Tidningen för alla travintresserade Nr Tema: Fölsjukdomar

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Tema: Fölsjukdomar

2 Innehåll Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel , Fax asvt@asvt.se Generalsekreterare: Ulrika Lundberg ulrika@asvt.se, Ordförande: Margareta Wallenius-Kleberg Tel , Travhästen 2 05 Omslagsfoto: Claes Kärrstrand. Ledare 2 Hög infektionsrisk i början 5 Våra föl kommer till världen helt utan antikroppar samt med ett outvecklat immunförsvar Praktiska råd för den första tiden 7 Margaretha Peterson-Brodda, Brodda stuteri, ger oss praktiska råd kring fölets första tid Namn och tel till styrelsemedlemmar samt ASVT:s kontaktpersoner och anställda finns på Tidningen Travhästen utkommer sex gånger per år. Under 2005 som följer: Nr 1 i februari, tema: avel Nr 2 i mars, tema: fölsjukdomar Nr 3 i maj, tema: hovvård Nr 4 i september, tema: utfodring Nr 5 i oktober, tema: stallinteriör Nr 6 i december, tema: utrustning Tidningen ingår i medlemsavgiften a 475 kr för ASVT:s medlemmar. Ansvarig utgivare: Ulrika Lundberg Redaktör och stf ansvarig utgivare: Lotta Isacsson lotta@asvt.se, Tidningsproduktion: LIME AB Tejarps Gård, Klågerup Tel , Fax Annonsförsäljning: Agneta Rosinius, agneta.rosinius@lime.nu Grafisk form och layout: Charlotta Behrens, charlotta@lime.nu Tryck: UPC Print, Finland Miljöcertifierat tryckeri. Lunginflammation hotar inte tävlingskarriären 10 Veterinär Susanne Demmers har forskat kring Rhodococcus Equi-bakterien och hur framtiden ser ut för de föl som angrips. Årsstämma Årets stämma präglades av intressanta föredrag och livliga diskussioner. Folksam storsatsar på travsporten 15 Avelsseminarium med Norman Hall 17 Delad glädje är dubbel glädje 21 Fyra tusen andelsägare i Travkompaniet kan inte ha fel det är kul att äga häst ihop. CEM - Contagious equine metritis 26 Smittsam livmoderinflammation hos häst dags att uppdatera kunskaperna. Deep insemination 28 Nya möjligheter att seminera med små spermadoser. Elitsto USA, Tyskland, Sverige, Danmark detta sto är berest; men på en tävlingsbana har hon aldrig varit. STC Informerar 32 Trottex 36 Uppfödarstatistik 41 Hingstdepån Travhästen nr

3 Ledare Pokern bidrar till att sänka svensk uppfödning ASVT:s årsstämma har just passerat, tyvärr var det något glest i bänkraderna. Årsstämman är ett ypperligt tillfälle att väcka tankar och frågor kring avel och uppfödning, sport och spel men också att träffa andra uppfödarkollegor. Låt vara att stämmohelgen krockade med såväl sportlov som Vasaloppet men trots intressanta fördrag lockade stämman inte fler än ett 70-tal personer. Nästa år kommer stämman som traditionen bjuder att hållas i Stockholm. Det underlättar naturligtvis för människor att ta sig till platsen. Ett nytt modernare upplägg med mer tid för diskussioner kanske också är modellen för att fler uppfödare ska finna det intressant att delta. Uppmaning till delaktighet Uppfödare och medlemmar! Ni som inte hade möjlighet att komma till stämman har ändå chansen att få er röst hörd. Vi - styrelse, tjänstemän och kontaktpersoner - behöver få era synpunkter på vårt arbete. Jobbar vi med rätt saker? Vad kan vi göra bättre? Vilka frågor ska vi jobba med? Ring, skriv eller maila och låt oss höra dina åsikter! We love you, Remy! Till Årsstämman på Billingehus hade ATG:s VD Remy Nilson bjudits in för att berätta om sina visioner för svensk travsports framtid. Det blev show när Remy äntrade scenen, trötta stämmodeltagare kvicknade till och när anförandet led mot sitt slut utbrast någon spontant: We love you, Remy! Entusiasm och målmedvetenhet får summera Remys framträdande men vi fick också höra om den obehagliga hotbild som nätpokerns intrång i de svenska spelhemmen utgör för svensk travsports framtid. Det mest alarmerande är den hastiga spelutveckling som skett den senaste tiden och som i snabb takt knaprar in på travets marknadsandelar på den totala spelmarknaden i Sverige. Hur ska då travet överleva nya spelnischer? Svaret på det fick vi höra var mer dagtrav, snabbare spel och ATG Live. För en trogen travbanebesökare, hästägare och uppfödare låter det knappast som något som kommer att öka travpubliken på banorna. Vi vet också att för att inspireras till att bli hästägare krävs det att man får inandas hästlukt blandat med synen av det explosiva muskelpaket som hästen är, samt att få känna vibrationerna i marken när fältet dundrar förbi i ett lopp. Ja, helt enkelt är nyrekrytering av hästägare en fråga om känslor och att attrahera människors sinnen. Som uppfödare är man därför beroende av att publiksiffrorna är goda om det ska leda till efterfrågan på våra unghästar. Men för att säkra våra totopengar är det självklart ett måste att hänga med i utvecklingen på spelmarknaden, så vad ska man säga? Håll dom borta med alla medel, Remy! Folksam går in i Breeders Crown Glädjande besked fick vi i mitten av februari när ASVT:s samarbetspartner Folksam meddelade att de går in som sponsor av de 20 procentiga uppfödarpremierna i finalerna av Breeders Crown. En kärnfråga för ASVT under många år och som i och med sparpaketets genomförande 2004 helt sonika kapades bort i sparivern. Sparpaketet har för övrigt under förra året fått stora konsekvenser vad avser utbetalda uppfödarepremier. Nära nio miljoner kronor mindre utbetalt jämfört med året innan blev facit vid bokslut för Främsta orsaken är mindre prispengar när 80 tävlingsdagar togs bort. Lägg därtill minskade premiepengar till tvååriga hästar och borttagande av 20 procentiga uppfödarpremier i flera av de större årgångsloppen så är summan nådd. Tack vare ASVT:s ihärdiga övertalning att de 20 procentiga uppfödarpremierna skulle kvarstå enligt proposition i de löpningar där premier redan betalats in, utgick/utgår de i Kriteriet 2004, Derbyt 2004 och 2005, samt Stochampionatet 2004 och Tråkigt är att unghästarnas Elitlopp, Svenskt Travkriterium, i år står utan 20 procentiga uppfödarpremier. Ulrika Lundberg Generalsekreterare ASVT ulrika@asvt.se 2 Travhästen nr

4 Tema: Fölsjukdomar Hög infektionsrisk i början Med nya föl föds nya drömmar och givetvis försöker vi maximera förutsättningarna för att just den här kullen ska innehålla den stora stjärna vi alla väntar på. Högkvalitativt foder liksom god omvårdnad och träning är några av ingredienserna för att lyckas som uppfödare. Men för att använda en liknelse kräver ett hållbart husbygge en stadig grund; och våra föl kommer till världen helt utan antikroppar samt med ett outvecklat immunförsvar. FOTO: Claes Kärrstrand. Travhästen nr

5 Text: Lotta Isacsson De första timmarna i fölets liv innebär nagelbitartid för människorna Nyfödda föl utsätts för en mängd olika smittämnen så snart de lämnar den varma och trygga livmodern. De första timmarna i fölets liv innebär nagelbitartid för människorna. Mycket viktigt är att diandet kommer igång så att fölet får i sig råmjölk och därmed börjar bygga upp sitt eget immunförsvar. Mer om råmjölkens betydelse samt praktiska tips och råd finns i artikeln på sid 7. Många föl är också extra infektionskänsliga. Det kan bland annat bero på att mamman haft livmoderinflammation, att stallhygienen varit undermålig eller att fölet är för tidigt fött. Såsom prematura räknas föl födda mellan dag och dessa har onekligen sämre överlevnadsodds än andra föl på grund av bland annat svårigheter att dia och låg vikt. Den vanligaste orsaken till att nyfödda föl dör är infektioner av olika slag som går under samlingsnamnet fölsjuka. Infektion uppstår när kroppen utsätts för angrepp av mikroorganismer som bakterier eller virus. Några av de vanligaste infektionsämnena, sett till både virus och bakterier, är: Kolibakterier, E. coli - Kan bland annat orsaka livmoderinfektion. Streptokocker Kan bl.a orsaka kvarka. Stafylokocker Kan bl.a orsaka botulism. Rodokocker Kan bl.a leda till lunginflammation. Rotavirus Leder bl.a till matvägran, slöhet, uttorkning. Infektioner Föl som insjuknar i infektioner får i allmänhet symptom från och med andra dagen och upp till 3-4 månaders ålder. De första tecknen är oftast en allmän blodförgiftning samt att diandet avtar eller helt upphör. Febern brukar stiga till runt grader. Ibland får fölet i stället undertemperatur på cirka 37 grader. Diarré, uttorkning och ibland kolik är andra symptom. Omedelbar antibiotikabehandling, anpassad utifrån den aktuella infektionen, sätts in i dessa fall. Ofta krävs en bakterieodling för att fastställa infektionen. Sondmatning eller intravenöst dropp kan också bli fallet om fölets allmäntillstånd blir för nedsatt. En inflammation uppstår när kroppen reagerat på ett angrepp från exempelvis bakterier och virus. Några av de vanligaste inflammationerna är led- och navelinflammation som ofta ses samtidigt. Infektionen får då fäste i den fuktiga och öppna naveln och förs sedan vidare ut i kroppen via blodet. Området kring naveln, samt i en eller flera leder, blir varmt och ömt. Hälta uppstår. Vidare kan, som tidigare nämnts, rodokocker, leda till lunginflammation med böldbildning i lungvävnaden (läs separat artikel på sid 10). Förebyggande åtgärder Att en stressig miljö hämmar immunförsvaret hos såväl människa som djur är sedan länge känt. En viktig åtgärd för att förebygga fölsjukdomar är därför att erbjuda sto och föl en lugn och harmonisk miljö. Försök, så långt det är möjligt, hålla avelsston och tävlingshästar åtskiljda eftersom tävlingshästar kan bära hem smittämnen som stona reagerar på. Vidare är hygienen oerhört viktig. Fölboxen bör vara ljus, rymlig (minst 4 x 4 m), mycket väl rengjord och så dammfri som möjligt. Fölning utomhus har en del fördelar såsom att stoet rör sig mer både före och efter fölning, men det kan också vara svårare att vaka över henne, speciellt under den mörka delen av dygnet. Visst kan även den uppfödare som gjort allting rätt drabbas av fölsjukdomar i stallet. Men en god hästkänsla, genomtänkt utfodring - inkluderande mineraler och vitaminer - av det dräktiga stoet samt regelbundna vaccineringar och avmaskningar skapar goda förutsättningar för att allt ska gå väl. 6 Travhästen nr

6 Tema: Fölsjukdomar Lönen för all möda: ett piggt föl som utforskar världen. FOTO: Claes Kärrstrand. Vad är viktigast att tänka på i samband med fölningen och under de närmast efterföljande timmarna och dygnen? Travhästen bollade över frågan till Margaretha Peterson-Brodda från Brodda stuteri, tillika en av författarna till boken Att bli med föl. Praktiska råd för den första tiden Våren medför att ljuset och livet vaknar i naturen. Med en gång närmar sig fölningarna som ett resultat av föregående års betäckningssäsong, vilket med ens innebär väntans tider för såväl fölston som - i allra högsta grad uppfödare. Vaknätterna stundar, övervakningsutrustningen ska dubbel- och trippelkollas. Så, plötsligt en dag är det dags. Fölet som hittills levt i stoets skyddande miljö ska nu på gängliga ben anpassa sig till livet utanför livmodern. De första timmarna är i de flesta fall den avgörande grunden för att individen ska få en bra start i livet U nder en fölning ska man vara vaksam och låta naturen ha sin gång om allting fungerar som det ska, men om så inte är fallet måste man handla direkt. Fölets första utmaning är andningen, därför är det viktigt att vara med vid förlossningen och då se till att inte fosterhinnor täcker näsborrar och mule. Travhästen nr

7 Det är bra om man låter fölungen ligga kvar en stund efter själva förlossningen eftersom det då pumpas över mellan 1-1,5 liter blod via den intakta navelsträngen. Det dröjer inte länge förrän den nyfikna ungen börjar röra på sig och därmed brister oftast navelsträngen av sig själv, genom en naturlig försvagning, eller genom att stoet reser sig. På grund av hög infektionsrisk är det mycket viktigt att alltid tvätta det nyfödda fölets navelsträng med utspädd jodopax eller dylikt direkt när den brustit. Bind gärna upp efterbörden, så att inte stoet trampar sönder den och så att tyngden hjälper till att få den att släppa. Strö boxen med ren och torr halm och låt därefter stoet och fölet vara i fred under en stund, så att de får en chans att bekanta sig med varandra i lugn och ro. Fölet kommer efter ett litet tag att göra upprepade försök att resa sig och det brukar lyckas inom några timmar. I och med att fölet kan stå, börjar det sin stapplande vandring till modern och det instinktiva sökandet efter juvret Som stoägare lär man sig snabbt att urskilja juvrets utseende för att på så sätt kunna se hur fölet mår och mjölken. Fölet börjar söka vid bringan på stoet, som i de flesta fall brukar samarbeta så att försöket ska lyckas, för att sedan söka sig bakåt till juvret, där de efter tålmodigt sökande äntligen finner spenen. Normalt diar fölet för första gången då det är 1-3 timmar gammalt och brukar sedan dia med cirka 30 minuters mellanrum. Ett tips är att man själv mjölkar ur stoet och ger 0,5-1 dl till fölungen så att man då är säker på att den fått i sig en del av råmjölken. Den livsviktiga råmjölken Råmjölk kallas den första mjölken i juvret. Denna mjölk innehåller de livsviktiga antikroppar det nyfödda fölet saknar, vilket är anledningen till att det inte har något direkt immunförsvar. Då fölets förmåga att ta upp dessa antikroppar minskar hela tiden är det mycket viktigt att den får i sig råmjölken inom några timmar. Detta bygger upp det aktiva immunförsvar som fölet behöver i den stora vida världen som väntar utanför boxdörren. Om inte allt fungerar som det ska inom sex timmar från födseln är det dags att reagera. Har fölet ännu inte rest sig ska man försöka hjälpa det upp. Det är viktigt att kontrollera att fölet har fått i sig mjölken, vilket man endast kan avgöra om man själv ser fölet dia. Speciellt en förstföderska kan ha ett litet juver och små spenar. Det räcker inte att fölungen står och slickar, man måste se att den sväljer. (Obs! Ett litet juver betyder inte att det finns lite mjölk). När väl fölet diat några gånger och mjölkproduktionen kommit igång för fullt, så aktiveras också stoets moderskänslor. Då räcker det med att se/känna på juvret om det är spänt eller inte, för att avgöra om fölet har ätit. Om man ej lyckas få fölungen att resa sig eller att dia självmant får man för hand mjölka ur stoet (ca 2 dl) och mata fölet med nappflaska. Det är samtidigt viktigt att man hela tiden försöker få fölungen att klara det själv så att den inte vänjer sig vid att bli matad. Vad man kan göra för att få fölet intresserad av juvret är att stå bakom och trycka det försiktigt framåt mot stoets flank och juver, men håll det inte i huvudet. Om möjligt är det bra att ha en medhjälpare på stoets andra sida som med ett finger lockar fölet mot spenen, man kan även mjölka stoet mot fölets nos. Kolik kan uppstå Som stoägare lär man sig snabbt att urskilja juvrets utseende för att på så sätt kunna se hur fölet mår. Ett platt, slakt juver med fuktig yta runt spenarna visar att fölet precis har diat och fått i sig vad den behöver medan man på torra spenar ser att fölet inte har diat inom den senaste halvtimmen Eftersom fölet inte har samma motståndskraft som äldre hästar gäller det att vid tecken på att något är fel reagera snabbt för att förhindra att det blir sämre. Diandet medför att tarmrörelserna sätts igång vilket leder till att tarmbecket som normalt består av mörkfärgade, hårda bollar som täcks av slem ska krystas ut 6-12 timmar efter födseln, om så inte sker kan kolik uppstå. Om fölet krystar, spänner sig, lyfter svansen, tittar mot flanken, vänder upp huvudet upprepade gånger då det ligger på sidan, rullar sig eller blir liggande helt 8 Travhästen nr

8 Vid en fölning ska man ha lite is i magen och låta naturen ha sin gång, men samtidigt vara beredd att ingripa om någonting går snett. FOTO: Claes Kärrstrand. stilla på rygg kan detta vara symtom på lindrig till ganska svår kolik. I de lindrigare fallen kan man själv hjälpa fölet genom att skilja det från stoet, stressen sätter då fart på magen. Fungerar inte detta så är det bra att ha Mikrolax hemma som man försiktigt sprutar in i ändtarmen. I de svårare fallen ska man tillkalla veterinär och under tiden massera ljumskarna för att lindra smärtorna. Man märker efter hand på fölet då förstoppningen är löst genom att avföringen kommer ut och att fölungen diar normalt igen. Världen utanför väntar! Det nyfödda fölet kan infekteras via magtarmkanalen, luftvägarna eller naveln. Att fölet diar dåligt eller inte alls, är ofta det första tecknet på att fölet är sjukt. Kontrollera därför vid minsta misstanke att stoets juver är tömt. Då fölet har svårt att stå, helst vill ligga eller står med sänkt huvud och halvt slutna ögon är det bra att kontrollera kroppstemperaturen som normalt brukar ligga mellan 38-38,5 grader. En kroppstemperatur över eller under detta kan vara tecken på att fölet är sjukt. Vid dessa symtom eller vid andra misstankar om sjukdom ska man kontakta veterinär. Då de första kritiska timmarna och dygnen är över är det dags för fölet att upptäcka världen utanför stallet. Den lilla kroppen på dom rangliga benen ska nu ta sig ut på livets långa resa med allt vad det innebär. Det är en tuff liten individ som snabbt kommer att vilja sköta sig själv men det är när man ser fölet springa och busa ute i hagen som man inser att den lilla hjälp det fick till en bra start i livet, kan ha varit avgörande för dess framtid. TEXT: Margaretha Peterson-Brodda Travhästen nr

9 Tema: Fölsjukdomar En av de bakterier som ofta angriper föl är Rhodococcus Equi. Denna jordlevande bakterie samlas i fölens mag- och tarmkanal och leder till lunginflammation med böldbildning i lungvävnaden. Veterinär Susanne Demmers har forskat kring detta, samt om föl som insjuknar därmed får sin framtida tävlingskarriär äventyrad. Lunginflamm - Inget hot mot t Jag hade bland annat funderat på varför vissa föl insjuknar och inte andra förklarar Susanne Demmers sitt arbete med avhandlingen om Rhodococcus equi. FOTO: Claes Kärrstrand. Imars 2003 presenterade Susanne Demmers sin licentiatavhandling On Rhodococcus equi in foals. Susanne arbetar som klinikveterinär på institutionen för medicin och kirurgi, stordjur vid SLU i Uppsala. Många känner henne också som en av personerna bakom Västerbo stuteri i Heby. Jag hade hjälpt så många andra forskare med en massa undersökningar och tyckte att jag själv skulle utnyttja vårt fina material hemma. Dessutom hade jag funderat över varför vissa föl insjuknar och andra inte, liksom varför endast föl och inte vuxna hästar får denna sjukdom, berättar Susanne. Bakteriesjukdomen Rhodococcus equi angriper främst föl mellan 1-4 månaders ålder. Sjukdomen upptäcktes 1923 av en svensk, Hilding Magnusson, och finns över hela världen. Även människor med nedsatt immunförsvar kan smittas. Symptomen på Rhodococcus equi är inledningsvis inte lätta att upptäcka. Endast små tecken såsom något förhöjd kroppstemperatur och enstaka hostattacker visar sig. När sjukdomen förvärras ökar febern, fölet får hjärt- 10 Travhästen nr

10 En av de störstas smittkällorna är hästarnas träck ation ävlingskarriär - klappning, minskar i vikt, blir apatiskt och vill inte dia. Olika typer av ljud exempelvis pipande, skorrande eller rosslande hörs från lungorna. Bakterien orsakar lunginflammation med bölder samt även tjocktarmsinflammation. Susanne menar att exakta uppgifter kring sjukdomens dödlighet är svårt att ge. Vad gäller föl som kommer in till en klinik är dödligheten cirka 20 procent. Däremot behandlas ju mycket föl som inte blivit så allvarligt sjuka utanför klinikerna och beräkningar på dessa är svårare att göra, säger hon. En av de störstas smittkällorna är hästarnas träck. Tänk därför på att rasthagen där föl och sto så småningom släpps ut ska vara ren. Susanne har även undersökt två fölgrupper från två olika stuterier för att se hur neutrofilen* utvecklades mellan fölets andra till 56:e levnadsdygn. Den ena gruppen fick blodplasma i syfte att stärka immunförsvaret, den andra gruppen fick ingen sådan behandling. Undersökningen visade att bristande faktorer i fölets blod medför att neutrofilerna inte har full kapacitet att bekämpa bakterier under fölets första levnadsveckor. Ingen skillnad mellan gruppen som fått plasma och den obehandlade gruppen märktes dock. Test av tävlingshästar Sju treåriga varmblodstravare studerades också. Den gemensamma nämnaren var att de alla behandlats för lunginflammation orsakad av Rhodococcus equi som föl. Hästarna fick genomgå ett arbetsprov på ergometermatta och gasutbytet i lungorna undersöktes med så kallad inertgasteknik**. Hästarna var försedda med andningsmask och blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, blodgaser och röd cellvolym mättes. Samtliga hästar visade sig ha en normal lungfunktion och arbetskapacitet vid jämförelse med en annan kontrollgrupp hästar som ej haft lunginflammation. Enligt vad jag kommit fram till, både via fall- och lungfunktionsstudien, sätter sjukdomen inte ned den framtida tävlingsprestandan hos hästen, menar Susanne och tillägger: Varför en del föl smittas och andra inte är en fråga som ännu inte går att ge något entydigt svar på. Det handlar bland annat om virulensen hos själva bakterien, smittryck via framförallt träck och det faktum att föl helt enkelt är mycket känsliga under de första levnadsveckorna. Sjukdomen sätter inte ned den framtida tävlingsprestandan Ingen skillnad oavsett behandling I arbetet med avhandlingen jämförde Susanne två olika typer av antibiotikabehandlingar baserat på 72 behandlade hästar vid SLU:s hästklinik. Hon jämförde då användandet mellan erytromycin/rifampin och gentamicin/rifampin. Ingen skillnad upptäcktes mellan dessa behandlingar. Eftersom erytromycin emellertid i enstaka fall vållat akut, dödlig diarré hos stoet bör gentamicin användas i dessa sammanhang. * Neutrofil = En av de första blodcellerna i immunförsvaret som aktiveras mot bakteriella infektioner. ** Inertgasteknik = Sex olika gaser ges i blodet under arbete. Gaserna som har olika löslighet fördelar sig i kroppen. Samtidigt tas prover från artärblod, blandat venöst blod samt utandningsluft. Genom detta kan lungans funktion studeras. Text: Lotta Isacsson lotta@asvt Travhästen nr

11 Intressanta föredrag och livliga diskussioner på ASVT:s årsstämma 2005 Till ett Skövde i vinterskrud, och till hotell Billingehus med ystra slalomåkare susandes förbi fönstren anlände, första helgen i mars, ett 70-tal medlemmar för att delta i ASVT:s årsstämma nummer 64. På mångas önskan var arrangemanget i år framflyttat ett par veckor i tid. Detta med hänsyn till uppfödarnas svårighet att komma ifrån när fölsäsongen är i full gång. Något förvånande var det därför att deltagarantalet inte blev högre. Emellertid krockade stämman detta år med såväl sportlovsfirande som Vasaloppet, vilket säkert var bidragande orsaker. Klockan tolv på lördagen hälsade ordförande Margareta Wallenius-Kleberg deltagarna välkomna. Därefter uppmanades åhörarna att i tystnad hedra de två personer ASVT mist under det gångna året, och som betytt oerhört mycket för föreningen; styrelseledamot Carl-Martin Mattsson samt hedersledamot/guldnålsinnehavare Vilhelm Johansson (se text sid 33). Mr Avelsföreningen, Elis Ljungek, valdes till mötesordförande och han förklarade stämman öppnad. Därefter tog de traditionella stämmoförhandlingarna vid. Bland annat beslutades att årets vinst, kronor, överförs till löpande räkning och att medlemsavgiften a 475 kronor förblir oförändrad. Ylva Lindh (t v) som ägde Elitstoet Zorbas Girl (död 2002) får diplom av ASVT:s ordförande Margareta Wallenius-Kleberg. Händelserikt 2004 Generalsekreterare Ulrika Lundberg redogjorde för vad som hänt i Travsverige under 2004 samt vilka frågor ASVT arbetat mest med. Bland annat har policydokumentet Trav 2010 färdigställts. Vidare har ASVT och övriga BAS-organisationer jobbat hårt för återinförandet av premie- och kvalpengarna till minst ursprunglig nivå avseende de 2-åringar som genomfört premielopp. ASVT har stridit hårt för att de 20-procentiga uppfödarpremierna som var i farozonen via sportens sparpaket skulle kvarstå enligt proposition i Kriteriet, Oaks, Derbyt och Derbystoet. Detta krav hörsammade STC. Vidare har medlemstidningen fått ny layout och nytt namn och ASVT:s kontaktpersoner har ordnat en uppskattad exteriörkurs. Debatt och inte debatt Staffan Planck, ordförande i Avelsrådet, berättade om det pågående arbetet med att utforma framtidens avelsvärdering eftersom staten framledes lyfter sin hand från denna verksamhet. Ämnet är en het potatis för många och diskussionerna var stundtals livliga. Klart är dock att Avelsrådets arbete, ännu i sin linda, går ut på att bevara någon form av avelsvärdering framöver även om det kan handla om att berörda organisationer själva måste utforma nycklarna för verksamheten. Ett annat ämne som väntades locka till debatt var frågan om Hingstdepåns framtid. Bland annat diskuterades om det är rätt att ASVT tillhandahåller egna hingstar, samt att flera AHAB-hingstar kombinerar tävling och avel. Ingen debatt uppstod, och de få åsikter som framfördes om 12 Travhästen nr

12 Hingstdepån var övervägande positiva även om en del menade att stämman kändes som fel forum för denna diskussion. Stämman godkände emellertid den stadgeändring som styrelsen föreslagit. I stadgarna 1 ändras nu den formulering som förkunnar att föreningen ställer avelshingstar till medlemmarnas förfogande. Den nya formuleringen som medför att styrelsen har en större handlingsfrihet i frågan lyder: kan ställa avelshingstar till medlemmarnas förfogande. Föredrag om hästforskning Under eftermiddagen föreläste hästforskarna Sara Berglund och Mats Greiff. Sara Berglund, doktorand i etnologi vid Lunds Universitet, berättade om sin forskning kring kulturvetenskapliga perspektiv på trav som sport och spel. I sin avhandling skriver hon bland annat om travsportens inställning till moderna reproduktionstekniker. Hon berättade om de folkliga föreställningarna kring vad som anses naturligt och inte. Samtidigt som det på hingstsidan transporteras kyld eller fryst sperma kors och tvärs i världen anses det, på stosidan, oftast onaturligt och omoraliskt med exempelvis embryotransfer. Mats Greiff, professor i historia på högskolan i Malmö, föreläste om sitt forskningsprojekt Arbete, makt och stallbackskulturer inom svensk travsport cirka Han berättade bland annat om den mer teknifierade syn på sporten som rådde under mitten av 1900-talet. Idag är hästhållningen naturligare, hästarna tävlar med mindre utrustning och själva omvårdnaden har blivit en viktigare bit. Sju rätt på V75 Innan det var dags att bryta upp för V75-sändningar och middag intog ATG:s VD Remy Nilson scenen. Han berättade om vad som hänt under det halvår han suttit på sin nuvarande post och vad ATG arbetar med ATG arbetar stenhårt på att mota sin stora konkurrent - pokerspel över Internet - i grind berättade ATG:s VD Remy Nilson. just nu. Kraftfulla satsningar på att locka publiken tillbaka till banorna, utveckling av nya spelformer och mer lunchtrav samt förbättring av spelsajten atg.se är några av de stora målen. ATG:s största hot just nu är pokerspel på Internet. Spelade till ATG gjorde emellertid stämman. Deltagarnas gemensamma system till V75 på Halmstad genererade glädjande nog sju rätt. Vinsten, cirka kronor, beslutades användas till en ny spelomgång helgen efter. Vid denna tidnings pressläggning är resultatet från detta spel okänt. Traditionsenligt hölls under eftermiddagen även uppfödarnas egen Oscarsgala där bland andra årets uppfödare, årets avelshingst, elitston med flera prisades. Samtliga pristagare finns i förteckningen till höger. På söndagsförmiddagen höll professor Arne Lindholm ett välbesökt föredrag om uppfödning och träning för hållbarhet och prestation, se artikel på sid 56. FOTNOT: Protokoll från årets stämma finns inom kort tillgängligt på medlemssidorna. ASVT:s guldnål: Lars-Erik Magnusson och Karl-Erik Bender. Motiveringarna publiceras i nästa nummer av tidningen. Årets uppfödare: John-Erik Magnusson och Ann-Christin Lorentzon. Uppfödare till årets klassiska vinnare: Svensk Uppfödningslöpning: Bertuzzi, uppfödare: Malin Hanell, Insjön. Svenskt Travkriterium: Conny Nobell, uppfödare: Lennart Eriksson, Fjärås. Svenskt Trav Oaks: Alexia Ås, uppfödare: John-Erik Magnusson och Ann- Christin Lorentzon, Vislanda. Svenskt Travderby: Gazza Degato, uppfödare: Thord och Gunilla Sandberg, Laholm. Derbystoet: Minnesota, uppfödare: Bengt-Åke och Kjell Nyberg, Grästorp. Stochampionatet: Giant Diablo, uppfödare: Stall Speediablo AB, Bjuv. Årets avelshingst: Coktail Jet. Elitston: Arlines Dream, Gina Roy, Spend A Bunch och Zorbas Girl. Arlines Dream presenteras på sid 14 i denna tidning. Övriga ston presenteras i kommande nummer. Nya styrelsemedlemmar och kontaktpersoner: Ordinarie: Carina Dahling* Suppleant: Per Johnsson Fyllnadsval suppleant 1 år: Ove Konradsson Valberedningen: Per-Olof Sellén Ny sammankallande i valberedningen: Roy Pettersson Nya kontaktpersoner: Eva Isaksson (Småland/Blekinge) Roy Pettersson (Skåne) Per Johnsson (Uppland) * Carina Dahling valdes, med majoritet, efter votering mellan henne och Jan R Larsson. Text: Lotta Isacsson lotta@asvt Foto: Claes Kärrstrand Travhästen nr

13 Folksam storsatsar på travsporten Försäkringsbolaget Folksam, ASVT:s mångåriga samarbetspartner, har länge varit en av Svensk travsports stora sponsorer. Nu gör bolaget ännu en storsatsning på travsporten genom att kliva in som officiell sponsor av Breeders Crown. Nu satsar ASVT:s samarbetspartner Folksam stort på unghästserien Breeders Crown. Från vänster: Thomas Thell/Folksam, Ulrika Lundberg/ ASVT, Eilert Falk/Folksam samt Lars Stjernfelt/STC. FOTO: Erika Westman, Travronden. Folksam har sedan slutet av 1990-talet satsat extra mycket på Sveriges travhästuppfödare via sitt samarbete med ASVT. Bland annat erbjuds alla ASVT:s medlemmar ett års gratis veterinärvårdsförsäkring under det första levnadsåret, för alla föl som försäkras genom Folksam. Tidigare har bolaget även varit huvudsponsor när landets bästa 3-åringar gjort upp om segern i Svenskt Travkriterium. Nu kliver bolaget in som officiell sponsor av uppfödarnas eget lopp, unghästserien Breeders Crown. 20-procentiga premier Satsningen på Breeders Crown innebär att 20-procentiga uppfödarpremier garanteras i finalloppen för 3- och 4-åringar. ASVT:s ordförande Margareta Wallenius-Kleberg och generalsekreterare Ulrika Lundberg är mycket nöjda med Folksams be- Travhästen nr

14 Text: Lotta Isacsson slut att stötta Breeders Crown - Detta stärker samarbetet ytterligare mellan ASVT och Folksam. Eftersom de 20-procentiga premierna i de klassiska årgångsloppen är en kärnfråga för ASVT är beskedet givetvis mycket glädjande, säger Ulrika Lundberg. Satsningen innebär även en breddning av utdelningen av uppfödarpremierna eftersom finaler körs för både ston och hingstar i ålderskategorierna 3- och 4 år. Publiktävlingar Det nya Breeders Crown-konceptet med tävlingar nästan uteslutande på söndagar innebärande TV-sända V65-tävlingar har slagit mycket väl ut under I år kommer konceptet att utökas ytterligare med satsningar på publika evenemang där man bland annat kan vinna en Mercedes cupé. Folksam kommer att bjuda in ASVT:s medlemmar till tävlingar och VIP-tält med förtäring under samtliga BC-tävlingsdagar. Även ATG kommer att satsa mer på Breeders Crown under året genom ombudsaktiviteter och inbjudan av e-kunder. Andra sponsorer i Breeders Crown är bland andra Travronden, Expressen och hotellkedjan Best Western. Varannan svensk försäkrad Folksam är idag ett av Sveriges största försäkringsbolag med cirka fyra miljoner försäkringstagare, det vill säga ungefär varannan svensk. Över 1,8 miljoner hushåll är försäkrade i bolaget, liksom var fjärde personbil i landet. År 1999 startade Folksam sin satsning på svensk travsport. För Folksam Djurförsäkring har det lett till att omsättningen ökat med mer än 300 procent och att antalet försäkrade djur nästan fördubblats. FOTNOT: I nästa nummer av tidningen publiceras ett utförligare program över samtliga medlemsaktiviteter i samband med Breeders Crown. Breeders Crown 2005 Uttagningsdagar med V65 Söndag 17 april Söndag 8 maj Söndag 22 maj Söndag 25 juni Söndag 3 juli Söndag 31 juli Söndag 14 augusti Söndag 9 oktober Semifinaler Färjestad Åby Hagmyren Rättvik Boden Bollnäs Tingsryd Mantorp 4-åriga hingstar o valacker Söndag 23 oktober Kalmar V65 4-åriga ston Tisdag 25 oktober Gävle DD 3-åriga hingstar o valacker Söndag 6 november Örebro V65 3-åriga ston Måndag 7 november Halmstad DD Finaler 4-åringar Lördag 5 november Bergsåker V75 3-åringar Lördag 19 november Eskilstuna V75 16 Travhästen nr

15 Avelsseminarium med Norman Hall Beliefs can be dangerous, facts can be proven, keep an open mind! Det var några av de råd kanadensiske Norman Hall, författare samt upphovsman till avelsprogrammet Pedigree Matching bjöd på när han höll föredrag på ASVT:s avelsseminarium i början av februari. Ett 50-tal personer hade sökt sig till seminariet som bland annat handlade om avelsteorier, urval av avelsston och hingstar samt syftet med den egna uppfödningen. Norman Hall inledde med att berätta lite om sin bakgrund. I slutet av 70-talet köpte han, tillsammans med några vänner, sin första häst. Vi fick tag i en hygglig märr trots att vi var väldigt okunniga. Så småningom ville vi betäcka henne och lyssnade till ett antal olika råd. Fem år i rad gick hon till den bästa hingsten i området vilket ledde till absolut ingenting, bortsett från huvudvärk och räkningar. Inte en enda avkomma lyckades med någonting på tävlingsbanan. Trots detta fick Norman blodad tand och läste, forskade samt sökte kunskap under många år. I grunden är han ingenjör vilket också avspeglas i hans vilja att strukturera upp information. Datorn öppnade möjligheten för att söka snabb information och slippa det tidsödande arbetet med lösa papper, men i början var det faktiskt en av mina söner som en dag fick nog av att se alla mina papper och utbrast: Pappa! Du behöver samla det här i någon form av program Tanken var väckt. Idén kring Pedigree Matching hade börjat gro, och idag används programmet av många uppfödare runt om i världen. Samla så mycket information du kan innan du fattar dina beslut var ett av råden från Norman Hall när han föreläste på ASVT:s avelsseminarium. FOTO: Claes Kärrstrand. Börja med svaret Under det drygt tre timmar långa föredraget delade Norman Hall frikostigt med sig av en mängd erfarenheter han gjort genom åren. Alla har sin egen uppfödarteori, vilket är helt riktigt. Försök ha ett öppet sinne och gör hemläxan, det vill säga: lär dig så mycket du bara kan innan du fattar dina beslut, med dagens tillgänglighet på information finns inget skäl att låta bli, menade Hall och fortsatte: Börja inte heller med frågan, utan med svaret. Det vill säga: vad vill du nå/ha? Vilka hästar och kombinationer hjälper dig dit? Gällande val av avelsston menade han att exempelvis mixauktioner och privatannonser erbjuder goda möjligheter att hitta guldkorn till rimliga priser. Travhästen nr

16 Text: Lotta Isacsson Titta på stona utifrån de parametrar du själv håller som viktigast och ta reda på så mycket du bara kan om hästen. Tävlingsresultat, tränare, varför hon är till salu med mera. Leta efter hästar som matchar din avelsteori/plan och anlita rådgivare om du själv inte har tid och möjlighet att söka tillräckligt med information. Detta är väl investerade pengar. I sökandet efter rätt hingst förmedlade Norman följande råd: Genom att titta på stammen hos de ston som lämnat de bästa avkommorna efter en viss hingst är det möjligt att bilda sig en uppfattning om vilken sorts sto som blodsmässigt passar till en viss hingst. Realistiska mål Etablerade kontra nya hingstar diskuterades också en stund. Norman Hall menade att den som använder etablerade hingstar alltid har en vägledning via redan befintliga resultat. Å andra sidan erbjuder en oprövad hingst möjligheter till nya, spännande framgångar. Genom att studera en redan etablerad hingst med liknande stam som den nya hingsten menade han att vi till viss del kan förutspå vilka sorts ston som passar till den nya hingsten. Norman Hall påminde också om vikten av att sätta upp realistiska mål: Alla vill vi föda upp en storloppsvinnare, men det är få förunnat. Med rimliga investeringar och goda kunskaper kan många välja att föda upp fina tävlingshästar om än inte hästar för de högsta klasserna. Detta kan räcka alldeles utmärkt som mål, där alla resultat därutöver ses som en bonus. För härstamningskontroll på svenska: Avelsvärderingen hölls på Sundbyholm På grund av misstänkt kvarka på Axevalla flyttades avelsvärderingen den februari till Sundbyholms travbana i Eskilstuna. Dessvärre blev det planerade avelsseminariet med föreläsningar inställt. Under de två dagarna på Sundbyholm deltog 12 hingstar: Center Field (ej gokänd), Conny Nobell (godkänd), Gentleman (ej godkänd), Gentle Son (ej godkänd), Herr Jägermeister (ej godkänd), Lindy Lane (godkänd), Makhtoub Jet (godkänd), Opal Viking (godkänd), San Pellegrino (godkänd), Solero Briljant (godkänd), Tag the Devil (godkänd) och Turbo Sund (godkänd). /LI 18 Travhästen nr

17 Delad glädje är dubbel glädje - Samhörighet & sportsmanship hos Travkompaniet - De är nitton till antalet. De är efter hingstar som Pine Chip, Supergill, Coktail Jet, Express Ride, Muscles Yankee och Viking Kronos. De är alla handplockade av Stefan Hultman, som i de flesta fall även ansvarar för träningen. De är Travkompaniets hästar anno 2005; och Travhästen begav sig till Menhammar för att få veta mer... Jazzman, en av Travkompaniets 3-åringar, har just vunnit lopp på Gävletravet och klappas om av Annika och Jesper. Det är onsdag förmiddag och Menhammar Stuteri vilar under ett gnistrande snötäcke. I en av de små byggnader som ligger utspridda på anläggningen återfinns Travkompaniets kontor. På plats finns Jesper Eriksson, en av dem som varit med från allra första början, och Annika Lindblom som kopplades till Travkompaniet ett halvår efter starten och nu har en nyckelroll i bolaget. Travhästen nr

18 En av väggarna på Travkompaniets kontor är täckt med vinnartavlor. Jazzmans segerkusk Johny B Karlsson gratuleras av Annika. Johny h delägarna att ta del av på Travkompaniets hemsida. Glädjen är stor denna dag. En av 3- åringarna, Jazzman, tog dagen innan hem segern i ett fördel treåring - lopp på Gävletravet. - Vi är jätteglada över segern! Jazzman är den av våra 3-åringar som hittills hunnit komma till start. Tyvärr kunde vi inte vara på plats. Det är inte möjligt att vara med precis överallt även om vi inte missat många av våra hästars starter, säger Annika. Travkompaniet har fem 3-åringar till och samtliga har gått premie- och/eller kvallopp. Jesper berättar att en viktig del av träningsfilosofin, vilken helt grundar sig på Stefan Hultmans idéer, handlar om att sätta djuret i centrum. Detta innebär bland annat att unghästarna inte ska stressas till alltför tidiga eller täta starter. Både han och Annika menar att det är mycket viktigt att förmedla denna filosofi till delägarna, vilket de tycker har gått bra. På hemsidan finns även mycket information om det sportmanship-tänkande som är en av grundpelarna: Vi hejar på Hultman på värmningen. Vi hejar på Örjan när han segerdefilerar men vi hejar också på Örjan när han tar vår häst av banan redan efter ett varv, eller när han hamnar instängd invändigt och blir oplacerad. Det är kanske till och med då vi hejar som mest?. Att detta verkligen fungerar bevisades inte minst när fjolårets Elitlopp gick av stapeln. Travkompaniets hästägare fyllde en egen läktare intill sista sväng på Solvalla för att hjälpa fram sin egen Calvin Capar. Rödklädda och djupt engagerade deltog de alla i hejaropen som dånade över anläggningen: Forza Calvin! Ur tävlingssynpunkt sett var detta långt ifrån dagen D för italienskfödde Calvin Capar men han hade tveklöst den största och lojalaste hejarklacken. Kommunikation via nätet Travkompaniets grundare heter Anders Nilsson, god vän och svåger med Jesper. De har genom åren delat ett stort travintresse och tyckt om att spela, men aldrig tidigare ägt häst. Anders och jag var inne på att köpa häst och hade Stefan Hultman som tränare i tankarna. Så kom Anders med idén kring Travkompaniet, efter ett besök ute hos just Hultman. Grundtanken var att fler måste få vara med om den fantastiska upplevelsen och engagemanget att äga häst, berättar Jesper, och fortsätter: 22 Travhästen nr

19 ar också många glada hälsningar från All kommunikation med andelsägarna sker via nätet. Mycket tid läggs ned på att ständigt hålla hemsidan uppdaterad samt att skicka ut mail med färsk information. - I april 2001 öppnade vi vår site på Internet. Stefan Hultman var tillfrågad om han ville fungera som sportchef och ansvarig tränare. Han är även den som väljer ut alla våra hästar. Visst har vi därmed lagt alla ägg i en korg men vi gör det för att vi tror på Stefan, Menhammar och på det här upplägget. Stefan var också väldigt positiv och tackade ja direkt, vilket var en förutsättning. Travkompaniet har under flera års tid samarbetat med STC och arbetar bland annat med vidareutveckling av Breeders Crown samt tävlingen Guldstallet. Tystnaden på kontoret är slående. En radio spelar musik på låg volym, men varken telefoner eller faxar hörs. Kommunikationen med de idag cirka andelsägarna sköts enbart via hemsidan och mail, vilket är en förutsättning för att få det hela att fungera rent praktiskt. Jag skulle gärna prata med varenda delägare om jag kunde. Men vi är bara några få som arbetar i bolaget och det vore helt enkelt en omöjlighet att kommunicera på annat sätt än via nätet, berättar Annika. Hon säger att det här inte är något andelsägarna opponerar sig mot. Hemsidan är ständigt försedd med bilder och rykande färsk information om såväl de egna hästarna som travnyheter i övrigt. En till två fräscha nyhetsartiklar publiceras dagligen på sidan och totalt har runt artiklar producerats sedan starten. Ett par gånger i veckan mailas dessutom information om hästarna och kommande evenemang ut till andelsägarna. Tanken är helt enkelt att ständigt ligga steget före och snabbt förse andelsägarna med den information de annars kommer att efterfråga. Eftersom Stefan Hultmans träningsanläggning ligger i närheten av kontoret kan de dessutom komplettera texterna med färska bilder på hästarna och därmed förmedla en känsla av att vara på plats i stallet. Hemsidan är ett väl inarbetat forum, och det märks också på medlemmarnas egen sida Travsnack. Något dygn efter Jazzmans prestation i Gävle finns 12 hälsningar och gratulationer till Stefan Hultman, segerkusken Johny B Karlsson och övriga i kretsen runt hästen inlagda. Strax innan denna tidnings pressläggning segrade också bolagets häst Information Center med god marginal i ett V65-lopp en onsdag Travhästen nr

20 på Solvalla. De första gratulationerna från andelsägarna syns på hemsidan samma kväll. Att kommunikationen mellan kontoret och ägarna enbart sker via nätet kompenseras av många möjligheter till fysiska träffar. Bland annat arrangeras Travkompaniets dag då ägarna har möjlighet att besöka team Hultman på Yttersta gård och Menhammar Stuteri. Vidare ordnas gemensamma resor såväl inrikes som utrikes när hästarna startar. Ägarna har också fri entré på banorna när någon av bolagets hästar tävlar, och skulle hästen vinna sker en lottning om vilka delägare som får gå in i vinnarcirkeln. Utlottning bland andelsägarna tillämpas också angående de hederspriser som delas ut. Delägarna har även möjlighet att i olika sammanhang fungera som Travkompaniets representanter. Det har förekommit vid bland annat Elitloppet, Kriteriet och Kungapokalen och är givetvis väldigt uppskattat. En annan kul sak är att vi har delägare i bland annat England, Holland, Thailand och Korea. Det är roligt och spännande att personer i helt andra delar av världen följer våra hästar, menar Annika. 19 hästar för 900 kronor Hästarna är fördelade på tre stall: Stall Röd, Stall Grön och Stall Blå. Ursprungsidén handlade om att de tre stallen skulle konkurrera lite, ägarna skulle kunna heja på sitt lag för att öka spänningen. Det här fungerade dock inte alls. Många köpte andelar i alla stall och de som inte gjorde det hejade lika glatt på hästar från några av de andra stallen, berättar Jesper med ett leende. Sportmanship-andan var med andra ord stark även här och nu kommer stallen, från och med början av nästa år, att slås ihop. Redan idag arbetar vi i den riktningen. Som ny andelsägare kan du nu bara köpa en typ av andel/aktie, helt enkelt ett paket som gör dig till delägare i alla hästar, säger Jesper. En andel/aktie kostar 900 kronor och det är en engångskostnad. Inga andra ekonomiska åtaganden eller insatser tillkommer och det är endast värdet på aktien i sig som kan förändras. Totalt ska aktier säljas och just nu är sålda Bland bolagets 19 hästar återfinns bland andra tidigare nämnde Calvin Capar; segrare i 4-åringseliten och Sprintermästaren 2003 samt tvåa i Lotteria Vidare ingår Half Volley; försökssegrare i Breeders Crown samt 4:a i Svenskt Travoaks 2003, Shergar Boko; 4:a i Svenskt Travkriterium 2003 samt V75-vinnarna Hemlock och Sharky Boko för att nämna några. Vi har som målsättning att köpa in några nya hästar varje år men det är beroende av om stallbolagen, som äger hästarna, går plus. Det är också viktigt att berätta att försäljningen av andelar inte finansierar den övriga verksamheten utan går direkt till stallbolagen som är självförsörjande. Ska Travkompaniet tjäna pengar gör vi det genom kommersiell verksamhet via exempelvis vår hemsida eller tävlingen Guldstallet. Men vi är ju också delägare i våra hästar om det skulle gå bra, säger Jesper. Nya hästar handplockas omsorgsfullt direkt från Menhammar Stuteri av Stefan Hultman. De flesta stannar sedan i hans träning, men några skick- 24 Travhästen nr

21 as iväg till andra tränare. För dagen finns två av bolagets hästar hos Solvallas Christer Nyström och en hos Petri Salmela i Boden. Visionen är att Travkompaniet framledes ska finnas representerade hos många olika travtränare, travbanor och stuterier med så stor geografisk spridning som möjligt, säger Jesper. Både han och Annika tror på andelsbolag och olika typer av konsortier som framtidens hästägarform eftersom det i många fall är orimligt dyrt för den enskilde personen att äga häst, likaså tycker många att det är roligare att äga häst ihop. Att Travkompaniet lockar publik till banorna råder inga tvivel om. Höjdpunkten för många är givetvis Elitloppet med den egna läktaren på Solvalla men även till vardags söker sig andelsägarna till banorna. I allmänhet finns mellan personer på plats varje gång någon av bolagets hästar startar. Text: Lotta Isacsson lotta@asvt Travkompaniets hästar: - Stall Röd - Calvin Capar Hingst f -99 Supergill La Goddess e. Balanced Image 11,6aK kr Scott Boko Valack f -00 Coktail Jet BWT Illusion e. Speedy Somolli 16,3aM kr Hemlock Hingst f -00 Pine Chip Urtica e. Speedy Crown 12,8aK kr Troy Boko Hingst f -01 Express Ride B.W.T Illusion e. Speedy Somolli 13,0aK kr It s All Over Sto f-01 Enjoy Lavec End Of The Story e. Super Bowl Joined Forces Hingst f -02 Credit Winner Engaged e. Arnaqueur Jampacked Hingst f -02 Pine Chip Trapped e. Bonefish - Stall Grön - High Speed Hingst f -00 Coktail Jet Judy Lady e. Zoot Suit 14,3aM kr Sharky Boko Hingst f -00 Coktail Jet Miss Holy Mackeral e. Bonefish 15,1M kr Information Center Sto f -01 Express Ride Totally Lost e. Zoot Suit 16,0aK kr Tycoon Boko Hingst f -01 Muscles Yankee Oboe Boko e. Garland Lobell 15,8aM kr Jocose Hingst f -02 Express Ride Ourasine e. Ourasi Jeroboam Hingst f -02 Express Ride Scoal e. Smoking Yankee - Stall Blå - Shergar Boko Hingst f -00 Viking Kronos Divas Crown e. Speedy Crown 14,3aK kr Half Volley Sto f -00 Express Ride Amanda C e. Meadow Road 13,6aK kr Tarzan Boko Hingst f -01 Express Ride Feel So Fine e. Mack Lobell 15,5aM kr Islay Mist Sto f -01 Buvetier D Aunou Whisky Sour e. Songcan Jazzman Hingst f -02 Striking Sahbra Red Hot Mama e. Nevele Diamond 19,0M kr Jaded Hingst f -02 Express Ride Enough Is Enough e. Mack Lobell (siffror per 23 februari-05) Travhästen nr

22 EVA och CEM är två sjukdomar Travhästen återkommer till med jämna mellanrum. EVA (Equine Virus Arteritis) är en virussjukdom som angriper de mindre blodkärlen hos häst och där orsakar blödningar och svullnader. En artikel om EVA publicerades senast i Travhästuppfödaren nummer 3/03. Denna gång har turen kommit till CEM, det vill säga smittsam livmoderinflammation hos häst. Nedanstående text är hämtad från biblioteket vid Hippocampus (SLU och SVA:s hästforsknings- och informationscentrum). Artikelförfattare är laboratorieveterinär Viveca Båverud. CEM - Contagious equine metritis CEM är en förkortning av Contagious equine metritis, vilket betyder smittsam livmoderinflammation hos häst. CEM är en anmälningspliktig könssjukdom, orsakad av bakterien Taylorella equigenitalis. Det är, så vitt man känner till, en relativt ny sjukdom som påvisades första gången 1977 i England. ISverige påvisades bakterien första gången 1982 i samband med ett allvarligt utbrott. CEM bekämpas i många länder med framstående hästavel på grund av att dräktighetsresultaten sjunker markant vid utbrott, och att smittan därigenom kan orsaka betydande ekonomiska förluster. Hingstarna är de främsta smittbärarna av CEM och sjukdomen överförs i första hand vid betäckning. Alla hingstar måste provtas för CEM och EVA inför betäckningssäsongen. FOTO: Claes Kärrstrand. Kliniska symtom Hos infekterade hingstar ses inga sjukdomssymtom, men de kan vara kroniska smittbärare under mycket lång tid, om de inte kommer under behandling. Bakterien hittas på penisskaftet, fossa urethalis, och urethra - urinrörets mynning. Hos sto förekommer också symptomfria smittbärare, men de kan också drabbas av akut livmoderinflammation (endometrit). Symtomen kommer vanligen inom 2-10 dagar efter betäckning i form av flytningar från slidan. Flytningarna kan variera i omfattning, från mycket kraftiga till att inga symtom ses utåt. Vid en gynekologisk undersökning konstateras då ofta en varig flytning i främre delen av slidan. Samtidigt ses även den för CEM typiska bilden av en kraftig inflammation i livmodermunnen och slidan. Infekterade ston uppvisar ofta förkortade brunstintervall. CEM bör alltid finnas med som en differential- 26 Travhästen nr