Framtidens vuxenutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens vuxenutbildning"

Transkript

1 KAIROS FUTURE AB Framtidens vuxenutbildning PRESSRAPPORT 7 APRIL 2013 Consultants for Strategic Futures.

2 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Kairos Future har på uppdrag av Vuxenutbildning i Samverkan (ViS) och ett antal andra medarrangörer genomfört en studie om vuxenutbildning i framtiden. Några grundläggande frågeställningar för studien är: Vilka omvärldsförändringar påverkar vuxenutbildningen mot 2030? Vad har olika intressenter för uppfattningar om vuxenutbildningen idag och i framtiden? Vilka krav ställer omvärldsförändringar på vuxenutbildningen mot 2030? Vilka tänkbara scenarier finns för vuxenutbildningen år 2030? Med vuxenutbildning avses i studien SFI-utbildning, den kommunala och gymnasiala vuxenutbildningen, samt KY/YH-utbildning. Studien bygger på resultat från flera olika delstudier. En litteraturstudie och grundläggande research följdes av ett expertseminarium med forskare och andra personer med kunskap om utbildning för vuxna. Slutligen genomfördes en enkätundersökning med 5405 deltagare i vuxenutbildning, 436 lärare inom vuxenutbildning, samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer. Studiens slutsatser baseras på den samlade bilden av dessa moment. I den här rapporten presenteras några nedslag från den slutrapport som medarrangörerna sedan kommer att ta del av. 2(13)

3 TRENDER SOM PÅVERKAR VUXEN- UTBILDNINGEN Alla verksamheter är idag under ett starkt externt förändringstryck, vilket ställer höga krav, men också erbjuder möjligheter. I studien har ett antal tunga omvärldstrender identifierats som pekar på att vuxenutbildningen kan komma att få en betydligt viktigare roll i framtiden. VI RÖR OSS MOT EN ALLTMER RAPLEX VÄRLD Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi rör oss mot en alltmer raplex verklighet (rapidly changing, increasingly complex) där branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Kunskapskraven och behovet av specialisering ökar i alla sektorer. Många enkla arbeten försvinner till utlandet, eller in i snabbt växande automatiserade sektorn samtidigt som nya skapas. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Vi börjar nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, d.v.s. att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång pekar på vuxenutbildningens avgörande roll i framtiden. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. EN ÅLDRANDE OCH MER HETEROGEN BEFOLKNING Andelen äldre växer kraftigt i Sverige. Färre unga ska försörja fler gamla, och om vi ska ha en chans att upprätthålla våra välfärdssystem kommer fler behöva arbeta längre. Samtidigt ökar heterogeniteten bland de äldre och skillnader när det gäller hälsa, ork och kompetens tenderar att öka. Även i stort genomgår vårt samhälle en omvandling från relativt homogenitet, till ett samhälle präglat av allt större mångfald. Orsakerna är flera individualisering och skiftande livsstilar, ökad etnisk mångfald samt växande ekonomiska klyftor. Effekten totalt sett är att människor i olika åldrar, med vitt skilda bakgrunder och värderingar kommer behöva tas emot i vuxenutbildningen. Detta kommer ställa stora krav på ökad flexibilitet och individuell anpassning i såväl utformning som leverans av utbildningstjänster. 3(13)

4 VÄXANDE GLAPP I UTBILDNINGSSYSTEMET Dagens utveckling pekar på en grund- och gymnasieskola som tenderar att få allt större problem att nå sina högt ställda mål. Kunskapsresultaten sjunker och det verkar bli allt svårare att motivera unga till studier. Samtidigt blir högskolan alltmer abstrakt och diffus till sin karaktär ett direkt svar på arbetslivets utveckling i samma riktning, där fler måste behärska konsten att definiera sitt eget jobb. Högskolevärlden är inte rustad att ta emot människor med bristande grundkunskaper och det är på väg att uppstå ett växande glapp i utbildningssystemet. I det här glappet har vuxenutbildningen en allt större roll att fylla. NYA DIGITALA MÖJLIGHETER Den digitala världen öppnar upp nya möjligheter till mer flexibelt, fritt tillgängligt, mer individualiserat och engagerande utbildningar. Efter pionjären Khan Academy är en ny typ av utbildningsaktörer nu på väg att göra entré. Stora summor satsas nu världen över på att utveckla koncept och affärsmodeller för digitala utbildningar och lärosäten som Coursera, EdX, Udemy och Udacity. Vi kan utgå ifrån att utvecklingen av verktyg och verksamhetskoncept på detta område bara är i sin linda, och det är svårt att se framför sig en vuxenutbildning som inte har de digitala möjligheterna som en given utgångspunkt om 20 år. Det är dessutom lätt att föreställa sig hur nya typer av aktörer etablerat sig på vuxenutbildningsarenan, med automatiserat lärande i kärnan av sin verksamhetsidé. Vad betyder detta för vuxenutbildningen? Dessa förändringar pekar mot att vuxenutbildningen kommer fylla en allt viktigare roll i framtiden. Detta för att kompetensbehoven i arbetslivet växer och samtidigt förändras allt snabbare över tid. Fler vuxna människor kommer behöva kompetensväxla oftare och längre upp i åldrarna, samtidigt som glappet mellan grundskola/gymnasium och högskola växer. Dessutom erbjuder digitaliseringen av utbildningar stora möjligheter för snabbare, mer specialiserade vuxenutbildningar. Åldrande och ökande heterogenitet Växande glapp i utbildningssystemet En raplexare värld Viktigare med Vux Digitaliserade utbildningar Figur 1. Tunga omvärldstrender pekar på vuxenutbildningens ökade betydelse. 4(13)

5 NULÄGE: SYNEN PÅ VUXENUTBILD- NING IDAG 5405 deltagare i vuxenutbildning, 436 lärare inom vuxenutbildning, samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer har besvarat en enkät som rör deras syn på vuxenutbildning idag. Nedan presenteras ett axplock av resultatet från enkätundersökningen. INKLUDERING, (UT)BILDNING, ARBETE OCH PERSONLIG UTVECKLING. DESSA ÄR VUXENUTBILDNINGENS HUVUDSYFTEN Vad ska vuxenutbildningen vara bra för? Den kan naturligtvis ha en rad tänkbara syften beroende på vem man frågar. I enkäten har deltagare (elever) fått ta ställning till hur viktiga ett antal anledningar att delta i vuxenutbildning är. De fem viktigaste anledningarna till att delta i vuxenutbildning beroende på vilken typ av vuxenutbildning man deltar i framgår av figur 2 nedan. SFI-deltagare Komvux-deltagare, grundläggande nivå Komvux-deltagare, gymnasial nivå Deltagare på KY/YHutbildning Lära mig bättre svenska (78%) Lära mig bättre svenska (71%) Få behörighet till högre utbildning (64%) Få kompetens till ett visst yrke (71%) Integreras bättre i det svenska samhället (64%) Utvecklas som person (59%) Få kompetens till ett visst yrke (59%) Stärka min ställning i arbetslivet (62%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (56%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (56%) Stärka min ställning i arbetslivet (55%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (61%) Stärka min ställning i arbetslivet (56%) Stärka min ställning i arbetslivet (56%) Utvecklas som person (53%) Utvecklas som person (53%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Få kompetens till ett visst yrke (55%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Figur 2. Andel av deltagarna som tycker att respektive anledning är mycket viktig anledning till att de deltar. Skillnaderna mellan olika deltagargrupper är väntade. Exempelvis är SFIdeltagarna mer fokuserade på att lära sig svenska och integreras bättre i det svenska samhället, medan komvuxdeltagare på gymnasial nivå är mest fokuserade på behörighet till högre utbildning. Deltagare på KY/YH-utbildningar är i sin tur mest fokuserade på arbete. När man analyserar svaren statistiskt framträder fyra huvudsyften, där det finns två motsatspar: Inkludering, att lära sig bättre svenska, integreras bättre i det svenska samhället kontra utveckling, att omskola sig från ett yrke till ett annat och att hitta det man brinner för. (Ut)bildning, att få behörighet till högre utbildning och att bli mer bildad kontra arbete, att så snabbt som möjligt få ett jobb och att stärka sin ställning i arbetslivet 5(13)

6 Dessa två motsatspar formar en karta (figur 3 nedan), där varje respondent och grupp av respondenter har en position beroende på vad man tycker är viktigast. Lärare och beslutsfattare är mer fokuserade på inkludering och arbete än deltagarna När vi studerar olika gruppers positioner i figur 3 nedan syns en skillnad mellan deltagare, lärare och beslutsfattare. Lärare och beslutsfattare ligger längre västerut i kartan jämfört med den genomsnittliga deltagaren, beslutsfattarna ligger därtill en bra bit längre söderut. Lärare och beslutsfattare har alltså mer inkluderingsfokus och fokus på arbete än den genomsnittliga deltagaren som är i mitten av kartan. De har mindre fokus på deltagarnas egen utveckling än deltagarna. Exempelvis tycker 43% av eleverna att det är mycket viktigt att de ska hitta vad de brinner för i vuxenutbildningen, medan 31% av lärarna och 15% av beslutsfattarna delar den uppfattningen. Lärare (53%) och beslutsfattare (44%) tycker istället oftare att det är mycket viktigt att deltagarna genom vuxenutbildning integreras bättre i det svenska samhället än deltagarna (37%). Idealt sett är deltagare, lärare och beslutsfattare eniga om vuxenutbildningens syfte. Det finns en antydan till att lärare och beslutsfattare är för inriktade på att deltagarna ska komma in i samhället och prioriterar den enskilda deltagarens utveckling för lågt. Samtidigt är det naturligtvis en svår uppgift att se till varje deltagares unika behov med begränsade resurser. (UT)BILDNING B_KomvuxGrund L_SFI INKLUDERING L_KomvuxGrund L_KomvuxGymn DELTAGARE LÄRARE B_KomvuxGymn D_KomvuxGrund D_SFI BESLUTSFATTARE B_SFI L_KY/YH B_KY/YH D_KomvuxGymn D_KY/YH UTVECKLING ARBETE Figur 3. Syfteskartan för vuxenutbildningen. Hur olika grupper skiljer sig från den genomsnittliga deltagaren i vuxenutbildning. Orange färg visar olika deltagargrupper (SFIdeltagare, komvuxdeltagare på grundläggande och gymnasial nivå, samt i KY/YHutbildning). Brun färg visar motsvarande grupper av lärare, medan blå färg visar beslutsfattare med insyn i olika typer av vuxenutbildning. 6(13)

7 DELTAGARE OCH LÄRARE ÄR NÖJDA MED VUXENUTBILDNINGEN, FRÄMST MED SIN EGEN INSATS Deltagarna i vuxenutbildning är generellt nöjda med vuxenutbildningen. Mest nöjd är man med sin egen insats, minst nöjd är man med lärarnas pedagogiska förmåga. Lärarna själva är i sin tur i stort sett alltid nöjda med sin egen pedagogiska förmåga och sina ämneskunskaper, medan de är mindre nöjda med deltagarnas arbetsinsats (se figur 4 nedan). Det som deltagarna i öppna svar pekar ut som viktigast för att vuxenutbildnignen handlar oftast om just bättre lärare. Det lärarna pekar ut som viktigast för att förbättra vuxenutbildningen i framtiden är mer tid för undervisning, samt att bättra på deltagarnas förkunskaper. DELTAGARE LÄRARE Lärarens/Lärarnas ämneskunskaper 77% Mina ämneskunskaper 96% Lärarens/lärarnas pedagogiska förmåga 67% Min pedagogiska förmåga 97% Utbildningens innehåll 71% Utbildningens innehåll 82% Min egen arbetsinsats 85% Deltagarns arbetsinsats 62% Utbildningen som helhet 76% Utbildningen som helhet 74% 0% 50% 100% 0% 50% 100% Figur 4. Andel deltagare och lärare som är nöjda med olika aspekter av vuxenutbildningen. Personlig utveckling, bra lärare och status viktiga nöjdhetsskapare Ett av de starkaste sambanden med att vara nöjd med vuxenutbildningen är just att ha upplevt personlig utveckling det verkar vara betydligt viktigare än t. ex att ha blivit mer integrerad i samhället. Det understryker ytterligare vikten av att inte fastna i ensidigt inkludering/arbete-fokus. Den absolut viktigaste faktorn (tillsammans med utbildningens innehåll) för att vara nöjd med utbildningen är dock pedagogiska och kunniga lärare. En tredje nöjdhetsskapande faktor är om man upplever deltagande i vuxenutbildning som statusfyllt. Här finns en betydande skillnad mellan utrikes födda, där 35% anser deltagandet förknippat med hög status, jämfört med endast 8% bland inrikes födda. Detta skildrar de olika resor inrikes resp. utrikes födda faktiskt befinner sig på när de går genom vuxenutbildningen. För inrikes födda är det uppenbarligen något man är mindre stolt över att man deltar i. 7(13)

8 I FRAMTIDEN DIKTERAR NÄRINGSLIVET VUXENUTBILDNINGEN, EN- LIGT LÄRARE OCH BESLUTSFATTARE Lärare och beslutsfattare har fått ta ställning till ett antal påståenden om vad som kommer att prägla vuxenutbildningen år Enligt dem är det framförallt anpassningen till näringslivets behov som kommer att prägla vuxenutbildningen Många tror även att det kommer att vara stor brist på enkla jobb i framtiden, samt att kunskapsskillnaderna kommer att vara större....vuxenutbildning vara betydligt mer anpassad efter näringslivets behov än idag...det finnas betydligt färre "enkla" jobb utan krav på eftergymnasial utbildning...skillnaden i kunskapsnivå mellan olika unga vuxna vara betydligt större än idag...vuxenutbildning vara betydligt mer inriktad på bildning än idag...deltagarna inom vuxenutbildning lära sig i nätverk med andra, med minimal ledning av...vuxenutbildningens innehåll vara beslutad på EU-nivå...vuxenutbildningen ske helt på distans, utan att vare sig elever eller lärare möts fysiskt...individer få betala själva för den vuxenutbildning man får gratis idag...all pedagogik inom vuxenutbildning vara baserad på neurovetenskaplig forskning om...lärande på vuxenutbildningen i stark utsträckning ske genom olika typer av spel...vuxenutbildning inte finnas kvar som utbildingsform 20% 17% 15% 15% 5% 13% 34% 29% 21% 31% 18% 31% 19% 29% 14% 31% 71% 58% 48% 58% 77% 72% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Beslutsfattare Lärare Figur 5. Lärares och beslutsfattares syn på framtiden. Andel som instämmer i påståendena. År 2030 kommer Återknyter vi till de fyra syftena tror lärare och beslutsfattare på en förstärkning av huvudsyftet arbete, möjligen tillsammans med huvudsyftet inkludering, alltså en rörelse ännu längre mot sydväst i syfteskartan. Frågan är om det går att kombinera med deltagarnas strävan efter individuell utveckling? VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID: FYRA SCENARIER Scenarier är alternativa, möjliga och troliga bilder av framtiden och syftet är att skapa en beredskap i tanken, inte exakt beskriva vad som kommer att hända. Två osäkerheter identifierades i studien som får stark påverkan på vuxenutbildningen beroende på vilket utfallet blir. Osäkerheterna ligger till grund för fyra framtidsscenarier. 8(13)

9 TVÅ AVGÖRANDE OSÄKERHETER FORMAR VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID 1: Sammanhållet eller fragmenterat samhälle Den första osäkerheten handlar om samhällets utveckling i stora drag, huruvida samhället kan hålla ihop eller fragmenteras. Fragmenteringen avser olika skillnader t.ex. mellan människor, i boende och ekonomi, mellan stad och land samt mellan utbildade och icke utbildade. Här ligger politiken på efterkälken och får lita till marknadskrafterna. Det sammanhållna samhället formas av att nya tillväxtområden tillkommer, fler kommer i arbete och utbildning samt att vi får en jämnare fördelning av inkomster, fler arbetstillfällen och att fler samhällen blomstrar, inte bara storstäder och större orter. Här är politiken stark och nydanande och stimulerar till utveckling. 2. Individens behov av utveckling styr eller arbetslivets behov av kompetens styr Den andra osäkerheten handlar om utbildningens fokus. Kommer individens behov av utveckling och val av utbildning att starkare stå i fokus i framtiden, utbildning för den egna personliga utvecklingen? Detta när det råder brist på arbetskraft och kompetens. Det andra alternativet är när arbetslivets behov av kompetens styr i större utsträckning i en situation när det generellt sett är gott om kompetens. FYRA SCENARIER FRAMÅT Kombinationen av osäkerheterna ger oss följande fyra scenarier: Sammanhållet samhälle Förverkliga dig själv Är du anställningsbar, lille vän? Individens behov av utveckling styr Du är en av tusen Blommor Skaffa dig ett jobb Arbetslivets behov av kompetens styr Fragmenterat samhälle Figur 6. Fyra scenarier för vuxenutbildningen i framtiden. 9(13)

10 Förverkliga dig själv I det här scenariot har staten och politikerna en stor del av kontrollen över utbildningssystemen i balans med arbetsmarknadens behov. Vi har fortfarande en generell välfärd till alla. I många branscher råder kompetensbrist. Det råder stor enighet om det offentligas roll och uppgift. Staten satsar stort på innovation och företagande och människor rustas genom utbildningssystemen för att möta och ta vara på möjligheterna i en föränderlig värld. En stark entreprenörsanda råder i samhället. Vuxenutbildningen kännetecknas i det här scenariot av en stor flexibilitet och utgår från individens behov, men med en stark strävan att fostra demokratiska medborgare. Grundfilosofin är att ge alla en stabil individanpassad grund att stå på, för att deltagarna senare ska söka sig till arbetsmarknaden. (Ut)bildning och personlig utveckling är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan Är du anställningsbar, lille vän? I detta scenario är den ekonomiska tillväxten också relativt god och välfärden är fortsatt generell. Däremot har det skett stora strukturomvandlingar som kan liknas vid vad som inträffade när textil- och varvsindustrin lades ned. Vi har en situation med ökad arbetslöshet, samtidigt som många branscher har brist på kompetens. Politiken och näringslivet ingår breda uppgörelser vilket leder till många jobbskapande åtgärder, regionala satsningar och en utbyggd offentlig sektor. Individen är mer hänvisad till utbildningar som ger störst chans till jobb. Det har skett ett stort uppsving för yrkesutbildningar, både gymnasiala och eftergymnasiala. Det offentliga finansierar men det är främst privata utförare och arbetsgivare som driver utvecklingen av vuxenutbildningen och högskolan erbjuder allt fler uppdragsutbildningar. Den kommunala vuxenutbildningen fokuserar på anställningsbarhet och lever i ständig symbios med arbetsliv och arbetsgivare. (Ut)bildning och arbete är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan Skaffa dig ett jobb Här sker en avmattning i den ekonomiska tillväxten sedan en tid. De regionala skillnaderna är stora, där storstäderna och vissa högskoleorter utgör kreativa centra och går som tåget medan andra släpar efter och dras med hög arbetslöshet. Politiken ligger på efterkälken och kämpar för att hitta sin roll i en föränderlig värld. Marknadskrafterna har tagit över mer och den generella välfärden har luckrats upp. De flesta stora och medelstora företag satsar på egna utbildningar för att säkra sin kompetensförsörjning och de leder tillsammans med de stora bemanningsföretagen utvecklingen av vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen lägger grunden och garanterar en lägstanivå och är i huvudsak kompensatorisk. Valfriheten är begränsad och inriktningen är att göra människor anställningsbara och rustade för vidare utbildning. SFI har en stark ställning. Inkludering och arbete är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan Detta scenario antyder lärarna och beslutsfattarna i enkätundersökningen att vi är på väg mot. 10(13)

11 Du är en av tusen blommor Den ekonomiska tillväxten lyser med sin frånvaro. Några få storstadsregioner och högskoleorter går starkt framåt men klyftorna sliter isär landet. Även mellan människor ökar klyftorna i inkomst, utbildning och boende. Den generella välfärden är även i detta scenario kraftigt försvagad. På arbetsmarknaden har rörligheten ökat markant, det har blivit enklare och billigare att anställa. Även om vi dras med en hög arbetslöshet råder en stark entreprenörsanda. Vissa branscher har skriande kompetensbehov och för att säkra kompetensen blir on the job training allt vanligare på företagen. Obetalda praktiktjänster är också en vanlig inkörsport till arbetsmarknaden, även för högskoleutbildade. Det finns en mångfald av alternativ på en helt avreglerad utbildningsmarknad där företagen betalar många utbildningar men även individen betalar delar av eller hela sin utbildning. Bemanningsföretag är de dominerande aktörerna inom vuxenutbildning som också driver och förnyar den. Kommunal vuxenutbildning lägger även i detta scenario en grund och garanterar en lägsta nivå men här är valfriheten stor och inriktningen är att individen genom entreprenörskap ska ges en chans till att stärka sin ställning i samhället. Inkludering och utveckling är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan FEM REKOMMENDATIONER FRAMÅT Baserat på studiens resultat har Kairos Future följande rekommendationer till aktörer inom vuxenutbildning: Våga stå upp för vuxenutbildningens allt viktigare roll i samhället. Tunga samhällsförändringar pekar på att vuxenutbildningen får en viktigare roll framöver. De flesta skriver under på att de huvudsyften som vuxenutbildningen har är helt centrala för Sveriges framtid. När skolan inte håller måttet är vuxenutbildningen ett av de viktigaste verktygen för att hantera frågor kring främst inkludering och arbete. Öka tempot. Arbetslivet blir mer snabbföränderligt. Allt som kan göras för att snabbare kunna tillgodose arbetsgivares behov kommer göra vuxenutbildningen mer relevant. Vi kommer se fler korta, mer fokuserade utbildningar som är inriktade mot vissa kompetenser, färdigheter och yrkesroller. Vuxenutbildningen behöver hitta en infrastruktur som tillåter mer dynamik och snabba omställningar utifrån arbetslivets behov. Tillämpningen av digitala verktyg och utbildningskoncept kommer bli viktigare i den strävan. Glöm inte bort den individuella utvecklingen. Inkludering och arbete bedöms bli viktigare av lärare och beslutsfattare. Men för att deltagarna ska vara motiverade och behöver även behoven av personlig utveckling tillgodoses. I ett mer heterogent samhälle blir likriktning alltmer irrelevant. Bra lärare är enda vägen framåt. Lärarna är nöjda med sig själva, men deltagarna håller inte alltid med. Lärarna på vuxenutbildningen kräver mer tid till undervisning och det finns goda skäl att lyssna på det. Överväg ytterligare differentiering av deltagarna. Många respondenter vittnar om hur de verkar ha hamnat helt fel, med andra deltagare som är på 11(13)

12 en annan nivå eller med andra behov. I synnerhet i ett mer heterogent och fragmenterat samhälle kan det finnas anledning att differentiera ytterligare efter nivå, bakgrund, intressen, lärstilar eller annat. Vuxenutbildningen fyller en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna. Det finns alla möjligheter för vuxenutbildningens aktörer att ta på sig en ledartröja för att möta dessa. Det kräver dock ett stort mått av framsynthet och mod att våga ändra på gamla strukturer som framstår som allt trögare i förhållande till ett snabbt föränderligt arbetsliv. Vuxenutbildningen har varit reaktiv till sin natur eftersom den ska stödja det reguljära utbildningssystemet. Förhoppningsvis kan den här studien bidra till en ökad proaktivitet. 12(13)

13 OM STUDIEN Studien bygger på resultat från flera olika delstudier, genomförda med olika metoder. En litteraturstudie och grundläggande research, ett expertseminarium med forskare och andra personer med kunskap om utbildning för vuxna, samt en enkätundersökning med 5405 deltagare i vuxenutbildning (20% svarsfrekvens), 436 lärare inom vuxenutbildning (42% svarsfrekvens), samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer (36% svarsfrekvens). Deltagare och lärare i enkätundersökningen kommer från kommunerna som deltar i studien. Resultaten är därför inte självklart generaliserbara för Sverige som helhet, även om det finns goda skäl att de i stor utsträckning representerar uppfattningar som omfattas av långt fler. Beslutsfattarna är däremot spridda över hela Sverige och därmed representativa för riket som helhet. Ett stort tack till våra medarrangörer som har gjort studien möjlig och bidragit med analyser: Vuxenutbildning i Samverkan (ViS) Växjö kommun Linköpings kommun Stockholms stad Jönköpings kommun Nacka kommun Göteborgs stad Trelleborgs kommun Malmö stad Anton B Nilsen Utbildning AB För ytterligare information om studien, kontakta Göran Krafft: KAIROS FUTURE Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future grundades 1993, vårt huvudkontor finns i Stockholm och vi har representanter i New York, Shanghai och Barcelona, samt samarbetspartners över hela världen. För mer information, se 13(13)

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Framtidens lärande och lärare

Framtidens lärande och lärare KAIROS FUTURE Framtidens lärande och lärare - en sammanfattning av en framtidsstudie JANUARI 2013 Consultants for Strategic Futures. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Kairos Future har tillsammans med många

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Omvärldsanalys Verktyg att forma framtiden

Omvärldsanalys Verktyg att forma framtiden Omvärldsanalys Verktyg att forma framtiden Oktober 2008 Göran Krafft Kairos Future AB Hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden Future Strategy Action Forskningsbaserad Framsyn

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Akademikerbarometer 2-2005

Akademikerbarometer 2-2005 Akademikerbarometer 2-2005 Utbildning & tillväxt Jonas Bengtsson JULI 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxt 3. Utbildning och tillväxt

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Skolans roll för företagens kompetensförsörjning

Skolans roll för företagens kompetensförsörjning JUNI 2014 Redo för jobbet? Skolans roll för företagens kompetensförsörjning Författare: Johan Olsson, Fredric Skälstad Innehåll Sammanfattning... 2 Skolan är avgörande för Sveriges företagsklimat.... 3

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av Rekordgenerationen Födda 1945-54 En studie av I samarbete med Rekordgenerationsstudien Rekordgenerationen (födda 1945 54) är uppväxt under rekordåren på 1950- och 60-talen. Årskullarna var stora med oslagbara

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Nu startar Sveriges första masterprogram i socialt arbete med inriktning mot det civila samhället. Utbildningen

Läs mer

Framtidsjobb för IT-specialister 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb för IT-specialister 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb för IT-specialister 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer