KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda"

Transkript

1 KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda Söderlindh, doktorand Örebro universitet, Maja von Stedingk Wigren, blivande doktorand, Örebro universitet Syfte Det övergripande syftet med projektet är att öppna nya perspektiv på kriskommunikation utifrån både klassiska och moderna teorier och metoder inom retorikvetenskapen. Genom analys av retoriska faktorer i samband med fyra konkreta fall: tsunamikatastrofen, fågelinfluensan, terrordebatten, Mohammedkarikatyrerna kommer nya insikter att nås om påverkansformer och påverkansmöjligheter i krissituationer. Målet med studierna är att skapa en helhetsbild av de retoriska processer som omfattar såväl ställningstaganden och direktiv, formulerade inom olika ledningsfunktioner, som medieretoriken kring respektive kris och krisprocess. Det långsiktiga syftet är att omsätta de empiriska och teoretiska resultaten i en praktisk kunskapsprocess för målgrupper inom krishanteringsorganisationerna. Problemställning I kristider, när det gäller att mobilisera eller åtminstone motivera befolkningar till åtgärder, startar alltid en omfattande retorisk aktivitet. Människor måste övertygas om att så långt möjligt agera rationellt och godta ledningarnas vägval. Övertygad blir man givetvis genom lyckade aktioner och framgångsrika strategier. Men i inledningsskedet, vid varje kritiskt läge samt efter krisens avslutning behöver beslutsfattarna motivera sina åtgärder genom argument, lägesbeskrivningar och framtidsvisioner, alltså med hjälp av retorik. Retorik är, enligt klassisk definition: konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga (Johannesson 1998:8). I krissituationer gäller det att övertyga, d.v.s. skapa legitimitet och trovärdighet för de aktioner som ledningarna på olika nivåer vidtar. Enkelt uttryckt, med Robert L. Heath ord: A crisis is a time to speak (Heath 2004:149) Krishanteringsförmåga är till stora delar förmågan att kommunicera på ett effektivt och trovärdigt sätt. Det gäller samhällets olika beslutsfattare och aktörer emellan, inom kommuner, landsting och myndigheter, men framför allt gäller det deras kommunikation med medborgarna. Samverkan och samordning kräver genomtänkta kommunikativa strategier. Detta handlar givetvis inte enbart om informationsfrågor. Fakta behöver tolkas och åtgärder förklaras vilket sker i form av argument och med hjälp av bilder och symboliska handlingar som bör vara väl anpassade till mottagarnas förutsättningar. En krissituation karakteriseras av osäkerhet. Invanda rutiner, världsbilder, identiteter ifrågasätts. Det gäller för beslutsfattare och krisorganisationer att bemöta denna osäkerhet med kommunikativa strategier som tar hänsyn till medborgarnas intressen, och inte minst känslor, människors behov av både trovärdig information och hänsyn till farhågor och oro. Dessa strategier bör bidra till att långsiktigt skapa trygghet hos befolkningen och tillit till demokratins institutioner och aktörer på ledningsnivå. Problemet är att varje kommunikationssituation, speciellt i kristider, är mer eller mindre oförutsebar och många strategier misslyckas eftersom ansvariga politiker, ledning och informationsansvariga missbedömer antingen problemet, publiken eller de hinder som finns i

2 publikens predisposition och i situationens specifika krav. Inom retoriken har kommunikationsproblem av det slaget diskuterats ända sedan antiken och det finns välbeprövade teorier och metoder för att förbereda, genomföra och analysera effektiv samt etiskt och demokratiskt välgrundade kommunikativa processer. En grundtanke inom teorierna kring retoriken är skapande av tillit, förtroende, trovärdighet, det som i antiken kallades för pistis. Men pistis står också för bevismedel vilka Aristoteles delade in i tre faktorer: ethos, d.v.s. talarens (sändarens) karaktär och trovärdighet som t.ex företrädare för en organisation, logos, d.v.s. de medel som tilltalar rationaliteten hos medborgaren och pathos, det som skapar känslomässig tyngd i argumentationen. Framgångsrika, etiskt genomtänkta retoriska strategier bör ta hänsyn till samtliga tre faktorer. Det gäller både enskilda individers och organisationers agerande. En lyckad krishanteringsförmåga förutsätter kunskaper om dessa mekanismer. Studier av konkreta händelser där retoriska strategier spelar en avgörande roll fördjupar förståelsen för de intrikata kommunikativa element som gör att en persuasiv strategi lyckas eller misslyckas. Projektets delstudier I det planerade projektet ska fyra olikartade krissituationer undersökas utifrån ett retoriskt perspektiv, samtliga med internationell relevans: 1) tsunamikatastrofen; olika ledares retoriska agerande 2) fågelinfluensan; informationsinsatser och mediebevakning, 3) terrordebatten; introduktionen av och diskussionerna kring modifieringar och eventuella inskränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter, samt 4) mohammedkarikatyrerna; politisk retorik samt debatten efter publiceringen. Samtliga fallstudier rör ledarskapsfrågor såtillvida att krisledningens kommunikativa agerande belyses. Offentligt ledarskap i politik och krishanteringsorganisationer är emellertid alltid påverkat av mediereaktioner, liksom medborgare och opinionsgrupper. I synnerhet när det gäller karikatyrerna men även i viss mån i samband med fågelinfluensan är medierna medagerande i skapandet av själva krisen. Därför kommer medieretoriken, både verbal och visuell, att vara en central fråga i projektet. Dessa fyra teman kommer att analyseras från svensk horisont men med internationella jämförelser. Ett transnationellt perspektiv är av största vikt då kriser som dessa inte känner några nationella gränser. Materialet kommer i samtliga fall att vara informationsmaterial och retoriska källor som tal och debattartiklar samt mediekällor, i synnerhet Internetmaterial. Språkområdena för jämförande utblickar är Norden, Storbritannien/USA, Italien samt Tyskland. Tsunamikatastrofen Tsunamikatastrofen var en helt oförutsedd händelse som krävde stora insatser av inte minst informativt och auktoritativt slag. Förutom att ge säker och snabb information var uppgiften för ledningarna att ge trygghet i en svår situation, hjälp i sorgen. Detta löstes på olika sätt, mer eller mindre tillfredsställande. Efterspelet är präglat av letande efter vem som bar ansvar för misslyckanden, av anklagelser och av försvarstal Syfte: Att analysera de verbala reaktionerna på katastrofen. Svenskt fokus.

3 Frågeställningar: - Hur tillmötesgick man medborgarnas behov av information och trygghet? - Hur verbaliserades deltagandet i sorgen? - Vilka försvarsstrategier tillgreps? Retoriskt problem för ledningarna: Att skapa tillit och trygghet i en för alla mycket svår situation, att göra ett nationellt trauma så hanterbart som möjligt Material: I första hand tal och andra utlåtanden av ansvariga och ledare, statsminister och andra statsråd, kungen, men även ansvariga på lägre nivå som Lottie Knutsson. Protokoll och inspelningar från KU-förhören. Fågelinfluensan Fågelinfluensan målades tidigt upp som en pandemi med oöverskådliga följder för människor. Via mediedramaturgin skapades stor oro hos befolkningen i många europeiska länder. Ansvarigas möjligheter att skydda befolkningen ifrågasattes och därmed sattes tilliten till ledningars krishanteringsförmåga på spel. Fågelinfluensan är en troligen lång tid framöver pågående krissituation som har kunnat förutses långt i förväg. Många experter ser mediernas hotscenarier som överdrivna. Det pågår en strid om definitioner av hotet där medieretoriken delvis står mot krisledningarnas informationsinsatser. De senares retoriska problem blir därmed att skapa tillit till de egna scenarierna. Syfte: Att analysera framställningar av det potentiella hotet, den information som går ut till medborgarna via myndighetskällor, media och politiker. Jämförande studie Sverige/Danmark/Tyskland Frågeställningar: - Hur ramas hotet in, vilka argument, definitioner, metaforer och bilder används för att förklara skeendet och ge handlingsdirektiv? - Hur framställer medierna hotet, inte minst visuellt? Problem: potentiell fara som kräver information och beredskap men där det gäller att inte skapa oro och i värsta fall panik. Förtroende till myndigheter och sjukvårdsapparaten står på spel Aktörer: Myndigheter på lokal, regional och central nivå, medier, politiker Terrordebatten Sedan 11 september pågår globalt en diskussion om hur terrorattentat ska förebyggas och i bästa fall förhindras. Det som på senare tid har diskuterats intensivt i offentligheten är olika förslag och åtgärder som utgör en ändring eller omtolkning av medborgerliga fri- och rättigheter. Det som står på spel och som bör stödjas diskursivt är tilliten till själva demokratin som försvar mot extrema rörelser. Efterarbetet efter 11 september har varit styrande för den efterkommande debatten kring terrorismen och inför kommande hotscenarier. Syfte: Att analysera hur eventuella inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i samband med terrorhotet debatteras i olika länder, förutom Sverige: Tyskland, Italien, Storbritannien Frågeställningar: - Hur definieras terrorhotet av den politiska ledningen i olika länder? - Hur argumenterar man för modifieringar av medborgerliga rättigheter? - Vilka olika ståndpunkter finns i den offentliga debatten? Retoriskt problem: Potentiell och verklig fara där föreslagna åtgärder hotar förtroendet till rättstaten, politiker och myndigheter.

4 Aktörer: politiker, myndigheter, jurister, medier Detta projekt anknyter till ett nyligen startat interdisciplinärt projektet vid Schoordijk Institute, juridiska institutionen, Universitetet i Tillburg, i samarbete med forskare från Nederländerna och Tyskland Mohammedkarikatyrerna Diskussionerna kring karikatyrerna kan ses som en del av terrordebatten, men har ett separat fokus på yttrandefrihet och religion. Publikationen underblåste antiislamistiska och främlingsfientliga opinioner i europeiska länder och framkallade våldsamma reaktioner i muslimska länder. Teckningarna har ett klart retoriskt syfte och den efterföljande debatten präglas av en intensiv retorik mellan polerna tolerans-intolerans. Syfte: Att analysera reaktioner och politiska ställningstaganden i Sverige och andra länder, speciellt Danmark och Tyskland Frågeställningar: - Hur utformas politikers ställningstaganden - Vilka teman (topiker) styr debatterna: tryckfrihet/religionsfrihet, rasism/antirasism, tolerans/intolerans etc. Vilka utesluts? - Hur skildras muslimer/islam i medierna; visualiseringen av skeendena Teman: Tolerans/intolerans, hate speech, medborgerliga fri- och rättigheter Material: offentliga uttalanden, nyhetsbevakning; opinionsbildande material som ledarartiklar, övrigt åsiktsmaterial. Delstudien utvecklas i samarbete med Andrea A. Lunsford, prof. i retorik, Stanford University, vars forskning dels är fokuserad på retorisk argumentationsanalys, dels på retoriska aspekter på postkolonialism och transnationalism. Teoretiska utgångspunkter för projektet i sin helhet Retorikvetenskapen som den har utvecklats under de senaste årtionden både i USA och Europa utgår från Aristoteles definitioner av retorik som sammanfattas av Andrea Lunsford på följande sätt: Aristoteles argued that rhetoric was the art of communication, that it provided a means of creating and sharing knowledge on any subject as well as a means of self-defense against the manipulative use of language: rhetoric was, Aristotle said, the art of coming to sound judgment. (Lunsford 2006) Retorik ses alltså långtifrån enbart som konsten att tala (Hellspong 2004), även om den monologiska talarsituationen har sin givna plats även på dagens offentliga scener. Men utöver den klassiska talarsituationens krav på goda argument, effektiv disposition, välanpassat språk och framförande intresserar sig retorikvetenskapen idag även för andra retoriska situationer, både monologiska och dialogiska, verbala och visuella och inte minst medierade retoriska budskap. (t.ex. Lucaites, Condit & Caudill 1999; Medhurst & Benson 1991; Kjeldsen 2002) Krissituationer är oftast retoriska situationer, d.v.s. problematiska omständigheter som kräver diskursiva responser i form av förklaringar och ställningstaganden. Utöver de faktiska åtgärdesproblemen föreligger retoriska problem som endast kan bearbetas genom uttalanden eller genom dialog. Enligt retorikforskaren Lloyd Bitzer består en retorisk situation av tre element: 1) en svårighet, ett krav eller problem (exigence) som ropar efter en kommunikativ bearbetning, 2) en publik som kan tänkas låta sig påverkas samt 3) tvingande omständigheter, hinder (constraints), som kommunikatorn bör ta hänsyn till (Bitzer 1968). Kriser är alltid problem där människor förväntar sig en effektiv

5 kommunikation men där det oftast finns hinder i form av trosföreställningar, attityder, mentaliteter, traditioner, intressen etc., som ledningar bör ta hänsyn till. Retorik i samband med kriser är inte tänkbar utan medierad förmedling och bearbetning av information och budskap, varför medieretoriken är en central faktor för helhetsbedömningen av krisrelaterad retorik. Mediedramaturgin genererar berättelser där medierna själva driver teser, konstruerar antagonismer och i vissa fall även skapar och fördjupar kriser (t.ex. Ekström 1998, 2002; Hvitfelt 2002). Medieretorik är visserligen ett begrepp i den svenska forskningen (Nerman1981; Hultén 2001), men här behövs avsevärda insatser för att fördjupa kunskaperna om mediernas aktiva meningsskapande genom retoriska strategier. Även internationellt är medieretorik ett tämligen underrepresenterat tema och det saknas systematiska studier av mediedramaturgins persuasiva element och dess betydelse för samhälleliga processer (Medhurst & Benson 1991; Jamieson & Campbell 2000). Metod Retorikanalys, det som internationellt kallas för Rhetorical Criticism är ett i huvudsak tolkande tillvägagångssätt som företrädesvis ägnar sig åt fallstudier. Forskningsinriktningen erbjuder en rad metodologiska infallsvinklar, både kvalitativa och kvantitativa för att systematiskt kartlägga hur mening skapas i retoriska situationer. (Foss 2004; Hart 2004; Lunsford & Ruszkiewiz 2004; Karlberg & Mral 1998 ) Forskningsfrågan och empirin styr val av metod eller kombination av metoder. Metoden, eller snarare metoderna, söker alltid att anlägga ett helhetsperspektiv där inte enbart isolerade delar av kommunikationsprocesser analyseras utan hela talsituationen, med utgångspunkt i dess samhälleliga kontext. Retoriska yttringar är alltid situationsbundna. De lever inte i en abstrakt språksfär utan har alltid en förhistoria och ett efterspel, en publik och alldeles konkreta syften. Retoriska handlingar bör alltid analyseras utifrån den uppgift som situationen ställer, budskapets funktion och publikens möjligheter att ta till sig budskapet. Retorikanalysen i den planerade studien fokuserar på diskursiva processer som ramar in, definierar, dramatiserar, tolkar och ibland även framkallar eller förlänger kriser. Följande aspekter står i centrum för analysen: Topiker: I varje retorisk situation sker ett val av topiker, av teman som bildar grunden för argumentationen. Man skiljer mellan allmänna och särskilda topiker. Allmänna är t.ex. definition, generalisering, specificering eller jämförelse, tillämpbara i alla slags frågor. Särskilda topiker är knutna till respektive kultur, tid eller fackområden, som t.ex. jämlikhet, diskriminering, genusaspekter etc.. Målet med en topikanalys är att kartlägga de ämnesområden och utsiktspunkter som aktören väljer för sitt budskap samt, och inte minst, de som utesluts: vad talar man inte om? Argumentation: retorisk argumentationsanalys frågar inte enbart efter logiska bevismedel utan tar hänsyn till karaktär och känslor d.v.s. ethos- och pathosrelaterade faktorer. Enligt Aristoteles är entymem, dvs förkortade syllogismer, reducerade beviskedjor, den retoriska argumentationens kärna. Retorisk argumentation, d.v.s. val av tes och bevis i konkreta talsituationer, bygger på underförstådda premisser och slutsatser där målsättningen är att låta mottagaren själv fylla i argumentationens förutsättningar, för att skapa samförstånd.

6 Entymem bygger på gemensamma värderingar, förförståelser, traditioner. (Toulmin 2003; Sigrell 2001; Rosengren 2002 etc). Här ingår även analys av fallasier, d.v.s. åsidosättande av logiska regler. De flesta konkreta argumentationer innehåller element som inte följer strikt logiska, rationella och etiskt helt försvarbara linjer. Den mest kända är ad hominem-fallasin, d.v.s. personangrepp. Genom fallsianalys når man på ett systematiskt sätt fram till en förståelse av strategier som försvårar ett produktivt meningsutbyte enligt deliberativa ideal. (van Eemeren 2001; Sigrell 2001) Inramningar: Hur budskap förtydligas med hjälp av definitioner, bilder, berättelser, ordval e.t.c. (t.ex. Lakoff & Johnsson 1980; von der Lippe 1999) Visuella budskap: Bilder och andra visuella element är en del av argumentationen. De argumenterar med hjälp av tabeller, åskådliggör med olika medel som färger, former, kameravinklar, layout, tabeller etc. (Kjeldsen 2002; Andén Papadopoulos 2005; Nordström 2003). Redovisning av kunskapsläget Kriser, risker, krig och katastrofer har i Sverige varit föremål för ett stort antal forskningsinsatser inom statskunskap, medie-, journalistik och public relationsforskning, mycket i KBM:s och Styrelsen för psykologiskt försvars regi. I denna breda belysning av problemfältets skiftande processer ingår givetvis även studier av diskursiva och visuella påverkansfaktorer, oftast utifrån semiotisk och/eller diskursanalytisk synvinkel (t.ex. Nordström 2003; Andén Papadopoulos 2005; Alling Odé & Tubin 1997). Studier med mera specifikt retorisk fokus är däremot sällsynta, mycket beroende på att retorik som kritisk vetenskap är ett relativt nytt område i Sverige. Det föreligger dock några enstaka studier av retoriska faktorer i samband med kriser av olika slag (Johannesson 1992; Mral 2004, 2006; Hedqvist 2002; Palm & Falkheimer 2005). Boin, t Hart, Stern & Sundelius (2005) ger en allsidig belysning av den internationella forskningen, bl.a. om det de kallar meaning making strategies i politisk kommunikation, med faktorer som framing d.v.s. definitioner, metaforer, ordval som på ett selektivt sätt beskriver krisförlopp; rituals som formar och likriktar krisperceptionen och masking, d.v.s. avledande och beslöjande (?) manövrar i samband med krishantering. Till det senare räknas också image restoration strategies i form av ursäkter, försvar och annan bearbetning av missgrepp, förbiseenden och skandaler (Benoit 1995; Hearit 1995, 2006). Inom Public Relationsforskningen finns en rad studier av krishanteringen inom företag utifrån retorisk synvinkel (Millar & Heath 2004; Crable & Vibbert 1995) Även skapandet av kriser via medieretorik har fått viss uppmärksamhet (Coombs 1999; Press Lacey & Llewellyn, 1995) Nyttiggörande av resultaten, forskningskommunikation Det som det föreslagna projektet syftar till är att genom studiet av konkreta krisrelaterade retoriska situationer utveckla metoder och teorier samt praktiska tillämpningar för att kunna förstå och förbättra kommunikationen mellan olika aktörer å ena sidan och medborgarna å den andra i en krissituation. Projektet har därmed två syften, ett teoretisk/analytiskt och ett som avser praktisk utveckling av krishanteringsförmågan hos ansvariga aktörer. Forskningskommunikationen är inbyggd i själva forskningsprocessen. Eftersom de föreslagna

7 delprojekten syftar till pågående krissituationer kan analysen och den praktiska omsättningen av forskningsresultaten gå hand i hand. Grundfrågan är : Vad behöver uttryckas och på vilket sätt för att inblandade/drabbade får underlag för att reagera så förnuftsstyrd, ansvarstagande och etiskt genomtänkt som möjligt i en krissituation? Retoriken är inte enbart en teoretisk kommunikationsteori utan i högsta grad praxisorienterad. Teoretiska insikter bör kunna omsättas i praktisk handling som i sin tur utvecklar teorin. För det planerade projektet innebär detta att det faller sig naturligt att omsätta de vunna insikterna i praktiskt lärande. Detta kan med fördel ske genom workshops eller längre utbildningar där olika krissituationer diskuteras utifrån kommunikationsaspekter. Dessa workshops kan dels utgå från de i projektet uppnådda resultaten, men de kan och bör också inkludera andra studier som berör kommunikationsaspekter, inte minst de talrika fallstudier som har arbetats fram i KBM s regi. Lämpligen sker detta i form av tvådagarsseminarier som erbjuder även praktiska övningar i form av förberedda anföranden av olika karaktär. Tänkbara teman för rollspel och övningar är direktkommunikation i krissituationer i form av anföranden och dialoger, debatteknik, författande av övertygande texter (pressmeddelanden, debattartiklar, informationsmaterial) medieretorik, visuell retorik, globala aspekter på kommunikation, webbaserrad påverkan etc.. Retorikämnet i Örebro och Umeå har mångårig erfarenhet av uppdragsutbildning i retorik, riktad till mycket varierade målgrupper inom företag, organisationer och förvaltning. Utbildningarna skräddarsys utifrån målgruppens behov och problemområden. Inom det föreslagna projektet är målgrupperna personer i lednings och informationsfunktioner inom organisationer och myndigheter. Kvalitetssäkring Projektet kommer att genomföras av en grupp bestående av en professor (Brigitte Mral), en universitetslektor (Anders Sigrell) samt två blivande forskarstuderande i retorik (Helena Nylund och Anna-Maria von Stedingk). Projektet kommer att generera minst fem vetenskapliga rapporter (en per delstudie samt en övergripande teoretisk analys av retoriska aspekter i krissituationer). Resultaten kommer att tryckas som utförliga rapporter, gärna inom ramen för KBM s temaserie, men också att publiceras som kortare vetenskapliga artiklar antingen i internationella vetenskapliga tidskrifter, samt ges ut som antologi av t.ex. Rhetor förlag, som har god erfarenhet av vetenskaplig publicering (bl.a. av Rhetorica Scandinavica). Förlaget har kvalitetssäkring av utgivningen genom en internationell granskningsgrupp. Projektets resultat kommer att ventileras på högre seminarier inom ramen för forskarutbildningen i retorik vid Örebro universitet och under ett avslutande internationellt symposium på temat Retorik i kristider. Referenser Alling-Ode, Bitte & Tubin, Eino (1997), Falska kort? Bilden i dataåldern, 2. utökade utg., Stockholm : SPF Andén-Papadopoulos, Kari (2005), Propagandakriget i backspegeln. En studie av

8 påverkansförsök och svenska nyhetsmedier, Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten, 2005 Benoit, William L. (1995), Accounts, Excuses, and Apologies. A Theory of Image Restoration Strategies, State University of New York Press Bitzer, Lloyd (1968), The Rhetorical Situation, Philosophy and Rhetoric, vol 1,(1968), s Boin, Arjen, Hart, Paul t, Stern, Eric K. & Sundelius, Bengt (2005), The politics of crisis management : public leadership under pressure, Cambridge : Cambridge University Press, Coombs, W. Timothy (1999), Ongoing crisis communication : planning, managing, and responding, Thousand Oaks ; London : Sage Publications, cop Crable, Richard E. & Steven L. Vibbert (1995), Mobil s Epideictic Advocacy: observations of Prometheus Bound, i Elwood, William N. (ed.)(1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger van Eemeren, Frans, Grootendorst, Rob & Snoeck Henkemans, Francisca (2002), Argumentation. Analysis, Evaluation, Presentation, Mahwah, NJ : L. Erlbaum Associates Ekström, Mats (2000), Information, Story-telling and Attractions: Tv-journalism in three Modes of Communication, i: Media, Culture and Society, 22, 2000, s Ekström, Mats (1998), När verkligheten inte duger som den är. En studie av tvjournalistikens Praktik. Nordicom Information. 20 (4), s Elwood, William N. (ed.)(1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Foss, Sonja K. (2004), Rhetorical criticism. Exploration & Practice, 3. ed. Long Grove, Ill. : Waveland Press Hart, Roderick P. & Suzanne M. Daughton (2004),Modern Rhetorical Criticism, 3rd ed. Boston : Pearson/Allyn & Bacon Heath, Robert L. (2004), Crisis response: The time to speak, Millar, Dan P & Robert L. Heath (2004), Responding to Crisis. A Rhetorical Approach to Crisis Communication, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum Hearit, Keith Michael (1995), From We Didn t Do It to It s Not Our Fault, i Elwood, William N. (1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Hearit, Keith Michael (2006), Crisis management by apology : corporate response to allegations of wrongdoing, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum, 2006 Hedquist, Rolf (2002), Trovärdighet. En förutsättning för förtroende, Stockholm : Styrelsen för psykologiskt försvar Hellspong, Lennart (2004), Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik, Lund: Studentlitteratur (2. uppl.) von Hippel, Karin (ed.) (2005), EuropeConfronts Terrorism, Basingstoke : Palgrave Hultén, Britt (2001), Massmedieretoriska mönster i journalistiken. Exempel från 30-tal till 90-tal, Lund : Institutionen för nordiska språk, Univ. Hvitfelt, Håkan(2002), Hjältar och skurkar : om politiskt ledarskap och politikens mediala dramaturgi, i: Den personliga politiken, Demokratiinstituet, Mitthögskolan, s Jamieson, Kathleen Hall, Campbell, Karlyn Kohrs (2000), The Interplay of Influence. News,

9 Advertising, Politics, and the Mass Media, 5. ed, Belmont, CA : Wadsworth Johannesson, Kurt (1998), Retorik eller konsten att övertyga, Stockholm: Nohrstedts Johannesson, Kurt (1992), Kriget som en saga, i: Roland Nordlund (red.), Svenskarna, medierna och gulfkriget, Stockholm: SPF Karlberg, Maria & Brigitte Mral (1998), Heder och påverkan. Att analysera modern retorik, Stockholm : Natur och kultur Kiewe, Amos (ed) (1994), The Modern Presidency and Crisis Rhetoric, Westport, Conn.: Praeger Kjeldsen, Jens E. (2002), Visuell retorikk, Bergen : Institutt for medievitenskap, Universitetet i Bergen Lakoff, George & Mark Johnson (1980), Metaphors we Live By, Chicago : Univ. of Chicago Press Lippe, Berit von der (1999), Metaforens potens. Essays, Oslo : Oktober, 1999 Lucaites, John Louis, Celeste Michelle Condit, Sally Caudill (ed.) (1999), Contemporary Rhetorical Theory. A Reader, New York : Guilford Press, 1999 Lunsford, Andrea A. (2006), Rhetoric, Democracy, and Student Learning for the 21st Century (under publ. i RetorikMagasinet) Lunsford, Andrea A. & John J. Ruszkiewicz (2004), Everything s an argument, Boston, New York: Bedford/St. Martins Lunsford, Andrea (ed.) (2004), Crossing borderlands : composition and postcolonial studies, Pittsburgh, Pa. : University of Pittsburgh Press Medhurst, Martin J. & Thomas W. Benson (ed.) (1991), Rhetorical Dimensions in Media. A Critical Casebook, 2. ed., Dubuque, Iowa : Kendall/Hunt Pub. Co Millar, Dan P & Robert L. Heath (2004), Responding to Crisis. A Rhetorical Approach to Crisis Communication, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum Mral, Brigitte (2004), "Wer'e a peaceful nation". Krigsretorik efter 11 september, Stockholm: KBM Mral, Brigitte (2006), The Rhetorical State of Alert before the Iraqi War 2003, NORDICOM 1: 2006 Mral, Brigitte (2006), Retorik - demokratins förutsättning eller fiende? Berglund, Sten m.fl (red.) Om demokratins villkor, vol 2, Örebro Universitet 2006 Nerman, Bengt (1981),Massmedieretorik, Stockholm : AWE/Geber, 1981 Nordström, Gert Z. (2003), Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och cirkus Saddam. Irakkriget iscensatt i svenska medier. Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten 2003 Palm, Lars & Jesper Falkheimer (2005), Förtroendekriser. Kommunikationsstrategier före, under och efter. Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten Press Lacey, Jamie & John T. Llewellyn (1995), The Engeneering of Outrage. Mediated Constructions of Risk in the Alar Controversy, i: Elwood, William N. (1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Rosengren, Mats (2002), Doxologi : en essä om kunskap, Åstorp : Rhetor Sauer, Beverly J, (2003), The Rhetoric of Risk : Technical Documentation in Hazardous Environments, Mahwah, NJ : Lawrence Erlbaum Associates Sidel, Mark (2004), More secure, less free? : Antiterrorism Policy & Civil Liberties After September 11, Ann Arbor : University of Michigan Press, 2004 Sigrell, Anders (2001), Att övertyga mellan raderna. En retorisk studie om underförståddheter i modern politisk argumentation, 2., rev. utg., Åstorp : Rhetor

10 Toulmin, Stephen(2003), Uses of argument, Updated ed., Cambridge : Cambridge University Press

KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation

KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda Söderlindh, doktorand Örebro universitet, Maja von Stedingk

Läs mer

Retoriska aspekter på kriskommunikation. Fortsättningsprojekt: Kriskommunikation i praktiken (KIP) Bakgrund: Retorik och kriskommunikation

Retoriska aspekter på kriskommunikation. Fortsättningsprojekt: Kriskommunikation i praktiken (KIP) Bakgrund: Retorik och kriskommunikation Retoriska aspekter på kriskommunikation Fortsättningsprojekt: Kriskommunikation i praktiken (KIP) Bakgrund: Retorik och kriskommunikation Projektet Retoriska aspekter på kriskommunikation (RAK) syftar

Läs mer

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik A, 30 högskolepoäng

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan

Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik, fortsättningskurs,

Läs mer

Kursplan Retorik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: Utbildningsområde: Huvudområde:

Kursplan Retorik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: Utbildningsområde: Huvudområde: 1(6) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: RE002G Utbildningsområde: Humanistiska

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Praktisk retorik 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Praktisk retorik, 15 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Kommunikation för dataloger (DA3013) Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Brigitte Mrals forord

Brigitte Mrals forord Brigitte Mrals forord RETORIK OCH KRISKOMMUNIKATION verkar kanske vid första påseende inte ha mycket med varandra att göra. Vid en akut kris tänker man inte i första hand på stora tal och välvalda ord,

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik A, 30 högskolepoäng

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning):

Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning): Projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation publikationer och konferenspresentationer 2007-2012 Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning): & Orla Vigsø (utg.) Krisretorik. Retoriska

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på LiU, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU Uppgifter

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Studieanvisning. Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, tel:

Studieanvisning. Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, tel: Studieanvisning Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, ulrika.axelsson@liu.se, tel: 013-28 18 03 Examinator: Ulrika Axelsson Administratör: Olivia Hallberg, olivia.hallberg@liu.se,

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kursplan. Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(6)

Kursplan. Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(6) 1(6) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits Kurskod: RE001G Utbildningsområde: Humanistiska området

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015.

En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015. En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015. En textanalys av Facebookinlägg och pressmeddelanden. Institutionen för mediestudier JMK Medie & kommunikationsvetenskap HT15, kandidatuppsats

Läs mer

Kursplan. Kommunikativt ledarskap II, 30 högskolepoäng Communication and Leadership II, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå

Kursplan. Kommunikativt ledarskap II, 30 högskolepoäng Communication and Leadership II, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Kommunikativt ledarskap II, 30 högskolepoäng Communication and Leadership II, 30 Credits Kurskod: RE005G Utbildningsområde:

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik A, 30 högskolepoäng

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

Skillnaden på ett uttalande och ett brev

Skillnaden på ett uttalande och ett brev Örebro Universitet Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Skillnaden på ett uttalande och ett brev - En textanalytisk studie av anklagelser och försvar under skandalen på Sheraton Stockholm

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Alltid med medlemmarnas bästa för ögonen

Alltid med medlemmarnas bästa för ögonen Örebro universitet Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Vårterminen 2016 Alltid med medlemmarnas bästa för ögonen - En retorisk studie av Kommunals kriskommunikation i samband

Läs mer

SV1130, Retorik, grundkurs, 15,0 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 15.0 higher education credits

SV1130, Retorik, grundkurs, 15,0 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 15.0 higher education credits HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SV1130, Retorik, grundkurs, 15,0 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Därför ska du vara kårmedlem!

Därför ska du vara kårmedlem! Örebro universitet Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Därför ska du vara kårmedlem! En retorisk analys av hur svenska studentkårer argumenterar och övertygar om kårmedlemskap

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Grundat Nätverket Göran med Åsa Skogström

Grundat Nätverket Göran med Åsa Skogström Välkomna! Susanne Brannebo Anvell 2 tonåringar, 1 hund och en särbo Civilekonom och beteendevetare Grundat Nätverket Göran med Åsa Skogström Drivs av möten med människor Jobbat i linje, nationellt och

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Allt som är lagligt är inte lämpligt

Allt som är lagligt är inte lämpligt Kandidatuppsats, 15 hp Allt som är lagligt är inte lämpligt En fallstudie om Kommunals kris 2016 Författare: Emma Pettersson & Sarah Somehagen Examinator: Håkan Sandström Handledare: Göran Palm Termin:

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Statsvetenskap GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler

Läs mer

Kursplan. Media and Communications Studies, 1-40 points. medie- och kommunikationsvetenskap. Medie- och kommunikationsvetenskap 1-40 p

Kursplan. Media and Communications Studies, 1-40 points. medie- och kommunikationsvetenskap. Medie- och kommunikationsvetenskap 1-40 p Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKP 502 Dnr 2002:9D Beslutsdatum 2002-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medie- och kommunikationsvetenskap 1-40 p Media and Communications

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

En flygande argumentation mellan två stillastående plan

En flygande argumentation mellan två stillastående plan ÖREBRO UNIVERSITET Intuitionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap VT 2015 En flygande argumentation mellan två stillastående plan En retorikanalys av Bjorn Kjos och pilotfacket Parats syn

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Ph.D.-præsentation. Helena Hansson Nylund är doktorand vid Örebro Universitet. Rhetorica Scandinavica 46 (2008), side

Ph.D.-præsentation. Helena Hansson Nylund är doktorand vid Örebro Universitet. Rhetorica Scandinavica 46 (2008), side Ph.D.-præsentation Helena Hansson Nylund är doktorand vid Örebro Universitet. Rhetorica Scandinavica 46 (2008), side 88-94. Præsentationen Min studie tar avstamp inom ramen för RAK-projektet (Retoriska

Läs mer

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

Drabbade av naturen hur reagerar människor? Drabbade av naturen hur reagerar människor? Ann Enander Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan Människors reaktioner: teori och praktik Naturolyckor olika tolkningar? Beredskap och varning bryr vi oss? I

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28)

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Kursen riktar sig till den som vill utveckla sina praktiska färdigheter i presentationsteknik. Den innehåller övningar i att framföra ett budskap på bästa sätt med avseende

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Engelska 7, ENGENG07, 100 p Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Ett avgjort val? en retorisk analys av hur svenska lärosäten övertygar om utbytesstudier

Ett avgjort val? en retorisk analys av hur svenska lärosäten övertygar om utbytesstudier Örebro universitet Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Ett avgjort val? en retorisk analys av hur svenska lärosäten övertygar om utbytesstudier C- uppsats Retorik Handledare:

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KRISRETORIK. Retoriska aspekter på kriskommunikation

KRISRETORIK. Retoriska aspekter på kriskommunikation Ni minns säkert att Migrationsverket firade några utvisningar av flyktingar med tårta och champagne för några år sedan. Ni kanske inte lika tydligt kommer ihåg att det inträffade en incident i kärnkraftverket

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer