Södertälje bygger för framtiden. Södertälje kommun Årsredovisning 2005

Transkript

1 Södertälje bygger för framtiden Södertälje kommun Årsredovisning 2005

2 «Omslagsbild Projektet Fler i arbete (FIA) har blivit en stor framgång så här långt. Foto: Björn Fröberg

3 Vår berättelse 2005 Sidorna 5 1 Finansiella analyser Sidorna 3 61 Skattefinansierad verksamhet Sidorna Vår berättelse 5 Vad vill du ska hända i Södertälje? Enkät på stan 6 Fem år i siffror 8 Vart gick skattepengarna 9 Året som gått 10 Nybyggaranda och framtidstro 12 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Förvaltningsberättelse 16 Samhällsekonomisk och kommunsektorns utveckling 16 Regionens utveckling 17 Befolkning 18 Boende, näringsliv, arbetsmarknad 20 Storstadsarbetet 22 God ekonomisk hushållning 2 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 25 Förkortad finansiella analys kommunen 28 Förkortad finansiell analys sammanställda redovisningen 30 Hälsobokslut 30 Framtida utveckling 3 Kommunens organisation och kommunens bolag 36 Finansiell analys 3 Finansiell analys kommunen Sammanställd redovisning koncernen 56 Telgekoncernen 60 Södertälje skattefinansierad verksamhet i nämnderna 63 Pedagogisk verksamhet 6 Äldreomsorg 68 Omsorg och service för funktionshindrade 70 Individ- och familjeomsorg 72 Kultur och fritid 76 Miljö 78 Samhällsbyggnadsverksamhet 79 Välfärdsbokslut 81 Våra räkenskaper Sidorna Siffrorna 82 Resultaträkning koncernen 83 Balansräkning koncernen 8 Redovisningsprinciper och noter 86 Resultaträkning kommunen 87 Finansieringsanalys kommunen 87 Balansräkning kommunen 88 Driftsredovisning 89 Investeringsredovisning 90 Noter till resultat- och balansräkning 91 Redovisningsprinciper 95 Revisionsberättelse 96 Ordlista och förklaringar 99

4

5 Foto: Jacob Forsell Vår berättelse Vad vill du ska hända i Södertälje? Enkät på stan... 6 Fem år i siffror... 8 Vart gick skattepengarna... 9 Året som gått Nybyggaranda och framtidstro Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 1 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk och kommunsektorns utveckling Regionens utveckling Befolkning Boende, näringsliv, arbetsmarknad Storstadsarbetet God ekonomisk hushållning... 2 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Förkortad finansiella analys kommunen Förkortad finansiell analys sammanställda redovisningen.. 30 Hälsobokslut Framtida utveckling... 3 Kommunens organisation och kommunens bolag... 36

6 6 Invånarenkät Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Invånarenkät Fler affärer i centrum behövs Centrum behöver utvecklas, tycker jag. Gågatan och området runt omkring är alldeles för litet för en stad av Södertäljes storlek. Det behövs fler affärer, inte minst klädaffärer, ett bättre utbud. Och det behöver också fräschas upp utseendemässigt i centrum. Och så värnar jag, som studerande, om biblioteket. Det är viktigt, nu när det görs om, att det inte blir en försämring, att det inte försvinner en massa saker som studielitteratur, eller studieutrymmen. Biblioteket var jättebra innan och det ska inte bli sämre av ombyggnaden tycker jag. Anna Claesson, 20 år. Studerande som bor i stadskärnan. Biokulturen behöver utvecklas Något jag gärna skulle se en utveckling av i Södertälje, något som verkligen behöver en vitamininjektion, är biografkulturen. Den måste helt enkelt utvecklas, sedan Grand lades ned. Nu känns det som de har givit upp, att biografen i stan försöker vara något den inte är, ett Heron City fast mindre. Nu åker alla till Heron City och det utarmar Södertälje kulturellt. När man ändå bygger om Lunahuset borde Roxy få en ansiktslyftning och en ny profil, bli vår lokala kvartersbiograf där man kan ta en fika, träffa folk och se lite ovanliga filmer också. Ett nytt koncept, med en lite annan repertoar. Då skulle jag börja gå på bio i Södertälje igen. Glöm inte kvartersaktiviteterna Vi skulle behöva utveckla och odla en Södertäljekänsla, tycker jag, en vikänsla i Södertälje. Sedan tycker jag också att andra idrotter behöver hjälp att utvecklas, nu när det satsas så mycket på ishockey och fotboll, så att de inte blir eftersatta. Det finns en risk att man glömmer det lilla, kvartersaktiviteterna, när man satsar stort. Det finns stora värden i att det går att spela innebandy i det egna området, att banan i kvarteret spolas, att det finns idrottsaktiviteter där man inte måste vara så himla bra för att platsa. Barn och ungdomar får prova på, får träffa andra och lära känna varandra, vuxna får motion. Aktiviteter för alla är också en folkhälsofråga. Idag får friidrottarna åka till Sätra för att träna, det är inte bra. Daniel Gelin, 29 år. Pluggar kommunikations- och Cecilia Smeby, 0 år. beteendevetenskap och är bosatt i Massageterapeut som driver ett centrala Södertälje. eget företag, bor i Viksäter.

7 7 Foto: Tina Westerlund Vad i Södertälje tycker du bör och kan utvecklas och förnyas? Den onda cirkeln i Ronna bör brytas Jag tycker vi behöver utveckla våra centra i Södertälje, både centrala Södertälje och stadsdelscentra, som t ex Ronna. Området kring gågatan är så splittrat och det saknas parkeringsplatser, man måste nästan åka till Täby eller Skärholmen för att handla. Och Ronna, där jag själv bor, behöver verkligen utvecklas. Det finns nästan ingenting kvar idag; inget postkontor, inga affärer, ingen fritidsgård eller annan verksamhet som bedrivs där. Det är så trist. Av storstadssatsningen blev inga bestående effekter och Ronna är segregerat idag, det har blivit en ond cirkel som skulle behöva brytas. De som kan flyttar därifrån och det uppstår klasskillnader. Det är synd, för Ronna är ett bra område. Vi behöver en positiv attityd Bostadsbyggandet i Södertälje behöver utvecklas. Men jag tycker inte att det ska ske genom förtätning i centrum, låt Södertälje vara en stad med ytor, med grönska och parker, och med luft mellan husen. Något som vi Södertäljebor behöver lära oss är att ha en positiv attityd när vi pratar om stan. Det är lätt att vara kritisk, men vi borde prata mer gott om vår egen stad. Södertälje är känd som en elitidrottsstad, men man får inte glömma att utveckla barn- och ungdomsidrotten. Den är viktig på många sätt. Dels som sporre och plantskola för elitlagen, men det är också en viktig signal till familjerna: här i Södertälje finns något att göra för barn och ungdomar. Det är en trygghet för föräldrarna och det är viktigt för stans utveckling. Kommundelarna är värda att utveckla Närheten mellan stad och landsbygd, mellan Södertälje och ytterområdena, borde utvecklas. I Mölnbo har vi en känsla av att vi ligger så långt borta, när man pratar om oss i stan vet folk knappt var Mölnbo ligger. Jag skulle vilja införliva Vårdinge med Södertälje kommun på alla plan. När vi ringer 112 hamnar vi i Eskilstuna, vi får Nyköpingsdelen av telefonkatalogen och vi har 0158 som riktnummer, vilket är förvirrnade. Det är små saker, men det skapar splittring. Det skulle behövas lite extra satsning här ute med tanke på att vi ligger i utkanten av kommunen och det som mest behövs är bostadsbyggande, inte minst ett seniorboende, och arbetsplatser. Ytterkommundelarna är värda att utveckla. Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Invånarenkät Bosse Folcker, 66 år. Fotograf med Mölnbo som hemort. Fahima Madoson, år. Agneta Flock, 58 år. Arbetar som platschef på ett bemanningsföretag och bor i centrum. Är verksam som ledare för ett projekt med invandrarkvinnor, är bosatt i Ronna.

8 8 Fem år i siffror Kommunens finanser verksamhetens nettokostnader (Mkr) do i kronor per invånare ekonomiskt resultat, före extraordinära poster (Mkr) do i kronor per invånare investeringsutgifter (netto, Mkr) do i kronor per invånare egenfinansieringsgrad av investeringar (%) Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Fem år i siffror - soliditet (%) 5,0 39,9 27,1 28,1 28,3 - total låneskuld (Mkr) varav vidareutlånat till bolagen (Mkr) nettolåneskuld (exkl vidareutlåning) kr per invånare borgensåtaganden (Mkr) borgensåtaganden i kronor per invånare Skatteintäkter - utdebitering kommunen (kr/skkr) 19,53 19,53 19,53 20,13 20,13 - utdebitering totalt (kr/skkr) 29,85 29,85 31,15 32,0 32,0 - skatteintäkter och utjämning (Mkr) mellankommunal skatteutjämning 5 - skatteintäkter och utjämning, kronor per invånare Personal - antal årsarbetare, tillsvidare anställda totalt antal årsarbetare antal anställda (snitt för året)* personalkostnader (Mkr) Befolkning 31/12 - antal invånare totalt varav 0 6 år varav 7 15 år varav år varav 19 6 år varav 65 w år Kommentar Uppgifterna ovan avser kommunen och inte koncernen, för uppgifter om koncernen hänvisas till koncernredovisningen och förvaltningsberättelsen. * Från 200 gäller siffran kalenderåret, tidigare 1/11 31/10

9 Vart gick skattepengarna? kronor i skatt till kommunen användes under 2005 så här 2:18 kronor till grundskola 15:51 kronor till verksamhet för funktionshindrade 1:97 kronor till vård och omsorg om äldre 9:97 kronor till barnomsorg 9:06 kronor till gymnasieutbildning 6:06 kronor till sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna med problem 5:32 kronor till bibliotek, kultur, fritidsverksamhet :8 kronor till socialbidrag :27 kronor till årets överskott 1:99 kronor till övrig verksamhet 1:36 kronor till räddningstjänst och skydd 1:22 kronor till vuxenutbildning 1:19 kronor till arbetsmarknadsåtgärder Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Vart gick skattepengarna? 0:2 kronor till miljö och hälsoskydd Avgifter m m 8% Driftbidrag 8% Från bolagen % Expl- o reavinster 3% Skatter och utjämning 77% och så här får kommunen sina pengar 77 % av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag. 8 % är riktade statsbidrag direkt till olika verksamheter. 8 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. % kommer från kommunens bolag. 3 % kommer från exploaterings- och reavinster.

10 10 Året som gått Det hände i Södertälje 2005 Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Året som gått 8 9 jan: Stormen Gudrun drar in över södra delarna av landet. Södertälje är inte förskonat utan strömmen slås ut i stora delar av kommunen. 13 jan: Den första i en rad välbesökta ungdomschattar äger rum på sodertalje.se maj: 7 feb: utställningen se Södertälje invigs i Utställningshallen, Luna kulturhus. mars: BSK Arkitekter vinner tävlingen om vilken firma som ska få formge Södertäljes nya stadshus som kommer att stå klart april: Oaxens skärgårdskrog utses för tredje gången till Sveriges bästa krog, den här gången av nya restaurangguiden White. 10 april: Södertälje Kings blir svenska mästare i basket efter seger mot Sundsvall i den nästintill fullsatta Scaniarinken. 12 april: Assyriska spelar sin första allsvenska match men förlorar med 1 2 mot Hammarby. 1 april: 000 minglar och festar i Scaniarinken när kommunen bjöd sina anställda och förtroendevalda på Sveriges kanske största personalfest. Delar av Södertälje evakueras efter ett dramatiskt bomblarm i hamnen. 30 maj: En strategi för boende och byggande antas av kommunfullmäktige. Södertälje ska bli en än mer attraktiv bostadsort, både för dem som redan bor här och för framtida invånare. juni: Karlebyhus i Gärtuna utses till årets byggnad juni: Sveriges nationaldag, för första gången röd dag i almanackan, firas på Torekällberget och statsminister Göran Persson håller tal. 1 juni: Hela Södertälje, även landsbygden, ska få bredband, beslutar kommunstyrelsen. Utbyggnaden ska påbörjas på allvar under juni: Hastighetsgränsen i stadskärnan sänks till 30 kilometer i timmen. 2 aug: Kulturskolans nya lokaler i Västergård invigs. 11 sep: Ett bråk i Ronna urartar till kravaller och under natten avlossas skott mot polishuset i centrum. 12 sep: Majoriteten lägger fram sin budget. Arbete, attraktion och kvalitet är nyckelorden. 22 sep: Förnyelsen av stadskärnan fortsätter: En ny gångoch cykelbana invigs vid Slussgatan. 22 okt: Kulturnatt i Lunahuset. 18 nov: Peter Asplund, jazztrumpetare av yppersta världsklass, utses till ny Södertäljeambassadör vid Träffpunkt Täljes gala. Samtidigt belönas Suroyo-tv med årets Guldkringla för sina insatser. 2 nov: Tidningen Studentliv rankar Sveriges studentstäder och Södertälje är klart bäst i länet. 26 nov: Södertäljeambassadören Inger Frimansson får Deckarakademins pris för årets bästa deckare på svenska för sin senaste bok Skuggan i vattnet 27 nov: Den första matchen spelas på nya fotbollsarenen, Jallavallen i folkmun, mellan Djurgården och IFK Göteborg i Royal Leauge. 1 dec: En grundlig rapport från Skolverket om Södertäljes skolor visar att eleverna trivs och känner sig trygga, och många skolor har goda betygsresultat. 3 dec: ICA Maxi tilldelas den första Tillgänglighetsutmärkelsen för att på ett påtagligt sätt förbättrat tillgängligheten i vid bemärkelse för medborgarna i Södertälje. 5 dec: Gülseren Büyükbalik, kulturombud på Ronnaskolan, blir årets 5i12-pristagare. 16 dec: Klartecken för nytt stadshus efter beslut i Kommunstyrelsen.

11 11 7 februari mars Foto: Bosse Johansson Foto: Steve Ingram Foto: Anders Thessing Foto: Bosse Johansson Foto: Stefan Modig Foto: Tina Westerlund Foto: Sandra Vesterdahl Foto: Sandra Vesterdahl 1 april 6 april Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Året som gått juni 22 juni 18 nov 3 dec

12 12 Tema 2005: Södertälje nybyggarstaden Axa Sports Center och Södertälje Fotbollsarena på väg att färdigställas hösten Hemvist för Södertälje Sportklubb och Assyriska Föreningen Södertälje. Foto: Torbjörn Åkerblad Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Tema 2005: Södertälje nybyggarstaden Nybyggaranda och framtidstro Södertälje genomgår en förvandling. Det byggs, grävs byggda villorna står färdiga, senast i kvarteret Räfserskan, där och planeras mer än på mycket länge sattes ett rekord: ett antal radhus också är på gång. Också i Mölnbo och Hölö, arbetet med att bygga fler än 00 nya bostäder påbörjades där det hittills har saknats tomtmark att bebygga, skapas nya i Södertälje. Men det är ändå bara början på vad som är på villatomter. Konsten är att bygga nytt utan att kvaliteterna i gång Södertälje sjuder av nybyggaranda, och den kommer det lantliga boendet går förlorade. att sätta sin prägel på staden under lång tid. När vi närmar oss Södertälje tätort händer än mer: Vid Ett målmedvetet arbete från kommunens sida är en viktig Glasbergasjön planeras en helt ny stadsdel med 500 bostäder, bidragande faktor. I maj antogs strategin för boende och byggande av kommunfullmäktige, med det uttalade målet att göra strand påbörjades arbetet med nya flerfamiljshus under 2005, både villor och flerfamiljshus ett jätteprojekt! Vid Hansta Södertälje till en mer attraktiv bostadsort, både för dagens sammanlagt byggs ett 70-tal lägenheter med fantastisk utsikt Södertäljebor och för framtida invånare. Nya bostäder i attraktiva lägen står högt på dagordningen, vare sig det handlar strand byggs 90 nya HSB-lägenheter och i Ritorp fortsätter över vattnet. I Rosenlund byggs flerfamiljshus, i Viksängs om lägenheter i centrala stan, småhus i lantlig miljö eller byggande av nya villor och skapandet av nya tomter. nyproducerade flerfamiljshus vid Kanalen. I stadskärnan kommer ytterligare 300 lägenheter att I de södra kommundelarna händer massor. I Järna har byggas, och bostadsbyggandet är bara ett i raden av viktiga hundratals nya villor byggts de senaste åren, ytterligare 200 projekt för att göra Södertäljes centrum mer attraktivt för småhus är på gång och Kallfors har blivit något av en symbol boende och besökare var året då förnyelsen av stadskärnan tog fart på allvar, även om det formella beslutet om en för expansionen och nyskapandet. Dessutom planeras nya flerfamiljshus i Järna centrum. förnyelse fattades redan året innan. Även delar av Enhörna byter skepnad i takt med att de ny- Under 2005 bestämdes att 220 miljoner kronor skall

13 13 Ny- och ombyggnad vid Oaxen, silos ombyggs till bostäder, arbetet befinner sig i planskedet. Förslaget gäller bostäder och Sundh & Partners är exploatör. Illustration: Sundh & Partners Morris Antikvariat, Vingavägen 3, Hagaberg ett exempel på god bebyggelse i Södertälje tätort. Foto: Stefan Modig Kvarteret Årsboken, i Ritorp, Södertälje pågående byggnation av cirka 30 grupphus, klart Foto: Torbjörn Åkerblad»Södertälje sjuder av nybyggaranda, och den kommer att sätta sin prägel på staden under lång tid.«satsas på att modernisera Kringlanhuset och Lunagallerian. Förvandlingen av Luna påbörjades under hösten. Gallerian får en inglasad, mer inbjudande entré från Storgatan samtidigt som Luna kulturhus lokaler moderniseras och byggs om. V:a Kanalgatan och Slussgatan byggdes om under året och Slussgatan fick bl a en ny gång- och cykelbana, högsta tillåtna hastigheten i centrum sänktes till 30 km/h och ett antal nya parkeringsplatser invigdes. Det slutliga beslutet om att förvandla Telge Forum till ett nytt stadshus togs 2005, och i början av 2008 ska stadshuset stå klart, och utgöra ett riktmärke som tydligt markerar entrén till stadskärnan. Förnyelsen rullar vidare Nu står bland annat Kringlanhuset på tur för en grundlig renovering. ytterligare hundratals nya parkeringsplatser ska skapas i centrala Södertälje, nya parker och stråk ska anläggas, strandpromenaderna ska rustas och busstrafiken dras om. Ett beslut har också tagits att utveckla hela Marenområdet. (Läs mer om förnyelsen av stadskärnan på För de som väljer att bara dundra förbi Södertälje på motorvägen finns de tydligaste exemplen på nybyggarandan i utkanten av stan där två nya monument över Sportstaden restes under året, vägg i vägg med varandra. Gamla Scaniarinken bytte ägare och skepnad, och döptes samtidigt om till Axa Sports Center. Och ett knappt stenkast därifrån restes Södertäljes första elitarena för fotboll värd namnet. Men det byggs inte bara i Södertälje det grävs också. Kablar, närmare bestämt. Ett fiberbaserat stadsnät är på gång, som ger möjlighet till mycket snabba bredbandsanslutningar i Södertälje och Järna tätorter. Under 2005 blev det också klart att hela Södertälje, även landsbygden och de små samhällena, kommer att få tillgång till bredband under Samtidigt tar vi flera viktiga steg mot att utvecklas till en 2-timmarskommun, som på sikt ska ge varje Södertäljebo möjlighet att med hjälp av IT kunna påverka politiska beslut och ta del av kommunens tjänster och information. Södertälje är alltså på väg att bli en i högsta grad uppkopplad kommun. En kommun med framtidstro. Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Tema 2005: Södertälje nybyggarstaden

14 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Insatser som ska lyfta Södertälje! För ett par år sedan antog Södertälje kommunfullmäktige en ny vision för Södertälje. I visionen betonas platsen och orten Södertälje, med utgångspunkt från att vi vill skapa en trygg kommun, som ska vara en mötesplats både för oss som bor här och för besökande, och med attraktiva boendemiljöer. Sedan visionen antogs har vi i visionens anda fattat en rad beslut för att förbättra kvaliteten och stärka attraktiviteten. En del har genomförts, men mycket återstår. En ny bostadsstrategi har antagits och bostadsbyggandet slog rekord Förnyelsen av stadskärnan har påbörjats, och vi diskuterar och utreder hur Marenområden ska förvandlas. Ett nytt stadshus ska byggas, och Scaniarinken och en ny fotbollsarena är redan klara. Nylingen antog kommunfullmäktige ramarna för en långsiktig förvandling av Hovsjö och Ronna. Ett trygghetsprogram med konkreta förslag är på väg fram till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En rad skolor byggs om och rustas upp. Underhållet av kommunens fastigheter utökas genom att pengar frigjorts genom bildandet av Telgekoncernen. Ett nytt stadsnät byggs. Visst finns det i en kommun som Södertälje många problem och brister, men som framgår ovan händer det mycket i Södertälje just nu. Det är spännande och utmanande, och glädjande är att vi samtidigt både klarar ekonomin och lyckas utveckla kvaliteten i kommunens kärnverksamheter. Till den positiva bilden kan läggas att vårt näringsliv växer och att det blir fler jobb i Södertälje. Arbete, attraktion och kvalitet Arbete, attraktion och kvalitet. Dessa tre områden lyfte vi fram speciellt i förra årets Mål och Budget. Arbetslösheten är den stora utmaningen. Att minska arbetslösheten, och därmed segregation och bidragsberoende, är ett högt prioriterat område. Under 2005 intensifierade vi vårt samarbete med näringslivet och andra aktörer. Redan nu kan vi se positiva effekter både inom näringslivet och genom kommunens projekt Fler i arbete. Ökad bostadsbyggande, bra och trygga utemiljöer, profilering av skolorna och ett rikt kultur- och fritidsutbud, är några viktiga faktorer som avgör kommunens attraktion. Under 2005 sattes dessa frågor verkligen i centrum, både genom stora och långsiktiga beslut och genom ett intensifierat arbete med att förbättra den offentliga miljön med satsningar på gatuunderhåll, parker och grönområden. Inom skolans område fortsatte den stora ombyggnationen av Foto: Olof Näslund skolorna inom ramen för skolprogrammet, samtidigt som vi omvandlade kommunens två stora gymnasieskolor till mindre enheter i syfte att öka deras attraktivitet. Under de första åren på 2000-talet har frågor om en balanserad ekonomi och arbetet med att bryta mönstret med återkommande budgetavvikelser, fått stå i fokus. Kvalitetsfrågorna har därför kanske inte alltid fått lika stort utrymme. Nu när ekonomin i kommunen är stabil, ska kvalitetsfrågorna på nytt hamna i centrum. För både skolan och äldreomsorgen påbörjades under 2005 stora kompetenshöjande insatser i syfte att höja kvaliteten. Ett år då det hänt mycket, positivt och negativt Med denna inledning, med sikte på långsiktiga och strategiska frågor, ska jag nu försöka blicka tillbaka till 2005 och kommentera en del enskilda händelser och frågor. Innan jag gör det vill jag framföra ett hjärtligt tack till er alla, både anställda och förtroendevalda, för det fantastiska jobb som ni utför varje dag, året runt. Det är ni som utgör Södertälje kommun. Jag vill också passa på och tacka er för den enorma uppslutningen under personalfesten. Omkring 000 kommunanställda och förtroendevalda bidrog till en fantastisk stämning på Scaniarinken. Vi behöver fler sådana fester!

15 15»Det är spännande och utmanande, och glädjande är att vi samtidigt både klarar ekonomin och lyckas utveckla kvaliteten i kommunens kärnverksamheter.«flodvågskatastrofen Året 2005 inleddes tyvärr mycket tragiskt, med en av de värsta katastroferna i världen i modern tid. Flodvågskatastrofen i Sydostasien lämnade ingen oberörd. Det var en katastrof med ofattbara dödstal, tusentals skadade och för lång tid ödelagda landsdelar. I denna katastrof förlorade många svenskar sina nära och kära. Här vill jag rikta ett speciellt tack till kommunens krishanteringsgrupp för deras insats. Ronna-händelserna En annan tråkig händelse under 2005 var incidenten i Ronna och beskjutningen mot polisstationen. Händelsen fick en mycket negativ medial genomslagskraft. Södertäljes ledande politiker, företrädare för en del av kommunens föreningar och församlingar träffades omgående och gjorde ett gemensamt uttalande där man klart tog avstånd frän händelserna och enades om att med att gemensamma krafter motverka liknande händelser i framtiden. Detta arbete går nu vidare. Händelserna i Ronna var knappast något specifikt för Södertälje. Det skulle ha kunnat ske var som helst i ett område med liknande struktur. Därför har vi alla ett ansvar att aktivt arbeta för ett mer integrerat samhälle som inkluderar snarare än exkluderar människor för att bygga ett mer tryggt samhälle. Som ett led i detta arbete har vi beslutat en omfattande och långsiktig satsning på Hovsjö och Ronna. Näringslivet viktigt för Södertälje Ett starkt näringsliv är en viktig förutsättning för att kommunen ska må bra. Därför arbetar Södertälje kommun i nära samverkan med det lokala näringslivet för att förbättra företagsklimatet. Ett led i det arbetet är framtagandet av ett näringslivsprogram. Syftet med ett näringslivsprogram är att få en tydligare styrning av inriktningen på kommunens näringslivsarbete. Kommunen startade också under det gångna året en serie företagsbesök som ett led i vårdandet av relationerna med det dels det lokala näringslivet. Under 2005 har vi också inrättat en ny tjänst som företagslots en väg in i kommunen. Till företagslotsen kan man som företagare vända sig med frågor och synpunkter. Personalen friskare än tidigare Under de senaste två åren har det pågått ett aktivt arbete med att minska sjukskrivningarna och därigenom öka frisknärvaron. Det nationella målet är att halvera sjukfrånvaron till Det innebär för kommunens del en minskning från 10 till fem procent. En av målgrupperna är de långtidssjuka med fler än 60 dagar per år. På två år har antalet minskat med 163 stycken. Under 2005 hade 2 procent av den gruppen återgått till arbete. Det är glädjande att arbetet gett så positiva resultat under Nu jobbar vi vidare för att nå målet. och Södertäljes elever trivs Skolverkets mycket omfattande granskning av Södertäljes skolor var till stora delar positiv. I sin rapport skrev man att eleverna i Södertälje kommun trivs och känner sig trygga. Många skolor har goda betygsresultat och bedriver ett aktivt arbete för att nå en ännu högre måluppfyllelse. Skolverket imponerades särskilt av barnens och elevernas insikt i praktisk demokrati. Särskilt i grundskolan är eleverna i hög grad engagerade i demokratiarbete. Inom de områden som Skolverket efterlyste förbättringar har berörda nämnder och kontor redan påbörjat en förbättringsprocess. Och mycket, mycket mer Det går givetvis inte att beskriva ett år i Södertälje kommun på två sidor. Jag har därför avsiktligt och oavsiktligt tvingats utlämna mycket. Jag har till exempel inte skrivit något om idrott, detta trots SBB:s herrlag tog SM-guld 2005, SSK spelade slutspel och Assyriska spelade i allsvenskan. Inte heller något speciellt om kulturen, trots den intensiva debatten om förändringen av Luna-kulturhus. Men som sagt, allt får inte plats på dess två sidor. Mycket finns dock beskrivet på andra sidor i denna årsredovisning. Annat får vi enbart ha kvar i våra egna minnen från det år som gått. Nu blickar vi framåt Kommunen har en stabil ekonomi, stor framtidstro, ett aktivt kvalitetsarbete och friskare medarbetare. Detta ger oss i kommunen handlingsutrymme och förutsättningar att ge invånarna en ännu bättre service. I år är det valår och de kommunala frågorna kommer säkert stå högt upp på väljarnas dagordning. Min förhoppning är förstås att Södertäljeborna i valet på nytt ska ge oss förtroende att leda kommunen. Med våra tre fokusområden, som uttrycker våra viktigaste prioriteringar för de närmaste tre åren, och ytterligare insatser för att öka tryggheten tar vi ytterligare steg för att nå vår vision: Det trygga Södertälje; en unik mötesplats, med inbjudande boendemiljöer, betydande utvecklingsmöjligheter för unga människor, och en innovativ kommunal verksamhet. Anders Lago Kommunstyrelsens ordförande (s) Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Kommunstyrelsens ordförande har ordet

16 16 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk och kommunsektorns utveckling Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Skatteunderlagets utveckling och statens stöd avgör storleken på skatteintäkterna Utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt statens stöd till kommunerna är avgörande för hur stora intäkter kommunerna får. Utjämningssystemet utjämnar för skillnader mellan kommunerna när det gäller skatteunderlag och opåverkbara kostnader. Oberoende av struktur och kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster ska kommunerna ha samma förutsättningar att ge sina invånare kommunal service. Skatteunderlaget är beroende av hur sysselsättningen i riket kommer att bli. En ökad sysselsättningsgrad med fler arbetade timmar ger kommunerna större möjligheter att möta ökade behov. Regeringen Den senaste bedömningen från regeringen redovisas i budgetpropositionen från september BNP-ökningen 2005 uppskattades då till 2, procent för att under 2006 växa till 3,1 procent. Sysselsättningen förväntas ta fart 2006 och antalet sysselsatta beräknas öka med 1,3 procent. Regeringen räknar med att hälften av ökningen eller personer kommer i den kommunala sektorn. En stor del av denna ökning förklaras av arbetsmarknadsåtgärder, så kallade plusjobb och utbildningsvikariat. En ökad satsning på arbetsmarknadsåtgärder och utbildning leder till att arbetslösheten kan sjunka till,8 procent Samtidigt ökar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna från 2,7 procent av arbetskraften år 2005 till 3,6 procent nästa år. Målet att komma upp i en 80 procentig reguljär sysselsättningsgrad är alltjämt långt borta. Sysselsättningsgraden ligger kvar kring 77 procent under prognosperioden. I senare uttalanden från finansdepartementet framgår att regeringen nu är mer optimistisk till BNP-tillväxten 2006 som skrivs upp till 3,6 procent. Sveriges kommuner och landsting SKL bedömer att BNP kommer att öka med 3 procent 2006, främst driven av en ökad inhemsk efterfrågan och stigande investeringar. Förbundet tror på en viss ökning av sysselsättningen då antalet nyanmälda lediga platser ökar. Statens sysselsättningsåtgärder torde leda till att sysselsättningsutvecklingen stärks ytterligare 2006 och En stor del av sysselsättningsökningen till följd av åtgärderna hamnar dock i offentlig sektor. Detta är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit i privata näringslivet. En stark sysselsättningstillväxt 2006 och i viss mån även nästa år väntas leda till att skatteunderlaget ökar i god takt dessa år. En svagare sysselsättningsutveckling därefter motverkas delvis av större ökningar av sociala ersättningar samt snabbare löneökningar. Skatteunderlagstillväxten och bidrag från olika komponenter framgår av tabell 1. Skatteunderlagstillväxt samt bidrag från olika komponenter Timlön 2, 2,6 2,7 2,8 2,8 Sysselsättning 0, 1,0 0,5 0,2 0,2 Sociala ersättningar 0,5 0,6 1,0 1,0 1,2 Övriga inkomster 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 Summa* 3,2,,3,0,2 *Procentuell förändring från föregående år. Olika bedömare om skatteunderlagets tillväxt För 2005 och 2006 gör olika bedömare en likartad bedömning av skatteunderlaget. För åren därefter är statens prognoser mer optimiska och det är framför allt pga. att man räknar med högre timlöneökningar än SKL. Olika skatteunderlagsprognoser SKL, feb ,2,,3,0 16,9 ESV, dec ,1,7,8,7 18, SKL, nov ,2,,2,1 16,9 BP, sep ,2,5,9,8 18,6 Procentuell förändring från föregående år samt total procentuell förändring. (SKL=Sveriges Kommuner och Landsting,ESV=Ekonomistyrnin gsverket, BP=Budgetpropositionen) Kommunsektorn på lite längre sikt För kommunerna sammantaget gör SKL bedömningen att under de närmaste åren fram till 2009 skulle kommunerna behöva höja skatten med 20 öre, alternativt hålla tillbaka kostnadsökningarna med några tiondels procent per år för att klara God ekonomisk hushållning. Då ingår också kostnadseffekterna för ökade statliga krav och för demografin.

17 17 Regionens utveckling Under 2005 har Södertälje kommun påbörjat ett regionalt eller boendenod. Södertälje har ett index på 116 (2 600 utvecklingsarbete med de nio kommunerna i Södermanlands arbetstillfällen och förvärvsarbetande boende) och län och regionförbundet i Sörmland. Sedan länge har sådant är därmed den tygligaste arbetsnoden i Sörmland och på arbete pågått med de sju andra kommunerna på Södertörn. Södertörn. Endast Eskilstuna, Oxelösund och Katrineholm Nu utvidgas detta arbete till att omfatta Sörmland. Södertälje når upp till ett index på ca 100, dvs fler jobb än personer som är en av de kommuner som har bäst förutsättningar att dra förvärvsarbetar och bor i kommunen. Övriga kommuner är nytta av den utveckling som pågår i Mälardalen. Södertälje typiska boendenoder med index mellan ca 20 (Salem) och ca är inte längre en slutstation för pendeltåget utan en knutpunkt mellan landets största arbetsmarknad och ett växande på (Huddinge och Nyköping). Stockholms stad har ett index Sörmland. Den s.k. regionförstoringen gör att konkurrensen Utvecklingen i Södertälje hänger starkt samman med om invånarna ökar. Inför framtiden gäller det för Södertälje tillväxten inom näringslivet inte minst inom AstraZeneca och att utvecklas som en växande regional kärna mellan Stockholm och Sörmland. Kommunen måste hantera en allt större har antalet arbetstillfällen ökat med 25 procent ( ) i Scania. Sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet regional konkurrens inte minst från Sörmland när det gäller Södertälje kommun. I ett regionalt perspektiv har den kraftigaste tillväxten varit bland kommunerna närmast Stockholm boende. Kommunen nya strategi för ökat bostadsbyggande och utvecklingsprogrammet för stadskärnan syftar båda till att med Huddinge och Salem i topp. stärka Södertälje som regional kärna och som bostadsort. Med en förbättrad infrastruktur ökar möjligheterna till Under 90-talets första år gick Stockholmskommunerna pendling. Företagen i Södertälje ökar sina möjligheter att och Sörmlandskommunerna åt olika håll tillväxt respektive rekrytera arbetskraft med rätt kompetens från ett allt större minskning. Sedan år 2000 planar utvecklingen ut i Stockholmskommunerna och samtidigt vänds utvecklingen i flera turligtvis tillväxten. Samtidigt ökar också möjligheten att omland genom att restiderna minskar. Det underlättar na- kommuner i Sörmland och befolkningen ökar. Det finns dock bosätta sig längre från arbetstillfällena i Södertälje och Storstockholm. Södertälje kommer att möta en ökad konkurrens en påtaglig skillnad mellan kommunerna på Södertörn och i Sörmland när det gäller andel framtidsbyggare, dvs åldersgruppen Alla södertörnskommuner har en större andel bostadsbyggande är nödvändigt för att attrahera nya invånare. från allt fler kommuner när regionen krymper. Ett ökat i denna grupp än någon annan Sörmlandskommun. Andelen Mot denna bakgrund är det intressant att bostadsbyggandet påverkas i stor utsträckning av hur flyttningarna ser ut. Södertälje har precis som dom andra södertörnskommunerna en den högsta nivån på 10 år. ökade och ca 00 bostäder påbörjades under 2005 vilket är nettoinflyttning av ungdomar i åldern år medan det motsatta förhållandet råder i Sörmland. Södertäljes roll som arbetsmarknad ökar. Antalet inpendlare är nu och antalet utpendlare I kommunen Antal sysselsatta år Källa: Eurofutures och SCB finns drygt arbetsplatser. Södertälje är därmed den största arbetsplatskommunen på hela Södertörn och även störst jämfört med kommunerna i Sörmland där Eskilstuna är störst med arbetstillfällen. Noterbart är att stråket mellan Södertälje och Huddinge i dag sysselsätter drygt personer vilket är mer än hela Sörmlands arbetsmarknad sammantaget. Södertäljeborna reser framförallt mot centrala Stockholm. Inpendlingen är stark framförallt från Strängnäs, Gnesta och Trosa. För dessa kommuner är Södertälje en viktigare arbetsmarknad än Stockholm. Genom att studera relationen mellan förvärvsarbetande boende och antalet arbetstillfällen i en kommun kan man säga kommunen har en mer eller tydlig profil som arbets- Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse

18 18 Förvaltningsberättelse (forts) Södertälje kommuns befolkning Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Södertälje kommuns befolkning fortsätter att öka under år Det går dock att konstatera att takten avtar under året liksom föregående år. En förklaring till det är att inflyttningen håller sig på en relativt konstant nivå samtidigt som utflyttningen från kommunen har ökat. Den 31 december år 2005 bodde personer i Södertälje kommun. Fördelningen mellan könen var jämn. I det följande diagrammet visas kommunens befolkningsutveckling från 1998 fram till senaste årsskiftet. Se diagram Befolkningsutveckling Under året har befolkningen ökat med 19 personer vilket framförallt kan förklaras av att kommunen har ett födelseöverskott på 316 personer. Totalt föddes barn under året vilket betyder att trenden att fler barn föds tycks fortsätta. I och med att inflyttningen ligger på i princip samma nivå som tidigare år samtidigt som utflyttningen har ökat har Södertälje för första gången sedan mitten av 1990-talet ett negativt flyttnetto. Totalt ökade kommunen med 0,18 procent under året vilket kan jämföras med 0,91 procent för länet och 0,0 procent för riket. Sett till totalbefolkningen var Södertälje kommun på 20:e plats. I diagrammet visas hur födelsenettot och flyttningsnettot utvecklats från 1998 och framåt. Se diagram Förklaringsvariabler Södertälje kommuns befolkning har varit och är fortfarande något yngre jämfört med riket totalt. Detta visar sig dels i att medelåldern är något lägre för såväl män och kvinnor som totalt. Medelåldern totalt för Södertälje kommun är 38,9 år jämfört med 0,9 år för riket. Andelen invånare i de yngre åldersgrupperna är också högre än för riket totalt. Cirkeldiagrammet visar åldersfördelningen i Södertälje kommun. Se diagram Åldersfördelning Invånare med utländsk bakgrund Finland Turkiet Syrien Irak Libanon Tyskland Chile fd Jugoslavien Norge Övriga länder Totalt En jämförelse med riket Några fakta om Södertäljeborna Södertälje Riket Medelålder 38,9 0,9 män 37,9 37,7 kvinnor 39,9 2,0 Fruktsamhet 2001) 1,97 1,75 Andel utländska medborgare 11,7% 5,3% Andel utrikes födda 25,6% 12,% Andel utländsk bakgrund2) 36,8% 16,3% Medelinkomst tkr/år3) 225,0 231,3 Boende i småhus 30% 5% i flerbostadshus 70% 5% ensamhushåll 0% 0% hushåll med fem eller fler 6% 5% Högsta utbildningsnivå) folk-/grundskola 23% 25% gymnasium 8% 5% eftergymnasial < 3 år 13% 13% eftergymnasial > 3 år 1% 15% Arbetslösa5),2%,3% Södertälje är en kommun där flera nationaliteter bor tillsammans. Vid årsskiftet hade 36,8 procent av kommunens invånare utländsk bakgrund. Det innebär att drygt en tredjedel av befolkningen antingen själva är födda utomlands eller att båda föräldrarna är det. De grupper som dominerar är finländare och gruppen assyrier/syrianer, vilken definieras som invånare med ursprung i Turkiet, Syrien, Libanon eller Irak. I följande tabell redovisas totala antalet invånare med utländsk bakgrund samt de länder som flest invånare har sitt ursprung i. 1) Beräknad fruktsamhet år 200 2) Utländsk bakgrund avser utrikes födda eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 3) Inkomstuppgifter inkomståret 200 ) Avser uppgifter ) Omfattar öppet arbetslösa januari 2006

19 19 Bild 1: Avkoppling vid Inre Maren Bild 2: Körsbärslandet Enhörna Bild 3: Båtfolk vid slussen Foto: Jacob Forsell Befolkningsutveckling Förklaringsvariabler till Södertälje kommuns befolkningsutveckling Antal pers Flyttnetto Födelseöverskott Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Ålderfördelning : 11% 80 w: % 0 5: 7% 6 15: 13% 16 19: 5% 5 6: 25% 20 : 35%

20 20 Förvaltningsberättelse (forts) Boende, näringsliv och arbetsmarknad Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Boende i Södertälje kommun Efterfrågan på bostadsmarknaden i Södertälje kommun har ökat under de senaste åren. Såväl privatpersoner som byggföretag väljer att investera i kommunen. I de södra kommundelarna har antalet småhus konstant ökat de senaste åren och det finns idag inga tecken till att efterfrågan skulle minska avsevärt. I Södertälje tätort har flera projekt satts igång under året och intresse finns från fler aktörer att bygga nya bostäder. Antalet färdigbyggda bostäder förväntas bli ungefär lika som föregående år men då statistik ännu inte publicerats är uppgiften för år 2005 en uppskattning. Se diagram Färdigställda bostäder i Södertälje kommun Under år 2005 har arbetet med drygt 00 bostäder påbörjats inom kommunen såväl inom tätorten Södertälje som i kommundelarna. I Järna, Hölö-Mörkö och Enhörna handlar det uteslutande om småhus medan i Södertälje tätort dominerar bostadsrätter i flerfamiljshus. Exploatörer som JM, NCC, HSB, Folkhem och Merreton har påbörjat projekt såsom Valnöten i Rosenlund, Hansta strand, Viksängsstrand, Lugnet och Årsboken i Ritorp. Under år 2006 antas utvecklingen vara likartad, bl a kommer Telgebostäder fortsätta bygga nya hyresrätter i och med att kvarteret Lampan förväntas påbörjas. Södertälje kommuns planberedskap är god men det är också viktigt att planera för vad marknaden efterfrågar. Med tanke på att kommunen har ett gynnsamt läge i Stockholmsregionen med goda kommunikationer, en väl utvecklad arbetsmarknad samt en något lägre kostnadsbild än andra kommuner i Stockholms län är vi attraktiva på bostadsmarknaden. Södertälje kommun arbetar aktivt för att möta efterfrågan samt hela tiden ligga ett steg före för att underlätta en fortsatt bostadsutbyggnad. Kommunen arbetar för att kunna erbjuda marknaden attraktiva bostadsområden som erbjuder kvalitet för boende i form av attraktiva miljöer, god tillgång på och hög kvalitet på utbildning och barnomsorg samt tillgänglighet till den övriga regionen. Såväl nya som gamla södertäljebor ska känna trygghet och hemkänsla i kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Antalet företag i Södertäljes kommun är knappt 600, varav en tredjedel är aktiebolag. I relation till antalet invånare i åldrarna år finns det förhållandevis få företag i kommunen. Det finns bara cirka 8 företag per 100 invånare. I länet och riket är motsvarande antal 13,5 respektive 11. Den låga företagstätheten beror på att näringslivet i kommunen domineras av ett fåtal stora arbetsplatser. Södertälje är den enda kommunen i landet där två privata arbetsgivare är större än kommunen som arbetsgivare. I de flesta andra kommuner är kommunen den största arbetsgivaren. Kommunen, Astra Zeneca och Scania svarar tillsammans för nästan hälften (5 procent) av arbetstillfällena. Även om det finns förhållandevis få företag i kommunen är de som finns relativt stora. Knappt 57 procent av aktiebolagen har en omsättning över 1 miljon kronor per år. Det kan

21 21 De största arbetsgivarna i Södertälje Astra Zeneca Scania Södertälje kommun Södertälje sjukhus Telge AB Foria (SÅAB åkeri) SAAB Automobile Powertrain Scania Infomate Scania Parts Logistics AB Kriminalvårdsstyrelsen Posten Cerealia Foods AB Svenska Volkswagen AB...20 Scania-Bilar i Stockholm AB Fläkt Woods AB Färdigställda bostäder i Södertälje kommun Antal Beräknat antal bostäder -05 Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Inre Maren. En särskild utvecklingsplan kommer i framtiden att tas fram för Marenområdet. Foto: Torbjörn Åkerblad jämföras med 50 procent i länet och 56 procent i riket. I relation till befolkningen är antalet aktiebolag med över en miljon kronor i årsomsättning bara drygt hälften av länsgenomsnittet. De flesta företagen i kommunen finns inom tillverkning, handeln och vård och omsorg. Men jämfört med övriga landet och speciellt Stockholms län är näringsgrenen företagstjänster kraftigt underrepresenterad arbetstillfällen finns inom tillverkning, inom vård och omsorg och inom handel och kommunikationer. En allt större andel arbetstillfällen finns inom FoU och i Södertälje finns idag cirka forskare. Se tabell De största arbetsgivarna i Södertälje Arbetslösheten i Södertälje har nästan legat på oföränderlig nivå under hela 2005 och är nu uppe i,2 procent. Vid samma tidpunkt hade länet en arbetslöshet på 3, procent. I riket låg motsvarande siffra på,3 procent. Stockholms län har en högre förvärvsfrekvens (76 procent) jämfört med Södertälje där 73 procent av befolkningen i åldern 20 6 år är förvärvsarbetande. Medelinkomsten år 200 var 225 tusen kronor vilket är lägre än för Stockholms län där medelinkomsten är 12 procent högre eller 251 tusen kronor. Män har 3 procent högre medelinkomst än kvinnor men skillnaden är procentuellt sett mindre i Södertälje jämfört med Stockholms län där skillnaden är 1 procent.

22 22 Förvaltningsberättelse (forts) Storstadsarbetet lokalt utvecklingsarbete Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Fornhöjden en av stadsdelarna i Södertälje där det bedrivs utvecklingsarbete. Foto: Jacob Forsell Lokalt utvecklingsavtal med regeringen Södertälje kommun har under perioden ett samarbetsavtal med regeringen om lokalt utvecklingsarbete i stadsdelarna Fornhöjden, Hovsjö, Geneta och Ronna, vilka omfattar ca 25 procent av Södertäljes befolkning. Utvecklingsarbetet syftar långsiktigt till att öka tillväxten, bryta segregationen och medverka till social och ekonomisk integration i samhället. Regeringens ekonomiska bidrag till Södertälje kommun för utvecklingsarbetet utgör 181 miljoner kronor. Storstadsarbetets ekonomi under 2005 ligger på samma nivå som under 200. Bokslutet om 23,5 miljoner kronor omfattar verksamhet inom utbildningskontoret,6, social- och arbetsmarknadskontoret 13,3 samt gemensamma kontoret 5,6 miljoner kronor. Organisation Samordnings- och uppföljningsansvaret för det lokala utvecklingsarbetet har under 2005 legat på Södertälje kommuns gemensamma kontor, medan insatser och projekt verkställts inom kommunens organisation för utbildning, arbetskraftsutveckling och socialtjänst. Arbetskrafts- och språkutveckling prioriterade Såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt har social- och

23 23 arbetsmarknadsområdet varit prioriterat med arbetskraftsutveckling och förebyggande familjesocialt arbete i fokus. Under 2005 har överenskommelsen om finansiell samordning och samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget sjösatts i Samordningsförbundet, vars intentioner verkställs i arbetskraftsutvecklingsprojektet Slussen och ungdomsverksamheten Klivet, båda delfinansierade med storstadsmedel. Storstadsmedel och EU-medel finansierar projektet Greppa Livet inom ramen för det nationella utvecklingspartnerskapet Romer i Sverige- från syd till nord med den romska minoritetsbefolkningen i Södertälje i fokus. Inom barn och ungdomsutbildningen har det pedagogiska utvecklingsarbetet med inriktning på språkfrågor haft en fortsatt framskjuten plats. Ett flertal utvecklingsledare har lett fortbildning och kompetensutveckling för personal inom förskola, grundskola och gymnasium med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt. Som ett led i regeringens storstadspolitik har Myndigheten för skolutveckling påbörjat ett samarbete med de sju storstadskommunerna under rubriken Stöd i arbetet med att motverka de negativa effekterna av segregationen i förskola och skola. Myndigheten och utbildningskontoret i Södertälje har, efter inventering av de områden som omfattas av storstadsarbetet, kommit överens om att fokusera samarbetet till förskola och skola i bostadsområdena Ronna och Hovsjö. Syftet är att förbättra resultaten och minska skillnaderna i förhållande till andra skolor i Södertälje. Som ytterligare ett led i regeringens storstadspolitik har Riksantikvarieämbetet via Länsstyrelsen och i samarbete med Torekällbergets museum färdigställt en studie av Södertäljes utveckling under efterkrigstiden under rubriken Nästa hållplats Södertälje Industri och bostadsbyggande i Södertälje Fyra stadsdelsutvecklare har i samarbete med boenderåd och lokala nätverk sökt skapa förutsättningar för trygghet och trivsel i respektive stadsdel. Föreningslivet och BRÅ har varit viktiga samarbetspartners, liksom polisen, vilken utökat sin bemanning i stadsdelarna under I Fornhöjden har boenderådet konsoliderats, en fastighetsägargrupp etablerats samt en ny lokal idrottsförening, Forza Fornhöjden, bildats. En ökad politisk representation och delaktighet från befolkningen i stadsdelarna kan avläsas i samtliga partier samt i kommunens nämnder och styrelser. Utvärdering och resultat Södertörns högskola samt Lärarhögskolan i Stockholm utvärderar utvecklingsarbetet och har under verksamhetsåret avlämnat delrapporter om insatser inom arbetskraftsutveckling, boendeinflytande och delaktighet samt språkutveckling och lärande. Rapporterna har presenterats och diskuterats vid en större storstadskonferens under våren 2005 samt två mindre seminarier under våren respektive hösten En sammanfattande slutrapport om storstadsarbetets strategier, metoder och resultat kommer att presenteras i början av Utvärderingarna understryker samstämmigt att storstadsarbetet på längre sikt påverkar utvecklingen i rätt riktning i stadsdelarna. Antalet anmälda brott har sjunkit mellan 200 och 2005 med 8 procent. Andelen invånare med lägst tre-årig gymnasieutbildning har under den senaste femårsperioden ökat med drygt 17 procent. Fler ungdomar, särskilt flickor, söker sig till högre utbildning. Samtidigt nådde endast 50 procent av eleverna i årskurs 9 i Hovsjöskolan behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan våren Socioekonomisk och etnisk segregation Storstadsarbetets integrationsinriktade strategier har motverkats av de senaste årens ökade invandring till Södertälje, vilken främst etablerats i storstadsarbetets stadsdelar. Tillgången på lediga lägenheter har ökat, bl a som en konsekvens av flyttkedjor pga ökat bostadsbyggande. Bosättningsmönster hos och volymen av nyinvandrade flyktingar och invandrare medverkar till och förstärker den etniska segregationen. Under 2005 har drygt 900 asylsökande väntat på uppehållstillstånd i sk eget boende. Ett flertal av dessa kommer som en konsekvens av den tillfälliga flyktingamnestin att bli permanent bosatta i kommunen. Samtidigt samverkar utvecklingsarbetet med olika från kommunen opåverkbara omvärldsfaktorer, t ex den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, tillgången på arbetstillfällen och efterfrågan på arbetskraft. Efter att ha sjunkit under inledningen av 2000-talet har arbetslösheten och försörjningsstödsberoendet under 2005 fortsatt uppåt igen. I december 200 var 6,6 procent av befolkningen i storstadsområdena öppet arbetslösa och i december ,3 procent. Den genomsnittliga förvärvsfrekvensen för Fornhöjden, Hovsjö, Geneta och Ronna är 59 procent jämfört med hela Södertäljes 73 procent. Cirka 56 procent av försörjningsstödet i kommunen har tagits ut i de aktuella stadsdelarna. I Ronna har försörjningsstödsvolymen ökat med 9 procent mellan 200 och 2005, i Fornhöjden med 23 procent. En stor andel av försörjningsstödstagarna är nyanlända flyktingar och invandrare. Efter det att den treåriga statligt finansierade introduktionsersättningen upphör är alltför många fortsatt beroende av försörjningsstöd för sitt livsuppehälle. En permanentning av arbetslöshet, försörjningsstödsberoende och socialt utanförskap riskerar att reproduceras. Södertälje och stadsdelarnas framtid Storstadspolitikens fas två är aviserad att fortsätta under perioden För ändamålet att ta fram strategier för det långsiktiga lokala utvecklingsarbetet har regeringen tillskjutit miljoner kronor, 1 miljon per stadsdel, för det strategiska utvecklingsarbetet. Syftet med dessa medel är att forma en utvecklingsstrategi för storstadsarbetets fyra stadsdelar i anknytning till ett breddat perspektiv på såväl Södertälje kommun som Stockholmsregionen i sin helhet. Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse