KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda

Transkript

1 KBM-projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation Projektledare: BrigitteMral Övriga deltagare: Anders Sigrell, lektor Umeå universitet, Linda Söderlindh, doktorand Örebro universitet, Maja von Stedingk Wigren, blivande doktorand, Örebro universitet Syfte Det övergripande syftet med projektet är att öppna nya perspektiv på kriskommunikation utifrån både klassiska och moderna teorier och metoder inom retorikvetenskapen. Genom analys av retoriska faktorer i samband med fyra konkreta fall: tsunamikatastrofen, fågelinfluensan, terrordebatten, Mohammedkarikatyrerna kommer nya insikter att nås om påverkansformer och påverkansmöjligheter i krissituationer. Målet med studierna är att skapa en helhetsbild av de retoriska processer som omfattar såväl ställningstaganden och direktiv, formulerade inom olika ledningsfunktioner, som medieretoriken kring respektive kris och krisprocess. Det långsiktiga syftet är att omsätta de empiriska och teoretiska resultaten i en praktisk kunskapsprocess för målgrupper inom krishanteringsorganisationerna. Problemställning I kristider, när det gäller att mobilisera eller åtminstone motivera befolkningar till åtgärder, startar alltid en omfattande retorisk aktivitet. Människor måste övertygas om att så långt möjligt agera rationellt och godta ledningarnas vägval. Övertygad blir man givetvis genom lyckade aktioner och framgångsrika strategier. Men i inledningsskedet, vid varje kritiskt läge samt efter krisens avslutning behöver beslutsfattarna motivera sina åtgärder genom argument, lägesbeskrivningar och framtidsvisioner, alltså med hjälp av retorik. Retorik är, enligt klassisk definition: konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga (Johannesson 1998:8). I krissituationer gäller det att övertyga, d.v.s. skapa legitimitet och trovärdighet för de aktioner som ledningarna på olika nivåer vidtar. Enkelt uttryckt, med Robert L. Heath ord: A crisis is a time to speak (Heath 2004:149) Krishanteringsförmåga är till stora delar förmågan att kommunicera på ett effektivt och trovärdigt sätt. Det gäller samhällets olika beslutsfattare och aktörer emellan, inom kommuner, landsting och myndigheter, men framför allt gäller det deras kommunikation med medborgarna. Samverkan och samordning kräver genomtänkta kommunikativa strategier. Detta handlar givetvis inte enbart om informationsfrågor. Fakta behöver tolkas och åtgärder förklaras vilket sker i form av argument och med hjälp av bilder och symboliska handlingar som bör vara väl anpassade till mottagarnas förutsättningar. En krissituation karakteriseras av osäkerhet. Invanda rutiner, världsbilder, identiteter ifrågasätts. Det gäller för beslutsfattare och krisorganisationer att bemöta denna osäkerhet med kommunikativa strategier som tar hänsyn till medborgarnas intressen, och inte minst känslor, människors behov av både trovärdig information och hänsyn till farhågor och oro. Dessa strategier bör bidra till att långsiktigt skapa trygghet hos befolkningen och tillit till demokratins institutioner och aktörer på ledningsnivå. Problemet är att varje kommunikationssituation, speciellt i kristider, är mer eller mindre oförutsebar och många strategier misslyckas eftersom ansvariga politiker, ledning och informationsansvariga missbedömer antingen problemet, publiken eller de hinder som finns i

2 publikens predisposition och i situationens specifika krav. Inom retoriken har kommunikationsproblem av det slaget diskuterats ända sedan antiken och det finns välbeprövade teorier och metoder för att förbereda, genomföra och analysera effektiv samt etiskt och demokratiskt välgrundade kommunikativa processer. En grundtanke inom teorierna kring retoriken är skapande av tillit, förtroende, trovärdighet, det som i antiken kallades för pistis. Men pistis står också för bevismedel vilka Aristoteles delade in i tre faktorer: ethos, d.v.s. talarens (sändarens) karaktär och trovärdighet som t.ex företrädare för en organisation, logos, d.v.s. de medel som tilltalar rationaliteten hos medborgaren och pathos, det som skapar känslomässig tyngd i argumentationen. Framgångsrika, etiskt genomtänkta retoriska strategier bör ta hänsyn till samtliga tre faktorer. Det gäller både enskilda individers och organisationers agerande. En lyckad krishanteringsförmåga förutsätter kunskaper om dessa mekanismer. Studier av konkreta händelser där retoriska strategier spelar en avgörande roll fördjupar förståelsen för de intrikata kommunikativa element som gör att en persuasiv strategi lyckas eller misslyckas. Projektets delstudier I det planerade projektet ska fyra olikartade krissituationer undersökas utifrån ett retoriskt perspektiv, samtliga med internationell relevans: 1) tsunamikatastrofen; olika ledares retoriska agerande 2) fågelinfluensan; informationsinsatser och mediebevakning, 3) terrordebatten; introduktionen av och diskussionerna kring modifieringar och eventuella inskränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter, samt 4) mohammedkarikatyrerna; politisk retorik samt debatten efter publiceringen. Samtliga fallstudier rör ledarskapsfrågor såtillvida att krisledningens kommunikativa agerande belyses. Offentligt ledarskap i politik och krishanteringsorganisationer är emellertid alltid påverkat av mediereaktioner, liksom medborgare och opinionsgrupper. I synnerhet när det gäller karikatyrerna men även i viss mån i samband med fågelinfluensan är medierna medagerande i skapandet av själva krisen. Därför kommer medieretoriken, både verbal och visuell, att vara en central fråga i projektet. Dessa fyra teman kommer att analyseras från svensk horisont men med internationella jämförelser. Ett transnationellt perspektiv är av största vikt då kriser som dessa inte känner några nationella gränser. Materialet kommer i samtliga fall att vara informationsmaterial och retoriska källor som tal och debattartiklar samt mediekällor, i synnerhet Internetmaterial. Språkområdena för jämförande utblickar är Norden, Storbritannien/USA, Italien samt Tyskland. Tsunamikatastrofen Tsunamikatastrofen var en helt oförutsedd händelse som krävde stora insatser av inte minst informativt och auktoritativt slag. Förutom att ge säker och snabb information var uppgiften för ledningarna att ge trygghet i en svår situation, hjälp i sorgen. Detta löstes på olika sätt, mer eller mindre tillfredsställande. Efterspelet är präglat av letande efter vem som bar ansvar för misslyckanden, av anklagelser och av försvarstal Syfte: Att analysera de verbala reaktionerna på katastrofen. Svenskt fokus.

3 Frågeställningar: - Hur tillmötesgick man medborgarnas behov av information och trygghet? - Hur verbaliserades deltagandet i sorgen? - Vilka försvarsstrategier tillgreps? Retoriskt problem för ledningarna: Att skapa tillit och trygghet i en för alla mycket svår situation, att göra ett nationellt trauma så hanterbart som möjligt Material: I första hand tal och andra utlåtanden av ansvariga och ledare, statsminister och andra statsråd, kungen, men även ansvariga på lägre nivå som Lottie Knutsson. Protokoll och inspelningar från KU-förhören. Fågelinfluensan Fågelinfluensan målades tidigt upp som en pandemi med oöverskådliga följder för människor. Via mediedramaturgin skapades stor oro hos befolkningen i många europeiska länder. Ansvarigas möjligheter att skydda befolkningen ifrågasattes och därmed sattes tilliten till ledningars krishanteringsförmåga på spel. Fågelinfluensan är en troligen lång tid framöver pågående krissituation som har kunnat förutses långt i förväg. Många experter ser mediernas hotscenarier som överdrivna. Det pågår en strid om definitioner av hotet där medieretoriken delvis står mot krisledningarnas informationsinsatser. De senares retoriska problem blir därmed att skapa tillit till de egna scenarierna. Syfte: Att analysera framställningar av det potentiella hotet, den information som går ut till medborgarna via myndighetskällor, media och politiker. Jämförande studie Sverige/Danmark/Tyskland Frågeställningar: - Hur ramas hotet in, vilka argument, definitioner, metaforer och bilder används för att förklara skeendet och ge handlingsdirektiv? - Hur framställer medierna hotet, inte minst visuellt? Problem: potentiell fara som kräver information och beredskap men där det gäller att inte skapa oro och i värsta fall panik. Förtroende till myndigheter och sjukvårdsapparaten står på spel Aktörer: Myndigheter på lokal, regional och central nivå, medier, politiker Terrordebatten Sedan 11 september pågår globalt en diskussion om hur terrorattentat ska förebyggas och i bästa fall förhindras. Det som på senare tid har diskuterats intensivt i offentligheten är olika förslag och åtgärder som utgör en ändring eller omtolkning av medborgerliga fri- och rättigheter. Det som står på spel och som bör stödjas diskursivt är tilliten till själva demokratin som försvar mot extrema rörelser. Efterarbetet efter 11 september har varit styrande för den efterkommande debatten kring terrorismen och inför kommande hotscenarier. Syfte: Att analysera hur eventuella inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i samband med terrorhotet debatteras i olika länder, förutom Sverige: Tyskland, Italien, Storbritannien Frågeställningar: - Hur definieras terrorhotet av den politiska ledningen i olika länder? - Hur argumenterar man för modifieringar av medborgerliga rättigheter? - Vilka olika ståndpunkter finns i den offentliga debatten? Retoriskt problem: Potentiell och verklig fara där föreslagna åtgärder hotar förtroendet till rättstaten, politiker och myndigheter.

4 Aktörer: politiker, myndigheter, jurister, medier Detta projekt anknyter till ett nyligen startat interdisciplinärt projektet vid Schoordijk Institute, juridiska institutionen, Universitetet i Tillburg, i samarbete med forskare från Nederländerna och Tyskland Mohammedkarikatyrerna Diskussionerna kring karikatyrerna kan ses som en del av terrordebatten, men har ett separat fokus på yttrandefrihet och religion. Publikationen underblåste antiislamistiska och främlingsfientliga opinioner i europeiska länder och framkallade våldsamma reaktioner i muslimska länder. Teckningarna har ett klart retoriskt syfte och den efterföljande debatten präglas av en intensiv retorik mellan polerna tolerans-intolerans. Syfte: Att analysera reaktioner och politiska ställningstaganden i Sverige och andra länder, speciellt Danmark och Tyskland Frågeställningar: - Hur utformas politikers ställningstaganden - Vilka teman (topiker) styr debatterna: tryckfrihet/religionsfrihet, rasism/antirasism, tolerans/intolerans etc. Vilka utesluts? - Hur skildras muslimer/islam i medierna; visualiseringen av skeendena Teman: Tolerans/intolerans, hate speech, medborgerliga fri- och rättigheter Material: offentliga uttalanden, nyhetsbevakning; opinionsbildande material som ledarartiklar, övrigt åsiktsmaterial. Delstudien utvecklas i samarbete med Andrea A. Lunsford, prof. i retorik, Stanford University, vars forskning dels är fokuserad på retorisk argumentationsanalys, dels på retoriska aspekter på postkolonialism och transnationalism. Teoretiska utgångspunkter för projektet i sin helhet Retorikvetenskapen som den har utvecklats under de senaste årtionden både i USA och Europa utgår från Aristoteles definitioner av retorik som sammanfattas av Andrea Lunsford på följande sätt: Aristoteles argued that rhetoric was the art of communication, that it provided a means of creating and sharing knowledge on any subject as well as a means of self-defense against the manipulative use of language: rhetoric was, Aristotle said, the art of coming to sound judgment. (Lunsford 2006) Retorik ses alltså långtifrån enbart som konsten att tala (Hellspong 2004), även om den monologiska talarsituationen har sin givna plats även på dagens offentliga scener. Men utöver den klassiska talarsituationens krav på goda argument, effektiv disposition, välanpassat språk och framförande intresserar sig retorikvetenskapen idag även för andra retoriska situationer, både monologiska och dialogiska, verbala och visuella och inte minst medierade retoriska budskap. (t.ex. Lucaites, Condit & Caudill 1999; Medhurst & Benson 1991; Kjeldsen 2002) Krissituationer är oftast retoriska situationer, d.v.s. problematiska omständigheter som kräver diskursiva responser i form av förklaringar och ställningstaganden. Utöver de faktiska åtgärdesproblemen föreligger retoriska problem som endast kan bearbetas genom uttalanden eller genom dialog. Enligt retorikforskaren Lloyd Bitzer består en retorisk situation av tre element: 1) en svårighet, ett krav eller problem (exigence) som ropar efter en kommunikativ bearbetning, 2) en publik som kan tänkas låta sig påverkas samt 3) tvingande omständigheter, hinder (constraints), som kommunikatorn bör ta hänsyn till (Bitzer 1968). Kriser är alltid problem där människor förväntar sig en effektiv

5 kommunikation men där det oftast finns hinder i form av trosföreställningar, attityder, mentaliteter, traditioner, intressen etc., som ledningar bör ta hänsyn till. Retorik i samband med kriser är inte tänkbar utan medierad förmedling och bearbetning av information och budskap, varför medieretoriken är en central faktor för helhetsbedömningen av krisrelaterad retorik. Mediedramaturgin genererar berättelser där medierna själva driver teser, konstruerar antagonismer och i vissa fall även skapar och fördjupar kriser (t.ex. Ekström 1998, 2002; Hvitfelt 2002). Medieretorik är visserligen ett begrepp i den svenska forskningen (Nerman1981; Hultén 2001), men här behövs avsevärda insatser för att fördjupa kunskaperna om mediernas aktiva meningsskapande genom retoriska strategier. Även internationellt är medieretorik ett tämligen underrepresenterat tema och det saknas systematiska studier av mediedramaturgins persuasiva element och dess betydelse för samhälleliga processer (Medhurst & Benson 1991; Jamieson & Campbell 2000). Metod Retorikanalys, det som internationellt kallas för Rhetorical Criticism är ett i huvudsak tolkande tillvägagångssätt som företrädesvis ägnar sig åt fallstudier. Forskningsinriktningen erbjuder en rad metodologiska infallsvinklar, både kvalitativa och kvantitativa för att systematiskt kartlägga hur mening skapas i retoriska situationer. (Foss 2004; Hart 2004; Lunsford & Ruszkiewiz 2004; Karlberg & Mral 1998 ) Forskningsfrågan och empirin styr val av metod eller kombination av metoder. Metoden, eller snarare metoderna, söker alltid att anlägga ett helhetsperspektiv där inte enbart isolerade delar av kommunikationsprocesser analyseras utan hela talsituationen, med utgångspunkt i dess samhälleliga kontext. Retoriska yttringar är alltid situationsbundna. De lever inte i en abstrakt språksfär utan har alltid en förhistoria och ett efterspel, en publik och alldeles konkreta syften. Retoriska handlingar bör alltid analyseras utifrån den uppgift som situationen ställer, budskapets funktion och publikens möjligheter att ta till sig budskapet. Retorikanalysen i den planerade studien fokuserar på diskursiva processer som ramar in, definierar, dramatiserar, tolkar och ibland även framkallar eller förlänger kriser. Följande aspekter står i centrum för analysen: Topiker: I varje retorisk situation sker ett val av topiker, av teman som bildar grunden för argumentationen. Man skiljer mellan allmänna och särskilda topiker. Allmänna är t.ex. definition, generalisering, specificering eller jämförelse, tillämpbara i alla slags frågor. Särskilda topiker är knutna till respektive kultur, tid eller fackområden, som t.ex. jämlikhet, diskriminering, genusaspekter etc.. Målet med en topikanalys är att kartlägga de ämnesområden och utsiktspunkter som aktören väljer för sitt budskap samt, och inte minst, de som utesluts: vad talar man inte om? Argumentation: retorisk argumentationsanalys frågar inte enbart efter logiska bevismedel utan tar hänsyn till karaktär och känslor d.v.s. ethos- och pathosrelaterade faktorer. Enligt Aristoteles är entymem, dvs förkortade syllogismer, reducerade beviskedjor, den retoriska argumentationens kärna. Retorisk argumentation, d.v.s. val av tes och bevis i konkreta talsituationer, bygger på underförstådda premisser och slutsatser där målsättningen är att låta mottagaren själv fylla i argumentationens förutsättningar, för att skapa samförstånd.

6 Entymem bygger på gemensamma värderingar, förförståelser, traditioner. (Toulmin 2003; Sigrell 2001; Rosengren 2002 etc). Här ingår även analys av fallasier, d.v.s. åsidosättande av logiska regler. De flesta konkreta argumentationer innehåller element som inte följer strikt logiska, rationella och etiskt helt försvarbara linjer. Den mest kända är ad hominem-fallasin, d.v.s. personangrepp. Genom fallsianalys når man på ett systematiskt sätt fram till en förståelse av strategier som försvårar ett produktivt meningsutbyte enligt deliberativa ideal. (van Eemeren 2001; Sigrell 2001) Inramningar: Hur budskap förtydligas med hjälp av definitioner, bilder, berättelser, ordval e.t.c. (t.ex. Lakoff & Johnsson 1980; von der Lippe 1999) Visuella budskap: Bilder och andra visuella element är en del av argumentationen. De argumenterar med hjälp av tabeller, åskådliggör med olika medel som färger, former, kameravinklar, layout, tabeller etc. (Kjeldsen 2002; Andén Papadopoulos 2005; Nordström 2003). Redovisning av kunskapsläget Kriser, risker, krig och katastrofer har i Sverige varit föremål för ett stort antal forskningsinsatser inom statskunskap, medie-, journalistik och public relationsforskning, mycket i KBM:s och Styrelsen för psykologiskt försvars regi. I denna breda belysning av problemfältets skiftande processer ingår givetvis även studier av diskursiva och visuella påverkansfaktorer, oftast utifrån semiotisk och/eller diskursanalytisk synvinkel (t.ex. Nordström 2003; Andén Papadopoulos 2005; Alling Odé & Tubin 1997). Studier med mera specifikt retorisk fokus är däremot sällsynta, mycket beroende på att retorik som kritisk vetenskap är ett relativt nytt område i Sverige. Det föreligger dock några enstaka studier av retoriska faktorer i samband med kriser av olika slag (Johannesson 1992; Mral 2004, 2006; Hedqvist 2002; Palm & Falkheimer 2005). Boin, t Hart, Stern & Sundelius (2005) ger en allsidig belysning av den internationella forskningen, bl.a. om det de kallar meaning making strategies i politisk kommunikation, med faktorer som framing d.v.s. definitioner, metaforer, ordval som på ett selektivt sätt beskriver krisförlopp; rituals som formar och likriktar krisperceptionen och masking, d.v.s. avledande och beslöjande (?) manövrar i samband med krishantering. Till det senare räknas också image restoration strategies i form av ursäkter, försvar och annan bearbetning av missgrepp, förbiseenden och skandaler (Benoit 1995; Hearit 1995, 2006). Inom Public Relationsforskningen finns en rad studier av krishanteringen inom företag utifrån retorisk synvinkel (Millar & Heath 2004; Crable & Vibbert 1995) Även skapandet av kriser via medieretorik har fått viss uppmärksamhet (Coombs 1999; Press Lacey & Llewellyn, 1995) Nyttiggörande av resultaten, forskningskommunikation Det som det föreslagna projektet syftar till är att genom studiet av konkreta krisrelaterade retoriska situationer utveckla metoder och teorier samt praktiska tillämpningar för att kunna förstå och förbättra kommunikationen mellan olika aktörer å ena sidan och medborgarna å den andra i en krissituation. Projektet har därmed två syften, ett teoretisk/analytiskt och ett som avser praktisk utveckling av krishanteringsförmågan hos ansvariga aktörer. Forskningskommunikationen är inbyggd i själva forskningsprocessen. Eftersom de föreslagna

7 delprojekten syftar till pågående krissituationer kan analysen och den praktiska omsättningen av forskningsresultaten gå hand i hand. Grundfrågan är : Vad behöver uttryckas och på vilket sätt för att inblandade/drabbade får underlag för att reagera så förnuftsstyrd, ansvarstagande och etiskt genomtänkt som möjligt i en krissituation? Retoriken är inte enbart en teoretisk kommunikationsteori utan i högsta grad praxisorienterad. Teoretiska insikter bör kunna omsättas i praktisk handling som i sin tur utvecklar teorin. För det planerade projektet innebär detta att det faller sig naturligt att omsätta de vunna insikterna i praktiskt lärande. Detta kan med fördel ske genom workshops eller längre utbildningar där olika krissituationer diskuteras utifrån kommunikationsaspekter. Dessa workshops kan dels utgå från de i projektet uppnådda resultaten, men de kan och bör också inkludera andra studier som berör kommunikationsaspekter, inte minst de talrika fallstudier som har arbetats fram i KBM s regi. Lämpligen sker detta i form av tvådagarsseminarier som erbjuder även praktiska övningar i form av förberedda anföranden av olika karaktär. Tänkbara teman för rollspel och övningar är direktkommunikation i krissituationer i form av anföranden och dialoger, debatteknik, författande av övertygande texter (pressmeddelanden, debattartiklar, informationsmaterial) medieretorik, visuell retorik, globala aspekter på kommunikation, webbaserrad påverkan etc.. Retorikämnet i Örebro och Umeå har mångårig erfarenhet av uppdragsutbildning i retorik, riktad till mycket varierade målgrupper inom företag, organisationer och förvaltning. Utbildningarna skräddarsys utifrån målgruppens behov och problemområden. Inom det föreslagna projektet är målgrupperna personer i lednings och informationsfunktioner inom organisationer och myndigheter. Kvalitetssäkring Projektet kommer att genomföras av en grupp bestående av en professor (Brigitte Mral), en universitetslektor (Anders Sigrell) samt två blivande forskarstuderande i retorik (Helena Nylund och Anna-Maria von Stedingk). Projektet kommer att generera minst fem vetenskapliga rapporter (en per delstudie samt en övergripande teoretisk analys av retoriska aspekter i krissituationer). Resultaten kommer att tryckas som utförliga rapporter, gärna inom ramen för KBM s temaserie, men också att publiceras som kortare vetenskapliga artiklar antingen i internationella vetenskapliga tidskrifter, samt ges ut som antologi av t.ex. Rhetor förlag, som har god erfarenhet av vetenskaplig publicering (bl.a. av Rhetorica Scandinavica). Förlaget har kvalitetssäkring av utgivningen genom en internationell granskningsgrupp. Projektets resultat kommer att ventileras på högre seminarier inom ramen för forskarutbildningen i retorik vid Örebro universitet och under ett avslutande internationellt symposium på temat Retorik i kristider. Referenser Alling-Ode, Bitte & Tubin, Eino (1997), Falska kort? Bilden i dataåldern, 2. utökade utg., Stockholm : SPF Andén-Papadopoulos, Kari (2005), Propagandakriget i backspegeln. En studie av

8 påverkansförsök och svenska nyhetsmedier, Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten, 2005 Benoit, William L. (1995), Accounts, Excuses, and Apologies. A Theory of Image Restoration Strategies, State University of New York Press Bitzer, Lloyd (1968), The Rhetorical Situation, Philosophy and Rhetoric, vol 1,(1968), s Boin, Arjen, Hart, Paul t, Stern, Eric K. & Sundelius, Bengt (2005), The politics of crisis management : public leadership under pressure, Cambridge : Cambridge University Press, Coombs, W. Timothy (1999), Ongoing crisis communication : planning, managing, and responding, Thousand Oaks ; London : Sage Publications, cop Crable, Richard E. & Steven L. Vibbert (1995), Mobil s Epideictic Advocacy: observations of Prometheus Bound, i Elwood, William N. (ed.)(1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger van Eemeren, Frans, Grootendorst, Rob & Snoeck Henkemans, Francisca (2002), Argumentation. Analysis, Evaluation, Presentation, Mahwah, NJ : L. Erlbaum Associates Ekström, Mats (2000), Information, Story-telling and Attractions: Tv-journalism in three Modes of Communication, i: Media, Culture and Society, 22, 2000, s Ekström, Mats (1998), När verkligheten inte duger som den är. En studie av tvjournalistikens Praktik. Nordicom Information. 20 (4), s Elwood, William N. (ed.)(1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Foss, Sonja K. (2004), Rhetorical criticism. Exploration & Practice, 3. ed. Long Grove, Ill. : Waveland Press Hart, Roderick P. & Suzanne M. Daughton (2004),Modern Rhetorical Criticism, 3rd ed. Boston : Pearson/Allyn & Bacon Heath, Robert L. (2004), Crisis response: The time to speak, Millar, Dan P & Robert L. Heath (2004), Responding to Crisis. A Rhetorical Approach to Crisis Communication, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum Hearit, Keith Michael (1995), From We Didn t Do It to It s Not Our Fault, i Elwood, William N. (1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Hearit, Keith Michael (2006), Crisis management by apology : corporate response to allegations of wrongdoing, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum, 2006 Hedquist, Rolf (2002), Trovärdighet. En förutsättning för förtroende, Stockholm : Styrelsen för psykologiskt försvar Hellspong, Lennart (2004), Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik, Lund: Studentlitteratur (2. uppl.) von Hippel, Karin (ed.) (2005), EuropeConfronts Terrorism, Basingstoke : Palgrave Hultén, Britt (2001), Massmedieretoriska mönster i journalistiken. Exempel från 30-tal till 90-tal, Lund : Institutionen för nordiska språk, Univ. Hvitfelt, Håkan(2002), Hjältar och skurkar : om politiskt ledarskap och politikens mediala dramaturgi, i: Den personliga politiken, Demokratiinstituet, Mitthögskolan, s Jamieson, Kathleen Hall, Campbell, Karlyn Kohrs (2000), The Interplay of Influence. News,

9 Advertising, Politics, and the Mass Media, 5. ed, Belmont, CA : Wadsworth Johannesson, Kurt (1998), Retorik eller konsten att övertyga, Stockholm: Nohrstedts Johannesson, Kurt (1992), Kriget som en saga, i: Roland Nordlund (red.), Svenskarna, medierna och gulfkriget, Stockholm: SPF Karlberg, Maria & Brigitte Mral (1998), Heder och påverkan. Att analysera modern retorik, Stockholm : Natur och kultur Kiewe, Amos (ed) (1994), The Modern Presidency and Crisis Rhetoric, Westport, Conn.: Praeger Kjeldsen, Jens E. (2002), Visuell retorikk, Bergen : Institutt for medievitenskap, Universitetet i Bergen Lakoff, George & Mark Johnson (1980), Metaphors we Live By, Chicago : Univ. of Chicago Press Lippe, Berit von der (1999), Metaforens potens. Essays, Oslo : Oktober, 1999 Lucaites, John Louis, Celeste Michelle Condit, Sally Caudill (ed.) (1999), Contemporary Rhetorical Theory. A Reader, New York : Guilford Press, 1999 Lunsford, Andrea A. (2006), Rhetoric, Democracy, and Student Learning for the 21st Century (under publ. i RetorikMagasinet) Lunsford, Andrea A. & John J. Ruszkiewicz (2004), Everything s an argument, Boston, New York: Bedford/St. Martins Lunsford, Andrea (ed.) (2004), Crossing borderlands : composition and postcolonial studies, Pittsburgh, Pa. : University of Pittsburgh Press Medhurst, Martin J. & Thomas W. Benson (ed.) (1991), Rhetorical Dimensions in Media. A Critical Casebook, 2. ed., Dubuque, Iowa : Kendall/Hunt Pub. Co Millar, Dan P & Robert L. Heath (2004), Responding to Crisis. A Rhetorical Approach to Crisis Communication, Mahwah, N.J. : Lawrence Erlbaum Mral, Brigitte (2004), "Wer'e a peaceful nation". Krigsretorik efter 11 september, Stockholm: KBM Mral, Brigitte (2006), The Rhetorical State of Alert before the Iraqi War 2003, NORDICOM 1: 2006 Mral, Brigitte (2006), Retorik - demokratins förutsättning eller fiende? Berglund, Sten m.fl (red.) Om demokratins villkor, vol 2, Örebro Universitet 2006 Nerman, Bengt (1981),Massmedieretorik, Stockholm : AWE/Geber, 1981 Nordström, Gert Z. (2003), Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och cirkus Saddam. Irakkriget iscensatt i svenska medier. Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten 2003 Palm, Lars & Jesper Falkheimer (2005), Förtroendekriser. Kommunikationsstrategier före, under och efter. Stockholm : Krisberedskapsmyndigheten Press Lacey, Jamie & John T. Llewellyn (1995), The Engeneering of Outrage. Mediated Constructions of Risk in the Alar Controversy, i: Elwood, William N. (1995), Public Relations Inquiry as Rhetorical Criticism. Case Studies of Corporate Discourse and Social Influence, Westport, Connecticut, London: Praeger Rosengren, Mats (2002), Doxologi : en essä om kunskap, Åstorp : Rhetor Sauer, Beverly J, (2003), The Rhetoric of Risk : Technical Documentation in Hazardous Environments, Mahwah, NJ : Lawrence Erlbaum Associates Sidel, Mark (2004), More secure, less free? : Antiterrorism Policy & Civil Liberties After September 11, Ann Arbor : University of Michigan Press, 2004 Sigrell, Anders (2001), Att övertyga mellan raderna. En retorisk studie om underförståddheter i modern politisk argumentation, 2., rev. utg., Åstorp : Rhetor

10 Toulmin, Stephen(2003), Uses of argument, Updated ed., Cambridge : Cambridge University Press