RAPPORT UTREDNING AV ÖVERSVÄMNINGAR 15 JUNI 2016 HYLLINGE, ÅSTORPS KOMMUN

Transkript

1 RAPPORT UTREDNING AV ÖVERSVÄMNINGAR 15 JUNI 2016 HYLLINGE, ÅSTORPS KOMMUN Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Sammanfattad av Sofia Augustsson & Sven Bengtsson NSVA

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING REGNET I NORDVÄSTRA SKÅNE 15 JUNI ÖVERSVÄMNINGAR 15 JUNI ANDRA ORTER OCH STÄDER SOM DRABBATS SENASTE ÅREN LAGSTIFTNINGENS KRAV PÅ VA-SYSTEM OCH KOMMUNAL PLANERING I BEFINTLIGA OMRÅDEN... 6 VA-huvudmannens ansvar... 6 Kommunens ansvar... 7 Fastighetsägarens ansvar AVLOPPSSYSTEMET I HYLLINGES TÄTORT UTREDNINGSMETOD RESULTAT Orsaker till översvämningarna Ett kraftigt och långvarigt regn Avrinning på markytan och stora vattendjup i lågpunkter Gruvvatten Regnvatten trängde in i spillvattenledningar Marköversvämningar Bebyggelse är placerade i lågpunkter Otillräcklig kapacitet i dagvattenledningsnätet Avvikelser i ledningsnätens drift Avrinningsområde centrala Hyllinge ANSVAR FÖR ÖVERSVÄMNINGARNA FÖRSLAG TILL FRAMTID ÅTGÄRDER OCH UTREDNING ORDLISTA REFERENSER Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

3 1. SAMMANFATTNING Den 15 juni 2016 föll ett mycket kraftigt regn i Hyllinge, Bjuv och dess närområde. Totalt har ca 476 anmälningar om översvämningar inkommit till NSVA. Av dem är drygt 77 inom Hyllinge. Det finns ett antal olika orsaker till översvämningarna i Hyllinge vilket beskrivs i denna rapport. Utredningen visar att markens lutning och låga områden har stor betydelse vid ett så kraftigt regn som inträffade i juni. Konsultföretaget Tyréns beräkning av kapaciteten i Hyllinges dagvattensystem visar att en stor andel av ledningarna i den undersökta delen är underdimensionerade enligt de branschkrav som ställs idag. Dessa krav säger att dagvattensystem ska klara av att transportera undan regnvatten från ett så kallat tioårsregn, det vill säga ett regn som statistiskt återkommer vart tionde år. Det aktuella regnet klassas av NSVA till ett 66-års regn. Det innebär att översvämningarna troligtvis inte hade kunnat undvikas även om området hade haft ett rätt dimensionerat dagvattensystem. När marken blir vattenmättad avrinner regnvatten på markytan. Detsamma gäller för dagvattenledningar. När ledningarna blir fulla avrinner överskottet på markytan mot lågpunkter. Under ett långvarigt och intensivt regn, likt det i Hyllinge, blir det väldigt stora volymer vatten. Många fastigheter fick översvämning via ytledes inträngande dagvatten från markytan. Spillvattenledningsnätet blev påverkat av dagvatten och ledde till många källaröversvämningar via uppdämning genom golvbrunnar och toaletter. I denna rapport beskrivs även VA-huvudmannens, kommunens och fastighetsägarens ansvar samt avvikelser i dagvattensystemets drift som har upptäckts i samband med efterarbetet. Förslag till framtida åtgärder och utredning presenteras. 2. REGNET I NORDVÄSTRA SKÅNE 15 JUNI 2016 Den 15 juni 2016 föll ett mycket kraftigt regn i Hyllinge, Bjuv och dess närområde. 67 mm uppmättes vid NSVAs mätare på Ekebro reningsverk i nordvästra Bjuv. Regnet pågick under 5 timmar mellan klockan 14 och klockan 19. De första två timmarna regnade det med låg intensitet och de sista tre timmarna med hög intensitet, enligt mätningen. Lokalt kan det ha regnat ännu större nederbördsmängder. Skyfallet drabbade förhållandevis lokalt enligt mätningar och vittnesmål. I Billesholm, Ekeby och Helsingborg uppmättes låga nederbördsmängder, mindre än 15 mm. I Hyllinge, Hasslarp, Tånga, Bjuv och Mörarp uppmättes stora nederbördsmängder, mm (se figur 1). Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 3

4 Figur 1. Nederbördsmängder uppmätta vid NSVAs mätstationer samt SMHIs mätstation. Återkomsttiden för regnet som uppmättes på Ekebro avloppsreningsverk, mellan Hyllinge och Bjuv, beräknades till 66 år. Det betyder att det var ett extremt kraftigt regn. Återkomsttid beskriver hur sannolikt det är att en händelse inträffar inom en viss tidsperiod. Ett 100-årsregn har en återkomsttid på 100 år, vilket innebär att händelsen inträffar i genomsnitt en gång på 100 år. Eftersom regnhändelser är slumpmässiga kan 100-årshändelsen i realiteten inträffa flera gånger under perioden eller inte alls. Återkomsttid är ett centralt begrepp vid dimensionering av dagvattenanläggningar. 3. ÖVERSVÄMNINGAR 15 JUNI 2016 Fastigheter i orterna Hasslarp, Åstorp, Nyvång, Bjuv, Gunnarstorp, Hyllinge, Mörarp och Billesholm drabbades av översvämningar den 15 juni Flest fastigheter drabbades i Hyllinge och Bjuv. Den 29 juni 2016 drabbades ett färre antal fastigheter av översvämningar i samband med ett annat regn. Totalt har ca 476 anmälningar om översvämningar inkommit till NSVA för den 15 och 29 juni, vid denna rapports publicering. Av dem är drygt 77 i Hyllinge. Gator, gång- och cykelvägar och parkmark i lågpunkter översvämmades också. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 4

5 Figur 2. Anmälningar om översvämningar som har inkommit till NSVA visas i blått. Ju mörkare blått desto fler anmälningar. Illustration: Sven Bengtsson, NSVA. 4. ANDRA ORTER OCH STÄDER SOM DRABBATS SENASTE ÅREN Skyfall sker regelbundet i Sverige och övriga världen. De senaste åren finns flera exempel på skyfall i Sverige och Danmark, se tabell 1. De extrema vattenflöden som genereras vid skyfallen orsakar stora och kostsamma skador på fastigheter och samhällsviktiga funktioner i dessa orter och städer, liksom i Hyllinge. Skyfallet Arvid som drabbade Malmö, Vellinge och Köpenhamn 2014 medförde exempelvis över 2000 anmälningar om källaröversvämningar i Malmö.. Tabell 1. Exempel på platser som drabbats av skyfall senaste åren. Plats Tidpunkt Mängd Tid Hallsberg September mm Malmö Augusti mm 6 timmar Vellinge Augusti mm (Höllviken) Köpenhamn Augusti mm Köpenhamn Juli mm 1,5 timmar Jönköping Juli mm 1,5 timmar Helsingborg Augusti mm 5 timmar Fler och fler kommuner har de senaste åren startat eller intensifierat sitt arbete med klimatanpassningsplan, skyfallsplan och översvämningsmodellering för att kartlägga risker och prioritera åtgärder för att stå bättre rustade inför skyfallshändelser. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 5

6 Figur 3. Översvämning i Köpenhamn, augusti Foto: Johanna Sörensen, Lunds universitet. 5. LAGSTIFTNINGENS KRAV PÅ VA-SYSTEM OCH KOMMUNAL PLANERING I BEFINTLIGA OMRÅDEN Dagvattenledningar och fördröjningsdammar dimensioneras för att hantera vardagliga/normala regn enligt gällande nationell branschpraxis från Svenskt Vatten. För att hantera de stora vattenmängder som uppstår vid skyfall krävs ett ytligt sekundärt system som tillfälligt kan hantera stora mängder vatten på markytan. Det finns i dagsläget ingen standard eller krav för hur kraftiga skyfall en ort ska kunna hantera utan det är upp till varje kommun att besluta. Stöd finns i skrifter från bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Boverket, Svenskt Vatten, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting. VA-huvudmannens ansvar VA-huvudmannen är ansvarig för det allmänna ledningsnätet och för avledning av spill-, dagoch dränvatten till en acceptabel risknivå enligt Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Dimensioneringskrav för ledningar finns inte reglerat i lag utan i branschpraxis. Historiskt sett har dagvattenledningar i Sverige dimensionerats för att leda bort 2-årsregn, 5- årsregn eller i bästa fall 10-årsregn. I många fall har nya gator och takytor anslutits utan att dagvattenledningarna dimensionerats upp och utan att fördröjningsmagasin anlagts. Trädgårdar, torg och industrimark hårdgörs med plattsättning och asfalt i en snabbare takt än uppdimensioneringen av ledningsnätet. Trots det krävs enligt branschpraxis och rättspraxis att VA-huvudmannen ska kunna hantera ett 10-årsregn i tätbebyggda befintliga områden. Maximal uppdämningsnivå som accepteras är marknivå där det finns separata ledningar för dagvatten (P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten). Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 6

7 I Hyllinge är det Åstorps Kommun som är VA-huvudman och äger de allmänna ledningarna. NSVA ansvarar för VA-verksamheten på uppdrag av Åstorps Kommun. VA-huvudmannens och kundernas skyldigheter och rättigheter regleras i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Huvudmannen ska ersätta översvämningsskada på en fastighet om huvudmannen har åsidosatt en skyldighet enligt lag eller föreskrifter och det medför att vatten, som är avsett att ledas bort genom allmänna ledningar istället trängt in på fastigheten (45, Lagen om allmänna vattentjänster). Figur 4. VA-huvudmannens ansvar för avledning av dagvatten sträcker sig till markytan i områden som har separat huvudledning för dagvatten. (Svenskt Vatten 2016) Fram till 1950-talet var det vanligt att anlägga kombinerade ledningar, där både spillvatten och dagvatten avleds i samma rör. Kombinerade ledningar byggs successivt bort men existerar fortfarande i ett flertal städer. För kombinerade ledningssystem gäller att vatten från överbelastade huvudledningar får dämma upp till maximalt källargolvsnivå. Uppdämning från separerad spillvattenledning i källare på grund av regn får inte lov att förekomma i system som har separata ledningar för spillvatten och dagvatten, enligt gällande rättspraxis. Kommunens ansvar Kommunen har ansvar för planering av mark- och vattenanvändning. Enligt Plan- och bygglagen ska kommunen väga in riskerna för olyckor, översvämning och erosion vid planläggning och i bygglovsprövning. På så sätt kan lagen användas som ett redskap för säker planering och klimatanpassning av ny bebyggelse. För befintlig bebyggelse är kommunens ansvar begränsat. Enligt Skadeståndslagen är dock kommunen skyldig att ersätta skada som vållas av fel eller försummelse vid myndighetsutövning, till exempel att kommunen upprättar en detaljplan på en plats som inte är lämplig för bebyggelse. Skadeståndsanspråk kan riktas mot kommunen i tio år efter det att felet begåtts. Alla kommuner är skyldiga att göra risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunen har ansvar för vägdiken, rännstensbrunnar och ledningar som förbinder rännstensbrunnar med huvudledningarna på kommunala gator. Fastighetsägarens ansvar Fastighetsägaren är ansvarig för fastighetens ledningar fram till den så kallade förbindelsepunkten och att ledningarna är täta så att inget överläckage sker. Fastighetsägaren ansvarar också för att dagvatten inte rinner ut på annans mark där det kan orsaka skada. Som fastighetsägare har man ett ansvar att skydda sig mot översvämning eller naturolyckor på sin Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 7

8 egen fastighet. Fastighetsägaren har dessutom ett ansvar för att dagvattnet från fastigheten är separerat från spillvattenledningen om det finns separat dagvattenledning i gatan. VAkundens (fastighetsägarens) rättigheter och skyldigheter regleras i Lagen om allmänna vattentjänster och i Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp. Läs mer i rapporten Fastighetsägarnas ansvar och möjlighet att förebygga översvämningsskador (Backö m.fl. 2016). Figur 5. Fastighetsägaren är ansvarig för fastighetens ledningar fram till den så kallade förbindelsepunkten. (Svenskt Vatten 2016) 6. AVLOPPSSYSTEMET I HYLLINGES TÄTORT Hyllinges tätort har separata ledningar för spillvatten och dagvatten. Spillvatten leds till Nyvångsverket utanför Åstorp. Dagvatten från tätorten leds till utlopp i Vege å och från köpcentrumsområdet leds dagvattnet söderut till Lillån. Huvudledningar för dagvatten i Hyllinge har dimensioner från 150 mm till 1200 mm i diameter. Förklaring av begreppen dagvatten och spillvatten finns i ordlistan, kapitel 11. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 8

9 H11 H12 Figur 6. Karta över spillvattenledningarna i Hyllinge ritade med röda linjer. H11 och H12 är pumpstationer för spillvatten. Figur 7. Karta över dagvattenledningarna i Hyllinge ritade med gröna linjer. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 9

10 7. UTREDNINGSMETOD Tyréns har på uppdrag av NSVA gjort beräkningar av dagvattenledningarnas kapacitet i förhållande till de nationella krav som ställs på befintliga dagvattenledningar. Beräkningarna har gjorts med hjälp av datorsimulering, så kallad modellering. För att kunna bygga upp en tillförlitlig modell med rätt lutningar behövde NSVAs databas kompletteras med vattengångshöjder för de brunnar där höjder saknades. Inmätning utfördes av NSVA och Metria under sommaren och början av hösten Modellen avgränsades geografiskt till de områden där det inkommit flest anmälningar om översvämning. Resterande områden utreds separat. För detaljerad metodbeskrivning för modelleringen se rapport Kapacitetskontroll av dagvattensystemet Hyllinge och del av Åstorp (Nyvång), (Tyréns 2016). Övrig utredning har gjorts av NSVA:s personal. Underlag har bland annat bestått av: - Digitala kartdatabaser från NSVA, Lantmäteriet, Åstorps Kommun och Länsstyrelsen - Äldre ritningar från Åstorps Kommun och Trafikverket - Foton, video och loggboksanteckningar från NSVAs personal från regnhändelsen - Iakttagelser och erfarenheter från personal på NSVA, Åstorps Kommun och Söderlindhs (spolbilsetreprenör) - Analys av översvämningsanmälningar - Information och foton från fastighetsägare och försäkringsbolag - Tidigare utförda VA-rapporter, PM och sammanställningar - Filmer av ledningsnätet 8. RESULTAT Orsaker till översvämningarna Ett kraftigt och långvarigt regn Det var ett mycket kraftigt och långvarigt regn som föll i Hyllinge den 15 juni NSVA uppmätte 67 mm under cirka 5 timmar vid Ekebro, reningsverket mellan Hyllinge och Bjuv. Lokalt kan det ha regnat ännu mer. Vid ett regn i den storleksordningen kan endast en viss del av regnmängden infiltrera i grönytor. När marken blir vattenmättad avrinner regnvatten på markytan. Detsamma gäller för dagvattenledningar. När ledningarna blir fulla avrinner överskottet på markytan mot lågpunkter. Under ett långvarigt och intensivt regn, likt det i Hyllinge, blir det väldigt stora volymer vatten. Avrinning på markytan och stora vattendjup i lågpunkter Regnvatten rann på markytan över fastigheter, gator och grönområden och samlades i lägre liggande områden. Bebyggd mark har hårdgjorda ytor i form av tak och gator vilket gör att dagvattenavrinningen är mycket intensivare från bebyggd mark jämfört med grönområden. Läs mer i Dagvattenpolicy Åstorp (NSVA och Åstorps Kommun 2014). Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 10

11 Figur 8. Dagvattenavrinningen är mycket intensivare från bebyggd mark jämfört med naturområden. (Svenskt Vatten 2011) Gruvvatten Under den västra delen av Hyllinge finns det ett omfattande gruvsystem i berggrunden och då gruvan var i drift hölls gångarna torra genom att inträngande grundvatten pumpades bort. Länspumpningen har sedan minskats, för att helt upphöra Det kan nu konstateras att gruvvattnets trycklinje ligger på en nivå över de flesta av samhällets spill- och dagvattenledningar. I vissa låglänta områden ligger gruvvattnets trycknivå till och med över markytan. Läs mer i WSP:s PM, Översiktlig åtgärdsstudie av gruvvatten i Hyllinge. Regnvatten trängde in i spillvattenledningar Stora delar av spillvattenledningsnätet i Hyllinge påverkas av regnvatten. Majoriteten av de drabbade fastigheterna har anmält att de drabbats av källaröversvämning på grund av att vatten har trängt upp ur golvbrunnar eller toaletter. Det betyder att dessa översvämningar beror på baktryck (dämning) i spillvattennätet. Ofta har vatten även runnit in i fastigheterna på andra sätt såsom genom källardörrar eller källarfönster. Vissa fastighetsägare har inte haft kunskap om hur vattnet kom in. Ett färre antal fastigheter har drabbats av att regnvatten endast kommit in genom garagenedfarter, källardörrar, grundmur, källarfönster eller ventilation. NSVA gör bedömningen att regnvatten har runnit in i spillvattenledningarna främst genom följande källor: Överläckage till spillvattenledningar via otätheter, från dagvattenledningar som varit fulla och marken som varit vattenmättad. Källare och enplanshus som har översvämmats av regnvatten utifrån, genom garagenedfarter, källartrappor, fönster och dörrar. Vattnet har då runnit ner i golvbrunnar inomhus till spillvattenledningarna på fastigheten och vidare till huvudledningen för spillvatten i gatan. Fastigheter som felaktigt har dagvatten från hustak kopplat till spillvattenledning. Spygatter (brunnar) i garagenedfarter och källartrappor som felaktigt är kopplade till spillvattenledning. Överläckage till fastigheters servisledningar via otätheter. Vatten från översvämmade markytor har trängt ner i nedstigningsbrunnar på huvudledningarna. Fastigheter som felaktigt har husgrundsdräneringar kopplade till spillvattennätet. Inläckage av gruvvatten har konstaterats på dagvattennätet och kan misstänkas ske även på spillvattenledningarna. Att så sker är en indikation på ett problem med otäta ledningar. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 11

12 Det är omöjligt att bibehålla ett tätt spillvattensystem när hela områden översvämmas. En golvbrunn tar emot 3-4 liter per sekund, ett lock på en nedstigningsbrunn 1-2 liter per sekund (uppgift från VA-Syd). Det betyder att under 3 timmar kan mellan kubikmeter vatten läcka in i spillvattensystemet genom en enda golvbrunn respektive kubikmeter från en enda nedstigningsbrunn. Genom mätning av mängden pumpat spillvatten från Hyllinge (H11, figur 6) kan det påvisas en nederbördspåverkan som ger snabb respons i ledningsflödet och stora volymer. Enligt en förstudie för saneringsplan konstaterades detta problemet Detta syns även i data från pumpstationen vid regnet den 15 juni Kända problem för avrinningsområdet sedan tidigare är att källaröversvämningar har skett bland annat under 2014 samt Hyllinge har tidigare inventerats med avseende på felkopplade fastigheter och många av felkopplingarna som då hittades är nu åtgärdade. Driftserfarenheter från NSVA är att det finns problem med att vatten läcker in i spillvattenledningar, både från grundvatten och genom att vatten läcker över från dagvattenledningar, genom marken. Gator värda att nämna i det sammanhanget inkluderar Videgatan, Ripgatan och Vinkelgatan. Figur 9. Översvämning på grund av ytledes avrinnande dagvatten som tränger in i huset. Detta vatten kan i sin tur rinna in i spillvattensystemet. (Svenskt Vatten 2016) Figur 10. Översvämning på grund av uppdämning i spillvattenledningen. (Svenskt Vatten 2016) Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 12

13 Garagenedfarter och källartrappor har ofta spygatter (brunnar) felaktigt kopplade till spillvattenledning och är alltid en allvarlig riskkonstruktion. Även om spygatterna är kopplade rätt, dvs via pumpning till dagvattnet utgör garagenedfarter till källare en risk. En garagenedfart som fylls och svämmar över en källare fyller snabbt spillvattenledningen och svämmar därefter över grannarna. Marköversvämningar Fastigheter har fått översvämningar i krypgrund, på första våningen i enplanshus eller problem med sättningar på grund av markavrinnande vatten. Det är färre anmälda marköversvämningar än anmälda källaröversvämningar. Bebyggelse är placerade i lågpunkter Det finns några lågpunkter i Hyllinge som man tydligt kan urskilja när man studerar topografin. I dessa lågpunkter samlades vatten på markytan den 15 juni Hus som är belägna i lågpunkter är extra utsatta för marköversvämningar och källaröversvämningar. Att placera bebyggelse på låg höjd inom en lågpunkt utgör en stor risk eftersom vatten inte kan rinna därifrån markledes vid skyfall. Detsamma gäller bebyggelse belägen på låg höjd intill vattendrag. Lågpunkter som utgörs av parker, fotbollsplaner eller cykelvägar är däremot lämpliga platser att magasinera regnvatten tillfälligt när ett kraftigt regn inträffar så länge det inte skadar egendom eller utgör fara. Otillräcklig kapacitet i dagvattenledningsnätet Tyréns har på uppdrag av NSVA gjort beräkningar av dagvattensystemets kapacitet i förhållande till de nationella krav som ställs idag på dagvattensystem som redan är byggda. Beräkningarna har gjorts med hjälp av datorsimulering, så kallad modellering. Modellen har avgränsats geografiskt till att omfatta det område i Hyllinge som hade flest anmälda översvämningar då utredningen startade. Översvämningsärenden utanför modellområdet utreds separat. Det ser ut som om att de större ledningarna nedströms i systemet klarar sig ganska bra, men det är sannolikt en effekt av att de yttre ledningarna inte har haft tillräcklig kapacitet. Resultaten av kapacitetskontrollen visar att dagvattenledningarna i undersökt område inte är dimensionerade för att leda bort dagvatten från de anslutna hårdgjorda ytorna vid ett CDSregn med återkomsttid 10 år. Ett CDS-regn är en standardbeskrivning av ett regn och syftar till att beskriva ett regntillfälle på ett förenklat sätt. Det är uppbyggt av ett lågintensivt förregn, en högintensiv del i mitten och ett lågintensivt efterregn. Enligt modelleringen blir vattnets trycknivå i dagvattensystemet högre än marknivån i många av brunnarna vid ett 10-årsregn. Det kallas för uppdämning och visas med blå markeringar i figur 14. Att uppdämning sker i så många brunnar betyder att delar av dagvattensystemet är underdimensionerat. Modellen har också körts med ett 20-årsregn och med det regnscenario som uppmättes 15 juni I Tyréns rapport Kapacitetskontroll av dagvattensystemet Hyllinge och del av Åstorp (Nyvång) finns resultat och metod beskrivna i bild och text. Det finns områden i Hyllinge som inte har drabbats av översvämningar eller där bara har ett fåtal översvämningsanmälningar gjorts, huvudsakligen beror det på mer gynnsam topografi, bättre höjdsättning, högre kapacitet i ledningsnätet och fördröjningsdammar. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 13

14 Figur 11. Beräknade marköversvämningar vid regn med 10 års återkomsttid markeras som blå prickar. De gröna strecken är dagvattenledningar. (Tyréns 2016) Figur 12. Resultaten från modellen presenteras också i ledningsprofiler. Här är ett exempel med teckenförklaringar. X-axeln visar längdskala och y-axeln meter över havet. Den som vill studera resultaten för olika sträckor hittar dem i rapporten Kapacitetskontroll av dagvattensystemet Hyllinge och del av Åstorp (Nyvång) (Tyréns 2016). Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 14

15 Avvikelser i ledningsnätens drift Några avvikelser i ledningsnätets driftsfunktion har påträffats i samband med spolningarna av ledningsnätet juni och i samband med inmätningar till modelleringen. Inloppet till en pumpstation (H11, figur 6) var strypt på grund av beläggningar av bland annat fett. Detta kan ha förvärrat situationen i spillvattenledningar uppströms pumpstationen. Ett antal ledningar på Allégatan, Vinkelgatan och Ågatan har varit påverkade av sediment och rötter. Detta uppdagades i samband med den spolning av ledningsnätet som NSVA beställde dagarna efter regnet. Både rötter och sediment bedöms av entreprenören ha suttit i ledningarna redan innan regnet 15 juni och har därför minskat kapaciteten på aktuella sträckor. Problemen åtgärdades när de upptäcktes med hjälp av spolning och rotskärning. Åstorps Kommun har fått in rapporter från fastighetsägare om igensatta rännstensbrunnar. NSVA:s bedömning är att även om samtliga rännstensbrunnar hade varit i full funktion den 15 juni hade det inte förhindrat översvämningarna. Det fanns inte kapacitet över i dagvattenledningarna i de drabbade områdena. Vid mindre intensiva regn är däremot rännstensbrunnarnas funktion av stor vikt. Avrinningsområde centrala Hyllinge Figur 13. Avrinningsområdet. Hyllinge är avgränsat med E4:an i norr, Åstorpsvägen i Söder samt Vege Å i öster. En känd dagvattenpåverkan utanför detta område är att delar av en markdränering söder om Åstorpsvägen är anslutet till dagvattensystemet uppströms Opaldammen (dagvattendammen i parken öster om Folkets Hus). Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 15

16 Det finns tre avrinningsområden för dagvatten i Hyllinge. Det största avrinningsområdet för dagvatten sträcker sig från Åstorpsvägen i söder till E4:an i nordväst och avgränsas i öster av ett grönområde där Opaldammen är placerad. Nästan alla anmälda översvämningar i Hyllinge skedde inom detta område. Dagvattenledningar i detta område har otillräckliga dimensioner enligt Tyréns modellering. Dagvatten leds från detta avrinningsområde norrut via en dagvattendamm (Diamantdammen) vidare till Vege å. Det finns stora lågpunkter inom avrinningsområdet dit regnvatten rinner vid ett skyfall. Se blå markering i figur 14. Grönområdet i anslutning till Opaldammen är en lågpunkt och en annan är området kring Duvgatan. Stora mängder vatten samlades i dessa i samband med regnet. Inom eller i anslutning till dessa lågpunkter finns även lågt placerad bebyggelse där enplanshus och hus med källare har översvämmats av markavrinnande vatten. Vatten som runnit in i spillvattenledningarna i dessa lågpunkter via golvbrunnar, nedstigningsbrunnar och överläckage, har troligtvis bidragit till källaröversvämningar av andra fastigheter nedströms. Ett annat problemområde inom detta avrinningsområde är gatorna väster om Kastanjeparken i centrala Hyllinge. Enligt vittnesuppgifter från boende i närheten översvämmades parken i samband med regnet varpå vatten ytledes rann längs Parkgatan och via garagenedfarter ner till källarplan. Många av husen längs gatan har källare med garagenedfart. Figur 14. Höjdkarta över området. Blå markeringar visar exempel på lokala lågpunkter. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 16

17 9. ANSVAR FÖR ÖVERSVÄMNINGARNA Översvämningarna i Hyllinge i juni 2016 hade troligtvis inte kunnat undvikas med ett rätt dimensionerat dagvattenledningsnät. Regnet medförde alltför stora volymer vatten. Men enligt VA-juridiken (se avsnitt 5) är VA-huvudmannen skadeståndsskyldig i de fall dagvattenledningarna är underdimensionerade, om översvämningar i samband med regn har orsakats av baktryck från kommunala separerade spillvattenledningar eller om VAhuvudmannen gjort sig skyldig till eftersatt underhåll eller tillsyn. Marköversvämningar måste utredas i varje enskilt fall för att klargöra orsak och ansvar. Det handlar i många fall om höjdsättning, både av enskilda tomter och av kommunal mark. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 17

18 10. FÖRSLAG TILL FRAMTID ÅTGÄRDER OCH UTREDNING FÖRSLAG - SPILLVATTEN Fortsätt arbeta med att ta fram en uppdaterad saneringsplan för Nyvångsverket som en del i arbetet att minska mängden tillskottsvatten till spillvattenledningsnätet. Det ska resultera i åtgärder för att minska mängden dagvatten och dräneringsvatten i spillvattenledningarna. Det minskar risken för källaröversvämningar och onödig belastning på avloppsreningsverket. NSVA tar fram saneringsplaner för tätorter i alla NSVA-kommuner. ANSVARIG NSVA Minska påverkan på ledningsnätet från gruvvatten. Åstorps Kommun har beslutat att gå vidare med det åtgärdsförslag som beskrivs i PM Översiktlig åtgärdsstudie av gruvvatten i Hyllinge. Att i samband med saneringsplanen undersöka omfattningen av överläckage mellan dagvatten- och spillvattenledningar. NSVA bedömer att detta kan vara en stor källa till tillskottsvatten i systemet tillsammans med gruvvattnet. Se över dimensionerna på spillvatten- och dagvattenledningar i Ågatan i samband med förnyelsearbete. Ledningarna i Ågatan är ett huvudstråk för att leda bort både dag och spillvatten från området. Åstorps Kommun NSVA NSVA FÖRSLAG DAGVATTEN Planera dagvattensystem i ny bebyggelse samt vid ombyggnationer och omgestaltning i enlighet med kommunens Dagvattenpolicy och Dagvattenplan samt Svenskt Vattens senaste publikationer och myndigheters anvisningar om klimatsäkert byggande. ANSVARIG NSVA och Åstorps Kommun Genomför relining på de ledningssträckor där mycket rötter skars bort i juni. Det gäller tex Vinkelgatan. Relining betyder att man för in en ny ledning inuti den gamla. Utreda dräneringsvattnet som leds under Åstorpsvägen norrut från bland annat golfbanan. Det kan handla om stora ytor och mycket vatten. Undersök om det finns möjlighet att ändra utformningen på några av dikena längs de kommunala vägarna för att kunna magasinera mer dagvatten i dem. Ett exempel är längs Åstorpsvägen. Utred diket och grönområdet i anslutning till Opaldammen öster om Folkets Hus. Det är ett lågt område och här samlades mycket vatten under regent. Undersök möjligheten att ta kontroll över områdets funktion som översvämningsyta. Undersök hur höjdsättningen skulle kunna ändras för att minska översvämningsrisken för bebyggelsen. I grönytor finns potential för dagvattenfördröjning. NSVA Åstorps Kommun, övriga markägare, NSVA. Åstorps Kommun Åstorps Kommun, i samarbete med NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 18

19 Genomför systematiskt rensning och slamsugning av rännstensbrunnar i kommunala gator. Undersökning av avvattningen av Kastanjeparken, om påverkan från parken på dagvattenledningen i Parkvägen är betydande bör möjligheten till fördröjning och kontrollerad översvämning undersökas. Finns också rapporter om påverkan av gruvvatten på dagvattenförsörjningen i området. Fortsätt arbeta strategiskt med filmplaner och driftstörningsrapportering på spillvatten- och dagvattenledningar för att prioritera vilka ledningssträckor som är i behov av omläggning, relining eller andra åtgärder. Åstorps Kommun NSVA och Åstorps Kommun NSVA FÖRSLAG SKYFALLSPLANERING Bygg upp en ytavrinningsmodell som kan användas för åtgärdsplanering i kombination med dagvattenledningsmodellen som har byggts upp under översvämningsutredningen. I en sådan modell kan man se hur vattnet rinner på markytan och man kan testa var i systemet åtgärder gör mest nytta. Med åtgärder menas exempelvis ändrad höjd på mark och kantstenar, planerade översvämningsytor, dagvattendammar och ändrad utformning på diken. ANSVARIG NSVA och Åstorps Kommun Säkerställ sekundära avrinningsvägar i den mån det är möjligt. Det handlar om att medvetet planera var regnvattnet ska rinna vid mycket kraftiga regn genom att bland annat ändra marklutning och kantstenar på utvalda ställen. I Hyllinge skulle det behövas fler planerade översvämningsytor inom bebyggelsen dit vatten kan rinna och magasineras tillfälligt i händelse av skyfall. Att placera bebyggelse på låg höjd inom en lågpunkt utgör en risk eftersom vatten inte kan rinna därifrån vid skyfall. Om lågpunkten däremot utgörs av exempelvis park, fotbollsplan eller cykelväg är det däremot en lämplig plats att magasinera vatten tillfälligt när ett kraftigt regn inträffar. Det finns tekniska lösningar, så kallade planerade översvämningsytor eller mångfunktionella ytor, som har använts med stor framgång i ett antal svenska kommuner. Ett användbart verktyg för att utreda var det är lämpligast att placera sådana ytor är en ytavrinningsmodell i kombination ledningsnätsmodellen för dagvatten. Se exempel på översvämningsytor i figur nedan. Ett grönområden i Hyllinge som har potential och bör utredas är huvudsakligen stråket som går igenom samhället i avrinningsområdets östra del. Dessutom bör mindre områden, till exempel med möjlighet att skapa multifunktionella ytor, utredas utifrån de behov av fördröjning som kan påvisas av tillämpning av beräkningsmodeller. Åstorps Kommun och NSVA Åstorps Kommun och NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 19

20 Figur 15. En fotbollsplan som mångfunktionell yta i Vellinge kommun. Den översvämmas endast vid kraftiga regn. Då dämmer dagvatten från ledningsnätet upp här. Planen byggdes om med hjälp av en vall samt en mindre utbyggnad av befintligt dagvattensystem. Syftet var att minska översvämningsrisken i samhället vid kraftiga regn. Foto: Carl Nelin, Vellinge kommun. Figur 16. En planerad översvämningsyta som byggdes i Vellinge kommun för att minska översvämningsrisker. Det är samma yta på bägge bilderna. Sen fotona togs har kommunen planterat träd vid dagvattenmagasinet och byggt ett räcke längs vägen. Foto: Carl Nelin, Vellinge kommun. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 20

21 Figur 17. Exempel på planerad översvämningsyta (mångfunktionell yta) i Helsingborg. Gräsytan är skålad och har kupolbrunn. Foto: Sven Bengtsson, NSVA. Figur 18. Exempel på en planerad översvämningsyta (mångfunktionell yta) i Växjö. Marken är nersänkt i förhållande till omgivningen. Vid kraftiga regn står vatten här tillfälligt. Foto: Malin Engström, Växjö kommun. Planlägg inte ny bebyggelse i instängda områden (lågpunkter). Om kommunen ändå överväger planläggning i sådana områden så ska översvämningsrisken minimeras med förändrad höjdsättning och nya sekundära avrinningsvägar. Byggnader måste placeras på säker nivå i förhållande till omgivningen. Åstorps Kommun Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 21

22 FÖRSLAG FASTIGHETSÄGARES MÖJLIGHETER TILL ÅTGÄRDER Kontrollera att fastighetens dagvatten från stuprör, källartrappor och garagenedfarter är anslutna till den allmänna dagvattenledningen och inte till spillvattenledningen. ANSVARIG Fastighetsägare Kontrollera att marken närmast byggnaden lutar från byggnaden och vid behov justera lutningen. Ett bra mått är 15 cm höjdskillnad för de tre metrarna närmast byggnaden. Förebygg att regnvatten rinner ner i utvändig källartrappa och garagenedfart. Vid behov kan vallar behöva anläggas. Källartrappa kan förses med skärmtak. Om garage i källare inte används som garage längre kanske garagenedfarten ska fyllas igen för att eliminera risken för inträngande vatten från omgivande mark. Detsamma gäller utvändig källartrappa. Undvik att hårdgöra marken, till exempel stensätta stora områden i trädgården. Grönytor fördröjer dagvatten och ger mindre intensiv avrinning. Risk för översvämning genom dämning (baktryck) i ledningsnätet kan minskas med rätt utförd installation av bakvattenventiler eller låsbara golvbrunnar. Husgrundsdränering som är kopplad till spillvattenledning kan kopplas bort och istället ledas till dagvattenledning via pumpning. Fastighetsägare Fastighetsägare Fastighetsägare Fastighetsägare Fastighetsägare Läs mer i NSVAs broschyr Information till fastighetsägare om källaröversvämningar samt i Svenskt Vattens rapport Fastighetsägarnas ansvar och möjlighet att förebygga översvämningsskador. 11. ORDLISTA Dagvatten är regn- och smältvatten som avleds från tak, gator, parkeringar och andra hårdgjorda ytor. För att inte belasta avloppsreningsverken och riskera översvämning ska vattnet som samlas när det regnar ledas bort till separata ledningssystem. Vattnet kan ledas bort på flera sätt, exempelvis genom diken eller ledningar. Spillvatten från hushåll kommer från toaletter, bad, dusch, disk och tvätt. Kombinerat avloppssystem är när spill- och dagvatten samlas i samma ledning och inte delas upp i de olika kategorierna spillvatten och dagvatten. Kombinerade ledningar byggs inte längre. Marköversvämning är när vattnet ställer sig på markytan på ytor som normalt sett är torra. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 22

23 Källaröversvämning är när vattnet ställer sig över golvytan i källare. Källaröversvämningar kan orsakas av marköversvämningar, men de kan också ha andra orsaker. Normalt så skiljer man mellan fyra typer av källaröversvämning: Vatten tränger in via fastighetens spill- eller dagvattensystem Ytledes inträngande vatten genom garageport, källarfönster, ventilationsventiler mm. Inträngande vatten genom grundmur/källargolv. Utströmmande vatten från läckande vatteninstallationer. Återkomsttid beskriver hur sannolikt det är att en händelse inträffar inom en viss tidsperiod. Ett såkallat 100-årsregn har en återkomsttid på 100 år, vilket innebär att händelsen inträffar i genomsnitt en gång på 100 år. Eftersom regnhändelser är slumpmässiga kan 100-årshändelsen i realiteten inträffa flera gånger under perioden eller inte alls. 12. REFERENSER Backö J., Lundblad U., Håkansson A. (2016), Fastighetsägarnas ansvar och möjlighet att förebygga översvämningsskador, Svenskt Vatten Utveckling rapport nr NSVA (2016), Saneringsplan Hyllinge-Billesholm, uppdaterad Svenskt Vatten (2004), Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Publikation P90 Svenskt Vatten (2011), Hållbar dag- och dränvattenhantering, Publikation P105 Svenskt Vatten (2016), Avledning av dag- drän och spillvatten, Publikation P110 Tyréns (2016), Kapacitetskontroll av dagvattensystemet Hyllinge och del av Åstorp (Nyvång), Rapport Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp (ABVA) för kommunerna i nordvästra Skåne. ABVA finns att ladda ner på Dagvattenpolicy Åstorp. Dagvattenpolicyn finns att ladda ner på WSP Sverige AB (2014), PM Översiktlig åtgärdsstudie av gruvvatten i Hyllinge Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 23