Svartöstadens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Transkript

1 Svartöstadens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechefen. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. På Svartöstadens förskola skall pedagogerna kontinuerligt arbeta med sitt förhållningsätt. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Vi tänker oss att trygghetsvandringar, barnintervjuer och observationer ska ligga till grund för barns delaktighet i verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på hemsidan. På föräldrasamverkansmöten och nöjdkundsenkäten finns möjlighet för representanter och vårdnadshavare att tycka till och utvärdera likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet På avdelningsplaneringar en gång i månaden, samverkansdagar och personalmöten arbetar förskolans personal med likabehandlingsplanen så att det blir ett levande dokument i verksamheten. Förankring av planen I förskolans månadsbrev till föräldrar beskrivs arbetet och aktiviteterna utifrån likabehandlingsplanen. Barnintervjuer ska ske kontinuerligt. Likabehandlingsplanen arbetas med på vissa p-möten.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förskolans Jämställdhetsplan har funnits med i diskussion på samverkansdagar och p-möten. En punkt på föräldrarådet har funnits där den har presenterats. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Intervjuer med barnen. I föräldraenkät, i medarbetarenkät. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Då ett barn eller en förälder berättat något som hänt, eller om någon sett eller hört oacceptabla ord och beteenden har pedagogen: Frågat, lyssnat och samtalat omkring det som hänt. Pedagogen pratar med den som blivit utsatt, och sedan med den som sagt eller gjort något oacceptabelt. Visar att vi inte accepterar situationen. Reflektera över det som har hänt, vi kan bli bättre på att notera för att se mönster och följa upp, så att förändring kan ske. Behöver komplettera kartläggning, arbeta ut en policy för vikarier. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Uppföljning/utvärdering på samverkansdag vår 2017 Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen

4 Främjande insatser Namn Bokval Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning I val av böcker ska dessa områden finnas med. I kontakt med bokbussen få hjälp med barnböcker utifrån mångfald.gör en kartläggning och dokumentation, vilka böcker som vi har läst.som hör till dessa punkter Insats Vi väljer ut böcker vid läsning för barnen, som berör det tema som vi arbetar med. Ansvarig Alla Datum när det ska vara klart Namn Tillsammanskap Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Pedagogerna organiserar tillsammansskap genom: Vuxnas förhållningssätt mot varandragenom att reflektera över hur vi bemöter varandra. Vuxnas förhållningssätt mot barn genom att reflektera över hur vi bemöter barn. Samarbetslekar genom att uppmuntra till aktiviteter där alla kan delta. Smågrupper genom att barnen får välja aktivitet utifrån intresse med hjälp av t ex valkort eller vid projektarbete. Sätta ord på olika känslor genom att träna på att beskriva känslor. Uppmana barnen att hjälpa varandra genom att uppmuntra samarbete i vardagen. Visa för varandra hur de löst olika uppgifter genom att ta hjälp av varandra. Insats Vi strävar efter att alla barn kan acceptera varandra och leka med alla barn på förskolan för att grundlägga en uppfattning om allas lika värde. Detta gör vi genom att de vuxna verkar nära barnen för att

5 barnen ska ges möjlighet att samspela med olika individer. I etiska dilemman bemöter vi barnet med respekt och är lyhörda inför barnets tankar och funderingar. Vi samtalar med barnen om situationer som kan uppfattas som kränkande för att sedan diskutera med barnen om hur man är en bra kompis. Vi lyfter vid olika tillfällen barns frågor om olika familjekonstellationer för att främja lika rättigheter. Vi stödjer barnen att utveckla sin identitet. Vi uppmärksammar olikheter på ett positivt sätt. Vi strävar efter att alla barn ges lika stort inflytande och att alla får talutrymme i verksamheten. Vi ska främja lika rättigheter för barn med funktionshinder genom att anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov. För att förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion och annan trosuppfattning ger vi barnen kunskap, tankefrihet och religionsfrihet. Vi uppmuntrar barnen att leka med och respektera varandra oavsett ålder och kön. Ansvarig Alla Datum när det ska vara klart sommar 2016

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Aktiva pedagoger som finns nära barnen och observerar vad som händer bland barnen. Detta för att vårt medvetande om barnens relation och sätt mot varandra ska öka och ge oss verktyg för att skapa en trygg förskola. Viktigt att pedagoger alltid tänker på att sprida ut sig på olika platser på förskolan. Intervjuer av barn. Dagliga samtal med föräldrarna vid hämtning och lämning omkring barnets dag på förskolan. Nöjdkund enkäten samt utvecklingssamtalen är viktiga för att få fatt i vad föräldrarna tänker och upplever. Återkommande kartläggning avdelningsvis, varje månad. Checklista att kontrollera *Pedagogernas placering på avdelningen *Gruppkonstellationer, vem leker med vem och ensamma barn. *Barnens placering på avdelningen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Nöjdkundsenkät. Dagliga samtal med barnen om värdegrund. Hur personalen har involverats i kartläggningen På P-möten och samverkansdag, diskuterat planen. Reflektion över veckokartläggningen görs avdelningsvis. Resultat och analys

7 Förebyggande åtgärder Namn Bemötande Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att ingen ska känna sig kränkt, bortvald eller diskriminerad på förskolan. Detta ska vi arbeta för att motverka genom aktivt deltagande pedagoger som ser och vägleder samt hittar alternativa sätt att mötas och förstå varandra. Ha ett öppet sinne för vad respektive barn behöver och sen skapa en miljö som stödjer utveckling och lärande. Ge barnen möjlighet att arbeta och lära i olika grupperingar. Aktivt tänka på inkludering och tillsammanskap och på hur vi bemöter varandra. Tänka på att skapa tillfällen så varje barn får tillfällen att bli sitt bästa jag. Åtgärd Vi uppmuntrar barnen till att låta alla vara med. Inte utesluta någon. Att berätta vad leken innehåller och ha ett tillåtande klimat. Göra barnen förstådda i om det går att vara med eller stå bredvid och lyssna. Återkommande kartläggning där vi observerar barn och pedagoger, utifrån närvaro och interaktion. Arbeta med materialet från Brottoffermyndigheten. Läsa böcker som berör ämnet Känslor. Gå på en utbildning som handlar om våld i barns närhet. Det är Luleå kommuns mottagning FREDA-mottagningen som håller i den kursen. Att alla barn ska få mer kunskap om känslor, utifrån ålder. Motivera åtgärd Känna tillhörighet och tillsammanskap. Ansvarig Varje avdelning. Datum när det ska vara klart Samverkansdag maj-juni 2017

8 Namn Föräldradialog Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Föra dialog kring hur vi samtalar med föräldrarna och över hur vi kan nyttja de tillfällen som vi har med föräldrarna på ett än bättre sätt och för ökat deltagande i förskolans arbete. Åtgärd Att vi har daglig kontakt med föräldrar. Motivera åtgärd Tiden räcker inte alltid till för ett gott samtal vid lämning/hämting. Ansvarig Avdelningarna Datum när det ska vara klart Samverkansdag maj-juni 2017

9 Rutiner för akuta situationer Policy Vuxnas (pedagoger, föräldrar och övrig personal) bemötande lägger grund till barns tro på sig själv och sin omvärld. Utifrån vår barnsyn strävar vi efter att vuxna i bemötande och förhållningssätt tar till vara barnens alla inneboende förmågor. Om barn från början av sitt liv får uppleva respekt i sin omvärld lär de sig att respektera och visa hänsyn mot andra. För att nå detta arbetar vi med tillsammansskap som ett verktyg för respekt och deltagande bland barn och vuxna. Viktigt med fysisk nära barnen. För att upptäcka konkreta situationer. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Förskolechef med pedagoger ansvarar för att hela arbetslaget kontinuerligt har tillfällen att reflektera och organiserar för ett gott arbetsklimat med varandra, barn och föräldrar. Att vi kontinuerligt reflekterar i personallag hur relationerna är på avdelningarna, mellan barn-barn, barn-vuxna och vuxna-vuxna. Det innebär att vi är lyhörda, närvarande, observanta och för en öppen dialog om vårt förhållningssätt. Genom att återkommande ha intervjuermed barnen, följa upp statistiken för olycksfall, pedagogiska dokumentationer, får vi syn på eventuella kränkningar och trakasserier i verksamheten. Vi använder oss av en kartläggningsmall som skall synliggöra de sociala interaktionerna. Trygghetsvandringar med barnen sker regelbundet. Vi går runt på avdelningen med några barn i taget och hör hur olika rum upplevs. Alla barn tillfrågas. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till På varje avdelning finns personal som ansvarar för barnen. Där föräldrar i första hand kan vända sig till. Förskolechefen är nästa person. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vuxen som blir vittne till kränkande behandling avbryter genast handlingen och pratar med de inblandade. Pedagogerna på avdelningen löser problemet i sin grupp eller tillsammans med ansvariga pedagoger för annan grupp vars barn är inblandade. Föräldrarna kopplas in vid behov. Om kränkningarna fortsätter: Dokumenterar all tillgänglig information kring det aktuella fallet. Sätter omgående in samtal med de berördas föräldrar. Upprättar åtgärdsprogram i samarbete med förskolechef, pedagoger och föräldrar. Gör kontinuerlig uppföljning av sitt arbete.

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den person som får kännedom om kränkande behandling vuxen till barn är skyldig att vända sig till förskolechef eller skyddsombud. Förskolechef och skyddsombud har samtal med den utsatte och dennes vårdnadshavare. Förskolechef har samtal med den utpekade. Förskolechef gör bedömning om polisanmälan eller varning är aktuell. Handlingsplan för att inte kränkningen inte ska hända igen upprättas. Uppföljningssamtal hålls efter ca en vecka med den utsattes vårdnadshavare och den utpekade. Dessa återkommer med ca 4 veckors mellanrum till dess att förskolechef anser att problemet upphört. Under hela processen är skriftlig dokumentation av yttersta vikt. Rutiner för uppföljning Handlingsplan för att kränkningen inte ska hända igen upprättas. Stödunderlag vid utredning av kränkande särbehandling Beskrivning av händelsen Beskrivningen bör innehålla uppgifter om var inträffade händelsen, i vilken situation, händelseförlopp- hur gick det till, vad resulterade detta i? Fanns det faktorer på plats som kan haft inverkan på händelseförloppet. Var något avvikande från det normala? Tänk på att utredningen allsidigt ska belysa vad som hänt. Det innebär att såväl den person som upplevs ha blivit kränkt som den som misstänks ha utfört kränkningen ska höras. Utredningen bör även kunna klargöra om händelsen var en engångsföreteelse eller om kränkningar har skett vid flera tillfällen. Barnets situation idag Utredningen bör belysa vilka situationer som fungerar bra och vilka som fungerar mindre bra. Tänk på att utgå både från barnet själv, vårdnadshavare och från pedagogernas uppfattning. Bemötande Metoder, miljö, aktiviteter, material Organisation Åtgärdsplan Bör beskriva vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa att kränkningarna upphör och för att förebygga ytterligare kränkningar. Uppföljning Planera in uppföljning för att utvärdera vidtagna åtgärder. Har dessa fått effekt och/eller finns behov av förnyad åtgärdsplan. Avsluta utredning Utredningen avslutas när åtgärder har vidtagits så att kränkningar stoppats. Rutiner för dokumentation Dokumentation ansvarar berörd personal och tillhörande arbetslag. Ansvarsförhållande Avdelningsvis

11 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bisom heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel

12 buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]