Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Transkript

1 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (31) Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -

2 samhällsskydd och beredskap 2 (31) Innehållsförteckning 1. Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov Ökad ambition för att möta informationspåverkan Civilt försvar Förändrad styrning avseende anslag 2:4 Krisberedskap Utbildningsverksamheten Operativt anslag Informations- och cybersäkerhet m.m Kärnenergiberedskap Varning via mobil och fast telefoni Andra frågor som kan komma att påverka MSB:s framtida behov av anslag Övergripande beskrivning av verksamhet Det som ska skyddas Det som hotar Den förmåga som ska skapas De som ska agera Styrinstrument Behov av författningsändringar Civilt försvar Ekonomi Finansiering Investeringar och lånebehov Räntekontokredit Anslagskredit Bemyndiganden... 29

3 samhällsskydd och beredskap 3 (31) 1. Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov MSB:s roll och uppgifter kompletteras och justeras löpande vilket är naturligt för en myndighet med MSB:s breda uppdrag. Den kommande budgetunderlagsperioden kommer detta att bli än mer tydligt vilket kan komma att innebära stora utmaningar för myndigheten. Inför har MSB:s förvaltningsanslag sänkts i två omgångar med sammanlagt 35 mnkr per år. Myndigheten har vidtagit åtgärder i syfte att anpassa verksamheten med hänsyn till de nya ekonomiska förutsättningarna. Detta har påverkat ambitionen inom flera områden och ytterligare områden kan komma att bli berörda. Samtidigt som MSB:s förvaltningsanslag minskas ser myndigheten flera områden där det finns behov av att öka ambitionen under kommande år. I följande avsnitt beskrivs sådana frågor som MSB anser påverkar, eller kan komma att påverka, myndighetens avgifter, anslag och anslagsbehov. Utöver de områden som anges nedan finns det flera utredningar mm som kan komma att påverka MSB:s uppdrag och uppgifter. De frågor som tas upp nedan är därför inte en komplett sammanställning. 1.1 Ökad ambition för att möta informationspåverkan Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde gör, i kombination med ett förändrat medielandskap, att det finns ett stort behov av att utveckla förmågan att identifiera, förstå och möta försök till informationspåverkan som riktar sig mot Sverige svenska beslutsfattare eller svensk opinion. MSB har de senaste åren ökat resurserna för att arbeta med dessa frågor genom omfördelningar inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag. MSB ser dock behov av att förstärka arbetet ytterligare inom flera delar av området psykologiskt försvar, med huvudfokus på de delar som handlar om att kunna möta informationspåverkan riktad mot Sverige. Behovet av att utveckla verksamheten är betydligt större än vad myndigheten kan hantera inom nuvarande ekonomiska ramar. För att kunna möta informationspåverkan ser MSB behov av att tillföra verksamheten mer personal samt utveckla tekniskstöd för att bättre kunna identifiera, förstå och möta informationspåverkan samt andra påverkansaktiviteter. Det innebär också behov av ett utökat samarbete med andra myndigheter och organisationer som berörs av påverkansaktiviteter riktade mot Sverige. Vidare ser MSB att myndigheten kommer att behöva påbörja utveckling av en förstärkningsorganisation som kan agera vid större händelser av detta slag.

4 samhällsskydd och beredskap 4 (31) MSB:s fokus för arbetet kommer att ligga på att öka kunskapen rörande staters informationspåverkan i närområdet. För att kunna göra det behöver MSB utveckla samarbetet med Nato samt med Finland och övriga länder i Östersjöområdet. Parallellt med utvecklingen av egen operativ förmåga prioriteras även att genom utbildning och information i samhället öka förståelsen för vad informationspåverkan är och hur samhället är sårbart för detta slags hot. Viktiga målgrupper för MSB:s stöd är beslutsfattare, aktörer inom det svenska utbildningsväsendet och media. Även andra delar av det psykologiska försvaret behöver utvecklas. MSB kommer att finansiera forskning inom området, genomföra studier och fortsätta utveckla opinionsstudien om allmänhetens inställning till frågor som rör säkerhet och försvar. Även information om säkerhetspolitik och totalförsvar via exempelvis webbplatsen Säkerhetspolitik.se behöver utvecklas framöver. Utvecklingen kommer att ske stegvis under budgetunderlagsperioden. Under den senare delen av perioden kan det bli aktuellt att genomföra mer omfattande övningar av det psykologiska försvaret. Även större utbildningssatsningar, särskilt gentemot ungdomar, kan komma att behövas. Bedömningen är att ambitionsökningen för att möta informationspåverkan innebär ökat anslagbehov jämfört med om 20 mnkr, 25 mnkr och 30 mnkr från och med och framåt. Fria och oberoende medier är en förutsättning för att samhället ska kunna möta olika slags påverkansaktiviteter. Staten ger bidrag till drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner för att etermedier ska ha en robust infrastruktur. MSB bedömer att dessa satsningar väsentligt behöver öka. Bedömningen är att det behövs ytterligare 10 mnkr per år från och med för detta ändamål. 1.2 Civilt försvar Den återupptagna planeringen för höjd beredskap kommer att utgå från det arbete som redan bedrivs vad avser utveckling av krisberedskapen och därmed integreras i många av MSB:s processer. Finansieringen av detta kommer inledningsvis främst att ske genom omprioriteringar inom ramen för tilldelade medel. Vissa uppgifter bedöms dock innebära behov av ytterligare medel, t.ex. vad avser informationspåverkan (se ovan). Den stora kostnaden för civilt försvar är dock inte kopplat till den verksamhet som MSB bedriver eller finansierar utan uppstår snarare kopplat till all den verksamhet som berörda aktörer behöver genomföra inom ramen för ansvarsprincipen. I kretsen berörda aktörer ingår inte bara bevakningsansvariga myndigheter utan även näringslivet.

5 samhällsskydd och beredskap 5 (31) Utöver de satsningar som redovisas i kap 1.1 föreslår MSB även nedanstående åtgärder inom civilt försvar. MSB bedömer också att det finns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna att kunna kommunicera ärenden som omfattas av sekretess med hänsyn till rikets säkerhet. Det innebär dels att behovet av signalskydd och säkra kryptografiska funktioner kommer att öka när informationen behöver delas mellan aktörerer. För det krävs lämpliga lokaler, kommunikationslösningar och utrustning för lägespresentation. Det finns också med hänsyn till sekretess ett stort behov av en gemensam fysisk arena att mötas på för bevakningsansvariga myndigheter. Det kan antingen röra sig om en skyddad anläggning i någon myndighets befintliga lokaler eller en ny fristående anläggning i skyddat utrymme. En sådan resurs skulle vara rationell att tillhandahålla gemensamt men innebär ökade kostnader för den myndighet som får uppgiften. MSB föreslår därför att kostnaderna inledningsvis bör kunna finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap. Med anledning av den återtagna planeringen för höjd beredskap avser MSB också att återuppta stödet till landstingen inom SSIK (Sjukvårdens säkerhet i kris och krig). MSB bedömer att det inledningsvis kan ske genom omprioritering av bidragen inom anslag 2:4. Däremot bedömer MSB att bemyndiganderamen behöver öka. Vidare ser MSB ett behov av att se över kommunernas och landstingens uppgifter inför och vid höjd beredskap. MSB anser därför att MSB bör få i uppdrag att se över den nuvarande överenskommelsen om kommunernas krisberedskap med SKL som gäller till och med så att en justerad överenskommelse som även tydliggör kommunernas uppgifter kopplat till perspektivet höjd beredskap finns klar i god tid innan nästa mandatperiod (). När det gäller landsting ser MSB behov av att få mandat att teckna en överenskommelse med SKL som både omfattar perspektivet kris och höjd beredskap i likhet med den justerade överenskommelsen för kommuner. 1.3 Förändrad styrning avseende anslag 2:4 Krisberedskap MSB anser att styrningen av anslag 2:4 Krisberedskap behöver utvecklas för att öka effekten av avsatta medel. Styrningen behöver i större utsträckning stödja att: öka långsiktigheten i arbetet med samhällets krisberedskap uppnå bestående effekter och resultat i samhället åtgärder leder till ändamålsenliga systemlösningar För att åstadkomma detta behöver ett antal åtgärder vidtas inom ramen för den nuvarande processen för anslaget. Exempelvis bör inriktningen för anslaget bli

6 samhällsskydd och beredskap 6 (31) mer långsiktig och på ett tydligare sätt utgå från de brister som identifieras i bl.a. den nationella risk- och förmågebedömningen. MSB avser även öka kraven på medfinansiering från bidragsmottagande myndigheter i syfte att skapa incitament för att öka myndigheternas egna resurser för arbetet med att utveckla krisberedskapen. MSB anser även att arbetet med utvecklingen av krisberedskapen skulle behöva ske mer långsiktigt och föreslår därför att myndighetens bemyndiganderam för anslag 2:4 Krisberedskap ökas så att MSB i större utsträckning kan bevilja bidrag till projekt som sträcker sig över en längre period (normalt 4-5 år). MSB anser även att villkoren för anslaget bör förändras så att vissa kostnader som uppkommer som en följd av anpassning för höjd beredskap kan finansieras med anslaget även om åtgärden ligger inom det egna ansvarsområdet. MSB anser vidare att det kan finnas anledning att tillåta att anslaget finansierar även drift- och underhålls kostnader för investeringar som gjorts med anslaget och som endast är motiverade utifrån höjd beredskap. Idag finansieras inte denna typ av kostnader inom de ansvariga myndigheternas förvaltningsanslag. När planeringen kommit så långt att så stora kostnader uppkommer att perspektivet krisberedskap riskerar att inte kunna rymmas inom anslaget, måste antingen ytterligare medel tillföras anslaget eller finansiering ske på annat sätt. 1.4 Utbildningsverksamheten MSB har under sett över sin utbildningsverksamhet inom skydd mot olyckor som en grund för den fortsatta anpassningen av utbildningarna till framtida behov och med beaktande av krav på hållbarhet och kostnadseffektivitet. När det gäller grundutbildning av såväl heltids- som deltidspersonal inom kommunal räddningstjänst bedömer MSB att utbildningsvolymen behöver öka för att svara mot de framtida behoven. Samtidigt som MSB har två egna utbildningsställen, i Revinge respektive på Sandö, finns det önskemål från kommuner om att utbildningen i större utsträckning ska genomföras decentraliserat över landet. Detta gäller i första hand utbildningen för kategorin Räddningspersonal i beredskap (deltidsbrandmän). En ökad närhet till utbildningen anses av dessa kommuner kunna underlätta rekryteringen av denna personalkategori. MSB har också utrett ett antal alternativ för hur utbildningen skulle kunna genomföras. Ett första steg i det fortsatta arbetet är att göra utbildningen mer flexibel i längd och utformning. En ökad volym, tillsammans med utvecklade former för att tillhandahålla utbildning regionalt eller lokalt, ökar dock kostnaderna för utbildningen. Med tanke på den återupptagna totalförsvarsplaneringen och de utbildningsbehov som kan framträda i samband med det arbetet finns det skäl

7 samhällsskydd och beredskap 7 (31) för staten att vidmakthålla befintlig infrastruktur och övrig kapacitet för utbildning inom skydd mot olyckor. För att kunna anpassa utbildningsverksamheten till de förändrade behoven och samtidigt kunna behålla två verksamhetsställen för utbildning ser MSB att verksamheten behöver tillföras ytterligare resurser. Preliminärt bedömer MSB att verksamheten behöver tillföras 35 mnkr för att, med bibehållande av anläggningarna i Revinge och på Sandö, kunna bedriva en utbildning som med avseende på form, innehåll och kvalitet motsvarar hela det framtida behovet för den kommunala räddningstjänsten. MSB bedömer således att myndighetens förvaltningsanslag initialt behöver tillföras 35 mnkr per år. 1.5 Operativt anslag Som MSB redovisade i föregående års budgetunderlag och i redovisningen av regeringsuppdrag Avgifters påverkan på samarbete och stöd mellan statliga myndigheter vid allvarliga olyckor och kriser (Fö2014/2014/ESL (delvis)) ser MSB behov av att det uppförs ett anslag för hantering av händelser på statsbudgeten. Vid hantering av händelser kan osäkerhet om finansiering av insatser eller otillräckliga finansiella resurser påverka hanteringen av olyckan eller krisen genom att inte tillräckliga eller tillräckligt snabba åtgärder vidtas. Osäkerhet om finansiering kan även negativt påverka vilka förberedande åtgärder som vidtas. I syfte att stärka förmågan att hantera händelser föreslår MSB att regeringen inför ett operativt anslag för finansiering av myndigheters merkostnader för hantering av stora olyckor och kriser. Såväl kostnader för arbete inom eget uppdrag som för att stödja annan aktör i hanteringen bör kunna finansieras från anslaget. Hanteringen av flyktingsituationen har aktualiserat behovet av ett operativt anslag som hade kunnat medföra en effektivare hantering av händelsen och det hade också minskat behovet av särskilda regeringsbeslut. 1.6 Informations- och cybersäkerhet m.m. Inom informationssäkerhetsområdet har ambitionen ökats under flera år och det finns fortfarande ett omfattande behov av att fortsätta öka ambitionen i takt med att beroendet av it ökar i samhället. MSB kommer från och med april att ha uppgiften att ta emot rapportering av it-incidenter som drabbar statliga myndigheter 1. Som redovisats i 1 De bestämmelser som införts i förordningen (:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap och i säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) innebär att alla statliga myndigheter från

8 samhällsskydd och beredskap 8 (31) utredningen Informations- och cybersäkerhet i Sverige (SOU :23) innebär det här en merkostnad för myndigheten. I betänkandet anges att arbetsuppgiften bedöms motsvara upp till sex årsarbetskrafter vilket MSB delar. MSB:s förvaltningsanslag behöver ökas med 6 mnkr per år från och med för att säkerställa att MSB kan fullgöra uppgiften. 1.7 Kärnenergiberedskap Kostnader för kärnenergiberedskapen ska finansieras av verksamhetsutövarna och de avgifter som staten tar ut av dessa ska motsvara de faktiska kostnaderna. Den nuvarande nivån på anslag som MSB disponerar och som även finansierar berörda länsstyrelsers kostnader och den avgift som verksamhetsutövarna betalar för detta motsvarar dock inte den faktiska kostnaden. MSB anser att det är angeläget att detta korrigeras innan kostnadseffekterna av översynen av beredskapszonerna tillkommer så att inte beredskapen är underfinansierad redan vid ingången av ett förändrat beredskapsåtagande. När väl översynen av beredskapszonerna är gjord förutsätter MSB att det görs ytterligare en översyn av de bereskapsansvariga myndigheternas kostnader. Nedanstående prognos tar inte hänsyn till eventuella förändringar i beredskapsåtagandet med då tillhörande eventuellt högre kostnader. MSB:s anslag för arbete med kärnenergiberedskap uppgår idag till 26 mnkr. Kostnader för -19 beräknas till 36,5 mnkr och respektive 37,5 mnkr. Länsstyrelsernas kostnader motsvarar ungefär 65 procent av det. Det som främst medför att MSB och länsstyrelserna beräknas få ökade kostnader för kärnenergiberedskapen är att länen utvecklar förmågan till främre ledning vid en olycka. Det kräver resurser i form av både personal, ny teknik och utrustning. Även implementering av ny mätstrategi kommer att kräva mer resurser. MSB:s förvaltningsanslag bör ökas med motsvarande belopp alternativt att länsstyrelserna får förstärkning av sina förvaltningsanslag i motsvarande utsträckning. MSB föreslår att finansiering sker genom att avgifterna för verksamhetsutövarna ökas i motsvarande utsträckning. 1.8 Varning via mobil och fast telefoni Den europeiska standarden för varning via mobil telefoni är EU-alert. Inom Europa har Holland och Litauen kommit längst. Även Schweiz har beslutat att införa EU-alert. Systemet är även infört och i drift i bland annat USA och den 1 april ska rapportera allvarliga it-incidenter till MSB eller, i förekommande fall, till Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten.

9 samhällsskydd och beredskap 9 (31) Japan. Förmåga att ta emot meddelanden via EU-alert ingår numera som standardkomponent i dagens mobiltelefoner. Den nuvarande tekniken för information via telefoni som SOS Alarm AB tillhandahåller på regeringens uppdrag utgör endast ett system för informationsdelning men tekniken kan inte säkerställa att ansvariga aktörer på ett tillfredsställande sätt kan leverera kvalitetssäkrad varning (VMA) vid allvarliga olyckor och kriser. MSB anser att även Sverige bör påbörja införande av den beslutade europeiska standarden (EU-Alert) för varning. MSB anser att ett kostnadseffektivt införande kan ske genom att uppdraget (till SOS Alarm) omformuleras så att uppdraget också omfattar teknik för varning via EU Alert. Detta eftersom delar av tekniken mellan systemen är gemensam. MSB bedömer att detta skulle innebära en merkostnad om engångsvis ca 40 mnkr vilket bör finansieras inom ramen för anslag 2:4 Krisberedskap i likhet med nuvarande uppdrag till SOS Alarm. 1.9 Andra frågor som kan komma att påverka MSB:s framtida behov av anslag Inom ett antal områden pågår utredningar mm som kan leda till att MSB får utökade uppgifter där finansieringen behöver säkerställas så att de avsedda förbättringarna kan genomföras. Inom informationssäkerhetsområdet har flera utredningar lämnat betänkanden där MSB föreslås få utökade uppgifter utöver det som redan är beslutat genom förordningen (:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap rörande itincidentrapportering (kap 1.6). Även kommande EU-direktiv kommer påverka MSB. Det kan förutses att EU:s så kallade NIS-direktiv 2 kommer att behöva vara genomfört till. Det kan likaså förutses att detta kommer att medföra ett flertal nya uppgifter för MSB. Bland annat kommer kretsen av aktörer som berörs av skyldigheten att rapportera it-incidenter att utökas och ett tillsynssystem kommer att behöva införas. Den närmare omfattningen av de tillkommande uppgifterna och resursbehoven för MSB blir beroende av hur riksdagen och regeringen väljer att omsätta direktivets krav till nationell nivå i Sverige. I betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU :25) föreslås att MSB ska få tillkommande uppgifter som säkerhetsskyddsstödjande myndighet, framför 2 EU-direktiv om säkerställandet av en hög gemensam nivå av säkerhet för nätverk och informationssystem i hela unionen.

10 samhällsskydd och beredskap 10 (31) allt när det gäller rådgivning och tillsyn i förhållande till kommuner och landsting samt vissa företag. Även betänkandet Informations- och cybersäkerhet i Sverige (SOU :23) lämnade förslag om utökade uppgifter för MSB, utöver de som rör obligatorisk it-incidentrapportering. När det gäller säker och tillgänglig mobil (ip-baserad) kommunikation har MSB ett regeringsuppdrag som kan innebära behov av ökad finansiering.

11 samhällsskydd och beredskap 11 (31) 2 Övergripande beskrivning av verksamhet - Samhällsskydd och beredskap handlar om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Nedanstående beskrivning ger en samlad bild av dessa verksamheter. Kärnan i beskrivningen är behovet att skydda vissa värden (det som ska skyddas) mot en viss typ av händelser (det som hotar). Förmågan som ska skapas handlar om att förebygga det som riskerar att inträffa och att hantera konsekvenserna av det som inträffar. En mängd olika aktörer är ansvariga för att bygga och bära upp en sådan förmåga. Utvecklingen påverkas och styrs av olika former av styrinstrument. 2.1 Det som ska skyddas Arbetet med samhällsskydd och beredskap ska bidra till såväl individens som samhällets och nationens säkerhet. Det som ska skyddas utgår från mål formulerade av riksdagen och regeringen, i första hand målen för samhällets säkerhet, målen för samhällets krisberedskap och mål som finns formulerade i lag (exempelvis lagen om skydd mot olyckor): Människors liv och hälsa Fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt av en händelse. Omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Människor i andra länder som inte är svenska medborgare eller har Sverige som hemvist omfattas i vissa fall.

12 samhällsskydd och beredskap 12 (31) Samhällets funktionalitet Funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt starkt påverkar samhällsviktigt verksamhet och därmed får konsekvenser för människor, företag och andra organisationer. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Människors tilltro till demokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets institutioner och det politiska beslutsfattandet, ledningsförmåga på olika nivåer, avsaknad av korruption och rättsövergrepp. Miljö och ekonomiska värden Miljön i form av mark, vatten och fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv i form av fast och lös egendom. Ekonomiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster. Nationell suveränitet Kontroll över nationens territorium, nationell kontroll över de politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter. Värdena som ska skyddas är i grunden likvärdiga och kan inte viktas sinsemellan generellt sett. Beroende på sammanhanget under vilka omständigheter de utmanas kommer de dock att konkretiseras och prioriteras på olika sätt. 2.2 Det som hotar Det som hotar är händelser som kan medföra skadeverkningar på det som ska skyddas. På en övergripande nivå kan vi, när det handlar om samhällsskydd och beredskap, tala om tre typer av händelser: Olyckor Plötsligt inträffade händelser som medför eller kan befaras medföra skada. Som olyckor räknas också händelser som beror på människors handlande eller underlåtenhet att handla. Detta gäller oberoende om handlingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller ej. Kriser Händelser som drabbar många människor och stora delar av samhället och som hotar grundläggande värden och funktioner. En kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. Den är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att hantera krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Krig Regeringen får enligt 15 kap. 14 regeringsformen förklara att riket är i krig vid ett väpnat angrepp. Utan ett väpnat angrepp krävs Riksdagens medgivande för att förklara riket i krig. Begreppet väpnat angrepp brukar kopplas till FN-stadgans artikel 51 om rätten till självförsvar.

13 samhällsskydd och beredskap 13 (31) Det som hotar är såväl händelser som inträffar relativt ofta (t.ex. vissa sorters olyckor), som händelser vars sannolikhet och konsekvenser är betydligt mer svårbedömda. Det är viktigt att poängtera att olyckor, kriser och krig i sig är yttringar av andra tillstånd, företeelser eller händelser. Dessa bakomliggande faktorer eller orsaker till varför olyckor, kriser och krig uppstår utgör en självklar del i bedömningen av vad som hotar och ingår ofta i det förebyggande arbetet. 2.3 Den förmåga som ska skapas För att värna det som ska skyddas krävs förmåga att i möjligaste mån se till att olyckor, kriser eller krig inte inträffar eller uppstår, men även förmåga att hantera de negativa konsekvenserna av sådana händelser när de ändå infaller. Detta kan formuleras som två övergripande uppgifter eller förmågor: Förebygga händelser Det finns en förmåga i samhället att förebygga uppkomsten av händelser som ger skadeverkningar och kan karakteriseras som olycka, kris eller krig. I förmågan ingår att bygga upp individers och verksamheters motståndskraft gentemot allvarliga påfrestningar. Hantera händelser Det finns en förmåga i samhället att genom planering och andra förberedelser påbörja, eller medverka i, arbetet för att avhjälpa en olycka, kris eller krig, samt i möjligaste mån återställa skadade strukturer eller individer till ett normaltillstånd. I det förebyggande ligger fokus på att reducera sårbarheter så att eventuella påfrestningar inte ger upphov till skadeverkningar. Ambitionen är att sannolikheten för eller frekvensen av olyckor, kriser och krig ska minska. När det gäller den övergripande förmågan att förebygga olyckor, kriser och krig har MSB som huvudsakligt uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av följande förmågor i samhället: Förmåga att bedriva brand- och olycksförebyggande arbete Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet Förmåga att hantera farliga ämnen Förmåga att hantera information säkert Under budgetunderlagsperioden ser MSB det som särskilt angeläget att utveckla förmågan till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och förmågan att hantera information säkert. För arbetet med att stärka förmågan till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet innebär detta att MSB senast ska ha bidragit till att samhällsviktig verksamhet är identifierad på lokal, regional och nationell nivå samt till att ansvariga aktörer har påbörjat arbetet med att stärka förmågan att bedriva verksamheten även vid omfattande störningar. Förhållanden under höjd beredskap kan ställa särskilda krav på skyddet av

14 samhällsskydd och beredskap 14 (31) samhällsviktig verksamhet. Perspektivet höjd beredskap kommer därmed utgöra en viktig del för utvecklingen av denna förmåga och bl.a. omfatta arbete med att säkerställa en tillförlitlig förnödenhetsförsörjning, och flödessäkerhet. Det arbete som MSB bedriver för att stärka förmågan att hantera information säkert ska senast ha bidragit till en ändamålsenlig informationssäkerhet hos centrala myndigheter samt centrala aktörer och inom ett antal prioriterade samhällssektorer. Det hanterande arbetet tar vid där det förebyggande inte är tillämpligt eller inte räcker till, t.ex. de fall där det bedöms kosta för mycket att förebygga, eller där det inte är tydligt hur händelsen kan förebyggas. Fokus för det hanterande arbetet är på förutsättningarna för de aktiva val som aktörer gör vid en nära förestående eller inträffad olycka, kris eller krig i syfte att begränsa händelsens negativa konsekvenser. När det gäller den övergripande förmågan att hantera olyckor, kriser och krig har MSB som huvudsakligt uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av följande förmågor i samhället: Förmåga att genomföra räddningsinsatser Förmåga att agera samordnat vid händelser Förmåga att stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap MSB ser det som angeläget att samtliga dessa förmågor utvecklas under budgetunderlagsperioden. Under budgetunderlagsperioden ska den verksamhet som MSB bedriver inom förmågan att genomföra räddningsinsatser ha bidragit till att kvalitetssäkrade metoder och teknik används vid räddningsinsatser samt till att kommuner bättre samutnyttjar sina och andras resurser. MSB ska under perioden även ha bidragit till att räddningstjänstens lärande från insatser och övningar förbättrats. Inom ramen för förmågan att agera samordnat ska MSB:s verksamhet senast ha bidragit till att sektorsövergripande lägesbilder och gemensamma inriktningar kan skapas, upprätthållas och delas för att stödja samordning på alla samhällsnivåer. MSB:s arbete ska även ha bidragit till att de som ska agera har kompetens, metodik och robust teknik som skapar goda förutsättningar för att åtgärder samordnas. För att detta ska kunna uppnås krävs en gemensam insats i samhället där alla aktörer med särskilt ansvar för krisbereskap implementerar gemensamma grunder för samverkan och ledning. MSB kommer under perioden att integrera förberedelser för höjd beredskap och de särskilda krav som detta kan komma att medföra på förmågan att agera samordnat. Här ingår exempelvis arbete med att hantera it-incidenter i system som är kritiska för samhällsviktiga verksamheter inför och under höjd beredskap. MSB kommer under perioden, tillsammans med andra aktörer,

15 samhällsskydd och beredskap 15 (31) även att utveckla moderna psykologiska försvarsmetoder och stärka samhällets förmåga att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer. För att bidra till en utveckling av samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap kommer MSB utveckla formerna för hur vi tar om hand Försvarsmaktens behov samt utveckla och öva det civila försvarets stöd till Försvarmakten. MSB ska utöver att utveckla de förmågor som beskrivs ovan även bidra till en generell utveckling av samhällsskydd och beredskap. I detta arbete ingår bl.a. att verka för att planeringen för höjd beredskap sker integrerat med arbetet utveckla samhällets krisberedskap samt att utveckla formerna för samverkan mellan ansvariga aktörer. I arbetet med samhällsskydd och beredskap går det att anlägga ett internationellt perspektiv på både förmågan att förebygga händelser och förmågan att hantera händelser. Arbetet som svenska aktörer bedriver ska med andra ord i vissa fall påverka förmågan även i andra länder. 2.4 De som ska agera Samhällsskydd och beredskap inbegriper stora delar av samhället och kräver att många tar ansvar och agerar: Den offentliga förvaltningen Kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter, inklusive universitet och högskolor, samt motsvarande organ på EU-nivå och mellanstatliga internationella organisationer. Näringslivet Privata aktörer som har ett ansvar för den egna verksamheten, t.ex. avseende en säker arbetsmiljö och skydd vid farlig verksamhet, och/eller har resurser som kan bidra till att förebygga eller hantera olika typer av händelser. Det civila samhället I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, trossamfund, stiftelser, kooperativ, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Den enskilde individen Den enskilde individen har ett ansvar för sin egen säkerhet, och kan efter sina förutsättningar bidra i arbetet med att förebygga och hantera händelser. Aktörerna befinner sig på olika ansvarsnivåer i samhället: lokal nivå, regional nivå, nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå. Under budgetunderlagsperioden och kommande mandatperiod kommer MSB att särskilt arbeta med att utveckla stödet till kommunerna, dels i arbetet med att utveckla specifika förmågor och dels i deras breda systematiska

16 samhällsskydd och beredskap 16 (31) säkerhetsarbete. I utvecklingen av detta stöd kommer MSB att ha ett nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt länsstyrelserna. 2.5 Styrinstrument Styrinstrument handlar om sådant som kan användas för att påverka arbetet med att skapa en förmåga inom samhällsskydd och beredskap. I grunden finns det tre typer av styrinstrument: Regelstyrning Att få någon att göra något för att den måste. Bestämmelser i lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som reglerar vad som måste göras eller inte får göras. Ekonomisk styrning Att få någon att göra något för att den tjänar på det. Finansiella förutsättningar för att bedriva verksamhet, t.ex. skatter, bidrag, ersättning, böter och särskilda anslag. Kunskapsstyrning Att få någon att göra något för att den själv ser att det är rätt eller nödvändigt. Påverkan av förhållningssättet till samhällsskydd och beredskap. Goda exempel, samverkan, information, utbildning, övning, m.m. är del av ett sådant arbete. Styrinstrumenten kan kombineras med varandra på olika sätt. Vissa enskilda styrinstrument exempelvis skattelagstiftning eller kommersiella avtal innehåller både regelstyrning och ekonomisk styrning. Metodik- och teknikutveckling har en central roll för utvecklingen inom området samhällsskydd och beredskap. MSB ser framöver sin roll främst som initiativtagare och kravställare, snarare än som genomförare. MSB:s uppgift är i första hand att utifrån gjorda erfarenheter, omvärldsbevakning, gjorda riskoch sårbarhetsanalyser m.m. formulera en behovsbild och mot bakgrund av de brister som identifierats ta fram inriktningar för vad som behöver åtgärdas. MSB ska utveckla ett utbildningsutbud av hög kvalité som möter de behov som finns inom området samhällsskydd och beredskap. Genom de utbildningar som MSB beställer och genomför ska nästa generations skorstensfejare, brandmän, handläggare, beslutsfattare etc. både få goda fackkunskaper och kunskap om den helhetssyn som måste prägla arbetet med samhällsskydd och beredskap.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (31) 3 Behov av författningsändringar 3.1 Civilt försvar MSB har i tidigare budgetunderlag kommenterat behovet av författningsändringar. Vidare har MSB i samband med rapportering av två regeringsuppdrag under 2014 lämnat konkreta förslag till vissa förordningsändringar av betydelse för civilt försvar och för MSB:s uppgifter inom det civila försvaret. Under beslutade regeringen en ny försvarspolitisk inriktningsproposition. Regeringen beslutade också om en uppdelning av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap i två nya förordningar, dock utan att det innebär några förändringar i sak för det civila försvaret. Vidare beslutade regeringen under om planeringsanvisningar för det civila försvaret samt om uppdrag till Försvarsmakten och MSB att ta fram gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret. De beslut som regeringen fattade under undanröjer inte behoven av förordningsändringar med utgångspunkt i de förslag som MSB lämnat. Det behöver således fortfarande tydliggöras att Försvarsmakten har en väsentlig roll i anslutning till den planering som ska ske i enlighet med förordningen (:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Det behövs regler som stärker en samordnad övningsverksamhet och som reglerar myndigheters deltagande i övningar som anordnas av MSB eller Försvarsmakten. Bevakningsansvariga myndigheter behöver döpas om till beredskapsansvariga myndigheter. Dessutom behöver MSB:s samordnande roll inför och vid höjd beredskap tydliggöras. Att författningsregleringen för det civila försvaret utvecklas i enlighet med den inriktning och ambition för verksamheten som statsmakterna uttalat är nödvändigt för trovärdigheten samt för att arbetet ska kunna bedrivas med tillräcklig stadga, enhetlighet och konsekvens.

18 samhällsskydd och beredskap 18 (31) 4 Ekonomi 4.1 Finansiering Nedan följer MSB:s förslag till finansiering av myndigheten -. Utgiftsområde 6, anslag 2:2 ap 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor Anslaget är anvisat för att lämna bidrag till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för bidrag till länsstyrelser för deras kostnader i enlighet med förordningen (2009:956) om översvämningsrisker. MSB har i enlighet med Budgetpropositionen för (prop /16:1) tilldelats tkr per år under budgetunderlagsperioden. För har dock regeringen begränsat MSB:s diposition varför prognosen för innevarande år endast är tkr. Under budgetunderlagsperioden kommer länsstyrelsernas kostnader för arbete i enlighet med förordningen att öka då nya riskkartor ska tas fram. Nya områden bedöms också tillkomma då nästa cykel också ska omfatta fler översvämningstyper. Det är därför väsentligt att MSB får disposition till den planerade högre anslagsnivå så att inte bidrag till länsstyrelser helt tränger ut möjligheterna att ge kommuner bidrag för förebyggande åtgärder. Anslag (tkr) Prognos Utgiftsområde 6, anslag 2: Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Prognosen för budgetunderlagsperioden är som brukligt mycket osäker och utfallet är helt beroende på de händelser som inträffar som ger rätt till ersättning. Under inträffade inga större händelser som medgav rätt till ersättning varför utfallet blev relativt lågt i jämförelse med utfallet 2014 som översteg 127 mnkr till följd av ersättningar med anledning av branden i Västmanland. Mot bakgrund av osäkerheten beräknas därför prognosen i nivå med beräknad tilldelning. Anslag (tkr) Prognos Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m

19 samhällsskydd och beredskap 19 (31) Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap, ap. 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Under beslutade inte Regeringskansliet om någon insats. Däremot överförde regeringen 10 mnkr av anslagsposten till en annan anslagspost till Kammarkollegiets disposition. Då anslagsposten först får disponeras efter beslut av Regeringskansliet styr inte MSB anslagets nyttjande. MSB:s prognos beräknas därför till motsvarande tilldelade medel. Anslag (tkr) Prognos Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap, ap. 5 Krisberedskap Prognosen nedan baseras på att de förslag MSB redogör för i kap 1 genomförs. Anslag (tkr) Prognos Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Prognosen nedan baseras på att de förslag MSB redogör för i kap 1 genomförs. Utgiftsområde 6, anslag 2:7 MSB (tkr) Prognos Nuvarande uppgifter (belopp enl BP) Verksamhet som påverkar anslagsbehovet: Informationspåverkan m.m. Ökad ambition inom etermedieberedskap Utbildningsverksamheten Kärnenergiberedskapen IT-incidentrapportering Summa

20 samhällsskydd och beredskap 20 (31) Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering MSB anser att de förändringar som gjorts i styrningen av anslaget till till del har ökat flexibiliteten för anslagets nyttjande men att det fortfarande kvarstår hinder som medför att anslaget inte kan nyttjas effektivt och med god hushållning. MSB bedömer att det går att genomföra mer verksamhet inom ramen för nuvarande anslagsnivåer. Detta kräver dock en ökad flexibilitetet för hur mycket anslag som kan användas mot respektive uppdragsgivare och att MSB tilldelas en anslagskredit. Prognosen för budgetunderlagsperioden motsvarar beräknad tilldelning enligt senaste budgetproposition. För sätts dock prognosen 2 mnkr lägre till följd av att regeringen har begränsat MSB:s möjligheter att nyttja hela tilldelningen. MSB ser också möjlighet att ha en väsentligt högre ambitionsnivå i verksamheten som skulle kunna innebära att MSB omsätter 60 mnkr vid periodens slut. Anslag (tkr) Prognos Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering Utgiftsområde 20, anslag 1:10 ap 1 Klimatanpassning del till MSB MSB disponerar anslaget för klimatanpassningsåtgärder, bland annat för uppgifter enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker. Arbetet kommer att pågå under hela budgetunderlagsperioden. Under bedriver MSB utvecklingsarbete inom konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse och under påbörjas extra insatser inom området skogsbrand för att ta fram underlag till kommunernas riskhantering. MSB ser behov av att utveckla metoder för brandklassning av vegetation för att identifiera vilka geografiska områden som kan utgöra risk för snabb brandspridning och ge omfattande konsekvenser. MSB ser att dessa särskilda satsningar kommer att behövas även inom andra områden under kommande år. Det medför att MSB ser anslagsbehov på samma nivå under perioden som tilldelningen för. För att kunna bedriva verksamheten under anslaget mer effektivit, bland annat kunna hantera förseningar i leveranser, äskar MSB att myndighetens anslagspost tillförs möjlighet att disponera eventuellt sparande.

21 samhällsskydd och beredskap 21 (31) Anslag (tkr) Prognos Utgiftsområde 20, anslag 1:10, Klimatanpassning, del till MSB Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Nedan redovisas prognosen för den samlade avgiftsfinansierade verksamheten där avgiftsinkomsterna disponeras följt av prognoskommentar för respektive verksamhet. Uppdragsverksamhet Uppdragsutbildning kost och logi och stöd med asylboende mm Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Tekniska system Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Tjänsteexport Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Internationella insatser Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Rakel Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Summa Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat

22 samhällsskydd och beredskap 22 (31) Offentligrättslig verksamhet Intyg förare Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Uppdragsutbildning kost och logi och stöd med asylboende m.m. Inom ramen för verksamheten Uppdragsutbildning kost och logi och stöd med asylboende m.m. ger MSB utbildning mot avgift men tillhandahåller även kost och logi till studerande vid verksamhetsställena i Revinge och Sandö. Det senare utgör ett nödvändigt komplement för att kunna erbjuda utbildning på dessa orter. Sedan hösten bedriver MSB även boende för flyktingar på verksamhetsställena i Revinge och Sandö innebärande att myndigheten tillhandahåller kost och logi till flyktingar på uppdrag av kommun och Migrationsverket. Verksamheten i Revinge har avslutats i inledningen av medan flyktingstödet på Sandö beräknas pågå minst till och med. Under perioden -18 beräknas flyktingstödet omsätta ca 13 mnkr. Verksamheten beräknas bedrivas med full kostnadstäckning. Totalt sett för budgetunderlagsperioden beräknar MSB att gå med ett överskott om ca 5 mnkr. Anledningen till att vi ser en förbättring av ekonomin är att beläggningen inom kost och logi i Revinge och Sandö ökar. Ökningen beror främst på att antalet utbildningar för deltidsanställd räddningstjänstpersonal på våra egna verksamhetsställen beräknas bli fler. Om MSB skulle återgå till större inslag av utbildning hos regionala utförare skulle prognosen väsentligt påverkas. Tekniska system Inom ramen för mandatet att utveckla och förvalta tekniska system mot avgift tillhandahåller MSB SGSI (Swedish Government Secure Intranet). SGSI är ett intranät, skiljt från internet, för säker och krypterad kommunikation mellan myndigheter i Sverige och i Europa. MSB avser under perioden att fortsätta bedriva ett utvecklingsarbete inom ramen för full kostnadstäckning. Internationella insatser I den internationella avgiftsfinansierade insatsverksamheten finansieras endast de direkta kostnaderna för insats med avgift. Överskottet är hänförligt till en intäkt i tidigare avslutad insats (insats med anledningen av stormen Hayan i Filipinerna 2013). Samma insats är dock orsaken till det ackumulerade underskottet. MSB finansierar även vissa insatser med anslag, se kap 4.1 Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering respektive anslag 2:4 ap 1. Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (31) Rakel Med undantag från ett bidrag från anslag 2:4 Krisberedskap för att finansiera en lägre abonnemangsavgift för kommuner finansieras Rakelverksamheten i sin helhet med avgift under budgetunderlagsperioden. I den samlade tabellen för all uppdragsverksamhet ovan redovisas anslagsmedlen som kostnadsreduktion. Nedan redovisas utförligt hela Rakelverksamhetens finansiering. (mnkr) Intäkter Prognos Statliga myndigheter Kommuner Landsting Kommersiella kunder och övriga intäkter Summa intäkter *) Summa kostnader Anslag för kompensation för sänkt avgift för primärkommuner Årets resultat (exkl driftbidrag från anslag 2:5) Tilldelat anslag Ingående balanserat resultat Ackumulerat resultat (inkl driftbidrag) *) I intäkterna ingår även MSB:s egna avgifter som användare av Rakel Intyg förare MSB arbetar för att datorisera examinationen av ADR-förare och för att överföra examinationsutförandet till Trafikverket. De ökade kostnader detta innebär är tänkt att till del finansieras med det ackumulerade överskottet. Arbetet har dragit ut på tiden främst för att ägarskapet för de IT-system som ligger till grund för förarproven ska överföras från Transportstyrelsen till Trafikverket. Överföringen är nu genomförd och konstruktion av ett nytt system pågår vid Trafikverket. Det nya systemet öppnar upp för andra aktörer att använda systemet i sin verksamhet. Trafikverket har satt som mål att systemet ska vara i drift sista kvartalet. I nuläget saknas möjligheter att göra en tillförlitlig prognos för kostnader och intäkter under perioden eftersom Trafikverket ännu inte har kunnat delge några uppgifter om kostnader för MSB:s del. Den prognos som redovisas ska snarare ses som en indikation på att MSB kommer att försöka balansera kostnader och intäkter i största möjliga utsträckning oavsett hur examinationen slutligt utformas.

24 samhällsskydd och beredskap 24 (31) Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras När det sker ett oljeutsläpp driver MSB skadeståndsprocess med stöd av sjölagen (1994:1009) mot fartygets ägare som är ansvarigt för utsläppet för att få ersättning för de kostnader utsläppet orsakat. MSB driver för närvarande inget ärende varför prognosen för perioden är noll. Översikt finansiering Sammanfattningsvis lämnar MSB följande prognos för anslag och avgiftsinkomster. (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Prognos Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering Utgiftsområde 20, anslag 1:10, Klimatanpassning, del till MSB Avgiftsinkomster som disponeras Summa Investeringar och lånebehov Det fortsätter att vara ett stort investeringsbehov i Rakelverksamheten till följd av ökade användare och nya tjänster i systemet för att tillgodose användarnas behov.

25 samhällsskydd och beredskap 25 (31) Verksamhetsinvesteringar Verksamhetsinvesteringar (tkr) Immateriella verksamhetsinvesteringar utfall Prognos/ utfall 2020 Datasystem, rättigheter mm Materiella investeringar Maskiner, invent, installationer mm Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret Anslag 2:4 Krisberedskap Summa finansiering Av verksamhetsinvesteringarna är det ett antal investeringsobjekt som beräknas ha en total investeringsutgift som överstiger 20 mnkr varför dessa i enlighet med FÅB 9 kap 4 3:e stycket särredovisas nedan. Särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr) Totalt Ack. Prognos/ utfall 2020 Verksamhetsinvesteringar per objekt: Basstationer Växlar Licenser och Mjukvara Summa utgifter för investeringar Finansiering: Lån i Riksgäldskontoret Summa finansiering Varav investeringar i anläggningstillgångar: Datasystem, rättigheter m. m Maskiner och inventarier Summa investeringar i anläggningstillgångar

26 samhällsskydd och beredskap 26 (31) MSB har behov av att genomföra investeringar löpande inom ramen för ovanstående objekt. Den exakta fördelningen inom och mellan de olika objekten kan komma att ändras beroende på var behoven är störst och de angivna beloppen baseras därför på en uppskattning av hur behoven bedöms idag. Samhällsinvesteringar De tillgångar i MSB:s verksamhet som klassificeras som samhällsinvesteringar är beredskapstillgångar. De mest betydande beredskapstillgångarna sett till ekonomisk omfattning är utomhusvarning samt investeringar som görs i länsstyrelsernas ledningsplatser. MSB bedömer att samtliga samhällsinvesteringar under perioden är att klassificera som vidmakthållande av befintliga investeringar. Investeringsplan för samhällsinvesteringar Vidmakthållande av befintliga investeringar utfall Prognos/ utfall 2020 Beredskapstillgångar Summa utgifter för vidmakthållande Varav investeringar i anläggningstillgångar Beredskapstillgångar Finansiering Anslag 2:4 ap Övrig kreditram (lån RGK) Summa finansiering av vidmakthållande