Vården kring äldre människor i livets slut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vården kring äldre människor i livets slut"

Transkript

1 Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Vården kring äldre människor i livets slut uppfattningar hos personal i en stadsdel i Malmö Georges Guedj VÅRD I LIVETS Delrapport SLUTSKEDE 2001:6 ISSN ISBN Delrapport 2001:6

2 Förord Att bedriva kvalificerad vård i hemmet ställer nya krav. Vad är det för kriterier som måste uppfyllas för att hemsjukvården ska kunna vårda svårt sjuka och döende patienter till livets slut? En välfungerande hemsjukvård skulle möjliggöra att många patienter som idag är inlagda på sjukhus skulle kunna vistas och sluta sina dagar i hemmet. Ett tydligt exempel i Malmö på detta är SAH sjukvårdsansluten hemsjukvård för cancerpatienter. Något liknande stöd för andra patientgrupper finns inte. Det finns ej heller något PAH primärvårdsansluten hemsjukvård för patienter i livets slutskede. Behovet av välfungerande team för palliativ vård är en förutsättning för en trygg och säker vård i livets slut. I denna rapport har vi velat ta reda på hur personal i en stadsdel i Malmö uppfattar hur det i dagsläget fungerar kring äldre människor i livets slut. Georges Guedj, klinisk lärare vid Malmö högskola och onkologiska kliniken, har använts sig av casemetoden. Metoden har varit ett instrument för reflektion kring frågor hämtade ur deltagarnas verklighet. Arbete har skett utifrån verkliga situationer där gruppmedlemmarna varit inblandade. Genom att dessa situationer har analyserats utifrån den kunskap och erfarenhet som var och en besitter, har gruppen kunnat lyfta fram aspekter relaterade till resurser och hinder i det dagliga arbetet med äldre i vård i livets slutskede. Vi hoppas att denna rapport ska kunna hjälpa till i utvecklingen av den palliativa vården och uppbyggnaden av palliativa rådgivningsteam i Malmö. Tack till Georges Guedj som genomfört denna rapport och till den personal som delat med sig av sina erfarenheter. Carina Christensen har varit ett värdefullt stöd under resans väg. Bengt Ingvad på FoU-enheten har svarat för handledningen. Stort tack till er alla som möjliggjort denna rapport. Arbetet med detta projekt har möjliggjorts med stöd från Socialdepartementet. Malmö december 2001 Elisabeth Larsson Chef för Malmö FoU-enhet

3 Innehållsförteckning Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 Introduktion... 4 Bakgrund och syfte... 4 Vård i livets slutskede... 5 Palliativ vård... 5 Var bedrivs palliativ vård i Malmö?... 6 Hur är det i det aktuella stadsdelen?... 7 Casemetoden... 8 Inom utbildning... 8 Inom arbetslivet... 8 Hur arbetar man med casemetoden?... 8 Casegruppen i stadsdelen... 9 Insamling av data Metod för analys Resultat Fyra teman ur gruppens arbete De lidande...12 Möte med de professionella...17 Vårdens karaktär...19 Palliativ vård som ordination...21 Analys utifrån palliativ vårds definition och kriterier Palliativ vård i hemmet Analys utifrån Beck-Friis 13 att-satser Diskussion Referenser Tryckta referenser Andra referenser Bilagor Bilaga 1 Taveluppställning/tankestruktur för analys av ett fall enligt Casemetoden Bilaga 2 De sju olika case som gruppen har arbetat med sid 1

4 Sammanfattning Syfte med denna rapport är att beskriva hur äldre människor i livets slutskede, deras anhöriga och arbetet med att vårda dessa patienter uppfattas av personal engagerad i detta arbete inom den öppna vården. I en analys har denna beskrivning relaterats till kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna vårda svårt sjuka och döende människor ända till slutet inom hemsjukvården. Materialet till studien samlades in under gruppdiskussioner av verklighetsbaserade patientfall valda ur den deltagande personalens erfarenheter. I gruppen analyserades fallen med hjälp av casemetodik. Gruppen bestod av sjuksköterskor, undersköterskor och ett sjukvårdsbiträde från en stadsdel i Malmös stad samt av en läkare från samma stadsdel. Deltagarna har lång erfarenhet av vårdarbete och alla har erfarenhet av att vårda svårt sjuka människor i livets slutskede. Det insamlade materialet, dvs. beskrivningarna av patientfallen och gruppens diskussioner av dessa, analyserades med kvalitativ metod. Fyra tema framkom: de lidande, mötet med de professionella, vårdens karaktär och palliativ vård som ordination. I analysen jämfördes materialet med WHO s definition av palliativ vård (22) och med ett antal riktlinjer, formulerade av Beck-Friis (2), för vad som krävs i vården av en döende människa i det egna hemmet till slutet. De fall deltagarna på egen hand valde ut visade sig genomgående handla om patienter i livets slutskede med en svår sjukdom, som innebar lidande för patienterna och de närstående. Patienterna var beroende av antingen sina anhöriga eller av vårdpersonal för att kunna bli vårdade i det egna hemmet. Närstående genomförde i stor utsträckning sin vård utan hjälp från andra närstående. Gruppen uppfattade att de resurser de närstående fick var otillräckliga. När situationen blev för tung för anhöriga eller för komplicerad för personalen uppfattade deltagarna i gruppen att detta hade att göra med hur vården var organiserad, vilka ekonomiska resurser som fanns och vilken personalkompetens som var tillgänglig. Av materialet framkom att i de flesta fall då personal inte visste hur man skulle hantera en svår vårdsituation skickades patienten till sjukhusets akutmottagning eller försökte att få till stånd en ny vårdplanering. Gruppen uppfattade att det fanns en rad problem förknippade med placeringen av vissa patienter, ofta med en demenssjukdom, på vårdboende. Deltagarna hänförde detta problem till att hemvårdsinspektören inte hade gjort placeringen på grundval av medicinska behov utan för att dessa patienter behövde ett boende. Det kunde hända att dessa patienter skickades till sjukhusets akutmottagning, antingen därför att anhöriga ville det eller för att personal ansåg att dessa patienter störde andra boende för mycket. Anhöriga betraktades i en del fallbeskrivningar vara krävande eller orealistiska i sina förväntningar. Ibland betraktades de som en resurs som kunde användas för att påverka patienten i sitt beslut. Personal kände inte alltid till att det fanns andra viktiga närstående, som kunde ha använts som resurs. Det andra temat i materialet, mötet med de professionella, handlade om möten på två nivåer. På den ena nivån mötes inte patienterna utifrån deras behov av omvårdnad och medicinsk behandling. Dessa behov kunde inte alltid tillfredsställas. En anledning var att läkare inte var närvarande vid vårdplaneringar och inte heller vid vård i patientens 2

5 hem. En annan anledning var att vissa patienter upplevdes som störande av personalen som saknade resurser för att vårda dessa patienter. Den andra nivån berörde de möjligheter organisationen ger svårt sjuka patienter och deras anhöriga att uppleva en god och trygg vård, t ex i det egna hemmet. När det gällde patienter i vårdboende hade problematiken handlat om senildementa patienter som hamnat på fel vårdinstitution. De senildementa patienterna betraktades ta resurser från andra boende. Personalen i fallbeskrivningen såg sig själv som en given resurs som skulle fördelas rättvist mellan patienterna. De senildementa var enbart en grupp bland många andra patienter. Det framgår tydligt vid analysen av materialet att i en sådan tankemodell handlar det inte längre om att tillfredsställa den enskilde individens behov av trygghet. Det handlar istället om att tillfredsställa så många som möjligt till förfång för den enskilde patienten. Det som karakteriserade vården i livets slutskede enligt gruppens upplevelse var att personal inte sällan kunde förbise att de berörda patienterna befann sig i livets slutskede. Detta kan mycket väl vara ett resultat av dels att läkare inte deltog i vården i hemmet, dels att vårdplaneringar syftade till att ordna ett nytt boende för patienten. Materialet visar att hänsyn inte togs till att dessa patienter var i livets slutskede. De kunde behandlas som andra patienter. Ibland skedde behandlingen inte för att lindra deras symtom och lidande utan till fördel för andra patienters välbefinnande. Palliativ vård beskrevs av personal i materialet som god omvårdnad eller som lindrande vård. Palliativ vård kunde också beskrivas som att några livsuppehållande insatser inte sätts in. Att palliativ vård hade ordinerats av läkare från sjukhuset innebar, i vissa av fallen, en trygghet för personalen, särskild när ett beslut skulle tas om en patient skulle skickas till sjukhusets akutmottagning eller inte. Kvalitativt fanns det inte någon skillnad mellan den vård dessa patienter fick och den vård andra patienter fick. Detta överensstämmer inte med den vårdfilosofi som karakteriserar palliativ vård och som lägger vikt på betydelsen av ökat välbefinnande för patienter och deras närstående den tid de har kvar att leva genom bland annat symtom lindring och stöd. I de flesta av fallen hade patientens behov inte identifierats. Likaså fanns det inte några mål formulerade för vården av patienten. Hänsyns hade inte tagits till den underliggande sjukdomen. Hänsyn hade inte heller tagits till att denna sjukdom inte kunde botas och att patienten förmodligen skulle dö av den. I dessa fall behandlades patienterna som om de skulle bli botade och vården präglades av akuta insatser. I gruppens arbete togs det i flera av fallen upp som ett problem att epikris anländer flera dagar efter att patienten har kommit hem från sjukhuset. Patienterna skickades hem utan att man från sjukhusets håll hade försäkrat sig om att det fanns en ansvarig primärvårdsläkare på plats. 3

6 Introduktion Bakgrund och syfte Under de senaste åren har stor uppmärksamhet riktats mot begreppet palliativ vård. En följd av detta kan vara att många idag inom sjukvården använder begreppet på ett onyanserat sätt. Förmodligen syftar man på olika innehåll. Det verkar idag som att många, både inom sluten- och öppenvården, sysslar med palliativ vård trots att slutbetänkandet från Kommittén om vård i livets slutskede (18) visar precis motsatsen. Vissa talar om patienter i palliativ vård, när de förmodligen syftar till patienter som befinner sig i livets slutskede och för vilka ingenting mer görs i syfte att bota deras sjukdom. Andra menar att de sysslar med det de kallar för specialiserad palliativ vård. För vissa ska palliativ vård ordineras av läkaren och de menar med detta att ingen återupplivning ska sättas igång för dessa patienter om de skulle sluta andas eller om hjärtat skulle sluta slå. Ibland används begreppet god omvårdnad. Vad betyder allt detta? Har vi alla samma definition av palliativ vård, förstår vi varandra när vi pratar om palliativ vård? Eller har det enbart skett ett byte av terminologi: terminal vård mot palliativ vård, ingen åtgärd mot palliativ vård, vård i livets slutskede mot palliativ vård? För att vården som ges till patienter i livets slutskede ska kunna benämnas palliativ vård måste ett antal kriterier uppfyllas. Dessa kriterier formuleras av WHO (21) i en definition från 1990 och som fortfarande är den som gäller inter-nationellt. Denna definition och dessa kriterier beskrivs mer utförligt längre fram i rapporten. Frågan är då var i Malmö palliativ vård bedrivs? Finns det inom kommunen någon form av organiserad palliativ vård, och hur uppfattas vården i livets slut av personalen? Denna rapport är ett försök att finna svaren på dessa frågor. Syftet med rapporten är att beskriva hur vårdpersonal engagerad i vård i livets slutskede uppfattar äldre människor i livets slut, deras anhöriga och arbetet med att vårda dessa patienter. Syftet är också att relatera dessa beskrivningar till ett antal allmänt erkända riktlinjer för palliativ vård. Rapporten bygger på ett projekt kring palliativ vård i en av Malmös stadsdelar. I stadsdelen fanns en grupp sjuksköterskor som träffades under 2001 för att diskutera hur en palliativ vård skulle kunna utvecklas i stadsdelen. Gruppens möten omvandlades till ett projekt, där samma vårdpersonal träffades regelbundet för att ta upp egna patientfall till diskussion i gruppen. Beskrivningarna av patientfallen och diskussionen av dessa fall i gruppen utgör materialet till denna rapport. Gruppen bestod av 7 deltagare: en avdelningsföreståndare, en distriktssköterska, en läkare, en sjuksköterska, två sjukvårdsbiträden och en undersköterska. Två av sjuksköterskorna och läkaren hade sedan tidigare visat sitt intresse för palliativ vård och var från början givna deltagare i projektet. De andra blev valda och tillfrågade av sina respektive arbetsledare. Alla inom gruppen var kommunanställda, förutom läkaren, som var privatanställd. Initiativtagare till projektet var en av vårdutvecklarna i stadsdelen i samarbete med Malmö FoU-enhet. Projektet prioriterades inom stadsdelen. Det innebar att deltagarna fick delta i grupparbetet på arbetstid. Vid några tillfällen har vårdutvecklaren varit med och vid ett tillfälle den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i stadsdelen. Dessa två personer fick dock inte delta i grupparbetet och har enbart varit med som tysta deltagare. 4

7 Vård i livets slutskede Frågor rörande vården i livets slutskede och mer specifik, kvalitén av denna vård, har varit högaktuella de senaste åren. En anledning kan vara att vård i livets slutskede och palliativ vård fick samma prioritet som vård av livshotande akuta sjukdomar och vård av svårt kroniska sjukdomar (riksdagens beslut 1996/97:SoU14, rskr 1996/97:60 om Prioriteringar inom hälso- och sjukvården ). En annan anledning är det arbete kring frågor om vård i livets slutskede som har resulterat i ett slutbetänkande som kommittén om vård i livets slutskede nyligen har överlämnat till regeringen (18). I rapporten ansluter sig kommittén till WHOs definition av palliativ vård. Kommittén menar dock att livets slutskede kan delas i en tidig fas, som tidsmässigt är lång och en sen fas, som är kort och omfattar veckor eller någon månad (18, sid. 25). Vid andra sjukdomar än cancersjukdomar, såsom demens, hjärt- och lungsjukdomar kan det vara svårt, enligt kommittén, att avgränsa brytpunkten mellan en tidig fas och en sen fas. Livets slutskede är en period som kan sträcka sig från någon vecka upp till ett år (16, 17). Svårigheten ligger då i att gissa eller förutse, under sjukdomsförloppet, hur länge en individ ha kvar att leva. Dessutom, även om vårdpersonal anser en patient vara i livets slutskede, är det inte säkert att den berörde patienten anser samma sak. Palliativ vård Ordet palliativ eller palliation har sitt ursprung i det latinska ordet pallium, som betyder mantel. Symbolen med manteln kan tolkas som att vården ska täcka den svårt sjuke patienten så som en mantel täcker en människa för att hon inte ska frysa eller bli utblottad. Den moderna palliativa vården har sina rötter både långt bak i historien och närmare vår tid, inom hospicefilosofin i England under 60-talet (2, 5, 6, 14, 15). I Sverige har antalet vårdenheter som bedriver palliativ vård ökat snabbt under 90-talet. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen och Cancerfonden gjorde våren Då fanns det 132 palliativa enheter som gav palliativ vård - allt från hospice till små sjukhem och specialiserad verksamhet för vård i hemmet, med beteckningar som bl.a. lasarettansluten hemsjukvård (LAH) eller sjukhusansluten hemsjukvård (SAH). Spännvidden är stor mellan verksamheterna vid de olika vårdenheterna. (25). Vad är det då som karakteriserar palliativ vård? Två språkliga aspekter bör skiljas på när det gäller palliativ vård. Å ena sidan står begreppet palliativ vård enbart för lindrande vård. Det handlar då om palliativa insatser, åtgärder eller behandlingar, dvs. sådana insatser, åtgärder eller behandlingar vars syfte är att lindra ett symtom (12). Å andra sidan betyder palliativ vård en väldefinierad vårdfilosofi, där hela vården omkring den enskilde patienten och dess närstående är utformad på ett sådant sätt att det ska motsvara ambitionen i själva filosofin. Den internationella vedertagna definitionen av palliativ vård är den Världshälsoorganisationen (WHO) gav ut 1990 (22). Med palliativ vård menas en aktiv helhetsvård i ett skede när patienter inte längre svarar på botande behandlingar och när lindring av smärta och andra symtom är av största vikt liksom beaktande av problem av psykologisk, social och existentiell art (18). Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj utan att vare sig förlänga patientens liv eller att påskynda döden. Palliativ vård inbegriper en livssyn som - bejakar livet och se döden som en normal process - varken påskyndar eller förlänger döden och döende - lindrar smärta och andra symtom som är orsak till lidande 5

8 - integrerar psykologiska och andliga/existentiella aspekter - erbjuder ett system av stödåtgärder för att hjälpa patienter att leva ett för dem optimalt aktiv liv tills de dör - erbjuder ett stödjande system för att hjälpa närstående att hantera situationen under patienternas sjukdomstid och i deras sorgearbete efter dödsfallet (18, 22). Fyra hörnstenar brukar beskrivas för att definiera palliativ vård. Dessa är teamarbete, symtomkontroll, närståendestöd och kommunikation (12). Öhlén (23) har, i sin doktorsavhandling med titel Att vara i en fristad berättelser om lindrat lidande inom palliativ vård lyft upp viktiga aspekter på omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Utifrån patientberättelser, har han kunnat urskilja tre teman av stor betydelse för palliativ vård. Det handlar först om att skapa möjligheter för patienter att vara i det Öhlén kallar för fristad. Det andra temat är vårdarens personliga ansvar i förhållande till organisationens ansvar för att skapa förutsättningar för vård som lindrar lidande. Det tredje temat innebär öppenhet och ansvar som ledstjärna i den palliativa vården i motsats till kontroll. Vad fristaden är för varje patient går inte, enligt Öhlen, att definiera i förväg, eftersom fristaden är en upplevelse. Det är då viktigt att den som vårdar skaffar sig kunskap om varje patientens önskan och längtan. I detta sammanhang är vårdkulturens karaktär av stor betydelse och kan påverka varje enskild vårdare i sitt handlande gentemot patientens lidande. Öhlén menar också att begreppet symtomkontroll har kommit att betraktas som överordnad princip för palliativ vård i litteraturen. En anledning till detta kan vara att i den medicinska litteraturen används ofta ord som smärta och lidande som synonymer. Sammanfattningsvis är palliativ vård en organiserad vårdform som bygger på ett holistiskt förhållningssätt inför varje patient och hennes närstående. Palliativ vård vänder sig idag till alla som lider av en sjukdom som inte går att bota (och i en viss mån inte att bromsa heller) och leder till döden. Från början var den moderna palliativa vården enbart riktat till vård av patienter med cancersjukdomar som befann sig i livets slutskede. För att vården ska vara optimalt krävs ett kunnigt och engagerat team. Detta team består av ett antal vårdpersonal ur olika yrkeskategorier - generellt ingår kurator, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, undersköterska som kan garantera dygnet runt vård, både planerad och akut, och som snabbt kan erbjuda stödplatser om hemsituationen skulle bli otrygg. Andra yrkeskategorier som kan ingå i teamet är diakon eller präst och arbetsterapeut. Var bedrivs palliativ vård i Malmö? I början av år 2001 lämnade Onkologiska kliniken och Enheten för cancersjukvård vid Universitetssjukhus MAS ett beslutsunderlag för utformandet av en palliativ enhet i Malmö (13). Denna enhet kommer att omfatta: den sjukhusanslutna hemsjukvården (SAH) för cancerpatienter, ett palliativt rådgivningsteam (PRT) och Malmö hospice. Argumentationen som talar för en sådan enhet är att den palliativa vården för svårt sjuka och döende cancerpatienter har, under en längre tid, varit otillräckligt dimensionerad i Malmö. Erfarenhet för övriga Sverige pekar på att behovet är 45 platser per invånare och nationella jämförelser med andra liknande verksamheter visar att SAH i Malmö har den minsta dimensioneringen relaterad till befolkningsunderlag i riket. SAH i Malmö hade, vid , 34 platser för en befolkningsmängd av invånare (13). 6

9 Förslaget innebär då att det bildas en palliativ enhet där SAH och Malmö Hospice - som idag är två skilda verksamheter - integreras och kompletteras med ett palliativt rådgivningsteam (PRT). I förslaget ingår också att SAHs platser utökas från 34 till 50 vårdplatser och Hospice från 16 till 29 vårdplatser. Förutom tidigare syften och mål som SAH och Malmö Hospice har - relaterade till svårt sjuka och döende patienter och deras närstående - blir ett nytt syfte att ge råd och stöd till kommun och primärvård i Malmö. Där ingår också utbildningsinsatser. Hur är det i det aktuella stadsdelen? Malmö stad består av 10 stadsdelar. Under år 2000 var den totala befolkningsmängden i den aktuella stadsdelen personer varav 5825 var över 65 år, 4365 personer var år och 1460 var 80 år och äldre (9). Det vill säga personer - ca 38% av befolkningen - är över 65 år och äldre. Under de kommande åren 2001 och 2002 beräknar man att de yngre äldre (65-79 år) kommer att minska med ca personer medan de äldre äldre (80 år och uppåt) kommer att öka med ca personer (9). I den lokala planen för äldre omsorgen (10) konstateras att antal äldre inom stadsdelen kommer att öka. Det finns redan idag ett ökat behov av korttidsplatser och andra platser inom äldreboendet. Det totala antalet vårdtagare inom äldreomsorgen uppgick till i genomsnitt 907 personer varav stadsdelen har betalningsansvar för 624. Av dessa personer erhöll 330 stöd i hemmet och 294 plats i vårdboende (9, sid 5). Enligt verksamhets budget 2001 (9, 11) ska vårdtagarna kunna få bo kvar i sitt vårdboende till livets slut. Man menar att särskilda vårdplaner för vård i livets slut måste arbetas fram. Läkarmedverkan är nödvändig både vid vårdplanering och vid eventuella akuta hembesök eller handledning till patientansvarig sjuksköterska. Inom stadsdelen finns idag 49 sjuksköterskor. 10 arbetar inom hemsjukvård och 39 inom slutenvård. Alla är kommunanställda. När det gäller läkarna, är de antingen privatanställda eller anställda av Region Skåne. Antal personer, inom stadsdelen, med senildemens eller demens liknande beteende ökar. Detta innebär att antal platser inom gruppboende måste ökas samt att det kommer att kräva stora fortsatta utbildningsinsatser för vårdpersonalen (10). I den lokala planen för äldre omsorgen konstaterar man också att vård i livets slutskede i hemmet innebär ökade krav på hemsjukvården. Rapporter visar att vården och omsorgen fungerar sämre under kvällar, nätter och helger. Detta resulterar i svårigheter att skapa trygghet för dem som vårdas hemma (10). Allt detta innebär att tillgång till sjuksköterskor, rehab-personal och läkarinsatser måste säkras långsiktigt samt att distriktsköterskor och övriga sjuksköterskor måste fördjupa sin medicinska kompetens inom områden som vård i livets slutskede, smärtlindring, anhörigstöd, näringsfysiologi osv. (10). Patienter med avancerade cancersjukdomar, bosatta i stadsdelen och som är i behov av vård, erbjöds vård i hemmet av den sjukhusanslutna hemsjukvården (SAH). SAH utgår från onkologkliniken på universitetssjukhuset MAS. Under år 2000 vårdades 27 patienter med diverse cancerformer av SAH inom denna stadsdel (Detta antal är hämtad ur SAH s register). Hur många cancerpatienter som inte fick stöd av SAH framkommer inte. Inte heller varför de inte fick detta stöd. Det finns idag ingen motsvarighet till SAH när det gäller vård i hemmet av patienter med andra sjukdomstillstånd som befinner sig i livets slutskede. 7

10 Casemetoden Inom detta arbete har casemetoden används för att samla in materialet. Den har används som arbetsmetod på det sätt som beskrivs här nedan. Inom utbildning Casemetoden är ingen ny metod. Som utbildningsmetod har den funnits sedan början av förra seklet. Den uppstod vid Harvarduniversitet. Det är den sk Harvard Case Method. I Sverige blev den etablerad under 1992 då ett Nationellt centrum för casemetodik bildades med säte först i Stockholm och sedan Lund. Att man använder orden case och casemetod i stället för den svenska översättningen är för att markera att det handlar om ett specifikt fall och en specifik metod (8). En viktig aspekt med casemetoden är att lyfta in den komplexa och motsägelsefyllda verkligheten i högskolan och vid universiteten. Huvudvikten läggs vid handling baserad på vetande, i kontrast till den traditionella akademiska undervisning där vetande om verkligheten är centralt (7). Inom arbetslivet Innan Charlotte Egidius skrevs sin magisteruppsats 1999 fanns ingen känd dokumentation av användandet av casemetoden för lärande i arbetslivet. Hon skrevs sin magisteruppsats utifrån det arbete hon gjorde på intensivvårds avdelningen (IVA) på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (7). Resultatet visade att casemetoden, i de redovisade situationerna, fungerar väl för att utveckla organisatoriskt lärande, reflektion, problemlösningsförmåga och delaktighet (7, sid. 40). Hon menar också att det är av stor betydelse att man använder sig av egna fall från den gemensamma verksamheten. Erfarenhet finns också idag i de grupper som under två år ingick i projektet Livslångt lärande inom Region Skåne. Där arbetade man med casemetoden på IVA i Malmö, Neonatal avdelning 94 i Lund och KVH i Kristianstad under ledning av Charlotte Egidius. Metoden användes med gott resultat för organisatoriskt lärande eller individuellt lärande med riktning mot den individuella kunskapen och kompetensutvecklingen. Metoden användes också vid Enheten för cancersjukvård under hösten En grupp sjuksköterskor och undersköterskor från olika avdelningar inom enheten träffades varannan vecka omkring verklighetsbaserade patientsituationer, skrivna av deltagarna. Syftet var då individuellt lärande och kompetensutveckling inom palliativ vård och vård i livets slutskede (26). Hur arbetar man med casemetoden? När man arbetar med casemetoden utgår man från en skriven text som beskriver en autentisk, upplevd situation. Det handlar om en motsägelsefull och flerdimensionell situation som ska hanteras i verkligheten. Oftast gestaltas ett dilemma. Situationen beskriver ett antal personer som har olika roller och intressen i händelseförloppet och skeenden ses utifrån ett huvudaktörsperspektiv (7). Själva caset är vanligtvis skrivet som en kort berättelse, som har sin utgångspunkt i verkliga händelser. Det går också att arbeta utifrån omfattande medicinska- eller omvårdnadsjournaler eller utifrån en muntlig beskrivning av en problematisk situation. Vikten ligger i att kunna lokalisera ett skarpt läge och kunna frysa det: här och nu hän- 8

11 der någonting, en oväntade och komplex situation dyker upp, hur ska det hanteras och av vem? Huvudpersonen, dvs. den som äger problemet, skall ha samma yrkestitel som medlemmarna i gruppen som försöker att lösa de komplexa situationen. Eftersom det handlar om att kunna utveckla sig i sin professionella handlingsförmåga, gäller det att identifiera sig med en huvudaktör inom samma yrkesgrupp. Det är ingen vits med att en grupp sjuksköterskor analyserar en situation utifrån ett läkarperspektiv. Huvudpersonen kan också vara ett team om gruppen består av representanter från olika yrkesgrupper. Hur många individer ingår i varje grupp som arbetar med casemetoden kan variera väldigt mycket. Inom läkarutbildningen kan grupperna innefatta upp till 90 studenter (20). I de grupper där jag själv har varit inblandad har antalet deltagare varierat mellan 6 och 12 personer. Att delta i en grupp kan innebära tre olika roller, sekreterare, ordförande eller deltagare. Sekreteraren skriver ner allt som sägs på tavlan. Ordföranden är den som handleder diskussionen. Att vara deltagare innebär att vara en i gruppen som med stöd av ordförande reflekterar över situationen, analyserar den och försöker hitta lösningar och konsekvenser för dessa. En styrka i casemetoden är att de lösningar som föreslås inte betraktas utifrån kriterier som rätt eller fel. Det gäller att föreslå alternativa lösningar och argumentera för dessa. Ordförande fungerar inte som normgivande. Alla förslag är välkomna och ingen uppmuntras mer än andra. Det gäller att få alla att komma till tals och kunna väga det ena argument mot det andra, utan värderingar. Caset bearbetas och diskuteras utifrån en tankestruktur (Bilaga 3) vars rubrik skrivs på en tavla/whiteboard (7). Casegruppen i stadsdelen Av de sju personer som ingick i gruppen arbetar två personer på en demens avdelning, två andra på ett allmänt äldreboende, en arbetar som distriktsköterska inom hemsjukvård och en inom hemtjänsten. Läkaren är specialist i geriatrik och intern medicin. Alla har lång erfarenhet av vård och alla säger sig ha erfarenhet av att vårda svårt sjuka människor i livets slutskede. Min roll inom gruppen har varit att fungera både som ordförande och sekreterare. För att inte störa processen valde jag att ta på mig båda rollerna så att deltagarna i lugn och ro kunde ägna sig åt att reflektera och analysera situationerna. Vid första tillfället fick varje deltagare sig tilldelat ett exemplar av Charlotte Egidius magisteruppsats (7) för att bekanta sig med casemetoden. Gruppen har träffats sammanlagt tio gånger under två till tre timmar per tillfälle. Arbetet har skett utifrån deltagarnas verklighetsbaserade berättelser eller sk case. Varje case bearbetades av gruppen utifrån tankestrukturen (bilaga 3) vars rubrik skrevs på whiteboards tavlan. Vid varje tillfälle arbetade gruppen med ett nytt case (eller ett nytt avsnitt av föregående case), skrivna av deltagarna, förutom case 1 som jag själv hade skrivit. Detta första case, som också byggde på en verklig patientsituation, användes som presentation och introduktion av casemetoden. Den tionde tillfället användes för att samla kompletterande information och avsluta grupparbeten. 9

12 Från början hade jag funderingar på att spela in varje träff på bandspelare. Jag lämnade denna idé för att kunna koncentrera mig på min egen upplevelse av vad som sades under casemötena. Deltagarna fick själv välja verkliga patientsituationer som illustrerade vård i livets slutskede utan att någon definition av livets slutskede gavs. Alla situationer handlade om patienter som hade kort tid kvar att leva, några veckor och upp till flera månader. Insamling av data Direkt efter varje träff med gruppen skrev jag ordagrant ner allt som hade stått på tavlan. Samma kväll, eller dagen efter skrev jag ner vad jag mindes av gruppsammankomsten, gruppens analys av och diskussion kring problematiken i den aktuella patientsituationen. Min redogörelse ägnades både åt innehållet av det som sades och processen inom gruppen: vem sade vad, hur det bemöttes av andra och vad det gjorde med gruppen. Jag noterade också de tillfällen där jag ingrep mer aktivt i gruppen och höll ett litet föredrag om t.ex. palliativ vård. Detta är viktigt att anteckna då ambitionen till objektivitet blev svår att hålla eftersom jag själv var inblandat i grupparbetet. Jag var som en deltagande ledande observatör. Jag var både medlem i gruppen och tog del av gruppens dynamik. Jag var också ledare av sammankomsterna i min funktion som ordförande. Trots mina ansträngningar av att vara så neutral som möjligt måste jag på något sätt ha påverkat gruppen vid flera tillfällen. Genom min erfarenhet och kunskap av palliativ vård måste jag ha influerat gruppmedlemmarna. Jag har tidigare arbetat som sjuksköterska på ett hospice och på onkologklinikens sjukhusanslutna hemsjukvård (SAH). Jag har undervisat både på specialistutbildning för sjuksköterskor i palliativ vård och på grundutbildning. Just nu arbetar jag som klinisk lärare och handleder bland annat personalen och studenter med hjälp av casemetoden. Det kan ha hänt vid någon eller några tillfälle att mina frågor varit riktade, och att jag på detta sätt kanske styrt gruppen mot vissa specifika områden. Målet med sammankomsterna har inte varit att bedöma gruppens diskussioner utifrån patientsituationer snarare att använda både den skrivna caset och den diskussionen som följde som underlag för analys. Dessa diskussioner eller analyser av de patientsituationer vi arbetade med har varit ojämna i aktivitet och deltagandet. En del deltagare har varit mycket tysta överlag och andra mer aktiva; deltagarantalet har också varierat från alla närvarande till enbart tre närvarande. Detta innebär att av de sju ursprungliga deltagare är det fyra som har aktivt medverkat till diskussionerna medan de andra har för det mesta varit tysta även vid mera aktiva försök från min sida att få dem att delta i diskussionen. Metod för analys För analys av materialet har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har tagit mig friheten att inspireras av metoder så som den Creswell (3), Giorgi (4) eller Van Manen (21) beskriver utan att följa den ena mer än den andra. Dessa metoder har en del likheter men också olikheter. Både Giorgi och Van Manens metoder beskrivs här nedan i korta drag. 10

13 Enligt Giorgi (4) måste man först skaffa sig en känsla för helheten genom att läsa texten. Det är upp till var och en hur många gånger man läser texten. Det beror på hur mycket text det handlar om och hur djupt man vill komma in i texten. Det andra steget handlar om att lyfta upp meningsbärande enheter som fokuserar på det fenomen man undersöker. Dessa meningsbärande enheter finns inte som sådana i texten. De existerar enbart i förhållande till forskarens attityd och förhållningssätt gentemot texten. Nästa steg innebär att transformera texten från subjektets vardagliga språk till ett specifikt och professionsrelaterat språk med fokus på det studerade fenomenet. Detta görs med reflektion och kreativitet. Det fjärde steget innebär en syntes av de transformerade meningar i tema som karakteriserar det studerade fenomenet. Van Manen (21) menar att man alltid börjar utifrån en levd erfarenhet ( the world of live experience ) som startpunkt. Sedan måste man beskriva mer i detalj det fenomen man vill studera. Detta därför att de ord man använder ofta har förlorat sin ursprungliga betydelse eller har olika betydelser beroende på vem som använder dem. Det innebär att man inleder sitt arbete med en etymologisk studie av det fenomen man avser att studera. Nästa moment består i det Van Manen kallar searching idiomatic phrases. Med detta menar han att även i enkla fraser kan det finnas en specifik betydelse av det fenomen man studerar. I detta skedde sker en tolkning av det insamlade materialet. Sedan gäller det att hitta de meningsbärande fraserna och de olika temana. Kvalitativa metoder, som de ovan nämnda, består i grunden av en textanalys, där man försöker lyfta ut själva idén i det som sägs ur textmassan, det vill säga vad det handlar om, vad i texten är essensen. To do human science research, skriver Van Manen (21), is to be involved in the crafting of a text. Materialet, bestående av både patientberättelsen, framställningen av casearbetet och redogörelsen, som jag skrev efter varje sammankomst, har lästs igenom ett antal gånger. Läsningen har inte varit strukturerat eller successivt. Jag har läst materialet både efter varje insamlingstillfälle och sedan när jag har haft allt material tillgängligt. Jag har då läst både i ordning, från casematerial 1 till 7 och sedan utan någon struktur, enbart i följd av associationer. Läsningen har för syfte att läsaren skaffa sig en känsla för helheten (4). Utifrån det har jag sedan försökt analysera materialet i sin helhet. Analysen har inkluderat både den skrivna berättelsen och min redogörelse av gruppens arbete. Fokus har varit att fånga det specifika i vård i livets slutskede. I detta skedde har det skett en tolkning av det insamlade materialet. Sedan har jag försökt hitta de meningsbärande fraserna och de olika temana. Den analys jag har gjort av materialet har diskuterats med mina två handledare. Resultat Sammanlagt träffades gruppen 10 gånger. Man arbetade med totalt 8 olika case. Den sjätte gången ägnades till ett nytt avsnitt av case nummer 5 och den tionde träffen användes för att komplettera vissa frågor och utvärdera case arbete i sin helhet. Av de 8 patientsituationer användes 7 till analysen då den åttonde handlade om en patient i 40- års ålder och uppfyllde då inte kriterier för studien. 11

14 Efter fjärde gången var det enbart 6 deltagare kvar då en sjuksköterska hoppade av grupparbetena. För övrigt har deltagandet varierat under grupparbeten från alla närvarande till 3 deltagare närvarande som lägst. Det första resultatet av betydelse är att alla inom gruppen var entusiastiska och villiga att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede. Alla insåg vikten av att hitta andra och bättre lösningar när det gäller att öka patienternas och deras närståendes välbefinnande. Även när de var medvetna om att de resurser organisationen erbjöds, inte räckte till. Det kunde t.ex. handla om att anstränga sig att hitta lösningar för att vårda de patienter som önskade det i hemmet, även om de insåg att detta innebar en nära nog omöjlig uppgift för personalen inom hemtjänsten. För att det ska bli tydligt har resultaten fördelats under 4 rubriker. Dessa rubriker är: De lidande, Möten med de professionella, Vårdens karaktär, och Palliativ vård som ordination. Dessa teman får varken ses i någon hierarkisk ordning eller var och en för sig. De är egentligen beroende av varandra och kan presenteras i vilken ordning som helst. Tillsammans belyser de den vård som ges till patienter i livets slutskede. Textdelarna i mindre stil som förekommer i resultatet är citat hämtade från casearbeten, antingen direkt från de skrivna patientsituationerna eller från mina anteckningar efter varje grupparbete. Fyra teman ur gruppens arbete De lidande Med lidande menas här de som befinner i en situation som kan innebära någon form av lidande och beroendeskap. Det handlar om patienterna och deras anhöriga/närstående i berättelserna. Det kan låta överdrivet att kalla patienter och anhöriga för de lidande. De befinner sig dock som jag skriver här ovan, oavsett om de är patienter eller anhöriga, i situationer som innebär någon form av lidande. Patienterna är svårt sjuka. De lider av cancer, senil demens eller senil demens liknande symtom. Alla patienter befinner sig i livets slutskede. Jag definierar här livets slutskede som en begränsad tid att leva, högst ett år. Det är en period där det finns ett stort behov av omvårdnads- och medicinska insatser samt stöd för att garantera patienterna och deras närstående någon form av välbefinnande under den tid som patienterna har kvar att leva. Ibland, under diskussioner och i berättelserna användes begreppet boende, ibland patient, beroende på var de befinner sig. Framöver använder jag ordet patient för både boende och patienter. Alla patienter, oavsett sjukdomens art, lider av svåra symtom eller är i en beroende situation. Det kan handla om smärta, oro, oförmåga att förmedla sig, förvirring, stort behov av hjälp till ADL (aktivitet i det dagliga livet) och hygien, andningssvårigheter, pneumoni, hög feber, ödem, intorkning, risk för fall, existentiella grubblerier, biverkningar av läkemedel så som skör hud pga. långvarig bruk av kortison, skrikande beteende, försämrat allmäntillstånd, trötthet och orkeslöshet, sängläge, osv. Det handlar också om att vara beroende av anhöriga eller vårdpersonalen för att kunna stanna i sitt eget hem och inte flytta till akutvården eller någon annan form av boende. Samma dag han kommer hem och efter att distriktssköterskan och hemvårdsinspektören har lämnat honom, ramlar Y. Det visar sig att han är förvirrad och det blir tveksamt om 12

15 han ska klara sig hemma. Han erhåller en akutplats [inom stadsdelen] över dygnet och flyttas sedan därifrån till en korttidsavdelning. (ur case 4) I början av juni försämrades mannens tillstånd ytterligare. Han orkade inte vara uppe några längre stunder och han hade svårt att gå ut i köket där han och distriktsköterska haft sina pratstunder. Men mannen kämpade på och han berättade vid ett tillfälle att han hade haft besök av sin gamle far. Mannens far var död sedan flera år tillbaka men detta gav de tillfälle att börja prata om döden. Mannen kände att han var på väg att försvinna från jordelivet. Hans krafter började sina. Vid detta besök uttryckte mannen att han ville dö hemma. (ur case 6) Patienterna beskrivs ibland som ensamma och hjälplösa. I dessa fall upplever den inblandade sjuksköterskan ensamheten i sin egen situation då hon måste engagera sig mer och mer i patientens situation. Eftersom hon är ensam kan hon inte garantera vård dygnet runt för den enskilde patienten. I en patientsituation vi analyserade ringde distriktssköterskan dagligen till patienten och hans anhörig trots att hon var på semester. Under tiden hon är på semester blir situationen ohållbar för sonen som nu vårdar sin döende far helt ensam. Detta resulterar i att mannen, då sonen inte längre klarar situationen, flyttas akut till sjukhuset och dör där två dagar senare. Patienterna beskrivs också som vård- eller resurskrävande. I dessa fall finns för det mesta en vårdorganisation omkring patienten. Denna vårdorganisation betraktar sig som utan resurser för att vårda den aktuelle patienten. Dessa resurser (eller brist på sådana) kan relateras till en patient som behöver mycket hjälp: I stället väljer flera inom gruppen att beskriva kvinnan som vårdkrävande. Det tas också upp som ett problem, som gruppen ska försöka lösa. Den förklaring som ges till det faktum att hon är vårdkrävande är hennes grundsjukdom. Jag ber deltagarna att definiera vad de menar med vårdkrävande. I detta fall är det därför att denna kvinna behöver hjälp med allt, dvs. med hygien, ADL, förflytningar, osv. Kvinnan kan inte längre kommunicera med sin omgivning och risken finns att hon inte medverkar till vården på något sätt. Detta innebär att varje eventuell besök kommer att bli tidskrävande och ta två personer till anspråk. Hon är också sängbunden, överviktig och inkontinent. Detta innebär att, med tanke på risker för komplikationer och för att undvika dessa, är täta besök nödvändiga. För var och en blir det mer och mer tydligt att det kommer att bli svårt att vårda denna kvinna i sitt hem, trots att maken vill det. Någon uttrycker ett nytt problem: den plötsliga försämring som har skett gör att vårdformen kan inte fortsätta som innan. Förklaringen är att efter den infektionen hon har haft och den långa sjukhusvistelsen har hon blivit sämre och ännu mer vårdkrävande än tidigare. Någon menar att hon har kort tid kvar att leva och kommer inte att blir bättre, så som maken tror. (ur grupparbete med case 2) Dessa resurser (eller brist på sådana) kan också relateras till en patient som bedöms ha hamnat på fel vård instans. I dessa fall tas inte hänsyn att det handlar om människor i livets slutskede med specifika vård behov. Det problem som redan har dykt upp och som vi har redan börjat diskutera är att Y. som har symtom för senildemens men inte diagnos hamnar på detta vårdboende som inte är avsett för senildementa patienter. Enligt den sjuksköterska som kände patienten hade Y. en lätt grad av demens, han var inte störande på det sätt att han skrek. Men han var förvirrad, oförutsägbar och i behov av hjälp när det gäller ADL och hygien. Han var också 13

16 mycket påfrestande för personalen och andra patienter. De förklaringar som dyker upp är att eftersom Y. inte är diagnostiserad som senildement betraktar han inte som sådan. En annan förklaring är att eftersom det finns brist på platser och långa köer tar man den första plats som blir ledig. Detta kommenterar gruppen är ett stort och vanligt problem, eftersom patienterna hamnar på fel institution. (ur grupparbete med case 4) I vissa sammanhang belyser situationerna personalens lidande och den dilemman de möter i konfrontationen mellan deras syn på god vård, anhörigas vilja och patienternas behov. I dessa situationer finns det risk för att beslut tas över patientens huvud: Då personalen inte orkar med denna situation längre kontaktar man hemvårdsinspektören för att ordna en ny vårdplanering med syfte att flytta E. till vårdboende för särskild krävande dementa. E.s anhöriga är tveksamma till detta och ifrågasätter nödvändigheten. 4 dagar senare får E. hög feber och läggs in på Medicinkliniken där hon får antibiotika intravenöst i 2 dagar. Enligt personalen hade hon kunnat få vård på vårdboendet, men det var de anhöriga som ville att E. skulle skickas till sjukhuset så att man kunde utreda hennes feber. På sjukhuset ligger hon som överbeläggning på öronkliniken (hon ligger då i ett förråd eller expedition). Hon ligger där 2 dagar och sedan skickas tillbaka till vårdboendet. (ur grupparbete med case 5) Patienter med senil demens eller liknande symtom kan innebära ett dilemma. Om ingenting görs för att ändra situationen, är risken för övermedicinering överhängande. Det har till och med förekommit i ett extremfall att man medicinerat en störande patient med lugnande medel så att personalen och andra boende fick det lugnare. Detta leder också till dålig trivsel och missförhållande mellan personalen och de boende. Andra prognoser om ingenting görs är att de boende blir störda och att den senildementa patienten kan skada sig, eftersom det inte finns den personal täthet som behövs. Någon i gruppen lyfter upp aspekten att patienterna som behandlas med lugnande medel löper större risk för fall och skador. (ur grupparbete med case 4) Patienterna, oavsett diagnostik, behandlas med punktinsatser. Risken med detta är att helhetssyn saknas med konsekvens att grundsjukdomen försvinner. Så är fallet för en kvinna, 88 år gammal, som under hösten (november månad) får besked att hon har en cancersjukdom i tarmen. Hon avböjer operation och vården ska då riktas på symtomlindring. Mellan januari och mars året därpå får kvinnan regelbundna besök av distriktsköterskor pga. svullna ben. Kvinnan som från början har tydligt uttryckt att hon vill vårdas hemma får vid varje besök påpekat att hon bör läggas in på sjukhuset: 12/1 Benen mycket svullna. Bör in på MAS. Vill vänta. Vill ej ha injektion Impugan. 18/1 Under natten glidit ner på golvet, kan ej ta sig upp 19/1 Sämre. Inkontinent. Vill ej ha injektion Impugan. 22/1 Sämre. Vill fortfarande inte till MAS. 23/1 Går med på inläggning. 26/2 Skriver ut sig själv utan VP (vårdplanering). S. vill nu vårdas hemma så länge det går. Mycket trött. 28/2 Injektion Impugan 1/3 SHT kontakter. Ej fått sin medicin. 8/3 Får sin medicin av SHT frånsett Panodil och Ketogan. Tar själv dessa, när hon är i behov av dem. Det är svårt att få grepp över hur många tabletter hon tar dagligen. SHT mycket oroliga. Pat trött. Vill fortfarande vara hemma. (ur case 3 som presenterades som en journaldokumentation) 14

17 I mitten på mars-månad lyckas sonen att övertala den äldre kvinnan att åka till sjukhuset. Av informationen från vårdförmedling framkommer: Tidigare FF (förmaksflimmer), cor inkomp. (hjärt inkompensation), op hud ca (är tidigare opererad för hudcancer), benen lindade pga. benödem. Inkom med smärtor i bröstet utan fokus. Beh. med AB för UVI (antibiotika behandling pga. urin vägsinfektion). Klarar delvis ADL. Går med rollator + 1 lev. stöd. (ur case 3) I denna information finns inte ett enda ord om att hon har en cancersjukdom som hon förmodligen kommer att dö av. När vårdplanering ägs rum några dagar senare dokumenteras: S. dålig. Rosslande andning. Visar tecken på dålig syresättning. Lite förvirrad. Trots sitt dåliga hälsotillstånd önskar S. sig hem till bostaden. Tyvärr är detta omöjligt f.n. Hemvårdsinspektör ordnar plats på X (vårdboende). (ur case 3) Kvinnan dör några dagar efter att hon flyttats från sjukhuset till ett vårdboende. När gruppen analyserar denna situation lyfter man upp att problemet egentligen är att omgivningen inte kan åstadkomma att kvinnan ska kunna få vara hemma. Man ser olika förklaringar till detta. Den ena förklaring är att det är brist på läkarengagemang. Med detta menas att ingen läkare håller i situationen och följer vården av denna kvinna. En annan förklaring är att kvinnan behöver mycket tillsyn för att få vara hemma och en tredje att kvinnan bor ensam och anhöriga inte engagerar sig. Gruppen, genom sin analys av situationen, sätter fingret på kärnan i denna komplexa situation. Medan kvinnans mål är att få vara hemma, saknar vården mål och personalen bekymrar sig och oroar sig för hennes tillstånd och vill få in kvinnan på sjukhuset. Det framkommer inte varför det är så viktigt för den inblandade personalen att kvinnan ska bli inlagd på sjukhuset. Ingen hänsyn tas att kvinnan har en dödlig sjukdom och befinner sig i livets slutskede. I flera situationer har det visat sig att medan patient- och anhörigproblematiken har varit att patienten ska kunna få vara hemma, har personalen och gruppen brottats med aspekt relaterade till organisation, resurs, personal och kompetens. Anhöriga/närstående är en grupp vars behov inte alltid syns. Det är naturligt att ringa anhöriga när en patient är nära att dö, men det finns ingen organiserat form för omhändertagande och uppföljning av sorg och sorgprocessen. En anledning kan vara att man som personal inte alltid vet vilka anhöriga eller närstående är viktiga för den enskilde patienten: Några dagar innan mannen dog informerades dotter att hennes pappa hade blivit så pass sjuk att han inte hade lång tid kvar att leva. Samma dag som han dog ringde ett barnbarn och undrade om hon kunde komma och hälsa på mannen. Det var första gången hon var här och personalen hade aldrig hört om henne. Hon satt sedan hos honom tills han dog, och han höll henne i handen. Det visade sig att mannen och detta barnbarn hade tidigare haft en nära kontakt... (ur grupparbete med case 7) 15

18 Personalen upplever att anhöriga inte alltid förstår svårigheterna och allvar i situationen: Maken har dålig insikt i sin makas sjukdom, han tror att allt skall bli som innan hustrun åkte in till sjukhuset. Vårdplanering göres tillsammans med make, son, hemvårdsinpektör och distriktssköterska. Hemvårdsinspektör, distriktssköterska och SHT är alla överens om att det krävs stora insatser av SHT flera gånger per dag. Finns det personal och resurser till detta? Maken vill till varje pris ta hem sin maka. (ur case 2) Anhöriga kan också ses som en resurs: Vid detta besök uttryckte mannen att han ville dö hemma. Distriktssköterskan samtalade senare med sonen och han var villig att ta hand om sin fader trots att han inte hade någon sjukvårdsutbildning. Är det faderns önskan att få avlida i hemmet så skall han få göra detta, tyckte sonen. Mannen hade trygghetslarm sedan tidigare då sonen jobbade skift och inte alltid fanns tillhands. SHT fick information om att mannen var dålig och att sonen kunde larma när som helst vid behov. Kontakt togs med arbetsterapeuter och han fick diverse hjälpmedel till hemmet. (ur case 6) Så som resurs är anhöriga viktiga. Det är på deras axlar vård i hemmet vilar. Om de inte längre orkar eller upplever trygghet faller möjlighet att vårda patienten i hemmet eftersom den inblandade anhörige är den verklige ansvarige och den som bär den tunga lasset. Frun sköter honom hemma, helt ensam. Situationen blir mer och mer ohållbar och svår att hantera för henne. Hon vågar allt mer sällan lämna maken ensam men måste ändå ge sig ut för att handla. Hon har inget körkort och att handla kan då ta en lång stund då de bor lite isolerat utanför samhället. Det finns inga grannar i närheten som kan hjälpa till. De har ingen släkt Till slut orkar inte hustrun längre, hon är helt slutkörd, har inte sovit ordentligt på flera nätter och de tunga lyften känns i ryggen. Hon tar kontakt med distriktsköterskan och mannen skickas med ambulans till akutmottagningen på det närmaste sjukhuset. Han blir inlagd på kirurgkliniken. (ur case 1) Mannen blev sämre och sämre under distriktssköterskans semester. Vid samtal med sonen förstod hon att han inte klarade av situationen och hon uppmanade honom att åka till sjukhuset med sin fader. (ur case 6) När det gäller de patienter som bor inom vårdboende förekommer det, enligt gruppen, att anhöriga vill att patienten ska skickas till sjukhuset då de har fått besked att patienten har blivit sämre eller är döende. Gruppen förklarar det som uttryck för rädsla för döden, eller pga. avstånd, när anhöriga bor långt och inte följt utvecklingen av sjukdomen. En annan förklaring är att anhöriga upplever otrygghet och vill känna att de har gjort allt. Anhöriga kan också användas för att påverka patienterna i sina beslut: Mycket ont (Ketogan kl 9 ingen effekt). Går med på att kontakta jouren. Sonen kontaktas. Denne övertalar S. att åka till sjukhuset. (ur case 3) 16

19 Rent allmänt, oavsett var patienten bor inom stadsdelen, betraktas inte anhöriga som en del av den vård som ges. Det finns inte några program för omhändertagande av sorgprocessen eller någon form av skyddsnät för de som vårdar en svårt sjuk patient i hemmet. På detta sätt brister man i helhetssyn. Möte med de professionella Ordet professionell används här i betydelsen de som utövar en profession och arbetar med patienter och deras anhöriga/närstående. Här handlar det huvudsakligen om hemvårdsinspektörer, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Att jag använder begreppet professionella i stället för personal är för att, på ett tydligare sätt, markera den yrkesansvar och yrkesskicklighet. Det är inte ovanligt heller att benämning personal inte inkluderar läkarna som betraktas som en grupp utanför de övriga personalen. Läkarna är antingen anställda av regionen eller är privatanställda. De andra yrkesutövarna är anställda av kommunen. Den läkare som är med i gruppen är den enda inom stadsdelen som inte har några mottagningstider. Hon arbetar uteslutande som sjukhemsdoktor. Hon ansvarar för tre hundra patienter, plus besök hon gör på ett intill liggande vårdboende och några patienter hon besöker i hemmet för att hjälpa till. Hon räknar att det blir 3 minuter per vecka för varje patient. De professionella har en svår uppgift. Varje möte är en utmaning, patienterna eller anhöriga kan ställa krav, de har sin egen vilja och är oförstådda med de ekonomiska ramarna. Detta ökar personalens dilemma när det gäller ställningstagande till akuta lösningar och en känsla av ensamhet. Dessutom upplever de övriga att de inte har möjlighet att medverka när patienterna ska placeras inom de olika boende inom stadsdelen. Detta är hemvårdsinspektörens uppgift och när ett beslut är taget går det inte att ändra. Det enda personalen kan göra är att försöka träffa de nya patienterna innan de flyttar in för att skaffa sig en bild om dem och förbereda ankomsten. Det är inte ovanligt att den information vårdpersonalen har fått i förväg är knapphändig. Efteråt kan det visa sig att patienten var sjukare än vad det beskrevs i början eller hade en sjukdom, som t.ex. senildemens eller cancer, som inte nämndes överhuvudtaget. Gruppen belyser orimlighet i det faktum att patienternas medicinska behov bedöms av en person (hemvårdsinspektör) som inte har någon vård- eller medicinsk utbildning. Läkaren i gruppen menar att när en patient remitteras från sjukhuset kommer epikrisen fram flera dagar efter patientens ankomst. Det finns inte heller i praktiken någon fungerande organisation när det gäller primär ansvarig läkare (PAL). Epikris kan hamna hos en distriktsläkare som, oftast pga. omfattande mottagningsarbete, inte kommer att vara inblandad i vården av en svårt sjuk patient. Problemet är mindre kännbart för de patienter som bor på vårdboende eftersom dessa institutioner oftast har en egen läkare, så kallade sjukhemsdoktor. Det största problemet är för de patienter som bor i sitt eget hem: I mitten av mars i år blir kvinnan något svullen om benen och något tungandad och maken tar kontakt med distriktssköterskan. Distriktssköterskan bokar in en tid hos deras husläkare, tyvärr så får man ej en tid samma dag utan man får vänta några dagar på besöket. (ur case 2) 17

20 Att få hem en läkare kan vara svår. När vi pratade om detta inom gruppen nämndes olika strategier för att ta patienterna från sitt hem eller boende till läkare. Det kunde handla om allt från rullstol till ambulans. Systemet beskrev att det är patienten som ska till läkaren och inte tvärtom. Det är dock lättare, menar några i gruppen, på kvällar, nätter och helger. Då är en jourläkare i tjänst. De kanske inte gör hembesök men de ger råd per telefon. Oftast arbetar sjuksköterskorna ensamma, antingen i det bemärkelse att tvärfacklighet inte förekommer eller att de är faktiskt ensamma engagerade i vården av en viss patient. Detta gäller mest för distriktssköterskor. De har att ta ställning till om vården ska kunna fortsätta i hemmet - och i så fall kan det hända att det inte finns en dygnetrunt- organisation som gör hemvistelsen möjligt eller trygg - eller om den sjuke patienten ska skickas till sjukhuset. När det gäller hemsjukvård kan mötet med den svårt sjuke patienten ske som ett resultat av en slump. I ett fall vi arbetade med hade distriktssköterskan knappast någon information om den patient hon besökte. Anledningen var att kontakten med mannen skedde pga. en annan anledning: hon åkte hem till honom för att ta ett blodprov för kontroll av hjärtmedicinering. Dessutom utreddes mannen på kirurgkliniken och ingen visste än vad han led av eftersom utredningen inte var färdig. I vanliga fall, när en patient skrivs ut från sjukhuset skickar sjukhusets PAL en epikris till den blivande PAL inom distriktet. Men i detta fall var PAL fortfarande sjukhusets läkare. Egentligen, säger distriktssköterskan, hade jag inte behövt engagera mig på detta sätt i situationen. Min roll var enbart att gå ditt och ta ett blod prov. (ur grupparbete med case 6) Men när hon är där bedömer hon att både mannen och sonen, som lever med honom, behöver hennes hjälp, hon upplever att de är överlämnade till sig själva och ser att mannen är sjuk och blir sjukare och sjukare efter varje besök. Detta exempel illustrerar komplexiteten i problematiken som kan förekomma för de hemmavarande patienterna. Denna patient är hemma men vårdas på sjukhuset. Det resulterar i att ingen information om att han över huvudtaget finns har lämnats till distriktsvården. Det är via en annan mottagning, så kallade Waran mottagning, som distriktssköterskan blir inblandad i situationen. Eftersom mottagningen hör till en annan klinik än den aktuella kliniken där mannen utreds, vet man inte heller där hur det är med mannens tillstånd och sjukdom. Den största utmaningen, inom vårdboende verkar, enligt gruppen, vara relaterad till patienter som har blivit felplacerade. Det handlar till största delen om patienter med senildemens eller liknande symtom. Dessa patienter beskrivs som störande för sin omgivning, dvs. de andra boenden och vårdpersonalen. De åtgärder som har beskrivits som brukligt i dessa fall är att medicinera den störande patienten med lugnande och/eller antidepressiva medel eller att ordna en ny vårdplanering i syfte att flytta den störande patienten. I dessa situationer handlar det inte om vård riktad för patienten men väl mot patienten. Man tänker på att den vård man ger dessa patienter är tid man tar från andra. De andra boenden och personalens trivsel blir centralt. 18

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen. Marie Berglund, Projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2013/444 Handlingstyp Informationsärende 1 (10) Datum 30 mars 2015 Palliativa teamets ökade uppdrag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer