LOTTIE KNUTSON OCH LAILA FREIVALDS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOTTIE KNUTSON OCH LAILA FREIVALDS"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Magisteruppsats Institutionen för Kultur och Medier Medie- och kommunikationsvetenskap D ON OFF LOTTIE KNUTSON OCH LAILA FREIVALDS En retorisk/massmedieretorisk analys av hjälten och skurken i medierna i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien Författare: Anna Almberg Handledare: Karin Nordberg

2 ABSTRACT Writer: Anna Almberg Original Title: Lottie Knutson och Laila Freivalds, en retorisk/massmedieretorisk analys av hjälten och skurken i medierna i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien Title in English: Lottie Knutson and Laila Freivalds, the hero and the villain in media in relation to the South East Asia tsunami - a rhetorical/ mass media rhetorical analysis Level: Master Thesis Subject: Media and Communication studies Umeå universitet/sweden Spring pages + 3 appendix In 2005, the day after Christmas day, the worst crisis scenario in modern time where taking place in the South East Asia. Hundreds of thousands of people were killed in a tsunami. The media reports in Sweden were intensive during this time, and soon a hero, Lottie Knutson, Information Manager at the travel company Fritidsresor and a villain, Laila Freivalds, the Swedish Foreign minister, were established. The purpose of this paper is to explore whether the characteristic of the hero and the villain can be derived to the credibility of the women as communicators, or if these characteristics are only created by the media as a dramaturgic strategy to attract audience. The analysis showed that Lottie Knutson is a very credible communicator. This because she creates a sense of us with the audience. Laila Freivalds on the other hand shows very little of herself as a person, and is therefore hard to identify with, and thus does not reach the audience. In other words, the media s take on the story does have some truth to it, but related to the credibility of the women, the characteristics are exaggerated and therefore a dramaturgic construction. Keywords: Crisis communication, Crisis, Rhetoric, Rhetorical analysis, Rhetorical science, Communication, Mass media, Mass media rhetoric, Media logic, credibility, Lottie Knutson and Swedish minister for foreign affairs Laila Freivalds.

3 SAMMANFATTNING Den 25 december 2005 miste flera hundra tusen människor livet av en flodvåg kallad Tsunami, som drog in över länderna kring Bengaliska viken. Många svenskar turister förolyckades också i området. Hemma i Sverige blev medierna allmänhetens länk till katastrofområdet och under den första tiden var informationsflödet mycket omfattande. Bilder på skadade människor, rammade hus, ensamma barn och vilsna turister på kaotiska flygplatser och sjukhus kom in i människors vardagsrum. I mediernas skildring av katastrofen utkristalliserade det sig snabbt en hjälte och en skurk, vilket av medierna kan vara en dramaturgisk metod för att locka till sig publiken. Skurken kom att bli Sveriges utrikesminister Laila Freivalds som enligt mediernas rapportering gjorde allt annat än att underlätta för svenskarna i kris. I de flesta dramer finns det ingen antagonist utan en protagonist. Hjälten och den av medierna upplyfta ambassadören för handlingskraft och ett lyckat agerande blev Fritidsresors informationsdirektör Lottie Knutson. Ett polariserat förhållande skapades mellan dessa individer, och hemma i TV-soffan blev detta drama den sanna och enda version av katastrofen som gavs. Problemet är bara att när medierna har makten att forma hur källorna framställs gentemot sin publik ligger inte längre makten, det vill säga makten över den egna trovärdigheten, hos kommunikatören själv utan i mediernas vinkling av denna. Vi lever i en tid där de elektroniska medierna har makten att positionera aktörer i människors medvetande. En vanlig kvinna som tidigare varit ett okänt ansikte i offentligheten kan bli en hjälte, och en politiker med hög auktoritet kan plötsligt förlora sin trovärdighet. Syftet är att utifrån ett retoriskt perspektiv försöka utröna om egenskaper så som hjälte och skurk går att härleda till aktörerna Lottie Knutson och Laila Freivalds trovärdighet som kommunikatörer, eller om egenskaperna framför allt är en dramaturgisk konstruktion skapad av medierna. Detta för att i göra katastrofen konkret och därmed locka till sig publikens uppmärksamhet. För att ge en bild av hur mediernas dramaturgi kom till uttryck under katastrofen analyseras i den här uppsatsen ett urval av svensk dags - och kvällspress massmedieretoriskt. Syftet med massmedieretoriken är att försöka se igenom det sätt medierna arbetar för att övertyga sin publik. Denna dramaturgi kan yttra sig genom polarisering av händelser i konflikttermer, där exempelvis onda och goda aktörer kan ställas mot varandra. Genom konkretisering görs abstrakta händelser greppbara genom förenkling. Personifiering är också mycket vanligt, en aktör får stå i fokus människor kan lättare identifiera sig med en händelse om det finns en person i förgrunden. Samtidigt med retoriken som vetenskaplig bas analyseras olika talsituationer i svensk television för att ge en bild av aktörerna utifrån deras eget perspektiv, hur de talar om sig själva och vilka värden de lyfter fram. Sammantaget, hur källorna själva går tillväga för att skapa trovärdighet:. Trovärdighet är helt avgörande i kriskommunikation. Om inte kommunikationen fungerar är risken mycket stor för att förtroendet för i det här fallet myndigheterna eller resebranschen

4 försämras. För att vara trovärdig som talare är det viktigt med begriplighet i det talaren utrycker. Det är också viktigt att talaren har kunskap om situationen. I en kaotisk kontext är det extra betydelsefullt att en kommunikatör har självkontroll. Den som talar måste samtidigt visa konvergens, med det menas att handlingar och utsagor stämmer överens. Något som också är viktigt för publikens förtroende är att talaren är öppen. Analysen visade att det som främst avgör om en kommunikatör uppfattas som trovärdig eller ej är mottagarrelevansen i budskapet. När medierna för talaren in i människors vardagsrum, en vardaglig och privat kontext, måste också talaren, vilken position hon än har i samhället, se till att närma sig den kontexten. Skillnaden mellan Lottie och Laila som talare, och därmed en möjlig orsak till varför den ena blev en hjälte och den andra en skurk, ligger just i förmågan att skapa en vi-känsla med publiken. Lottie Knutson agerar och är mänskligt nära, hon pratar om den enskilda individen. Laila är mer passiv och svårgreppbar i sin framtoning, och tycks sakna medvetenhet om i vilket sammanhang publiken möter, tolkar och dömer henne. Den massmedieretoriska analysen visade att det finns klara likheter med den klassiska sagan och pressmediernas dramatiseringar under flodvågskatastrofen. Hjälten, Lottie Knutson, kan utifrån de analyserade artiklarna beskrivas med ord som osjälvisk, sympatisk, tillitsfull, ödmjuk, informationsproffs, ger järnet, handlingskraftig, arbetsam, fokuserad och stabil. Skurken Laila Freivalds kan i sin tur beskrivas med ord som brist på engagemang, ointresse, egoist, brist på empati, ond, hotande, ovetande, arg, osäker, stressad, pressad, arrogans, oförmåga att erkänna fel, försvarande. En slutsats är därför att egenskaper som hjälte eller en skurk i en kriskontext är inte enbart en enskild persons kommunikativa verk, utan också ett resultat av en mäktig medieindustris sätt att berätta om världen.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1. FLODVÅGSKATASTROFENS POLARISERADE AKTÖRER 1 Kapitel 2. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING Bakgrund Problemformulering Syfte och frågeställningar Forskningsobjekt Urval Avgränsningar Metoddiskussion Ett kvalitativt angreppssätt Reflektioner - kvalitetskriterier för kvalitativ forskning Undersökningens representativitet, validitet och reliabilitet Självreflexivitet Tillvägagångssätt för studien Materialinsamling Bearbetning 11 Kapitel 3. RETORIK OM KONSTEN ATT ÖVERTYGA Talets kontext Genre Retorisk situation Publik och målgrupp Retoriska problem Talare och författare Det effektiva talets byggstenar Ethos en förutsättning för trovärdighet Logos talar till förnuftet Patos talar till känslan Argumentationens hållbarhet och relevans Språklig stil Framförandet Hur gynnar en kommunikatör sin trovärdighet? Sätt att möta medierna för att uppfattas som trovärdig 20 Kapitel 4. MASSMEDIERETORIK Om mediernas arbetssätt för att nå sin publik Dramametoden 22 Kapitel 5. RESULTAT AV RETORIKANALYS: TV-INSLAG 24

6 5.1 Presentation av talaren: Lottie Knutson Extra Rapport, , Tid: 17:00-17: Aktuellt, , Tid: 21:00-22: Aktuellt, , Tid: 21:00-21: Nyhetsmorgon, , Tid: 10: Presentation av talaren: Laila Freivalds: Rapport, , Tid: 16:00-16: Extra Rapport, , Tid: 17:00-17: Rapport, , Tid: 16:00-16: TV4, Nyhetsmorgon, , Tid: 09:21-09:30 och 09:46-09:50 33 Kapitel 6. RESULTAT AV MASSMEDIERETORISK ANALYS: TIDNINGSARTIKLAR Analys av press: Lottie Knutson Rubrik: Gör Lottie till utrikesminister Rubrik: Lars Lindström: Som en landsmoder Rubrik: Lottie: Jag är ingen hjälte Rubrik: Vi utgick ifrån det värsta Rubrik: Hon stod stadigt när Sverige vacklade Analys av press: Laila Freivalds Rubrik: Hon gick på teater Rubrik: Freivalds hotade Fritidsresors Lottie Knutson: Du ska passa dig Rubrik: Persson är rasande Rubrik: Freivalds erkänner dröjsmål Rubrik: Inga misstag har begåtts Summering: tidningarnas drama vad handlade det om? 46 Kapitel 7. SLUTDISKUSSION Varför blev Lottie en hjälte av folket? Pressen skapar den hjälte dom behöver Varför blev Laila Freivalds folkets skurk? Pressens dramatiseringar tar vid där Lailas trovärdighet slutar Framtida forskning 50 Kapitel 8. KÄLLFÖRTECKNING 51 Bilaga 1: FRÅGENYCKEL FÖR RETORISK ANALYS AV TV-INSLAG Bilaga 2: FRÅGENYCKEL FÖR MASSMEDIERETORISK ANALYS AV TIDNINGSARTIKLAR Bilaga 3: Originalartiklar som analyserats massmedieretoriskt

7 Kapitel 1. FLODVÅGSKATASTROFENS POLARISERADE AKTÖRER Till regeringen! Jag föreslår att ni skall byta ut handlingsförlamade och självupptagna Laila Freivalds mot Fritidsresors handlingskraftiga och korrekt informerande Lottie Knutsson. L-E Andreasson 1 Annandagen den 26 december 2005 drabbades Sydostasien av en av de största katastroferna i modern tid. En flodvåg kallad tsunami drog in över Bengaliska viken och flera hundratusen människor miste livet, däribland många svenskar. Vågen sköljde bort allt i sin väg och stränder som förklarats med ord som "ett paradis på jorden" förändrades på bara några sekunder till en helvetisk plats. Vid tiden för katastrofen befann sig kring svenska turister i området och många av dessa var på Thailands östkust i området kring Phuket, Kao Lak och Phi Phi Ilands, platser som länge varit populära resmål för svenska turister. Att så många varit där eller känner någon som där varit det skapade en känsla av närhet till katastrofen. Jag minns själv det TV-inslag där jag såg den bungalow som jag bodde i på Phi Phi Ilands flyta i vattenmassorna. Medierna öste ut information genom ständigt extrainsatta nyheter och ändrande tablåer. Ögonen riktades åt ett håll; vågen och dess efterdyningar. Bilder på skadade människor, rammade hus, ensamma barn och vilsna turister på kaotiska flygplatser och sjukhus kom in i människors vardagsrum. Det ogreppbara, att flera hundratusen människor mist livet, försöktes göras greppbart och att så många svenskar dödats skildrades som en grym skräckfilm. Mitt i julefriden skakades människor av mediernas bilder av katastrofen. När katastrofens omfattning växte ökade också mediernas dramatiseringar. TV och press publicerade allt från bilder på liksäckar till ingående beskrivningar av lukten av ruttnande människokött. Medierna var allmänhetens länk till katastrofen. Mediernas betraktelse av tsumanin blev allmänhetens verklighet. Men medierna är ingen spegel av verkligheten. 2 Den mediebild som ges är inbäddad i ett raster av vinklingar som skapas av arbetsformer, värderingar, strukturer och journalisternas subjektivitet. I en kriskontext tenderar dessa vinklingar att bli särskilt starka och dramatiska. Dramatiseringen beror inte på att journalister vill allmänheten ont utan på hur nyhetsarbetet i allmänhet fungerar. Utgångspunkten är att skapa en så intressant berättelse som möjligt. 3 Ett sätt att dramatisera, och därmed lägga den kaotiska verkligheten, så som den ter sig efter en katastrof, på en mer konkret nivå, är att skapa hjältehistorier vilka gärna får vara kryddade med demoner och prinsessor. 4 I det klassiska dramat finns det nästan alltid en antagonist, en tjuv, ett troll eller kanske en drake. En ond karaktär som står som syndabock för en händelse. Och det dröjde inte många dagar förrän skurken i det mediala dramat hade utsetts. 1 Expressen. ( ) Ge Lottie Knutson dagens ros. 2 Nerman (1973) s Hvitfelt (2003) s Modh (2003) s. 19

8 Skurken kom att bli Sveriges utrikesminister Laila Freivalds som enligt mediernas rapportering gjorde allt annat än att underlätta för svenskarna i kris. Den verklighetsbild som skapades under flodvågskatastrofens efterspel handlade mycket om utrikesdepartementets oförmåga att hjälpa. Laila Freivalds kritiserades hårt för att inte agera snabbt nog. I vardagsrummet strömmade bilderna av Laila in, där hon på olika presskonferenser och i intervjuer försökte förklara sig, men i de tillhörande speakertexterna talades om hennes passivitet. I pressen hängdes hon ut hårt och medborgarna dömde därefter. När jag slumpmässigt surfarade omkring på Internet såg jag också en antydan om vart opinionen lutade. Citat som; "Laila Freivalds är en bortskämd skit som åker lyxplan till Thailand som är katastrofdrabbat " och "Jag tycker att Laila Freivalds ska sälja sin lägenhet och skänka pengarna till hjälporganisationer" var typiska för den kritik hon utsattes för. Som i de flesta dramer finns det ingen antagonist utan en protagonist. Hjälten och den av medierna upplyfta ambassadören för handlingskraft och ett lyckat agerande blev Fritidsresors informationsdirektör Lottie Knutson. Hon gick hem hos folket och precis som med Laila Freivalds kunde jag genom en sökning på Internet få en känsla av vad medborgarna kom att tycka om henne. Citat som "Ge Lottie Knutson dagens ros", "Lottie Knutson har gjort mer för svenska folket än vår egen utrikesminister, det är ju pinsamt" förekom frekvent. Ett polariserat förhållande skapades mellan dessa individer och hemma i TV-soffan blev dramat den sanna och enda version av katastrofen som gavs. Utifrån medvetenheten om mediernas arbetssätt är det intressant att fundera över hur det kom sig att reaktionerna mot Laila Freivalds och hyllningarna till Lottie Knutson blev så starka. I detta polariserade förhållande som rådde i medierna, mellan katastrofens skurk och hjältinna tar denna uppsats sin utgångspunkt.

9 Kapitel 2. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING Jag ämnar göra en uppsats som läsaren själv aktivt kan förhålla sig till, anamma eller ifrågasätta. Eftersom detta är en uppsats på D-nivå har jag i vissa resonemang förutsatt kunskaper hos mina läsare. Det innebär att jag i vissa stycken, av utrymmesskäl utelämnat grundläggande resonemang och förklaringar. I detta kapitel beskriver jag det konkreta problemområdet, mitt syfte, hur jag ska gå tillväga för att uppnå mitt syfte men också lite om vem jag själv är och om hur min förförståelse kan påverka mina tolkningar. 2.1 Bakgrund Trots att medborgarna i en krissituation har ett enormt stort behov av information, kan deras uppmärksamhet inte tas för given. I det informationssamhälle där vi lever och verkar finns det ett överskott av information och ett underskott på uppmärksamhet, vilket leder till en tävlan mellan olika medier för att kvarhålla publikens intresse. För att i det stora informationsflödet lyckas hålla kvar publiken har medierna utarbetat strategier med vars hjälp det är lättare att förutse och kontrollera publiken. 5 Dessa strategier leder till att innehållet i medierna är stöpt efter ett i förhand definierat format. Ett format som präglas av bland annat personifiering, dramatisering och polarisering. Målet med detta arbetssätt är att öka publikens intresse för mediet, baksidan med det i förhand stöpta formatet är den skeva verklighetsbild som förmedlas. 6 När mediebilden blir den enda bilden för publiken, blir det också den sanna bilden. Det blir den bild som formar publikens tankar och synsätt. I detta skede är det mycket lätt att som aktör i medierna snabbt få ett dåligt rykte. Däremot är det en lång process att tvätta bort ett sådant rykte. 7 Vi lever i en tid där det offentliga rummet blandats samman med det vi kallar för vårt privata. Medierna för oss varje dag och varje gång vi sätter på TV: n närmare det som för bara ett tiotals år sedan fanns utanför medborgarnas horisont. Joshua Meyrowitz skriver i boken No sense of place om hur de elektroniska medierna har makten att positionera aktörer i människors medvetande. 8 En vanlig kvinna som tidigare varit ett okänt ansikte i offentligheten kan bli en hjälte, och en politiker med hög auktoritet kan plötsligt förlora sin trovärdighet. Hög status, att gå hem hos sin publik och nå ut med sitt budskap handlar därför mycket om att kunna kontrollera de dominerade kommunikationskanalerna. Många politiker och högt uppsatta ledare har nackdel av att nå ut till sin publik via medierna. Makthavare, politiker och företagsledare är inte längre några som står mystifierade på ett podium i en talarstol. Idag återfinns de i studios utformade som vår egen TV-soffa och de filmas i närbild. Deras ansikten är lika stora som publikens. Öga mot öga sitter dessa aktörer i publikens vardagsrum, i hopp om att genom sin trovärdighet nå fram med sitt budskap. När makten flyttas ner från en officiell kontext till en 5 Edin & Widestedt (2001) s. 7 6 Strömbäck (2000) s Enberg & Körlof m.fl. (2001) s Meyrowitz (1984) s

10 mer vardaglig och privat tar sig också publiken, makten att döma, kategorisera och tycka. Partier har gått från att vara just ett parti till att bli en person. TV har brutit ner distinktionen mellan här och där och offentlig och privat. I dag handlar auktoritet om att få en publik att tro på det som sägs. Att budskapen når fram till politikernas väljare och företagens kunder är därför grundläggande Problemformulering Om det nu är så att det polariserade förhållandet som rådde mellan Lottie och Laila bottnar i mediernas dramatiseringar, är det ett problem som sträcker sig långt utanför den här uppsatsens gränser. De senaste månaderna har Lottie Knutson hunnit bli Årets yrkeskvinna , Månadens stockholmare i februari 10 och hon föreläser som en attraktiv gäst på olika evenemang runt om i Sverige. Hon är helt enkelt populär. Laila Freivalds står i blickfånget på ett helt annat sätt. Efter katastrofen har hennes trovärdighet och kompetens ifrågasatts och flera röster har krävt hennes avgång från posten som utrikesminister. Både mediernas rapportering och källornas syften handlar om påverkan. Påverkan från två håll, påverkan mot en gemensam publik men från två olika kontexter, så kan aktörernas kontra mediernas arbetssätt beskrivas. Som aktör, som representant för sig själv, för en myndighet eller en organisation vill denne påverka sin publik att tycka på ett visst sätt. Medierna vill i sin tur påverka publiken genom att hålla kvar deras uppmärksamhet. Problemet är bara att medierna också har makten att forma aktörerna genom att använda dessa som skådespelare i ett dramaturgiskt arbetssätt. När medierna har makten att forma hur källorna framställs gentemot sin publik ligger inte längre makten, det vill säga makten över den egna trovärdigheten hos kommunikatören själv utan i mediernas vinkling av denna. Frågan som kvarstår och det som kan ses som botten av problemet är hur Lottie Knutson och Laila Freivalds hanterade en retorisk situation där medierna har makt att genom sin berättarform styra deras trovärdighet. 9 BPW Sweden - Yrkeskvinnors Riksförbund. ( ) Årets yrkeskvinna Stockholms stads. ( ) Månandes stockholmare i februari.

11 2.2 Syfte och frågeställningar Syftet är att utifrån ett retoriskt perspektiv försöka utröna om egenskaper så som hjälte och skurk går att härleda till aktörerna Lottie Knutson och Laila Freivalds trovärdighet som kommunikatörer eller om egenskaperna är en dramaturgisk konstruktion skapad av medierna. Detta för att konkretgöra katastrofen och därmed locka till sig publikens uppmärksamhet. För att förstå Lottie Knutson och Laila Freivalds medieagerande kommer följande frågeställningar att behandlas. (Metodologiskt benas dessa frågeställningar upp i en frågenyckel (bilaga1)). En frågenyckel är en samling frågor som utgår från de teoretiska avsnitten. Är aktörerna trovärdiga i sitt sätt att kommunicera så som de kommer till utryck i de valda inslagen? På vilket sätt påverkar den retoriska situationen talet? För att förstå mediebilden i pressen behandlas dessutom följande frågeställningar: (Metodologiskt benas dessa frågeställningar upp i en frågenyckel (bilaga 2)). Hur framställs Lottie Knutson och Laila Freivalds i pressen i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien? Vilka synliga grepp använder pressen för att påkalla allmänhetens uppmärksamhet? 2.3 Forskningsobjekt Retorik är den röda tråden i den här uppsatsen vilket gjort att jag i materialet tagit hänsyn till att finna möjliga retoriska objekt. 11 Ett retoriskt objekt kännetecknas av att det finns en avsikt att övertyga, att det finns ett mål eller ett syfte. Samtidigt kan sägas att det journalistiska arbetet alltid innefattar ett mål eller en avsikt: Att ge publiken en världsbild, att ge en tolkningsmöjlighet och ge underlag för opinionsbildning är några exempel. 12 För att ge en bild av hur massmedieretoriken kom till uttryck under katastrofen analyseras ett urval av svensk dags och kvällspress. Genom att analysera talsituationer i svensk television ges en bild av aktörerna utifrån deras eget perspektiv, hur de talar om sig själva och vilka värden de lyfter fram. Sammantaget: Hur källorna själva går tillväga för att skapa trovärdighet Urval Nedan följer en övergripande presentation av de valda medierna samt en motivering av hur urvalet gjorts. Närhet i tid har prioriterats. Med nära i tiden menar jag cirka två veckor framåt från annandagen Vid valet av TV-inslagen har urvalskriteriet varit att hitta TV-inslag som representerar olika genrer och därmed olika retoriska situationer för aktörerna så som presskonferenser och personliga intervjuer. Jag har försökt bredda mitt urval genom att välja så 11 Karlberg & Mral (1998) s Ekström & Larsson (2000) s. 152

12 olika medier som möjligt. TV-inslagen är hämtade från TV 4 och Sveriges Television. Artiklarna är från Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Pressklippen är valda efter innehåll: Artiklar där personen Lottie och personen Laila lyfts fram har prioriterats Avgränsningar Min ambition har aldrig varit att inbördes jämföra mediernas skildringar. Däremot vill jag med utgångspunkt från flera olika medier ge en bild av helheten. För att förstå hur aktörerna skildrades i pressen har jag dels valt Sveriges två största dagstidningar: Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter och dels två kvällstidningar: Expressen och Aftonbladet. Fyra tidningar som framförallt har en sak gemensamt, en mycket stor läsekrets och som därför kan beskrivas som några av de mest inflytelserika tidningarna i Sverige. 13 Samtliga tidningar har också utvecklade hemsidor. Nyheterna når med andra ord publiken både i tryckt och i digital form. Ideologiskt skiljer sig tidningarna åt vilket kan vara intressant att nämna, särskilt med tanke på att aktörerna i sammanhanget presenterar så skilda verksamheter. Att Laila Freivalds representerar de folkvalda politikerna och den socialdemokratiska regeringen medan Lottie Knutson företräder näringslivet och den kommersiella resebranschen kan eventuellt på grund av politiskt/ideologiska förhållningssätt som står bakom tidningarna spela roll i tidningarnas framställning av aktörerna. Svenska Dagbladet är en obunden moderat tidning som har en marknadsekonomisk inriktning. 14 Dagens Nyheter är obunden liberal med en frisinnad anda som hävdar samhällets grundläggande värden däribland ett ökat toleransklimat. 15 Aftonbladet är oberoende socialdemokratisk och vill ge en röst åt vanligt folk. 16 Expressen är en tidning som står för liberalism, tolerans och solidaritet och har samma ägare som Dagens Nyheter, Bonnier AB. 17 Jag har avgränsat TV-inslagen till nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport från SVT1 och SVT2 samt inslag från TV4 i form av intervjuer från programmet Nyhetsmorgon. Sveriges Television är ett public service företag där det främsta målet är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom en mängd olika områden 18 och TV 4 är en kommersiell kanal men som på grund av att de sänder public service- TV får tillgång till satellit, mark- och kabelnätet Tidningsutgivarna. (2004) Statistik om svensk dagspress. 14 Svenska Dagbladet. (2005) De vanligaste frågorna om SVD. 15 Dagens Nyheter. (2005) Vision och mål. 16 Aftonbladet. (2005) Redaktionell policy. 17 Expressen. (2005). Om Expressen. 18 Sveriges Television. (2005) Om SVT. 19 TV 4. (2005) Om TV 4.

13 Forskningsobjekten avgränsas till följande mediematerial: TELEVISION, LOTTIE KNUTSON: TV-inslag sänt av: SVT, Extra Rapport. ( , Tid: 17:00-17:45). TV-inslag sänt av: SVT, Aktuell. ( , Tid: 21:00-22:00). TV-inslag sänt av: SVT, Aktuellt. ( , Tid: 21:00-21:35). TV-inslag sänt av: TV4, Nyhetsmorgon. ( , Tid: 10:18-10:30). TELEVISION, LAILA FREIVALDS: TV-inslag sänt av: SVT, Rapport. ( , Tid: 16:00-16:20). TV-inslag sänt av: SVT, Extra Rapport. ( , Tid: 17:00-17:45). TV-inslag sänt av: SVT, Rapport. ( , Tid: 16:00-16:30). TV-inslag sänt av: TV4, Nyhetsmorgon. ( , Tid: 09:21-09:30 och 09:46-09:50). PRESS, LOTTIE KNUTSON: Expressen: Hedlund, Ingvar. ( ). Gör Lottie till utrikesminister. Expressen: Lindström, Lars. ( ). Som en landsmoder. Aftonbladet: Kerpner, Joachim. ( ). Lottie: Jag är ingen hjälte. Svenska Dagbladet: Thunberg, Karin. ( ). Vi utgick ifrån det värsta. Dagens Nyheter: Kellberg, Christina. ( ). Söndagsintervju: Hon stod stadigt när Sverige vacklade. PRESS, LAILA FREIVALDS: Aftonbladet: Aschberg, Richard & Bodell, Niklas. ( ). Hon gick på teater. Expressen: Hedlund, Ingvar. ( ). Freivalds hotade Fritidsresors Lottie Knutson: Du ska passa dig. Expressen: Holmén, Christian. ( ). Person är rasande. Svenska Dagbladet: Stockholm TT. ( ). Freivalds erkänner dröjsmål. Dagens nyheter: Carlbom, Mats. ( ). Rakt på sak: Inga misstag har begåtts. 2.4 Metoddiskussion Med retoriken som vetenskaplig bas analyseras olika talsituationer i etermediet. Pressens skildringar analyseras med ett massmedieretoriskt angreppssätt. Den klassiska retoriken och massmedieretoriken förenas i synsättet att allt språk kommer till i ett sammanhang, i en kontext. Massmedieretoriken kan sägas ha sitt ursprung i journalistikforskningen. Enligt den massmedieretoriska metoden finns den journalistiska textens kontext i den redaktionella processen, där institutionella faktorer, ekonomiska villkor, tidens normer och föreställningar ingår i en växelverkan. 20 Sambandet mellan språket (texten) och det sammanhang det kommer till i är själva 20 Nerman (1973) s. 34

14 grundfrågan i retoriken och massmedieretoriken. Retorik och massmedieretorik är både metodologiska arbetssätt och teoretiska förhållningssätt vilket gör att jag slagit ihop teori och metod i kapitel (3 och 4). Retorik som vetenskap har en hermeneutisk karaktär. Hermeneutiken brukar benämnas som den klassiska tolkningsläran. En hermeneutiker menar att det går att förstå människor genom att tolka hur människor kommer till uttryck genom det talade och skrivna språket samt i människors handlingar. 21 På samma sätt som inom retoriken så menar en hermeneutiker att man endast kan förstå textens delar om man har grepp om helheten, samtidigt kan endast helheten förstås efter tolkning av delarna. Detta brukar kallas för den hermeneutiska cirkeln, en tolkningsprocess präglad av en pendelrörelse mellan helheten och delarna. 22 Genom att nära studera allt ifrån talarens mimik till den kontext där i hon verkar kan jag uttala mig om helheten som i det här fallet består i en talares trovärdighet. Och på samma sätt kan jag genom närläsning av texter uttala mig om mediernas framställning av aktörerna. Tolkningarna belägger jag i analysdelen med talande och karaktäristiska citat Ett kvalitativt angreppssätt Genom att jag valt en kvalitativ metod, en metod som bygger på min egen tolkning syftar jag till att skaffa en djupare kunskap kring mediernas arbetssätt kontra aktörernas agerande. I de forskningsöversikter jag kommit över ser jag att forskningen inom kriskommunikation, med avstamp i mediernas rapportering tidigare främst varit av en kvantitativ karaktär: Vi kan konstatera att en mängd innehållsanalyser har företagits i samband med oväntade händelser. [ ] Det har skrivits vad medierna rapporterar kring, vilka källor som använts osv. Nu återstår att få svar på frågan; varför blev rapporteringen som den blev? 23. Det är just viljan att svara upp mot ordet varför som styr den här uppsatsen vilket görs genom att lyfta upp icke mätbara egenskaper hos en företeelse, i det här fallet i mediernas arbetssätt och aktörernas trovärdighet, och förstå dessa egenskaper i ett större sammanhang Reflektioner - kvalitetskriterier för kvalitativ forskning Då den kvalitativa forskningen är tolkande i sin karaktär är det viktigt att kvalitetssäkra tillvägagångssättet. En tanke som jag utgår ifrån är att det inte finns någon objektiv sanning. Vad som uppfattas som sant beror på det perspektiv varifrån någonting betraktas. Fakta är därför också perspektivberoende och således beror resultaten i den här uppsatsen på mitt perspektiv, min förförståelse och hur jag utifrån detta grundar mina tolkningar. För att explicitgöra det perspektiv jag utgår ifrån skriver jag nedan ett kapitel som jag döpt till Självreflexivitet. Perspektivmedvetenhet är ett viktigt kvalitetskriterium som gör uppsatsen möjlig för kritisk granskning. 25 I tolkningen spelar jag själv roll, vem jag är, det jag varit med om, mina kunskaper och mina åsikter. Det är en del av tolkningsprocessen att räkna in sig själv. 21 Patel & Davidson (1991) s Karlberg & Mral (1998) s Jarlbro (2004) s Starrin & Svensson (1994) s. 164

15 Något som också ses en som nyckel till god kvalitet är att det finns en innebörd i mina tolkningar. Jag kan inte påstå någonting utan att ha belägg för det och dessa belägg ska vara så strukturerade och tydliga att läsare också kan förstå dem. Även fast jag endast använt mig av en kvalitativ metod är resultatet alltså inte slumpmässiga. Genom att jag systematiskt efter utvecklande teorier skapat en frågenyckel, genom att ställa samma frågor och genom att jag är noga och exemplifierar mina tolkningar är det meningen att du som läsare hela tiden ska kunna följa med i mitt resonemang. Det är viktigt för mig att konstatera att jag inte på något sätt göra anspråk på en sanning. Det är möjligt att aktörerna, Lottie Knutson och Laila Freivalds har en helt annan bild av sig själva än den jag lyfter fram. På samma sätt är det möjligt att de aktuella medierna inte alls känner igen sig i min beskrivning av deras arbetssätt. Uppsatsen är en version av verkligheten Undersökningens representativitet, validitet och reliabilitet Begreppet representativitet mäter huruvida ett undersökningsurval representerar hela den grupp som undersökningen vill uttala sig om. 26 Jag menar att den här undersökningens representativitet är relativt låg. Det är dock med ett sådant syfte jag utför detta arbete: Jag ämnar inte generalisera mediernas arbetssätt eller aktörerna som retoriker. Sammantaget representerar resultaten i uppsatsen de tolkningar som kunnat göra utifrån det aktuella urvalet. Jag kan inte uttala mig om någonting utanför mina valda forskningsobjekt. Begreppet validitet mäter en undersöknings giltighet, närmare bestämt om man studerar det man sagt sig studera och om det som studeras är relevant för att besvara syftet. Jag har gjort den här uppsatsen giltig genom att hela tiden förankra analysen i teorierna. Teorierna är hämtade från flera olika grenar för att ringa in det exakta problemområde som jag belyser. Begreppet reliabilitet mäter en undersöknings tillförlitlighet, det vill säga om materialet bearbetas på ett forskningsmässigt korrekt sätt. Jag har säkrat reliabiliteten genom att redovisa tillvägagångssätt för studien samt att jag lyfter citat från både pressmediet och kommunikationssituationerna i TV-mediet. Pressmaterialet bifogas också som en bilaga. Detta för att du som läsare ska kunna bilda sig en uppfattning om ursprungstexten och ursprungsinslagen. Jag drar inga slutsatser som läsaren inte själv kan förhålla sig till genom att på egen hand läsa det material eller citat som slutsatserna grundar sig i Ibid. s Ekström & Larsson (2000) s Svenning (2000) s

16 2.5 Självreflexivitet Utifrån kvalitetssäkringen av de kvalitativa tolkningarna kan det här avsnittet ses som en beskrivning av det perspektiv där tolkningarna skapats. Att vara reflexiv handlar om att göra sig medveten om det utomvetenskapliga i sin forskning. Den egna personligheten, erfarenheter, fördomar och inställning till det som ska undersökas. När detta sker och belyses kommer man ett steg närmare vetenskapligheten. 28 För att ni som läsare ska kunna förhålla er till mina tolkningar vill jag beskriva hur jag upplevde katastrofen men också hur det kom sig att mina upplevelser mynnande ut i den här magisteruppsatsen. Jag minns när jag satt hemma i TV-soffan framför Lottie och Lailas framföranden. Hela situationen med jättevågor som sköljde bort människors hem och liv kändes surrealistisk och mycket svår att ta till sig. Någonstans i allt detta ställde jag mig allt mer frågande till Laila Freivalds. I vanliga fall förlitar jag mig med hennes åsikter men i det här läget tyckte jag att hon betedde sig klumpigt. Och jag minns någon i min omgivning yttra kommentaren: Men hur kan hon klä sig i rött i en sån här sorgetid? Som blivande informatör blev jag samtidigt imponerad av Lottie. För det första blev jag glad för att informatörerna äntligen fått ett ansikte. Jag tänkte för mig själv att äntligen kan folk förstå vad det är jag ska bli, plötsligt behövde jag bara säga: Jag studerar till att bli en sån som Lottie. Och omgivningen svarade: Jaha, en informatör. Av en slump surfade jag i samma veva omkring på Internet. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter hade alla upprättat chattforum där bland annat Laila Freivalds kompetens diskuterades. Och plötsligt slog det mig hur enad opinionen tycktes vara. Laila ansågs inkompetent och någon uttryckte att Lottie Knutson borde överta Laila Freivalds plats som utrikesminister. Ungefär här föddes tanken på att detta kunde bli en magisteruppsats. Jag förstod att jag inte var ensam i mina reflektioner kring dessa aktörer och jag förstod också att medierna var den gemensamma nämnaren mellan medborgarna, aktörerna och katastrofen. Och i en av mina mest kritiska stunder förstod jag att detta förhållande, mellan den goda och den onda inte behöver vara så enkel. Jag tänkte på min kunskap om mediernas sätt att dramatisera för att skapa sensation. Jag tror att medierna, press så väl som television, i ett tidigt stadium hade ett behov av att göra flodvågskatastrofen konkret, vilket bland annat gjordes genom att utse en syndabock samt en hjälte, en räddare i nöden. Med den utgångspunkten kan sägas att jag intar ett mediekritiskt förhållningssätt. Medierna är inte några som meddelar en sanning 29, de är snarare berättare som utifrån ett perspektiv och en situation ger en version av en händelse. En annan utgångspunkt som jag har är att kommunikation är grundläggande för att skapa relationer: Laila med sina väljare och Lottie med sina kunder. Jag tror att det viktigaste för att ett budskap ska nå sin publik på rätt sätt är att publiken känner trovärdighet för kommunikatören. Om dessa väljare och kunder inte känner tillit till aktörerna så tror jag också att de misslyckas att påverka publiken så som de tänkt. 28 Ehn & Klein (1994) s Ekström & Nohrstedt (1996) s. 212 ff.

17 2.6 Tillvägagångssätt för studien När jag insåg att jag själv anammat synen på Lottie och Laila som den goda och den onda fann jag det intressant att studera hur denna syn uppkommit, vilket jag gör genom den här uppsatsens tre ben: Retorik (trovärdighetsforskning), massmedieretorisk och kriskommunikation. Jag valde retoriken därför att vetenskapen gör möjligt att se hur en kommunikatör eller en massmedieindustri kan gå tillväga för att påverka människor till en verklighetsuppfattning. Jag förstod snart att hur en publik övertygas är kontextuellt beroende. Kontexten under flodvågskatastrofen bestod i en fullbordad kris, en katastrof. Därför har jag också försökt förstå vad en kris egentligen innebär, för allmänheten, för den enskilda kommunikatören och för mediernas arbetssätt. I databaserna NORDICOM och LIBRIS samt i Umeå universitetsbiblioteks ALBUM har jag för att hitta tidigare forskning använt mig av följande sökord, enskilt, men också i olika kombinationer: Kriskommunikation, Kris, Retorik, Kommunikation, Trovärdighet, Massmedier, Retorikanalys, Retorikforskning, Massmedieretorik och Medielogik. Det bör nämnas att jag arbetat utifrån vad som kan kallas ringar - på - vattnet - metoden. Genom närläsning av forskningsrapporters, artiklars och övrig litteraturs källförteckningar har jag i det stora spektrum av forskning som berörs, sållat, reflekterat och närmat mig min egen uppsats Materialinsamling Jag införskaffade TV-materialet vid Statens Ljud och Bildarkiv i Stockholm. Det var inga problem att få tag i materialet från Sveriges Television, det sändes på VHS-band till Forskningsarkivet i Umeå, där jag haft min plattform. Däremot var det mer problematiskt att få del av TV4: as rapportering. Eftersom ämnet är tidsmässigt aktuellt och TV4 har en handläggningstid på sex månader - innan det är möjligt att kostnadsfritt få del av inslagen, har jag varit tvungen att utgå från det som kallas Web-TV. TV4 kunde dock inte garantera de valda inslagens tillgänglighet på Internet under vårterminen. Därför var jag tvungen att provisoriskt skaffa mig en säkerhetskopia genom att filma av datorn. Inslagen var nämligen skyddade för nedladdning. Pressmaterialet har jag funnit genom närläsning av de aktuella tidningarna men också genom att söka på tidningarnas hemsidor på Internet Bearbetning Efter att ha samlat ihop materialet och skapat ett metodologiskt och teoretiskt förhållningssätt utformade jag de analysverktyg jag använt. Jag skapade så kallade Frågenycklar (Se bilaga 1 och bilaga 2). En för en retorisk analys av aktörerna, Lottie och Laila och en för en massmedieretorisk analys av pressens rapportering. Med hjälp av frågenycklarna har jag kunnat analysera alla TVinslag och alla tidningsartiklar utifrån precis samma frågor, vilket jag ser som viktigt inslag för ett vetenskapligt tillvägagångssätt. Dessa frågenycklar kan ses som en praktisk tillämpning av teorin, kapitel 3 och 4. Frågenycklarna består av en blandning av frågor som jag själv utformat och av redan skapade frågor av retoriklärare och forskare i ämnet 30. Slutdiskussionen bygger på de resultat jag kom fram till utifrån frågenycklarna. 30 Hellspong (1992) s. 59 ff., Karlberg & Mral (1998) s. 12 ff., Hultén (2000) s. 8 ff., Nerman (1973) s. ff

18 Kapitel 3 RETORIK OM KONSTEN ATT ÖVERTYGA Ordet retorik står för läran om talarkonsten och kan definieras som all planerad, symbolisk kommunikation. 31 Den retoriska analysens syfte är att undersöka hur någon gör för att påverka och övertyga med hjälp av ett tal eller en text. 32 Retoriken måste ses utifrån ett helhetsperspektiv, vad som utmärker en god talare och ett bra tal är beroende av hela talsituationen inklusive dess samhälleliga kontext. Genom analys av byggstenarna, etos, logos och patos, kan talets effektivitet i termer av övertygelse och trovärdighet bedömas. I den mest ursprungliga beskrivningen var en god retoriker en "god man som är skicklig att tala". Intressant är att en god retoriker inte bara måste behärska talekonsten utan också vara en god människa. 33 Retoriken är normativ, ett rättesnöre, genom att vetenskapen presenterar ett tankesätt där frågor som; vad kännetecknar en god talare och vad utmärker ett bra tal diskuteras. Många talare vill inte bara informera, de vill också påverka; sprida en idé, väcka en känsla och/eller styra en bedömning. Bakom talet finns ofta en strävan efter att få mottagaren att tänka eller handla på ett visst sätt. I retoriska termer kallas detta för en persuasiv strävan vilket alltså betyder en strävan efter att övertyga Talets kontext Vad Lottie Knutson och Laila Freivalds kommunicerade i de valda TV-inslagen kan förutom att ses som ett sätt att berätta om världen också ses som handlingar där talarna agerar utifrån en bestämd kontext. En kontext är allt det som finns runt omkring en människa. Med andra ord, allt det som påverkar varför språket används på ett visst sätt. Kontexten påverkar en människas sätt att tänka och handla. För att möjliggöra en analys av kontexten måste den delas upp i ett antal områden, delar som sammantaget ger en helhetsbild av talsituationerna och dess sammanhang. För att ringa in kontexten kommer genre, retorisk situation, publik/målgrupp, retoriska problem samt talare och författare analyseras i att se valda situationer där Lottie och Laila agerar i TV Genre Tanken med att bestämma ett tals genre är att göra en övergripande beskrivning av vad det är för typ av tal och vilka retoriska funktioner det huvudsakligen har. Ordet genre kommer från latinets genus och betyder släkt eller familj. En genre är en familj som på ett eller annat sätt hör ihop med varandra. Exempel på vanliga genrer är nyheter, debatter och intervjuer. Det är också centralt att ta hänsyn till de retoriska genrerna som brukar delas in i tre: I det politiska talet genus deliberativum förordar eller avråder talaren en viss handling, debatten ska oftast 31 Werner Runebjörk (2004) s Hellspong (2001) s Karlberg & Mral (1998) s Hellspong (2001) s. 99

19 leda till ett gemensamt beslut. Genus demonstrativum betyder ceremoniella tal, utmärkande för den genren är exempelvis begravningstal, bröllop eller hyllningstal. Talaren försöker i ett ceremoniellt tal att lyfta fram egenskaper för föremålet i talet, föremålet kan vara en människa så som ett ting. Den tredje genren är genus judiciale, vilket betyder juridiska tal. Viktigt att poängtera är att juridiska tal också finns utanför rättssalens portar, även medierna ses som en domstol. Politiker anklagas ofta för att begå brott mot lagar och moral, och försvarar sig då i det massmediala rättsväsendet. Ett tal behöver inte tillhöra en genre utan kan ha drag av flera Retorisk situation För att ringa in den specifika kontext som det innebär att kommunicera i kris bör situationen först definieras. Kris som en följd av en svår katastrof är alltså det som står i fokus. Kris kan definieras som något som avviker från det normala, uppstår relativt hastigt, har betydelse för samhället, hotar grundläggande värden och kräver snabba åtgärder. För att klargöra begreppet kan sägas att en katastrof är en fullbordad kris. 36 Ett av de grundläggande värdena som en kris kan hota är förtroenden, i en oförberedd situation kan det som tidigare setts som självklart ifrågasättas. Den retoriska situationen påverkar talarens förutsättningar men även lyssnarens tolkningar av det som sägs. Det krävs alltid retoriska medel för att hantera en kris som är en stressig situation där det krävs snabba beslut. En individ kanske måste samla sina krafter för att bemästra krisen eller avstå från handlingar som kan förvärra den. Varje retorisk situation innehåller ett antal oskrivna regler, vilka dessa regler är beror på textens totala sammanhang. En kommunikatör från en kommersiell verksamhet har sina kunder att ta hänsyn till, medan den folkvalda utrikesministern är beroende av att få väljare på sin sida, vilket är något som torde påverka deras förutsättningar i den retoriska situationen. Båda kommunikatörerna agerar i det offentliga rummet, en arena som för dem nära folket. Hur man som kommunikatör för att ge ett trovärdigt intryck bör möta medierna och allmänheten vid kris finns beskrivet i ett särskilt kapitel. Den retoriska situationen kommer att löpa igenom de flesta områdena i den här uppsatsen Publik/målgrupp För att ett budskap ska gå fram och för att en talare ska vara trovärdig är det viktigt att talaren har klart för sig vem hon talar till. Talet måste vara anpassat till publiken, dess kunskaper, dess förväntningar, behov och känslor. 37 Om talaren inte anpassar sitt sätt att tala till sin publik riskerar hon att få en helt annan publik än den tänkta eller ännu värre bli helt utan. I rapporten Att kommunicera med drabbade människor, publicerad av Styrelsen för psykologiskt försvar går att läsa om hur man bör kommunicera med människor vid katastrofartade händelser. Professionell kommunikation från talaren i samband med svåra katastrofer är en förutsättning för att drabbade, berörda och allmänheten ska få förtroende för och därmed respekt för de beslut 35 Karlberg & Mral (1998) s Flodin (1993) s Hellspong (1992) s. 67

20 som fattas och åtgärder som vidtas. 38 Lyckad kommunikation ska ge en känsla av deltagande och sammanhang. För människor i sorg är det en del av sorgearbetet att få information, att få veta varför något inträffade men också hur det gick till och vad som ska hända härnäst. För att möta publiken på ett så bra sätt som möjligt är ledorden öppenhet, kompetens, rättvisa och medkänsla något som bör genomsyra varje talsituation riktat mot offentligheten. 39 Under katastrofen drabbades nästan alla i Sverige på något sätt. Vänners bekanta var där, många har själva rest som turister i de drabbade länderna och när skolorna började efter jullovet var rubrikerna i flera tidningar i stil med; Flera klasser saknar elever Retoriska problem Det kan vara problematiskt att publiken i det offentliga rummet som i det här fallet består av Sveriges televisions och TV 4, Sveriges största TV-kanaler, är en så heterogen målgrupp. Det står i både TV 4: s och Sveriges Televisions programförklaringar att de ska nå så många människor som möjligt TV4 är en kommersiell kvalitetskanal som sänder till hela svenska folket 41 och SVT: s mål är att public service-tv ska vara en brett arbetande nationell television [ ] som i sammansättningen av utbudet och tilltalet vänder sig till hela befolkningen. 42 Eftersom alla individer har en egen tolkningsförmåga kan en kommunikatör inte ha en aning om hur hon kan komma att tolkas. Det är svårt att lägga sig på en nivå som passar alla när den tydligaste gemensamma nämnaren är katastrofen. Mottagargruppen kan representera alla slags människor med olika bakgrunder, politiskt som socialt. 43 Retoriska problem är alltså hinder, fel, ofullkomligheter, faror etcetera, är invändningar mot budskapet som talaren är medveten om och söker bemöta med språkliga medel. Även en fientlig inställning till talaren som talaren känner till är givetvis också ett retoriskt problem. Laila Freivalds ingår i det röda blocket i det politiska färgspektrum som leder Sverige. Bara det att tillhöra ett parti kan ses om ett retoriskt problem då människor från andra politiska partier möter socialdemokraterna med skepsis. Lotties problem skulle kunna vara att hon, på grund av att hon representerar ett företag som säljer resor, faktiskt i varje handling också har kommersiella avsikter. Om medborgarna på grund av Lotties agerande utåt, slutar tro på resebranschen, skulle de i form av uteblivna resenärer betyda stora ekonomiska förluster. Sammantaget kan sägas att publikens sammansättning och situationens omständigheter utgör den retoriska utgångspunkten Enberg & Körlof m.fl. (2001) s Ibid. s Hedberg, Maria. Expressen. ( ) Flera klasser saknar elever. 41 TV 4. (2005) Om TV4. 42 Sveriges Television. (2005) Om SVT. 43 Enberg & Körlof m.fl. (2001). s Karlberg & Mral (1998) s. 26

21 3.1.5 Talare och författare En helhetsförståelse förutsätter en insikt i vem talaren är. Grundläggande fakta så som yrke och beskrivning av den organisation hon representerar bör finnas med i analysen. Man bör också ta reda på vilket förhållande författaren har till ämnet och hennes erfarenheter. Vidare vilka karaktärsdrag talaren har och vilken trovärdighet hon har i det aktuella sammanhanget. Eftersom det är TV-inslag skapade av journalister som analyseras måste också hänsyn tas till de övriga inblandade i talets slutversion, förutom Laila Freivalds och Lottie Knutson. Genom att talet klippts, kanske illustrerats med bilder och ljud eller rubriksatts kan talarens ursprungstanke ha förstärkts, förändrats eller förvanskats. Alltså bör man ge akt på vem som eller vilka som ligger bakom talet samt hur dessa kan ha bidragit till det slutgiltiga resultatet. 3.2 Det effektiva talets byggstenar Inom retoriken benämns tre byggstenar som alla behövs för att framstå som trovärdig: Etos, logos och patos som svarar för hur en mottagare kan påverkas. Men samtidigt kan man säga att dessa byggstenar utgör elementen i talet. 45 Etos handlar om att övertyga med hjälp av sin personlighet och är den viktigaste aspekten för att framstå som trovärdig. Logos handlar om att övertyga med fakta och förnuft. Patos handlar om att övertyga genom att röra upp åhörarnas känslor Etos - en förutsättning för trovärdighet Att studera etos handlar om att ta reda på hur den som står bakom ett tal, i den här uppsatsen, hur Lottie Knutson och Laila Freivalds framställer sin identitet både i själva talet och i framförandet. Etos kan därför definieras som talarens karaktär, så som den uppfattas eller så som talaren vill att den ska uppfattas. För att ett budskap ska nå fram är det avgörande att lyssnarna känner tillit till talaren och att hon inger förtroende. Lyssnarnas uppfattning av talarens personlighet påverkan lyssnarnas benägenhet att vilja tro på det talaren påstår. Innan lyssnarna möter talaren har de antagligen en viss uppfattning om dennes personlighet men behöver bli påmind om den. Om talaren är okänd för publiken måste denna först visa publiken sin personlighet och övertyga publiken om att denna är värd att lyssna till. 47 Konkret analyseras etos genom att undersöka hur talaren ser ut, vad talaren säger och vad talaren gör, med fokus på hur hon visar förnuft, dygd (god moral) och välvilja: Talarens tre plikter som är viktiga för trovärdighet. 48 Med hjälp av begreppet persona kan man studera talarens sätt att skapa förtroende mer ingående. Persona var ursprungligen namnet på en teatermask som antikens skådespelare bar men i det här sammanhanget betecknar persona sambandet mellan talarens inre och behovet av att anpassa sig till den yttre omgivningen. Genom att en talare använder sig av "rätt" persona kan publiken bli 45 Gripsrud (2002) s Karlberg & Mral (1998) s Hedqvist (2002) s Werner Runebjörk (2004) s. 39

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Policy för kontakter med massmedier

Policy för kontakter med massmedier Policy för kontakter med massmedier INNEHÅLLSFÖRTECKNING Så arbetar journalister... 6 Riktlinjer vid mediekontakter.... 7 Rutiner vid journalistkontakter.... 9 Kriskommunikation... 12 Offentlighet och

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Vi gör er bättre än tystnaden

Vi gör er bättre än tystnaden Vi gör er bättre än tystnaden Snacka Snyggt bildades 2010 av en av Sveriges mest anlitade retorik konsulter Elaine Bergqvist. Elaine har en fil kand i retorik och medverkar ofta som retorikexpert i tv-sofforna

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se Nacka kommun Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se En uppföljande rapport om mediernas rapportering om Nacka kommun i samband med tsunamikatastrofen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Rollen som kommunikationsrådgivare

Rollen som kommunikationsrådgivare Rollen som kommunikationsrådgivare Styrkor, svagheter och utmaningar i praktisk kommunikationsrådgivning Helle Petersen, PhD, MPO Forskningsgruppchef och lektor, Roskilde Universitet Kort om mig PhD och

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun KOMMUNIKATIONSPOLICY och INFORMATIONSPOLICY med MARKNADSFÖRINGSPOLICY för Malung-Sälens kommun Bilden av Malung-Sälens kommun formas i mötet med människor som tar del av kommunens service och tjänster.

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2013-10-28 Dnr: 13/01275 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls.

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer