Arbete? FPA stöd. Kela Benefits. Sofie blir färdig sjukskötare i vår. Hon litar på att hon behövs på arbetsmarknaden.

Transkript

1 Mitt i allt FPA:s tidning till varje hem Aktuellt Saga och sant om FPA. s. 6-7 n Hälsan Vi kan behöva ASLAK för att orka. s. 8 n Hem&Familj Militärunderstödet är viktigt för lilla Aada och hennes familj. s. 10 n Pension Över 65-åringar behöver mera träning. s. 11 FPA stöd s Kela Benefits s Arbete? Sofie blir färdig sjukskötare i vår. Hon litar på att hon behövs på arbetsmarknaden. Sidan 9

2 2 Aktuellt n 3 Mitt i allt Ledaren n Maj 2010 A n n e Y r jä nä Tidningen Mitt i allt Elämässä är ett offentligt meddelande som delas till varje hem. Nummer 2/2010 delas ut Årgång 38 År 2010 utkommer 3 nummer. Följande nummer utkommer i september. Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA) Många unga utan jobb Redaktionen redaktion@fpa.fi eller fornamn.efternamn@fpa.fi tfn (växel) Adress PB 450, Helsingfors Redaktionen svarar endast för beställt material. Utdelningen Suomen Suoramainonta Oy. tfn (09) eller webblanketten suora.net/kelajakelut Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare Tua Kyrklund Sekreterare Christel Stenström Ombrytning Omslagsbild Juha Törmälä Taltidningen (ISSN ) Mitt i allt kan beställas som taltidning hos Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, Helsingfors, tfn (09) Upplaga ca 2,7 miljoner Tryckeri Sanomapaino Oy, Vanda ISSN Unga drabbas hårdast Arbetslöshetsgraden bland under 25-åringar förväntas stiga till 24 procent i år. Sorgligast är situationen i slutet av våren då utexaminerade försöker komma in på arbetsmarknaden. Tusentals ungdomar hamnar direkt i arbetslöshetsregistret. Ungdomsarbetslösheten är mycket konjunkturkänslig. Därför drabbar den ekonomiska krisen hårdare de unga än äldre arbetssökande. Man kan tänka sig hur det känns när man har avslutat sina studier och det inte finns jobb. Framtiden är höljd i dunkel och man vet inte hur länge den besvärliga situationen håller på. Hur kan man planera att skaffa bostad eller grunda familj om det inte finns någon ljusning i sikte? Det dåliga sysselsättningsläget är knappast en nyhet för någon, men man tror nog inte att den ska drabba en själv, när man haft framgång i studierna och blir färdigt för ett yrke. Det finns behov av färsk kunskap, bara man kom åt att visa vad man kan. Det är svårt att få en arbetsplats, om man inte har tidigare arbetserfarenhet. Utan arbete får man inte heller någon erfarenhet. Till varje ledig arbetsplats finns det tiotals om inte hundratals sökande. Det är svårt att sticka ut med annat än arbetserfarenhet. När det finns lika goda sökande kan arbetsgivaren välja den som har den lämpligaste arbetserfarenheten. F r å g o r f å r s v a r n Hur bokar man tid till FPA-byrån? Det går att boka tid för ett besök på FPA-byrån. I de flesta fall vill kunderna boka tid då de har svåra frågor som de vill tala om och få svar på i lugn och ro. Det kan t.ex. gälla sjukpension eller en rehabiliteringsansökan. Man kan boka tid till vilken FPAbyrå som helst. Det gör man genom att ringa något av FPA:s servicenummer, eftersom FPA-byråerna inte sedan årsskiftet längre har direkta telefonnummer. FPA:s svenska servicenummer finns i denna tidning på sidorna och de finska i Elämässä-delen på sidorna Servicenumren finns också på Internet på adresserna: och FPA har också ett nytt bokningssystem under arbete. Det ska fungera via Internet. Den elektroniska tidsbokningen kommer att fungera tidigast nästa år. Efterfrågan på arbetskraft och utbudet möts inte. Social- och hälsovården har mera arbete än sökande. Inom många andra branscher är situationen omvänd. Exempelvis kommunikations- och konstbranscher kan man studera överallt i landet men arbetsplatsutbudet i branscherna är ytterst begränsat. Varför lockas ungdomar att studera branscher som inte erbjuder sysselsättning? Undervisningsrådet Matti Kimari konstaterar i denna tidning att det är svårt att förutse utbildningsbehov på sikt, men hoppfulla ungdomar söker sig också till branscher där utsikterna är dåliga. De närmastes goda råd ekar ofta för döva öron, när den unga har kommit underfund med sin egen bransch. Långsiktig planering är inte svårt endast för utbildningsmyndigheterna. Få av oss kan bedöma hur det kommer att gå inom den egna branschen flera år in i framtiden. Även om situationen kan synas hopplös är det bra att komma ihåg att utbildning är en god investering som på sikt kan skydda mot arbetslöshet. Om man inte får jobb genast lönar det sig att skaffa tilläggskunskap som är till nytta när depressionen lättar. Arbetet tar inte slut i världen. Om man inte direkt efter utbildningen får arbete krävs det flexibilitet och tålamod. Seija Kauppinen n Ersätter FPA strålbehandling? FPA kan ersätta strålbehandling som ges hos privata läkarstationer och sjukhus. FPA-taxan för strålbehandling är 67,28 euro per gång, varav FPA ersätter 75 %. Självriskandelen som är 13,46 euro gäller en behandlingsserie på högst 15 gånger. Cancerbehandlingen består vanligen av en kombination av operationer, strålbehandlig och läkemedelsbehandling. FPA ersätter inte kostnader för strålbehandling inom den offentliga hälsovården. Hilkka Arola Mia Saarela hör till FPA:s första Kyky-rådgivare. Hon hjälper kunder som lyfter sjukdagpenning att reda ut deras arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Kyky ska ge färre utdragna sjukledigheter FPA har särskilda Kyky-rådgivare som ska hjälpa dem som får sjukdagpenning att komma underfund med sin arbetsförmåga. Det är frågan om ett försök som pågår i Mellersta Öster bottens, Kymmenedalens och Uleåborgs försäkringsdistrikt. Kyky kommer från det finskans arbetsförmåga genom samarbete. Kyky-rådgivarna utreder arbetsförmågan hos personer som får sjukdagpenning. Projektet utvecklar de kundtjänster som gäller förmåner som har att göra med arbets- och funktionsförmågan. Kyky-rådgivarna söker tillsammans med kunderna lämpliga lösningar för hur det ska gå enklare att återgå till arbetet. Rådgivarna kan också hänvisa sina kunder till rehabilitering. Tanken är att kunderna så snabbt och smidigt som möjligt ska kunna gå tillbaka till arbetet eller om arbetsförmågan inte räcker till bli sjukpensionerade utan avbrott i utkomsten. Det gäller fall då rehabilitering inte är möjlig. Mia Saarela som är Kyky-rådgivare vid FPA:s byrå i Karleby begär att kunden kommer på en intervju när sjukledigheten hotar att dra ut på tiden eller sjukskrivningsperioderna upprepas. Vi diskuterar kundens arbets- och livssituation. Och jag reder ut hur kunden upplever att sjukdomen försvagar dennes arbetsförmåga. Merparten av de kunder som Mia Saarela har intervjuat är patienter med sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. I många fall har de också en diagnos på utmattning och depression. Kunderna har ställt sig mycket positivt till min kallelse till intervju. De flesta har genast tagit kontakt och velat komma för att diskutera sin situation. De känner sig lättade när problem som rör utkomsten och arbetet reds ut och vi tillsammans aktivt försöker lösa dem. Under intervjun funderar vi över olika rehabiliteringsalternativ. FPA:s eller arbetspensionsanstalternas yrkesinriktade rehabilitering kan komma på fråga eller så kan det bli fråga om rehabilitering enligt prövning, t.ex. olika anpassningsträningskurser eller kurser för personer drabbade av utmattning eller av sjukdomar i hållnings- och rörelseorganen. Vi diskuterar också vilka förutsättningar det finns att klara av det nuvarande arbetet, och vid behov överväger vi alternativ, från byte av arbetsuppgifter till byte av yrke eller omskolning. När så behövs tar jag kontakt också med andra anknytande grupper och hänvisar kunden till exempelvis företagshälsovården eller arbets- och näringsbyrån. Rådgivning i frågor om arbetsförmåga har visat sig vara en bra handlingsmodell, och den kommer inom de närmaste åren att utvidgas så att den blir en del av hela FPA:s kundbetjäning. Heini Lehikoinen Översättning Gunilla Bergström

3 4 n Aktuellt Aktuellt n 5 Delaktig i galenskapen Delaktighet hör till dagens magiska ord. Simsalabim så försvinner problemen och genom delaktighet faller välfärd och hälsa över oss som ett guldregn. Sällan ställer man sig frågan delaktig i vad då?. Delaktighet har blivit ett värde i sig. Ett sätt att skapa delaktighet är tydligen att ta del i diskussionen, vad den än handlar om. Är det månne en specifikt finländsk företeelse att massmedierna nyfiket hör sig för om folks åsikter i frågor av de mest skiftande slag? Antagandet är att allmänheten intensivt längtar efter att få reda på vad Jussi Virtanen eller Merja Mäkinen anser om den senaste inrikespolitiska skandalen eller om de tänker åka ut till landet för att fira midsommar. Av den ofattbara mängden skriverier på nätet att döma tror också människorna själva att deras åsikter är av ett mera vittgående intresse. Jag läste nyligen en kolumn där skribenten uppgav sig vara trött på att läsa om folks åsikter. Det är jag med! Dessutom är jag trött på att ha en mening om sådant som har exakt VI BEHÖVER IntE ha EN åsikt OM ALLT. Kolumnen Tuula Helne Ansvarig forskare, FPA tuula.helne@fpa.fi samma förlopp oberoende av mina åsikter. Exempelvis om det här: Allt tal om delaktighet. Effektivitetskrav och tvång förklädda till något sporrande. Strategiarbete som ersättning för arbete. Detaljerna och mätarna för välfärden i SATA-kommitténs betänkande, när ingen funderar över vad välfärd är. Jag är också oerhört trött på att vissa fortfarande inte unnar de homosexuella sådana rättigheter som andra har. Och på att vi anser oss vara berättigade att inte ge djuren rätt till ett drägligt liv. Och på att de som för fram ekologiska synpunkter fortfarande ställs mot väggen. Och på att vi talar om skälig levnadsstandard endast för de fattiga men aldrig för de rika. Jag är trött på kraven att bilda nätverk, när vi redan sitter fast som fiskar i ett nät. Jag skriver det här och inser att om det fanns rim och reson i vår tid skulle vi inte hela tiden behöva ha en åsikt om allting. När rim och reson saknas är vi tillfreds, för vi har fått göra vår röst hörd: vi har blivit sedda, vi finns till. Då kan världen förbli som den är, likaså vår delaktighet i sådant som ingen borde delta i. Om vi var tystare, skulle vi bättre kunna höra det som man behöver höra. Just här hade jag velat lämna ett oskrivet utrymme i tidningen, en smal, vit spalt. Tom som uppehållet mellan en in- och utandning. Rofylld som skogen i vinterskrud, där tystnaden talar och där granens snötunga kronor avtecknar sig mot den blånande himlen. Där inget annat existerar. Översättning Gunilla Bergström w i l m a h u r s k a i n e n, E l i na l Au k k a r i n e n Jorma Huuhtanen och Simo Kokko tänker olika. En nationell hälsofond för och emot FPA:s generaldirektör Jorma Huuhtanen anser att det är motiverat att grunda en nationell hälsofond. Utvecklingschef Simo Kokko på Institutet för hälsa och välfärd (THL) är inte helt övertygad. Huuhtanen tror att en nationell hälsofond skulle effektivisera användningen av hälso- och sjukvårdens pengar och därmed förbättra den grundläggande hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och effektivitet till allas bästa. De medel som kommunerna, staten och FPA använder på sjukvård, ca 15 miljarder euro, skulle samlas i en fond, och alla hälsovårdstjänster som samhället erbjuder skulle finansieras via den. FPA administrerar omkring hälften av sjukvårdens pengar. Därför anser Huuhtanen FPA kunde ta hand om hälsofonden. Nu är det ingen som leder helheten. Hälso- och sjukvården styrs fritt av kommunerna, och på många håll är situationen tygellös, säger Huuhtanen. Simo Kokko å sin sida tror att en hälsofond i stället för lösningar skulle medföra nya problem. Han är rädd för att fonden i värsta fall leder till att den offentliga sjukvården monteras ner. Om de pengar som kommunerna nu satsar på hälso- och sjukvård styrdes på riksnivå skulle det enligt Kokko utan tvekan leda till bristande demokrati. Kokko ser som en risk att en stor del av hälsovårdstjänsterna i de stora städerna övergår i privat ägo. Internationella företag skulle in- te ha intresse för olönsamma och avlägsna trakter. Det kunde enligt Kokko mynna ut i en situation där hälsovårdsmarknaden domineras av några få internationella bolag. Att FPA tar den styrande rollen i hälsofonden sväljer Kokko inte heller utan vidare, även om han inte helt dömer ut tanken på en nationell hälsofond. FPA kunde eventuellt åta sig att sköta pengarna, men det förutsätter att FPA:s ställning och sätt att arbeta måste omdefinieras. Huuhtanen och Kokko redogör för sina åsikter i den nya tidskriften Sosiaalivakuutus 2/2010 www. kela.fi/sosiaalivakuutus. Hilkka Arola Översättning Gunilla Bergström Bättre rättigheter när vi rör oss inom EU Den nya EG-förordningen 883/2004, som trädde i kraft i början av maj, medför relativt få förändringar i den sociala tryggheten. Viktigast bland dem är att informationsutbytet mellan EU-ländernas socialförsäkringsinstitutioner blir elektroniskt och därmed snabbare. Rättigheterna för studerande, pensionärer och andra som står utanför arbetslivet har utvidgats. De får nu sin sociala trygghet huvudsakligen från bosättningslandet. Personer som rör sig mellan olika länder ska kunna utnyttja sina rättigheter så snabbt och på så goda villkor som möjligt. Förordningen föreskriver bland annat att länder tillfälligt ska betala ut förmåner, då institutioner i olika länder är oense om vilket land som ska svara för utbetalningen. Studera i Sverige eller Danmark De som åker till Sverige eller Danmark för att studera längre än ett år ska sedan början av maj ansöka om att omfattas av den sociala tryggheten hos FPA. Enligt den nya EG-förordningen behöver dessa studerande inte längra söka hemort i studielandet. Vilket land som svarar för den sociala tryggheten är beroende av om man flyttar för kortare eller längre tid än ett år till Anna Kåver: Himmel, helvete och allt däremellan Om känslor. Natur & Kultur, Känslospaning med Anna Kåver Budskapet i psykologen Anna Kåvers bok Himmel, helvete och allt däremellan Om känslor är lockande. Genom att lära oss mer om varför vi har vissa känslor kan vi lära oss styra dem. Samtidigt betonar Kåver att det inte finns något trollspö som tar bort alla obehagliga känslor. Boken presenterar forskningsrön inom biologi och psykologi samt ger läsaren filosofiska och kulturella perspektiv på känslor. Kåver går också igenom känslornas roll i relationer för att i bokens sista kapitel lära oss hur vi kan navigera klokt i känslovindarna. Det är lätt att bli ett offer för sina känslor om man inte är medveten om dem. Precis som i sina tidigare böcker förespråkar Kåver mindfulness (medveten närvaro) som en metod för att lära känna sina egna reaktionsmönster. Anna Kåver beskriver hur vår hjärna är anpassad för att söka bristtillstånd vilket gör att vi fokuserar på det som är negativt. Glädje är en mer flyktig känsla och psykiskt välbefinnande kräver därför ofta träning. Den här välskrivna och lättillgängliga boken ger en handfasta råd på vägen dit. Petra Ljung Sverige, Danmark eller Finland. Vistelse under kortare tid än ett år räknas som tillfällig, och flyttning för över ett år som stadigvarande. Ändringen påverkar inte den studerandes rätt till studiestöd eller skolresestöd från FPA. Ansökan om social trygghet görs på blankett Y 38r. Söka arbete i Europa Arbetslösa finländare som söker arbete i ett annat EUland får från och med maj sina arbetslöshetsförmåner direkt från FPA eller sin arbetslöshetskassa. Tidigare har förmånerna betalats av det land där man sökt arbete. Före resan ska den arbetssökande från FPA eller sin a-kassa begära blankett U2 att visa upp. När FPA är betalare ska den arbetssökande under sin resa göra den månatliga anmälan om arbetslöshetstiden till FPA antingen via e-tjänsten eller genom att posta TT 2r-anmälningarna. När man får arbetslöshetsersättning från FPA eller sin a-kassa kan man för tre månader åka till ett annat EU-land för att söka arbete. Ytterligare information > Flyttning Alla fick inte plats när FPA och Pensionsskyddscentralen informerade om den nya EG-förordningen för finländare som bor på Solkusten. Våra värsta känslor kan bli en resurs Skam och självdestruktivt beteende var länge ständiga följeslagare i den svenska författaren Inger Edelfeldts liv. Uppväxten i en dysfunktionell familj och mobbning lade grunden till en dålig självbild. I boken Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor skriver hon öppenhjärtigt om sitt sökande. Efter att ha gått i olika terapier och testat allt från frigörande dans till hypnos hittar hon till slut zen coaching. Denna Inger Edelfeldt: Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor. Optimal förlag, rätt så okända metod blev för Edelfeldt så förlösande att hon nu vill presentera den för andra. Zen coaching har utvecklats av Kåre Landfald och har sina rötter i meditationstekniken mindfulness och läran om icke våldskommunikation. Nyckelord är acceptans, avslappning och insikt om att det finns en positiv intention bakom negativa känslor som ilska, hat och skam. De kan visa ouppfyllda behov och bli en resurs i stället för en hämsko. Zen coaching som metod framstår som spännande men förblir något abstrakt för en som inte själv provat. Den stora behållningen är Edelfeldts insiktsfulla tankar kring psykologi och mänskliga relationer. Petra Ljung m i k a u u s i k i l p o n e n Patienterna sparade 40 miljoner euro Referensprissystemet som togs i bruk i april i fjol har satt fart på läkemedelsföretagens priskonkurrens. Under de elva första månaderna gav referensprissystemet inbesparingar på närmare 95 miljoner euro, varav patienternas andel uppgick till nästan 40 miljoner euro. Systemet gynnade mest dem som använder läkemedel för hjärt- och kärlssjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar samt läkemedel som påverkar centrala nervsystemet. Handläggningstider på webben FPA:s styrelse sätter varje år upp mål för hur lång tid handläggningen, dvs. från att ansökan registreras hos FPA till beslut, av olika förmånsansökningar får ta i medeltal. De målsatta handläggningstiderna publiceras på handlaggningstid. Handläggningen kan dröja längre t.ex. för att FPA måste begära tilläggsutredningar till ofullständiga ansökningar och i samband med ansökningsrusning. Studiestöd kan byta till sjukdagpenning Från och med augusti kan studerande, som insjuknar för en längre tid lyfta studiestöd tills de har beviljats sjukdagpenning. Därefter kan också studiestödets bostadsbidrag på ansökan ändras till allmänt bostadsbidrag. Från och med augusti behöver studerande inte längre själva avbryta studiestödet. Det gäller studerande som blir sjukskrivna tidigast Oftare stöd för gymnasie studier Läsåret betalade FPA studiestöd till gymnasiestuderande, vilket är 23 procent mera än året innan. Gränsen för hur mycket föräldrarna får förtjäna höjdes då med 30 procent.

4 6 n Aktuellt Aktuellt n 7 Garantitid för handläggning Från och med början av år 2011 ska FPA och arbetslöshetskassorna handlägga ansökningar och arbetslöshetsstöd inom 30 dagar efter att de har fått ansökan. Sata-kommittén har lagt fram sina förslag till socialförsärkingsreformer har också föreslagit handläggningsgaranti för studiestöd och bostadsbidrag. Handläggnignstiderna definieras för dem i samband med lagreformer. Föräldrapenning till registrerad adoptivförälder Personer som lever i ett registrerat parförhållande ska från och med september få rätt till föräldrapenning för adoptivförälder efter adoption inom familjen. Det förutsätter att barnet då är högst ett år gammalt. Kvinnliga par skulle även få rätt till en förmån som motsvarar faderskapspenningen. Både kvinnliga och manliga par skulle få rätt till en dagpenningsperiod som är jämförbar med pappamånaden. Syftet med lagändringen är att personer som lever i ett registrerat parförhållande ska vara i en jämlikare ställning i förhållande till övriga adoptivföräldrar. I september i fjol blev det möjligt för registrerade par att adoptera varandras barn. Respit för eid Det elektroniska personkortets eller id-kortets framtid ska övervägas under år 2011, har finansministeriet arbetsgrupp beslutat. Arbetsgruppen vill vänta med nedläggningen av eidkortet tills det finns nya identifieringslösningar såsom mobil identifiering. Cirka finländare har ett elektroniskt personkort, men identifieringsfunktionen används ytterst lite. Över 99 % identifierar sig till FPA:s och skattemyndigheternas e-tjänster med sina nätbankskoder. Saga och sant om FPA Lagstiftningen inom social trygghet ter sig obegriplig och ger lätt upphov till missförstånd om FPA:s verksamhet. Många myter lever kvar år ut och år in. Färska bevis på olika missuppfattningar kom i dagen då morgon-tv på TV1 intervjuade FPA:s generaldirektör Jorma Huuhtanen. Under intervjun fick tittarna via YLE sända FPA kommentarer, som sedan lämnades till FPA för kännedom. Nedan följer svar på vissa föreställningar bland medborgarna. Saga: FPA beviljar så små dagpenningar och andra förmåner som möjligt av ren snålhet. SANT: Det är riksdagen som fattar beslut om storleken på de föräldra-, sjuk-, rehabiliterings- och arbetslöshetsdagpenningar samt pensioner som FPA betalar ut. Saga:FPA parar ihop två personer som bor i samma bostad för att inte behöva betala arbetsmarknadsstöd till endera. SANT: När arbets mark nads stödet behovsprövas inverkar makens eller makans inkomster på förmånens storlek. I lagen tilllämpas bestämmelserna om makar också på män och kvinnor i fortlöpande samboförhållanden, dvs. på personer som bor i samma hushåll och även i övrigt lever under äktenskaps liknande förhållanden. Om personerna i fråga dock trovärdigt kan redogöra för att de inte lever som sambor utan att det är fråga om ett hyresförhållande kan personerna anses leva separat. Då måste FPA få en utredning av hyresförhållandet och hyresbetalningen. FPA kan också fästa uppmärksamhet vid hur boendet har ordnats. Saga: FPA betalar ersättning för kundernas läkarräkningar enligt taxor som FPA själv har hittat på och som är mycket mindre än de verkliga taxorna. SANT: FPA ersätter en del av kostnaderna för privat läkare eller tandvård enligt en för dessa fastställd ersättningstaxa. Taxan anger det belopp som FPA kan godkänna som grund för ersättningen. FPA fastställer taxan för exempelvis läkararvoden i enlighet med sjukförsäkringslagen och de grunder som nämns i statsrådets förordning. De privata vårdavgifterna är vanligen högre än FPA-taxorna. Taxorna och exempel finns på > Sjuk > Sjukvårdsersättningar FPA parar ihop två PErsoner som bor i samma bostad Saga: Besvärsnämnden för social trygghet är ett FPA-organ som motvilligt behandlar besvär och som med avsikt sölar med behandlingen. SANT: Besvärsnämnden för social trygghet är ett lagstadgat oberoende och självständigt besvärsorgan. Nämnden bildar en specialdomstol inom socialförsäkringen och tar ställning till beslut som har fattats av FPA och arbetsplatskassorna. Besvärsnämnden för social trygghet sorterar under Social- och hälsovårdsministeriet. Saga: Försäkringsläkarna fattar beslut om sjukdagpenningar och sjukpensioner utan att alls bry sig om de behandlande läkarnas utlåtanden. SANT: Försäkringsläkarna fattar inte beslut om sjukdagpenningarna eller sjukpensionerna, utan ger sin egen bedömning av sökandenas arbetsoförmåga med stöd av all den information som de har till sitt förfogande. Utgående från de behandlande läkarnas utlåtanden bedömer försäkringsläkarna hur sjukdomarna i fråga inverkar på sökandenas funktionsförmåga och i vilken mån arbetsförmågan är tillräcklig med avseende på sökandenas normala eller därmed jämförbart annat arbete. Om de behandlande läkarna skriver bra utlåtanden som också innefattar en vård- och rehabiliteringsplan, hjälper det försäkringsläkarna i helhetsbedömningen av arbetsförmågan. Saga: Det är av ren gnidighet som FPA inte beviljar vare sig barn eller vuxna psykoterapi. SANT: Psykoterapi utgör en form av rehabilitering som behovsprövas av FPA och som riksdagen årligen beviljar ett begränsat penningbelopp för. FPA använder pengarna till att ordna terapi för dem som har fyllt 16 år. För barn ordnar FPA psykoterapi endast som ett led inom den mångformiga familjerehabiliteringen. I övrigt är det den offentliga hälso- och sjukvården, dvs. barnets hemkommun, som svarar för terapin för barn under 16 år. Saga: FPA sölar avsiktligen med behandlingen av förmåner. SANT: FPA:s styrelse ställer varje år upp en målsatt tid för behandlingen av förmåner. Att förmånerna har olika behandlingstider och målsatta tider beror i huvudsak på att villkoren för olika förmåner är av så varierande omfattning. Ofta överskrids den målsatta tiden på grund av att väsentliga uppgifter i ansökan saknas och FPA måste begära dem av sökanden i efterskott. Under vissa perioder kan behandlingen av ansökningarna hopa sig på grund av att antalet ansökningar är större än väntat. Saga: FPA:s beslut förblir inte konfidentiella, eftersom FPA i Helsingfors helt på måfå sänder ansökningar som lämnats in i Helsingfors för att behandlas någon annanstans i Finland. SANT: För att kunden ska få sitt beslut så fort som möjligt överför FPA ansökningar från de överbelastade byråerna i huvudstadsregionen till mindre belastade byråer för avgörande. Besluten överförs elektroniskt i ett skyddat datanät. Tystnadsplikten gäller alla FPA-tjänstemän oberoende av stationeringsort i Finland. Saga: FPA plågar folk genom att lägga ner byråernas telefonnummer. SANT: FPA har förbättrat sin telefontjänst genom att lansera tolv riksomfattande och förmånsspecifika servicenummer, som betjänar kunderna från måndag till fredag klockan 8 18, dvs. också efter tjänstetid. Kunder som inte vet vilket nummer som borde betjäna dem kan ringa upp vilket nummer som helst. Saga: FPA övervakar allas bankkonton. SANT: FPA ber att få sökandens kontouppgifter endast om det inte i övrigt går att få tillräckliga uppgifter och om det är befogat att misstänka att de uppgifter som sökanden har lämnat inte är tillräckliga eller tillförlitliga och sökanden inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna överlämnas. I sådana fall är bankerna enligt lag skyldiga att lämna FPA uppgifterna. Räntorna på bankinsättningar inverkar bl.a. på arbetsmarknadsstödet och bostadsbidraget. Hilkka Arola Översättning Kurt Kavander P i e ta r i P o s t i

5 8 n Hälsan Studier&Jobb n 9 Långvarigt intyg för taxiresor Sjuk- och hälsovårdens intyg som berättigar till FPA-ersättning för taxiresor kan numera utfärdas tills vidare, dvs. i praktiken bestående. Ett långvarigt intyg kan utfärdas personer som p.g.a. sjukdom eller handikapp ofta måste resa till offentlig sjukvård eller FPA-rehabilitering. Sjukvårdsenheter kan utfärda intyg som ger patienter rätt att resa med specialfordon såsom taxi då det är nödvändigt p.g.a. sjukdomen. Patienten ska skicka intyget till FPA som registrerar uppgifterna och skickar patiententen ett brev berättigar till resor med taxi. Brevet ska visas upp för chauffören i samband med resan. Tolkningstjänster från FPA i höst Från och med september ordnar och finansierar FPA istället för kommunerna tolkningstjänster för talhandikappade. Ändringarna förutsätter inga åtgärder av de nuvarande klienterna. Redan i vår får FPA tillgång till kontaktuppgifterna till de klienter som nu får tolkningstjänster från sin hemkommun. Handläggningen av ansökningar om tolkningstjänster koncentreras till FPA:s tolkningscenter i Åbo och från och med september ska tolkningstjänster beställas från förmedlingscentraler som kommer att inleda verksamheten på olika håll i landet. Kommunerna fortsätter att ha ansvaret för övriga socialoch hälsovårdstjänster och stödåtgärder för hörsel- eller talskadade och synhörselskadade. Sjuk försäkringsavgift för idrottarlön Från och med år 2011 ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift även betalas för lön till idrottare. Ändringen gäller inte arvoden. Den befrielse från skyldigheten att betala arbetsgivares socialskyddsavgift som gäller för idrottsarbetsgivare har baserats på lagen om betalningsbefrielse. A r i Ko r k a l a Vi ska må bra så vi orkar Välbefinnandet i arbetslivet måste utvecklas för att vi ska orka arbeta till pensionsåldern, som i framtiden kan vara högre än idag. VI SKA ORKA LÄngE. Päivi Hyppölä, 49, är fysioterapeut, men sökte sig till ASLAK-rehabilitering i Kankaanpää för att få hjälp med att upprätthålla arbetsgnistan. Hon måste hålla sig själv i skick så hon orkar hjälpa sina klienter. Rehabilitering ska förlänga arbetslivet ASLAK- och TYK-rehabilitering, som finansieras av FPA, utgör en del av olika åtgärder som ska främja klientens arbets- och funktionsförmåga. Rehabiliteringen genomförs i samarbete med arbetsplatsen och företagshälsovården. ASLAK-rehabilitering är yrkesinriktad tidig och förebyggande rehabilitering för ålderskategorin 40+. TYK rehabiliteringen är avsedd främst för ålderskategorin 55+ och har som mål att upprätthålla och utveckla arbetsförmågan. Till rehabiliteringsprogrammet hör bland annat undersökning och vägledning i frågor som orsakar problem i klientens eget arbete. Folkhälsan Norrvalla Rehab Center ordnar både ASLAK- och TYK-rehabilitering på svenska. Ansökan till rehabiliteringsplatserna sker via FPA. FPA kan också bevilja rehabiliteringspenning för att trygga utkomsten under rehabiliteringen samt ersätta resekostnader. Om klientens arbetsgivare betalar lön under rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbets givaren. Arbetsgivare kan ansöka om egna kurser till år 2011 för att stöda arbetet eller sin målgrupp. I samråd med arbetsplatsen och företagshälsovården kommer behoven fram och resulterar i en kursansökan (blankett KU119r). Ansökningarna för ASLAK kurserna 2011 ska vara inne I höst ordnar Folkhälsans Rehab Center på Norrvalla i Vörå ordnar ASLAK-rehabilitering på svenska för följande yrkesgrupper: n Administrativ personal med kursstart (kursnr 37562) n Familjedagvårdare med kursstart (kursnr 37563) n Vårdpersonal i västra Finlands FPA distrikt med kursstart (kursnr 37566) n Personal inom Kårkulla samkommun med kursstart (kursnr 37602) n Lärare och forskare inom Åbo Akademi för sydvästra Finlands FPA distrikt (kursnr 37599). Hur ska arbetslivet, arbetshälsan och rehabiliteringen utvecklas för att motsvara behoven? Det försöker FPA tillsammans med rehabcentren, företagshälsovården, arbetsgivare och arbetstagare komma på lösningar för genom ett projekt som pågår åren Här beaktas också utmaningar som åldrande arbetsagare och det ständigt föränderliga arbetslivet utgör. Projektet har som mål att hitta rehabiliteringsmetoder som de facto främjar arbetshälsa och därmed stöder en längre yrkesbana. Utgångspunkten är att utveckla dels TYK-rehabiliteringen som är avsedd att upprätthålla och utveckla arbetsförmågan samt den fördjupade yrkesinriktade medicinska ASLAK-rehabiliteringen. Projektet inriktar sig särskilt på öppen rehabilitering, behovsbedömningar, rehabiliteringsperioderna och rehabiliteringens längd, kopplingarna till arbetet, inlärning på webben samt ökat samarbete mellan företagshälsovården och arbetsplatsen. År 2009 deltog personer i ASLAK-rehabilitering som finansieras av FPA. Av dessa hade sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. 975 personer deltog i rehabiliteringen p.g.a. neurologiska problem och 761 på grund av mentala störningar. Investeringar i välbefinnandet på arbetsplatsen är lönsamt och ger avkastning bl.a. i form av mindre sjukfrånvaron och ökad produktivitet. Det visar bl.a. PensionsVarmas undersökning bland anställda i olika branscher. Direktör Erkki Yrjänheikki från social- och hälsovårdsministerit påtalade samma samband och dess inverkan på nationalekonomin i sitt öppningsansförande vid ett seminarium om välbefinnande i arbete i Kuopio i mitten av april. Dessa och övriga rehabiliteringskurser som finansieras av FPA finns på adressen Rehabiliteringspenning tryggar utkomsten FPA kan bevilja rehabiliteringspenning för att trygga utkomsten under rehabiliteringstiden. Rehabiliteringspenningen motsvarar sjukdagpenning och är en ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringen. År 2009 beviljade FPA rehabiliteringspenning till personer som deltog i FPA- finansierad rehabilitering. Av dessa deltog 39 %, dvs personer i ASLAKrehabilitering. > Rehabilitering Sofie litar på sin utbildning Sofie Lipponen, 22, sprudlar av energi och framtidstro. Hon har studerat i snart fyra år och i juni blir hon färdig sjukskötare från yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. Under våren har Sofie gjort sin sista breddstudiepraktik vid en dagavdelning för unga ätstörningspatienter i Helsingfors. Sofie har alltid varit intresserad av psykiatri. Man får möta olika människoöden, och det viktigaste arbetsmedlet är du själv och din personlighet, säger hon. Sofie har redan fått sommarjobb vid psykjouren på Aurora sjukhus och hoppas också att få fortsätta där. Utbud och efter frågan i obalans Antalet nybörjarplatser inom social- och hälsovårdsbranschen har utökats på senare år, men inte illräckligt. Behovet av arbetskraft är här klart större än tillgången på utbildning. Att de som anordnar utbildningar själva bestämmer hur många nybörjarplatser de har för olika branscher, orsakar i vissa fall obalans mellan utbud och efterfrågan, n Om du blir arbetslös, ska du anmäla dig som arbetssökande till Arbets- och näringsbyrån ( n Om du är medlem i en arbetslöshetskassa kan du söka förtjänstdagpenning hos din egen a-kassa. Då kan du få du förtjänstdagpenning i högst 500 dagar. n Om du inte hör till en a-kassa söker du Jag tänker jobba i 3 4 år så att jag får en bra bas och söker mig sedan vidare. Jag vill definitivt studera vidare inom branschen och det skulle vara fint att till exempel bli magister inom vårdvetenskaper. Och så snart sjukskötare får rätt att skriva recept tänker jag absolut gå utbildningen, betonar hon. Sofie gillar sitt yrke eftersom det är mångsidigt och utvecklas hela tiden. Tekniken förändras och det kommer nytt vetenskapligt material, så att du är helt enkelt tvungen att lära dig nya saker för att hänga med. menar utbildningsrådet Matti Kimari på Utbildningsstyrelsen. Hur populärt ett utbildningsområde är påverkar antalet nybörjarplatser. I populära branscher finns det press att hålla kvar en stor intagning för att locka elever även om antalet nybörjarplatser absolut borde minskas. Inom skönhetsvården har antalet antagna U t a n j o b b? grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd hos FPA. Du har rätt till grunddagpenning om du under de senaste 2 åren har arbetat minst 8 månader före arbetslösheten (arbetsvillkoret). Du får grunddagpenning i högst 500 dagar. Om du inte uppfyller arbetsvillkoret, kan du ha möjlighet att få arbetsmarknadsstöd. Arbetsmarknadsstödet SJUK- SKÖtarE Får JObb Jobb? Utan jobb? Sofie Lipponen vet inte hur det ser ut efter sommaren, men hon litar på sin sjukskötarutbildning. Det finns ett skriande behov av utbildad personal särskilt inom den psykiatriska vården. Många av Sofies vänner studerar till sjukskötare med inriktning t.ex. på akutvård, kirurgi eller intensivvård, och läget verkar vara ganska lika även på dessa områden. Särskilt om man kan både finska och svenska. Då får man genast arbetserbjudanden från många olika håll. Men om man över huvud taget blir färdig sjukskötare är det ganska klart att man får jobb, säger hon. Leif Pietilä nya studerande år efter år varit för stort i förhållande till efterfrågan. Å andra sidan varierar situationen i olika regioner. Till vissa utbildningsområden, som hantverk och konstindustri, musik och kommunikation, söker mängder av unga trots att man vet att det inte kommer att bli lätt att hitta en arbetsplats. Satu Kontiainen Översättning Gunilla Bergström är behovsprövat och påverkas av bl.a. makens, makans, sambons och av föräldrarnas inkomster om du bor med dina föräldrar. n För studerande som inte får sommarjobb, kan sommarstudier med sommarstudiestöd vara ett alternativ. Sommarstödmånaderna påverkar inkomstgränserna. n Ytterligare information på Na na U i t t o Nya villkor för vuxenutbildnings stöd Från och med augusti är villkoren och stödperioden för vuxenutbildningsstöd fasta. Åttar års arbetshistoria berättigar till vuxenutbildningsstöd i 18 månader, men endast en gång under yrkeslivet. Vuxenutbildningsstödet höjs till en nivå som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen utan tillägg. För deltidsstudier kan vuxenutbildningsstödet beviljas till jämkat belopp förutsatt att studierna baserar sig på överenskommelse med arbetsgivaren. Arbetslöshetstrygget elektroniskt FPA har utvecklat webbtjänsterna för arbetslösa. Nu är det möjligt att ansöka om både arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning på webben. Sedan tidigare har man kunnat månatligen meddela sin arbetslöshetstid elektroniskt. Om man blir arbetslös ska man anmäla sig som arbetslös arbetssökande till arbets- och näringsbyrån, som ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande. Därefter kan man söka arbetslöshetsunderstöd. Man loggar in på FPA:s e- tjänst på adressen fi/etjanst med sina nätbankskoder. Där kan man följa med när FPA har fått arbetsmarknadspolitiska utlåtandet, hur ansökan framskrider och se sina förmånsuppgifter. Ovanligt med resebidrag Arbetslösa med rätt till arbetsmarknadsstöd kan få resebidrag i 2-4 månader om de får arbete utanför sin pendlingsregion. Bidraget motsvarar arbetsmarknadsstödet. Arbets- och näringsbyråerna beslutar om resebidraget, som FPA betalar ut. I februari betalade FPA euro i resebidrag till 194 personer. Resebidraget är 26,53 euro per dag.

6 10 n Hem&familj Pension n 11 N i na k Av e r i n e n Mammalådan på ekolinjen FPA omhuldar hållbar utveckling i mammalådan också i år. Av förpackningens två tygblöjor är den andra nu en all-inone-blöja, som i användning mest liknar engångsblöjorna. Nytt i år är tvättbara bhskydd. I årets ljusgrå overall är övermaterialet återvinningsmaterial, liksom i fjol. Fodertyget är mjuk bomullstrikå. Moderskapsförpackningen sammanställs av en jury, som också är lyhörd för kundrespons. Därför har den lättvadderade overallen återtagits till förpackningen efter en ett års paus, men kvar är också ersättaren från i fjol, dvs. sparkdräkten i ullpolyester. Den nya moderskapsförpackningen börjar delas ut mot slutet av maj. > Förälder > Moderskapsunderstöd Pappamånaden blir 36 vardagar I familjer som i år har inlett en föräldradagpenningsperiod har papporna möjlighet till en 36 vardagar lång pappamånad. Föräldragpenningperioden inleds vanligen med moderskapspenning, men i adoptivfamiljer med föräldrapenning. Det betyder att årets första adoptivpappor kan inleda sin pappamånad i augusti, medan det blir aktuellt för biologiska pappor tidigast i oktober. FPA behöver veta om pappan utnyttjar sin pappamånad senast två månader innan föräldrapenningsperioden tar slut. Själva pappamånaden måste användas i ett sträck och inom 180 dagar efter föräldrapenningperioden. På adressen berakningar får man hjälp med att räkna ut sina egna dagpenningsperioder. V e s a- m At t i Vä ä r ä Undersergeant Jussi Saarinen trivs i det militära, men saknar familjen. Också Aada saknar sin pappa. Pappa i militären Undersergeant Jussi Saarinen, 21 år, har hemförlovats för veckoslutet. Dottern Aada, ett och ett halvt år, släpper inte pappan ur blicken för en enda stund. Alltid när jag kommer hem märker jag att Aada har lärt sig något nytt. Flickan kommer med nya ord hela tiden, och hon både går och klättrar redan för fullt. För tillfället är det ponnyer som gäller. Aada tycker också om att rita, berättar den lyckliga pappan. Jussi har haft lätt att få permission från sin tjänstgöringsplats Pansio flottstation i Åbo. Var tredje vecka är jag fast, men annars har jag haft lediga veckoslut. Jag tjänstgör i min hemstad och hinner därför bra hem också under kvällspermissionerna. Eftersom jag har familj har jag också fått nattpermission då och då; det är fint. Aada vet att pappa gör värnplikten, men förstår inte vad det innebär. Om vi har varit tillsammans en hel dag och jag måste ge mig iväg innan Aada har somnat börjar hon gråta. Jussi har trivts i militären. Konditionen har förbättrats och maten är god. Det bästa är att få tjänstgöra ombord: fina landskap och en helt unik stämning. Men naturligtvis trivs jag bättre hemma än i militären. Hemma finns Aada och Jenna. Och hemma står man inte hela tiden under någon annans kommando. Om man bortser från Jenna ibland, skrattar Jussi. En pappa i 20-årsåldern är inte särdeles vanligt. Faderskapet har ändrat Jussi. Jag har blivit vuxen och lärt mig att ta ansvar. Man måste nu planera på längre sikt än bara för en dag framåt och handskas med pengar på ett helt nytt sätt. Permissionerna underlättar självfallet också hustrun Jennas vardag. Som närvårdarstuderande deltar hon för närvarande i arbetspraktik. När man har ett litet barn är man minsann sysselsatt också på fritiden. För Jenna har det här säkert varit tungt, då hon inte har haft någon egen tid alls, resonerar Jussi. M i l i t ä r u n d e r s t ö d n Värnpliktiga militär- och cviltjänstgörare, men också kvinnor som tjänstgör frivilligt kan få militärunderstöd från FPA under sin tjänstgöringstid. De som under tjänsgöringstiden har utgifter för sin bostads hyra eller bolagsvederlag kan få bostadsunderstöd. Under tjänstgöringstiden kan FPA också betala bidrag för studielåneräntor som förfaller. Övriga militärunderstöd är avsedda för att trygga utkomsten för den tjänstgörandes maka eller make och barn. I det civila är Jussi lastbilsförare. Han berättar att de först bekymrade sig över hur familjen skulle komma att klara sig ekonomiskt när pappan rycker in i militären. Till all lycka sände vi ansökningarna till FPA i god tid. Vi får nu som militärunderstöd både grundunderstöd och bostadsunderstöd. FPA kan dessutom bevilja understöd för vissa anskaffningar, såsom barnvagn. Jussi frikallas i juli. Framtidsplanerna är ännu delvis öppna. Jag har sökt till underofficersutbildningen. Om det inte lyckas kan jag ju alltid fortsätta som lastbilschaufför. Men framför allt förväntar jag mig ett helt vanligt vardagsliv av framtiden. Solen i det civila hägrar redan. Snart gassar den för fullt, konstaterar Jussi Saarinen. Matti Välimäki Översättning Kurt Kavander n Ytterligare information på webbadressen > Värnpliktig Frågor om militärunderstöd besvaras på FPA:s servicenummer vardagar klockan Samtalet kostar som ett vanligt mobil- eller lokalnätssamtal. Hem med inspiration i bagaget Ett grupp 65-plussare deltog i mars i en två veckors FPA-rehabilitering på Nykarleby sjukhem. De åkte hem alerta och mjuka i kroppen. vi ska hålla i gång Rehabilitering var avsedd för personer med olika sjukdomar i rörelse och stödorganen. På programmet stod bland annat vattengymnastik, konditionssalsträning, balansträning och socialt umgänge förstås. Det var en grupp piggare och spänstigare pensionärer som återvände hem. Jag känner mig så bra! Första gången jag blivit så här bra behandlad, intygar Ralf Koskela. Jag har lärt mig nya rörelser med hjälp av b.la. sittgymnastik och stavgång. Rent praktiskt så ska jag genast skaffa en strumppådragare vid hemkomsten. Då klarar jag största delen av påklädningen själv. Eivor och Sonny Kanckos upplever att de efter två veckor är mycket alertare och mjukare i kroppen. De trivdes så bra på kursen att de glömde alla sjukdomar och problem. Man blir inspirerad att fortsätta med olika övningar och då vi kommer hem ska vi fortsätta att hålla igång så mycket vi kan, försäkrar de. Lindis Kåll upplevde för sin del att hon fått hjälp med sina axelproblem. Den sociala biten upplevde hon också som viktig. Om man bara kommer sig för sig för att göra övningarna man lärt sig hemma, så håller man sig i skick. Gymträning ger resultat Muskel- och balansträning, som ingår i rehabiliteringen, förbättrar effektivt funktionsförmågan för personer över 65 år. Träningen kan vara avgörande för hur länge man kan klarar sig hemma på egenhand. Muskelmassan minskar med åldern och försämrar funktionsförmågan, men konditions och muskelträning är det enda sättet att förebygga att muskelmassan minskar. Musklerna kan också kompensera dålig balans. Muskel- och balansträning utgör en kombination som förbättrar rörelse- och funktionsförmågan. Äldre behöver mera rehabilitering Lindis Kåll fick hjälp med sina axelproblem. FPA utgår i från att allt flera 65 år fyllda kommer att behöva och även få rehabilitering. Därför utvecklar FPA rehabiliteringsmodeller som ska motsvara de behov som 65-åringar med olika sjukdomar kan ha. Åren då utvecklingsprojektet Geri pågår ska äldre delta i rehabiliteringskurser för 65 år fyllda. Till målgrupperna hör strokepatienter, patienter med sjukdomar i hållnings- och rörelseorganen samt demenspatienter. Projektet riktar sig till äldre som bor hemma och som har nedsatt rörelseoch funktionsförmåga. Projektet utreder hurudan rehabilitering som har störst effekt på äldre personers självständiga liv, livskvalitet och möjligheter att nå sina mål i livet. De tillämpningar som utvecklats inom projektet kommer FPA att ta med i programmet för rehabilitering enligtprövning åren. För närvarande deltar årligen omkring personer över 65 år i rehabiliteringskurser som hör till FPA:s rehabilitering. Det finns kurser för bl.a. personer med sjukdomar i hållnings- och rörelseorganen, reuma, sjukdomar i andningsorganen eller flera olika sjukdomar samt för närståendevårdare, hjärtsjuka, strokepatienter och synskadade. FPA:s rehabilitering som riktas till personer över 65 år kompletterar hälso- och sjukvården och är en anspråksfull och yrkesövergripande rehabilitering. FPA-finansierad rehabilitering för personer över 65 år som har olika sjukdomar ordnas på svenska av Nykarleby sjukhem och Folkhälsans Rehab Center på Norrvalla i Vörå. Fysioterapeut Kajsa Ojala såg till att Eivor och Sonny Kanckos samt Ralf Koskela utför träningarna på rätt sätt. A n n e Y r jä nä Garantipension på kommande Regeringen gav i april en lagproposition om garantipension, som ska trygga alla en minimipension. Garantipensionen skulle höja de lägsta pensionerna till ungefär 680 euro i månaden. Enligt förslaget skulle FPA börja utbetala garantipensioner från och med mars nästa år. Nästa år uppskattas garantipensionen gälla ungefär pensionstagare. Medelpensionen euro i mån Medelpensionen är nu omkring euro i månaden, framgår det av Pensionsskyddscentralens och Folkpensionsanstaltens statistik från årsskiftet. För ett år sedan var motsvarande summa euro i månaden. Medelpensionen omfattar pensionstagarnas totala pension, dvs. både folk- och arbetspension, men inte familje- eller deltidspension. Män har i medeltal klart högre pension än kvinnor främst på grund av skillnader i yrkesbanorna. Männens medelpension uppgår till euro i månaden, medan kvinnorna får euro i månaden. I allmänhet har kvinnor varit en kortare tid med i arbetslivet än männen. Det är också oftare kvinnor än män som aldrig har deltagit i arbetslivet och som därför endast får folkpension. Pensionärer kan vara flexibla Av över 55-åringarna som är i yrkeslivet kan nästan 80 % tänka sig att arbeta också efter att de har pensionerats. Det visar Opteams och Eteras undersökning. De tillfrågade är särskilt intresserade av kortvariga vikariat. De vill inte helt ge upp den friare tidsanvänding som pensioneringen ska innebära. Av de tillfrågade vill drygt 40 % arbeta inom sin egen bransch, men många är också redo att inrikta sig på något alldeles nytt.

7 12 nn nn Stöd Stöd nn nn 13 Stöd för olika livssituationer Du får närmare information om FPA:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen Hälsan Broschyrer När du blir sjuk, Företagshälsovård, Rehabilitering Servicenummer Sjuk Rehabilitering FPA- och EU-kortet Handikappförmåner FPA-kortet och EU-kortet n Alla som omfattas av den sociala tryggheten i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få din FPA-ersättning direkt avdragen från läkemedelspriset eller privatläkararvodet. n När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och ansöka om rätt till social trygghet i Finland. n Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjukvårdskort. Du kan behöva kortet om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Det europeiska sjukvårdskortet berättigar till medicinskt nödvändig sjukvård på samma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Finland. Sjukvårdsersättningar n FPA ersätter en del av privatläkararvodena (60 % av FPA-taxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 % av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 euro). Ersättningen är i praktiken % av de verkliga kostnaderna. n Du hittar ersättningstaxorna på Direktersättning eller ansökan? n I allmänhet får du FPA-ersättningen direkt på läkarmottagningen och apoteket när du visar upp ditt FPA-kort. Då betalar du endast din egen andel. Om du inte får ersättningen direkt kan du ansöka om den inom 6 månader. Tandvårdsersättningar n FPA ersätter en del av dina tandläkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Ofta får du ersättningen direkt på mottagningen. Tandgranskningar ersätts endast en gång per år. Nya kundpaneler I vår har två nya kundråd som inriktar sig på FPA:s förmåner inlett sitt arbete. Kundrådet för familjeförmåner och panelen för arbetslöshetstrygghet ger FPA kundperspektiv på verksamheten och förmånerna. I kundpanelerna för studiestöd, pensioner, handikappförmåner och bostadsbidrag har verksamheten redan blivit etablerad. Medlemmarna i FPA:s kundpa neler representerar en bred kundkrets genom olika intresseorganisationer. FPA:s direktör Helena Pesola är nöjd över kundråden. Deras medlemmar hjälper för egen del att åstadkomma bättre tjänster och produkter för kunderna. De testar exempelvis FPA:s elektroniska tjänster och hjälper att utveckla ansökningsblanketter, brev- och beslutstexter och tipsar om förbättringar i broschyrerna. De har också synpunkter på kundernas behov i framtiden. Pesola anser att kundråden också hjälper FPA att fördomsfritt ta till sig nya idéer. n Om din tandläkare skriver remiss till en självständig munhygienist får du ersatt arvodet till 100 % av munhygienisttaxan, men du måste ansöka om ersättningen hos FPA. n FPA ersätter inte tandtekniskt arbete eller protetiska åtgärder. n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen för veteraner är 100 % av FPA-taxan för granskning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som görs av privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik. För tekniskt protetiskt arbete är ersättningen 50 % av FPA-taxan. För övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan. Läkemedelsersättningar n FPA ersätter en del av dina kostnader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersättningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspriset (då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets pris. I 100 % -gruppen betalar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp. Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort. n Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2010 överstiger 672,70 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset. När dina kostnader har nått årssjälvrisken får du hem ett brev med ett Meddelande för apoteket. Det ska du ha med dig när du köper läkemedel resten av året. För tilläggsersättningen kan det vara skäl att spara kvitton i en Minus-bok med apotekets anteckningar om köpen. n Du hittar aktuella uppgifter om läkemedels- och referenspriser samt ersättningarna på adressen Reseersättning n FPA ersätter dina resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e. Na na U i t t o För bruk av egen bil kan FPA ersätta 0,20 e/km efter självrisken. n Om dina resekostnader under ett år överstiger 157,25 euro betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort. n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att övernatta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt. n Transportföretagare som har avtal med FPA kan dra av ersättningen direkt från reseräkningen. Sjukdagpenning n Om du är år och på grund av sjukdom blir oförmögen att sköta ditt arbete kan du få sjukdagpenning när du varit sjukskriven insjukningsdagen och 9 därpå följande vardagar. Om du får lön betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst. n Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdagpenning då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då utgående enligt den i beskattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPL- eller LFöPL-försäkringen. n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen. Studerande får en sjukdagpenning som är minst lika stor som studiestödet. n De som saknar eller endast har små inkomster kan efter 55 dagars arbetsoförmåga som pågått i en följd få en minimidagpenning på 22,04 e/vardag. Partiell sjukdagpenning n Du kan börja få partiell sjukdagpenning genast efter sjukdagpenningens självrisktid (9+1 vardagar). Den partiella sjukdagpenningen är hälften av vanlig sjukdagpenning. Du ska då vara arbetsoförmögen men ändå kunna arbeta på deltid utan att riskera din hälsa eller tillfrisknandet. Du ska då vara sjukskriven på deltid och ha avtalat med din arbetsgivare att du på viss tid minskar din arbetstid med %. Om du får heltidslön trots deltidsarbetet betalar FPA den partiella dagpenningen till din arbetsgivare. Rehabilitering n FPA har lagstadgad skyldighet att ordna yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp. n Dessutom beviljar FPA efter prövning yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år. Denna rehabilitering omfattar bl.a. familjerehabilitering för barn och psykoterapi för vuxna. n FPA utreder rehabiliteringsbehov senast då en arbetsoförmögen person fått sjukdagpenning för 60 vardagar och senare då personen ansöker om sjukpension. n Du hittar FPA:s rehabiliteringskurser på Rehabilitering för unga med handikapp n För att undvika att åriga ungdomar som lider av något handikapp direkt blir sjukpensionerade hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är minst 22,04 e/vardag. Under mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. De kan samtidigt få handikappbidrag. Rehabiliteringspenning n Rehabiliteringspenningen är avsedd för åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna eller komma in i eller återvända till arbetslivet. Rehabiliteringen kan t.ex. ordnas av FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning. n Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp. n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA bevilja rehabiliteringsstöd (9 e/dag) enligt prövning. Handikapp- och vårdbidrag n Handikappbidraget för personer under 16 år ska stöda hemvården av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. n Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp, men som inte får sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller för att ersätta särskilda kostnader som handikappet orsakar. n Handikappbidragets grundbelopp är 85,59 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 199,71 e/mån och handikappbidraget till högsta belopp 387,26 e/mån. Bidraget är skattefritt. n Vårdbidraget är avsett för pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller handikapp har nedsatt funktionsförmåga i minst 1 år. Bidragstagaren måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller invalidpension, ålderspension eller särskilt stöd för invandrare. Det lägsta vårdbidraget är 57,32 e, det förhöjda vårdbidraget 142,70 e och specialvårdbidraget 301,75 e/mån. Kostersättning n Om du har korrekt diagnostiserad celiaki och är över 16 år kan du få en kostersättning på 21 e/mån. Stöd till företagshälsovården n FPA ersätter arbetsgivare och företagare ungefär hälften av deras kostnader för företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. På frivillig basis kan arbetsgivare och företagare även ordna med sjukvårdstjänster inom ramen för företagshälsovården. Hem&Familj Broschyrer När du flyttar till Finland/utomlands, Stöd för boende, Förälder, Till värnpliktiga Servicenummer Flyttning till/från Finland Bostadsbidrag Familjeförmåner Värnpliktiga Flyttning till eller från Finland n Du ska alltid anmäla FPA om du flyttar utomlands eller återvänder till Finland. n Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år tillhör du i allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Om du flyttar utomlands för längre tid upphör vanligen din sociala trygghet i Finland i samband med att du flyttar. n I EU, EES-länderna och i Schweiz är det dock i allmänhet arbetslandet som avgör varifrån man får sin sociala trygghet. n Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är återflyttare eller om du i minst två år arbetar eller lever i äktenskap med en person som är fast bosatt i Finland. n Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal. n Närmare information på www. fpa.fi ->Flyttning Bostadsbidrag Om du har låga inkomster kan du få bostadsbidrag för dina boendeutgifter. n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje år självriskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster. n Bostadsbidrag för pensionstagare kan beviljas personer som fyllt 65 år samt yngre pensionstagare som har sjuk, invalid-, arbets- eller familjepension eller särskilt stöd till invandrare. Om du har deltidspension, tidigarelagd ålderspension eller ålderspension före 65 år kan du få allmänt bostadsbidrag. n Studerande kan få bostadstillägg (se studiestöd). n Värnpliktiga kan få bostadstillägg för värnpliktiga. Militärunderstöd n Militärunderstödet tryggar familjens utkomst under militär- eller civiltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för studielån som förfaller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. n Militärunderstödets grundunderstöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet. n Bostadsunderstödet ersätter även sådana boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas. n Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga annars borde betala under tjänstgöringstiden. Moderskapsunderstöd n En blivande mamma får välja mellan en moderskapsförpackning med babykläder och barnavårdsprodukter och 140 euro skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskapsunderstöd. Adoptionsbidrag n Adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 via en internationell adoptionstjänster kan få ett skattefritt adoptionsbidrag som engångsersättning. Bidragsbeloppet är beroende av barnets hemland. Föräldradagpenningarna n Mammor och pappor har rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt utan att deras anställningsförhållanden bryts. Under dessa familjeledigheter betalar FPA föräldradagpenningar. De är moderskapspenning till mamman (ca 4 månader), eventuellt särskild moderskapspenning om mammans arbete under graviditeten utgör en hälsorisk för barnet, faderskapspenning (1-18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden), föräldrapenning till mamman eller pappan (ca 6 månader) samt pappamånadens dagpenningar. n Pappamånaden består av de 12 sista dagarna av föräldrapenning perioden (som pappan tar ut istället för mamman) kombinerat med ett antal vardagar extra pappaledigt med dagpenning. Pappamånaden måste användas inom 6 månader efter den egentliga föräldrapenningperioden. För familjer som inlett en förälradagpenningsperiod år 2009 är pappamånaden högst 24 dagar. Fr.o.m. föräldradagpenningsperioder som börjar 2010 är pappamånaden, som infaller tidigast hösten 2010, som längst 36 vardagar. Någondera föräldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början. n Adoptivföräldrar får faderskapsoch föräldrapenning om adoptivbarnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar får föräldrapenning för högst 200 vardagar (ca 9 månader). n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i beskattningen konstaterade inkomsterna enligt samma principer som sjukdagpenningarna. Dagpenningarna är skattepliktig inkomst. n Föräldrapenningen är minst 22,04 euro/vardag. Arbetslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet. n Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell föräldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldrapenningen. Barnbidrag n FPA betalar ett skattefritt barnbidrag för barn som bor i Finland tills de fyller 17 år. n För äldsta barnet är barnbidraget 100 euro i månaden, för det andra 110,50 e, för det tredje 141 e, för det fjärde 161,50 e och för det femte samt varje därpå följande barn 182 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 46,60 e/månaden. n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 euro i månaden. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro. Stöd för barnavården n Efter föräldraledigheten har barnet rätt till kommunal dagvård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA. n När barnet inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 314,28 e/ mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 94,09 e och för barn under skolåldern 60,46 e/mån. Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 168,19 e/mån. Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan. n Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är 160 e/mån/ barn. Dessutom kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg som är höst 134,55 e/barn i månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten. n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen. Partiell vårdpenning n En förälder som för att få mera tid för sitt barn väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Från och med år 2010 kan även företagare få partiell vårdpenning. n Den partiella vårdpenningen är 90 e/mån. n Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna. Underhållsstöd n FPA beviljar och utbetalar underhållsstöd för minderåriga barn då en underhållsskyldig förälder låtit bli att betala underhållsbidrag eller då bidraget p.g.a. den underhållskyldigas ekonomiska situation har fastställts till ett belopp än underhållstödet. FPA driver också in obetalda underhållsbidrag. n Underhållstöd kan även betalas till barn som inte har faderskapet fastställt då barnet är fött utanför äktenskap och till barn som adopterats av endast en förälder. n Underhållsstödets fulla belopp är 139,54 e/mån/barn. Specialvårdspenning n Föräldrar som deltar i sjukvården eller rehabilitering av sitt under 16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning för utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs. n Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik. n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten på samma sätt som sjukdagpenning. Föräldrar som saknar eller som har låga inkomster kan ändå få 22,04 e/vardag. Arbetslösa och studerande får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet. Studier&jobb Broschyrerna När du studerar, När du blir arbetslös Servicenummer Studerande Utan arbete Studiestöd n Studiestödet kan bestå av studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån samt räntebidrag. Studiepenning kan beviljas 17 år fyllda studerande, bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studielån samt räntebidrag efter examen. n Om du är under 20 år och yrkeseller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning. n Studiepenningen är e/ mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och dina inkomster. n Bostadstillägget är högst 80 % av hyran upp till 252 euro. Högre hyra beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90-201,60 e/mån Om du hyr bostaden av dina föräldrar får du högst 58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina egna inkomster kan påverka bostadstillägget. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet kan dina föräldrars inkomster påverka bostadstillägget. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag. n Tumregeln att du får förtjäna 660 e/mån de månader du tar ut studiestöd och e/mån under de månader som du inte lyfter studiestöd. Du ska själv hålla reda på att stödet och inkomsterna är i balans. Det får du hjälp med räknaren på Du ser dina egna uppgifter genom att logga in på e-tjänsten Där kan du också annullera och återbetala studiestöd. n Om du har låga inkomster när du är färdig med studierna kan du få räntebidrag för studielånet i 5 halvårsperioder. n Åland har ett eget studiestödsystem.

8 14 nn nn Stöd Bryderi n 15 Skolresestöd n Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Dina kostnader för skolresan ska överstiga 54 e/mån. Du betalar själv minst 43 e/mån. Alterneringsledig med ersättning n När du varit minst 10 år i arbetslivet och minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare kan du ta alterneringsledigt, förutsatt att din arbetsgivare går med på det. Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. För den tiden måste din arbetsgivare förbinda sig att anställa en arbetslös person via arbetsförmedlingen. Det är en förutsättning för att du ska få en alterneringsersättning. n Alternerneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). Om du hör till en arbetslöshetskassa ansöker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA. Grundtrygghet för arbetslösa n Om du är arbetslös i åldern år och inte får inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått dagpenning från arbetslöshetskassan eller FPA den längsta möjliga tiden). n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat och beloppet påverkas av nästan alla egna men också makens/makans/sambons inkomster och sociala förmåner. n FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet till arbetssökande arbetar på deltid eller sporadiskt. n Utbildningsstöd kan beviljas då en arbetslös person deltar i utbildning som arbetskraftsbyrån har köpt. FPA betalar utbildningsstödet som grundunderstöd, arbetslöshetskassan som förtjänststöd. Den som deltar i utbildningen kan även få stöd för uppehälle. n Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet är skattepliktiga och som högst 25,63 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 4,86 e, för två 7,13 e och för tre eller flera barn 9,19 e/ dag. Du kan ansöka om arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande. n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten. Omställningsskydd vid uppsägning n Om du blir uppsagd på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder kan du få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpenningen eller utbildningsstödet. Både förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,41 e/dag, men du kan inte få båda samtidigt. Även E t t j o b b p å F p a Sakkunnigläkare utreder bakgrunden Tuili Tuuponen har samarbetat med FPA sedan hon blev färdig läkare i mitten av 1970-talet. I början av sin karriär arbetade hon bland annat som skolläkare på Lungskadeförbundet. Under dessa år blev samarbetet med FPA intensivare och i över 20 år fungerade hon vid sidan om sitt huvudsakliga arbete som läkarmedlem i FPA:s rehabiliteringsgrupp i Uleåborg. År 2007 blev hon behörig försäkringsläkare och de senaste tio åren har hon arbetat som FPA:s försäkringsläkare i Uleåborg. Lungsjukdomar hör till Tuili Tuuponens specialområde. FPA:s försäkringsläkare arbetar som försäkringsmedicinska specialister i samband med bedömning av sjukdomsrelaterade ansökningar och samarbetar med intressentgrupper. FPA har för tillfället 258 sakkunnigläkare, varav största delen är deltidsanställda. Ungdomar ligger Tuuponens hjärta nära. Att bedöma rehabiliteringspenningsansökningar för ungdomar hör till de mest utmanande uppgifterna. Där ska man bedöma om sjukdomen orsakar men och om yrkesinriktad rehabilitering kan komma i fråga. Det handlar om mera än att enbart skriva utlåtanden. Man måste noggrannt sätta sig in i varje enskilt fall, för det är frågan om beslut och möjligheter som har långvarig inverkan på livet. Tuili Tuuponen är docent vid Uleåborgs universitet och utbildarens roll fortsätter också i samarbetet med de läkare som behandlar patienter. Tuuponen är med i FPA:s försök som ska utveckla samarbetet mellan företagsläkare och FPA:s läkare. Försöket är en fängslande möjlighet att kunna ingripa i ett tidigare skede. Att samarbetet utvecklas är till fördel för alla parter. På det sättet får vi igång rehabilitering utan onödiga dröjsmål. Satu Kontainen Intresserad av FPA som arbetsplats? Vill du jobba hos FPA? Se permitterade och visstidsanställda omfattas av omställningsskyddet. Na na U i t t o Resestöd för att inleda arbete n Om du är arbetslös med rätt till arbetsmarknadsstöd och får ett arbete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön få ett resestöd för att kunna inleda arbetet. Resestödet, som motsvarar arbetsmarknadsstödet, förutsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader. Stödet betalas ut för högst 4 månader. Arbets- och näringsbyrån kan också bevilja ett behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 euro. Utbildningsdagpenning n Om du är arbetslös efter en lång tid i yrkeslivet kan du få utbildningsdagpenning för frivilliga heltidsstudier. Du ansöker då om grunddagpenningen hos FPA och förtjänststödet från din arbetslöshetskassa. Integrationsstöd n Invandrare och flyktingar kan få integrationsstöd under den tid som de integreras i Finland. Stödet motsvarar arbetsmarknadsstöd. Även utkomststöd, som kommunerna beviljar, kan höra ihop med integrationsstödet. Ansökan om integrationsstöd riktas till arbetskraftsbyrån som gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren/flyktingen. FPA betalar ut stödet. Pension Broschyrerna När du blir pensionär, Familjepensioner Servicenummer Pensionsärenden Efterlevandepensioner Folkpension n Arbetspensionen är den primära pensionen. För dem som helt saknar eller endast har liten arbetspension tryggar folkpensionen en basutkomst. n Till folkpensionerna hör sjukpension för åringar, arbetslöshetspension för personer födda senast år 1949 samt ålderspension från och med 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid 62 års ålder men till minskat belopp. n Folkpensionen är högst 584,13 e/mån för ensamstående och 518,12 e/mån och för gifta och sambon. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger 51,54 e/mån. Folkpensionen är skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för ensamstående är 1 207,38 e/mån eller mera och för gifta eller sambor 1 075,30 e/mån. n Folk- och arbetspensionstagare som har barn under 16 år kan få en skattefri barnförhöjning som är 20,37 euro/barn/månad. n För pensionstagare som bott utomlands eller som tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen kan vara lägre än ovan. Rehabiliteringsstöd n Rehabiliteringsstödet är en tillfällig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är främst avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan. Fronttillägg n Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 45,64 euro/mån från FPA. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. Fronttillägg kan även betalas veteraner som bor utomlands och som har något av ovan nämnda tecken börjar FPA betala ett skattefritt veterantillägg på 50 e/ mån till veteraner med små inkomster, som får både extra fronttillägg och vårdbidrag till förhöjt eller högsta belopp. Särskilt stöd till invandrare n Invandrare som är arbetsoförmögna eller över 65 år kan oberoende av nationalitet få särskilt stöd till invandrare efter 5 års bosättning i Finland. Stödet motsvarar full folkpension, men nästan alla egna disponibla inkomster samt av en del av makens/makans/sambons inkomster sänker beloppet. Efterlevandepensioner n Familjepensionerna är efterlevandepensioner till änkor och änklingar under 65 år samt till barn under 18 år. Även åringar som studerar kan får barnpension. n Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension i 6 månader efter makens/makans död. Därefter kan FPA, beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar beloppet. n Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 55,43 e/mån. Ett barn under 18 år kan beroende på barnets övriga familje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 83,84 e/mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. na na u i t t o Bildkryss 2/10 Skicka din bildkrysslösning senast till adressen Mitt i allt/fpa, PB 450, Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 2. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro. 1. Vad gör en Kyky-rådgivare? a) Ger musikaliska talanger karriärtips b) Hjälper sjukskrivna att rehabilitera sig till arbetet c) Svarar på alla slags FPA-frågor 2. Vilken tid betjänar FPA:s servicenummer från måndag till fredag? a) kl b) kl c) kl Namn Adress E-post och telefon Bildkryss 1/2010 pristagare: Elisabeth Hindsberg, Helsingfors, Ulla Flykt, Kulloby, Birgit Mattas, Kumlinge, Lena Bergroth, Karleby, Leila Isaksson, Åbo 10 frågor om social trygghet 3. Hur mycket läkemedelskostnader sparade referensprissystemet patienterna år 2009 i och med att priskonkurrensen ökade? a) 10 milj. euro b) 40 milj. euro c) 60 milj. euro 4. Vart ska man först vända sig när man blir arbetslös? a) Arbets- och näringsbyrån b) FPA c) arbetslöshetskassan 5. Vilken är adressen till Folkpensionsanstaltens svenska startsida på webben a) b) c) 6. Hur stor pension (folkpension eller arbetspension) fick pensionstagare i medeltal i slutet av år 2009? a) e/mån b) e/mån c) e/mån Bildkryss 1/10 rätt lösning Testa också dina kunskaper i FPA-spelet på 7. Vad är ASLAK? a) FPA-forskning i Lappland b) yrkesinriktad fördjupad medicinsk rehabilitering c) Alla Sjuka eller Annars Krassliga 8. Hur många över 65-åringar deltar årligen i FPA-rehabili tering? a) ca b) ca c) ca De rätta svaren hittar du här: 9. Hur lång är pappamånaden efter årets reform? a) 24 vardagar b) 32 vardagar c) 36 vardagar 10. När tar FPA över tolkningstjänsterna för handikappade? a) År 2012 b) januari 2011 c) september b, 2c, 3b, 4a, 5c, 6b, 7b, 8b, 9c och 10c.