JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR Tema: Pengar. Har alla råd med rättvisa? - NKA 2014 s.3 - Studentbudget - Trashankar och avsigkommna

Transkript

1 de facto. JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR Tema: Pengar Har alla råd med rättvisa? - NKA 2014 s.3 - Studentbudget - Trashankar och avsigkommna

2 Du kan allt om reklamation vid kontraktsbrott. Men vet du vilka andra musikstilar som ofta influerar groove metal? En av våra biträdande jurister har varit engelsk mästarinna i innebandy. En av våra delägare regisserar teater och en annan extraknäcker som DJ. Vad brinner du för? Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer. Vi har tagit oss hit genom att kombinera jobberfarenhet med kunskap hämtad från världen utanför kontoret där affärer görs. Därför söker vi dig som kan och vet saker även utanför affärsjuridiken. Du som i slutänden kan visa oss och våra klienter vad riktig specialistkunskap är. Besök oss på lindahl.se/karriar och facebook.com/lindahlkarriar

3 LEDARE & REDAKTION de facto nr 3, 2014 Ett obekvämt sparande Jag tittar upp från kassabandet och ser på kvinnan som nu står och viftar med kvittot. Hallå, jag var in för en timme sedan och nu var det ju faktiskt så att jag köpte de röda äpplena för kr/kg, inte som du slog in. Jag noterar att hon tar sats för att börja prata igen så jag skyndar mig att be om ursäkt och förklarar att jag genast ska rätta till felet. Orkar inte påpeka att det inte är jag personligen som slår in några priser utan att det sker automatiskt i datasystemet. Av erfarenhet genererar den ursäkten bara en mer irriterad kund. Vad bra Inte för att jag bryr mig om pengarna men rätt ska ju vara rätt. Jag bekräftar och nickar instämmande för att förtydliga att hon har en poäng medan jag sträcker över mellanskillnaden från återköpet. Scenariot ovan utspelade sig under en av alla sommardagar som jag spenderade på Coop i hemma i Boden. Det går inte att precisera tiden mer för snarlika händelseförlopp inträffade samtliga arbetsdagar. Jag är själv väldigt förtjust i principer och håller i grunden med alla kunder som, precis som kvinnan med de röda äpplena, kommer tillbaka och påpekar att rätt ska vara rätt det är klart det ska. Men jag skulle förmodligen aldrig gå tillbaka, dels för att jag är rätt lat men framförallt för att småpengar gör mig obekväm. De genererar samma lätt skamsna känsla som jag får när jag lämnar fram ett pantkvitto vars värde inte överstiger någon väsentlig summa. Då nämner jag alltid lite trevande att det inte fanns någon knapp för att skänka pengarna till välgörenhet. Ursäkterna rinner ur mig som ticks, likt mitt behov att dra sexskämt hos barnmorskan eller de ändlösa redogörelser för irrelevanta detaljer som jag häver ur mig när någon gör mig nervös. Varför alla dessa ursäkter då? Jag känner att jag tar upp tid; min egen tid, kassörens tid, folk bakom mig i köns tid. All denna tid på grund av några kronor som jag egentligen inte behöver. För det är även där skon klämmer. Jag har inte ett reellt behov av de där pengarna. Självklart hade jag kunnat köpa något annat för dem men jag kan även välja att göra något annat med min tid. Och tid är ju trots allt pengar. Theresa Karlström Chefredaktör de facto de facto. Chefredaktör Theresa Karlström Ansvarig utgivare Theresa Karlström Redaktionschef Henrik Jonsson Layoutansvarig Johannes Hammar Skribenter Fredrik Ferrand-Drake del Castillo Maria Eklund Henrik Jonsson Tove Larsson Måns Gottfries Filip Torstensson Mattias Wilhelmsson Maja Edlund Anna Holmgren Theresa Karlström Erik Olsson Annica Edgarsson Johannes Hammar Elin Blomgren Robin Enander Fotografer Elin Blomgren Johannes Hammar Emma Sjölén Karolin Pontén Korr Redaktionen Adress De facto Juridiska föreningen/ juridiska institutionen Umeå Universitet, Umeå Repro och tryck Helhet reklam AB Helhetreklam.se De facto ges ut två gånger per termin. av Juridiska föreningen vid Umeå Universitet. Bidrag skickas till tidningens adress. Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera och redigerar inlämnat material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej. De åsikter som framförs är skribenternas egna och återspeglar inte Juridiska föreningens eller Juridiska institutionens värderingar eller åsikter. 3

4 Är du vår nya sommartrainee? Varje sommar erbjuder vi ett 30-tal studenter möjligheten att prova på rollen som affärsjurist vid något av våra kontor i Sverige. Under det sex veckor långa sommartraineeprogrammet får du en värdefull insyn i byrån genom att arbeta med aktuella ärenden och delta i vårt utbildningsprogram. Ett nära samarbete med faddrar och kollegor gör att du får det stöd och den feedback du behöver för att utvecklas i juristrollen. Det finns även möjlighet att delta i föreläsningar, case-övningar och inspirationsföreläsningar av klienter. Därutöver finns en rad sociala aktiviteter som gör att du snabbt lär känna både oss och de andra sommartraineerna. Du som söker ska ha läst minst sex terminer på juristprogrammet och ha ett starkt intresse för affärsjuridik. För oss är din personlighet minst lika viktig som goda formella meriter. ansökan Rekryteringen till programmet påbörjas i början av december och ansökan görs via vår hemsida. Besök oss på och välkommen med din ansökan!

5 ORDFÖRANDE HAR ORDET de facto nr 3, 2014 de facto. nr 3, 2014 Ledare Småpengar 3 Ordförande har ordet Soffpotatis 5 Debatt och aktuellt Vad kostar en rättvis rättegång? 18 Köpas för pengar 23 NKA 2014 s.3 16 Reportage Fattigdom i Ume 6 Allt som glänser är inte brons 17 På programmet Fadderperspektiv 12 Nollvisonen 13 Tom plånbok/full i magen 20 Bränna hemma eller bränna pengar? 24 Krönikor Statens bästa investering 11 In it for the money? 26 BILDEXTRA: Bilder från JF:s Inspark Se mittuppslaget! Konsten att sova på en soffa J Fredrik Ferrand-Drake del Castillo Ordförande Juridiska Föreningen ag började studera juridik för att tjäna bra med stålar!. Hur ofta har ni hört någon prata i sådana termer? Jag har inte hört det speciellt många gånger, om ens någon gång. Ska man tjäna de stora pengarna så ska man i regel inte utbilda sig över huvud taget, eftersom du skuldsätter dig till tårna. Att studera juridik handlar nog för de flesta om något annat, vad jag tror till stor del utgörs av ett behov att stimlura sina rastlösa hjärnor samt uppnå viktig och nyttig kunskap. Sedan finns det olika jurister såklart, med varierande inställning till pengar. I ena spektrumet har vi den klassiska delägaren på en stor affärsjuridisk byrå som tjänar väldigt bra med pengar, och i andra har vi sådana som Göran Lambertz (vem annars?). Han har bland annat sagt följande i en intervju med Juseks tidning jag lever ett vanligt liv, ger bort en del och sparar inget. Det är omoraliskt att leva i lyx. Kan man annat än beundra detta? Jag var nyligen på JF Uppsalas 170 års-jubileumsbal där jag representerade JF Umeå, och eftersom Lambertz var där renderade detta i en del Lambertz-anekdoter. T.ex. fick jag förstahandskällor på att Lambertz en gång sov på en students soffa när han var i Lund för att föreläsa. För att inte belasta JF Lunds budget eller själv slösa pengar på att boka hotell så valde han alltså denna trevliga lösning. Inga konstigheter för honom. Säga vad man vill om Lambertz, men det är inte pengar som motiverar honom. Göran Lambertz (vem annars?) Som den ideella förening JF är så är det inte heller pengar som motiverar oss. Utan det är en vilja av att alla ska få ut så mycket som möjligt av studentlivet och göra juristprogrammet bättre. Istället för pengar får vi så mycket annat i belöning, och ju fler som engagerar sig ju roligare blir det. Till sist vill jag välkomna alla nya studenter, och tacka för ert oerhörda engagemang under insparken. Sover ni fortfarande på soffor så ska ni veta att ni är i gott sällskap. 5

6 de facto nr 3, 2014 REPORTAGE Ryktet går Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna. På den tiden var det ingen skam att vara fattig, så trashankar och avsigkomna stackare behövde inte hålla sig borta ur folks åsyn utan strövade fritt omkring. - Karl-Bertil Jonssons Julafton, Tage Danielsson När ordet fattig dyker upp idag drar tankarna ofta iväg från här och nu. Vi föreställer oss en annan plats; kanske tänker vi på barnen i Afrika som vi blev tillsagda att göra när gick på lågstadiet och vi slängde för mycket mat. Eller så hamnar vi i en annan tid med formuleringar i stil med de fattiga bönderna klarade sig med de små jordplättar de fått lov att bruka. Vad vi än associerar med ordet fattig är det avsevärt få av oss som i första läget tänker på människorna som lever i Sverige. Även om vi vet att det finns personer som har det svårt här så ingår de inte i vår bild av vare sig fattigdom eller vår egen hemstad. Vi har en bild av Sverige som ett föregångsland, vilket vi i mångt och mycket är, men att vara i framkant har aldrig inneburit att vara felfri. Vad vi tenderar att glömma bort när vi pratar om fattigdomen i Sverige är detsamma som när vi pratar jämställdhet; att vi är ett av världens mest jämställda länder betyder inte att vi är jämställda. På samma sätt kan vi inte sätta likhetstecken mellan en relativt god statsfinans och avsaknaden av fattiga människor. Utsatta människor Öppen Gemenskap är en ideell förening som arbetar för och tillsammans med utsatta människor i Umeå. De är en del av ett större rikstäckande nätverk som heter Hela människan. Att de jobbar tillsammans med människor grundar sig dels i att de inte har några befogenheter till myndighetsutövning, dels i att de arbetar utifrån ett salutogent perspektiv. Utgångspunkten i arbetet är det friska och fungerande i varje individ och tilltron till den egna förmågan och eget ansvar för förändring. De facto besöker deras Fältgrupp för att få en inblick i jobbet, prata lite om förutfattade meningar och ta reda på hur man som student kan engagera sig. så ingår de inte i vår bild av vare sig fattigdom eller vår egen hemstad Fältgruppen jobbar i skift från åtta på morgonen till tolv på natten. Kvällspasset har hand om mer akuta ärenden vilka dagpasset sedan följer upp som en del i sitt långsiktiga arbete. Många av uppdragen som fältgruppen arbetar med kommer in via socialtjänsten som de också har daglig kontakt med. De berättar att de har gjort över insatser sen de startade med verksamheten Insatserna kan handla om allt från att sitta sju timmar på akuten till att bara prata i telefon eller åka ut på tillsyn. - De personer som kommer till oss är till största delen vuxna människor. Det ser något annorlunda ut nu än vad det gjorde för tio år sedan då målgruppen har blivit något yngre. Idag ser vi även fler som blir vräkta p.g.a. att privatekonomin fallerar. I vår verksamhet jobbar vi vräkningsförebyggande, vi försöker fånga upp människor innan det har gått för långt (innan vräkning skett) och sedan jobbar vi tillsammans med dem för att de ska klara av situationen. Det kan handla om att vi hjälper dem upprätthålla hyreskontraktet eller lugnar upprörda grannar. Det har hänt att våra 6

7 REPORTAGE de facto nr 3, 2014 Delar av fältgruppen svarar på alla de facto:s frågor klienters grannar ringer till oss, många är väldigt förstående men det är blandade skurar. De problem som ibland kan uppstå är att de som vi är där för att hjälpa inte vill ha vår hjälp och eftersom hela vårt koncept bygger på frivillighet är det inte mycket man kan gör åt ett läge där någon totalt vägrar. Varför de inte vill ta emot hjälp kan så klart variera men ofta kan det vara svårt att erkänna för sig själv vilken utsatt situation man lever i. de har gjort över insatser Fältgruppen har tre lägenheter hos Bostaden som de upplåter natt för natt till behövande. Lägenheterna har daglig tillsyn och fungerar som jourboende. Det är endast personer som är skrivna i Umeå kommun som kan få uppehälle i lägenheterna. Efterfrågan på boende är väldigt stor och Fältgruppen menar att de saknar resurser för att ta in alla som skulle behöva det. - Alla kan inte bo heller, det är något folk ofta glömmer. De tror att om utsatta människor bara får tak över huvudet är det bra sen. Tyvärr funkar det inte alltid, det kan bero på olika saker men ofta finns någon typ av missbruk och psykisk sjukdom med i bilden. Människor har olika förutsättningar i livet. Ibland har vi varit tvungna att avhysa personer som inte klarar av att hålla sig till vanliga ordningsregler som gäller för hyrande av bostad. Vi hyr av Bostaden och måste upprätthålla en viss kontroll och standard för att fortsatt få disponera lägenheterna. Det är ofta återkommande personer som vi har i lägenheterna. Samma sak gäller de personer som vi möter och hjälper ute på stan. Vi lär oss vilka de är, vilka de umgås med, ser konstellationerna osv. Det är ett ganska jämt antal personer som kan räknas som utsatta men på sommaren kommer de fram mer de syns mera utomhus. På sommaren går även alkoholkonsumtionen upp generellt vilket vi märker av. Man kan tro att trycket på lägenheterna ökar dramatiskt så fort vintern kommer och knackar på dörren men det stämmer inte riktigt. Vi har alltid ett högt tryck, kanske en liten uppgång när det börjar bli kallt. Sanningen är ju också den att många ser till att komma på behandlingshem eller om de har ett straff som de ska inställa sig till så siktar de på att sitta av så mycket tid som möjligt under vintern. Utgångspunkten i arbetet är det friska och fungerande i varje individ Öppen gemenskap har en öppen verksamhet där de serverar mat och människor har möjlighet att få tvätta kläder eller bara prata med någon. Frukosten som serveras är gratis men lunchen kostar 20 kr. Förut var priset för lunch 45 kr men de har kunnat sänka priset efter att kylarna där folk kan lämna mat ställdes ut. Förutom andra små bidrag från privat håll finansieras verksamheten genom bidrag från kommunen och svenska kyrkan. - Vi söker hela tiden olika typer av bidrag. Allt vi kan få. Vi konkurrerar eller vad man ska säga 7

8 de facto nr 3, 2014 REPORTAGE med andra organisationer som har samma typ av verksamhet, pengarna delas ut mellan de verksamheter som bedöms vara mest genomtänkta. Vi pratar om hur vi som studenter kan bidra till verksamheten. De berättar att de såklart tar emot alla bidrag de kan få men påpekar också att studenter kanske inte är de med mest över i plånboken och därför finns det mer effektiva sätt att hjälpa till på. Man kan lämna mat i någon av de kylarna som står ute i affärer vilket sedan blir lunch. Det finns även möjlighet att arbeta som volontär i den öppna verksamheten alltså inte i fältgruppen. Mer om hur du kan engagera dig hittar du i inforutan på sidan 9. Fattigdom Vem lever då i en utsatt situation och kan vi se dem med blotta ögat? Till viss del ja, det är klart vi kan, men samtidigt åker många under radarn. Vi kan inte se vilken familj som just blivit vräkta ur sin lägenhet eller vilken pensionär som inte råd med lunch. Vi ser å andra sidan, kvinnan som sitter utanför Ica Maxi eller mannen som haltar omkring på torget med en pappmugg i handen. Och kanske är det den synliga fattigdomen vi reagerar på, för historierna är många om de tiggare som diskrimineras och jagas bort. Men när hörde du senast talas om kvinnan med en bössa från Rädda Barnen som inte fick göra sin grej ostört under julhandeln? kanske är det den synliga fattigdomen vi reagerar på Det sägs till exempel att vi inte ska känna sympati med de människor som tigger på gatan eftersom att de har en mobiltelefon ett bevis på att de har materiella rikedomar. Märk att detta är ett argument som används trots att vi är totalt ovetande om vad de faktiskt betalat för telefonen eller hur stor del av sin inkomst som den summan utgör. Vi vet inte ens om det är deras egna. Ändå tar ryktena fart och sprider sig som en löpeld genom landet. Vi hör att de är en del av maffian, att de endast låtsas vara handikappade, att de utnyttjar barn som arbetskraft bland mycket annat. Vi frågade Fältgruppen om de hade någon uppfattning hur väl ovanstående påståenden stämmer överrens med verkligenheten. - Det är fruktansvärt utsatta människor som kommer hit för att tigga. Vad vi vet, utifrån våra egna erfarenheter och vad vi hört från andra inom verksamheten så finns inga bevis för att anklagelserna mot romerna skulle stämma. Ja, en del har mobiltelefoner för det är ofta det enda sättet de kan hålla kontakt med de familjemedlemmar som är kvar i hemlandet. rädslan för att bli registrerade Tiggarna som vi ser på gatorna i Umeå nu kommer inte till fältgruppen för att be om hjälp. De äter ibland frukost och tvättar sina kläder hos Öppen gemenskap, men rädslan för att bli registrerade och på så vis ha ett inträdesdatum till landet hindrar dem från att be om ytterligare hjälp. Denna rädsla beror på en grundläggande regel för EU-medborgare som ger uttryck för den fria rörligheten; EU-medborgare får inte stanna i ett annat medlemsland utan jobb, plats på lärosäte eller utan att vara självförsörjande på annat sätt längre än 3 månader. Det är svårt att svara på hur många tiggare som finns i staden, men så vitt fältgruppen vet finns inga tiggande barn i Umeå. Att kommunen inte ordnar boende åt de EU-medborgare som kommit hit för att tigga beror troligtvis på rädsla från politisk håll. Politikerna är rädda för att om drägligt boende ordnas åt de tiggande som finns här idag kommer hela Rumänien vara här imorgon. Samtidigt råder det bostadsbrist i kommunen och om tiggande ges boende kommer det sticka i ögonen på de kommuninvånare som försöker hitta ett hem på egen hand. Förslag att förbjuda tiggeri lyftes förra hösten fram i riksdagen av ledamöter från både Sverigedemokraterna och Moderaterna. Båda dessa motioner avslogs. Det är dock endast Sverigedemokraterna som aktivt bedriver kampanj emot tiggeri i vilken de förespråkar ett förbud mot utländska tiggare (Sverigedemokraternas kommentar till länsstyrelsens rapport 2014:10). Det kan 8

9 REPORTAGE de facto nr 3, 2014 vid första anblick verka allt för verklighetsfrånvänt att förbjuda tiggeri. Många har också kraftigt kritiserat förslagen. Michael Anefur (KD), nationell hemlöshetssamordnare, säger att ett sådant förbud inte skulle ha en reell effekt. Ändå visar en undersökning från Novus som gjordes i mars 2014 att 56 % av de tillfrågade (1000 personer i åldrarna år) är positiva till att i lag förbjuda tiggeri. Stöd för ett förbud fanns att finna i båda de politiska lägren och var generellt högre bland de äldre. Den obekväma känslan Ponera att de rykten du hört om de tiggande stämmer, gör det dem mindre utsatta? Den synliga fattigdomen existerar helt plötsligt inte bara i de korta filmsekvenser som visas på SVT:s gala för Världens barn utan den står helt öppet på gatan när vi ska gå och köpa en liter mjölk. Vi påminns om den när vi springer in på gallerian för att inhandla en ny tröja eller när vi kommer ut från systemet bärandes på den där kassen som tynger både armen och kontot. Det är påfrestande att se fattiga människor. En av de tydligaste erfarenheterna jag har är från tidigare i höstas. Nyss hemkommen till vårt kära Umeå åt jag middag på en restaurang i närheten av centralstationen, där hamburgare kostar 180 kr. På plats kände jag mig lycklig, tillfreds och lätt förfriskad. På väg därifrån ändrades dock min tillfredsställelse till en obehagskänsla, jag fick dåligt samvete och kände mig smutsig. Varför? 100 meter från den plats där jag nyss ätit den kanske bästa maten i Umeå satt 7 personer på en parkering runt en gryta över öppen eld och värmde sig, för att strax krypa in i sin slitna bil för att sova. Själv var jag på väg till en rymlig tvåa som jag och min sambo precis flyttat in i och jag gjorde ingenting just då för att förbättra deras situation. den står helt öppet på gatan när vi ska gå och köpa en liter mjölk Åsynen av fattiga människor gör oss illa till mods för att det är sorgligt. Det är fruktansvärt att det finns människor som bor i avstängda bilar när det kommer bli 20 minusgrader ute medan andra kryper in under sina duntäcken och slår på tv:n för att somna till en repris av How I met your mother. Det är inte det faktum att vi känner en klump i magen när vi ser folk som har det svårt som är felet. Det är de faktum vi försöker intala oss själva att den där klumpen är tiggarens fel. Att det är själva tiggandet som är problemet när det i själva verket är att det finns människor för vilka tiggandet är den bästa utvägen. Text & Bild: Theresa Karlström & Johannes Hammar, T5 Det här kan du göra: - Öppen Gemenskap tar gärna emot gåvor, både i form av pengar och saker. Bland annat behövs hygienartiklar, värmeljus, och hushållsrengöringsartiklar. - Om du handlar något extra på Ica Gourmet/Ica Ålidhem finns möjlighet att lämna lite mat i någon av kylarna de har utanför kassorna. Med fördel lämnar du frukt, kaffe eller annat som inte kräver större mängder eller tillagning för att bli en måltid. - Börja volontärarbeta i Öppen Gemenskaps öppethus-verksamhet. Du kan servera mat, tvätta, eller bara finnas där. Från din sida krävs viss kontinuitet, men om det bara handlar om en onsdag i månaden är det gott nog. Vill du har mer information om volontärverksamheten? Kontakta Jenny Bodén - jenny.boden@oppengemenskap.se 9

10 de facto nr 3, 2014 ANNONS Hej! Mitt namn är Robin. Jag och min sambo Kim har efter 12 år tillsammans, efter heta strider, beslutat att gå skilda vägar. Jag är ytterst besviken på Kim och jag vill inte att hen ska få några av mina ägodelar när vi flyttar, dessutom skulle jag vilja ha vårt hus och gemensamma TV-spel. Kan ni hjälpa mig? Hur sjutton ska jag göra?! Hoppfulla hälsningar Robin* *Fiktiv fråga - inom JR råder sekretess. Juriststudenternas Rådgivning (JR) består av juriststudenter från blandade terminen på juristprogrammet. JR erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning till allmänheten. Det kan handla om alla möjliga områden så som t.ex. familjerätt, fastighetsrätt, konsumenträtt och mycket mer. Är du intresserad av att engagera dig inom JR och utveckla dina juridiska färdigheter och förmåga att bemöta personer? Maila i så fall jrordf@jf-umea.se för mer information. 10

11 REDAKTIONSKRÖNIKA de facto nr 3, 2014 Studielön, inte studielån I våras skrev jag om den dåvarande regeringens förslag om att sänka studiebidraget, vilket regeringen backade från efter högljudda protester från studenterna. Idag kommer mitt motförslag: höjda studiebidrag och sänkta lån. Att studera är att arbeta. Det hör vi från dag ett på universitetet. Det förutsätts att vi lägger fyrtio timmar i veckan på våra studier, och många lägger mer än så. Ändå lever studenten på marginalen, tvingas söka stipendium och käka nudlar. Kring den tjugonde börjar studentens klagan om pengabrist. Tomma skämt om hur kul det kommer bli att betala av trehundrafemtio tusen i studieskulder ekar genom korridorerna. Men det måste inte vara så. Saker kostar pengar, och det är samma pris för alla. Jag älskar att vi i Sverige ger varje student möjligheten att få studiemedel för att kunna studera. Detta har gett hela befolkningen möjlighet att gå vidare till högre utbildning. Studiemedlet har följt inflationen och hållit studenten flytande. Men det är dags att gå ytterligare ett steg och erkänna studenten som en yrkesgrupp bland andra. Vi utbildar oss för att kunna bidra till samhället, därför ska samhället också ge oss möjligheten att fokusera på studierna till hundra procent. Med höjda bidrag och sänkta lån kommer studenterna känna sig tryggare i sin tillvaro. Vi kommer kunna lägga fokus på att lära oss så mycket som möjligt om ämnet vi studerar. Vi kommer slippa känna kravet av att jobba extra vid sidan av. Vi kommer slippa den stress det innebär att leva under knappa ekonomiska förhållanden. studieskulder ekar i korridorerna Personligen går jag back åtminstone femhundra kronor i månaden, och utan sommarjobb hade jag inte haft råd att plugga. Det är lätt att säga att jag ska skära i mina utgifter, att femhundra spänn är lätt att åtgärda, men jag är trött på att hela tiden försvara mitt sätt att leva. En liter mjölk kostar lika mycket för studenten som för den som arbetar. Ett par vinterskor kostar lika mycket för juriststudenten som för juristen. Saker kostar pengar, och det är samma pris för alla. Därför ska studiebidraget höjas, för att inkludera studenten i samhället. Hela vår ekonomi bygger på konsumtion. Man kan visserligen ifrågasätta om det i sig är optimalt, men som det ser ut nu påstås vägen ur ekonomiska kriser vara att stimulera hushållen för att dessa ska konsumera mera. Därför är det konstigt att samhället systematiskt håller tillbaka studentens privatekonomi, istället för att göra konsumtionshungriga individer mer köpstarka. Det tjatas om valfrihet, men din valfrihet är beroende av din ekonomiska situation. Det är sorgligt att se hur valfriheten nekas studenten som inte orkar med ett extrajobb vid sidan av fyrtio timmars heltidsstudier. Henrik Jonsson Redaktionschef de facto 11

12 de facto nr 3, 2014 INSPARK Fadderrapport Två veckors inspark stundade inte bara för alla nya juriststudenter i Umeå, utan även för oss som redan suttit av ett år i Lindellfiket. Om förstaårsstudenternas tid i Umeå inleds med skräckblandad förväntning, var vår inställning i större utsträckning präglad av skräckblandad förtjusning.... och lära ut saker man egentligen inte vet någonting om Skräcken för oss som hade någon form av ansvar grundade sig inte minst i vissa nollors fria tolkning av vad det innebär att äga en mobiltelefon. Otroligt nog var dock de allra flesta samlade vid fontänen under insparkens första etapp. När skräcken lagt sig återstod enbart förtjusningen. Den bottnade i sin tur i vetskapen om vad som komma skulle. Fin- och fulsittning har blandats med de hög- och lågvattenmärken nollorna skapat och vi som redan deltagit kan intyga att dessa snarare är tradition än undantag. Det är alla dessa stunder som har gjort insparken till vad den är och givit oss faddrar något att glädjas med och åt. Men missförstå inte, att vara fadder är inte lätt. Att hitta i en stad man inte hittar i och lära ut saker man egentligen inte vet någonting om och dessutom göra det med övertygelse har inte varit så lätt som det kanske framstått. Det är inte lätt att spela allsmäktig och allvetande, när man själv var minst lika vilsen för ett år sedan. Alla försvårande omständigheter till trots och hur långt borta det till en början kändes, har vi på programmet skapat en fantastisk atmosfär och förhoppningsvis givit alla nya juriststudenter bästa möjliga start i Umeå. Vi har spenderat både dagar och kvällar (i vissa fall nätter) tillsammans och skapat den stämning som bara går att återfinna i Umeå. Förhoppningsvis har ni nollor inte tröttnat på oss än, för vi har sannerligen mer att ge. Det kommer ni om inte annat att erfara under de ytterligare år vi har tillsammans här på programmet. Erik Olsson, T3 12

13 INSPARK de facto nr 3, 2014 Nollerapport Nolla; det var jag det. Nollning; två veckor där Umeå bjöd på strålande solsken och X antal nya bekantskaper att stifta. Det var även början på en två veckor lång era med Resorb Svartvinbär istället för kaffe på morgnarna. Fontänen dag 1 (och lika självklar mötesplats alla andra dagar) stod vi alla tittandes lite förstrött omkring oss och utbytte något enstaka ord. Den rådande stämningen gick nästan att ta på, men som med briljans lättades upp av glada generaler i dess igenkännliga neongula utstyrsel. De pladdrade på om ditten och datten och värmde upp den lite förlägna publiken. En vänding kom sedan, då efterföljande upprop innehöll en del märkliga företeelser Till och med jag som kommer från Norrbotten - dieselmercornas tätort, kunde inte hejda min häpnad och mitt förakt över killen iförd foppatofflor, t-shirt med den tveksamma texten Fuck You, I drive a Volvo, och med handen frenetiskt vevandes mellan påsen med ostbågar och sin egen mun under både upprop och rundvandring. Ungefär i tid med avslöjandet om att de banbrytande nollorna inte var nollor utan faddrar, kändes det som att den inte jättelovande magkänsla som infunnit sig samma morgon, övergick till en bättre sådan hos många. Iförda våra då oförstörda tröjor slöt vi senare upp på Campusängarna i strålande solsken. Eftermiddagen bjöd på tävlingar, korvgrillning och en DJ med fenomenal musikkatalog. Aktiviteterna avslutades med en presentation av koreografin till den traditionsenliga nolledansen, som kom att utföras gladeligen men med varierad kvalité. Dagen toppades med en hejdundrandes utgång och bollen var i rullning. De två inledande veckorna seglade förbi på vad som kändes som en [akademisk] kvart. Vi hade hunnit vara både duktiga och förvirrade elever i skolbänken under dagtid, samt vända ut och in på vartenda uteställe Umeå haft att erbjuda ett dussintal kvällar. Ett schema som rimmar illa med ordet framgångsrecept. Men OM jag hade gjort om det! Jag kan med facit i hand bestämt slå fast att bli nollad är otroligt roligt, men det är också viktigt. Utan nollningen hade jag med all säkerhet fortfarande suttit likt ett frågetecken utan att känna särskilt många i min nya halvroliga klass, som nu är min nya helroliga klass. Vi har tillsammans lekt, festat, dansat, sjungit (skrikit), vunnit (läs: dragkamp) och därmed inlett ett nio terminers långt och kärleksfullt förhållande. Fuck You, I drive a Volvo I och med juristnollningens upphörande utbyttes snälla, ljumma morgnar i soligt dis mot isande brisar som måste varit adresserade från Norra ishavet. Kylan kom som en käftsmäll och indikation på att mössan bör grävas fram och nolletröjan undanröjas, säkrast i närmaste tvättmaskin. Från nollor går vi nu vidare som ettor, fortfarande oerfarna glin men med en terminsstart i ryggen som heter duga. Det vill jag å nollornas vägnar tacka generaler och faddrar för. Ert enorma engagemang bidrog till att vår nollning blev till den bästa möjliga. Låt oss nu föra den fina traditionen vidare! Men innan dess gräver vi ner näsan i boken med de lövtunna bladen och slutligen tipsar jag om att införskaffa en varm vinterjacka snarast. Anna Holmgren, T1 13

14 de facto nr 3, 2014 INSPARK JF:s INSP 14

15 INSPARK de facto nr 3, 2014 ARK

16 de facto nr 3, 2014 KULTUR Kulturdomstolen NKA 2014 s. 3 Fråga har uppkommit om litteraturen har rätt att positivt särbehandla låginkomsttagarens girighet i jämförelse med höginkomsttagarens. Målet avgjordes efter föredragning. Föredraganden föreslog i betänkandet följande dom: Domskäl 1. Det får anses vara allmänt vedertaget att habegär och ett törstande pengadriv i regel ses som klandervärt, detta även i litteraturen. Av denna anledning har vi inte för avsikt att vare sig exemplifiera med verk som förverkligar detta tycke, eller ens diskutera saken ytterligare. Vad som däremot åligger agendan är skrifter som förvisso speglar penningkära karaktärer, men vars författare inte valt att porträttera dessa som förkastliga. Vi vill redan nu ursäkta oss för den händelse att vi råkar frångå dagordningen och av pedagogiska skäl exemplifierar med ett motsatsverk. 2. Ett tillfredsställande typfall torde vara Jean. Läsaren är säkerligen medveten om att Jean på många plan framstår som tvivelaktig i sin karaktär, kanske först och främst i dennes manipulativa sätt. Men när vi ser Jean prata om sina planer att klättra, att han idag är betjänt, nästa år proprietär, om tio år rentier och slutligen greve så är det fullständigt oundvikligt att inte ryckas med i detta driv, men detta driv är ett pengadriv, och det är ett pengadriv som Strindberg låter oss hänföras av. Den samtida bästsäljarläsaren kanske finner större förståelse av exemplen JW och Jordan Belfort. Hur många av oss har inte ertappat oss själva med att okritiskt följa JW:s väg mot toppen. 3. För att inte den blåögda läsaren nu ska lyckas lura sig själv att det tidigare utgör regeln är det lägligt att påminna om karaktärer såsom Harpagon och Fagin, karaktärer vars författare låter avspegla en girighet som saknar medhåll. 4. Läsaren bör vid detta lag ha förstått vad som skiljer karaktärerna åt, att arbetarklassens girighet beskrivs på ett förgyllande vis, medan de välbärgades tjänar som allmänt åtlöje. Detta betänkande syftar inte endast till att belysa skillnaderna, ty det vore alltför trivialt, utan även att avgöra deras rättfärdighet. Till frågan hör således plausibiliteten i att romantisera det ena och fördöma det andra. Hopblandningen av materiella ting och lycka måste betraktas lika, oavsett mängden materiella ting. Harpagon, som för varje scen ser djupare och djupare ner i kistan med guld, ska följaktligen inte för sin snikenhet behandlas annorlunda än Jean som drömmer om att en dag kunna se ner i en kista med guld. Det må förvisso vara så att vi ömmar för de med sämre förutsättningar, men ekonomiska förutsättningar får på intet sätt kunna rättfärdiga penningbegär. Domslut KD beslutar härmed att litteraturen saknar rätt att positivt särbehandla låginkomsttagarens habegär i jämförelse med höginkomsttagarens. KD (kulturråden Gottfries, Torstensson och Wilhelmsson) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet 16

17 KULTUR de facto nr 3, 2014 Den populärkulturella skattkistan *No Piracy Redaktionen delar med sig av sina guldklimpar; såväl klassiker som nya romanser och övrig rekommenderad kunskapsbas (vissa saker bör en känna till för att hänga med i tugget). Inside job dokumentär som vann en oscar Enligt filmens skapare Charles Ferguson kunde den finansiella härdsmältan som drabbade världens marknader förutses (och följaktligen och hindrats). Wolf of wall street Pengar i ofantliga mängder och knark och så kvinnor så klart. I huvudrollen ser vi Leonardo Dicaprio (ännu en Oscarschans tänkte vi, men tji) spela en börjshaj som drar in pengar som PJ drar dåliga skämt (det blir mycket pengar). In time En film med ett mycket intressant koncept om ett samhälle där den egna livstiden är valutan. Tid är bokstavligen pengar. Redaktionen reserverar sig dock lite för kvalitén på utförandet. Sevärd som tankeställare likväl. Money trees - Kendrick Lamars fantastiska musikstycke. Så välproducerat att man sitter och småler när man lyssnar (med bra högtalare ofc). Money money money ABBA:s hit där kvinnorna planerar att gifta sig rikt eftersom det inte verkar spela någon roll hur mycket de än jobbar för det blir ändå aldrig något över i fickan. Föder nästa generations behov att manliga försvarslåtar se Kanye West. GS Elevator En twitter hos utger sig för att vara en insiderkälla på Goldman Sachs. Här redogörs för vad som överhörs i hissen. Opinions are like bedsheets. You only change them if it helps you get laid. Shameless (US) Serie om hur den äldsta dottern i familjen ensam tvingas ta hand om sina yngre syskon och stundvis även sin alkholiserade fader som då och då dyker upp för att få en del av familjens surt ihopskrapade pengar. Swish Stor, Linda Pira m.fl. sjunger om basket. Eller att swisha pengar, en vattendelare i redaktionen. Wing$ - Macklemore raljerar om materialism och Nikes. Underklassmusik Sebbe Staxx (Kartellen) är arg på kapitalismen och vänder ryggen åt regeringen (åtminstone dåvarande), 50 cent och alla andra som vill get rich or die tryin. Snabba cash Kriminalroman från Huvudkaraktären JW kör i hemlighet svarttaxi på nätterna för att kunna finansiera sitt sitt liv i extravagans. Han dras mer och mer in i den kriminella världen. Brott och straff Juriststudenten Raskolnikov löser sina egna ekonomiska problem och gör i samma drag samhället en tjänst genom att mörda en pantlånerska som i hans mening inte var mer än en parasit. Gold digger (Kanye west) Too obvious? Du kanske undrar varför vi överhuvudtaget har listat den. Svaret är enkelt: När den börjar spelas på klubben så sjunger alla med (även du). Tiggaren (Poesi för fiskar) - Youtubegänget visar oss en verklighet där tiggare har kortmaskiner. Fantastiskt. Passa även på att se Miljön och Nakenlekar. På kö till kölhalning : Dan Bilzerian extravagant instagramkändis med öga för poker. Tyvärr misstar han gång på gång kvinnor för accessoarer det svänger inte. 17

18 de facto nr 3, 2014 AKTUELLT Mångdubbelt dyrare att gå till domstol Staten har kunnat smacka igen domstolsdörren i låginkomsttagarens ansikte utan att någon uppmärksammat det. twittrade Mårten Schultz i början av juli och syftade på den påtagliga höjningen av ansökningsavgifterna för mål och ärenden vid tingsrätterna. En ansökningsavgift ska betalas av den som inleder ett mål eller ärende i domstol. Tidigare var kostnaden för att ansöka om stämning i tvistemål 450 kronor. Från och med den 1 juli 2014 har ansökningsavgiften höjts till 900 kronor för så kallade FT-mål (förenklade tvistemål) där värdet av det som yrkas i målet inte överstiger kronor. För vanliga tvistemål har avgiften höjts till kronor vilket är en höjning på över 600 %. Syftet med höjningen är framför allt att anpassa sig till den övriga marknaden. I propositionen uppges de svenska ansökningsavgifterna vara låga jämfört med andra europeiska länder och inte heller hade de räknats upp sedan mitten av 1990-talet. Därtill är förhoppningen att de förhöjda avgifterna beträffande FT-målen ska verka avhållande på obefogade tvister. små höjningar kan medföra att medborgare drar sig för att vända sig till domstolen Det infördes även en tilläggsavgift för mål som överlämnas från Kronofogdemyndigheten till tingsrätten för fortsatt handläggning. Syftet är att motverka att de så kallade summariska förfarandena används för att slippa betala ansökningsavgift i domstol. Avgiften är antingen 600 eller 2500 kronor, beroende på hur målet kommer att behandlas i rätten. Om den inte betalas ska rätten avvisa målet. En part som har beviljats rättshjälp behöver fortsättningsvis inte betala ansökningsavgift eller tilläggsavgift. Redan 2011 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att utreda ansökningsavgifterna till domstolarna. Resultatet blev då att avgifterna borde höjas. Enligt regeringen har flertalet remissinstanser, bland annat tingsrätter och Advokatsamfundet, inte haft några invändningar mot att avgiften höjs. Det dåvarande avgiftssystemet saknade koppling till domstolens arbetsinsats och kostnaderna för de olika målen och ärendena. Regeringen menar att de nya avgiftsnivåerna bättre speglar domstolens verksamhet utan att stå i strid med medborgarnas grundläggande rätt till domstolsprövning. Tilltaget har kritiserats för att sakna konsumentperspektiv. FT- mål infördes på 1970-talet för att öppna upp domstolen för vanliga konsumenter och medför av den anledningen mycket små kostnadsrisker för parterna. Kritiker menar att även mycket små höjningar kan medföra att medborgare drar sig för att vända sig till domstolen. Man menar att det är vikigare att ge människor tillgång till domstolarna än att avskräcka de parter som tar resurser genom att driva obefogade mål. Frågan är om avgifterna hamnar på en sådan nivå att berättigade krav stängs ute. Det skulle i så fall kunna innebära ett hot mot rättsäkerheten på sikt. Tove Larsson, T5 18

19 AKTUELLT de facto nr 3, 2014 Ansökan om stämning För ett mål som rör ett krav under kr (ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften som utgångspunkt 900 kr. För ett mål som rör ett krav över kr (ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften som utgångspunkt kr. Ansökan om äktenskapsskillnad Ansökan om vårdnad, boende och umgänge om barn (familjemål) 900 Kr 2800 Kr 900 Kr 900 Kr Allmänna domstolsärenden Ansökan i ärenden om bl.a. adoption namnärende testamentsvittnesförhör förordnande av boutredningsman, bodelningsförrättare eller skiftesman förordnande av god man enligt samäganderättslagen eller om försäljning enligt samäganderättslagen 900 Kr Konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion Ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion. Observera att avgift inte tas ut vid egen ansökan om konkurs Kr En ny tilläggsavgift Från den 1 juli 2014 kommer tingsrätten ta ut en tilläggsavgift för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig handräckning som har inletts hos Kronofogden och som har överlämnats till domstolen för vidare handläggning. Tilläggsavgiften, som är 600 kronor eller kronor beroende på hur målet kommer att handläggas vid domstolen, ska betalas till tingsrätten. Komplett information finns i förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna

20 de facto nr 3, 2014 DE FACTO TESTAR De facto testar: Lyxig budgetmiddag Det är sista helgen innan CSN kommer och om sanningen ska fram är det mer knapert i kassan än en vill erkänna. Självklart är det just denna helg som möjligheten att bjuda någon mycket speciell på middag uppenbarar sig. Men hur lagar man egentligen en imponerande middag med stram budget? De facto guidar dig hela vägen från mathyllan till efterätten. Med en budget på 200 kr har vi lagat en säsongsbetonad, vegetarisk, trerätters middag som imponerar och visar att smaken inte alltid sitter i plånboken. 20

21 DE FACTO TESTAR de facto nr 3, 2014 Förrätt Huvudrätt Rårakor med skogschampinjoner Här går det bra att använda den svamp som man själv föredrar (alltid kantareller Red. Anm.), gärna egenplockad för att spara in de där extra slantarna. Mandelpotatisar Riven prästost Skogschampinjoner En skvätt vispgrädde Ruccola till dekoration Smör att steka i Salt och vitpeppar 6st 1 dl 200g Skiva svampen och stek den sedan tills den fått lite färg, häll i en skvatt med grädde och krydda med salt och peppar. Ställ åt sidan. Riv potatisen och krama ur vattnet. Blanda sedan den rivna potatisen med prästosten och smaka av med salt. Smält smör i en stekpanna och klicka sedan ut potatisblandningen, platta kluttarna med hjälp av en stekspade och stek dem frasiga på båda sidorna. Lägg upp dina färdiga rårakor på ett fat, toppa med svampfräs och lite ruccola servera direkt. Pappardelle med hemlagad pesto och ugnsrostade rotfrukter Pappardelle pasta 200g Pesto - Sötmandel - Vitlök - Citron - Prästost - Ruccola - Olivolja Rotfrukter - Morötter - Palsternacka - Gul lök - Röd lök - Sötpotatis Honung Timjan Salt och Peppar Rotfrukter Börja med rotfrukterna för de kräver en stund i ugnen. Skala palsternacka, morötter sötpotatis och lök. Hacka i lite större bitar, försök att få dem ungefär lika stora så att tillagningstiden blir densamma. Se forts. på nästa sida 21

22 de facto nr 3, 2014 DE FACTO TESTAR Lägg ner rotfrukterna i en ugnssäker form, blanda med olja, honung, timjan, salt och peppar. Kör in i ugnen på 200g tills de blivit mjuka och fått lite färg. Tiden beror på hur stora bitar du skurit men räkna med åtminstone 40 min. Pesto Till detta behöver du en mixerstav (alt. mixer eller matberedare). Häll alla ingredienser i en behållare och mixa till en jämn, något grynig konsistens. Späd med mer olja eller lite vatten efter behov. Smaka av med salt, peppar och citronsaft. Koka pastan efter anvisningarna på paketet. Blanda den kokta pastan med peston, lägg upp i djuptallrikar. Toppa med de rostade rotfrukterna och lite ruccola. - Hackad mandel - Mjöl - Smör - Salt (en nypa) - Vaniljsocker - Socker 3 st svenska äpplen Kanel Mer socker Smör att steka i Grädde Kardemumma Vaniljsocker Kärna ur och skiva äpplena (vi gjorde halvmånar), stek sedan i smör tills de mjuknat. Krydda med kanel och lite socker. Blanda ihop de torra ingredienserna med smöret och nyp ihop till en smulig deg. Fördela äppleklyftorna i portionsformar och strö över smuldegen. Sätt in i ugnen på 225 grader till äppelpajen har fått fin färg. Vispa grädde tillsammans med vaniljsocker och kardemumma. När äppelpajen har svalnat aningen slafsar du på rikligt med grädde och dekorerar med färska fikon. Dessert Äppelpaj med kardemummagrädde och färska fikon Crumble Ytterst godtycklig mängd av följande ingredienser, blanda efter tycke och smak - Riven kokos - Havregryn Det krävdes lite planering för att få budgeten att gå ihop, bland annat såg vi till att anpassa menyn så att det gick att använda en produkt två gånger om du måste köpa en hel förpackning. Vi hade exempelvis ruccola till både dekoration och smaksättning, mandlar i både pesto och äppelpaj osv. Betyg: 5 av 5 Text & Bild: Theresa Karlström, T5 Elin Blomgren, T5 22

23 KRÖNIKA de facto nr 3, 2014 Ett värdigt samhälle Vare sig man är liberal, socialist eller konservativ så finns en samfälld ideologisk utgångspunkt för samhället. Demokrati och människovärde. Dessa två principer tangerar minimivärdet för vad som kan anses som ett anständigt samhälle. Det är utifrån dessa grundläggande rekvisit som ett gott och fritt samhälle byggs och dess värde kan inte mätas i ekonomiska termer. Även om en hårdför och förtryckande stat skulle kunna uppvisa effektivitet och ackumulera stor rikedom, så är den ur mänsklig synpunkt alltid ett misslyckande. Därför finns det anledning att värja sig mot synsätt som omvandlar människor av kött och blod till kostnadsposter Dessa grundläggande värden är inte bara viktiga att upprätthålla i de formella dokument som stadgar styrelseskick och myndighetsutövande. De fulländas också genom att implementeras i den mänskliga samvaron. I det lilla, i vardagen; genom omtänksamhet med människor omkring en, tolerans mot olikheter och civiliserad konfliktlösning medelst ord istället för våld. Det demokratiska och värdiga samhället är emellertid väldigt skört. I stora delar av världen lever människor under förtryckande regimer och i system där de tvingas till konformism. Reella demokratier och mänskliga rättigheter har trots allt bara existerat under en bråkdel av den mänskliga historien. Sverige har varit en demokrati sedan 20 - talet, alltså en försvinnande liten del av landets sammantagna historia. Vår frihet och vårt folkstyre har tillkämpats med nöd och under stora umbäranden. Den måste ständigt återerövras och vidmakthållas. Därför finns det anledning att värja sig mot synsätt som omvandlar människor av kött och blod till kostnadsposter. Avhumaniseringen av vissa grupper är en kungsväg för dystra ideologier som söker angripa det fria samhällets fundament. hur mycket har jag egentligen kostat? Förtryckande synsätt levde också kvar i vårt land även efter att vi demokratiserats och tog sig bland annat uttryck i systematiska tvångssteriliseringar av människor som ansågs tärande. Det finns all anledning att reflektera över varför det oftast är vissa grupper som i synnerhet omvandlas till kostnadsposter. När det kommer till kritan, hur mycket har jag egentligen kostat? Jag vet inte. Som en ganska genomsnittlig svensk man blir jag aldrig angripen för att vara en tärande post i samhällsekonomin. Trots att jag under mina snart 22 år på jorden i stort sett enbart konsumerat samhällets tjänster (och på grund av sjukdom upptagit substantiella vårdresurser) och kommer att göra det under åtminstone de två och ett halvt år till som kvarstår av min juristutbildning. Därför känner jag stor tacksamhet till alla de medmänniskor som ser den gemensamma vinsten i att jag och många andra får en chans att fullfölja våra ambitioner. Det är ett synsätt som vi måste våga applicera på alla människor, oavsett grundförutsättningar. Samhället och ekonomin är människans byggen. Därför kan vi, med olika ideologisk utgångspunkt, jobba för att förändra dessa till gagn för varje människas lika värde. Humaniteten har ingen prislapp. Den är ovärderlig. Robin Enander, T5 Vice Ordförande, Juridiska föreningen 23

24 de facto nr 3, 2014 MAJA & ANNICA FRÅGAR Spara eller slösa? Emma Sjölén Pengar Pengar Pengar! Varje dag spenderar tusentals medborgare pengar. Några av dessa medborgare är fattiga Studenter. Maja & Annica är nu tillbaka från utbytesstudier och återupptar arbetet med de facto-frågar. Denna gång med tema pengar Namn: Maja Edlund Termin: 9 (Wow!) Ålder: 25 år Hemstad: (Alfred Nobels) Karlskoga Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Fixar skjuts till Ica Maxi med Robert i T9 där jag storhandlar färsk lax och gojibär. Mitt bästa spartips: Spara är egentligen ganska lame Men om jag skulle ha något är det att aldrig slänga mat, gamla bananer = banankaka eller smoothies. Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Köpa ett privatplan som kan ta mig hem till Karlskoga på skolloven, ogillar att åka kollektivt. Namn: Josef Rotter Termin: 3 Ålder: 22 (och ett halvt!) år Hemstad: Alfta Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Käka på Universum, pannkakstorsdag är min favvo <3 Mitt bästa spartips: Matlåda! Har inhandlat själva platsburkarna som man lägger maten i men burkarna är ännu oinvigda Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Först ge 10 % av vinsten till min Triss-buddie Redaktionschefs-Henke (RCH), övriga 90 % är oklart. Namn: Annica Edgarsson Termin: 9 (Wow!) Ålder: 24 år Hemstad: Stureby (Stockholms epicentrum) Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Bio och oförskämda mängder med lösgodis! Mitt bästa spartips: Är att bjuda in mig själv på middag hos min bästa vän Maja Edlund. Om jag vann 1 miljon kr skulle jag: Definitivt anordna godisregn i Lindellhallen, varje onsdag i ett år. Namn: Torgny Palm Termin: 1 Ålder: 20 år Hemstad: en liten håla utanför Gunde Svans hemstad Vansbro Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Kläd- och grönsaksshopping! Senast blev det skor och sparris. Mitt bästa spartips: Bli riktigt full innan man går in på krogen, rekommenderar dock inte att passera gränsen för att kunna dansa. Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Möblera mitt ganska icke-möblerade studentrum och bjuda mina kompisar på en skidresa till Japan! 24

25 MAJA & ANNICA FRÅGAR de facto nr 3, 2014 Namn: Erik Olsson Termin: 3 Ålder: Hemligt Hemstad: Linköping Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Livskvalitet i form av Smålands (9.70 kr inkl pant/st = 928 Smålands!). Mitt bästa spartips: Panta mina uppdruckna Smålands (928 kr = cash flow!) Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Skaffa guld- OCH diamantgrillz samt spela in ett studioalbum med RCH. Namn: Anton Magnusson Termin: 1 Ålder: 24 år Hemstad: Östersund Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Ett besök på kinarestaurangen till vänster nedanför Svingen. Mitt bästa spartips: Upprätta en veckobudget och att alltid ha två CSN i buffert. Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Eftersom jag har småländska rötter skulle jag spara mer till bufferten! Namn: Jonas Brandt Termin: 5 Ålder: 23 år Hemstad: Uppiz Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Med min höga normalnivå är det knappt om utrymme för jag ska kunna unna mig, men jag köper gärna blommor till min flickvän. Mitt bästa spartips: Sätt undan pengar direkt och se till att bli bjuden! Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Resa till Indien! Allt damm fascinerar mig (reds. amn. tur att du inte är astmatiker Jonas!). Namn: Lisa Nordbrandt Termin: 9 (Wow!) Ålder: 26 år Hemstad: Umeå Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Givetvis middag ute! Favoriten är moules frites på Garaget. Mitt bästa spartips: Undvik att låta dig frestas av nöjen, resor och shopping. Dvs. gå i karantän. Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Skänka till välgörenhet, vem behöver mer än CSN?! Namn: Eleonore Lindén Termin: 7 Ålder: snart 25 år! Hemstad: Malmö Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Oftast en flygbiljett hem till Malmö, eller andra spännande platser. Senast blev det Bryssel och nästa CSN kommer att spenderas på en biljett till NYC. Mitt bästa spartips: Jag är inte rätt person att ta spartips ifrån! Därför är mitt tips att försöka få in lite mer i plånboken - sök stipendium, det finns fler än du tror! Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Unna mig en konsertbiljett, helst till First Aid Kits spelning i Nashville i november. Resten av pengarna skulle spenderas på backpackning i Sydamerika. Namn: Tahmina Sahibli Termin: 7 Ålder: 22 år (fortfarande ung och fräsch!) Hemstad: Stockholm Detta unnar jag mig när CSN har kommit: Äta ute! Mitt bästa tips är att kombinera ätandet med musikquiz på Pipes. Mitt bästa spartips: Tyvärr, jag gillar att spendera Om jag vann 1 miljon kr på Triss skulle jag: Bjuda hela programmet på Pipes (#Tahminabetalar!) 25