KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda"

Transkript

1 KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda Söderlindh, doktorand Örebro universitet, Maja von Stedingk Wigren, blivande doktorand, Örebro universitet Syfte Det övergripande syftet med projektet är att öppna nya perspektiv på kriskommunikation utifrån både klassiska och moderna teorier och metoder inom retorikvetenskapen. Genom analys av retoriska faktorer i samband med fyra konkreta fall: tsunamikatastrofen, fågelinfluensan, terrordebatten, Mohammedkarikatyrerna kommer nya insikter att nås om påverkansformer och påverkansmöjligheter i krissituationer. Målet med studierna är att skapa en helhetsbild av de retoriska processer som omfattar såväl ställningstaganden och direktiv, formulerade inom olika ledningsfunktioner, som medieretoriken kring respektive kris och krisprocess. Det långsiktiga syftet är att omsätta de empiriska och teoretiska resultaten i en praktisk kunskapsprocess för målgrupper inom krishanteringsorganisationerna. Problemställning I kristider, när det gäller att mobilisera eller åtminstone motivera befolkningar till åtgärder, startar alltid en omfattande retorisk aktivitet. Människor måste övertygas om att så långt möjligt agera rationellt och godta ledningarnas vägval. Övertygad blir man givetvis genom lyckade aktioner och framgångsrika strategier. Men i inledningsskedet, vid varje kritiskt läge samt efter krisens avslutning behöver beslutsfattarna motivera sina åtgärder genom argument, lägesbeskrivningar och framtidsvisioner, alltså med hjälp av retorik. Retorik är, enligt klassisk definition: konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga (Johannesson 1998:8). I krissituationer gäller det att övertyga, d.v.s. skapa legitimitet och trovärdighet för de aktioner som ledningarna på olika nivåer vidtar. Enkelt uttryckt, med Robert L. Heath ord: A crisis is a time to speak (Heath 2004:149) Krishanteringsförmåga är till stora delar förmågan att kommunicera på ett effektivt och trovärdigt sätt. Det gäller samhällets olika beslutsfattare och aktörer emellan, inom kommuner, landsting och myndigheter, men framför allt gäller det deras kommunikation med medborgarna. Samverkan och samordning kräver genomtänkta kommunikativa strategier. Detta handlar givetvis inte enbart om informationsfrågor. Fakta behöver tolkas och åtgärder förklaras vilket sker i form av argument och med hjälp av bilder och symboliska handlingar som bör vara väl anpassade till mottagarnas förutsättningar. En krissituation karakteriseras av osäkerhet. Invanda rutiner, världsbilder, identiteter ifrågasätts. Det gäller för beslutsfattare och krisorganisationer att bemöta denna osäkerhet med kommunikativa strategier som tar hänsyn till medborgarnas intressen, och inte minst känslor, människors behov av både trovärdig information och hänsyn till farhågor och oro. Dessa strategier bör bidra till att långsiktigt skapa trygghet hos befolkningen och tillit till demokratins institutioner och aktörer på ledningsnivå. Problemet är att varje kommunikationssituation, speciellt i kristider, är mer eller mindre oförutsebar och många strategier misslyckas eftersom ansvariga politiker, ledning och informationsansvariga missbedömer antingen problemet, publiken eller de hinder som finns i

2 publikens predisposition och i situationens specifika krav. Inom retoriken har kommunikationsproblem av det slaget diskuterats ända sedan antiken och det finns välbeprövade teorier och metoder för att förbereda, genomföra och analysera effektiv samt etiskt och demokratiskt välgrundade kommunikativa processer. En grundtanke inom teorierna kring retoriken är skapande av tillit, förtroende, trovärdighet, det som i antiken kallades för pistis. Men pistis står också för bevismedel vilka Aristoteles delade in i tre faktorer: ethos, d.v.s. talarens (sändarens) karaktär och trovärdighet som t.ex företrädare för en organisation, logos, d.v.s. de medel som tilltalar rationaliteten hos medborgaren och pathos, det som skapar känslomässig tyngd i argumentationen. Framgångsrika, etiskt genomtänkta retoriska strategier bör ta hänsyn till samtliga tre faktorer. Det gäller både enskilda individers och organisationers agerande. En lyckad krishanteringsförmåga förutsätter kunskaper om dessa mekanismer. Studier av konkreta händelser där retoriska strategier spelar en avgörande roll fördjupar förståelsen för de intrikata kommunikativa element som gör att en persuasiv strategi lyckas eller misslyckas. Projektets delstudier I det planerade projektet ska fyra olikartade krissituationer undersökas utifrån ett retoriskt perspektiv, samtliga med internationell relevans: 1) tsunamikatastrofen; olika ledares retoriska agerande 2) fågelinfluensan; informationsinsatser och mediebevakning, 3) terrordebatten; introduktionen av och diskussionerna kring modifieringar och eventuella inskränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter, samt 4) mohammedkarikatyrerna; politisk retorik samt debatten efter publiceringen. Samtliga fallstudier rör ledarskapsfrågor såtillvida att krisledningens kommunikativa agerande belyses. Offentligt ledarskap i politik och krishanteringsorganisationer är emellertid alltid påverkat av mediereaktioner, liksom medborgare och opinionsgrupper. I synnerhet när det gäller karikatyrerna men även i viss mån i samband med fågelinfluensan är medierna medagerande i skapandet av själva krisen. Därför kommer medieretoriken, både verbal och visuell, att vara en central fråga i projektet. Dessa fyra teman kommer att analyseras från svensk horisont men med internationella jämförelser. Ett transnationellt perspektiv är av största vikt då kriser som dessa inte känner några nationella gränser. Materialet kommer i samtliga fall att vara informationsmaterial och retoriska källor som tal och debattartiklar samt mediekällor, i synnerhet Internetmaterial. Språkområdena för jämförande utblickar är Norden, Storbritannien/USA, Italien samt Tyskland. Tsunamikatastrofen Tsunamikatastrofen var en helt oförutsedd händelse som krävde stora insatser av inte minst informativt och auktoritativt slag. Förutom att ge säker och snabb information var uppgiften för ledningarna att ge trygghet i en svår situation, hjälp i sorgen. Detta löstes på olika sätt, mer eller mindre tillfredsställande. Efterspelet är präglat av letande efter vem som bar ansvar för misslyckanden, av anklagelser och av försvarstal Syfte: Att analysera de verbala reaktionerna på katastrofen. Svenskt fokus.

3 Frågeställningar: - Hur tillmötesgick man medborgarnas behov av information och trygghet? - Hur verbaliserades deltagandet i sorgen? - Vilka försvarsstrategier tillgreps? Retoriskt problem för ledningarna: Att skapa tillit och trygghet i en för alla mycket svår situation, att göra ett nationellt trauma så hanterbart som möjligt Material: I första hand tal och andra utlåtanden av ansvariga och ledare, statsminister och andra statsråd, kungen, men även ansvariga på lägre nivå som Lottie Knutsson. Protokoll och inspelningar från KU-förhören. Fågelinfluensan Fågelinfluensan målades tidigt upp som en pandemi med oöverskådliga följder för människor. Via mediedramaturgin skapades stor oro hos befolkningen i många europeiska länder. Ansvarigas möjligheter att skydda befolkningen ifrågasattes och därmed sattes tilliten till ledningars krishanteringsförmåga på spel. Fågelinfluensan är en troligen lång tid framöver pågående krissituation som har kunnat förutses långt i förväg. Många experter ser mediernas hotscenarier som överdrivna. Det pågår en strid om definitioner av hotet där medieretoriken delvis står mot krisledningarnas informationsinsatser. De senares retoriska problem blir därmed att skapa tillit till de egna scenarierna. Syfte: Att analysera framställningar av det potentiella hotet, den information som går ut till medborgarna via myndighetskällor, media och politiker. Jämförande studie Sverige/Danmark/Tyskland Frågeställningar: - Hur ramas hotet in, vilka argument, definitioner, metaforer och bilder används för att förklara skeendet och ge handlingsdirektiv? - Hur framställer medierna hotet, inte minst visuellt? Problem: potentiell fara som kräver information och beredskap men där det gäller att inte skapa oro och i värsta fall panik. Förtroende till myndigheter och sjukvårdsapparaten står på spel Aktörer: Myndigheter på lokal, regional och central nivå, medier, politiker Terrordebatten Sedan 11 september pågår globalt en diskussion om hur terrorattentat ska förebyggas och i bästa fall förhindras. Det som på senare tid har diskuterats intensivt i offentligheten är olika förslag och åtgärder som utgör en ändring eller omtolkning av medborgerliga fri- och rättigheter. Det som står på spel och som bör stödjas diskursivt är tilliten till själva demokratin som försvar mot extrema rörelser. Efterarbetet efter 11 september har varit styrande för den efterkommande debatten kring terrorismen och inför kommande hotscenarier. Syfte: Att analysera hur eventuella inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i samband med terrorhotet debatteras i olika länder, förutom Sverige: Tyskland, Italien, Storbritannien Frågeställningar: - Hur definieras terrorhotet av den politiska ledningen i olika länder? - Hur argumenterar man för modifieringar av medborgerliga rättigheter? - Vilka olika ståndpunkter finns i den offentliga debatten? Retoriskt problem: Potentiell och verklig fara där föreslagna åtgärder hotar förtroendet till rättstaten, politiker och myndigheter.

4 Aktörer: politiker, myndigheter, jurister, medier Detta projekt anknyter till ett nyligen startat interdisciplinärt projektet vid Schoordijk Institute, juridiska institutionen, Universitetet i Tillburg, i samarbete med forskare från Nederländerna och Tyskland Mohammedkarikatyrerna Diskussionerna kring karikatyrerna kan ses som en del av terrordebatten, men har ett separat fokus på yttrandefrihet och religion. Publikationen underblåste antiislamistiska och främlingsfientliga opinioner i europeiska länder och framkallade våldsamma reaktioner i muslimska länder. Teckningarna har ett klart retoriskt syfte och den efterföljande debatten präglas av en intensiv retorik mellan polerna tolerans-intolerans. Syfte: Att analysera reaktioner och politiska ställningstaganden i Sverige och andra länder, speciellt Danmark och Tyskland Frågeställningar: - Hur utformas politikers ställningstaganden - Vilka teman (topiker) styr debatterna: tryckfrihet/religionsfrihet, rasism/antirasism, tolerans/intolerans etc. Vilka utesluts? - Hur skildras muslimer/islam i medierna; visualiseringen av skeendena Teman: Tolerans/intolerans, hate speech, medborgerliga fri- och rättigheter Material: offentliga uttalanden, nyhetsbevakning; opinionsbildande material som ledarartiklar, övrigt åsiktsmaterial. Delstudien utvecklas i samarbete med Andrea A. Lunsford, prof. i retorik, Stanford University, vars forskning dels är fokuserad på retorisk argumentationsanalys, dels på retoriska aspekter på postkolonialism och transnationalism. Teoretiska utgångspunkter för projektet i sin helhet Retorikvetenskapen som den har utvecklats under de senaste årtionden både i USA och Europa utgår från Aristoteles definitioner av retorik som sammanfattas av Andrea Lunsford på följande sätt: Aristoteles argued that rhetoric was the art of communication, that it provided a means of creating and sharing knowledge on any subject as well as a means of self-defense against the manipulative use of language: rhetoric was, Aristotle said, the art of coming to sound judgment. (Lunsford 2006) Retorik ses alltså långtifrån enbart som konsten att tala (Hellspong 2004), även om den monologiska talarsituationen har sin givna plats även på dagens offentliga scener. Men utöver den klassiska talarsituationens krav på goda argument, effektiv disposition, välanpassat språk och framförande intresserar sig retorikvetenskapen idag även för andra retoriska situationer, både monologiska och dialogiska, verbala och visuella och inte minst medierade retoriska budskap. (t.ex. Lucaites, Condit & Caudill 1999; Medhurst & Benson 1991; Kjeldsen 2002) Krissituationer är oftast retoriska situationer, d.v.s. problematiska omständigheter som kräver diskursiva responser i form av förklaringar och ställningstaganden. Utöver de faktiska åtgärdesproblemen föreligger retoriska problem som endast kan bearbetas genom uttalanden eller genom dialog. Enligt retorikforskaren Lloyd Bitzer består en retorisk situation av tre element: 1) en svårighet, ett krav eller problem (exigence) som ropar efter en kommunikativ bearbetning, 2) en publik som kan tänkas låta sig påverkas samt 3) tvingande omständigheter, hinder (constraints), som kommunikatorn bör ta hänsyn till (Bitzer 1968). Kriser är alltid problem där människor förväntar sig en effektiv

5 kommunikation men där det oftast finns hinder i form av trosföreställningar, attityder, mentaliteter, traditioner, intressen etc., som ledningar bör ta hänsyn till. Retorik i samband med kriser är inte tänkbar utan medierad förmedling och bearbetning av information och budskap, varför medieretoriken är en central faktor för helhetsbedömningen av krisrelaterad retorik. Mediedramaturgin genererar berättelser där medierna själva driver teser, konstruerar antagonismer och i vissa fall även skapar och fördjupar kriser (t.ex. Ekström 1998, 2002; Hvitfelt 2002). Medieretorik är visserligen ett begrepp i den svenska forskningen (Nerman1981; Hultén 2001), men här behövs avsevärda insatser för att fördjupa kunskaperna om mediernas aktiva meningsskapande genom retoriska strategier. Även internationellt är medieretorik ett tämligen underrepresenterat tema och det saknas systematiska studier av mediedramaturgins persuasiva element och dess betydelse för samhälleliga processer (Medhurst & Benson 1991; Jamieson & Campbell 2000). Metod Retorikanalys, det som internationellt kallas för Rhetorical Criticism är ett i huvudsak tolkande tillvägagångssätt som företrädesvis ägnar sig åt fallstudier. Forskningsinriktningen erbjuder en rad metodologiska infallsvinklar, både kvalitativa och kvantitativa för att systematiskt kartlägga hur mening skapas i retoriska situationer. (Foss 2004; Hart 2004; Lunsford & Ruszkiewiz 2004; Karlberg & Mral 1998 ) Forskningsfrågan och empirin styr val av metod eller kombination av metoder. Metoden, eller snarare metoderna, söker alltid att anlägga ett helhetsperspektiv där inte enbart isolerade delar av kommunikationsprocesser analyseras utan hela talsituationen, med utgångspunkt i dess samhälleliga kontext. Retoriska yttringar är alltid situationsbundna. De lever inte i en abstrakt språksfär utan har alltid en förhistoria och ett efterspel, en publik och alldeles konkreta syften. Retoriska handlingar bör alltid analyseras utifrån den uppgift som situationen ställer, budskapets funktion och publikens möjligheter att ta till sig budskapet. Retorikanalysen i den planerade studien fokuserar på diskursiva processer som ramar in, definierar, dramatiserar, tolkar och ibland även framkallar eller förlänger kriser. Följande aspekter står i centrum för analysen: Topiker: I varje retorisk situation sker ett val av topiker, av teman som bildar grunden för argumentationen. Man skiljer mellan allmänna och särskilda topiker. Allmänna är t.ex. definition, generalisering, specificering eller jämförelse, tillämpbara i alla slags frågor. Särskilda topiker är knutna till respektive kultur, tid eller fackområden, som t.ex. jämlikhet, diskriminering, genusaspekter etc.. Målet med en topikanalys är att kartlägga de ämnesområden och utsiktspunkter som aktören väljer för sitt budskap samt, och inte minst, de som utesluts: vad talar man inte om? Argumentation: retorisk argumentationsanalys frågar inte enbart efter logiska bevismedel utan tar hänsyn till karaktär och känslor d.v.s. ethos- och pathosrelaterade faktorer. Enligt Aristoteles är entymem, dvs förkortade syllogismer, reducerade beviskedjor, den retoriska argumentationens kärna. Retorisk argumentation, d.v.s. val av tes och bevis i konkreta talsituationer, bygger på underförstådda premisser och slutsatser där målsättningen är att låta mottagaren själv fylla i argumentationens förutsättningar, för att skapa samförstånd.

6 Entymem bygger på gemensamma värderingar, förförståelser, traditioner. (Toulmin 2003; Sigrell 2001; Rosengren 2002 etc). Här ingår även analys av fallasier, d.v.s. åsidosättande av logiska regler. De flesta konkreta argumentationer innehåller element som inte följer strikt logiska, rationella och etiskt helt försvarbara linjer. Den mest kända är ad hominem-fallasin, d.v.s. personangrepp. Genom fallsianalys når man på ett systematiskt sätt fram till en förståelse av strategier som försvårar ett produktivt meningsutbyte enligt deliberativa ideal. (van Eemeren 2001; Sigrell 2001) Inramningar: Hur budskap förtydligas med hjälp av definitioner, bilder, berättelser, ordval e.t.c. (t.ex. Lakoff & Johnsson 1980; von der Lippe 1999) Visuella budskap: Bilder och andra visuella element är en del av argumentationen. De argumenterar med hjälp av tabeller, åskådliggör med olika medel som färger, former, kameravinklar, layout, tabeller etc. (Kjeldsen 2002; Andén Papadopoulos 2005; Nordström 2003). Redovisning av kunskapsläget Kriser, risker, krig och katastrofer har i Sverige varit föremål för ett stort antal forskningsinsatser inom statskunskap, medie-, journalistik och public relationsforskning, mycket i KBM:s och Styrelsen för psykologiskt försvars regi. I denna breda belysning av problemfältets skiftande processer ingår givetvis även studier av diskursiva och visuella påverkansfaktorer, oftast utifrån semiotisk och/eller diskursanalytisk synvinkel (t.ex. Nordström 2003; Andén Papadopoulos 2005; Alling Odé & Tubin 1997). Studier med mera specifikt retorisk fokus är däremot sällsynta, mycket beroende på att retorik som kritisk vetenskap är ett relativt nytt område i Sverige. Det föreligger dock några enstaka studier av retoriska faktorer i samband med kriser av olika slag (Johannesson 1992; Mral 2004, 2006; Hedqvist 2002; Palm & Falkheimer 2005). Boin, t Hart, Stern & Sundelius (2005) ger en allsidig belysning av den internationella forskningen, bl.a. om det de kallar meaning making strategies i politisk kommunikation, med faktorer som framing d.v.s. definitioner, metaforer, ordval som på ett selektivt sätt beskriver krisförlopp; rituals som formar och likriktar krisperceptionen och masking, d.v.s. avledande och beslöjande (?) manövrar i samband med krishantering. Till det senare räknas också image restoration strategies i form av ursäkter, försvar och annan bearbetning av missgrepp, förbiseenden och skandaler (Benoit 1995; Hearit 1995, 2006). Inom Public Relationsforskningen finns en rad studier av krishanteringen inom företag utifrån retorisk synvinkel (Millar & Heath 2004; Crable & Vibbert 1995) Även skapandet av kriser via medieretorik har fått viss uppmärksamhet (Coombs 1999; Press Lacey & Llewellyn, 1995) Nyttiggörande av resultaten, forskningskommunikation Det som det föreslagna projektet syftar till är att genom studiet av konkreta krisrelaterade retoriska situationer utveckla metoder och teorier samt praktiska tillämpningar för att kunna förstå och förbättra kommunikationen mellan olika aktörer å ena sidan och medborgarna å den andra i en krissituation. Projektet har därmed två syften, ett teoretisk/analytiskt och ett som avser praktisk utveckling av krishanteringsförmågan hos ansvariga aktörer. Forskningskommunikationen är inbyggd i själva forskningsprocessen. Eftersom de föreslagna

7 delprojekten syftar till pågående krissituationer kan analysen och den praktiska omsättningen av forskningsresultaten gå hand i hand. Grundfrågan är : Vad behöver uttryckas och på vilket sätt för att inblandade/drabbade får underlag för att reagera så förnuftsstyrd, ansvarstagande och etiskt genomtänkt som möjligt i en krissituation? Retoriken är inte enbart en teoretisk kommunikationsteori utan i högsta grad praxisorienterad. Teoretiska insikter bör kunna omsättas i praktisk handling som i sin tur utvecklar teorin. För det planerade projektet innebär detta att det faller sig naturligt att omsätta de vunna insikterna i praktiskt lärande. Detta kan med fördel ske genom workshops eller längre utbildningar där olika krissituationer diskuteras utifrån kommunikationsaspekter. Dessa workshops kan dels utgå från de i projektet uppnådda resultaten, men de kan och bör också inkludera andra studier som berör kommunikationsaspekter, inte minst de talrika fallstudier som har arbetats fram i KBM s regi. Lämpligen sker detta i form av tvådagarsseminarier som erbjuder även praktiska övningar i form av förberedda anföranden av olika karaktär. Tänkbara teman för rollspel och övningar är direktkommunikation i krissituationer i form av anföranden och dialoger, debatteknik, författande av övertygande texter (pressmeddelanden, debattartiklar, informationsmaterial) medieretorik, visuell retorik, globala aspekter på kommunikation, webbaserrad påverkan etc.. Retorikämnet i Örebro och Umeå har mångårig erfarenhet av uppdragsutbildning i retorik, riktad till mycket varierade målgrupper inom företag, organisationer och förvaltning. Utbildningarna skräddarsys utifrån målgruppens behov och problemområden. Inom det föreslagna projektet är målgrupperna personer i lednings och informationsfunktioner inom organisationer och myndigheter. Kvalitetssäkring Projektet kommer att genomföras av en grupp bestående av en professor (Brigitte Mral), en universitetslektor (Anders Sigrell) samt två blivande forskarstuderande i retorik (Helena Nylund och Anna-Maria von Stedingk). Projektet kommer att generera minst fem vetenskapliga rapporter (en per delstudie samt en övergripande teoretisk analys av retoriska aspekter i krissituationer). Resultaten kommer att tryckas som utförliga rapporter, gärna inom ramen för KBM s temaserie, men också att publiceras som kortare vetenskapliga artiklar antingen i internationella vetenskapliga tidskrifter, samt ges ut som antologi av t.ex. Rhetor förlag, som har god erfarenhet av vetenskaplig publicering (bl.a. av Rhetorica Scandinavica). Förlaget har kvalitetssäkring av utgivningen genom en internationell granskningsgrupp. Projektets resultat kommer att ventileras på högre seminarier inom ramen för forskarutbildningen i retorik vid Örebro universitet och under ett avslutande internationellt symposium på temat Retorik i kristider. Referenser Alling-Ode, Bitte & Tubin, Eino (1997), Falska kort? Bilden i dataåldern, 2. utökade utg., Stockholm : SPF Andén-Papadopoulos, Kari (2005), Propagandakriget i backspegeln. En studie av

8 påverkansförsök och svenska nyhetsmedier, Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten, 2005 Benoit, William L. (1995), Accounts, Excuses, and Apologies. A Theory of Image Restoration Strategies, State University of New York Press Bitzer, Lloyd (1968), The Rhetorical Situation, Philosophy and Rhetoric, vol 1,(1968), s Boin, Arjen, Hart, Paul t, Stern, Eric K. & Sundelius, Bengt (2005), The politics of crisis management : public leadership under pressure, Cambridge : Cambridge University Press, Coombs, W. Timothy (1999), Ongoing crisis communication : planning, managing, and responding, Thousand Oaks ; London : Sage Publications, cop Crable, Richard E. & Steven L. Vibbert (1995), Mobil s Epideictic Advocacy: observations of Prometheus Bound, i Elwood, William N. (ed.)(1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger van Eemeren, Frans, Grootendorst, Rob & Snoeck Henkemans, Francisca (2002), Argumentation. Analysis, Evaluation, Presentation, Mahwah, NJ : L. Erlbaum Associates Ekström, Mats (2000), Information, Story-telling and Attractions: Tv-journalism in three Modes of Communication, i: Media, Culture and Society, 22, 2000, s Ekström, Mats (1998), När verkligheten inte duger som den är. En studie av tvjournalistikens Praktik. Nordicom Information. 20 (4), s Elwood, William N. (ed.)(1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Foss, Sonja K. (2004), Rhetorical criticism. Exploration & Practice, 3. ed. Long Grove, Ill. : Waveland Press Hart, Roderick P. & Suzanne M. Daughton (2004),Modern Rhetorical Criticism, 3rd ed. Boston : Pearson/Allyn & Bacon Heath, Robert L. (2004), Crisis response: The time to speak, Millar, Dan P & Robert L. Heath (2004), Responding to Crisis. A Rhetorical Approach to Crisis Communication, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum Hearit, Keith Michael (1995), From We Didn t Do It to It s Not Our Fault, i Elwood, William N. (1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Hearit, Keith Michael (2006), Crisis management by apology : corporate response to allegations of wrongdoing, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum, 2006 Hedquist, Rolf (2002), Trovärdighet. En förutsättning för förtroende, Stockholm : Styrelsen för psykologiskt försvar Hellspong, Lennart (2004), Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik, Lund: Studentlitteratur (2. uppl.) von Hippel, Karin (ed.) (2005), EuropeConfronts Terrorism, Basingstoke : Palgrave Hultén, Britt (2001), Massmedieretoriska mönster i journalistiken. Exempel från 30-tal till 90-tal, Lund : Institutionen för nordiska språk, Univ. Hvitfelt, Håkan(2002), Hjältar och skurkar : om politiskt ledarskap och politikens mediala dramaturgi, i: Den personliga politiken, Demokratiinstituet, Mitthögskolan, s Jamieson, Kathleen Hall, Campbell, Karlyn Kohrs (2000), The Interplay of Influence. News,

9 Advertising, Politics, and the Mass Media, 5. ed, Belmont, CA : Wadsworth Johannesson, Kurt (1998), Retorik eller konsten att övertyga, Stockholm: Nohrstedts Johannesson, Kurt (1992), Kriget som en saga, i: Roland Nordlund (red.), Svenskarna, medierna och gulfkriget, Stockholm: SPF Karlberg, Maria & Brigitte Mral (1998), Heder och påverkan. Att analysera modern retorik, Stockholm : Natur och kultur Kiewe, Amos (ed) (1994), The Modern Presidency and Crisis Rhetoric, Westport, Conn.: Praeger Kjeldsen, Jens E. (2002), Visuell retorikk, Bergen : Institutt for medievitenskap, Universitetet i Bergen Lakoff, George & Mark Johnson (1980), Metaphors we Live By, Chicago : Univ. of Chicago Press Lippe, Berit von der (1999), Metaforens potens. Essays, Oslo : Oktober, 1999 Lucaites, John Louis, Celeste Michelle Condit, Sally Caudill (ed.) (1999), Contemporary Rhetorical Theory. A Reader, New York : Guilford Press, 1999 Lunsford, Andrea A. (2006), Rhetoric, Democracy, and Student Learning for the 21st Century (under publ. i RetorikMagasinet) Lunsford, Andrea A. & John J. Ruszkiewicz (2004), Everything s an argument, Boston, New York: Bedford/St. Martins Lunsford, Andrea (ed.) (2004), Crossing borderlands : composition and postcolonial studies, Pittsburgh, Pa. : University of Pittsburgh Press Medhurst, Martin J. & Thomas W. Benson (ed.) (1991), Rhetorical Dimensions in Media. A Critical Casebook, 2. ed., Dubuque, Iowa : Kendall/Hunt Pub. Co Millar, Dan P & Robert L. Heath (2004), Responding to Crisis. A Rhetorical Approach to Crisis Communication, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum Mral, Brigitte (2004), "Wer'e a peaceful nation". Krigsretorik efter 11 september, Stockholm: KBM Mral, Brigitte (2006), The Rhetorical State of Alert before the Iraqi War 2003, NORDICOM 1: 2006 Mral, Brigitte (2006), Retorik - demokratins förutsättning eller fiende? Berglund, Sten m.fl (red.) Om demokratins villkor, vol 2, Örebro Universitet 2006 Nerman, Bengt (1981),Massmedieretorik, Stockholm : AWE/Geber, 1981 Nordström, Gert Z. (2003), Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och cirkus Saddam. Irakkriget iscensatt i svenska medier. Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten 2003 Palm, Lars & Jesper Falkheimer (2005), Förtroendekriser. Kommunikationsstrategier före, under och efter. Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten Press Lacey, Jamie & John T. Llewellyn (1995), The Engeneering of Outrage. Mediated Constructions of Risk in the Alar Controversy, i: Elwood, William N. (1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Rosengren, Mats (2002), Doxologi : en essä om kunskap, Åstorp : Rhetor Sauer, Beverly J, (2003), The Rhetoric of Risk : Technical Documentation in Hazardous Environments, Mahwah, NJ : Lawrence Erlbaum Associates Sidel, Mark (2004), More secure, less free? : Antiterrorism Policy & Civil Liberties After September 11, Ann Arbor : University of Michigan Press, 2004 Sigrell, Anders (2001), Att övertyga mellan raderna. En retorisk studie om underförståddheter i modern politisk argumentation, 2., rev. utg., Åstorp : Rhetor

10 Toulmin, Stephen(2003), Uses of argument, Updated ed., Cambridge : Cambridge University Press

KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation

KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda Söderlindh, doktorand Örebro universitet, Maja von Stedingk

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning):

Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning): Projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation publikationer och konferenspresentationer 2007-2012 Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning): & Orla Vigsø (utg.) Krisretorik. Retoriska

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

En flygande argumentation mellan två stillastående plan

En flygande argumentation mellan två stillastående plan ÖREBRO UNIVERSITET Intuitionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap VT 2015 En flygande argumentation mellan två stillastående plan En retorikanalys av Bjorn Kjos och pilotfacket Parats syn

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28)

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Kursen riktar sig till den som vill utveckla sina praktiska färdigheter i presentationsteknik. Den innehåller övningar i att framföra ett budskap på bästa sätt med avseende

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Retorik och Pedagogik

Retorik och Pedagogik Retorik och Pedagogik 1 Bygger din kompetens Retorik och Pedagogik Kommunikation, projektledning och ledarskap är viktiga egenskaper för den som har en teknikorienterad arbetsuppgift. Därför erbjuder vi

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Intern kriskommunikation utmaningar och möjligheter CHARLOTTE SIMONSSON, INST. FÖR STRATEGISK KOMMUNIKATION, CAMPUS HELSINGBORG

Intern kriskommunikation utmaningar och möjligheter CHARLOTTE SIMONSSON, INST. FÖR STRATEGISK KOMMUNIKATION, CAMPUS HELSINGBORG Intern kriskommunikation utmaningar och möjligheter CHARLOTTE SIMONSSON, INST. FÖR STRATEGISK KOMMUNIKATION, CAMPUS HELSINGBORG Kriser och kommunikation Responsen på en kris hur vi kommunicerar och agerar

Läs mer

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Strategiskt ledande är bra ledande

Strategiskt ledande är bra ledande Strategiskt ledande är bra ledande Ledarskap kan förstås på många olika sätt. Ett sätt att se på det är att uppfatta ledarskapet som ledarens förmåga att styra den energi som finns i organisationen så

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 MOD UTAN GRÄNSER SPEAK TRUTH TO POWER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 84 Mod utan gränser KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 Många lärare upplever

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Digitala medier och kriskommunikation. Michael Karlsson, Karlstads universitet Mats Eriksson, Örebro universitet

Digitala medier och kriskommunikation. Michael Karlsson, Karlstads universitet Mats Eriksson, Örebro universitet Digitala medier och kriskommunikation Michael Karlsson, Karlstads universitet Mats Eriksson, Örebro universitet Traditionell periodicitet och arbetsgång Periodicitet: 1 (radio) till 24 timmar (tidningar)

Läs mer

MEDIER OCH MISSNÖJDA MEDBORGARE: FALLET LANDSKRONA OCH DEN POLITISKA SCENFÖRÄNDRINGEN. Tobias Olsson och Dino Viscovi

MEDIER OCH MISSNÖJDA MEDBORGARE: FALLET LANDSKRONA OCH DEN POLITISKA SCENFÖRÄNDRINGEN. Tobias Olsson och Dino Viscovi MEDIER OCH MISSNÖJDA MEDBORGARE: FALLET LANDSKRONA OCH DEN POLITISKA SCENFÖRÄNDRINGEN Tobias Olsson och Dino Viscovi 2 2002 fick Sverigedemokraterna 1322 röster i valet till kommunfullmäktige i Landskrona.

Läs mer

Ekström, M and Patrona, M (eds.) (2011) Talking Politics in Broadcast Media. Amsterdam: John Benjamins Publishing Co.

Ekström, M and Patrona, M (eds.) (2011) Talking Politics in Broadcast Media. Amsterdam: John Benjamins Publishing Co. Mats Ekström Publications (selection) Books Ekström, M and Tolson, A (2013) (eds.) Talking Politics in Election Campaigns: International Perspectives on Media Discourse. Palgrave (forthcoming) Djerf-Pierre,

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kriskommunikation i praktiken (KIP) Populärvetenskaplig sammanfattning

Kriskommunikation i praktiken (KIP) Populärvetenskaplig sammanfattning Kriskommunikation i praktiken (KIP) Populärvetenskaplig sammanfattning 2 MSB:s kontaktpersoner: Ebba Hallsenius, 010-240 42 33 Henrik Olinder, 010-240 42 91 Publikationsnummer MSB 502-2012/11 ISBN 978-91-7383-298-4

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion Inledning till praktisk filosofi - Introduktion Marco Tiozzo marco.tiozzo@gu.se Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science Argumentation vs. retorik Välgrundade uppfattningar Välgrundade

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 KANDIDATARBETE FÖR M-STUDENTER VT15 Kandidatarbete om 15 hp i årskurs 3 ingår i alla civilingenjörsprogram. Avklarat kandidatarbete är ett krav för att få

Läs mer

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST Kurskatalog 2008 Höst TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under hösten 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer