Till Pappa & Torbjörn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till Pappa & Torbjörn"

Transkript

1 Vägen in i ett yrke

2 Till Pappa & Torbjörn

3 Örebro Studies in Education 26 Örebro Studies in Conditions of Democracy 2 Ulla Ohlsson Vägen in i ett yrke en studie av lärande och kunskapsutveckling hos nyutbildade sjuksköterskor

4 Ulla Ohlsson, 2009 Titel: Vägen in i ett yrke en studie av lärande och kunskapsutveckling hos nyutbildade sjuksköterskor Utgivare: Örebro universitet, Redaktör: Heinz Merten Tryck: Intellecta Infolog, V Frölunda 2/2009 isbn issn

5 Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i pedagogik, framlagd vid Örebro universitet Abstract Ulla Ohlsson (2009): Vägen in i ett yrke en studie av lärande och kunskapsutveckling hos nyutbildade sjuksköterskor (Career Paths A Study of Newly Qualified Nurses Learning and Knowledge Development) Örebro Studies in Education 26, 328 pp. The path to a career in nursing begins on the first day of nursing training and is not completed until the nurses have worked one year in their profession. During the training period, the student nurses have training elements in two different activity systems: the higher education institution and the healthcare sector. The aim of this study is to examine and highlight the relationship between the different parts of the training as well as how the relationship is manifested during the newly qualified nurses initial period in the profession. The research s overall question is what makes the newly qualified nurses learning and knowledge development easier or harder in relation to the different parts of the nursing training. Interviews have been used to create data which have been analysed based on activity theory, a social theory of learning and different ways of describing knowledge. The research findings show that the activity systems have different knowledge cultures, learning processes and patterns of action. The study participants describe the differences in terms of being in different worlds. The newly qualified nurses do not always have the practical skills that are sought after and, therefore, cannot always act as independent subjects, but become marginalized non-participants who observe the course of events. Supervision and the rounds are the two most demanding duties during the first year in the profession, since these duties have been practiced to a limited extent during the nurse training placement. The supervisory function appears different to newly qualified male and female nurses. The women in the study feel that it is problematic to be a supervisor for older experienced assistant nurses, in that the assistant nurses do not accept them as supervisors. The men do not indicate this as being a problem, rather emphasizing that the assistant nurses support them in the supervisory function. During the rounds, the nurses must inform the doctor of the state of the patients health and care needs. The participants feel that it is difficult to live up to the doctors demands ahead of the rounds. In summary, my findings show that the different knowledge cultures in the higher education institution and the healthcare sector make the newly qualified nurses learning and knowledge development more difficult. During the first year in the profession, the newly qualified nurses learn to be nurses, and they talk about themselves as nurses in a totally different way than at the start of that year. The changed way of talking about themselves indicates that they have recreated their identity from student nurses to nurses. Keywords: nursing training, doing the rounds, activity system, social theory of learning, knowledge culture, newly qualified nurses, knowledge transformation Ulla Ohlsson, Department of Education, Örebro University, SE Örebro, Sweden, alternative 5

6

7 Innehåll 1. Inledning och bakgrund Att bli sjuksköterska en introduktion Syfte Sjuksköterskeutbildningens historik Från assistent till akademiker Dagens sjuksköterskeutbildning Samtida forskning om sjuksköterskeutbildning Samtida forskning om första tiden i sjuksköterskeyrket Teoretiska utgångspunkter Inledning Verksamhetssystem Verktyg Subjektens organisering Verksamhetssystemens styrning Lärprocesser Förändrad positionering Undersökningens genomförande Tillvägagångssätt Urvalskriterier Intervju som social praktik för skapande av berättelser Intervjuernas genomförande När tal blir skriven text Att skapa en berättelse Etiska överväganden Deltagarnas röster Johan nyckeln i hela spelet Mikael spindeln i nätet Sabina pillerdelaren Marianne avläsaren Margareta talesmannen Mattias scenarbetaren Petra spindeln i nätet Utbildningstiden Praktikernas olikhet Positionering och grader av delaktighet Kunnande och handlingsmönster Verktyg Former för lärande Yrke i sikte En i gänget Beredd för yrket Sammanfattning

8 7. Övergång och inträde Första tiden i vårdverksamheten Attributen Den kroppsliga dräkten Arbetsuppgifterna Att ansvara för omvårdnaden Att vara arbetsledare Att agera i komplexa situationer Att samordna vården Att gå rond Sammanfattning I slutet av det första året Avslutning Utbildningstiden Första året Vid det första årets slut Undersökningens didaktiska implikationer Summary Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

9 Förord Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av frågor som rört relationen mellan vad som traditionellt benämns teoretiska kunskaper och praktiska kunskaper i olika utbildningar. Mitt intresse för frågorna fördjupades under en tid när jag arbetade med introduktionsprogram för nyutbildade sjuksköterskor vid ett av landets sjukhus. I samband med detta arbete funderade jag mycket över varför de nyutbildade sjuksköterskorna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap för att börja arbeta i yrkesverksamheten. Intresset för dessa frågor förde mig till Pedagogiska institutionen vid Örebro universitet där jag fick möjlighet att fördjupa mig i frågor om lärande och kunskapsutveckling i olika verksamheter. Efter en tid på institutionen sökte jag en doktorandtjänst och det var, till följd av mina erfarenheter från tidigare arbete, lätt att välja område för avhandlingsarbetet. Under forskarutbildningen har jag haft förmånen att befinna mig i flera stimulerande miljöer som bidragit till min kunskapsutveckling. När jag tänker tillbaka på tiden som doktorand är jag tacksam över de kunskaper och erfarenheter som jag fått under den här tiden. En del av kunskapen, som exempelvis innebörder av olika teoretiska perspektiv, återfinns i avhandlingen och en del av kunskapen kan inte skrivas in i texten. Jag har inte kunnat skriva in alla de erfarenheter som är frukten av de otaliga diskussioner som vi haft i Forskarskolan för Demokratins villkor och i forskningsgruppen Kommunikation, Kultur och Mångfald Deaf Studies (KKOM-DS) under professor Sangeeta Bagga-Guptas ledning. I båda miljöerna har vi diskuterat perspektiv och frågeställningar som jag inte tidigare reflekterat över och som bidragit till min egen personliga utveckling. Det är flera personer som medverkat till avhandlingens tillkomst och jag vill tacka alla dem som gjort denna avhandlig möjlig. Främst vill jag tacka mina deltagare som genom sin medverkan har gjort studien möjlig att genomföra. Min handledare professor Bernt Gustavsson förtjänar ett mycket stort tack då han har varit inspirerande, uppmuntrande och alltid stöttat mig när tilliten till min egen förmåga sviktat. Ett tack riktas även till min biträdande handledare Kjell Gustavsson som varit ett gott stöd i diskussioner om pedagogik i arbetslivet. Tack Emma Arneback, Andreas Bergh, Reidun Carlsson, Agneta Knutas, Charlotta Pettersson, Marianne Skoog och Britt Tellgren som alltid funnits till- 9

10 hands med uppmuntrande ord på vägen när avhandlingsskrivandet känts problematiskt för mig. Ni har var och en på sitt sätt gjort min väg genom avhandlingsarbetet till en ibland riktigt lustfylld resa. Ett särskilt tack riktar jag till Barbro Alm och Magdalena Yttergren för alla goda samtal om livet i smått och stort. Tack mamma för att du tålmodigt funnits till hands när mina kunskaper i det svenska språket sviktat. Jag vill också tacka Inga Rebenius och Karin Engström som har granskat och korrekturläst mitt manus och därigenom varit ett ovärderligt stöd. Ett tack riktar jag till bibliotekarie Monica Norr som under hela avhandlingsarbetet hjälpt mig med handfasta råd i litteratursökningens ädla konst. Sist men inte minst vill jag tacka min make Torbjörn som är min allra bästa vän och som alltid finns vid min sida. Tack för att du generöst har ställt upp och gjort det möjligt för mig att ägna tid åt forskning när livets praktiska sysselsättningar hade varit en mer angelägen uppgift att ta itu med. Örebro i januari 2009 Ulla Ohlsson 10

11 1. Inledning och bakgrund Att bli sjuksköterska en introduktion I början var jag bara en liten ärta som inte kunde göra någonting. Från början blev jag livrädd när patienterna försämrades. Jag hade inte någon aning om vad jag skulle göra. Nu vet jag hur jag skall göra när någon patient blir dålig. Jag har lärt mig jättemycket. Nu är jag sjuksköterska (Petra). I början vågade man ju inte säga emot och trodde att man måste göra allt de säger [läkarna]. Då ifrågasatte jag inte men det gör jag nu på ett helt annat sätt nu. Jag har lärt mig att vara sjuksköterska (Mikael). Petra och Mikael uttrycker sig så här om sin egen utveckling under första året i yrket som sjuksköterska. De är två av de sjuksköterskor som årligen utexamineras från landets sjuksköterskeutbildningar. Du kommer att få möta Petra och Mikael samt ytterligare fem nyutbildade sjuksköterskor i den avhandling du nu håller i din hand. I denna studie undersöks vad som underlättar respektive försvårar att lära sig sjuksköterskans yrke samt hur lärande- och utvecklingsprocessen från studerande till sjuksköterska kan beskrivas ur nyutbildade sjuksköterskors perspektiv. Avsikten är att ge röst åt nyutbildade sjuksköterskor i diskussionen om de nyutbildade sjuksköterskornas yrkeskunnande i förhållande till sjuksköterskeutbildningens innehåll och utformning samt hur deras yrkeskunnande kan läras och utvecklas. Lärande- och kunskapsutvecklingsprocessen görs synlig genom att sju nyutbildade sjuksköterskor har intervjuats vid fem tillfällen under det första året i yrkesverksamheten. Studien har sin grund i sjuksköterskeutbildningens förändring från yrkesutbildning till akademisk utbildning och därmed också sjuksköterskans förändrade roll från assistent till akademiker. Dagens akademiska utbildning innebär att sjuksköterskestudenterna under utbildningstiden skall tillägna sig kunskaper som tillgodoser två skilda slag av examina, akademisk examen som följer högskolelagen och yrkesexamen som följer riktlinjer för det specifika yrket. I högskolelagen tydliggörs detta utifrån att både högskoleförlagda och verksamhetsförlagda mo- 11 Vägen in i ett yrke ulla ohlsson 11

12 ment i utbildningarna skall ha sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet. 1 Utgångspunkten att utbildningen skall vila på vetenskap och beprövad erfarenhet innebär ett nytt sätt att förhålla sig till olika kunskapsformer i högre utbildning. Både vad som vanligtvis brukar benämnas som teoretiska och praktiska former av kunskap skall integreras med varandra i yrkesförberedande utbildningar, så att studenterna ges möjlighet att utveckla både vetenskapligt förhållningssätt och relevant yrkeskompetens. Integrationens omfattning är ett uttryck för relationen mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda moment i utbildningen. Högskoleverket 2 har i utvärderingar funnit vad som benämns i termer av integrationsproblematik mellan innehåll i högskoleförlagda och verksamhetsförlagda moment i sjuksköterskeutbildningen. Integrationsproblematiken handlar företrädesvis om att innehållet i de verksamhetsförlagda utbildningsmomenten inte teorianknyts i tillräckligt hög grad. Viss problematik att integrera vad som kan betecknas som skolkunskap med yrkeskunskap har funnits alltsedan sjuksköterskeutbildningen införlivades i högskolan. Problematiken har benämnts på olika sätt exempelvis som olika verklighetsdefinitioner 3 eller som ett glapp mellan teori och praktik. 4 Det är inte enbart utbildningstiden som kännetecknas av viss problematik utan Lindberg-Sand poängterar att de nyutbildade sjuksköterskornas första tid i yrket kan liknas vid ett stålbad 5 och Linder anser att de nyutbildade sjukskö- 1 Högskoleverkets Rapportserie 1998:28 R, Nya yrkesexamina inom hälso- och sjukvården, s.7. 2 Högskoleverket har utvärderat förhållandet mellan sjuksköterskeutbildningens högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar 2000 och Integrationen mellan utbildningens olika moment har förbättrats mellan dessa utvärderingstillfällen, men det finns fortfarande mer kvar att göra i denna fråga. Se Högskoleverkets Rapportserie 2000:5 R, Utbildningar inom vård och omsorg en uppföljande utvärdering och Högskoleverkets rapportserie 2007:23R, Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. 3 Karin Linder, Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen. Hur en grupp studerandes uppfattning av sjuksköterskans yrke förändras under tre år av utbildning. (Lund, 1999), s Göran Fransson, Teori och praktik i yrke och utbildning. Komparativa fallstudier med arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och officerare, (Stockholm, 2003), s.7. 5 Åsa Lindberg-Sand, Spindeln i klistret. Den kliniska praktikens betydelse för utveckling av yrkeskompetens som sjuksköterska. En etnografisk-fenomenografisk studie, (Lund, 1996), s ulla ohlsson Vägen in i ett yrke

13 terskorna drabbas av en reality shock 6 när de lämnar utbildningen och börjar arbeta som sjuksköterskor. Socialstyrelsens uppföljning av nyutexaminerade sjuksköterskors kunnande visar att sjuksköterskorna inte har tillräckliga kunskaper och färdigheter när det gäller att övervaka behandlingar i samband med vård av svårt sjuka patienter, att ha hand om viss utrustning, att undervisa patienter och anhöriga, att stödja patienter och anhöriga samt att fungera som arbetsledare. 7 Socialstyrelsen har periodvis förespråkat att en allmäntjänstgöring (AT) införs för sjuksköterskor och att allmäntjänstgöringen avslutas med ett nationellt kunskapsprov. 8 Detta har ännu inte realiserats inom utbildningssystemet. Socialstyrelsens bedömning av vilka kunskaper och förmågor som nyutbildade sjuksköterskor behöver utveckla bekräftas i en studie av Löfmark, Smide och Wikblad som har undersökt sjuksköterskors första tid i yrket. Studien visar att nyutbildade sjuksköterskor bland annat upplever den arbetsledande funktionen problematisk. En övervägande andel av sjuksköterskorna i Löfmarks studie anser emellertid att sjuksköterskeutbildningens innehåll har förberett sjuksköterskorna för att möta de behov som finns i hälso- och sjukvården. De erfarna sjuksköterskorna i studien skattar nyutbildade sjuksköterskors kompetens högre än de nyutbildade sjuksköterskorna själva gör. Arbetsledare var också överlag mer positiva till sjuksköterskornas kompetens och skattade den högre än vad de nyutbildade sjuksköterskorna själva gjorde. 9 Sammantaget kan sägas att nyutbildade sjuksköterskor anses både besitta och inte besitta kunskaper som motsvarar hälso- och sjukvårdens behov. 6 Linder, Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen. Hur en grupp studerandes uppfattning av sjuksköterskans yrke förändras under tre år av utbildning, s Linder använder begreppet som myntades av Kramer under 1970-talet. Kramer menar att den nyutbildade sjuksköterskan hamnar i en kris när sjuksköterskan kommer ut i yrkeslivet. Krisen orsakas av skillnader mellan utbildningen och yrkesverksamheten och att det genom skillnaderna uppstår en krock mellan kulturen under utbildningstiden och kulturen i yrkeslivet. Marlene, Kramer, Reality shock, why nurses leave nursing (Saint Louis, 1974). 7 Socialstyrelsen, 2002:107:1, Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens behov. 8 Socialstyrelsen, 2002:107:1, Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens behov. 9 Anna Löfmark, Bibbi Smide &Karin Wikblad, Competence of newly graduated nurses: a comparation of the perceptions of qualified nurses and students, Journal of Advanced Nursing, 53(6) (2006), s. 724 f. 13 Vägen in i ett yrke ulla ohlsson 13

14 Jag anser att det intressanta inte är om det är teoretisk kunskap eller praktiska färdigheter som behöver utvecklas eller om det finns en integrationsproblematik mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningens olika delar. Det intressanta är de nyutbildade sjuksköterskornas skildringar av hur de går tillväga för att lära sig sjuksköterskans yrke samt vad som utgör möjligheter och hinder för nyutbildade sjuksköterskor att utveckla sitt yrkeskunnande under den första tiden i yrket. Syfte Avhandlingen fokuserar på nyutbildade sjuksköterskors lärande och utveckling av kunskap. Under utbildningstiden befinner sig sjuksköterskestuderande både på högskolan och i hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. I avhandlingen betraktas högskolan och hälso- och sjukvården som olika verksamhetssystem i vilka lärande och kunskapsutveckling äger rum. Efter avslutad utbildning befinner sig nyutbildade sjuksköterskor endast i ett verksamhetssystem, det vill säga hälsooch sjukvårdens olika verksamheter, där kunnande från utbildningstiden skall omsättas i handling. Genom att undersöka nyutbildade sjuksköterskors syn på sjuksköterskeutbildning och hur den kommer till uttryck under första tiden i yrket, är avsikten att synliggöra relationen mellan utbildningens olika delar samt vilken betydelse de olika delarna har för utövande av sjuksköterskeyrket. Avhandlingen syftar således till att undersöka relationen mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda moment i sjuksköterskeutbildning, att undersöka vad som underlättar respektive försvårar kunskapsöverföring mellan olika verksamhetssystem samt att undersöka vad som underlättar respektive försvårar lärande av sjuksköterskeyrket i vårdverksamheten ulla ohlsson Vägen in i ett yrke

15 Frågeställningar 1. Vad i relationen mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda utbildningsmoment underlättar respektive försvårar lärande av sjuksköterskeyrket? 2. Vad i den relationen har betydelse för utövandet av sjuksköterskeyrket under den första tiden i yrket? 3. Vilken betydelse har de kunskapskulturer som bärs av de verksamhetsförlagda och högskoleförlagda momenten för sjuksköterskors kunskapsutveckling? 4. Vad kännetecknar innehållet i sjuksköterskors arbetsuppgifter under första tiden i yrket i relation till de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda utbildningsmomenten? Jag fortsätter nu med att beskriva den utveckling sjuksköterskeutbildningen genomgått från slutet av förra seklet till dagens sjuksköterskeutbildning. Nästa kapitel syftar till att utgöra en bakgrundsfond för förståelse av de nyutbildade sjuksköterskornas situation i dagens hälso- och sjukvård. 15 Vägen in i ett yrke ulla ohlsson 15

16

17 2. Sjuksköterskeutbildningens historik Från assistent till akademiker Sjuksköterskeutbildningens väg in i högskolan har gått från särskilda sjuksköterskeskolor i sjukvårdshuvudmannens regi via postgymnasial landstingskommunal högskoleutbildning till akademisk utbildning inom högskolan. Sjuksköterskeutbildning har funnits i Sverige sedan 1850-talet. Sjuksköterskeutbildningen kan delas in i fyra epoker: 1) den preteoretiska epoken, , 2) den medicincentrerade epoken, , 3) den mångvetenskapliga epoken, och 4) den vårdvetenskapliga epoken, från högskolereformen Den preteoretiska epoken, åren Denna period karaktäriserades av att utbildningarna skapades på enskilda initiativ. I Sverige startade den första sjuksköterskeutbildningen 1851 vid dåvarande Diakonianstalten i Stockholm sedermera Ersta Diakonianstalt. Utbildningen syftade till att kristna kvinnor skulle bli sjuksköterskor. 11 Röda korset startade 1867 en sjuksköterskeskola som syftade till att framför allt tillgodose den egna organisationens behov av sjuksköterskor. Drottning Sophia lät 1884 inrätta och starta en sjuksköterskeskola i privat regi, Sophiahemmet. Vid sjuksköterskeskolan utbildades företrädesvis unga kvinnor från de högre samhällsskikten. Utbildningen hade stark religiös prägel och sjuksköterskeyrket ansågs vara ett kall vilket krävde hög moral. Valspråket för Sophiahemmets sjuksköterskeskola var Allt till Guds ära vilket var inristat i portalen till sjuksköterskeskolan. 12 Sjuksköterskan skulle enbart ägna sig åt yrkesutövning och tvingades sluta sitt yrke om hon bildade familj. Varje person som ville bli antagen till sjuksköterskeskola skulle vara provelev för att få sin lämplighet för yrket bedömd. I bedömningen av lämplighet för sjuksköterskeyrket ingick också en bedömning av den presumtiva sjukskö- 10 Katie Eriksson, Vårddidaktik (Stockholm, 1985), s Sjuksköterskeutbildningens epoker namnges på olika sätt av olika forskare. Jag använder Erikssons indelning. 11 Lena Derbring & Charlotte Stölten, Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning. Vision och verklighet (Stockholm, 1992), s Iris Erlöv & Kerstin Petersson, Från kall till akademi. Ideologiska faser i sjuksköterskeutbildning under 1900-talet (Lund, 1998), s Vägen in i ett yrke ulla ohlsson 17

18 terskans sociala ställning och levnadsvanor. Om den unga kvinnan inte ansågs ha tillräckligt goda levnadsvanor kunde hon utestängas från utbildningen. Det var företrädesvis välartade unga kvinnor och unga kvinnor från de mer välbärgade familjerna som läste till sjuksköterskor. Den första sjukhusskolan startade 1867 vid Nya Sjukhuset i Stockholm, föregångare till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sjukhusskolorna var som namnet indikerar belägna på sjukhusområdena. Sjukhusskolorna syftade till att säkerställa behov av arbetskraft inom den egna verksamheten. Utbildningen var till övervägande delen praktisk och undervisningen av praktiska moment leddes av så kallade instruktionssjuksköterskor. De teoretiska avsnitten i exempelvis anatomi, fysiologi och invärtesmedicin leddes av de läkare som fanns på sjukhuset. Sjuksköterskeeleverna var också arbetskraft och ingick i personalstyrkan, vilket medförde att gränserna mellan att vara elev och att vara arbetskraft var flytande. 13 Sjuksköterskeeleverna bodde på sjukhusområdet i särskilda bostäder. Under denna tid hade sjuksköterskor särskild uniform, vilket innebar att de skulle bära olika former av klänningar, mössor och högtidsdräkt. Uniformen infördes för att särskilja sjuksköterskor från biträden. Dessa biträden kom oftast från de lägre samhällsskikten och sjuksköterskeuniformen symboliserade en viss position. Det fanns inte enhetliga kompetenskrav för utbildningen utan det var upp till varje utbildningsanordnare att sätta upp kriterier för vilka kunskaper och färdigheter som sjuksköterskeeleverna skulle uppnå under utbildningstiden. 14 Den medicincentrerade epoken, åren Den kanske mest banbrytande händelsen under denna period är att män 1951 ges tillträde till sjuksköterskeutbildningen. 15 Utvecklingen inom det medicinska området medförde ett ökat behov av sjuksköterskor som kunde assistera läkare i deras yrkesutövning. Sjuksköterskeutbildning var under denna period sjukdoms- 13 Derbring & Stölten, Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning. Vision och verklighet, samt Erlöv & Petersson, Från kall till akademi. Ideologiska faser i sjuksköterskeutbildning under 1900-talet. 14 Derbring & Stölten, Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning. Vision och verklighet. 15 För utförlig beskrivning av männens inträde i sjuksköterskeyrket, se Sune Dufwa, Kön, lön och karriär. Sjuksköterskeyrkets omvandling under 1900-talet (Växjö, 2004) ulla ohlsson Vägen in i ett yrke

19 centrerad och läkarnas inflytande över utbildningen var betydande. 16 Sjuksköterskornas underordning i förhållande till läkarna betonades, vilket följande citat visar I förhållande till läkarna har sjuksköterskan en underordnad beroendeställning. 17 Vidare framhölls att en sjuksköterska aldrig fick behandla en patient utan att ha rådfrågat en läkare och att under utövande av sitt yrke skall sjuksköterska iaktta omsorg och samvetsgrannhet samt efterkomma de anvisningar som utfärdas till hennes efterrättelse. 18 Under denna epok ifrågasattes inte den medicinska vetenskapens överordning och omvårdnadens underordning. Sjuksköterskeutbildningarna innebar under denna period att fostras till anpassning, serviceinriktning och underordning. Utbildningen blev treårig och Medicinalstyrelsen, Socialstyrelsens föregångare, utfärdade en så kallad normalplan för utbildningen. Normalplanen innehöll utbildningens syfte, förslag på utbildningsmaterial samt undervisningsmetoder. Utbildningen organiserades i två steg. Det första steget innebar en tvåårig allmän sjuksköterskeutbildning och det andra steget innebar ett års fördjupning inom ett specialområde såsom operationssjukvård, barnsjukvård, medicinsk sjukvård eller kirurgisk sjukvård. Varje elev måste genomgå en provtjänstgöring för att få sin lämplighet för yrket prövad. I de fall eleven ansågs olämplig tvingades eleven avbryta sina studier. 19 Eleverna erhöll ofta både teoretiska studier och praktisk färdighetsträning i vårdverksamheten. Teoriundervisningen sköttes främst av läkare och den praktiska utbildningen innebar att eleverna arbetade tillsammans med personalen på avdelningen. Även de sjuksköterskeelever som gick sista året på utbildningen undervisade och ansvarade för nykomna sjuksköterskelever. Det fanns ett nära samarbete mellan utbildningsanordnaren och vårdverksamheten, vilket medförde att utbildningens innehåll och yrkesverksamhetens krav överensstämde. Sjuksköters- 16 Derbring & Stölten, Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning. Vision och verklighet. 17 Linder, Perspektiv i sjuksköterskeutbildning. Hur en grupp studerandes uppfattning av sjuksköterskans yrke förändras under tre år av utbildning, s. 22. Linder citerar ur boken Sjuksköterskelära från Linder, Perspektiv i sjuksköterskeutbildning, Hur en grupp studerandes uppfattning av sjuksköterskans yrke förändras under tre år av utbildning, s. 23. Linder citerar Kungliga Maj:ts reglemente från Erlöv & Peterson, Från kall till akademi. Ideologiska faser i sjuksköterskeutbildning under 1900-talet. 19 Vägen in i ett yrke ulla ohlsson 19

20 korna erhöll legitimation Legitimationen, då liksom nu, utgör samhällets garanti för att personen har viss kunskap och kompetens. Det viktigaste motivet för legitimation är patientsäkerheten, men det fanns också fackliga drivkrafter för legitimation. Genom legitimation skulle sjuksköterskor bli självständiga. 20 Bergman menar dock att sjuksköterskeutbildningen inte gav förutsättningar för en självständig, kreativ och förändringsbenägen sjuksköterska med gott självförtroende. Istället resulterade utbildningen i yrkesutövare som var osynliga, anpassningsbenägna, serviceinriktade, underordnade och trofasta. Att sjuksköterskorna blev osynliga, anpassningsbenägna, serviceinriktade och underordnade var, enligt Bergman, ett uttryck för samhällets syn på kvinnorollen vid den här tiden. 21 Utvecklingen i början av 1960-talet kännetecknades av medicinsk utveckling som medförde allt högre krav på kvalificerad arbetskraft i sjukvården. År 1962 tillsattes en utredning som ledde till en ny utbildningsreform i slutet av talet. I den nya utbildningen betonades att sjuksköterskeutbildningen skulle ge eleverna kunskaper, utveckla egenskaper och attityder, träna färdigheter, förbereda för ledarskap och utvecklingsarbete samt utveckla personlig mognad. I utbildningen infördes samhällsvetenskap, psykologi och sociologi för att ge de blivande sjuksköterskorna en bättre grund för sin framtida arbetsledarroll. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden nämndes inte i någon större omfattning. Holmdahl menar att detta innebär en förskjutning av sjuksköterskans arbetsuppgifter från patientvården till expeditionen. Förskjutningen medförde att undersköterskor och vårdbiträden kom att utföra det mesta av den direkta patientvården. 22 Den mångvetenskapliga epoken, åren Under perioden skedde flera större förändringar inom sjuksköterskeutbildningen. Eleverna fick så kallad elevstatus 23 som innebar att eleverna inte ingick i arbetslaget som arbetskraft under praktikperioderna. När eleverna inte längre ingick i 20 Erlöv & Peterson, Från kall till akademi. Ideologiska faser i sjuksköterskeutbildning under 1900-talet, s Gunnel Bergman, Sjuksköterskors yrkeskarriär och fortsatta utbildning (Linköping, 1994). 22 Barbro Holmdahl, Sjuksköterskans historia. Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor (Stockholm, 1994), s Derbring & Stölten, Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning. Vision och verklighet, s ulla ohlsson Vägen in i ett yrke

21 personalstyrkan kunde utbildningens mål i högre grad styra valet av arbetsuppgifter. Eleverna förväntades inte längre bo i elevhem på sjukhusområdet. De gamla elevhemmen blev bostäder som eleverna kunde hyra som vilka bostäder som helst. Sjuksköterskeutbildningen poängsattes till 105 respektive 73 eller 63 poäng. Vilken utbildning den studerande skulle gå bestämdes av den studerandes bakgrund. De som saknade tidigare utbildning från vårdområdet måste genomgå utbildning omfattande 105 poäng. För dem som genomgått gymnasieskolans vårdlinje gren för barn- och ungdom, omfattade utbildningen 73 poäng och för dem som genomgått gymnasieskolans vårdlinje omfattade utbildningen 63 poäng. 24 Utbildningens innehåll fick en tydlig uppdelning mellan teoretiska ämnen och kliniska studier/praktik. En tredjedel utgjordes av teoretiska studier och två tredjedelar var praktik. Instruktionssjuksköterskorna ersattes av vårdlärare vilket innebar att den pedagogiska utbildningen fick en framträdande plats i relation till elever och lärande. De medicinska ämnena i sjuksköterskeutbildningen kompletterades, som nämnts ovan, med samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. I dessa ämnen undervisade lärare/forskare från dessa ämnesområden. Sjuksköterskeutbildningen blev mångvetenskaplig och till viss del forskningsanknuten i och med att lärare från beteendevetenskapliga ämnen ofta hade en egen forskarutbildning. Läkare fick även under denna period stort inflytande över sjuksköterskeutbildningen i och med att hälften av all teoretisk undervisning alltjämt sköttes av läkare. Derbring och Stölten menar att: Enligt svensk utbildningstradition har den längsta utbildningen inom ett område stått modell för kortare utbildningar inom samma område. Läkarutbildningen har således utgjort modell för sjuksköterskeutbildning. Därav följer att såväl innehåll som perspektiv i sjuksköterskeutbildningen påverkats av läkarutbildningen. 25 Elevaktiva undervisningsformer, exempelvis grupparbeten och seminarier, rekommenderas för de teoretiska utbildningsavsnitten. Detta får dock inte något 24 Derbring & Stölten, Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning. Vision och verklighet, s Derbring & Stölten, Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning. Vision och verklighet, s Vägen in i ett yrke ulla ohlsson 21

De första sex åren En studie av fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång

De första sex åren En studie av fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång De första sex åren En studie av fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång De första sex åren En studie av fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk

Läs mer

Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens

Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad Emelia Dahlberg Maria Larsson Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens Newly graduated

Läs mer

rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den?

rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den? rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den? ERFARENHETSBASERAD KUNSKAP VAD ÄR DET OCH HUR VÄRDERAR VI DEN? Redaktion: Gerthrud Östlinder Astrid Norberg Ewa Pilhammar Andersson Joakim

Läs mer

Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter

Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter Kristina Hellberg Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 9 Linköping Studies in Pedagogic

Läs mer

Att bli bättre lärare

Att bli bättre lärare Att bli bättre lärare Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan Laila Gustavsson Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 12 Doktorsavhandlingar

Läs mer

Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare

Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare Avhandlingen Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning av Britt Tellgren är en publikation

Läs mer

Vi har nästan blivit för bra

Vi har nästan blivit för bra Vi har nästan blivit för bra Lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik INGRID GRANBOM Ingrid Granbom, 2011 Title: Vi har nästan blivit för bra Lärares sociala representationer

Läs mer

Man kan nog aldrig lära sig för mycket

Man kan nog aldrig lära sig för mycket Man kan nog aldrig lära sig för mycket En utvärdering av grundutbildningarna för vårdpersonal i äldreomsorg i Stockholms stad ht 2012 Ingrid Hjalmarson Lars Sonde Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Ensam i sin profession i skolans värld

Ensam i sin profession i skolans värld Thesis for licentiate degree 2008 Ensam i sin profession i skolans värld skolsköterskans upplevelser av förutsättningar att utöva och utveckla yrket Siv Morberg Ensam i sin profession i skolans värld skolsköterskans

Läs mer

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende Bodil Holmberg Specialistsjuksköterskeutbildning med specialisering mot palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VT 2013 Avancerad nivå Handledare: Jane

Läs mer

Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill

Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill gothenburg studies in educational sciences 337 Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken

Läs mer

Agneta Törnquist. Vad man ska kunna och hur man ska vara

Agneta Törnquist. Vad man ska kunna och hur man ska vara Agneta Törnquist Vad man ska kunna och hur man ska vara En studie om enhetschefers och vårdbiträdens yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer HLS Förlag Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen

Läs mer

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende Nanna Hallgren-Lindgren FoU-trainee Uppsats nr 21 December 2011 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts

Läs mer

Rapport 2009:24 R. Att fånga bildning

Rapport 2009:24 R. Att fånga bildning Rapport 2009:24 R Att fånga bildning Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Att fånga bildning Utgiven av Högskoleverket

Läs mer

Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan

Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan GOTHENBURG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 312 Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan

Läs mer

VILKEN KOMPETENS BEHÖVER EN SJUKSKÖTERSKA HA?

VILKEN KOMPETENS BEHÖVER EN SJUKSKÖTERSKA HA? VILKEN KOMPETENS BEHÖVER EN SJUKSKÖTERSKA HA? En beskrivning av examensmål och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Sammanställt 2007-01-19 Innehåll Inledning 3 Examensmål

Läs mer

Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem

Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem En systematisk kunskapsöversikt Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Lyssna på mig! Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem Ann-Marie

Läs mer

vi lär barnen att ha fritid.

vi lär barnen att ha fritid. vi lär barnen att ha fritid. En kvalitativ studie om fritidspedagogens yrkesroll, arbetsuppgifter och yrkesval Jessica Wallin Examinator: Ann S. Pihlgren Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning

Läs mer

Mellan akademi och profession

Mellan akademi och profession Linköping Studies in Pedagogic Practices No 12 Linköping Studies in Behavioural Science No 148 Mellan akademi och profession Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning

Läs mer

En skola för eller med alla

En skola för eller med alla INGA-LILL MATSON En skola för eller med alla En kommuns arbete för att nå sina mål Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Individ, omvärld och lärande/forskning nr 39 Inga-Lill Matson En skola

Läs mer

Det är en fråga om tid.

Det är en fråga om tid. Det är en fråga om tid. - Hur undersköterskor och vårdbiträden på särskilda boenden inom äldreomsorg, uppfattar sina möjligheter att ge en god palliativ omsorg i livets slutskede. Helena M Heinås Examensarbete,

Läs mer

Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv?

Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv? Södertörns högskola Institutionen för lärarutbildning Examensarbete 15 hp C-uppsats Höstterminen 2010 Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv? en essä om fritidspedagogens roll i samverkan

Läs mer

Brukarmedverkan som en del av EBP

Brukarmedverkan som en del av EBP Brukarmedverkan som en del av EBP En studie av brukarnas delaktighet i socialtjänstens verksamhetsutveckling Monica Helin Student Monica Helin Vt 2012 Examensarbete, 15 hp Masterexamen (2 år) i socialt

Läs mer

Acta Universitatis Upsaliensis Studia Didactica Upsaliensia 6

Acta Universitatis Upsaliensis Studia Didactica Upsaliensia 6 Acta Universitatis Upsaliensis Studia Didactica Upsaliensia 6 Gunilla Sandberg På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Dissertation presented at Uppsala University

Läs mer

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering. Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer Ann-Katrin Swärd

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering. Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer Ann-Katrin Swärd Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer Ann-Katrin Swärd Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering Wittingmetodens

Läs mer

Vad kommunikation vill säga En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Désirée von Ahlefeld Nisser

Vad kommunikation vill säga En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Désirée von Ahlefeld Nisser Vad kommunikation vill säga En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal Désirée von Ahlefeld Nisser Doktorsavhandling i specialpedagogik Stockholms Universitet 106 91

Läs mer

Idén om medarbetarskap

Idén om medarbetarskap Idén om medarbetarskap En studie av en idés resa in i och genom två organisationer Karin Kilhammar Linköping Studies in Arts and Science No. 539 Linköping Studies in Behavioural Science No. 159 Linköpings

Läs mer

Caroline Krook Se än lever jag!

Caroline Krook Se än lever jag! Caroline Krook Se än lever jag! Doktorsavhandling Stockholms universitet 2007 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för samhälle, kultur och lärande Box 34 103 S-100 26 Stockholm Sverige HLS Förlag

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer