Den våldsamme mannen historiska och kulturella perspektiv Våld och kön Biologism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den våldsamme mannen historiska och kulturella perspektiv Våld och kön Biologism"

Transkript

1 Den våldsamme mannen historiska och kulturella perspektiv Gabriella Nilsson, doktorand, etnologiska institutionen, Lunds universitet Föredrag på SVUP:s utbildningsdag om Läkemedel och våld Refererat av Anna Montgomery för Janus webb Våld och kön Sambandet mellan våld och kön är inte särskilt kontroversiellt. Nästan allt våld i världen utförs av män; män är både gärningsmän och offer. Diskussionen om varför vissa män utför våld har sett olika ut genom historien. Den följer strömningar i sin samtid både politiska, ekonomiska och sociala faktorer spelar in i hur man ser på våld. Vissa förklaringar passar bättre i en viss samhällskontext än andra. Argumentationen om mäns våld är sig påfallande lik när man tittar på den från ett historiskt perspektiv. Förklaringar dyker upp och försvinner men de återkommer ofta något decennium senare. Föredraget bär titeln Den våldsamme mannen men det ska visa sig att den ickevåldsamma kvinnan är minst lika viktig för förståelsen av våld. Här fokuseras på hur föreställningarna uppkommer, försvinner och återkommer genom historien, från 50-talet till nutid. Föreställningar om kön och våld kan delas upp i två rörelser som existerar som motpoler till varandra. Anhängarna är avståndstagande mot dem som tycker annorlunda. Biologism Biologismen är den ofta antifeministiska ideologi som fått allt större inflytande sedan talet, men som även går att spåra längre tillbaka i debatten om våld. Här lånar man fritt teorier från naturvetenskap och samhällsvetenskap. Man använder de ofta i kombination med arketyper från myt och saga och behandlar dem som uråldriga sanningar. Evolutionshistoriska drifter verkar vara en självklar grund för hur dessa vetenskapliga teorier används. År 1893 lanserade kriminologen Lombrosco teorin om kriminaliteten som ett evolutionärt bakslag, som ett steg tillbaka i utvecklingen. Anledningen till att kvinnor så sällan begick brott var att utrymmet för degenerering var mindre för kvinnans del eftersom hon inte uppnått samma utvecklingsnivå som mannen. Lombroscos teorier återvanns på 1970-talet av sociobiologiska teoretiker som bl a hävdade att det patriarkala förhållandet mellan män och kvinnor berodde på det hormonella aggressionsövertag som män har över kvinnor. På nittiotalet blev teorierna återigen på modet, t ex inom den sk särartsfeminismen. Kanske berodde framgången på att teorierna förmådde ge enkla och tydliga svar på svåra frågor. Ett exempel från särartsfeministen Birgitta Kurtén-Lindbergs bok Tokfeminismen:

2 2(6) Det är inte det patriarkala samhället som skapat patriarkatet utan naturen. Patriarkatet är trots sina skiftande former universellt. /.../ Det är skapat ur de biologiska förutsättningarna för att undvika naturens kaos, för ordningens upprätthållande och till skydd för kvinnor och barn. Kulturen, manssamhället är kvinnans vän. Själv är naturen inte särskilt snäll. I naturen härjar våldtäktsmannen fritt. Motståndarna mot särartsfeminismen kallar Kurtén-Lindberg och andra biologister för tokfeminister eftersom de genom ständiga jämställdhetssträvan har lett in kvinnorna i en farlig återvändsgränd där våld uppstår genom att vi brutit mot den naturliga könsordningen. Patriarkalism Den andra rörelsen är den ideologi som har sina rötter i kvinnoforskningen och den sk andra vågens feminism på 70-talet. Här ser man patriarkatet som ett maktsystem, där män är överordnade kvinnor och där våld ingår som själva kärnan. Våldtäkten ses som det mest extrema sättet att befästa en patriarkal samhällsordning som en förlängning av osynliga normer i könsmaktordningen. Ett av den patriarkalistiska rörelsens främsta mål har varit att förändra synen på brottsoffret. Själva ordet uppstod i svenskan först 1970, innan dess fokuserade man på offrets eventuella skuld. Bland annat kriminologen Amirs tankar om offerprovocerad våldtäkt låg till grund såväl till den allmänna föreställningen som för rättspraxis. Men 1971 tillsattes en utredning för att se över lagstiftningen på sexualbrottsområdet, och när den kom ut 1976 byggde den fortfarande på Amirs tankar. Men eftersom åsiktsklimatet hade förändrats vid den här tiden blev det ramaskri i media och med ett citat från utredningen som titel skrev Maria-Pia Boëthius boken Skylla sig själv som resulterade i att utredningsförslaget lades åt sidan och en ny utredning tillsattes. Debatten på 70-talet blev en vändpunkt för synen på brottsoffret. En del av den patriarkalistiska ideologin är kvinnojoursrörelsen som växte fram på 70-talet. Här har man arbetat med att lyfta fram det rena offret. Kritiken mot det synsättet har varit omfattande, framför allt inom kriminologin som ofta hävdat att kvinnojourerna genom sin funktion som ideell välgörare kunnat göra anspråk på hegemoni i förklaringen till bl a kvinnomisshandel. Man har menat att trots att rörelsen bygger på ideologiska grunder, så har den i samhället tillåtits att fungera som expert och förkastat alla förklaringar till mäns våld mot kvinnor som inte bygger på en patriarkatsmodell. Även från feministiskt håll har kvinnojoursrörelsen kritiserats för att den vill göra alla kvinnor till handlingsoförmögna offer. Men inom kvinnojoursrörelsen har man tvärtom hävdat att det är vetenskaper som kriminologi, psykiatri och psykologi som gjort sig till sanningssägare i frågan. Förutom det rena offret talar man om den ideale gärningsmannen. De två kategorierna förutsätter varandra för att fungera: logiken innebär att ju omänskligare gärningsman och hemskare brott, desto renare offer. Debatten efter mordet på Fadime Sahindal är ett exempel på detta. En mer ideal gärningsman än en kurdisk man som skjuter sin modiga, vackra och begåvade dotter till döds med en pistol, är svårt att föreställa sig. Problemet är att de våldshandlingar som inte utförs av ideala gärningsmän blir mindre farliga och riskerar att undgå uppmärksamhet såväl i media som i rättslig behandling.

3 3(6) Historiska exempel En våldtagen kvinna på 40-talet kunde bara förstås på två sätt, som hora eller som madonna. Det gällde att inte placera sig i fel kategori. Genom att undersöka offrets sexvanor kunde man avslöja hennes eventuella skuld och delaktighet i våldtäkten. Under 1950-talet var det våldtäktsoffrets eventuellt okvinnliga sexualitet som skulle undersökas. Det handlade om kvinnans moral och sexualitet, snarare än mannens. Den manliga sexualiteten ansågs på 40- och 50-talen visserligen vara aggressiv av naturen, men i normala fall domesticerad och tämjd. Så länge flödet inte täpptes till utan tilläts regelbunden avledning genom samlag var den manliga sexualdriften inget problem. Men vid fall av uppdämd manlig drift var självkontrollen det enda som stod emellan mannen och ett sexuellt övergrepp. En man kunde inte alltid styra sina sexuella impulser och en begränsad våldsamhet ingick därför som en del av samlaget. Enligt etnologen Simon Ekström fanns även en sk Casanovaförståelse för kvinnans sexualitet och naturliga återhållsamhet: passiviteten var tvungen att övervinnas av ett kraftfullt manligt agerande. Kvinnan gjorde alltid motstånd, det var en del av hennes naturliga sexualitet. Det fanns därför inget problem med att mannen brukade ett visst mått av våld för att få sin vilja igenom. Vad som skulle utredas i rätten var i stället om det hade använts onödigt mycket våld. Historiska föreställningar lever kvar Intressant är att föreställningarna från mitten av förra seklet lever kvar idag. Advokaten Pelle Svensson skrev t ex på 90-talet i samband med det han kallade en häxjakt på oskyldiga män : Kvinnor är faktiskt inte så känsliga och sköra att de inte tål ett övergrepp. Kvinnor är rustade med en psykisk styrka som gör att de klarar både fysisk smärta och psykiska påfrestningar i stora mått. /.../ Kvinnan tycker om att bli tagen i anspråk på ett kraftfullt sätt. /.../ Hur ska en man våga släppa fram sin sunda aggressiva lust mot kvinnan när han plötsligt riskerar att stämplas som sexualförbrytare? Även särartsfeministen Birgitta Kurtén-Lindberg menar, i samma anda som på 40- och 50- talen, att naturen inte upphört att verka inom oss även om mannens mer vildvuxna könsdrift är kulturellt tämjd. Hon säger att eftersom testosteronet skapar en våldsammare könsdrift och ett större mått av aggressivitet är det inte konstigt att vissa män inte kan hålla sig i styr. Vi blir helt enkelt inte av med våldtäktsmännen, konstaterar Kurtén-Lindberg. Många har kritiserat den deterministiska synen på kulturen som ett skyddande skal mot naturen. Ett skal som när som helst riskerar att rämna och visa den riktiga människan. Forska om våld När man forskar om våld är det viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser resultaten kan få. Forskningsresultat används i media och kan användas i politiska syften. Debatten efter mordet på Fadime Sahindal är ett exempel på hur föreställningen om en etnisk brottslighet fått eget liv i media och kommit att hamna på den partipolitiska dagordningen.

4 4(6) Ett annat exempel är när biologiska förklaringar populariseras och sprids i media för att i förenklad form övertas av enskilda individer för att ursäkta ett våldsamt beteende. Man måste som forskare vara medveten om att en forskningsmodell blir en folkmodell. Ansvarsbefriande retorik Margareta Hydén talar i boken Kvinnomisshandel i äktenskapet om ansvarsbefrielsens retorik som ett sätt att använda sig av populariserade naturvetenskapliga rön för att förklara ett individuellt beteende. Ett av hennes exempel: ett samtal med en man som misshandlat sin fru. Jag blev förbannad. Hon kan bli väldigt tjatig. Jag måste ha fått en blackout helt enkelt för jag kommer inte ihåg nånting förrän hon låg blödande på golvet. Det var för djävligt. Jag tror vi blev chockade båda två. Jag blev tvungen att hjälpa henne. Du fick en blackout får du det ofta? Jaa, lite då och då. Konstigt hur kan det komma sig? Jo, du förstår, det här är lite svårt att förklara. Det är så att uppe i huvudet finns det på ett ställe två stycken ja, vi kan kalla dem poler. Dom ligger på ett visst avstånd från varandra, så här stort ungefär... När man druckit kommer de där polerna närmare varandra. När man blir förbannad gör dom det också. För mig är det så att dom där polerna sitter för nära varandra. När jag druckit och sedan blir förbannad då smäller dom ihop. Mm, jag ser på dig att du inte tror mig, men det är faktiskt sant. Det är faktiskt en läkare som sagt det här till mig, en neurolog som jag träffade efter att jag varit med om en motorcykelolycka. Hur märker du det där sa du? Jag får en blackout helt enkelt, jag blir förbannad och så PANG! smäller dom ihop. Jag märker ingenting på en lång stund, och när jag är med igen har jag oftast gjort något våldsamt slagit till Pia (hustrun) eller röjt i lägenheten. Ansvarsfrihetens retorik som mannen använder sig av, beskriver Hydén som ett berättartekniskt knep som gör honom frånvarande som handlande subjekt. Han beskriver sina våldsamma handlingar i aktivt passiva termer och gör på så sätt sig själv fri från ansvar för det som hänt. Många av de förklaringar som används av män som misshandlar är just ursäktande eller rättfärdigande på det här sättet. Psykologiska förklaringar som exempelvis säger att män som misshandlar är hypermaskulina, att de har extra stort behov av att visa sin könstillhörighet, kan användas urskuldande för att presentera sig själv som en särskilt manlig man. Aggressiviteten blir då visserligen ett överdrivet, men ändå normalt manligt beteende. Medierapportering vid våldtäkt Våldtäkt är problematiskt eftersom samma handling kan användas både som en del i en kärleksakt och som ett uttryck för våld. Föreställningen om att det är svårt för en man att veta om en kvinna vill ha sex eller inte existerade såväl på 50-talet som idag. Det är fortfarande

5 5(6) viktigt att kunna presentera sig som ett rent offer. Det här blir särskilt tydligt i medias våldtäktsrapportering. Redan i en kortare notis avgörs om offret är rent eller inte. Faktorer som sexuella vanor, alkohol och föreställningen om vad som verkligen är en riktig våldtäckt får media att på ett tidigt stadium bestämma att skriva att en flicka blev våldtagen, eller om man nöjer sig med att ange att det finns en misstanke om att hon blev våldtagen. Trots att statistiken säger att de flesta våldtäkterna sker i hemmet är bilden av överfallsvåldtäkten utomhus som vi använder oss av när vi föreställer oss vad en våldtäkt är. Ansvarsfrihetens retorik och de berättartekniska greppen går också att spåra i medias rapportering av våldsbrott. Redan på ett tidigt stadium i rapporteringen väljer man ut en förklaring som man sedan håller fast vid, samtidigt som man väljer bort alla andra tänkbara faktorer som kan ha spelat in. Rapporteringen styrs av vad som anses ha nyhetsvärde vid en viss tidpunkt, vad som säljer i lösnummer. Två uppmärksammade exempel som beskriver hur media väljer förklaringsmodell: Gruppvåldtäkt på 16-årig flicka på Cypern Gärningsmännen beskrevs som helt vanliga ungdomar från välsituerade hem, ansågs sakna problematisk bakgrund (inga ideala gärningsmän). Gärningen förklarades som ett misstag orsakad av ungdomligt oförstånd och för mycket alkohol. Pojkarna gjordes till offer och istället valde man ut en annan syndabock. Valet föll på charterresearrangören som utpekades som ansvarig i de flesta medier. En omfattande debatt om åldersgränser för charterresor drog igång. Vittnen berättade om reseledare som uppmanade ungdomar att dricka sig redlösa. I viss mån klandrades också pojkarnas och den våldtagna flickans föräldrar för att de låtit sina barn åka på chartersemester. Debatten handlade inte om våldtäkten utan om resvanor. Föräldrarnas skuld bestod inte i att de eventuellt skulle ha uppfostrat några våldtäktsmän utan att de släppt iväg sina barn till Cypern. Minst skyldiga var pojkarna själva. Slutsatsen i media blev att hade de inte befunnit sig på chartersemester hade det varit otänkbart att en liknande incident inträffat. Gruppvåldtäkt på 14-årig flicka i Rissne Gärningsmännens kulturella bakgrund dominerade rapporteringen. Samtliga gärningsmän hade invandrarbakgrund och var kända av polisen ( ideala gärningsmän). Det var inte pojkarna själva som skuldbelades utan deras kultur. Aftonbladet hade t ex rubriken Tusenåriga kulturmönster måste brytas i förorten till en av artiklarna. Inom kulturvetenskaperna används begreppet kultur som en process som ständigt skapas och omskapas, något man gör i mötet med andra människor. I media däremot, verkar kultur beteckna något som man har, närmast i deterministisk bemärkelse. Kultur blir en överordnad egenskap som styr individen och individen är oförmögen att fatta egna moraliska och personliga beslut. Intressant är att människor som har en kultur, de är alltid bara kulturvarelser de är varken biologiska eller psykologiska varelser. Dessutom är det bara invandrare som har sin kultur. Kultur kan aldrig användas för att förklara svenska mäns våld. Ibland är det tydligt hur lätt medierna väljer en förklaring i rapporteringen om våldsbrott, utan att fundera över vilka andra faktorer som spelat in.

6 6(6) Efter mordet på Fadime Sahindal var hedersmordförklaringen den enda tänkbara förklaringen, den enda möjliga förklaringen. Och genom mordet förstärktes föreställningen om att problemen finns någon annan stans, dvs fokus flyttas från att misshandel, våldtäkt och mord finns i Sverige. Vi får en ny fiende som vi kan hata, samtidigt som den officiella föreställningen om Sverige som världens mest jämställda land både bibehålls och förstärks. Det är ett politiskt misslyckande att unga flickor mördas av sin familj i hederns namn, skriver t ex SSU:s ordförande Mikael Damberg. Och Mona Sahlin menade att: Det allvarliga är att det växer sig starkare mitt i allt det fria jämställdhetstänkande Sverige. Det är ett politiskt misslyckande att unga kvinnor mördas över huvudtaget oavsett om det sker till följd av tusenåriga kulturmönster, patriarkala samhällsstrukturer, psykisk störning eller ett överskott av testosteron, oavsett om våldet sägs bero på otuktiga sexualflickor, sund aggressiv lust, alkoholpåverkan, defekta poler i hjärnan, charterresearrangörer eller bristande integration. Oavsett hur vi skapar och presenterar mannen som våldsam finns det män som använder våld och män som utsätts för våld.

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Det offentliga rummet - på egen risk

Det offentliga rummet - på egen risk Det offentliga rummet - på egen risk Tillträde mellan 22.00 till 06.00 sker på egen risk ett konstprojekt om rädslor och rätten till att utrycka sig. Kontakt: Erika Isaksson tel. +46(0)704-77 67 96 erika.isaksson02@kulturverkstan.net

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK BREV TILL EN VÅLDTÄKTSMAN

SOPHIE ZETTERMARK BREV TILL EN VÅLDTÄKTSMAN SOPHIE ZETTERMARK BREV TILL EN VÅLDTÄKTSMAN Den här texten är tillägnad Kasper Englund, för allt han förstörde Du utnyttjade mig. Du utnyttjade inte enbart mig, du utnyttjade flera andra, du utnyttjade

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Till döden skiljer oss åt*

Till döden skiljer oss åt* Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Konsekvenser av hedersrelaterat våld

Konsekvenser av hedersrelaterat våld Konsekvenser av hedersrelaterat våld - särskilt om trauma Kroppen - mödomshinnan reglerar hela livet för båda könen * Flickor/kvinnor: att kroppen är min fiende, livet stängs livet av levande död * Bror,

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Pris 96:- inklusive porto

Pris 96:- inklusive porto Pris 96:- inklusive porto Sätt in beloppet på Hanaförlagets postgiro konto: 60 83 45-5 och uppge namn och adress. Boken får du inom 3 dagar efter det att betalningen är oss till handa. Du kan också beställa

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU Trovärdighet genom tre teman Sexualitet Maskulinitet Sexuellt våld Vad gör dom egentligen?

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Bild: Eraxion stockxpert.com

Bild: Eraxion stockxpert.com Bild: Eraxion stockxpert.com Spelar kön någon roll när man arbetar som lärare i naturvetenskap eller disciplineras kvinnliga och manliga naturvetenskapslärare in i ett visst sätt att tänka? Under en stavgångstur

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Eskilstuna En FriStad för kvinnor

Eskilstuna En FriStad för kvinnor Eskilstuna En FriStad för kvinnor Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015 2017 Kortversion 1 Inledning I denna förkortade version av Eskilstuna en FriStad för kvinnor kan du ta del av Eskilstuna kommuns

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006

Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006 Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006 RättsPM 2006:5 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Mars 2006 1 Innehållsförteckning HD:s domar den 7 mars 2006 i mål

Läs mer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Laura Carlson 2016 Radikal rättsfeminism En av de feministiska rättsteorier under tredje vågen.

Läs mer

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner. Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid

Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner. Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid Vad är särskild sårbarhet och intersektionalitet i teori och praktik? MAKT (Associationsövning)

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Magisteruppsats i Kriminologi om sexuellt våld mot män

Magisteruppsats i Kriminologi om sexuellt våld mot män Magisteruppsats i Kriminologi om sexuellt våld mot män Mitt namn är Christian Bruhner och jag studerar på Masterprogrammet i Kriminologi här på Malmö Högskola. Jag håller just nu på att skriva min Magisteruppsats

Läs mer

Det har hänt alla tjejer någon gång

Det har hänt alla tjejer någon gång Det har hänt alla tjejer någon gång Publicerad 2016-01-12 Ung i Stockholm. Del 4 Rapporterna om sexuella övergrepp i Kungsträdgården i somras var den stora snackisen på Stockholms skolor den första skoldagen.

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Förebyggnu 2015-11-12 Innehåll Relevansen för det förebyggande arbetet att jobba med genus och jämställdhet Både utifrån utförande och innehåll

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 74 Mäns våld mot kvinnor Individens eller samhällets ansvar? Författare: Linda Engström Mäns våld mot kvinnor.

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Lag och rätt. Normer, regler och lagar. Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig

Läs mer