigare undersökningar av bilden av Sverige går att utläsa att det svenska samhällsstyret uppmärksammas i omvärlden. Den svenska samhällsmodellen, det begrepp som används i denna studie, väcker intresse i andra länder. Som underlag för det Sverigefrämjande arbetet finns behov av att fördjupa kunskapen om bilden av den svenska samhällsmodellen, bland annat för att kartlägga i vilken utsträckning denna uppfattas vara relevant i andra länder. Målet med studien är att ge en kvalitativ bild av hur omvärlden ser på den svenska samhällsmodellen och undersöka om den i olika avseenden kan uppfattas relevant för aktuella samhällsutmaningar i andra länder. Syftet är att med detta kunskapsunderlag få ett praktiskt verktyg i utformandet och genomförandet av aktiviteter som främjar långsiktiga relationer mellan Sverige och andra länder. Studien ger en aktuell bild av den svenska modellens relevans för dagens internationella utmaningar. Metodik Urval av länder Tolv länder har valts ut för denna studie. Samtliga finns bland Utrikesdepartementets geografiska prioriteringar för Sverigefrämjandet. Urvalet har gjorts i syfte att säkerställa en global spridning av länder som alla är relevanta för Sverige. De tolv länder som ingår i studien är: Brasilien, Egypten, Frankrike, Indien, Japan, Kina, Polen, Ryssland, Storbritannien, Sydafrika, Turkiet och USA. Hänsyn har tagits till de kulturella värderingar som finns i olika länder. En viktig grund för värderingsvariabeln är Inglehart Welzers kulturkarta som baseras på undersökningen World Values Survey (WVS). Värderingsvariabeln är av betydelse eftersom synen på samhällsstyrning och sakfrågor inom detta område i stor utsträckning har sin grund i kulturella värderingar. Genom att delvis utgå från de geografiska värderingskluster som Inglehart Welzers kulturkarta redovisar säkerställdes studiens globala perspektiv.

9 9 Urval av intervjupersoner För att undersöka omvärldens syn på den svenska samhällsmodellen har SI låtit genomföra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med personer i de olika länderna. Det finns ett flertal andra undersökningar, däribland Anholt GfK Nation Brands Index (NBI), som ger grundläggande kunskap om hur den svenska samhällsmodellen uppfattas i omvärlden. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för bilden av modellen. Målet med urvalet av intervjupersoner är att studien ska ge en så bred bild som möjligt av hur den svenska samhällsmodellen uppfattas i omvärlden. Intervjupersonerna har även valts med avsikten att de professionellt ska kunna ge en allmän bild av stora samhällsutmaningar som deras egna länder står inför, samt kunna förklara den nationella synen på ett antal sakfrågor och värderingar inom samhällsområdet (se under avsnittet Genomförande av intervjuer). Urvalet av intervjupersoner skedde i samråd med Utrikespolitiska institutet, flera svenska och utländska universitetsinstitutioner, samtliga inblandade svenska utlandsmyndigheter, internationella utrikeskorrespondenter och utländska ambassader i Stockholm, samt SI:s egna medarbetare och nätverk. Med utgångspunkt i en lista på cirka 300 potentiella intervjupersoner valdes 37 personer ut för att ingå i studien, tre i respektive land (fyra i Brasilien). SI har eftersträvat deltagande av såväl män som kvinnor och intervjupersoner i olika åldrar. Intervjupersonerna i studien är hämtade från olika samhällssektorer och vitt skilda expertområden. De utgörs av företagsledare, statsvetare, människorättsaktivister, kulturarbetare, journalister och ekonomer. I studien deltar de i egenskap av experter inom sina kunskapsområden, i frågor rörande sitt land. De företräder ingen annan än sig själva och deltar inte som representanter för den verksamhet de arbetar i. Sammantaget ger de 37 utvalda intervjupersonerna en god bild av den svenska samhällsmodellen i omvärlden. På grund av urvalsförfarandet kan tre intervjupersoner i ett land ge en relativt god bild av landetssamhällsutmaningar och syn på sakfrågor inom samhällsområdet. För att säkerställa att studien ger en rättvisande bild har intervjuerna också kompletterats med analys av andra undersökningar och internationella index. Urvalet är gjort för att fördjupa och bidra till ytterligare förståelse kring omvärldens bild av den svenska samhällsmodellen. Berörda svenska utlandsmyndigheter har givits möjlighet att kommentera de olika landstexterna i studien. Genomförande av intervjuer Genomförandet av intervjuerna skedde under perioden november 2011 till januari Intervjuerna gjordes i första hand över telefon, men i några fall även personligen i Sverige och i USA. I genomsnitt tog varje intervju ungefär 60 minuter att slutföra. Alla intervjupersoner genomgick en intervju med ett antal förberedda frågor. De fick möjlighet att svara öppet på frågorna och utveckla sina svar, vilket ledde till att de uppehöll sig olika länge vid olika frågor. Övergripande frågeblock berörde synen på 1) den svenska samhällsmodellen, 2) det egna landets samhällsutmaningar och 3) ett antal utvalda sak och värderingsfrågor inom samhällsområdet: yttrandefrihet, jämställdhet, barns rättigheter, sexuella minoriteters rättigheter, social rörlighet och synen på individ, familj och stat. Eftersom delar av intervjuerna utgick från det egna landets samhällsutmaningar tenderar landstexterna i studien att vara problemorienterade. Flera utlandsmyndigheter har kommenterat att helhetsbilden är mer positiv än den som

10 10 intervjupersonerna ger, men eftersom frågorna handlade om utmaningar var det snarare det negativa perspektivet som lyftes fram. Analysföretaget United Minds har genomfört intervjuerna och säkerställt förekommande citat med intervjupersonerna. Intervjupersoner har godkänt alla i studien förekommande citat. För analys och tolkning av intervjuer och citat svarar SI och United Minds. Studiens innehåll Studien innehåller två övergripande kapitel. Det första rör omvärldens bild av den svenska samhällsmodellen och det andra behandlar samhällsutmaningar och den svenska samhällsmodellens relevans i respektive land. Förutom intervjuerna hänvisar studien även till ett antal externa undersökningar och analyser. I det inledande kapitlet refereras det i första hand till Nation Brands Index (NBI) vilket är en undersökning som mäter länders internationella anseende. Till grund för NBI ligger en årlig kvantitativ undersökning i 20 länder där uppfattningen om 50 länder kartläggs inom områdena: näringsliv, befolkning, samhällsstyrning, turism, kultur samt landets förmåga att locka till sig talang för studier, forskning och arbetsliv. I det andra kapitlet är World Values Survey (WVS) den centrala referensundersökningen. WVS är en undersökning som har kartlagt sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar i 97 av världens länder. Av särskild betydelse är Inglehart Welzers kulturkarta som baseras på WVS. Kulturkartan kondenserar ett antal variabler till två dimensioner av variation i kulturella värderingar: traditionella mot sekulär rationella värderingar, samt överlevnads mot självuttryckande värderingar. Andra indikatorer har inhämtats från OECD, IMF och Eurostat, men också från internationella index såsom The Economist Intelligence Units Democracy Index, World Economic Forums Global Gender Gap Index, Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex, Transparency Internationals Corruption Perceptions Index och UNDP:s Human Development Report. I några av landtexterna hänvisas även till Rainbow Europes Country Index, som tas fram av International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (ILGA).

11 11 Sammanfattning och konsekvenser Övergripande slutsatser Vid en jämförelse mellan de resultat som vi erhållit från studiens intervjupersoner och de bakgrundsstudier som vi tolkat detta resultat mot kan vi dra slutsatsen att denna studie bekräftar att synen på den svenska samhällsmodellen är positiv i stort, men att kännedomen om Sverige är avtagande, vilket också konstateras i Nation Brands Index (NBI). Detta gäller inte minst i tillväxtekonomier som Brasilien, Egypten, Indien, Kina, Ryssland, Sydafrika och Turkiet. Bilden av Sverige är mest positiv i de länder som ligger oss närmast rent geografiskt, ju längre bort desto mindre uppdaterade referenser till svenska värderingar och uttryck för dessa. Kännedom och attityd är även starkast bland äldre världen över, och den är formad av den roll som Sverige historiskt spelat. Därför behövs insatser för att stärka bilden av Sverige i yngre generationer samt i de tillväxtekonomier som ligger längst ifrån oss de som tenderar att rikta sitt intresse åt andra än Västeuropa vad gäller erfarenhetsutbyten på samhällsnivå. De intervjuade experterna har varierande förkunskaper om Sverige, men generellt beskriver de det svenska samhället som välfungerande. Det svenska samhället präglas enligt intervjupersonerna i stort av jämlikhet och jämställdhet. Svenskar beskrivs som icke hierarkiska och konsensusinriktade. Beröm delas ut för Sveriges internationella ansvarstagande och för att svenskar har en öppen och tolerant attityd till varandra och sin omvärld. Den svenska samhällsmodellen är intimt förknippad med den svenska välfärdsstaten. De mest insatta intervjupersonerna känner till att de svenska välfärdssystemen har reformerats efter det senaste regeringsskiftet, men få kan nämna några konkreta exempel på förändringar som genomförts. Sverige beskrivs som ett kunskapssamhälle med ett bra utbildningssystem. Intervjupersonerna i de mer näraliggande länderna känner dock till att svenska skolelever inte längre ligger i topp i internationella kunskapstester (Pisa 2009). Den svenska familjepolitiken med offentligfinansierad barnomsorg och lång betald föräldraledighet känner också de mer insatta intervjupersonerna till. I Japan uppfattas den svenska familjepolitiken som intressant och tillämplig för det egna landet, men i övriga länder utanför Europa framstår den som orealistisk och mindre relevant. Enligt World Values Survey (WVS) är Sverige i ett internationellt perspektiv värderingsmässigt extremt och långt ifrån det vi ofta kallar för landet lagom eller mellanmjölkslandet. Den långsiktiga trenden är förvisso att ekonomisk utveckling, globalisering och urbanisering föder framväxten av värderingar som liknar de som präglar Sverige, vilket kan gagna vår relevans som samhällsaktör i framtiden. De mer insatta intervjupersonerna känner till att Sverige i sociala frågor, som synen på sexuella minoriteter, präglas av progressiva värderingar. Att det råder yttrandefrihet i Sverige verkar alla ta för givet, men ingen av intervjupersonerna nämner yttrandefrihet som en svensk profilfråga. En av intervjupersonerna i Kina kritiserar till och med Sverige för att inte i tillräcklig utsträckning driva frågan om yttrandefrihet gentemot den kinesiska regimen.

12 12 Symboler och konkreta uttryck för de mer grundläggande värderingarna är viktiga för hur Sverige uppfattas i omvärlden, framförallt i de länder där kännedomen är som lägst. De två områden som upplevs som starkast kopplade till den svenska samhällsmodellen är jämlikhet/jämställdhet samt samhälleligt omhändertagande. Det är även inom dessa två fält som flest konkreta symboler återfinns i intervjupersonernas medvetande. Minst insikt kring konkreta uttryck och symboler återfinns vad gäller begreppet konsensus. Den svenska samhällsmodellens relevans i omvärlden I nedanstående figur redovisas ett antal utvalda frågor inom samhällsområdet som anses vara mest relevanta för de olika länderna. Frågorna baseras på vad intervjupersonerna själva anser vara viktigt utifrån de resonemang de för i studien: Figur 1: 1. Jämställdhet; Intresset för jämställdhet ökar i omvärlden, och kommer att öka ytterligare. Sverige kan vara relevant att utbyta erfarenheter med i frågor som rör jämställdhet med samtliga länder som studien omfattar, utifrån olika ingångsvärden. 2. Barns rättigheter; I flera av studiens länder inskränks respekten för barns rättigheter. I flera av dessa länder är utsikterna för samarbete med Sverige mindre, och stöd i första hand aktuellt till barnrättsorganisationer i dessa länder. 3. Yttrandefrihet: I figuren ovan redovisas de länder där inskränkningar i yttrandefriheten är ett stort problem och där Sverige kan vara en relevant samarbetspartner i detta frågeområde. Samarbete med intresseorganisationer är att föredra i denna typ av komplexa frågor. 4. Sexuella minoriteters rättigheter: Sexuella minoriteter är en utsatt grupp i flera av de länder som studien omfattar. I figuren redovisas de länder där frågan framstår som mest relevant att samverka kring, avvägt mot andra prioriteringar. Samarbete med intresseorganisationer är att föredra i denna typ av komplexa frågor. 5. Barnomsorg & utbildning; Att utbyta erfarenheter kring barnomsorg och utbildning framstår som mer relevant i de mer utvecklade länderna, med större möjligheter inom detta område. I vissa länder, såsom Japan, är det i första hand barnomsorg som är av intresse. I andra länder, såsom i Storbritannien, kretsar intresset mer kring utbildning. I figuren redovisas de länder där intervjupersonerna uttryckt ett intresse för svensk barnomsorg och/eller utbildning.

13 Övergripande utmaningar för Sveriges relevans i omvärlden Den avtagande kännedomen om Sverige och den svenska samhällsmodellen. Den avtagande relevansen för Västeuropa bland tillväxtekonomierna. Att Sverige i vissa hänseenden framstår som ett svåruppnåeligt och verklighetsfrämmande ideal. Att normer uppfattas alltför starka i Sverige, vilket kan påverka öppenhet och därmed talangförsörjningen. Att Sveriges röst inte är tillräckligt stark gällande yttrandefrihet i världen. Att det saknas välkända och aktuella symboler för flera av våra grundläggande värden. 13

14 Synen på den svenska samhällsmodellen I detta kapitel redovisas den bild av den svenska samhällsmodellen som intervjupersonerna i studien ger. Kapitlet inleds med den övergripande kännedomen om Sverige och den svenska samhällsmodellen under rubriken Kännedomen om Sverige. Därefter beskrivs den värderingsgrund som modellen upplevs stå på i delen Synen på den svenska samhällsmodellens värderingsgrund. Under rubriken Synen på den svenska samhällsmodellens uttryck avslutas kapitlet med en redogörelse för hur den svenska samhällsmodellen konkret upplevs ta sig uttryck i reformer eller företeelser i samhället.

15 15 Kännedomen om Sverige Den allmänna kännedomen om Sverige är förhållandevis god ur ett globalt perspektiv. Enligt Nation Brands Index (NBI) 2011 placerar sig Sverige på 21:a plats av 50 jämförda länder avseende allmän kännedom hur välbekanta människor uppfattar sig vara med ett land. NBI mäter också den övergripande uppfattningen om länder genom att väga samman attityderna till dem inom sex områden: näringsliv, befolkning, samhällsstyre, turism, kultur samt landets förmåga att locka till sig talang för studier, forskning och arbetsliv. Den sammanvägda uppfattningen placerar Sverige på en 10:e plats i NBI. Uppfattningarna om Sverige är med andra ord jämförelsevis mer positiva än vad Sverige är känt. Området samhällsstyre är särskilt betydelsefull för denna rapports vidkommande eftersom den mäter uppfattningen om den svenska samhällsmodellen mer specifikt: synen på bland annat det politiska styrets kompetens, huruvida landet respekterar mänskliga rättigheter samt landets internationella agerande i frågor som fred och miljöskydd. Avseende Sveriges samhällsstyrning placerar sig Sverige i NBI på en fjärde plats av jämförda länder. Bara tre länder av total 50 får bättre omdöme för sitt samhällsstyre än Sverige: Kanada, Schweiz och Tyskland. Sveriges samhällsmodell förefaller därmed, utifrån de uppfattningar som NBI sammanställer, ha stor internationell relevans. Kännedomen om Sverige i olika delar av världen Enligt intervjupersonerna i denna studie är kännedomen om Sverige och den svenska samhällsmodellen i deras hemländer generellt låg. Människor känner till Sverige främst som ett land i norra Europa och detaljkunskap saknas i stor utsträckning oavsett land. Oh, I do not think people know much about Sweden, except for it being a boring place that has Ikea, säger journalisten och författaren Yasmin Alibhai Brown från Storbritannien. I de närliggande östersjöländerna Ryssland och Polen beskrivs den allmänna kännedomen om Sverige som förhållandevis god, även om detaljkunskaperna om samhällsmodellen är begränsade. När NBI jämför den allmänna kännedomen om olika länder hamnar Sverige på plats 14 i Polen och plats 23 i Ryssland. Konkret innebär detta att polackerna anser sig ha bättre allmän kännedom om 13 andra länder, medan ryssarna anser sig ha bättre allmän kännedom om 22 andra länder. In the 70s and 80s many Poles went to Sweden to study or work, so that might be one reason why Sweden is rather well known in Poland, säger Eugeniusz Smolar, journalist och verksam vid The Polish Institute of International Affairs. Sweden is close to us both geographically and in terms of relations. The social system is generally not well known, and most people would probably not be able to distinguish between Sweden s and Norway s systems, menar den Dominika Pszczolkowska, journalist vid den polska tidningen Gazeta Wyborcza. Franska och brittiska intervjupersoner beskriver att många människor i deras hemländer är bekanta med Sverige, men att kunskapen är ytlig. I Frankrike hamnar Sverige enligt NBI på plats 25 när det gäller allmän kännedom, och i Storbritannien på plats 26.

16 16 Sweden is well known as an entity and separated from Scandinavia. People would know the difference between Sweden, Norway and Finland, but they would not be terribly informed about either, säger Christopher Pierson, professor i statsvetenskap vid Nottingham University. I Kina och Japan har enligt intervjupersonerna bara en mindre samhällselit god kännedom om Sverige. I båda länderna placerar sig Sverige på plats 23 bland jämförda länder i NBI i fråga om allmän kännedom. Many Japanese researchers and decision makers have visited Sweden to study your social system. We have taught a lot from Sweden, especially during the last 20 years, säger Yasuko Asai, journalist på NHK, Japans nationella TV. På samma sätt beskrivs kunskapen om Sverige i Brasilien och Sydafrika som förbehållen en samhällselit inom näringslivet och politiken. Sverige placerar sig på plats 31 i Brasilien och på plats 33 i Sydafrika rörande allmän kännedom, enligt NBI. Unfortunately most people do not know anything about Sweden and the Nordic region. But those who do know have a very good impression, säger Sara Martins, affärskonsult och tidigare chef för SEB i Brasilien. I Turkiet, Indien och Egypten anser intervjupersonerna att kännedomen om Sverige är mycket begränsad. Enligt NBI är den allmänna kännedomen lägst i Indien där Sverige först hamnar på plats 39 bland 50 jämförda länder. I Turkiet och Egypten placerar sig Sverige på plats 26 respektive 29. Den turkiska statsvetaren och forskaren Serhan Ada menar att Sverige främst betraktas som en del av norra Europa, även om det är det mest välkända landet i Skandinavien. Sweden distinguishes itself compared to Norway and Finland for example. People would mention Sweden first and then the others, hävdar Serhan Ada. I USA finns en historisk koppling till Sverige genom de svenska invandare som genom åren sökt sig till den nya världen. Men när det gäller allmän kännedom om olika länder hamnar Sverige enligt NBI först på plats 28 i USA. Intervjupersonerna från USA i denna studie anser att amerikaner i allmänhet är okunniga om omvärlden, vilket även inkluderar Sverige. Sverige som del av Skandinavien och Norden Både intervjupersonerna och NBI pekar på att Sverige är mer internationellt känt än vad de övriga skandinaviska länderna är. Detaljkunskapen om Sverige kontra Skandinavien är större i närliggande europeiska länder. I mer avlägsna länder blir istället Sverige ofta en metonymi för Skandinavien eller Norden. The Nordic region stands for wealth, and high welfare. People do not really care whether it is Sweden or Norway, säger Vivian Chen, marknadschef på H&M i Kina. Bilden av Sverige är tydligare i länder där relationerna mellan landet i fråga och Sverige inte enbart inskränker sig till kontakter inom näringslivet och politiken. Polen har nära utbyte med Sverige sedan länge och där är kunskapen om Sverige såväl bred som djup. Sweden is a very good brand in Poland and much better known than other Nordic countries, säger den polske journalisten Eugeniusz Smolar.

17 17 Ett föregångsland och ideal I flera fall beskriver studiens intervjupersoner Sverige som ett idealsamhälle. Det beror dels på att flera av dem har positiva erfarenheter av Sverige och dels på att de speglar sitt eget lands utmaningar i sin positiva bild av Sverige. Den brittiske statsvetaren Christopher Pierson lyfter fram att Sverige i litteratur och samhällsdebatt i Storbritannien ibland används på detta idealiserade sätt. Sweden is often made into an idealized country. In literature and discussion, it has been used extensively in that sense, säger Pierson. Att Sverige betraktas som ett särskilt välmående land gör att förhållandet till Sverige ibland blir ambivalent; även om Sverige framstår som ett land med flera eftersträvansvärda lösningar inom samhällsområdet, så finns risken att landets relevans minskar för att ländernas förutsättningar uppfattas som alltför disparata. I think we have a lot of admiration for the Swedish social system. I think we would, in a perfect world, try to have a similar system where people can get access to services for free, and that they would be of a high quality and equal standard, säger Mandy Rossouw, sydafrikansk journalist och internationell korrespondent för Media24 Newspapers. Andra intervjupersoner har ett mer direkt avfärdande perspektiv då Sverige uppfattas vara ett land vars utmaningar inte till närmelsevis motsvarar de som det egna landet hanterar. We find that some countries are too naïve to talk about. The joke here is that they try to decrease their suicide rates because they do not have any problems, säger den turkiska journalisten och författaren Ece Temelkuran. Bilden av den svenska samhällsmodellens värderingsgrund I denna del av kapitlet beskrivs den värderingsgrund som intervjupersonerna upplever att den svenska samhällsmodellen står på. Det jämlika Sverige Den egenskap som mer än något annat kännetecknar den svenska samhällsmodellen är jämlikhet. I alla länder och av nästintill samtliga intervjupersoner, även de med ytterst begränsad kännedom om Sverige, beskrivs den svenska samhällsmodellen som präglad av en strävan efter jämlikhet. Jämlikheten i Sverige uppfattas i första hand handla om att utjämna sociala skillnader. Den är starkt associerad med välfärdsstaten och det inkomstutjämnande skattesystemet. Equality characterizes Sweden. You do not have many poor people, säger brasilianska Leda Lu Muniz, samhällsanalytiker med inriktning på politik och marknadsundersökningar. In Sweden the government is extremely rich and wealthy. But the people everyone is quite equal not poor but okay. From the Chinese people s point of view we always have this impression of the Nordic region that you are highly educated, wealthy, middle class countries, were you can enjoy a great welfare system and social benefits. You also enjoy your equal life; you do not have too much of hierarchy around you, säger Vivian Chen, marknadschef för H&M i Kina.

18 18 I många av studiens länder är de sociala skillnaderna mellan olika geografiska regioner och mellan urbana och rurala landsdelar avsevärda. En aspekt av den sociala jämlikheten uppfattas vara att skillnaden mellan stad och landsbygd är liten i Sverige. In Poland quality of life differs a lot between cities and countryside. In Sweden, because of the long term stability and continuous development since the Second World War, differences are smaller between rural and urban Sweden, säger den polske journalisten Eugeniusz Smolar. Flera intervjupersoner anser att jämlikheten i Sverige fördjupar demokratin genom att stärka den enskilde medborgaren. Den sydafrikanska journalisten Mandy Rossouw beskriver exempelvis hur hon uppfattar att tillgången på offentliga tjänster ger svenskarna möjlighet att i större utsträckning påverka sina liv. The prosperity or the wealth of the country is not exclusively for the benefit of the elite, but also for people lower down in the ranks. But I suppose there are not many ranks because you have an equal society. Your system gives people access to the services that they can use to empower themselves, säger Mandy Rossouw. Ytterligare en aspekt av den svenska jämlikheten uppfattas vara en strävan efter att hålla tillbaka uttryck för sociala hierarkier. Intervjupersonerna påtalar att välstånd och makt i Sverige yttrar sig diskret i jämförelse med hur de uppfattar situationen i sina egna länder. What strikes me is the absence of hierarchy in Sweden. Ministers travel by train and subway. In Sweden that might be natural, but in India that would not happen, säger Ummu Salma Brava, professor i europeiska studier vid Jawaharlal Nehru University i New Delhi. There is a desire for equality, and wealth is not showed off. You do not show how rich you are like they do in America or even France, säger den franska författaren och litteraturvetaren Marie Darrieussecq. Konstantin von Eggert, journalist och samhällskommentator från Ryssland, tillika tidigare chefredaktör för BBC:s Russian Service i Moskva, uppfattar att motviljan till hierarkier i Sverige är överdriven. There is a dislike of hierarchy that is too pronounced in Sweden. The emphasis on equality in Sweden is a natural part of life. You even use an informal form of address for everyone besides the royal family. Wealth is not flaunted even if your name is Wallenberg. Some Swedes look at the excesses of the lifestyle of Russia s rich as if they murdered somebody. I think some people pay too much attention to hierarchies as being something negative. For some countries it is more normal, säger von Eggert. Olga Tjernysjova, forskare och författare som i likhet med von Eggert har sitt ursprung i Ryssland, anser förvisso att det förekommer rika människor i Sverige, men att deras välstånd är förtjänat meritokratiskt, till skillnad från i Ryssland. Sverige är meritokratiskt. Det finns rika människor i Sverige, men de har förtjänat sin rikedom. I Ryssland blev många besvikna när kommunismen föll, eftersom skogar, naturtillgångar och råvaror föll i händerna på ett fåtal personer som blev väldigt rika utan att ha behövt kämpa och anstränga sig, säger Tjernysjova.

19 19 Bilden av Sverige som ett meritokratiskt land tas upp av flera intervjupersoner. Fransmannen Bruno Palier, professor i statsvetenskap, och CNRS Research Director på Sciences Po, Centre d études européennes, redogör dock för en skillnad mellan den svenska jämlikheten och den franska. Där den franska jämlikheten i första hand rör lika förutsättningar i livet, handlar den svenska lika mycket om jämlikhet genom livet. In Sweden equality is a strong value. There is a will to promote equality through universalism. Equality in France is mainly about equality of chances. France is strongly meritocratic. In Sweden equality means people should have comparable conditions regarding chances and services: schools, education and welfare system. It is not acceptable to treat people different due to so called intelligence. France is different. The smarter and better educated are expected to have it better. It is a question of French meritocracy versus Swedish egalitarianism, säger Palier. Det öppna Sverige Öppenhet är ett värde som förknippas med Sverige av flera intervjupersoner. Landet beskrivs som öppet mot omvärlden och svenskar anses vara särskilt öppna och toleranta även i ett internationellt perspektiv. Swedish people are extremely open minded, which you hardly see anywhere else in the world, säger Vivian Chen från Kina. Öppenhet präglar också svenska myndigheter och institutioner anser intervjupersonerna. Mandy Rossouw från Sydafrika framhåller transparensen i den svenska biståndspolitiken som en direkt manifestation av denna öppenhet. A characteristic of the Swedish social model is civic participation and transparency in institutions and systems. Open Aid is a good example, säger Rossouw. Offentlighetsprincipen framställs som särskilt betydelsefull i den svenska samhällsmodellens transparens. Även om det börjar bli en myt förknippas Sverige fortfarande med välfärdssamhället, det öppna samhället och offentlighetsprincipen, säger Katarzyna Tubylewicz, journalist och direktör för Polska Institutet. Sverige förknippas också med religionsfrihet och omfattande rättigheter att uttrycka åsikter fritt. Den ryska författarinnan Olga Tjernysjova beskriver Sverige som ett föregångsland avseende pressfrihet. Sverige är en parlamentarisk demokrati och en monarki. Det är ett modernt land som var först i världen med fri press, säger Tjernysjova. Det konsensussökande Sverige En strävan efter konsensus och bejakande av ömsesidighet anser flera intervjupersoner präglar den svenska samhällsmodellen. Sverige ses som ett land där stort värde sätts på att nå breda överenskommelser som ett resultat av medelvägar mellan skilda åsikter. Intervjupersonerna hänvisar i första hand den svenska strävan efter konsensus till den politiska sfären.

20 20 What I think of first when it comes to what characterizes Sweden is the way your institutions deal with conflicts political and economic conflicts. The organized labour, the organized business, the civil society and the forms of government, säger Jennifer Irish Qobosheane, generalsekreterare vid den sydafrikanska polisens civila sekretariat. Samförstånd, diskussion och kompromisser är viktiga komponenter i den svenska modellen, säger Katarzyna Tubylewicz från Polen. Mandy Rossouw från Sydafrika kopplar strävan efter konsensus inom den politiska sfären till den svenska jämlikhetsandan. In Sweden you have tolerance as a result of many years of coalition government. It is a mature and stable system. We admire that the system has been able to maintain itself and not fall apart at the first problem it might face. There seems to be enough common ground for political parties, despite diverse views and values. I presume this is a result of how the Swedish society empowers people and the fact that everyone is relatively equal, säger Rossouw. Inom svensk politik har strävan efter konsensus medfört en mer sansad och respektfull ton i det politiska samtalet än vad fallet är i Frankrike, anser Bruno Palier. The quality of the political debate in Sweden is much more sophisticated than in France, säger Palier. Konsensussträvan skapar ett samhälle som är balanserat och följsamt ingångna överenskommelser respekteras, konstaterar flera intervjupersoner. Den ryska författarinnan Olga Tjernysjova framhåller även bilden av svenska medborgare som laglydiga och regelstyrda. I Ryssland föreställs Sverige vara ett land där lagar fungerar och dikterar livet. Svenskar är ärliga och arbetsamma. De planerar för förändringar och följer nya system när de implementeras, säger Olga Tjernysjova. Den franska litteraturvetaren Marie Darrieussecq uppfattar att den svenska respekten för gemensamma överenskommelser förvisso leder till följsamhet i ett bredare samhällsperspektiv, men att ett sådant system samtidigt fordrar konformism som i sin tur utövar ett socialt tryck på människor. Det kan således, menar hon, vara svårt att vara avvikare i det svenska samhället. Sweden is a balanced and moderate society. Moral regulations and strong social pressure are exercised to ensure things are well behaved and well groomed. Perhaps it is not easy to be marginal or eccentric, but if you really want to you can be, säger Olga Tjernysjova. Flera intervjupersoner förhåller sig kritiska till den uppfattade samförståndsandan. Den polska journalisten Dominika Pszczolkowska tror exempelvis att försiktigheten i den politiska diskursens huvudfåra kan ge upphov till mer extrema reaktioner. I think that there is sometimes too much consensus in Sweden. It seems to be something common to all Scandinavian models. If you do not have extreme views among representatives, people on the outside get very frustrated. I think the anti immigrant parties

21 21 are a reaction to this. They make a lot of noise because people with racist views were not heard before. So now people opt for more extreme politicians, säger Pszczolkowska. Det omhändertagande Sverige Den svenska samhällsmodellen ses i allmänhet som en inkluderande social struktur som bygger på gemenskap och ömsesidighet. Enligt intervjupersonerna är grunden för gemenskapen en princip som gör gällande att alla medborgare ska innefattas av det sociala systemet. Den amerikanske politikern och medborgarrättskämpen Jesse Jackson beskriver detta i metaforiska ordalag. Sweden seems to have a philosophy that you care for people. That you care for all people. Sweden used to have a one big tent philosophy. In our country, the fact is that many people are outside the tent. And that number is growing. And few are in the tent. That does not create good conditions for social stability in the long run, säger Jackson. Den brittiske statsvetaren Christopher Pierson lyfter fram folkhemmet som begrepp för den svenska samhällsmodellens omhändertagande gemenskap. I think folkhemmet was a powerful part of the Swedish model. There was a kind of Swedish identification with this as our place ; something people could feel like they are proud of, and that was an element of social integration, hävdar Pierson. Såväl Jackson som Pierson, och flera intervjupersoner med dem, indikerar att den omhändertagande modell som de beskriver är under förändring. Samtidigt uppfattar de att strävan efter att inkludera alla medborgare, den underliggande principen, fortfarande präglar den svenska samhällsmodellen. In Sweden you care about everyone, not just the people you know, menar Sara Martins från Brasilien. Det faktum att det sociala systemet ska omfatta alla medborgare beskriver Yasmin Alibhai Brown som något som också stärker mellanmänskliga band i Sverige. Gemenskapen som en allomfattande samhällsmodell medför krav på omsorg om medmänniskor. In Sweden there is a sense that around each individual is a supportive ring of family and locality and community and country. The Swedish individual is never left to sink or swim. That creates a kind of confidence. And it creates an obligation of everybody to make sure that the children are alright. A stronger sense of mutuality that is healthy, anser Alibhai Brown från Storbritannien. Många intervjupersoner uppskattar den omtanke som de upplever att individen visas i den svenska samhällsmodellen. Omtanken bekräftar alla individers värde anser Konstantin von Eggert, journalist i Ryssland. The Swedish social system is characterized by kindness to the human being. I think in terms of people with disabilities. It integrates those who would have been deemed unfit to do anything only decades ago. I think there is a general principle of taking the individual very seriously. That is generally very good. The inclusiveness is appealing, säger von Eggert. I flera länder, däribland Ryssland och Polen, beskriver intervjupersoner hur befolkningarna i deras länder ställer sig kritiska till regleringar. Det finns en uppfattning att det svenska välfärdssystemets omtänksamhet leder till omfattande regleringar som begränsar individens frihet.

22 22 Von Eggert, som förvisso ser det inkluderande perspektivet i det svenska systemet som positivt, ser samtidigt den svenska statens regleringar som paternalistiska. The attitude towards alcohol and the monopoly situation with Systembolaget captures the ethics of the Swedish social model. The state telling you when to drink is oppressive to me. Concern for public health does not excuse that the state is the main beneficiary of alcohol sales, anser von Eggert. Bilden av den svenska samhällsmodellens uttryck I följande del av kapitlet redovisas vilka konkreta uttryck som intervjupersonerna upplever att den svenska samhällsmodellen tar sig i form av reformer eller företeelser i samhället. Välfärdsstaten Sverige är för många intimt förknippat med den svenska välfärdsstaten. De flesta intervjupersoner som tar upp välfärdsstaten har bilden av att den bidragit till att skapa ett mer jämlikt och harmoniskt samhälle. You pay high taxes and you get free education and a social safety net that offers high quality services, implying that you can focus on your work and your private projects, säger Julia von Maltzan Pacheco, professor i internationella relationer vid den brasilianska forskningsstiftelsen Fundação Getulio Vargas (FGV). En uppfattning som återkommer i intervjuerna är att den svenska välfärdsstaten är effektiv och välfungerande. Den fungerar bättre än vad staten gör i andra länder och därför yttrar inte svenskar något missnöje mot landets jämförelsevis höga skatter. To a certain point the Swedish social model seems to be very effective in creating an egalitarian society. Correct me if I am wrong, but Sweden is one of the countries with the highest tax rate. And people do not complain, because of the kind of services that those taxes bring to everybody, hävdar Ummu Salva Bava, professor i europeiska studier vid Jawaharlal Nehru University i New Delhi. De tjänster som den svenska välfärdsstaten levererar håller enligt intervjupersonerna god kvalitet. The quality of healthcare is very good in Sweden. You spend less of GDP on healthcare than France, but the organization of the system is better and the health of the population is better, konstaterar Bruno Palier. Något som imponerar, men även förvånar flera intervjupersoner, är att Sverige kan ha höga skatter och omfattande välfärdssystem utan att detta tycks påverka arbetsmoralen eller företagsamheten negativt. People in Sweden are productive. It is quite incredible that Swedes still have the drive to work hard despite the cradle to grave social security. If the same benefits and entitlements were introduced here in India, people would lose the incentive to work hard, säger Ashish Gupta, chef för Handelsbanken i Indien. Möjligheten att kunna skapa sociala trygghetssystem som inte medför negativa konsekvenser för företagsamheten är enligt intervjupersonerna en fråga som diskuteras i flera av länderna. I think Sweden stands out as a welfare state, as this is highly debated in Turkey right now. The question is really: How do you strengthen entrepreneurship and still maintain for people

23 23 to have a minimum standard of living? Sweden shows that you can have both, säger Zeynep Dereli, chef för den internationella konsultfirman APCO:s kontor i Istanbul. Den svenska eller nordiska modellen lyfts i vissa länder fram som ett alternativ till den amerikanska modellen och kan i en sådan kontext bli föremål för politisk debatt i de olika länderna. Sweden s social model is very much debated in Japan. There are different opinions on which path we should choose: The Nordic model of public welfare services or the American model that is based more on voluntary participation and competition. Not all Japanese economists are supportive of the Nordic model, berättar Taro Miyamoto, juridikprofessor vid Hokkaido University i Sapporo. Perspektivet att välfärdssystem kan leda till att människor passiviseras finns inte minst hos de intervjupersoner som kommer från de forna öststaterna. Ryska Olga Tjernysjova påpekar att det i Sverige har genomförts reformer för att komma tillrätta med att sociala system missbrukas. Jag vet att det under de senaste fem åren har gjorts försök att reformera de svenska välfärdssystemen, på grund av omfattande problem. Det verkar som att det förekommer en hel del fusk. I Ryssland har många föreställningen att Sverige exempelvis har generösa barnbidrag. Men jag tror att den förskönade bilden av Sverige som ett perfekt samhälle håller på att försvinna, säger Tjernysjova. Begreppet välfärdsstat väcker i första hand positiva associationer i Kina enligt den kinesiska intervjupersonen som bett att få vara anonym. I detta avseende skiljer sig landet från USA där associationerna istället är negativa konstaterar Alicia Adams, Vice President of International Programming and Dance vid John F. Kennedy Center of the Performing Arts. It signals some sort of poverty, the government taking care of you, not a free market country, säger Adams. Intresset för den svenska välfärdsstaten är stort i Japan där forskare och experter i detalj har studerat olika svenska lösningar inom samhällsområdet. You know, we have so many group homes, group housing, for elderly. I think it is imported from Sweden. We know the value of that system, framhåller den japanska TV journalisten Yasuko Asai. Arbetslinjen is a good core concept that we would like to learn from, säger den japanske ekonomen Yamada Hisashi. För flera intervjupersoner är den svenska välfärdsstaten nära förknippad med den svenska socialdemokratin. Det betyder inte nödvändigtvis att de har en tydlig föreställning om vilken roll som Socialdemokraterna spelar i svensk politik. I vissa fall tycks intervjupersoner uppfatta Sverige som ett socialdemokratiskt land, trots att de är medvetna om att Socialdemokraterna inte befinner sig i regeringsställning. Sweden has a social democratic system that strives for balance and stability without conflict. You have high taxes, but they are largely handled well. It is an efficient system where people get a lot for their money, säger Bruno Palier från Frankrike. I remember this leader of the Social Democratic Party that had to resign for using her credit card for a private dinner or something like this. This tells you something about the society,

24 24 that people take the social democratic ideology very seriously, säger Konstantin Von Eggert från Ryssland. Den svenska samhällsmodellen har under efterkrigstiden beskrivits som en tredje väg mellan kapitalism och kommunism. Detta är ett perspektiv som vissa av intervjupersonerna kommer in på. Social democracy characterizes Sweden from a political perspective, and Social Democrats are not anti capitalist, but in favour of regulations, säger Bruno Palier. Medborgarrättaktivisten Jesse Jackson från USA hävdar rentav att den svenska välfärdsstaten gör att svenskarna blir mindre giriga, vilket i sin tur leder till minskade sociala spänningar. There seems to be boundaries that offset the tendency for greed. What makes a system work, capitalistic or socialistic for that matter, is that there must be oversight that dissuade people from their tendency to be greedy, because greed becomes the key to destroy the society, säger Jackson. Flera av intervjupersonerna har uppfattat att den svenska välfärdsmodellen har reformerats under senare år, men de anser samtidigt att den i stora drag är sig lik. It has changed since Hjalmar Branting. The old Swedish model does not exist anymore. But you still pay high taxes and receive social services. You get something for the taxes that you pay, and I believe that is important, säger brasilianske Rodrigo Tavares, doktor i freds och konfliktstudier och verksam vid São Paulos stadsförvaltning. I know that the Social Democratic Party lost in 2006, and that there have been some changes, but most of those changes seem to have been accepted by the Swedish people, anser Ashish Gupta från Indien. Kunskapssamhället Flera av intervjupersonerna tar upp utbildning som en av Sveriges styrkor. Bilden de förmedlar gör gällande att svenskar i allmänhet är välutbildade och att nästan alla som bor i Sverige är bra på engelska. Almost everyone I have met in Sweden is bilingual, which make you competitive and employable. I understand that the quality of public education in Sweden is good, and that most people go to public schools. If you want good education in Turkey you need to go to a private school, and many cannot afford that, säger Zeynep Dereli från Turkiet. Den svenska inrikespolitiska debatten om brister i skolutbildningen är inget som intervjupersonerna förefaller känna till. Däremot finns en insikt om att svenska skolor skiljer ut sig i ett internationellt perspektiv genom att de tillämpar mer progressiva undervisningsmetoder. Medan andra länder har mer av katederundervisning och disciplin, bygger skolundervisningen i Sverige mer på samarbete och självständigt tänkande. Detta är något flera av intervjupersonerna tolkar som positivt. The focus on children in Sweden, how people educate their children, is very different from how we educate ours in the United States. I think it is much more open; less pedagogic and strict. It allows the children to have an experience, säger Alicia Adams från USA. Den franske välfärdsforskaren Bruno Palier anser att Sverige har en kollektiv investeringsstrategi som även omfattar investeringar i utbildning.

25 25 It means investment not only in the industry, but investment in human capital, in education, in children and youth. This model for investment is economically efficient and socially fair, hävdar Palier. I övrigt är de franska intervjupersonerna mer dämpade i sina kommentarer om svensk skolutbildning. Palier menar att den svenska skolan är bra, men inte exceptionell och framhåller också att svensk barnomsorg är jämförbar med den franska. The educational system in Sweden is good, not the best, but good, säger Palier. I jämförelse med fransk skolutbildning är svensk skolutbildning bred och icke elitistisk. Det breda anslaget i svensk skolutbildning möter viss kritik från den franske Ericssonchefen Franck Bouétard. France and Sweden have two very extreme education systems, and I am not sure that neither of them suits today s world perfectly. France has an elitist system where you have to start competing early, give merit to the best, and accept that some fail on the way. Sweden is more about communication, social skills, and avoiding anybody to be lost, anser Bouétard. Enligt Bouétard har det svenska skolsystemet tidigare varit framgångsrikt, vilket framgångsrika svenska storföretag är uttryck för. Han anser dock att det blir allt viktigare för unga att vänja sig vid stress och tävlan i en mer konkurrensutsatt värld och därför måste det svenska skolsystemet förändras. De japanska intervjupersonerna nämner specifikt svensk barnomsorg som en förebild för utbyggnaden av barnomsorgen i det egna landet. What characterizes the Swedish preschool system is that you combine childcare with education. Japan is trying to do the same thing. The system that the current government is trying to create is close to the Swedish system, säger den japanske juristen Taro Miyamoto. En nytänkande innovationsnation Sverige förknippas med innovation. Intervjupersonerna uppfattar det som en medveten strategi från Sveriges sida att satsa på innovation. Nobelpriset nämns av några intervjupersoner och kan möjligen bidra till uppfattningen att innovation är viktigt för Sverige. I think the focus on innovation in Sweden is excellent; exploring new ways to use technology is an example. We certainly have huge successes in the field of technology here in the United States with the ipad and iphone. But I believe others will catch up with us unless we continue to invest in education, säger Alicia Adams från USA. Den svenska uppfinningsrikedomen ses som en förklaring till Sveriges många framgångsrika företag. Bland de svenska företag som många intervjupersoner nämner utmärker sig Ericsson, IKEA och Volvo, men fler företag än dessa nämns i intervjuerna. De svenska företagen uppfattas som innovativa inom olika områden. I Ericssons fall handlar det om avancerad teknologi, medan IKEA står för design, funktionalitet och ett innovativt affärskoncept. A few decades ago Sweden was known for its primary industries, but now it is more known for innovative sectors and advanced technology, säger Serhan Ada från Turkiet. Vivian Chen, marknadschef för H&M i Kina, förklarar den svenska innovationsförmågan med hur svenskarna är som folk.