KVALITETSARBETE PÅ MALMÖ HÖGSKOLA DÅ OCH NU MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSARBETE PÅ MALMÖ HÖGSKOLA DÅ OCH NU MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN"

Transkript

1 KVALITETSARBETE PÅ MALMÖ HÖGSKOLA DÅ OCH NU MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN

2 kvalitetsarbete på malmö högskola Då och nu med sikte på framtiden malmö högskola, 2006

3 Malmö högskola 2006 Författarna ansvarar för innehållet i sina respektive texter. Redaktör: Viveca Serder Grafisk form: Marie-Louise Friberg Foto: Porträttbilder: Gisela Svedberg Omslag och miljöbilder: Stefan Lindblom, samt porträtt sidan 7 Tryck och repro: Prinfo, Malmö, 2006

4 Innehåll FÖRORD KVALITETSARBETE DÅ OCH NU MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN! FÖRFATTARNA INTRODUKTION I UTBILDNINGEN Linda Karlsson, Asko Kauppinen, Therese Kinnberg, Mikael Mattesson och Per Vult von Steyern KURSVÄRDERINGAR Christel Brost, Marie Engström-Henriksson, John Niubo, Therese Persson och Viveca Serder BEDÖMNING AV STUDENTERNAS PRESTATIONER Jean Hudson, Kerstin Knutsson, Henriette Lucander, Marie Skedinger-Jacobson och Hanna Svensson LÄRANDE FÖR ARBETSLIVET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING.89 Mari Bergqvist, Cilla Hansson, Leif Leisnert, Madeleine Rohlin och Charlotte Stölten UPPFÖLJNING AV STUDENTERNA UNDER OCH EFTER UTBILDNINGEN.103 Claes Gullberg, Jörgen Ivarsson, Annelis Jönsson, Jane Lundberg och Bodil Persson MALMÖ HÖGSKOLA PLAN FÖR KVALITETSARBETE INOM GRUNDUTBILDNINGEN MALMÖ HÖGSKOLAS KVALITETSARBETE

5 Förord i maj förra året fattade Malmö högskolas styrelse beslut om en kvalitetsplan för grundutbildningen för Fem viktiga aspekter på kvalitet uppmärksammas i denna plan, nämligen Introduktion, Kurs- och programvärderingar, Bedömning av studenternas prestationer, Lärande för arbetslivet - Verksamhetsförlagd utbildning, Uppföljning av studenterna under och efter utbildningen. Fem arbetsgrupper, med studenter och personal från högskolans alla områden, har sedan i höstas arbetat med dessa fem aspekter och tagit fram modeller att gå vidare med. Rapporterna från dessa fem arbetsgrupper har vi samlat i denna skrift. Kvalitetsarbetet på Malmö högskola ska vara långsiktigt och, för att citera kvalitetsplanen, vara värdeskapande och till nytta för verksamheten, dvs kvalitetsarbetet ska i första hand vara en utvecklingsprocess och i mindre utsträckning kontroll. Därför blir en viktig 7

6 princip för kvalitetsarbetet, för att åter citera kvalitetsplanen, kvalitet säkras och utvecklas således av oss som medarbetare och studenter vid Malmö högskolas områden och enheter och bygger på allas deltagande. Att på olika sätt, alltifrån seminarier för hela högskolan till workshops i mindre arbetsgrupper, fortsätta det arbete som igångsatts är mycket viktigt för Malmö högskola. Jag hoppas att denna skrift ska bli ett bra underlag för detta fortsatta arbete. Jag vill också tacka alla de medarbetare och studenter som på olika sätt bidragit till denna skrift. Det gäller dels den tidigare Grundutbildningsberedningen som tagit fram underlaget till kvalitetsplanen, dels alla de som deltagit i de fem arbetsgrupperna. Ingen nämnd och ingen glömd. lennart olausson 8

7 Kvalitetsarbete då och nu med sikte på framtiden! för att illustrera hur kvalitetsarbetet vid Malmö högskola har utvecklats under högskolans första åtta år har vi valt att i denna skrift presentera tre viktiga delar av detta arbete. Den första är de fem kvalitetsrapporter, som tagits fram under läsåret 2005/2006. Dessa rapporter är ett av resultaten av»plan för kvalitetsarbetet inom grundutbildningen vid Malmö högskola «. Denna plan är den andra viktiga illustrationen av högskolans kvalitetsarbete. Den tredje illustrationen är dokumentet»malmö högskolas kvalitetsarbete «. Detta dokument togs fram som Malmö högskolas bidrag till Högskoleverkets»Det bästa kvalitetsarbetet bland nordiska universitet/högskolor«och bygger på den första Kvalitetsplanen vid Malmö högskola från år De två kvalitetsplanerna från 2000 och 2005 har både gemensamma delar, vilket ska ses som uttryck för den kontinuitet och långsiktighet som präglar ett gott kvalitetsarbete, och naturligtvis också skilda delar. Vårt övergripande syfte med kvalitetsarbetet har varit att utbildningen skall vara planerad, ha ett innehåll och en utformning, som har Fokus på studentens lärande. Det främsta kvalitetsarbetet sker därför i det vardagliga mötet mellan studenter och medarbetare vid högskolan. En av de viktigaste komponenterna i kvalitetsarbetet är att utveckla alla medarbetares kompetens att handha ett sådant möte. Den första högskolepedagogiska kursen vid Malmö högskola, som startades 2000 och ges kontinuerligt sedan dess, fick därför namnet»att utvecklas som högskolelärare«. Vi har genomgående haft fyra ledord för kvalitetsarbetet nämligen: Koherens, Konsistens, Kontinuitet och Konflikt. I Kvalitetsplanen 9

8 söker vi uttolka dessa ledord. Båda kvalitetsplanerna bygger på de olika processerna i utbildningen nämligen: Planering och rekrytering, Introduktion, Genomförande och examination, Vägledning och stöd för fortsatta studier/yrkesliv samt Uppföljning av studenterna. Andra aspekter är olika i de två kvalitetsplanerna, som en naturlig följd av att Malmö högskola befunnit sig i olika skeden under dessa år. Den första Kvalitetsplanen ska ses utifrån de möjligheter som gavs för påverkan av en verksamhet i snabb uppbyggnad. Den utarbetades av dåvarande Kvalitetsnämnden, som bestod av områdenas/fakulteternas chefer, studenter, fackliga företrädare och undertecknade som ordförande respektive sekreterare. Ett stort antal nya program och kurser planerades och genomfördes. Med detta i åtanke blev Kurserna byggstenarna i kvalitetsarbetet en av de viktigaste delarna i kvalitetsarbetet. Vi utarbetade anvisningar till kursplaner och genomförde kurser och workshops för att stödja medarbetarna i deras dagliga arbete med kursutveckling. Studentperspektivet framhölls särskilt:»det är således speciellt betydelsefullt att utveckla studenternas inflytande och stödja åtgärder som utvecklar utbildningen ur ett studentperspektiv. Vidare är det viktigt att öka studenternas medverkan utifrån ett lärandeperspektiv. Det handlar om att skapa en miljö, där alla studenters färdigheter i att delta och leda förändringsarbete tränas och ger möjligheter till personlighetsutveckling.«andra åtgärder som prioriterades med studentperspektivet i fokus var Studenternas rättigheter och skyldigheter, Startenkät för nya studenter och Studenterna vid Malmö högskola Barometer Den senare genomfördes i samarbete med Studentkåren Malmö och Malmö stad studenter från högskolans sex områden/fakulteter gav sina synpunkter på fem aspekter: Introduktion till utbildningen, Kunskaper, förståelse och färdigheter, Examination, Inflytande/Återkoppling och Arbetslivsanknytning. Till vår glädje kunde vi konstatera att studenterna var mycket nöjda med sin utbildning. Det fanns emellertid svagheter som var genomgående. En sådan var introduktion till utbildningen. En annan var återkoppling till studenterna i samband med kursvärderingar och examinationer. Dessa resultat påverkade starkt innehåll och utformning av nästa kvalitetsplan. Kvalitetsplanen utarbetades i Grundutbildningsbe- 10

9 redningen, som bestod av en ledamot från varje område/fakultet, studenter, fackliga företrädare och undertecknade som ordförande respektive koordinator av arbetet. I detta skede prioriterades fem teman: Introduktion, Bedömning av studentens prestationer, Kursoch programvärderingar, Lärande för arbetslivet - Verksamhetsförlagd utbildning och Uppföljning av studenterna under och efter utbildningen. En arbetsgrupp utsågs för varje tema av Grundutbildningsberedningen efter förslag från områdena/fakulteterna och studentkårerna. Varje arbetsgrupp bestod av medarbetare och studenter representerande olika kunskapsområden. Grupperna fick i uppdrag att göra en kort kunskapsöversikt över sitt tema och ta fram goda exempel, göra en swot-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) och ta fram förslag på modeller och implementering. Varje grupp skulle också skriva en kortfattad rapport om sitt arbete. Tre seminarier där grupperna presenterade arbetet med sina respektive teman genomfördes också. De främsta syftena med dessa seminarier var att grupperna skulle få synpunkter och återkoppling på sitt arbete samt att alla skulle kunna vara delaktiga och lära av varandra. Gruppernas arbete och förslag presenteras i denna skrift i form av gruppernas slutrapporter. Grupperna har berättat att arbetet med de fem temana och framtagandet av rapporterna har varit mycket inspirerande och roligt. Framförallt har korsbefruktningen mellan olika kunskapsområden och erfarenheter varit berikande. I detta har de medverkande studenterna haft en framträdande roll. Vi hoppas att liknande mötesplatser, där studenter och medarbetare utvecklas tillsammans, fortsatt kommer att skapas och att denna skrift skall bli en inspirationskälla vid sådana möten med sikte på framtiden. madeleine rohlin viveca serder Ordförande i Kvalitetskoordinator Kvalitetsnämnden Prorektor

10 Författarna mari bergqvist, universitetsadjunkt, Lärarutbildningen, christel brost, universitetsadjunkt, Konst, kultur och kommunikation, marie engström-henriksson, universitetslektor, Hälsa och samhälle, claes gullberg, Studentkåren Malmö, cilla hansson, Studentkåren Malmö, jean hudson, professor, imer, jörgen ivarsson, utbildningsledare, Teknik och samhälle, annelis jönsson, professor, Lärarutbildningen, linda karlsson, bibliotekarie, Bibliotek och it, asko kauppinen, vik. universitetslektor, imer, therese kinnberg, Studentkåren Malmö, 12

11 kerstin knutsson, docent, universitetslektor, Odontologiska fakulteten, leif leisnert, klinikchef, Odontologiska fakulteten, lasse lindhagen, praktikkoordinator, imer, henriette lucander, programledare, Teknik och samhälle, jane lundberg, projektassistent, imer, mikael mattesson, informatör, Hälsa och samhälle, john niubo, gästlärare, Teknik och samhälle, bodil persson, universitetslektor, Hälsa och samhälle, therese persson, Studentkåren Malmö, madeleine rohlin, professor, Odontologiska fakulteten, viveca serder, koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor, marie skedinger-jacobson, universitetsadjunkt, Lärarutbildningen, per vult von steyern, studierektor, Odontologiska fakulteten, charlotte stölten, enhetschef, Hälsa och samhälle, hanna svensson, Studentkåren Malmö, 13

12 Therese Kinnberg och Mikael Matteson.

13 Introduktion med studentfokus Linda Karlsson, Asko Kauppinen, Therese Kinnberg, Mikael Matteson, Per Vult von Steyern, målet för arbetsgruppen har varit att utifrån studentens synvinkel ta fram en modell där en sekvens av introduktionsmoment fördelas över en tidslinje och där vi även försökt identifiera vem som är ansvarig för de olika delarna. Modellen kan fungera dels som ett stöd i förbättringsarbetet för att reflektera över befintliga introduktioner på program och kurser, dels som utgångspunkt vid planerandet av introduktionen på nya program och kurser. Detta stöd i planeringsprocessen är särskilt relevant eftersom flera nya program kommer att starta på Malmö högskola hösten I arbetet har gruppen förhållit sig till flertalet av de mål som nämns i Plan för kvalitetsarbete inom grundutbildningen , men att skapa redskap som belyser olika skäl till studenters studieavbrott har inte berörts. Däremot har vikten av att tidigt reflektera kring utbildningen och den framtida yrkesrollen berörts. Introduktion den generella bilden Högre utbildning är utmanande och nytt på många sätt det är en kultur, ett språk och en värld som studenten inte tidigare mött, det är dessutom för en stor grupp den första upplevelsen av eget ansvar. Att studenter tvingas möta studierna utan förvarning, mjukstart eller introduktion skapar onödig osäkerhet och ökar risken för att studenten känner misslyckande och till och med»hoppar av«sina studier. I diskussionerna kring introduktion har arbetsgruppen ständigt återkommit till två fraser: bemötande, och»rätt sak vid rätt tid«. Bemötande, för att det är viktigt som ny student att man blir sedd, 15

14 och om man tar utgångspunkt i bemötande blir det en självklar ansträngning att göra studentens möte med högskolan så gott som möjligt på alla olika plan. Rätt sak vid rätt tid för kontext och tidpunkt är avgörande för lyckat kunskapsbyggande. Aktuella undersökningar om hur studenter uppfattar sin första tid på högskolan speglar att det kan vara en svår övergång att gå från studier på gymnasiet till studier på akademisk nivå 1. Andra undersökningar vittnar om att lärare på högskolan upplever att många studenter»har bristande förmåga när det gäller att analysera och problematisera«2 och att förkunskaperna i att skriva och läsa svenska borde vara bättre 3. Det är viktigt att agera för att underlätta mötet med högskolan för alla studenter, vilket betonas i Den öppna högskolan 4. Introduktionen är också viktig i ljuset av breddad rekrytering om man vill motverka snedrekrytering och locka nya grupper av studenter till högskolan, då måste man också arbeta för att möta dessa studenter och stötta dem så att de stannar kvar. I arbetet med att t ex motverka social snedrekrytering lyfts mottagandet av studenten fram som extra viktigt, särskilt för studenter från miljöer utan studietradition 5. Studenterna vid Malmö högskola. Barometer har fyra aspekter som är viktiga vid studentens introduktion. Det handlar om studieteknik, perspektiven, det akademiska språket, och mottagandet av studentkåren. Studenterna bedömde att aspekterna är viktiga men att inget område får»godkänt vad gäller att hjälpa studenterna att lägga upp sitt studiearbete, att förbättra sin studieteknik eller att förstå det akademiska språket «7. Studentbarometern undersöker också färdigheter i muntliga och skriftliga presentationer och kritiskt förhållningssätt 8 vilket genomgående bedömdes som viktigt. Dessa så kallade»transferable skills«som studenterna ska ha med sig efter avslutade studier 9 är viktiga kompetenser och kunskaper, 1. Studentens första år. En jämförelse mellan 4 årskullar teknologstudenter. (2005), Linköping : Univ. 2.»Gymnasieutbildade är inte tillräckligt förberedda för högre studier«. Skolverket, pressmeddelande Väl förberedd?arbetsledare och lärare på högskolor bedömer gymnasieutbildades färdigheter. (2005), Skolverket Rapport nr. 268, 4. Den öppna högskolan. Prop. 2001/02:15, s 19 och Ny värld ny högskola. Prop. 2004/05:162, s Studenterna vid Malmö högskola Barometer (2004), s Studenterna vid Malmö högskola. Barometer (2004), s Studenterna vid Malmö högskola. Barometer (2004), s Högskolelag (1992:1434) l kap 9 16

15 men erfarenheter visar att ansvaret för det faller mellan stolarna på många utbildningar eftersom de är övergripande kompetenser och inte alltid inkorporerade i lärandemålen för enskilda moment och delkurser. Grunden för dessa kunskaper måste läggas redan under studentens första tid på högskolan för att sedan successivt fördjupas och breddas. Introduktion nulägesbild av Malmö högskola En titt runt högskolans områden för att se hur man arbetar med studentens introduktion ger ett brett spektrum av insatser. På några utbildningsområden, t ex Odontologiska fakulteten (od) och Hälsa och samhälle (hs), finns en gemensam kurs för programstudenterna, i vilken man förutom att sätta in ämnet i en bred kontext även beaktar den framtida yrkesrollen, introducerar studenterna till akademiska arbetsformer och verktyg, till Malmö högskola och dess värderingar, t ex perspektiven 10. På Konst, kultur och kommunikation (k3) finns gemensamma introduktionsdagar där studenten möter lärare, forskare och ämnen på utbildningsområdet. Denna gemensamma introduktion där studenterna möts över programgränserna följs sedan upp med programspecifika introduktioner av olika karaktär 11. På andra utbildningsområden finns inte en övergripande strategi utan varje program utformar sin introduktion. Några exempel är arbetet med Samsyn på Teknik och samhälle, och arbetet vid höstens terminsstart med webbtidningen Orkanvarning 12 på Lärarutbildningen (lut). De högskoleövergripande studiestödjande resurserna, t ex studenthälsan, språkverkstaden och studievägledning, presenteras med ett samlat grepp i Studentmenyn. bit (Bibliotek och it) närvarar vid upprop och kursintroduktioner med information om datoridentitet, 10. Kursen Hälsa och samhälle, en 5 poängskurs som ingår i de flesta program på hs och där studenterna möts över programgränserna. Kursen Tandhälsovård i samverkan en introduktion vars syfte är att förbereda studenterna för att arbeta med pbl (Problembaserat lärande) studenterna från alla program på od går kursen tillsammans. 11. På t ex Medie- och kommunikationsvetenskap med inslag om metod och programutvärdering och Scen och teaterteknologi där fokus är på samarbete och att lära känna varandra. 12. Nya studenter på nms och Lärarutbildning 60p på lut skapade en webbtidning där Lärarutbildningen, yrket och högskolan undersöks.»orkanvarning! en recension«www.mah.se/templates/page aspx 17

16 helpdesk, studentdatorutbildning och att biblioteken under terminsstartsveckorna har en tradition av förlängda öppettider och utökad bemanning. Studentkåren Malmö arbetar aktivt på flera plan för att möta de nya studenterna och har t ex infört Kårens dag för att informera om kåren och dess möjligheter men även för att upplysa studenterna om deras rättigheter och skyldigheter. Analys av nulägesbilden på Malmö högskola De enskilda insatserna i introduktionerna fungerar bra, men i många fall saknas en långsiktig strategi/plan för introduktionen. Det finns många modeller och metoder att inspireras av men variationen är samtidigt en svaghet som leder till ojämlikhet studenten får olika förutsättningar/start i sina studier beroende på vilket program och område de börjar sina studier vid. På ett övergripande plan har inte tillräckligt med fokus lagts på att 1) förtydliga vad målet med introduktionen är och vad man vill uppnå, 2) klargöra på vilka nivåer ansvaret ligger och hur integreringen av resurser sker vem gör vad på högskolegemensam nivå, på områdesnivå och av studentkåren, 3) en god timing av de olika delarna i introduktionen. Kontext, timing och bemötande är viktigt och kan lätt stjälpa en god ansats, särskilt som förankring hos studenterna är avgörande för att aktiviteter ska upplevas relevanta. Hur vi förbättrar nuläget»rätt sak vid rätt tid«-modellen Utifrån de goda exempel på introduktion som finns på högskolan och för att möta många av problemen som identifieras har vi skapat en modell som strävar efter att ge en helhetsbild över viktiga moment i introduktionen. I modellen är tidsperspektivet centralt. innan kurs/programstart och vid kurs/programstart I denna tidszonen är det avgörande att få ordning på och underlätta de praktiska detaljerna, så att studenterna vet var de ska vara, vad som händer och vem de kan fråga. Detta kan inte underskattas och vissa infrastrukturella förbättringar kan göras, som är relaterande 18

17 till både information och bemötande, t ex längre öppettider, tydligare skyltning, enklare registrering, bra välkomstbrev, tydlig information om kontaktpersoner, guider som Studenternas abc och en uppdaterad webb. Vem som möter studenterna vid de första kontakterna med högskolan är viktigt och här ser vi gärna att programansvariga tar ett stort ansvar, och att studenterna på ett bra sätt introduceras till hur det fungerar att läsa på högskolan. Innan kurs/programstart Det är oerhört viktigt att kursplaner och kurs-/programhemsidor är uppdaterade och tillgängliga redan i anslutning till ansökan. Det skapar en tidig insikt och trygghet. Och med hjälp av informationen i ett genomtänkt välkomstbrev som skickas ut i samband med antagningen kan studenten mentalt och praktiskt förbereda sin utbildning och sitt studieliv. Upprop/registrering via nätet kan avlasta kursstarten för såväl lärosäte som studenter, och är en utveckling att se framemot. Passerkort och datoridentieter som nu ofta distribueras vid uppropet kan då istället hämtas på fler och flexibla tider. Högskoleområdet måste vara välskyltat skyltningen på byggnader och vägvisning för hur man hittar mellan högskolans lokaler är idag otillräcklig. Det är viktigt att ha längre öppettider i reception och bibliotek under terminens första veckor, och studievägledare och informatörer bör vara synliga och tillgängliga för studenterna. Vid kurs/programstart Vid första kurstillfället bör man introducera kursplanen, hur man läser den samt dess betydelse, och informera om kursvärderingar och förändringar. Studieplanering är viktigt och måste underlättas genom tydliga riktlinjer. Det är bra att sätta in utbildningen i ett sammanhang och informera om liknande utbildningar på andra orter och belysa vad som är unikt med Malmö högskolas variant. Ett välkomstpaket kan delas ut med information om kursen/programmet, kontaktlista, studentguide (t ex studenternas abc), Studenters rättigheter och skyldigheter samt en tidskrift eller magasin från branschen. Syftet är att studenten ska ha viktig information 19

18 nära till hands, samt få en ökad uppfattning om och känsla för kursen/programmet. de första fyra veckorna I denna tidzon bör fyra delar finnas med: Högskolans dag, Kårens dag, Förståelse för utbildning och Lära känna dag. Mycket kan göras med små medel t ex att områdets forskare presenterar sitt ämne, schemalagd läsning av kursplaner och studiehandledningar, diskussion om ämnet och moment om studieteknik och perspektiven. Det handlar om att vara tydlig i vilka krav högskolan ställer men också om en förståelse för studenternas förväntningar och tidigare erfarenheter. I detta skede är det viktigt att även få tillfälle att reflektera kring utbildningen och vad som händer efter den, så att studenten tidigt kan känna att det är rätt studier som valts. Här är det också viktigt att det finns ett bra stöd för efterregistrerade studenter. Ökad tillgänglighet gäller även här. Vecka Ett Högskolans dag introduktion till högskolans bakgrund, identitet och områden. Här bör man också få möjlighet att träffa alla de funktioner som man inte automatiskt möter i sina studier, t ex personal från administration, språkverkstad och andra gemensamma stödfunktioner. Syftet med dagen är att studenterna ska få en ökad förståelse för högskolan och området. Kårens dag högskolan bör underlätta planering och genomförande av Kårens dag. Den kan innehålla information om kåren, studenters rättigheter och skyldigheter, rundvandringar på högskoleområdet samt en utställning/mässa. Syftet är att synliggöra kåren, dess föreningar och dess relation till högskolan. Kårens dag initieras, planeras och genomförs naturligtvis av studentkåren. Vecka Två För förståelse för utbildningen kan en metod för samsyn användas. Att gemensamt med kurs-/programlärare diskutera och förstå hur den första tiden på högskolan varit, hur området fungerar och ge utrymme för mer kurs-/programspecifika frågor. Fokus ligger på mötet och samtalet. 20

19 För ytterligare förståelse för utbildningen kan introduktionsuppgift av varierande natur användas. Syftet är att få studenterna att förstå inriktning och mål för kursen/programmet samtidigt som de lär känna varandra och Malmö. Studentmöten över»årskurs«- gränser är också viktigt. Studenter från programmets högre årskurser kan t ex genomföra en programdag med syfte att lära känna studenter och personal under informella former. Vecka Tre För många studenter är det viktigt att få en bild av vad som händer efter studierna påbyggnadsutbildning, studier utomlands, forskning eller jobb? De flesta studenter har inte svaren många har aldrig ställt frågorna. Oro och naivitet kan adresseras tidigt. Under utbildningen är det viktigt att få se den verklighet som är tänkt efter studierna, t ex genom gästbesök i form av seminarier med aktörer från relevant bransch eller f d studenter. Det är viktigt att tidigt få förebilder. Högskolan måste uppmuntra studenter till studieplanering och reella framtidsvisioner detta kommer att ligga till grund för val av praktik, uppsatser och senare kurser, och här har studievägledare en självklar roll. redskap under den första terminen Studenten behöver introduceras till det som blir deras redskap i de akademiska studierna och som kommer att utvecklas under den första och kommande terminer. Det handlar om studieteknik och arbetsmetoder, att skriva och presentera i en akademisk tradition, att tillägna sig en vetenskaplig tradition och att söka och hantera information. Grunden för dessa kompetenser bör läggas tidigt och det finns ett behov av ett utökat stöd kring detta dels för lärare, dels för studenterna. Detta utöver det stöd som redan finns i språkverkstaden och integrerat i utbildningen. Det finns många sätt att göra detta som en del av befintlig kurs, utöver de ordinarie föreläsningarna eller som frivillig möjlighet. Generellt kan man säga att ju mer integrerat det är desto större vikt fäster studenter vid det. Det sista steget i introduktionen kan vara en områdesövergripande kurs med syfte att mer ingående introducera studenten för högskolans identitet och öka förståelsen för det egna utbildningsområ- 21

20 det. Ett exempel på en sådan kurs är Samhället och tekniken 13 på Teknik och samhälle som bygger på att studenten gradvis ska utveckla sin medborgerliga bildning i takt med studierna. Kursen utgörs av fem workshops utspridda över flera av programmens terminer och med fasta teman som etik, kvalitet och professionalism. Ett annat exempel är den gemensamma kursen på Hälsa och samhälle, i vilken programstudenterna bland annat får en introduktion till högskolan och högskolestudier. En annan typ av kurs skulle kunna vara en områdesanpassad kurs i vetenskapsteori. Implementering och uppföljning Målet är att modellen för introduktion med studentfokus testas på några program under hösten Vi har mött programledarna för Produktutveckling och design och Maskinteknik samt för Äldrepedagogutbildningen. Modellen fungerar bra som utgångspunkt för att reflektera över och diskutera introduktion. En del av innehållet i modellen finns redan i programmens introduktioner, men modellen synliggör det och programledarna har identifierat nya moment som kan förbättra studenternas introduktion till utbildningen och till studier på högskolan. Äldrepedagogutbildningens introduktion omfattas t ex inte av kursen Hälsa och samhälle, eftersom denna programutbildning är kortare (2 år) än de andra programutbildningarna på Hälsa och samhälle. Några av de moment där förändring är på gång i programmens introduktion är: välkomstbreven till studenterna, förändring av uppropsdagen så att mer fokus läggs på bemötande, mer inslag av studieteknik, ökad kontakt med tidigare studenter, moment om perspektiven och förändring av programmens webbsidor. Dessa förändringar vill vi utvärdera i ett samtal med programledarna och några studenter under senare delen av hösten Läs mer om Introduktion med studentfokus i artikeln»rätt sak vid rätt tid«http://www.mah.se/templates/newspage aspx Arbetsgruppen har presenterat idén bakom en Högskolans dag för rektor och informationschefen. Vi bedömer att genomförandet av en Högskolans dag ligger utanför arbetsgruppens mandat och resurser. Det arbetet måste förankras och drivas centralt. 13. Kursplan: utbildning.mah.se/utb/fmpro?-db=krs.fp3&- format=kursplanut.htm&lay=kursplan&ladokkodaaaeoe==ts7090&-find 22

21 Bilaga 1 Fastighetsföretagande 120/80p - Malmö högskola Utskrift från Malmö högskolas webbplats Fastighetsföretagande 120/80p Välkommen till programmets egen sida. Här kommer du att hitta aktuell information om programmet och sistaminutenändringar. Om ändringen berör kurser med en egen webbplats så hänvisar jag dit. OBS! Gör det till en vana att titta på denna sida minst en gång i veckan. Programledare för PM är Peter Hansson. Jag sitter på plan 5 rum 517 i Ubåtshallen, Östra Varvsgatan, tel Jag nås säkrast via mail; Programledare för SM är Sören Dahlin. Sören sitter på plan 5 rum 516 i Ubåtshallen, Östra Varvsgatan, tel Sören nås säkrast via mail; Sommarjobb? Kärnfastigheter är en egen resultatenhet inom Helsingborgs stad, med syfte att tillhandahålla stadens förvaltningar ändamålsenliga lokaler samt förvalta dessa. Vi behöver i sommar hjälp med att uppdatera vårt fastighetsdatasystem (inventering av ritningar, uppgifter om nybyggnadsår osv) och tycker att en engagerad och positiv student på programmet för fastighetsföretagande skulle kunna passa alldeles utmärkt för detta uppdrag. Vi vill att du börjar så fort som möjligt (senast v 26) och att du stannar ca två månader. Låter detta intressant? Hör av dig omgående till fastighetscontroller Thomas Johnsson, tel: eller ekonomichef Jonna Enevoldsen, tel: Anmälan till tentamen Framöver så kommer konotrollen angående att man anmält sig till tentamen till att skärpas. Ni kommer till att bli avprickade innan ni går in i salen. Har ni inte anmält er så får ni acceptera att ni inte blir insläppta förrän de som anmält sig har fått plats. Detta innebär att om ni inte är anmälda så kommer ni till att få vänta 45 minuter (den tid man har på sig att komma försent) innan ni kan påbörja skrivningen. Detta görs för att vi vill värna om dem som anmält sig så att de inte drabbas av att platserna i salen inte räcker till. Det är såleses extra viktigt att ni anmäler er. Länkar Programföreningen Bokorridoren. Studentmenyn Fastighetsjobb Techlog Kursutvärderingar Kurser Bygg- och installationsteknik Civilrätt Examensarbete(se även PM) Fastighetsvetenskap 1-10 Fastighetsvetenskap Fastgihetsvetenskap SM Fastighetsvetenskap PM Fastighetsvetenskap PM Fastighetsvetenskap Fastighetsvetenskap Grundläggande ekonomi och statistik Schema Veckoschema Tentaschema BIBLIOTEK Böckerna i bokskåpet är inte till utlån utan måste läsas på plan 5 eftersom flera kan behöva dem samtidigt. I länkarna nedan kan ni se vilka böcker respektive examensarbeten som finns i bokskåpet. Böcker Examensarbeten PROGRAMRÅD Protokoll 7/4-06 Protokoll 17/2-06 Protokoll 2/11-05 Protokoll 11/4-05 Protokoll 15/11-04 Protokoll 11/2-04 Protokoll 12/11-03 Protokoll 10/4-03 Kandidat rättigheter Vi har nu erhållit kandidaträttigheter i Fastighetsvetenskap! Har du läst ellet läser du 120p inom något av våra program (varav 60 p inom Fastighetsvetenskap) så kan du begära att får kandidatexamen i Fastighetsvetenskap! Ett stort tack till Karin Staffansson-Pauli som har arbetat med fastighetsvetenskap för att vi ska aspx Sida 1 av 3 23

22 Bilaga 2 24

23 25

24 Viveca Serder och Therese Persson.

25 Kursvärderingar vid Malmö högskola idag och imorgon Christel Brost, Marie Engström Henriksson, John Niubo, Therese Persson, Viveca Serder Syfte I regeringens proposition 1999/2000:28, vilken framförallt berör studenternas medverkan i högskolornas kvalitetsarbete skrivs En bra utbildning skall resultera i att studenterna lärt sig kritiskt granska sitt eget lärande och sin egen arbetsmiljö. Därigenom skapas förutsättningar för deras medverkan i kvalitetsarbetet både i utbildningen och senare i arbetslivet. I denna proposition föreslås att studenterna ska ges möjligheter att genom kursvärderingar ge sina synpunkter på sin utbildning. Arbetsgruppen har i sitt arbete utgått från att innehållet i ovanstående citat är ett mycket viktigt syfte med kursvärderingar vid Malmö högskola. Kursvärderingar på Malmö högskola idag I Studentbarometern framkom att studenterna hade möjligheter att, med mycket få undantag, ge sina synpunkter i avslutande kursvärderingar. Dock var återkopplingen av kursvärderingarnas resultat inte alls tillräckliga, varför engagemanget för att svara på kursvärderingar ofta var lågt. Trots denna övergripande synpunkt från studenterna finns ett antal mycket goda exempel på Malmö högskola, t ex kan nämnas systematiska kursvärderingar på Odontologiska fakulteten, temperaturtagningarna på Hälsa och samhälle och kursvärderingar med utgångspunkt i studenternas lärande på Idrottsvetenskapliga utbildningar på Lärarutbildningen. I Bilaga 3 ses en sammanställning av hur arbetsgruppen, efter samtal med företrädare för de olika områdena, uppfattar kursvärderingsprocessen på varje område. 27

26 Programvärderingar I arbetsgruppens uppdrag låg också att ge förslag på modeller för programvärderingar. Detta har av främst två skäl inte varit möjligt. Det ena är att vi prioriterat kursvärderingar av tidsskäl. Det andra skälet är att vi ser programvärderingar som en följd av kursvärderingarna, möjligen skulle man kunna säga progression, varför vi också av detta skäl koncentrerat arbetet till kursvärderingar. I några sammanhang nedan nämns dock ändå programvärderingar. Kunskapsöversikt Arbetsgruppen har utifrån litteratur, som delvis används vid Malmö högskolas högskolepedagogiska kurser, tagit fram några»guldkorn«avseende kursvärderingar. Dessa ses i bilaga 1 (sid. 47).»Guldkornen«har därefter fungerat som teoretisk utgångspunkt för arbetet. Som korta exempel kan nämnas Det stora i Biggs sätt att se på undervisning är att allting hänger ihop. Vi sänder signaler till våra studenter på många sätt, varav utvärderingar kan vara en av dem. Vidare kan nämnas att Anders Persson dock varnar för centralstyrning av utvärderingsverksamhet, vilket kan förvandla den till vad han kallar för organisationsritual. Ett ytterligare exempel är Att skriva loggbok, där studenterna reflekterar under kursens gång, är ett bra sätt att arbeta på om man har en grupp under en längre tid. Loggboken kan då användas för att se hur både studenten/gruppen och läraren utvecklas. Litteratur som använts: John Biggs, Teaching for Quality Learning at University, Open University Press, London 1999 John Bowden & Ference Marton, University of Learning, Kogan Page, London 1998 Ulrika Eklund & Brit Stakston, Kreativa möten, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, Stockholm 2005 Högskoleverket, Kursutvärderingar för studentinflytande och kvalitetsutveckling, Stockholm 2004 Anders Persson, Nyfikenhet, kritiskt tänkande och kvalitet, Utvärderingsenheten Lunds universitet, Lund 1996 Christer Westlund, gör studierna enklare, Me University, Stockholms

27 Kursvärderingar vid Mah SWOT-analys styrkor Det finns en medvetenhet om behovet av förbättringar, ex Hälsa och samhälles (hs) områdesstyrelse, som gett uppdrag att se över kursvärderingarna på hs. På några områden görs kursvärderingar också under kursens gång, ex»temperaturtagningar«. Det finns kursvärderingar som knuts till specifik kurs och kursdatabasen, ex Teknik och samhälle. Studenter ser sin egen progression med hjälp av kursvärderingar, ex Odontologiska fakulteten. Det förekommer att studenterna på nästa kurs får återkoppling från förra kursen. svagheter Många lärare»gör som de vill«. Även om dessa kursvärderingar är bra saknas i många fall övergripande idéer för kursvärderingarna inom området. Många kursvärderingar är likadana oberoende av kurs. Lätt att kursvärderingarna blir mekaniska, gäller inte minst utvärdering av perspektiven. Progression i kursvärderingarna under utbildningen saknas. Små möjligheter att ändra under kursens gång. Studenterna ser inte alltid anledningen till kursvärderingen. Ingen feed-back alls för många studenter. möjligheter Ny högskola viljan till förbättring finns. Den högsta ledningen ser vikten av kursvärderingar och utveckling av dessa. Högskoleövergripande projekt, i vilket modeller tas fram. Projektets resultat kan föras ut till många genom seminarier mm. Hitta incitament för lärare att förnya sin undervisning. På sikt spara tid för lärarna. Stärka lärandet hos studenten. 29

28 hot Något»pålagt«!, ovanpå och uppifrån.»vad får vi för timmar för det här?«att projektet inte görs färdigt! Det tar tid! Håll ut! Att det blir bristfällig uppföljning av projektet. Mål för utveckling och förbättring Många av de utvärderingsmetoder som finns betonar kvalitetssäkring och kursens legitimitet utifrån kursmålen och genomförs därför efter avslutad kurs. Som kvalitetsutvecklingsmetod är detta en bra utgångspunkt, men inte tillräckligt eftersom man missar den kontinuerliga dialogen mellan studenter och lärare. Av denna anledning är temperaturtagningarna, som finns på flera ställen på Malmö högskola, under kursens gång mycket värdefulla. När studenterna får möjlighet att reflektera under kursens gång breddas perspektivet av utvärderingen till att också gälla det direkta inflytandet i vardagen. Med en fungerande dialog ökar möjligheterna för en direkt återkoppling, vilket är av central betydelse för att det skall kännas meningsfullt och engagerande. Tankarna kring att värdera och beskriva sin egen insats under kursens gång, kan knytas till många av högskolans kursers form och kursmål. Om utvärderingsarbetet har en anknytning till studierna kan själva utvärderingsmomentet ses som en del av lärandet. Genom att ge studenterna tid att reflektera, skriva ner sina synpunkter och beskriva vad de har lärt sig, får man som lärare feedback och kan på så sätt utveckla sina kurser. Det är viktigt att det finns övergripande idéer som gäller hela Malmö högskola men det bör enbart vara övergripande då den undervisning som bedrivs ter sig mycket olika. Även inom ett och samma område kan undervisning bedrivas på olika sätt men här är det mer motiverat då studenterna på så sätt upplever en kontinuitet när de samarbetar över programgränserna. Införandet av ett nytt system kräver sin egen regi. Det är mänskligt att uppfatta förändringar som något negativt. Därför måste idéer finnas kring hur detta introduceras. Att ge en workshop för områdets lärare där man motiverar det som ett stärkande element i den egna undervisning och pekar på möjlighet till dialog med studenterna i stället för att invänta deras kritik. 30

29 Målen för arbetsgruppens arbete har varit att ta fram en kursvärderingsmodell, som under kursens gång ger studenten möjlighet att se sin egen progression studenten kunskap och färdighet att delta i utvecklingsarbete också inför framtida yrkesliv studenter och lärare incitament att genomföra kursvärderingar Förslag på Modell studentens lärande i fokus I vårt arbete med att förbättra utvärderingar på Malmö högskola har vi lagt fokus vi studentens eget lärande. Vi har ställt oss frågan: Är det kanske så att kursutvärderingarna sker på slentrian och inte ger så mycket matnyttigt för lärare och studenter att bygga på. Vad är det egentligen vi vill med utvärderingar? Svaret har varit»learning outcome«. Har studenten tillgodogjort sig kursen? Hur kan kursen, dvs innehållet och vår undervisning förbättras? Den metod som vi vill föreslå syftar till att lägga ansvar på studenten kring sitt eget lärande, dvs att reflektera över sin egen insats. Dessutom föreslår vi att detta sker löpande då det ger möjlighet till dialog med studenten och att frågor kommer upp under kursen och inte vid kursens slut. Vi har i vårt arbete tagit fasta på den figur som finns i Malmö högskolas plan för kvalitetsarbete inom grundutbildningen (sid. 32). Vi menar att utvärderingar idag allt för ofta handlar om den yttre sfären i figuren, dvs social dimension och administrativ/ ekonomisk dimension. Vi vill förflytta utvärderingarna till den inre sfären som innehåller den pedagogiska dimensionen och den vetenskapliga dimensionen. Utvärderingar skall alltså inte bara vara det vid kursens slut vädrade missnöjet med bl a informationsbrist, illa fungerande teknik utan en pågående dialog mellan lärare och student kring studentens utveckling och lärande. Missförstånd och otydligheter kan odramatiskt klaras upp om dialogen är löpande men den viktigaste fördelen är att flytta fokus till studenten och göra denne uppmärksam på vikten av att vara en medskapare i lärandet som har ett ansvar för progression. Vi kan»bara«skapa goda förutsättningar för studentens lärande. 31

30 Social dimension Pedagogisk dimension Vetenskaplig dimension Administrativ/ ekonomisk dimension Ur Malmö högskolas kvalitetsplan för grundutbildningen figur2. Utbildningskvalitet kan beskrivas som vetenskaplig, pedagogisk, administrativ/ ekonomisk och social dimension. Modellen beskrivs i»kvalitet och kritiskt tänkande«av Anders Persson (ur»den mångdimensionella utbildningskvaliteten universitetet som kloster, marknad och självorganisation«, Anders Persson, red., Department of Sociology, Lund University, Research Report 1997:6). tillit till processen tillit till högskolan Vi ser snabba, korta, ofta förekommande utvärderingar, nedan kallade»minutepaper«som en metod för utvärdering. Det är av högsta vikt att man ser det som en process. Lärande utvärderas inte efter en lektion i ett»minutepaper«. Det är processen som sådan, att studenten får en vana att reflektera över sitt eget lärande, formulera dagen, ställa frågor som skall ses som ett led i en större kommunikation mellan student och lärare. På så sätt blir»minutepaper«en del av lärandet och till och med det som ibland gör att kunskap faller på plats. Om man ser»minutepaper«som en metod likt loggbok eller skissbok förflyttas upplevelsen av vad det skulle kunna vara från mätinstrument till pedagogiskt verktyg. Att tyngdpunkten ligger på pedagogiskt verktyg gör inte»minutepaper«mindre effektivt som utvärderingsverktyg. Snarare är det så att när studenten har fått en viss vana vid reflektion kring den egna insatsen hon/han är medskapare i sitt eget lärande blir det mycket tydligt för läraren hur 32

31 undervisningen når fram. Det är ju inte bara frågor om oklarheter som kommer upp, utan det blir tydligt att studenten börjar sätta olika kunskaper i relation till varandra och ser sin egen progression. Detta är viktigt då det ofta finns studenter på olika nivå i en kurs och kunskapen måste kopplas till där studenten är. Att få vara så delaktig i sitt eget kunskapsbyggande rustar studenten för framtiden, men viktigt i stunden är att tilliten till högskolan ökar då varje student upplever sig som sedd. Medborgerlig bildning består också av att hjälpa var och en att hitta sin röst, att reflektera, att bilda sig en uppfattning, ha en åsikt och föra fram den. begreppet»minutepaper«i brist på ett bättre namn har vi kallat denna modell»minutepaper«. Detta för att betona lättheten och snabbheten i processen. Vi är mycket väl medvetna om att det redan är en vedertagen modell i cat s (Classroom Assessment Technique)och att vi inte på något sätt kan göra anspråk på att ha myntat begreppet. Vi vet också att vi frångår de mallar som finns. Anledningen till att vi ändå kallar vår utvärderingsmodell för»minutepaper«är att vi tycker att när processen introduceras för studenterna har den mycket av den etablerade»minutepaper«formen. Vi har däremot i detta arbete försökt att utveckla modellen. Det vi ser som den viktigaste konsekvensen av vårt arbete är att vi förskjutit fokus från utvärdering som mätinstrument till pedagogiskt verktyg. I denna konsekvens ligger motiveringen till att behålla namnet. störst effekt om det sker kontinuerligt Vi föreslår att efter varje avslutat lektionstillfälle genomförs ett»minutepaper«. Under några minuter får studenten reflektera över det som behandlats och kommentera detta. Vad har jag lärt mig idag? Hur hänger detta samman med tidigare kunskap? Vad har varit oklart? På detta sätt får läraren en möjlighet att se hur undervisningen mottas och kan göra korrigeringar under kursens gång. På detta sätt kan även följande lektion inledas med att reda ut det som varit oklart. Fokus ligger på aktivt lärande och placerar vårt ämne i den sfär (se figur sid. 32) där vi vill verka. Dessutom är det utvecklande för läraren att hela tiden själv reflektera över pedagogik och inte enbart ha fokus vid ämnet. Varje kursansvarig kan, i samråd med de lärare som undervisar på kursen, diskutera i vilken omfattning 33

32 detta ska ske. Vi ser detta som en uppmaning och inte ett direktiv men kan hävda egen erfarenhet i nyttan med en pågående dialog. Inledningsvis lyfte vi fram frågan:»har studenten tillgodogjort sig kursen?«vi vill trycka på nyttan av att i form av»minutepaper«följa studentens utveckling snarare än att vid kursens slut fråga studenten om denne tycker att kursens mål blivit uppfyllda. Inledningsvis finner man att studenten har en viss ovana att formulera sig kring upplevelsen av lektionstillfället. Men om detta upprepas vid varje lektionstillfälle blir det lättare och lättare för studenten att mera insiktsfullt se på sin egen utveckling. exempel på studentreflektioner från kurser på konst, kultur och kommunikation.»är nöjd med vad jag gjort, kan vara så att man tar på sig lite för mycket men det är ju bra att man får veta att man lever.på grund av denna kursen har denna höstterminen tagit plats som den mest inspirerande och givande kurs/termin som jag har upplevt under dessa tre år. Kursen har fått mig att vakna upp, gett mig en spark där bak och fått mig att inse vad som komma skall. Jag har fått självförtroende på nytt och en vetskap om att jag faktiskt kan bara jag själv vill. Den har fått mig att genomföra projekt utanför skolan, projekt som lett till andra projekt osv. Jag har lärt mig otroligt mycket både tekniskt och humanistiskt och med humanistiskt menar jag hur man förhåller sig till andra människor i en designprocess. Jag har också lärt mig att sätta ner foten visa var jag står och vad jag tycker«. Studenterna fick reflektera och skriva kring hur de tyckte att upplägget fungerade med en blandning av historiska föreläsningar och feedback på deras egna projekt. Syftet med detta upplägg har varit att hjälpa dem att förankra vad de gör genom att hela tiden ta avstamp i det som gjorts genom fotohistorien. 34»Det är ett bra upplägg på lektionerna. Idag var det speciellt intressant att få reda på hur din historiska bana såg ut. Jag har förstått hur viktigt det är att hela tiden kunna förankra sitt sätt att tänka i något. Jag och Petra håller vår tidsplan. Det är skönt att ha kommit en bit på vägen och jag tror att vi är mer på det klara

33 med vad vi vill åstadkomma. Dock är jag extremt kritisk mot de bilder vi tagit nu i efterhand. Därför är det skönt att få klassens input i vad de tycker så man kan få lite nya perspektiv.jag tycker undervisningen fungerat på ett bra sätt. Tidsaxeln är mycket användbar och lätt att förstå. Bra att Du satte Dig själv i kontrast till tidsaxeln. Det fick mig att förstå hur du vill ha vår skrivna del och hur Du vill att vi studenter skall ta denna kurs. När det gäller den teoretiska delen i kursen har jag inte kommit så långt som jag hoppats. Jag har läst i boken men inte de artiklar vi fått. Detta ska jag ta igen denna veckan är tanken. Vi har varit väldigt uppe i det praktiska men nu känner jag att vi är på god väg och att vårat mål kommer att nås. jag tycker mycket om Din typ av»work shop«undervisning som vi har under lektionerna. Det ger mycket och jag känner att vi kommer längre och längre varje vecka. Feedback får oss att gå framåt.det känns som en ganska svår uppgift att förankra vårt jobb i fotografins historia eftersom vi har försökt gestalta en boks innehåll och förmedla en känsla. Samtidigt har vi inte hunnit göra så mycket research än så det faller kanske på plats när vi har gjort det. Jag är nöjd med vår insats hittills. Vi har fyra bilder att jobba med, så det känns som en bra utgångspunkt att arbeta vidare ifrån. Förutom att bearbeta bilderna måste vi nu börja skriva och göra research.«test på program/kurser under våren 2006 Fyra kurser har under våren 2006 genomfört»minutepapers«under kursens gång. Flera av de kursansvariga och även studenter har deltagit i de tre seminarier som genomförts under våren. Seminariernas syfte var att beskriva modellen och stödja»testlärarna«i sitt utvärderingsarbete. Under rubriken Implementeringen av modellen kan ses vilka frågor projektgruppen önskade få svar på samt ett försök till kortfattad sammanfattning av lärarnas och studenternas synpunkter. Nedan ses ett försök till lägesrapport avseende de fyra»testkurserna«. Lärarutbildningen, Konst, kultur och kommunikation och Teknik och samhälle deltog i ett avslutande seminarium där dessa synpunkter framkom. 35

34 Lärarutbildningen Använder sig av cat-metoden (Classroom Assessment Technique). Ett formulär med två frågor delas ut till studenterna efter varje lektion (ca 10 st). Frågorna Vad var mest meningsfullt/användbart, Vilka frågor finns kvar? är de samma varje gång. Syftet med cat-metoden är dialogen och möjligheten till snabb respons. I diskussionen framkom: Lärarna tycker att det är svårt att utveckla och förändra kurserna eftersom lärarna byts ut, dvs konsekvens av hur utbildningen är organiserad. Det är svårt att analysera föreläsningen och studentens roll så djupgående efter varje tillfälle. För vems skull gör man»minutepaper«? Hur är frågorna ställda? Vad gav föreläsningen relaterat till studentens input och progression. Konst, kultur och kommunikation»minutepaper«är en del av kursen och en utveckling av kursen eftersom studenternas tankar till viss del sätter agendan. Studenterna tycker att de utmanas att reflektera, vilket gör att det under föreläsningarna»tickar i huvudet«och man vill gärna framföra det som känns meningsfullt eller oklart. Exempel på frågor/områden som ställts till studenterna: Vad har vi gjort idag? Ska vi göra så här framöver? Vad är progression? Beskriv din progression. Vädra gruppsammansättningar. Hur fungerade kritiksituationerna? Hur hänger det vi har gjort tillsammans med tidigare kunskaper/kurser? Teknik och samhälle I slutet av föreläsningen hör föreläsaren efter med studenterna om de har»hängt med«, dvs studenterna lämnar in lappar till föreläsaren där de skriver ner moment de inte förstått. Vid nästa lektionstillfälle ger sedan föreläsaren fler exempel och förtydligar det som varit oklart. Det har inte ställts frågor till studenterna om de kan se kopplingen till andra kurser eller vilken roll de själva har i sitt lärande. 36

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

6. Bank med enkätfrågor för eget urval

6. Bank med enkätfrågor för eget urval 6. Bank med enkätfrågor för eget urval Nedan finns valbara enkätfrågor till lärare (svart text) respektive studenter (blå text) kring universitetets roll samt till studenter (röd text) kring studenternas

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m SAMFAK 011/70 Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m Samhällsvetenskapliga fakulteten Beslut 011-05-6 Innehållsförteckning Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m 3 Mottagande av nya studenter

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Välkommen till Linköpings universitet!

Välkommen till Linköpings universitet! Välkommen till! Med detta brev vill vi hälsa dig välkommen till Yrkeslärarprogrammet 90 hp vid. Vi är glada för att du har valt att studera till lärare. Mitt namn är och jag är Programansvarig utbildningsledare,

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet BESLUT 1(7) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se Karolinska institutet Rektor Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete

Läs mer

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Upprop, registrering och kursstart Upprop sker måndag 1 september kl 08.15 i Lindahlsalen, EBC (Evolutionsbiologiskt centrum) Norbyvägen 18D. Kårlegitimation

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum 2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen

Läs mer

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10)

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10) 2013-05-10 Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner Sida 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROCESS TA FRAM OCH REVIDERA KURSPLANER... 3 1.1 Processens syfte... 3 1.2 Övergripande beskrivning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan.

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan. Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A)

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A) MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A) HT 2007 1 Detta PM syftar till att ge er mera detaljerad information om kursen utöver vad

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015

Beskrivning av kurs ht 2015 Beskrivning av kurs ht 2015 2.7.4-2014:1034 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 7-9, 45hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet Antal högskolepoäng 45

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Agenda Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Närvarande Örn, Eric, Hulda, Erica, Elida, Julia, Sara, Lena och Calle. Termin 1 Introkursen - Rollspelsseminariet var jättekul - Bra kommunikation

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Master Program in Environmental and Health Protection (One Year), 60 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer