Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning"

Transkript

1 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling av infekterade sår.. 7 Penicillinallergi Vad göra?... 7 Traumatiska sår.. 8 Venösa sår 9 Arteriella sår 9 Trycksår 9 Gangrän. 9 Erysipelas.. 10 Postoperativa sårinfektioner 10 Djurbett. 11 Fistel.. 11 Diabetesfotsår.. 12 Referenslista. 13 Granskats av: Britt-Marie Lundgren, överläkare infektionskliniken Uddevalla sjukhus Foto Hud mottagningen Dalslands sjukhus

2 3 Bakterier finns i alla sår men det betyder inte att de alltid leder till en infektion som måste behandlas. Klinisk infektion Klinisk infektion uppstår när bakterierna invaderat vävnaden runt såret. Det märks genom rodnad, svullnad, värmeökning, ömhet, ökad sekretion samt ev feber. Vanligaste orsakerna är Staph. Aureus, streptokocker och anaerober. OBS!! Misstolka inte den rodnade zonen som uppstår kring de flesta sår p g a en lätt inflammatorisk reaktion. Detta är inte ett infektionstecken. Ej heller den rodnad som uppstår av ischemi (framförallt perifert på foten) Även ett tillsynes banalt sår fordrar en enkel anamnes angående tidigare sjukdomar, operationer och aktuell medicinering för att fånga in eventuell immunnedsättande sjukdom eller behandling (ex cortison). Lokal immunnedsättning ex ledprotes, kärlgraft eller pacemaker är bekymmersamt vid mjukdelsinfektioner p g a etiologin med lågpatogena bakterier samt svårigheten att läka ut infektioner utan att avlägsna det främmande materialet. Ibland kan en infektion vara första symtom på annan sjukdom. Patienten uppvisar allmänna symtom på infektion som feber och stigande CRP men har ett beskedligt lokalt sårstatus. I samband med detta finns stor risk för snabb försämring av en tillsynes beskedlig sårinfektion. Man måste alltid försöka värdera om en mjukdelsinfektion är djup eller ytlig. Engageras ben, leder eller senor? Tänk på risken för compartmentsyndrom (lokal svullnad som hotar cirkulation och nerver) vid celluliter eller abscesser som drabbar händer, armar eller ben.

3 4 Vanligt förekommande mikroorganismer vid olika typer av sår; Hud- och mjukdelsinfektioner Postop.sårinfektioner, abscesser, arthriter/osteiter Hud eller mjukdelsinfektioner med komplicerande faktor Cellulit/osteoarthrit hos förskolebarn Bett av husdjur - Grampositiva bakterier såsom Staph. Aureus och hemolytiska streptokocker - Staph. Aureus - Grampositiva staphylokocker och streptokocker vanligast men gramnegativa bakterier kan förekomma - Staph. Aureus. Haemophilus influensae kan förekomma - Pasteurella multocida E coli finns ofta tillsammans med generell eller lokal immunnedsättning t ex extern frakturfixation. Alternativt orsakar colibakterier en sekundär infektion under pågående behandling med antibiotika mot staphylokocker. Pseudomonas ger en blå-grön avfärgning på förbandet samt en mycket speciell sötaktig doft. Liten förekomst påverkar knappast sårläkningen men större mängder kan behandlas med ex Ättiksyreomslag. (kompresser indränkta med ättiksyra, 5 mg/ml, får ligga på såret i ca 20 min) eller Iodosorb. Tätare omläggningsfrekvens - varje till varannan dag. Fynd av övriga gramnegativa bakterier är vanligen en kalsongflora. Anaeroba bakterier finns ofta tillsammans med andra aeroba bakterier, t ex i diabetessår. I övrigt typiskt vid furunkulos i axiller och ljumskar. Sårinfektion av Staph. Aureus

4 5 Sårodling Vad som växer vid odling från en sårinfektion beror dels på hur odlingen är tagen men också var på hudkostymen såret sitter. Detta är mycket viktigt att ange på remissen för att framodlad flora ska kunna bedömas rätt. Tänk dej för innan du sårodlar, vad ska du använda svaret till? Behandla inte kalsongflora i odling från bensår! Sårodling Endast vid tecken till infektion Antibiotika behandling Endast vid tecken till klinisk infektion, oavsett odlingssvar! 1. Rengör såret ordentligt med ljummet NaCl/ kranvatten. 2. Ta provet med odlingspinne från sårets botten eller sårkanten. Odla ej pus som ofta är sterilt. Vid djup fistel- noggrann rengöring av sårytan, försök aspirera från botten med t. ex venflon och spruta på odlingspinnen. Alternativt kan man använda en s k NPH-tråd (för nasopharynx odling). 3. Vid abscess: huddesinfektera med klorhexidin och låt medlet torka! Punktera med en grov nål. Spruta ner 1-2 ml i anaerob blododlingsflaska (de flesta aeroba bakterier växer i anaerobflaskan) alternativt droppa sårvätska på bomullspinne till odlingsrör. Dränera och spola ur abscessen noggrant. Tag en odling med bomullspinne från abscessväggen. 4. Ange på odlingsremissen: lokalisation och typ av sår, hur provet tagits (ex ytan eller djupet), pågående eller planerad antibiotikabehandling samt eventuell överkänslighet. Ju bättre remiss, desto bättre svar

5 6 Behandlingsriktlinjer Bölder och liknande lokaliserade infektioner. Antibiotika oftast ej indicerat om man kan dränera adekvat. Undantag; bölder kring överläpp/näsa p g a risken för septisk tromboflebit. Antibiotika är indicerat om: - sårskadan ej kan rengöras adekvat, t ex djup stickskada - det finns erysipelasreaktion runt såret - det finns klinisk misstanke om streptokockinfektion, t ex snabbt anslag (< 24h från skadan) eller impetigo på huden i övrigt. - Patienten har hög feber, allmänpåverkan eller kraftig lokal reaktion. Bör remitteras akut till sjukhus (infektionsklinik) för parenteral antibiotikabehandling. Antibiotikaval För samtliga sårtyper hänvisas till rekommendationer från STRAMA-gruppen. (STrategigruppen för RAtionell antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) Vid oklarheter kontakta infektionsläkare. STRAMA-gruppens häfte kan rekvireras. Vid misstanke om: sepsis ( allmänpåverkan, hög feber och frossa) djup infektion/abscess, osteit eller kraftig lokal reaktion är det vanligen behov av sjukhusvård med insatser från flera olika specialiteter. REMITTERA AKUT TILL INFEKTIONS KLINIKEN!

6 7 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling av infekterat sår Noggrann mekanisk rengöring, mjuka nekroser skall om möjligt klippas eller slevas bort Tätare omläggningsfrekvens, minst 1 gång dagligen tills infektionen har avklingat. Angående förbandsval se respektive sårtyp. OBS! Använd aldrig antibiotika lokalt i kompresser eller salvor. Det finns då risk för ökad allergi och/eller resistensutveckling. Penicillinallergi Vad göra?? Anamnesen är viktig Hur har patienten reagerat? Erfarenheterna är att mycket få patienter verkligen är penicillinallergiska om de testas! Alltså en mycket ovanligare diagnos än man tror när man tar anamnes! Utslag utan klåda Behandlingen kan fullföljas. Ny kontakt vid förvärrade symtom. Ny per oral penicillinbehandling kan ges utan testning. Utslag med klåda eller lindrig urticaria Avbryt behandlingen. Kvarstår indikationen för fortsatt antibiotikabehandling? På teoretiska grunder har man antagit att risk föreligger för anafylaxi vid förnyad exposition. I praktiken har detta visat sig ej vara fallet. Penicillin V är förstahands preparat. Inför ny peroral behandling, gör per oral provokation; Penicillin V 25 mg/kg som enkel dos, helst i tablettform (småbarn mixtur eller droppar). Patienten observeras en timma under anafylaxiberedskap på vårdcentral. Om testning ej kan ske i den akuta situationen bör cefalosporinpreparat ges. Man skall i så fall genomföra per os provokation i lugnt skede. Svår urticaria eller urticaria med led eller ansiktssvullnad Avbryt behandlingen. Remittera för utredning. Mucocutant syndrom eller utbredda och intensiva hudsymtom (toxicodermi) Avbryt behandlingen. Cave pc.

7 8 Anafylaktisk reaktion Omedelbart omhändertagande. Behandling med adrenalin och cortison. Transport till akutmottningen. Cave pc. Vid misstänkt läkemedelsreaktion Se patienten på mottagningen. Dokumentera i journalen preparat, beredningsform, indikation för behandlingen, typ av reaktion och tidpunkt för reaktionens uppträdande. Vid påvisad penicillinallergi, men ej anafylaxi, quinkeödem, svår urticaria eller astma Cefalosporiner kan användas. Man räknar med ca 10% korsreaktion, sannolikt betydligt mindre. Vid anafylaxi, quinkeödem, svår urticaria eller astma Man bör hålla sig till preparat utanför betalaktamgruppen. Traumatiska sår Noggrann sårrengöring i form av rikligt med tvål och rinnande vatten. Sutur eller ej? Kan inte bara avgöras av tiden efter skadan (<8 tim). Ett massivt kontaminerat sår som inte kan städas ordentligt får lämnas att sekundärläka även om behandling sker någon timme efter skadan. Tetanus vaccination vid skada: Se FASS.

8 9 Venösa sår Såren är ofta koloniserade med gramnegativa bakterier. Fynd av hemolytiska streptokocker och ibland också Staph. Aureus är vanligen indikation för behandling. Framförallt vid en omgivande cellulit reaktion. Grov tumregel är att >2cm rodnad = antibiotika behandling. CRP>20 kan också hjälpa till att skilja en infektiös komponent, oftast streptokockinfektion, från ett ospecifikt erytem. Arteriella sår Uppstår ofta efter smärre trauma och blir mycket lätt sekundärinfekterade. Behandlingen av den infektiösa komponenten viktigare än vid venösa sår. Vanligen slår man inte ut infektionen med antibiotika men man kan hindra en septisk spridning av infektionen i avvaktan på utredning/behandling av grundsjukdomen. Staph. Aureus, beta-hemolytiska streptokocker, E-coli och anaeroba bakterier är de vanligaste odlingsfynden. Trycksår Avlastning och lokal behandling (daglig sårrevision med sax och pincett) vanligen viktigare än antibiotika. Vid omgivande cellulitreaktion eller feber (utan annan trolig förklaring) indikation för antibiotika. Gangrän Torrt: utan tecken till omgivande infektion. Låt gangränet begränsa sig. Ej antibiotika. Fuktigt: ofta blandinfektion med grampositiv hudflora och anaerober. Antibiotikabehandlas p g a risk för sepsis.

9 10 Erysipelas Kallas även rosfeber. Orsakas av beta-hemolytiska streptokocker, speciellt grupp A. Hudreaktionen är toxinutlöst och bakterierna kommer oftast in i huden via andra skador som t ex bensår, trauma, skavsår eller fotsvamp. Kan även uppträda sekundärt till andra virusinfektioner t ex herpes zoster. Olika svårighetsgrader, lokalisation och utbredning kännetecknar erysipelas. Lättare infektioner behandlas i öppenvården. Febrila och påverkade patienter remitteras till sjukhus för parenteral antibiotikabehandling. Vid erysipelas i samband med venösa bensår rekommenderas högläge i det akuta skedet därefter kompressionsbehandling. Erysipelas - Rosfeber Postoperativa sårinfektioner Med moderna hygieniska metoder och antibiotika profylax är postoperativa infektioner numera ovanliga. Staph. Aureus är en vanlig orsak till postoperativ infektion. Vid utbredd eller djup infektion finns risk för septisk spridning av infektionen och patienten kräver snar behandling. Bedömningarna kan vara svåra och det är väsentligt att beakta patientens totala kliniska situation. Inopererat material som proteser och liknande samt nedsatt immunförsvar gör situationen allvarligare. En av de viktigaste uppgifterna vid dessa tillstånd är att dränera pus och avlägsna nekrotisk vävnad. Revisionen gynnar i allra högsta grad läkningen av infektionen.

10 11 Djurbett Vanligaste etiologin är Pasteurella multocida, som orsakar infektionssymtom ofta inom ett dygn. Vanligtvis sega och svårbehandlade infektioner. Typ av bett Infektionsrisken är högst vid punktionsskador som oftast orsakas av kattbett. Skador på handen har störst infektionsrisk. Lägst risk i ansiktet, relativt låg risk på ben och skalp. Större risk hos patienter >50 år och immunnedsatta. Behandling - Noggrann sårrengörning, skölj rikligt 20ml spruta och venflon är bra. - Debridreing och trimning av sårkanter. - Sutur? Lacerations/avlossningsskador i ansiktet JA. Punktionsskador över extremiteter NEJ. - Överväg tetanusprofylax(tetanus mycket ovanligt vid djurbett). - Antibiotika: I. Vid tidig kontakt (< 8-12tim) efter bett: - om djupare punktionsskada, - svårigheter att rengöra, - lokalisation på hand eller underarm eller - vid underliggande tillstånd med nedsatt infektionsförsvar. Vid behandling i stadium I är fem dagar tillräckligt. II. Vid etablerad infektion > 12 tim efter bett. - antibiotika, immobilisering och högläge. Fistel Odla från djupet. Känn efter benskrap i botten på såret. Röntga med frågeställning: underliggande osteit? Om osteit påvisas remittera/diskutera med infektionsläkare/ortopedkirurg angående behandling, antibiotikaval, dosering och behandlingstid.

11 12 Diabetesfotsår Diabetiker är predisponerade för sårinfektioner! Infektioner tenderar att utvecklas snabbare och allvarligare p g a rubbning i sensibilitet, cirkulation och infektionsförsvar. Dessa sår kräver därför en noggrann övervakning med täta omläggningar. Ytliga infektioner ger sällan allmänpåverkan eller feber. Djupa infektioner kan engagera mjukdelar, och/eller skelett i form av abscesser, gangrän, fistelgångar, nekrotiserande fascit, tendovaginit, artrit, osteit, allmänpåverkan och feber. Staph. Aureus och streptokocker (hemolytiska streptokocker grupp A, även grupp C eller G) är vanligast. Vid djupa infektioner ökar förekomsten av blandflora med gramnegativa bakterier såsom E. coli och pseudomonas samt anaeroba bakterier. Vid kronisk osteit och fistelbildningar ges långvarig antibiotikabehandling (3-6 mån) efter resistensmönster. Vid behandling av dessa komplicerade fotinfektioner samarbetar ortoped och infektionsläkare i kontakt med kärlkirurg och ortopedtekniker.

12 13 Referenslista Antibiotikabehandling ett vårdprogram för primärvården i Bohuslän och Norra Älvsborg. STRAMA-gruppen SÅRINFEKTIONER Ulf G Andersson överläkare, Martin Wahl verksamhetschef, Infektionskliniken Uddevalla sjukhus. Vårdprogram DIABETES Vårdprogram för diabetesvården i Göteborg och Södra Bohuslän. Infektionsmedicin epidemiologi, klinik och terapi. Iwarson-Norrby 1995 Säve förlag. Läkebladet nr 8 år Nordvästra läkemedelskommittén i Västra Götaland.

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Brännskador. Observera

Brännskador. Observera IX HUDEN Huden 153 Brännskador Inkluderar brännskada vid elolycka. Frätskador se sid 156. Brännskadans grad kan vara svår att initialt bedöma. Tumregler: Grad 1 = ytlig (epidermal): enbart rodnad/sveda/ömhet/klåda

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Hud- & Mjukdelsinfektioner Reviderad 2015 Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud-

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Handläggning av antibiotikaallergi

Handläggning av antibiotikaallergi VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet

Läs mer

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

MEQ-fråga Sida 1 (av 5) MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

BM Strömqvist. Sårskola 2014

BM Strömqvist. Sårskola 2014 Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Ortopediska infektioner

Ortopediska infektioner Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Antibiotikaanvändning i fokus

Antibiotikaanvändning i fokus Antibiotikaanvändning i fokus Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra? Kräver effektiv antibiotikabehandling! Hur har det gått under

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 2 (39) INNEHÅLL Innehåll 1 KORTVERSION AV SAMVERKANSDOKUMENTET SID 3-6... 3 2 SYFTE MED SAMVERKANSDOKUMENTET... 7 3

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Ortopediska infektioner Strama

Ortopediska infektioner Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder

Läs mer

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation BILAGA 1/(5) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Enheten för djurens hälsa och välfärd Januari 2016 Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Vanliga infektionssymtom i primärvården

Vanliga infektionssymtom i primärvården Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Vanliga infektionssymtom i primärvården Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra.. Vad ska vi göra? Vi är omgivna av bakterier Under en nagel ryms lika

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier

Läs mer

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer