Årsredovisning Radiotjänst i Kiruna AB

Transkript

1 1 radiotjänstikirunaaboberoenderadioochtvra diotjänstikirunaaboberoenderadioochtvradi otjänstikirunaaboberoenderadioochtvradiot jänstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjä nstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjäns tikirunaaboberoenderadioochtvradiotjänsti kirunaaboberoenderadioochtvradiotjänstiki runaaboberoenderadioochtvradiotjänstikiru naaboberoenderadioochtvradiotjänstikiruna aboberoenderadioochtvradiotjänstikirunaab radiotjänstikirunaaboberoenderadioochtvra diotjänstikirunaaboberoenderadioochtvradi otjänstikirunaaboberoenderadioochtvradiot jänstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjä nstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjäns tikirunaaboberoenderadioochtvradiotjänsti kirunaaboberoenderadioochtvradiotjänstiki runaaboberoenderadioochtvradiotjänstikiru naaboberoenderadioochtvradiotjänstikiruna aboberoenderadioochtvradiotjänstikirunaab radiotjänstikirunaaboberoenderadioochtvra diotjänstikirunaaboberoenderadioochtvradi otjänstikirunaaboberoenderadioochtvradiot jänstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjä nstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjäns tikirunaaboberoenderadioochtvradiotjänsti kirunaaboberoenderadioochtvradiotjänstiki runaaboberoenderadioochtvradiotjänstikiru naaboberoenderadioochtvradiotjänstikiruna aboberoenderadioochtvradiotjänstikirunaab radiotjänstikirunaaboberoenderadioochtvra diotjänstikirunaaboberoenderadioochtvradi otjänstikirunaaboberoenderadioochtvradiot jänstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjä nstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjäns tikirunaaboberoenderadioochtvradiotjänsti kirunaaboberoenderadioochtvradiotjänstiki runaaboberoenderadioochtvradiotjänstikiru naaboberoenderadioochtvradiotjänstikiruna aboberoenderadioochtvradiotjänstikirunaab radiotjänstikirunaaboberoenderadioochtvra diotjänstikirunaaboberoenderadioochtvradi otjänstikirunaaboberoenderadioochtvradiot jänstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjä nstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjäns tikirunaaboberoenderadioochtvradiotjänsti kirunaaboberoenderadioochtvradiotjänstiki runaaboberoenderadioochtvradiotjänstikiru naaboberoenderadioochtvradiotjänstikiruna aboberoenderadioochtvradiotjänstikirunaab radiotjänstikirunaaboberoenderadioochtvra diotjänstikirunaaboberoenderadioochtvradi otjänstikirunaaboberoenderadioochtvradiot jänstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjä nstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjäns tikirunaaboberoenderadioochtvradiotjänsti kirunaaboberoenderadioochtvradiotjänstiki runaaboberoenderadioochtvradiotjänstikiru naaboberoenderadioochtvradiotjänstikiruna aboberoenderadioochtvradiotjänstikirunaab radiotjänstikirunaaboberoenderadioochtvra diotjänstikirunaaboberoenderadioochtvradi otjänstikirunaaboberoenderadioochtvradiot jänstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjä nstikirunaaboberoenderadioochtvradiotjäns tikirunaaboberoenderadioochtvradiotjänsti kirunaaboberoenderadioochtvradiotjänstiki runaaboberoenderadioochtvradiotjänstikiru Årsredovisning 2013 Radiotjänst i Kiruna AB

2 Foto: UR, Radiotjänst, Kent Tunlind, Mikael Andersson, Carl-Johan Söder/SVT 2

3 Innehåll 4 Vd har ordet 6 Om Radiotjänst 11 Förvaltningsberättelse 12 - Bolagsstyrelse 13 - Verksamhet 16 - Rundradiorörelsen 18 - Ekonomi 19 - Resultaträkning 20 - Balansräkning 22 - Kassaflödesanalys 23 - Redovisningsprinciper 24 - Noter till redovisningen 32 Revisionsberättelse 3

4 Vd har ordet Carl-Gustav Johansson, vd 2013 har varit ett av de mest omvälvande åren i vår 25-åriga historia 4

5 FINANSIERINGSMODELL Under hösten 2012 lade en statlig utredning fram ett förslag om att avskaffa nuvarande radio- och tv-avgift och ersätta den med en avgift som alla skattskyldiga skall betala. Denna skulle administreras av Skatteverket. Mentalt var vi inställda på en avveckling av bolaget och radio- och tv-avgiften. Regeringen lade emellertid, i juni, fram en proposition om att nuvarande finansieringsmodell skall bibehållas i ytterligare 6 år. Propositionen behandlades i riksdagen under hösten och klubbades igenom i politisk enighet. SÄNDNINGAR ÖVER INTERNET Under slutet av 2012 påbörjades sändningar av hela svenska tv-kanaler över Internet. I februari 2013 inledde SVT sina sändningar (SVT1 och SVT2) över nätet. Denna teknikutveckling, som lagstiftaren förutsåg redan 2006, innebär att avgiftspliktig utrustning även omfattar internetanslutna datorer och surfplattor. Bolagets avgiftskontroll och information anpassades till denna nya situation. Bland det stora antal nya avgiftsbetalare som tillkommit under 2013 finns det en mindre grupp individer/hushåll som ifrågasatt Radiotjänsts tolkning av lagstiftningen. Detta har fått till följd att antalet omprövningar och överklaganden ökat relativt kraftigt. Överklaganden har ökat från ca 150 till ca 500 det senaste året. I den juridiska prövning som skett i förvaltnings- och kammarrätt har dessa gett Radiotjänst rätt i sin tolkning av vad som är en avgiftspliktig utrustning. Högsta förvaltningsdomstolen kommer att göra en slutlig prövning av dessa domar. AVGIFTSUTVECKLING Under året har nya avgiftsbetalare tillkommit, vilket med mycket stor marginal är det högsta antal som någonsin uppnåtts under ett enskilt år. Det årliga genomsnittet under de senaste 15 åren uppgår till ca avgifter. Denna kraftiga tillväxt innebär att bortfallet minskat med i storleksordning procent och bidrar också med att stärka rundradiokontots ekonomi med 120 miljoner kronor. I förlängningen innebär det även att behovet av befarade kraftiga avgiftshöjningar, från och med 2015, minskar. Kiruna i februari 2014 Carl-Gustav Johansson Verkställande direktör 5

6 Om Radiotjänst UPPDRAG OCH ANSVAR Sveriges riksdag har gett Radiotjänst i Kiruna AB i uppdrag att ansvara för radio- och tv-avgiften. Beslutet fattades 1987 och skälet var främst att göra verksamheten mer effektiv. Verksamheten startade i Kiruna i april 1989 och regleras i Lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst inrättades ett särskilt distributionskonto för att finansiera SVT:s och UR:s parallella tv-distribution i samband med övergången från det analoga till det digitala marknätet. Radiotjänst har ansvarat för förvaltningen och redovisningen av distributionskontot på uppdrag av staten. Distributionskontot är avvecklat under Sedan 1998 har bolaget även ansvaret för förvaltningen av rundradiomedlen. De utgörs av de radio- och tv-avgifter som betalas enligt lag. Förvaltningsansvaret innebär bland annat likviditetsplanering, redovisning och bedömningar av rundradiorörelsens intäkts- och kostnadsutveckling samt av hur stort avgiftsuttaget bör vara på kort och lång sikt. Dessa bedömningar görs tillsammans med de tre programföretagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (Sveriges Radio) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). UR: 5 % RADIO- OCH TV-AVGIFTEN Radio- och tv-avgiften finansierar SVT, Sveriges Radio och UR, men även Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF), Granskningsnämnden för radio och tv samt Radiotjänsts verksamhet. Insamlade avgiftsmedel placeras på rundradiokontot hos Riksgälden. Riksdagen beslutar om avgiftens storlek och om anslagen till programföretagen, som sedan beslutar om medelstilldelningen till Radiotjänst. Sveriges Radio: 34 % SVT: 61 % Radiotjänst ägs av de tre public service-bolagen. Diagrammet redovisar ägarandelarna för respektive bolag. 6

7 NY TILLÄMPNING AV LAGEN År 2007 anpassades lagstiftningen till den pågående tekniska utvecklingen och tv-tittarnas ändrade beteendemönster. Anpassningen innebar ett utvidgat tv-mottagarbegrepp och datorer, mobiltelefoner, surfplattor mm med Internetuppkoppling blev juridiskt sett tv-mottagare. Så länge det inte fanns ett samlat schemalagt programutbud tillgängligt via Internet var dock inte sådan mottagarutrustning avgiftspliktig. När utsändning av tv-program via Internet blev verklighet, blev innehavet av t ex datorer med Internetuppkoppling avgiftspliktiga. Frågan har prövats i Förvaltningsrätt och Kammarrätt och båda instanserna har gett ett starkt stöd för Radiotjänsts tillämpning av lagen. Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 29 oktober 2013 funnit att det är lagstiftarens avsikt att avgiftsskyldigheten ska knytas till vilka elektroniska apparater som helst - förutsatt att de är konstruerade för att ta emot utsändning av tv-program. Kammarrätten uttalade även att lagens tillämpningsområde inte är beroende av vilken teknik som används. Kammarrätten fann att den överföring av hela programkanaler via Internet som SVT inlett i februari 2013 utgör utsändning eller vidaresändning av tv-program i lagens mening. Frågan om den nya tillämpningen av lagen kommer att avgöras i sista instans - Högsta förvaltningsdomstolen. Dom förväntas tidigast under våren I den händelse Högsta förvaltningsdomstolen kommer till en annan slutsats än Kammarrätten att en internetansluten dator inte är att betrakta som en tv-mottagare medför det konsekvenser för den fortsatta tillämpningen av lagen. Domen är vägledande, vilket innebär att lägre rättsinstanser såväl som Radiotjänst kommer att rätta sig efter densamma. Domen vinner laga kraft omedelbart den meddelas och har ingen retroaktiv verkan. Ett alternativt utfall i Högsta förvaltningsdomstolen är att målet återförvisas till Kammarrätten för en förnyad bedömning. Det skulle i sådant fall exempelvis kunna röra sig om en avgränsning i definitionen av vad som är en avgiftspliktig utrustning. Radiotjänst gör bedömningen att en dom som avviker från Kammarrättens tidigare ställningstagande förefaller osannolik. Lagstiftarens intentioner är mycket tydliga avseende avgiftsplikt för andra utrustningar än traditionella tv-mottagare. 7

8 ÄGARE SVT, Sveriges Radio och UR äger Radiotjänst. Programföretagen, i sin tur, ägs av en förvaltningsstiftelse (Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB). Förvaltningsstiftelsen är moderstiftelse i public servicekoncernen och har till uppgift att främja programföretagens självständighet. Samtliga programföretag och Radiotjänst konsolideras i förvaltningsstiftelsen. OBEROENDE RADIO OCH TV En av tankarna med public service är att Sverige ska ha tv och radio som är oberoende av kommersiella och politiska intressen. De folkvalda politikerna har, av demokratiskäl, beslutat att systemet med radio- och tv-avgifter är det bästa sättet att finansiera en oberoende public service. Många europeiska länder använder likartade system som Sverige. Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB Sveriges Radio AB Sveriges Television AB Sveriges Utbildningsradio AB Sveriges Radio Förvaltnings AB Radiotjänst i Kiruna AB Public servicekoncernens organisation 8

9 Radio- och tv-avgiften finansierar SVT, Sveriges Radio och UR 9

10 VERKSAMHETSIDÉ OCH VISION Radiotjänst i Kiruna AB ska effektivt och kompetent administrera den lagstadgade radio- och tv-avgiften. Bolaget kan på affärsmässig basis åta sig externa uppdrag. Radiotjänsts vision är att alla tv-innehavare i Sverige vill betala och betalar radio- och tv-avgiften. UTVECKLING Radio- och tv-avgiften utgör ett mycket stabilt system för finansiering av public service i Sverige. Under 2013 ökade det genomsnittliga antalet radio- och tv-avgiftsbetalare med ORGANISATION Radiotjänst har ca 120 heltidsanställda medarbetare. Merparten är placerade vid huvudkontoret i Kiruna. Fyra heltidsarbetande kontrollanter är stationerade runt om i landet. De avgiftskontrollanter som tidigare arbetat på uppdrag med avgiftskontroll är sedan hösten 2013 tillsvidareanställda. Det betyder att Radiotjänst ökat sin personalstyrka med ytterligare omkring 80 personer. Varje kväll arbetar ett 50-tal medarbetare i telemarketingverksamheten i Kiruna. LIKABEHANDLING Radiotjänst har en värdegrund som är baserad på respekt och allas lika värde. Vi har även en nollvision en arbetsmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Vi arbetar medvetet för jämställdhet och likabehandling inom alla områden. Radiotjänst ska vara en välfungerande arbetsplats som upplevs som attraktiv, med en mångfald av medarbetare och ett inkluderande förhållningssätt. Arbetsplatsen ska lämpa sig för alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, eller ålder. FRISKVÅRD Radiotjänst arbetar aktivt med stimulanser för ökad fysisk aktivitet hos medarbetarna. Syftet är att höja livskvaliteten, minska sjukfrånvaron och öka prestationsförmågan. 10

11 förvaltningsberättelse Radiotjänst i Kiruna AB (organisationsnummer ) Styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning för tiden 1 januari-31 december 2013 Ledning Ledningsgruppen är vd:s berednings- och beslutsforum och består av följande personer: Verkställande direktör Stefan Hämäläinen, t o m 31/ Carl-Gustav Johansson, fr o m 1/ Vd-assistent Anita Svensson Chef Avgiftskontroll Charlotta Elenius Chef Kundtjänst och Telemarketing Peter Lindgren Personalchef Heidi Franz Chef IT Carl-Gustav Johansson, t o m 11/ Marina Edvinsson, fr o m 12/ Ekonomichef Carl-Gustav Johansson, t o m 30/ Ing-Britt Hansson, fr o m 1/ Kommunikationschef Johan Gernandt Projektledare Roger Suup Radiotjänsts kontor i Kiruna 11

12 Bolagsstyrelse Från vänster: Maria Mård, Tom Pettersson, Anita Svensson, Carina Dantoft-Männikkö, Carl-Gustav Johansson, Mats Wikström, Eva Hamilton, Anders Utterström, Cilla Benkö, Anders Appelqvist, Erik Fichtelius, Anders Lundbeck, Jyrki Elo Eva Hamilton, ordförande Vd Sveriges Television AB Cilla Benkö, ledamot Vd Sveriges Radio AB Erik Fichtelius, ledamot Vd Sveriges Utbildningsradio AB Anders Appelqvist, ledamot Senior advisor Sveriges Radio- & Hemelektronikleverantörer (SRL) Mats Wikström, ledamot Generaldirektör Ekonomistyrningsverket Carl-Gustav Johansson, ledamot Vd Radiotjänst i Kiruna AB Maria Mård, ledamot Handläggare Radiotjänst i Kiruna AB Arbetstagarrepresentant Tom Pettersson, ledamot Handläggare Radiotjänst i Kiruna AB Arbetstagarrepresentant Anders Utterström, suppleant Ekonomidirektör Sveriges Television AB Jyrki Elo, suppleant Ekonomi- och teknikdirektör Sveriges Radio AB Anders Lundbeck, suppleant Ekonomichef Sveriges Utbildningsradio AB Carina Dantoft Männikkö, suppleant Handläggare/coach Radiotjänst i Kiruna AB Arbetstagarrepresentant Anita Svensson, styrelsens sekreterare Vd-assistent Radiotjänst i Kiruna AB 12

13 Verksamhet AKTIVITETER Radiotjänsts aktiviteter syftar till att motivera hushåll, företag och organisationer att betala och vilja betala radio- och tv-avgiften. SERVICE TILL AVGIFTSBETALARNA På kundtjänstavdelningen besvarar 45 personer cirka samtal och administrerar omkring ärenden varje vardag. De vanligaste ärendena är frågor/ändringar kring autogiro, adresser, betalningsplaner samt ny- och avanmälningar av tv-innehav. Vi strävar efter att det ska vara enkelt att kontakta Radiotjänst för personlig service och att bemötandet alltid ska vara kompetent och effektivt. Utvecklingen av servicen sker bland annat genom att vi kontinuerligt mäter kundernas upplevelse av kontakten med oss. Resultaten används både som underlag i den personliga utvecklingen hos handläggaren och vid analys och förändring av kundserviceprocesserna. Avgiftsbetalarna har även möjlighet att lösa många ärenden själv genom hemsidan eller via vår servicetelefon under hela dygnet. För att undvika att kontakta redan betalande hushåll erbjuds avgiftsbetalarna att via webben samregistrera personer som hör till hushållet. Radiotjänst kontaktar inte heller personer som har samma telefonnummer eller fastighetsuppgifter som en registrerad betalare. Alla hushåll som inte betalar radio- och tv-avgift kontaktas regelbundet. AVGIFTSKONTROLL Ett viktigt komplement till övriga aktiviteter i att rekrytera nya avgiftsbetalare är de personliga besöken. Besöken är viktiga för att i dialog kunna informera om radio- och tv-avgiften. Genom besök når vi också hushåll som vi inte lyckas komma i kontakt med via telefon. Med hjälp av utdrag ur vårt kundregister arbetar avgiftskontrollanterna med att besöka de hushåll som inte finns upptagna som avgiftsbetalare. Vid besöket noterar kontrollanten vad som framkommer. Uppgifterna granskas därefter och beslut tas om en avgift ska registreras. Avgiftskontroll genom personliga besök pågår året runt och i hela landet. TELEMARKETING Telemarketing är den aktivitet som bidrar med flest nya radio- och tv-avgiftsbetalare. Hushåll, företag och organisationer kontaktas via telefon och får information om public service och den lagstadgade radio- och tv-avgiften. 13

14 FAKTUROR OCH INFORMATIONSFOLDRAR Radiotjänst skickar varje år ut cirka 15 miljoner fakturor. De flesta får sin faktura fyra gånger per år. Ett växande antal har valt att få sina fakturor i elektronisk form, sk e-faktura. Radiotjänst har tillsammans med Sveriges Radio, SVT och UR fortsatt att informera om public service och vad radio- och tv-avgiften används till. Vid fyra olika tillfällen har fakturafoldrar skickats tillsammans med fakturorna under UTSKICK Radiotjänsts brevutskick är en kompletterande aktivitetet. Ett par gånger per år skickas informationsbrev till de hushåll som inte betalar. Här berättar vi om varför vi har en radio- och tv-avgift och hur den skapar förutsättningar för att vi ska kunna ha ett starkt och oberoende public service i Sverige. Breven informerar också om hur man går tillväga för att anmäla sitt tv-innehav direkt, via bifogad talong, på telefon, på webben eller via SMS. Ny Allsångs-sommar med Måns Zelmerlöw Vi är många som längtar till sommarens höjdpunkt på tv, direktsändningen av Allsång på Skansen. Det är ett program med anor, första gången SVT sände från Sollidenscenen var den 3 augusti 1979, med Bosse Larsson som programledare. Sedan 1990 har programmet blivit en årligt återkommande höjdpunkt i tv:n för många, både på plats på Skansen i Stockholm och framför tvapparaterna. Måns Zelmerlöw medverkade tre gånger som artist innan han 2011 blev programledare. I sommar leder han oss återigen genom åtta fullspäckade program, med mängder av musikaliska, dansanta, härliga och intressanta gäster. Premiär för Allsång på Skansen är den 25 juni och det sänds på tisdagar kl i SVT1. Foldrar med programtips och information om public service distribueras med radio- och tv-avgiftsfakturan. 14

15 KOMMUNIKATION Radiotjänsts kommunikation har som huvudsyfte att få de som ännu inte betalar sin radio- och tv-avgift att börja göra det. Under 2013 har vi fokuserat på att förklara varför vi har en radio- och tv-avgift och hur den skapar förutsättningar för att vi ska kunna ha ett starkt och oberoende public service i Sverige. Genom att också tydliggöra värdet i form av program, tjänster och service från programbolagen ökar möjligheterna till en bättre förståelse för hur avgiften används. All kommunikation genomsyras av detta budskap från de dagliga dialogerna med kund, våra brevutskick och fakturafoldrar, vår hemsida till filmtrailers som sänds på SVT. INFORMATION TILL STUDENTER OCH OLIKA INVANDRARGRUPPER På universitet och högskolor runt om i landet har Radiotjänst via aktiviteter på plats, digitala kampanjer och riktad annonsering informerat studenterna om public service och radio- och tv-avgiften. I digitala kampanjer har vi också kommunicerat med boende i miljonprogramområden. Fokus ligger på de större språkgrupperna och på hemsidan finns motsvarande information på ett 40-tal olika språk och på lättläst svenska. HEMSIDA Radiotjanst.se besöks av personer varje månad. Vi uppgraderar och utvecklar hemsidan kontinuerligt. 15

16 Rundradiorörelsen RUNDRADIOKONTOT Radiotjänst i Kiruna AB ansvarar för samordning, förvaltning och redovisning av rundradiokontot och distributionskontot. Dessa uppdrag regleras i särskilda avtal med staten. Varje år görs en särskild rapport, Rundradiorörelsens samlade ekonomi, som beskriver verksamhetens ställning och resultat. Faktorer som påverkar rundradiorörelsens resultat: radio- och tv-avgiftens storlek antalet betalda avgifter riksdagens medelstilldelning till programföretagen Nedan redovisas ett sammandrag av Rundradiorörelsens samlade ekonomi RADIO- OCH TV-AVGIFTENS STORLEK År Löpande priser, kr Höjning, % 2, Ovanstående tabell visar avgiftens utveckling Riksdagen har beslutat att avgiften ska vara oförändrad även år ANTAL RADIO- OCH TV-AVGIFTER År Antal avgifter, tal * Tabellen redovisar det genomsnittliga antalet avgifter de senaste åren. Antalet radio- och tv-avgifter uppgick den 31 december 2013 till * Den 1 januari 2010 reducerades antalet avgifter med till följd av förändrade regler för juridiska personer. BETALNINGSEFFEKTIVITET År Betalningseffektivitet, % 97,90 97,75 97,90 97,96 98,00 Betalningseffektiviteten definieras som det totala antalet inbetalningar i förhållande till fakturerade radio- och tv-avgifter. 16

17 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING FÖR RUNDRADIORÖRELSEN I SAMMANDRAG Belopp i miljoner kronor Resultaträkning Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Årets resultat Belopp i miljoner kronor Balansräkning Kundfordringar Likvida medel Summa tillgångar Ackumulerat resultat Förskottsbetalda radio- och tv-avgifter Lån i Riksgälden avseende distributionskontot 0 58 Övriga skulder Summa skulder och resultat

18 Ekonomi FAKTUROR OCH BETALNINGSEFFEKTIVITET Under året har fakturor ( ) producerats och distribuerats. Betalningsviljan är fortsatt hög. I genomsnitt betalades 94,12 % (93,97) av fakturorna i rätt tid. Betalningseffektiviteten, mätt som kvoten mellan inbetalt belopp och fakturerat belopp, uppgick till 98,00 % (97,96). Under verksamhetsåret 2013 har miljoner kronor (7 280) inbetalats till rundradiokontot hos Riksgälden. RÖRELSENS INTÄKTER Radiotjänsts intäkter består i huvudsak av avgiftsmedel, vilka företagets ägare, SVT, Sverige Radio och UR tillhandahåller. Avgiftsmedelsnivån baseras på ett årligt budgetförslag som tillställs ägarna. Under 2013 uppgick avgiftsmedlen till 166,4 miljoner kronor. RÖRELSENS KOSTNADER Rörelsens kostnader uppgick till 160,1 miljoner kronor (154,5). De ökade kostnaderna består i huvudsak av ökade personalkostnader. Övriga kostnader minskar fortsatt till följd av den pågående övergången från fysiska till elektroniska fakturor. INVESTERINGAR Under 2013 investerades 1,1 miljoner kronor (0,1). Investeringarna bestod i huvudsak av ITutrustning. VINSTDISPOSITION Radiotjänst i Kiruna AB saknar fritt eget kapital att disponera. Fjolårets siffror inom parentes. 18

19 Resultaträkning Belopp i tusental kronor Not Rörelsens intäkter Avgiftsmedel Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader 0-2 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Summa finansiella poster Rörelseresultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt 0 0 Skatt på årets resultat 0 0 Årets resultat

20 Balansräkning Belopp i tusental kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Datorsystem Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Andel i bostadsrättsförening Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 4 Övriga fordringar 0 2 Aktuella skattefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

21 Belopp i tusental kronor Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Obeskattade reserver Kortfristiga skulder Skuld koncernföretag 0 23 Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 21

22 Kassaflödesanalys Belopp i tusental kronor LÖPANDE VERKSAMHET Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv av materiella anläggninsgstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

23 Redovisningsprinciper REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens anvisningar och allmänna råd. Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. AVGIFTSMEDEL OCH SÄRSKILDA SKATTEFÖRHÅLLANDEN Avgiftsmedel som bolaget har erhållit genom att SVT, Sveriges Radio och UR avstått medel till förmån för bolaget och som nyttjats för att täcka drifts- och investeringsutgifter i verksamheten, redovisas i resultaträkningen som intäkter. Avgiftsmedel som erhållits men som inte nyttjats för att täcka utgifter för verksamhetsåret, redovisas som skuld per balansdagen. Erhållna avgiftsmedel jämställs skattemässigt med statliga näringsbidrag. Investeringar finansierade med avgiftsmedel direktavskrivs därför skattemässigt i sin helhet mot erhållna avgiftsmedel. Skillnaden mellan avskrivning enligt plan och skattemässig avskrivning redovisas i resultaträkningen som en bokslutsdisposition och i balansräkningen som en obeskattad reserv. MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella och immateriella anläggningstillgångar består i huvudsak av datorer och program för uppbördsverksamheten och redovisas på balansräkningens tillgångssida till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. AVSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan för materiella och immateriella anläggningstillgångar görs på anskaffningsvärdet i förhållande till beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: IT-utrustning 3 år Datorprogram 5 år Kontorsinventarier 5-8 år Fordon 3 år 23

24 Noter till redovisningen Not 1 AVGIFTSMEDEL Radiotjänsts intäkter består i huvudsak av avgiftsmedel, vilka företagets ägare, de tre programbolagen SVT, Sveriges Radio och UR tillhandahåller. Avgiftsmedelsnivån baseras på ett årligt budgetförslag till ägarna. Belopp i tusental kronor Erhållna avgiftsmedel Balanserade avgiftsmedel från föregående år Skuldförda avgiftsmedel Intäktsförda avgiftsmedel Not 2 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER Merparten av övriga externa kostnader utgörs av distributionskostnader som postoch bankgirokostnader, porto, blanketter och kuvert. Vidare ingår administrationskostnader för lokaler, förbrukningsmaterial och telefoni. Inköp från koncernföretag ingår med 0 tkr (86 tkr). Fjolårets siffror inom parentes. ERSÄTTNING TILL REVISORERNA Belopp i tusental kronor Arvoden för revision Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Arvoden, revisionsrelaterade Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Arvoden för skattefrågor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

25 Not 3 PERSONALKOSTNADER Medeltalet anställda, ett genomsnitt av under redovisningsperioden faktiskt anställda, har uppgått till 184 personer (174) varav 114 kvinnor (125) och 70 män (49). Fjolårets siffror inom parentes Styrelseledamöter och ledande Antal på Varav Antal på Varav befattningshavare balansdagen män balansdagen män Styrelseledamöter 8 62 % 8 75 % Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 7 43 % 6 67 % Belopp i tusental kronor Löner och ersättningar: Styrelse och verkställande direktör, varav vd tkr (1 039 tkr) Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag Pensionskostnader, varav för vd 331 tkr (252 tkr) Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader

26 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR I anställningsavtal mellan bolaget och nuvarande verkställande direktören regleras förutsättningarna vid en eventuell avgång på bolagets initiativ. Dessa innebär att verkställande direktören har en uppsägningstid på 24 månader, dock längst till Om bolaget väljer att säga upp avtalet efter gäller en uppsägningstid om 18 månader. Om verkställande direktören väljer att säga upp anställningsavtalet har bolaget möjlighet att påfordra 6 månaders uppsägningstid. För verkställande direktören finns sedvanliga pensionsutfästelser inom ramen för allmän pensionsplan. Styrelsens ordförande förhandlar om verkställande direktörens lön och anställningsvillkor och styrelsen har att ta ställning till dessa. STYRELSEARVODEN Årsstämman har beslutat att de externa styrelseledamöternas arvode ska uppgå till ett prisbasbelopp vilket under 2013 uppgick till kr. Personalrepresentanterna erhåller ett sammanträdesarvode per möte. Övriga ledamöter erhåller inget styrelsearvode. Not 4 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Belopp i tusental kronor Realisationsresultat vid försäljning

27 Not 5 BOKSLUTSDISPOSITIONER Belopp i tusental kronor Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning Not 6 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Belopp i tusental kronor Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar 0 0 Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivning enligt plan Avyttringar och utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde Ackumulerade avskrivningar över plan Bokfört värde

28 Not 7 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Belopp i tusental kronor Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivning enligt plan Avyttringar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde Ackumulerade avskrivningar över plan Bokfört värde 0 0 Not 8 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter utgör i huvudsak hyror med 825 tkr (826 tkr), service- och licensavtal med 720 tkr (892 tkr), porto 161 tkr (12 tkr) och telefon och bredband med 32 tkr (32 tkr). Övriga poster uppgår till 682 tkr (888 tkr). Fjolårets siffror inom parentes. 28

29 Not 9 EGET KAPITAL Aktiekapital, aktier à kvotvärde Not 10 OBESKATTADE RESERVER Belopp i tusental kronor IB Förändring enligt resultaträkningen Summa Obeskattade reserver består av ackumulerade överavskrivningar Not 11 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER I upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ingår förutbetalda avgiftsmedel med tkr ( tkr). Övriga poster uppgår till tkr (3 310 tkr). Fjolårets siffror inom parentes. 29

30 30 Radio- och tv-huset i Kiruna

31 Kiruna den 4 april Eva Hamilton Ordförande Cilla Benkö Ledamot Erik Fichtelius Ledamot Anders Appelqvist Ledamot Mats Wikström Ledamot Maria Mård Arbetstagarrepresentant Tom Pettersson Arbetstagarrepresentant Carl-Gustav Johansson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 4 april 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Nicklas Kullberg Auktoriserad revisor Camilla Samuelsson Auktoriserad revisor Utsedd av regeringen 31

32 Revisionsberättelse Till årsstämman i Radiotjänst i Kiruna AB, org.nr Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Radiotjänst i Kiruna AB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Radiotjänst i Kiruna AB:s finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. 32

33 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Radiotjänst i Kiruna AB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 4 april 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Nicklas Kullberg Auktoriserad revisor Camilla Samuelsson Auktoriserad revisor Utsedd av regeringen 33

34 34 Radiotjänst i Kiruna AB, Kiruna, Kundtjänst , Org.nr ,