Rösta 25 maj. fokus. Påverka europas framtid: en tidning från eu-kommissionen # Har du två minuter? Gå och rösta!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rösta 25 maj. fokus. Påverka europas framtid: en tidning från eu-kommissionen #2 2014. Har du två minuter? Gå och rösta!"

Transkript

1 europa fokus # i detta nummer cecilia malmström om valet vem ska styra eu? sveriges toppkandidater en tidning från eu-kommissionen Har du två minuter? Gå och rösta! Påverka europas framtid: Rösta 25 maj

2 Europa är ingenting utan sina medborgare LEDARE Vi har mycket att tacka EU för foto: sanna skerdén Under de senaste decennierna har vi sett en samhällelig och ekonomisk utveckling utan dess like. Globaliseringen präglar den aktuella världsordningen. Gränserna suddas ut allt mer. En ökad social, kulturell och ekonomisk integration erbjuder många nya möjligheter. Ungefär en femtedel av ökningen av levnadsstandarden i Europa sedan 1960-talet beräknas ha skett tack vare globaliseringen. Att världen krymper för givetvis med sig mycket gott. Men detta ställer också krav på ett gemensamt och starkt samarbete mellan Europas nationer. Historien har lärt oss betydelsen av att arbeta tillsammans för det gemensamma bästa. Den 9 maj är det Europadagen, en dag som både symboliserar minnet av en omvälvande, europeisk historia, såväl som hopp om framtiden. På Europadagen firar vi de över 60 år med fred och frihet som gått sedan vi lade grunden för den europeiska unionen i efterdyningarna av andra världskriget. Att vi har gått från ett Europa, härjat av krig och konflikter till en europeisk union präglad av samarbete är verkligen värt att uppmärksamma. Europadagen står för europeisk samhörighet och stolthet över det vi åstadkommit tillsammans. Många är onekligen de fördelar som medborgarna får ta del av. Svenskar är i allmänhet intresserade av omvärlden och de dörrar som medlemskapet i den europeiska unionen öppnar. Faktum är att svenskarna har den mest positiva inställningen till den fria rörligheten i hela EU. De frågor som ligger svenskarna varmast om hjärtat såsom den fria rörligheten, klimat och ekonomi är också några av Europapolitikens viktigaste frågor. De senaste åren har inneburit en stor prövning för det europeiska samarbetet. Lyckligtvis har vi tagit oss igenom det mest akuta skedet av den ekonomiska krisen, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Vi måste stärka Europas konkurrenskraft på den globala marknaden och öka sysselsättningen. Det gäller att få igång såväl ekonomisk tillväxt som framtidstro och att bekämpa den utspridda ungdomsarbetslösheten. Samtidigt får vi i vår strävan efter stabila finanser inte heller glömma bort klimatet. Det är viktigt att förstå att klimatfrågan berör många olika områden. EU:s klimatpolitik innehåller därför konkreta åtgärder för att verka förebyggande och begränsa effekterna av klimatförändringen, bland annat genom nya utsläppsmål för växthusgaser. Europa är ingenting utan sina medborgare. Under det gångna året har EU-medborgare kunnat möta politiker för att i över 50 öppna medborgardialoger runtom i Europa diskutera EU:s framtid, och dela med sig av sina förhoppningar och farhågor inför framtiden. I mars hölls den paneuropeiska medborgardialogen i Bryssel som en final på det europeiska medborgaråret Att över människor har deltagit i dialogerna under året är ett bevis på det stora engagemang som finns bland Europas medborgare. Dessvärre finns det även de som inte är för ett gemensamt och starkt samarbete mellan Europas nationer. Runt om i Europa blåser främlingsfientliga vindar och högerextrema partier skördar allt mer framgångar. I ett kallare politiskt klimat med social oro är det särskilt viktigt att vi värnar den ursprungliga tanken om fred och frihet som det europeiska projektet faktiskt bygger på. Det går inte att enbart fokusera på ekonomi och tillväxt, utan vi måste också lyfta fram våra gemensamma värderingar om öppenhet, respekt och tolerans. Mångfalden är Europas största styrka, och det är viktigt att påminna oss om att det trots allt finns mer som förenar än skiljer oss åt. Vi måste alla stå upp för demokrati, fred, försoning och mänskliga rättigheter. Betydelsen av demokrati blir kanske allt mer tydlig nu när vi ser pågående konflikter i vår närmiljö. Därför vill jag ta tillfället i akt att understryka betydelsen av att gå och rösta i Europaparlamentsvalet den 25 maj. En röst i Europaparlamentsvalet är varje medborgares möjlighet att påverka hur EU-politiken ska utformas i framtiden. Det är viktigt att vi engagerar oss för ett öppet och integrerat Europa där alla får plats. Så ta en minut och tänk till, vilket EU vill du leva i? Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige 2 fokus: europa

3 Från vänster: Jean-Claude Juncker. Foto: EPP. Martin Schultz. Foto: S&D. Guy Verhofstadt. Foto: ALDE. Ska Keller och José Bové. Foto: De Gröna. Alexis Tsipras. Foto: PEL. EU-partiernas toppkandidater vem blir eu-kommissionens nya ordförande? europeiska folkpartiet (epp) Jean-Claude Juncker, 59 år, utsågs i början av mars till EPP:s kandidat att bli ny ordförande i EU-kommissionen. Han var Luxemburgs premiärminister mellan 1995 och 2013 och representerar det kristna folkpartiet i hemlandet. Till EPP hör de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna. Sverige har idag fem representanter i partigruppen. ProGressiva förbundet av socialdemokrater (s&d) Martin Schultz valdes till kandidat till posten som ordförande i EU-kommissionen 1 mars. Ett val som det brittiska Labourpartiet inte stödde. Han är 58 år, tysk socialdemokrat och har suttit i Europaparlamentet sedan 2000 och är parlamentets talman sedan Till S&D hör Socialdemokraterna. Sverige har idag sex representanter i partigruppen. alliansen liberaler och demokrater för europa (alde) Guy Verhofstadt, 61 år, är ALDE:s kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande. Han är en liberal politiker från Belgien och var premiärminister mellan 1999 och Sedan 2009 sitter han i Europaparlamentet. Till ALDE hör Folkpartiet och Centern. Sverige har idag fyra representanter i partigruppen. de Gröna/euroPeiska fria alliansen (efa) José Bové och Ska Keller är de grönas huvudkandidater till Europaparlamentet och posten som EU-kommissionens ordförande. De utsågs efter en internetomröstning med deltagare i januari. José Bové är en 60 årig fransk bonde och syndikalist. Han sitter i Europaparlamentet sedan 2009 för EFA. Tyska Ska Keller är 32 år gammal och tillhör också de gröna i Europaparlamentet. Hon har specialiserat sig på migrationsfrågor. Till EFA hör Miljöpartiet och Piratpartiet. Sverige har idag fyra representanter i partigruppen. europeiska enade vänstern/ nordisk Grön vänster (Gue/nGl) Alexis Tsipras är 39 år och grekisk vänsterpolitiker. Han har suttit i det grekiska parlamentet sedan 2009 och leder oppositionen i parlamentet liksom vänsterblockets SYRIZA. Han är GUE/NLS:s kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande. Till GUE/NGL hör Vänsterpartiet, som har en representant i partigruppen. Gruppen Europeiska konservativa och reformister och Gruppen Frihet och demokrati i Europa har inga svenska representanter. För mer information om partigrupper och kandidater, se elections2014.eu valet så Går det till Den 25 maj väljer vi våra svenska ledamöter till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val, då det som beslutas i Europaparlamentet påverkar oss här i Sverige i allra högsta grad. Europaparlamentet stiftar lagar tillsammans med ministerrådet, där en minister från varje medlemsland ingår. Parlamentet beslutar också om EU:s budget, även det tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentet godkänner dessutom ledamöterna i EU-kommissionen, och kan säga nej till den nya kommissionen om man ogillar en kandidat, eller avsätta kommissionen genom en misstroendeomröstning. Dessutom väljer Europaparlamentet EU-kommissionens ordförande, efter förslag från Europeiska rådet, det vill säga alla stats- och regeringschefer inom EU. Val till Europaparlamentet pågår i alla EU-länder mellan den 22 och 25 maj. I Sverige väljer vi 20 ledamöter av parlamentets totalt 751 den 25 maj. Utlandssvenskar kan skicka sin brevröst till sin hemkommun från den 10 april. Från den 1 maj kan utlandssvenskar också rösta på svenska utlandsmyndigheter, som exempelvis ambassader. Medborgare från andra EU-länder som vill rösta här i Sverige har kunnat göra det om de anmält sig till röstlängden senast den 25 april. Den 7 maj kan vi börja förtidsrösta här i Sverige, bland annat på Europahuset på Regeringsgatan 65 i Stockholm. De ledamöter som vi väljer kommer troligen att tillhöra någon av de sju politiska grupper som finns i Europaparlamentet. fokus: europa 3

4 Cecilia Malmström uppmanar alla att gå och rösta i valet till Europaparlamentet. Europa står inför en rad helt avgörande utmaningar, som vi måste ta oss an tillsammans VALEt till EURopApARLAMEntEt: extra viktigt att rösta i år Att rösta i Europaparlamentsvalet är enormt viktigt. Med din röst bidrar du att styra Europa i den riktning du vill. Det säger vår EU-kommissionär, Cecilia Malmström inför Europaparlamentsvalet den 25 maj. Det är ett val som inte brukar locka lika många till valurnorna som våra egna riksdagsval. I år kan det bli annorlunda. Europa står inför många stora utmaningar just nu; ekonomin, klimatfrågan och flyktingfrågan till exempel. Många ifrågasätter grundläggande europeiska rättigheter och värden. Vilket Europa ska vi ha? Du kan vara med och bestämma, säger hon. Vi röstar till Europaparlamentet var femte år, den här gången är det extra viktigt att gå och rösta. Europaparlamentet medverkar nu i nästan all lagstiftning. Tack vare en ändring av EU:s fördrag är parlamentet med och beslutar i frågor som exempelvis brottsbekämpning, regler för fängelsestraff, polissamarbete och en del frågor inom handelspolitik och jordbruk. Dessutom är parlamentet med och röstar fram nästa ordförande i EU-kommissionen. Det finns en starkt främlingsfientlig våg i Europa och många högerextrema och populistiska partier ser ut att vinna mandat i det nya Europaparlamentet, säger Cecilia Malmström. Det är därför viktigt att alla som inte delar deras åsikter går och röstar för att minimera deras inflytande. Europaparlamentet har också fått en allt starkare roll internationellt de senaste åren. Det kommer att godkänna det frihandelsavtal med USA, som EU-kommissionen håller på att förhandla fram just nu. Europaparlamentet bidrar till att forma EU:s röst i utrikespolitiken. Parlamentarikerna sätter också press på regimer där mänskliga rättigheter inte följs. Varje år delar parlamentet ut Sacharovpriset till en person som har gjort stora insatser mot intolerans och förtryck. Europa står inför en rad helt avgörande utmaningar, som vi måste ta oss an tillsammans, menar Cecilia Malmström. Den största är att komma ur den ekonomiska krisen, att få igång tillväxt och konkurrenskraft och att se till att fler människor kommer i arbete. Det finns också stora utmaningar vad gäller energipolitiken. Vi behöver även sätta klimat och miljöfrågorna högre upp på den politiska agendan. Och fortsätta att utveckla en allt mer gemensam utrikespolitik med ett EU som talar med en stark enhetlig röst och står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och öppenhet i hela världen. Asylpolitiken tillhör Cecilia Malmströms politikområde, och hon har arbetat fram den nya asylpolitik som antogs i fjol. Nu gäller det att se till att den genomförs i alla medlemsländer så att flyktingar behandlas humant och rättsäkert i hela EU, säger hon. EU måste också titta på möjligheterna att upprätta fler lagliga vägar till Europa, så att flyktingar slipper riskera livet i sjöovärdiga båtar på Medelhavet och förlita sig på människosmugglare. Krisen i Ukraina kulminerade i mars när Ryssland annekterade den ukrainska Krimhalvön. Krisen i Ukraina och den ryska annekteringen av Krimregionen är en mycket tragisk påminnelse om att det fortfarande finns alternativ till demokrati i dagens Europa. Men förhoppningsvis kan Ukrainakrisen bli en påminnelse om hur viktigt det är att ta tillvara sina medborgerliga rättigheter inte minst att gå och rösta. 4 fokus: europa

5 de svenska toppnamnen i valet till europaparlamentet Vad vill politikerna åstadkomma i Europaparlamentet? Vi har frågat toppkandidaterna för de åtta svenska partier som är representerade i Europaparlamentet idag och som ställer upp i valet den 25 maj. 1. Vad anser du om EU:s klimatpolitik? 2. Vad anser du om EUkommissionens förslag om att EU ska kunna ingripa mot medlemsländer som bryter mot de mänskliga rättigheterna (Redings förslag om rättsstatsprincipen)? 3. Hur ska vi kunna skapa en ny berättelse om Europa, en gemensam europeisk identitet? 4. Hur ska EU bidra till att minska arbetslösheten i EU, framförallt bland ungdomar? Gunnar Hökmark (Moderata Samlingspartiet) 1. Klimatförändringen är en av de stora globala utmaningarna. Att få ett globalt klimatavtal på plats, där alla länder tar sin del av ansvaret, är den viktigaste insatsen för klimatet. EU-kommissionen har i sin färdplan till 2050 identifierat en 40-procentig utsläppsminskning till 2030, som det klimatmål som är mest kostnadseffektivt. Vi vill se ett ännu mer ambitiöst mål med en 50-procentig utsläppsminskning fram till Det är en god ambition men för att få verklig genomslagskraft måste vi också få övriga världen med oss. Det är viktigt att vi visar hur vår politik kombinerar höga klimatambitioner med ekonomisk tillväxt och välstånd. En politik som skadar vår konkurrenskraft och leder till färre jobb är ingen bra klimatstrategi, för den vinner inte resten av världen för vår sak. Här kan Sverige vara en förebild. Samtidigt som vi minskat våra utsläpp med 20 procent sedan 1990 har vår BNP ökat med närmare 60 procent. 2. Varje medlemsstat som bryter mot gemensamma regler och lagar ska mötas av en snabb reaktion och tydliga konsekvenser. Varje reaktion ska bygga på legal grund inom ramen för kommissionens ansvar för att värna fördraget. 3. Jag tror det är svårt att på artificiell väg söka frambringa den typen av känslostämningar. Sådant växer fram spontant och över tid. Vi är olika runt om i Europa och det är inget fel i det, snarare är det många gånger en styrka. Idén om att vara förenade i mångfald tycker jag vi bör bejaka. Det är mångfalden som är Europa. 4. EU gör ingenting av sig självt utan det är ansvariga politiker i parlamentet, rådet och kommissionen som kan bidra till goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt och nya jobb. Genom att utvidga den inre marknaden till tjänstesektorn, förhandla fram fler frihandelsavtal, värna den fria rörligheten och minska krångel och byråkrati kan vi ta stora steg framåt för ett mer företagsamt och dynamiskt Europa. Marit Paulsen (Folkpartiet liberalerna) 1. Det viktigaste för mig är koldioxidmålet. Det räcker inte att förhindra utsläpp av klimatgaser, utan vi måste fånga koldioxiden. Jord- och skogsbruket har verktyg för detta och måste få en större betydelse. 2. Jag är generellt för denna princip, men eftersom jag inte arbetar med dessa frågor i parlamentet har jag inte läst förslaget i detalj. 3. Historien upprepar sig. Vi har en svart/ vit historia i Europa och skiftningarna verkar upprepa sig. 4. Investera i gemensam infrastruktur, innovation, forskning etc. EU har inte kompetens att exempelvis finansiera bostadsbyggande för att stimulera arbetsmarknaden. Ett integrerat Europa... är ett Europa som skapar en gemenskap fokus: europa 5

6 Lars Adaktusson (Kristdemokraterna) 1. Klimatpolitiken är central och mycket viktig ur kristdemokratins förvaltarskapstanke. Inte minst är det angeläget att få till stånd ett globalt bindande mål om att reducera utsläppen av koldioxid till det stundande FN-klimattoppmötet i Paris 2015 för att klara tvågradersmålet. 2. Det förslag som EU-kommissionen lagt fram och som handlar om att skärpa kontrollen över EU-länder som tullar på demokratiska värderingar, är mycket bra anser vi Kristdemokrater. EU ska vara en garant för en fungerande rättsstat och att mänskliga rättigheter tillvaratas i medlemsländerna. Det nya förslaget till nytt ramverk för EU:s rättsliga samarbete ger en möjlighet för EU att varna ett medlemsland som bryter mot mänskliga rättigheter på ett tidigt stadium. Fallet med Ungern som hamnade på kollisionskurs med EU, sedan regeringen drivit igenom en rad tillägg i författningen som ansågs strida mot flera EU-lagar och -principer är ett exempel på en situation där EU kunde ha varnat tidigare. Detta anser vi är bra. 3. Ett integrerat Europa där vi lätt rör oss över gränser, där vi utan etableringshinder kan etablera företag över gränser och där man söker ett jobb i en stad man gillar oavsett om staden heter Östersund eller Rom, det är ett Europa som skapar en gemenskap och då också en berättelse om Europa. Jag vill arbeta för att de etableringshinder som idag finns inom EU tas bort så integreringen blir bättre och rörligheten större. 4. Beräkningar tyder på att om tjänstedirektivet införs fullt ut i alla medlemsländer skulle det leda till cirka nya jobb. Exempelvis skulle svenska välfärdsföretag kunna exportera sina tjänster i större utsträckning än de gör idag. Detta skulle göra EU mer konkurrenskraftigt och vara en början till att underlätta för företag att skapa nya jobb. Vidare så behöver medlemsstater förenkla byråkrati och hålla låga skatter på arbete. I konkreta termer handlar detta om att ta bort handelshindren på den inre marknaden. Kent Johansson (Centerpartiet) 1. Jag vill att EU ska ha en ambitiös miljöpolitik och vara världsledande på klimatområdet. Därför har jag i Europaparlamentet arbetat för att EU ska ha tre bindande, tuffa klimatmål till år 2030: för minskade utsläpp, högre andel förnybar energi och mer energieffektivisering. Målen och strategierna ska vi sätta gemensamt på europeisk nivå men sen är det lokala lösningar och tekniker som gäller. 2. Jag tycker det är bra steg i rätt riktning. Grundläggande demokratiska värderingar måste respekteras i alla EU:s medlemsländer. De krav som ställs på nya medlemmar bör så klart även gälla dem som redan är med i unionen. Det är möjligt att vi behöver ännu fler verktyg för att skydda mänskliga rättigheter till exempel böter eller indragna EU-medel för stater som bryter mot reglerna. 3. Alltför ofta är bilden av EU bara toppmöten, svarta bilar och stats- och regeringschefer. Men för mig handlar inte samarbetet i EU om staterna och byråkratin, utan om 500 miljoner människor. Det är ett Europa som bygger på civilsamhälle, föreningsliv, folkbildning och lokalt engagemang. För att göra Europa tillgängligt för det stora flertalet måste vi bygga samarbetet underifrån. Jag brukar säga att vi måste vända på Europa. 4. Vi kan underlätta för studier, praktik och jobb över gränserna. Det måste även gälla de med yrkesutbildningar, inte bara akademiker. Vi kan också rensa bland krångliga regler och riva hinder på den inre marknaden för att bidra till jobbskapande. De flesta jobben i Europa skapas av små och medelstora företag och de möter i dag alltför mycket regelkrångel. Isabella Lövin (Miljöpartiet) 1. Om inte vi, vilka? Om inte nu, när? Om världen ska klara av tvågradersmålet måste vi ställa om våra samhällen mot kraftigt reducerade utsläpp av koldioxid, och vi måste börja nu, genast! Därför är jag mycket besviken på EU-kommissionen som enbart föreslår att minska utsläppen med 40 procent till år 2030, utan bindande mål på förnybar energi eller energieffektivisering. Och jag är ännu mer besviken på medlemsländerna som inte ens kan ställa sig bakom detta oambitiösa mål. Vi behöver ha målsättningen minst 60 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 1990, och minst 45 procent förnybar energi, om vi på allvar ska dra igång den gröna omställning som kommer att skapa nya jobb, och ge Europa hopp för framtiden. 2. EU måste få fler och starkare verktyg för sanktioner mot ett medlemsland som bryter mot grundläggande krav på demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd för minoriteter. Det kan handla om att utdöma böter, att ogiltigförklara diskriminerande lagstiftning eller att göra det lättare att tillfälligt frånta landet rösträtten i EU. Innan dess kan det vara lämpligt att man t.ex. utfärdar ett "gult kort". 3. Jag vill att barn och ungdomar ska kunna känna framtidstro, och inte ha klimatångest. Därför måste vi alla jobba mot att skapa ett hållbart samhälle där vi bromsat klimatförändringarna och fått en resurssnål, cirkulär ekonomi. Då krävs ett fungerande EU-samarbete, men också globalt samarbete. Berättelsen om Europa kan bli en historia för andra kontinenter att ta efter. Men då krävs att medborgarna uppfattar att EU är för dem och inte bara en marknad som gynnar företagen. 4. Minst en halv miljon fler jobb ligger i potten om Europa väljer tre bindande klimatmål det visar bland annat EU-kommissionens egna analyser. Med minskat beroende av dyra importer av energi får EU:s länder pengar över att satsa på en grön omställning av samhället. Vi kan underlätta för studier, praktik och jobb över gränserna 6 fokus: europa

7 Christian Engström (Piratpartiet) 1. Det är alldeles för mycket tjafs om procentsatser långt fram i tiden, och alldeles för lite diskussion om konkreta åtgärder här och nu. Piratpartiet vill begränsa innovationshämmande patent inom både miljö, klimat och andra områden. Det skulle gynna teknologiöverföring till tredje världen och ett snabbare införande av modern miljövänlig teknik i våra egna länder. 2. Att värna allas grundläggande rättigheter är EU:s viktigaste uppgift, och kommissionen bör göra den. Men att ge EU ytterligare befogenheter är inte självklart, så länge det demokratiska underskottet är så stort. Kommissionär Redings förslag om att ge EU mer makt under nuvarande grundfördrag är ett spel för gallerierna. Vi vill se ett helt nytt grundfördrag och då kan vi diskutera hur EU kan garantera de medborgerliga fri- och rättigheterna. 3. Det går inte att få medborgarna att plötsligt bli EU-kramare genom att "skapa en ny berättelse". Att så många är skeptiska till EU beror på att EU är för odemokratiskt och för långt från medborgarna. Den enda lösningen är ett nytt grundfördrag som först ska godkännas i en folkomröstning. Sedan får varje land bestämma om det vill vara med eller inte. Det garanterar att fördraget inte flyttar mer makt än nödvändigt till EU, för att inte viktiga länder ska välja att stå utanför. 4. Ansvaret för den ekonomiska politiken ligger på medlemsländerna. Det EU kan göra för att förbättra ekonomin är strukturella frågor, för att säkerställa konkurrensen och främja tillväxt och innovation. EU måste garantera nätneutraliteten, storföretag ska inte få hindra konkurrensen genom att köpa sig gräddfil på internet. Vi behöver en reformerad upphovsrätt som dels slutar kriminalisera den unga generationen, dels skapar förutsättningar för en digital inre marknad istället för de 28 nationella marknader vi har idag. Patentsystemet är ett hinder för innovation och företagande i Europa. Vidare måste vi få till en demokratisering av EU även av ekonomiska skäl. Idag har lobbyister och särintressen alldeles för stor makt. Marita Ulvskog (Socialdemokraterna) 1. Den stora frågan nu handlar om hur EU: klimatpolitik ska se ut efter Och vi socialdemokrater driver att vi ska ha tre bindande mål för att minska klimatutsläppen, bygga ut den förnybara energin och energieffektivisering. EU-valet blir avgörande för hur det blir med klimatpolitiken: för moderaterna vill ju både skrota både målet för förnybar energi och energieffektivisering och det tror vi inte är ett framgångsrecept. 2. Alla stater som vill gå med i EU-klubben ska följa reglerna: rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är orimligt att låta medlemsstater bryta mot dessa kriterier när de väl blivit medlemmar. Vi stöder införandet av Köpenhamnskommmission som ska se över att medlemsstaterna respekterar kriterierna som är ett krav för gå med i EU. 3. Jag tror inte vi behöver skapa en berättelse om Europa, utan vi är självständiga medlemsländer som samarbetar för att lösa gemensamma problem och skapa möjligheter för människor att resa och arbeta i andra EU-länder. Jag har en kritisk inställning till EU och tycker att EU ska ägna sig åt det som skapar nytta för människorna: arbetstagares rättigheter, klimat och jobb. Varken mer eller mindre. 4. EU har ett antal verktyg för att minska ungdomsarbetslösheten. Ungdomsgarantin - där varje EU-land ska garantera att alla arbetslösa unga inom max fyra mån får ett erbjudande om jobb, praktik, lärlingsanställning eller utbildning är ett bra exempel på hur arbetet på de båda nivåerna går ihop. Andra EU-områden har också direkt betydelse för ungdomsarbetslösheten. Det gäller bl a socialfonden (projekt för unga), utbytesprogrammet Erasmus+, EU-jobbportalen EURES, samt de nya EU-initiativen för kunskapsutbyte om lärlingsprogram och samverkan för bättre praktikplatser. Vi ska också se till att satsa på forskning och infrastruktur. Där gör EU-pengarna ordentlig nytta. Malin Björk (Vänsterpartiet) 1. Vi anser att EU:s ambitioner på klimatområdet är otillräckliga. Jag tror att människor vill leva i en värld där alla har tillgång till vatten, elektricitet och mat, utan antibiotika och kemikalier. Det är inte den värld vi lever. EU:s åtstramningspolitik har lett till att människor i Portugal idag är utan vatten, för att de inte har råd att betala vattenräkningen till de privata ägarna. Det finns för lite som sporrar medlemsstaterna och företagen att ta tag i klimatomställningen. EU måste gå i bräschen för en total klimatomställning, utan privata vinstintressen. 2. Kommissionär Redings förslag ger EU-kommissionen större makt över medlemsstaterna. Vi vill att makten främst ska ligga hos medlemsländerna. Vi vill inte ge mer makt till EU eller Kommissionen. EU-kommissionen är inte folkvald, utan består av byråkrater. Kommissionen ska gynna EU:s intressen, inte medlemsländernas. Arbetet sker dessutom utan transparens eller offentlighetsprincip. Vänsterpartiet anser att Europarådet har en central roll som den mellanstatliga arena där Europas samtliga länder kan samlas för utbyte, samarbete och dialog. I ett Europa där spänningarna och motsättningarna tyvärr ökar har Europarådet en central roll att spela. 3. Vi behöver ingen ny berättelse. De europeiska länderna har sina egna traditioner, kulturer och historier och vi ska bejaka våra olikheter och variationer istället för att trycka in alla i en och samma mall. Vi står för ett öppet, mångkulturellt Europa där alla människor får plats. 4. Den åtstramningspolitik EU förespråkar har lett till fördjupad kris och extrem omfördelning till bankernas fördel och människors nackdel. Istället för åtstramningar ska vi investera oss ur krisen och samtidigt skapa ett hållbart samhälle. Investeringen kräver satsning, inte nedskärningar, i offentlig sektor. Både för att skapa jobb och för att en fungerande offentlig sektor är nödvändig för att privata företag ska kunna anställa och för att unga och kvinnor ska kunna komma ut i arbetslivet. Vi vill göra omfattande och hållbara investeringar för framtiden i infrastruktur, bostäder, utbildning och välfärden. Isabella LÖVIN Foto: Fredrik Hjerling. Marit PAULSEN Foto: Per Johansson, Procard AB. Marit PAULSEN 2 Foto: ALDE, Europaparlamentet. Malin Björk Foto: Kalle Larsson. Gunnar Hökmark Foto: Europa- PARLAMENTET. Christian Engström Foto: Jonathan Rieder Lundkvist. Kent Johansson Foto: Centerbilder. Lars Adaktusson Foto: Kristdemokraterna. Marita Ulvskog Foto: Socialdemokraterna. fokus: europa 7

8 kulturell mångfald och pluralism ska ge oss ett nytt europa Vi behöver en ny berättelse om Europa för att motverka nationalism, populism och öka medborgarnas förtroende för EU. Det anser EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. 1 mars var första delen av berättelsen klar, då presenterade den kulturkommitté, som arbetat med projektet, sin deklaration om det framtida Europa vid en konferens i Berlin. Rolf Gustavsson, Susanne Jenner och Karl-Erik Norrman diskuterade EU:s framtid på Europaforum i Hässleholm. Foto: Jens Christian EU bildades när Europa fortfarande låg i ruiner efter andra världskriget. Och målet var att förhindra nya krig. Tiderna förändras och nu är Europa en del i en globaliserad värld, samtidigt som det finns starka röster i Europa för protektionism och nationalism. När José Manuel Barroso efterlyste en ny berättelse om Europa för ett år sedan uppmanade han konstnärer, intellektuella, forskare och alla andra EU-medborgare att diskutera vår historia och våra värderingar och utifrån det utarbeta en ny berättelse om Europa. Att vi söker en ny berättelse av Europa betyder inte att vi inte längre tror på EU:s existensberättigande, tvärtom. Men jag tror att vi i början av 2000-talet måste fortsätta att berätta historien om Europa, särskilt för den nya generationen, sade han då. Sedan dess har en kulturkommitté utsetts, där konstnärer, intellektuella, forskare och akademiker ingått. Efter den inledande konferensen i Bryssel har ytterligare två hållits, en i Warszawa och en i Milano innan den slutliga konferensen hölls i Berlin, där också deklarationen presenterades. Europa behöver en ny renässans, skriver kommittén i sin deklaration, och behöver kämpa för en hållbar livsstil och hållbar utveckling. Detta ska ske genom bland annat kulturell mångfald och pluralism. Europa måste också erkänna att kultur är en viktig källa till näring för Europas sociala och politiska organ. Europa behöver förstås också vetenskapen för att öka användningen av förnybara energikällor, och för att öka människors välbefinnande. Men Europa behöver också konsten och måste inse värdet av vårt gemensamma kulturarv, gemensamt för alla EU-medborgare. För att lyckas med detta nya Europa behövs modiga, fantasifulla och upplysta politiska ledare, skriver kommittén. Men Europa behöver också konstnärer och vetenskapsmän, lärare och journalister, historiker och sociologer, entreprenörer och tjänstemän som är beredda att gå bortom sin egen bekvämlighet för att ta på sig nytt ansvar gentemot Europa. Slutligen behöver EU-medborgare höja sina röster och delta i det europeiska offentliga debatten och dela sina berättelser. Läxan vi lärt oss i EU har varit att vi inte får mångfald genom separation eller segregation eller genom att bygga fler murar eller staket, utan genom att acceptera och integrera skillnaderna, sade José Manuel Barrosos i sitt tal i Berlin. Vi behöver samarbete, inte konfrontation, vi behöver enighet, inte fler konflikter. Kulturkommitténs deklaration markerar avslutningen på det första steget mot en ny berättelse för Europa, men som kommittén skriver i sin deklaration: Detta dokument är inte en slutpunkt. Snarare är det en katalysator som vi hoppas kommer att utlösa fler inlägg i debatten. Berättelsen om Europa stod också på dagordningen under EU-kommissionens dag vid Europaforum i Hässleholm i slutet av mars. Under ledning av Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens svenska representation, diskuterades vår gemensamma framtid av Karl-Erik Norrman, ambassadör och generaldirektör vid Europeiska kulturparlamentet i Berlin, Susanne Jenner, verksamhetschef vid Ekumeniska EU-kontoret i Stockholm och journalisten Rolf Gustavsson, mångårig korrespondent i Bryssel för Svenska Dagbladet. Vi behöver samarbete, inte konfrontation, vi behöver enighet, inte fler konflikter 8 fokus: europa

9 Engagerad publik och intressanta diskussioner väntar runt om i landet den 9 maj. Foto: Jens Christian Så firas europadagen i Sverige den 9 maj Europaparlamentsvalet den 25 maj är det övergripande temat för Europadagen den 9 maj. Då ordnar EU-kommissiones representation i Sverige, tillsammans med Europaparlamentets informationskontor, en heldag med seminarier i Europahuset i Stockholm. Europadagen firas också runt om i landet på flera Europa-direktkontor. Stockholm En heldag med seminarier i Europahuset. Start klockan 8.00 med ett samtal om hur opinionen påverkar EU-valet. Seminarierna tar upp ett antal aktuella och relevanta Europafrågor, som EU:s framtid vem skriver den europeiska storyn?, vilket är rubriken på dagens lunchseminarium. EU:s framtid är en ständigt aktuell fråga, nu mer än någonsin med Europaparlamentsvalet senare i maj, men också med tanke på den ekonomiska krisen, som minskat förtroendet för de politiska institutionerna som påverkat det europeiska projektet i grunden. Så frågan är vad som behövs för att öka medborgarnas engagemang och förtroende för EU? Vid seminariet kommer bland annat frågor om vilka värderingar, kulturella och historiska aspekter som förenar dagens Europa att diskuteras. Och vilken gemensam berättelse som EU:s framtid borde vila på. Dagen avslutas klockan med en valdebatt där förstanamnen på de politiska partiernas listor till Europaparlamentet medverkar. Debatten följs av utdelningen av utmärkelsen Årets europé Vid seminariet i Stockholm samarbetar EU-kommissionens svenska representation med Regeringskansliet, SKL, Handelskammaren, LO, TCO, SACO och Svenskt Näringsliv. Läs hela programmet för Europadagen i Stockholm: europadagen.se Västsverige Europaveckan pågår i Västsverige mellan 5 och 11 maj och den 6 maj hålls seminarier i Nordstan i Göteborg klockan , på temat Uppdrag ungdomarnas Europa. Där bjuds det också på debatter mellan Europaparlamentariker, riksdagsledamöter, kommunalråd, medlemmar i ungdomsförbund, forskare och tjänstemän. Temat är hållbar utveckling. Den 9 maj klockan kommer EU-kommissionär Cecilia Malmström till Stadsbiblioteket i Göteborg för att diskutera Europafrågor. Cecilia Malmström deltar också i ett seminarium på Göteborgs universitet klockan I Västsverige arrangerar också Europa direktkontoren en tävling för elever i gymnasiets årskurs 1 i Västra Götaland, med temat Uppdrag Ungdomarnas Europa. Syftet är att skapa uppmärksamhet och intresse för delaktighet, EU och Europaveckan bland ungdomarna. Jönköping 9 maj mellan klockan och pågår en paneldebatt på Europa direktkontoret i Stadsbiblioteket i Jönköping inför Europaparlamentsvalet. Södertälje Södertälje stadshus, lokal Estrad, klockan den 9 maj. Dagen inleds bland annat med sång av elever från kulturskolan i Södertälje. Här ordnas också debatt inför parlamentsvalet. Medverkande i debatten är lokalpolitikerna Metin Rhawi (S), Staffan Norberg (V), Isak Besimo (MP), Robert Hannah (FP), Nina Wahlin (C) och Arba Kokalari (M). Efter debatten följer en föreläsning om HBTQ med människorättsjuristen Robert Hannah. Bromma Alviks torg 9 maj klockan och Ekumeniska EU-kontoret i Bromma bjuder på mat. Boken A taste of Europe delas ut. Läs mer om vad ditt Europa direktkontor har för sig på ec.europa.eu/sweden fokus: europa 9

10 umeå årets kulturhuvudstad: Hela europa kom till invigningen Invigningshelgen i månadsskiftet januari-februari präglades av mötet mellan is och eld. Foto: Jonatan Stalhos. I månadsskiftet januari februari invigdes Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå. Det blev en helg med mörker och ljus, is och eld. Gäster från hela Europa strömmade till och deltog med umeborna i invigningsceremonin på Umeälven. investeringar i kultur skapar innovationer, vilket skapar tillväxt För Umeås del gick startskottet för Kulturhuvudstadsåret mycket tidigare var kommunalrådet Marie- Louise Rönnmark på studiebesök i Glasgow, som var det årets kulturhuvudstad, och blev väldigt imponerad, berättar kulturhuvudstadsdirektören i Umeå, Jan Björinge. Till saken hör att Umeå har satsat på kultur sedan mitten av 1970-talet, som en del i sin tillväxtstrategi. Enligt tillväxtstrategin ska befolkningen i Umeå 2050 vara personer, jämför med knappt idag. För att vi ska lyckas med det måste universitetet locka de bästa forskarna, de bästa lärarna och de bästa eleverna. Det lyckas vi bara med om Umeå är en attraktiv stad. Och ett rikt kulturutbud gör staden attraktiv. Så investeringar i kultur skapar innovationer, vilket skapar tillväxt, säger Jan Björinge. Och det missionerar vi om ute i Europa eftersom vi tror på att det är lösningen på krisen i Europa. Invigningshelgen lockade många människor, den internationella pressen har också strömmat till fler än man i Umeå kunde tänka sig. Många vill också synas tillsammans med oss, nu närmast kommer representanter för italienska Siena hit på studiebesök och för att visa upp sig. Siena är en av kandidaterna till att bli kulturhuvudstad Umeå är den nordligaste kulturhuvudstaden någonsin och den samiska kulturen tar stor plats. Nu fortsätter kulturhuvudstadsåret och dess åtta olika samiska årstider. Programmet är indelat i åtta delar, med åtta olika invigningar, åtta olika teman och åtta olika samiska separatutställningar. Och åtta olika anledningar att besöka Umeå, vilket gynnar besöksnäringen, säger Jan Björinge. Jan Björinge är direktör för kulturhuvudstadsåret i Umeå. Foto: Henrik Olofsson 10 fokus: europa

11 Mötet i Bryssel ändrade Mirjas syn på EU Det diskuterades och debatterades livligt vid medborgardialogen i Umeå den 9 april. Mirja Wallström har deltagit i flera av EU:s medborgardialoger. De har förändrat hennes syn på EU. tidigare var jag ganska skeptisk, men nu vet jag att EU-politikerna är människor med driv. och ska vi förändra Europa till det bättre måste vi vara med och påverka, det kan vi inte göra utanför. Mirja Wallström är gymnasielärare i samhällskunskap och spanska på Dragonskolan i Umeå. Hon har redan deltagit i flera medborgardialoger. Efter att ha deltagit i Stockholm blev hon utplockad för att delta i den paneuropeiska medborgardialogen i Bryssel i slutet av mars. Jag blev peppad av dialogen i Stockholm och insåg att vi måste vara aktiva om vi ska kunna vara med och påverka EU, om vi vill att EU ska förändras åt något håll. Den 9 april kom medborgardialogen så till hennes hemstad Umeå som en del i det Europeiska medborgaråret, en satsning för att öka kunskapen och debatten om EU-frågor. Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens svenska representation, fanns på plats i Umeå tillsammans med Europaparlamentarikerna Jens Nilsson (S) och Cecilia Wikström (FP) för att diskutera och svara på frågor från publiken. Det är jättebra att vi fick en medborgardialog här i Umeå, dels är det viktiga saker som diskuterades, dels är ju EU-motståndet större här i norr än längre söderut och en dialog kan säkert påverka opinionen, säger Mirja Wallström. Dessförinnan hade Mirja tillsammans med nio andra svenska representanter rest till Bryssel för att diskutera och komma med förslag i olika ämnen. Totalt var det 180 deltagare från EU:s alla medlemsländer som möttes i mindre grupper och fick diskutera problem och lösningar på olika EU-frågor innan alla samtal sammanfattades. Dagen avslutades med att EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso talade om EU och framtiden. Det var en intensiv dag, men intressant. Det är långt till Bryssel, men väl där upptäcker man att vi är rätt lika oavsett varifrån vi kommer och att vi har mer gemensamt än man tror så här i utkanten av Europa. Jag önskar att fler kunde få chansen att vara på plats i Bryssel för att se hur allt hänger ihop. Och vi måste inse att det finns problem vi inte kan lösa land för land, som miljöfrågorna, ekonomin, flyktingproblematiken, utan dem måste vi lösa tillsammans. Nu har Mirjas elever börjat arbeta med temat EU inför Europaparlamentsvalet den 25 maj. EU är ett ämne som borde ta större plats i undervisningen, nu går eleverna i tredje ring och tar snart studenten. Eftersom Europaparlamentsvalet är i antågande, så passar det bra för mig och mina elever att fokusera mycket på detta nu och eleverna tycker ämnet är jättespännande. Mirja Wallström har deltagit i flera medborgardialoger. Det finns problem vi inte kan lösa land för land, vi måste lösa dem tillsammans fokus: europa 11

12 MytERna om EU del 8:»det mesta av eu:s budget Går till jordbruksstöd«nej, så är det inte. på 1950-talet, då den Europeiska kol- och stålunionen bildades, rådde matbrist i Europa så jordbruket blev en viktig fråga för medlemsländerna. En gemensam jordbrukspolitik infördes och också jordbruksstöd. Stödet finns kvar, och uppgår nu till nära 40 procent av EU:s totala MiljaRdstöd till UkRaina EU kommer att stödja Ukraina ekonomiskt de närmaste åren med minst 11 miljarder euro. Det beslutade EU-kommissionen i början av mars. Anledningen är krisen i Ukraina och målet är att stödja Ukrainas ekonomiska och politiska reformer. EU:s främsta prioritet är att den nuvarande krisen får en fredlig lösning som följer internationell rätt, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Samtidigt bör det internationella samfundet mobilisera för att hjälpa Ukraina till en stabil ekonomi, samt främja politiska och ekonomiska reformer. budget att jämföra med nära 75 procent under 1970-talet. Jordbrukspolitiken har reformerats genom åren och nu delas stödet upp i två delar, dels jordbruksstöd som går till jordbrukarna, och dels till stöd för utveckling av hela landsbygden. Har du 2 minuter över? Gå och rösta i europaparlamentsvalet den 25 maj! Visste du att det finns vallokaler i Sverige? Med en kort promenad når de allra flesta svenskarna sina valurnor. Det tar sedan högst två minuter att rösta. Att rösta i valet den 25 maj är säkerligen det snabbaste och enklaste sättet för oss medborgare att vara med och påverka framtidens Europa. Här hittar du närmsta vallokal: val.se 9 maj en viktig dag för EU Ett Europa i ruiner och en fast vilja att förhindra ett nytt stort krig. Det var grunderna för det som skulle bli EU. 1950, fem år efter krigsslutet, kämpade de europeiska länderna fortfarande för att bygga upp sina länder igen. Samtidigt var de fast beslutna att förhindra ett nytt krig. Den franske utrikesministern Robert Schuman presenterade en deklaration den 9 maj 1950, den så kallade Schumandeklarationen, där han föreslog en kol- och stålunion mellan de gamla fienderna tyskland och Frankrike. tanken var att gemensamma ekonomiska intressen skulle ge högre levnadsstandard och förhindra framtida krig. Kol- och stålunionen blev början till dagens EU, och grundarländerna Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, nederländerna och Västtyskland har fått sällskap av så gott som alla europeiska länder. 9 maj firas sedan 1985 med olika aktiviteter för att föra EU:s institutioner närmare medborgarna och öka kontakten mellan invånarna. Robert Schuman deklarerade den 9 maj. KontAKtUPPGIFtEr Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: pernilla Baralt tel: Mobil: E-post: pressekreterare: Johan Wullt tel: E-post: Chef för representationen: pierre Schellekens tel: , E-post: EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sverige EU:s officiella hemsida: europa.eu Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Sverige. produktion: Factum. omslagsfoto: notesandsnaps tryck: Skaraborgs offset, april 2014.

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare EU och småföretagen - och Sveriges småföretagare EU och Småföretagen Sammanfattning Så många som sju av tio svenska småföretagare uppger att de kommer att rösta i den 7 juni. De viktigaste frågorna är

Läs mer

Fakta om undersökningarna

Fakta om undersökningarna - - 9 EU företagens eller medborgarnas projekt? Välkomna! Anders Ydstedt, Svensk Tidskrift Christina Riksén, Stiftelsen Sverige i Europa Allmänhetens respektive företagares syn på EUfrågor Örjan Hultåker,

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Valet är avgörande: Socialdemokraterna kan bli största parlamentsgrupp i EU Mandatfördelning

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

Eu-valet i Halland 25 maj 2014

Eu-valet i Halland 25 maj 2014 Eu-valet i Halland 25 maj 2014 NÄR? Valet till EU-parlamentet sker i hela EU samtidigt. Den 25 maj kan man gå till vallokalen och rösta. Den 7 maj öppnar förtidsröstningen. VEM? Du som är svensk medborgare

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Jens Nilsson. Europaparlamentariker (S) Demokratin och solidariteten måste erövras av varje ny generation.

Jens Nilsson. Europaparlamentariker (S) Demokratin och solidariteten måste erövras av varje ny generation. Demokratin och solidariteten måste erövras av varje ny generation. Vad gör Europaparlamentet? Europaparlamentet kan liknas vid Europas riksdag. 754 ledamöter från 27 länder sitter i Europaparlamentet.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Res, plugga & jobba. fokus. Europas inre marknad fyller 20 år. en tidning från eu-kommissionen #5 2012

Res, plugga & jobba. fokus. Europas inre marknad fyller 20 år. en tidning från eu-kommissionen #5 2012 europa fokus #5 2012 i detta nummer möt oss i gallerian dina rättigheter i eu världens största ekonomi vinn en eu-goodiebag en tidning från eu-kommissionen Res, plugga & jobba Europas inre marknad fyller

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

En demokratisk Europeisk Union byggd på en progressiv informationspolitik VALSTRATEGI

En demokratisk Europeisk Union byggd på en progressiv informationspolitik VALSTRATEGI En demokratisk Europeisk Union byggd på en progressiv informationspolitik Syftet med detta dokument är att förklara hur Ung Pirat ser på valet och vad förbundet kommer att göra under valrörelsen. Dokumentet

Läs mer

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com EU-valet på 5 minuter Europeiska unionen 2014 - Europaparlamentet Vad är Europaparlamentet? Europaparlamentet är världens enda gränsöverskridande parlament

Läs mer

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Annika Korzinek EU-Kommissionens Representation i Sverige Europaforum Norra Sverige, 12 mars 2015 EU-kommissionen, Representationen i Sverige Vår

Läs mer

EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE

EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE Sid 2 (8) HUVUDBUDSKAP Rättvisa villkor och fler jobb Det är ett historiskt misslyckande att 26 miljoner människor i dag saknar

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Nyhetsbrev om inre marknaden

Nyhetsbrev om inre marknaden NR. 7 Inre marknadsenheten 2004-06-04 Richard Rosengren Nyhetsbrev om inre marknaden Detta nyhetsbrev redogör kortfattat för vad som händer och har hänt på den inre marknaden. Det är indelat i tre delar:

Läs mer

Valdebatt om migranterna inom EU

Valdebatt om migranterna inom EU Foto från The Telegraph Valdebatt om migranterna inom EU med kandidaterna till EU-parlamentet2014 (V, S, MP, FP, KD, M) Arr. Immigrant-institutet EU-parlamentsvalet närmar sig! Den 25 maj 2014 hålls det

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET MED VÄLJAREN PER TELEFON FÖR DIG SOM VALARBETARE

EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET MED VÄLJAREN PER TELEFON FÖR DIG SOM VALARBETARE EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET MED VÄLJAREN PER TELEFON FÖR DIG SOM VALARBETARE Sid 2 (8) HUVUDBUDSKAP Rättvisa villkor och fler jobb Det är ett historiskt misslyckande att 26 miljoner människor

Läs mer

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500. December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga Regeringsbeslut II:9 2009-02-19 U2009/406/G Utbildningsdepartementet Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007 104 22 Stockholm Uppdrag till Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET

HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET Analysen av hur demokratiskt EU och dess institutioner fungerar, bör ske i ett flernivåperspektiv.

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm Moderaterna tappar Moderaterna toppar inte längre förtroendet för att kunna lösa arbetslösheten, S är nu rejält om. Socialdemokraterna syns mest och knappar in även på det parti som gör bäst jobb. Fredrik

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA.

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Seger för ett hållart fiske! Miljöpartiets Isaella Lövin har gjort avtryck i förändringen av EU:s fiskepolitik. Här får du veta hur det

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer