RAPPORT FRÅN TEATER TRIBUNALEN VÅREN 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN TEATER TRIBUNALEN VÅREN 2002"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN TEATER TRIBUNALEN VÅREN 2002 LIA 4, Linus Lundin, Kulturverkstan 2002

2 INNEHÅLL 1. ABSTRACT IN ENGLISH page 3 2. SAMMANFATTNING sidan 4 3. SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNING sidan 5 4. BAKGRUND sidan 6 5. PROJEKTLEDAREN I ETT NYTT SAMMANHANG sidan 8 6. PROJEKTARBETE MED MEGAFON sidan SLUTORD sidan ADRESSER sidan 24

3 1. ABSTRACT The Tribunalen Theater is a small theater group formed in 1995 by actors from the high school of drama in Malmoe and scene decorators from the Swedish Institute of Drama (DI) in Stockholm. The Tribunalen Theatre have gained a well earned reputation of being one of Swedens most interersting and politacally radical theathers. As a part of my studies in project management at Kulturverkstan in Gothenburg I did a 4 month practice as co-assistant producer at the theater. I also worked as a project manager with the project Megafon wich is a project aiming at making a space for public social and political debate. By this practise I have learned and gained valueable knowledge and insights in producing theater and the work as a project manager. This report adresses some of the problems related to producing theater and working as a project manager. As for the problems I found and focus on I suggest that these problems are to be found in the transformation of the Tribunalen Theater from in the beginning a small theater group with scarse monetary resources to a more proffessional organization, and in the way decisions are made in various levels of their organisation. I also make some practical suggestions and reflections on how to facilate and support a better structuring of the organization and thus avoiding stressful working atmossphere and make possible more room for the main field of action, namely the production of theater.

4 2. SAMMANFATTNING Teater Tribunalen är en friteater som bildades 1995 av skådespelare från Teaterhögskolan i Malmö och scenkonstnärer från Dramatiska Institutet. Min praktikperiod på Teater Tribunalen som jag genomförde mellan 25 januari till 22 maj 2002, arbetade jag som produktionsassistent samt som projektledare för projektet Megafon. Genom detta arbete har jag fått insikt i och värdefulla kunskaper om projektledning och med producentarbete av teaterverksamhet. Rapporten syftar till att ge en översikt av det arbete jag utfört och en inblick i Teater Tribunalens organisation och verksamhet. Vidare diskuterar jag och reflekterar kring projektledarens situation i ett nytt sammanhang och teaterns verksamhet och organisation. Jag föreslår också några konkreta åtgärder på några av de problem som Teater Tribunalen har i sin verksamhet och som jag upptäckt under min praktikperiod.

5 3. SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNING 3.1 SYFTET MED RAPPORTEN Syftet med den här rapporten är dels att redogöra, om än inte i detalj, för hur min praktikperiod har förlöpt, vilka nya insikter som kommit till mig genom praktiskt arbete som projektledare och som produktionsassistent på Teater Tribunalen. 3.2 METOD Rapporten är i sin helhet baserade på mina personliga reflexioner i samband med detta arbete. I de stycken då det som skrivs kan beskrivas som icke enbart redovisande utan även teoretiserande bygger också de resonemang jag framför på min personliga erfarenhet. Därmed icke sagt att det inte finns ett faktaunderlag eller att rapporten inte speglar faktiska förhållanden. Mycket av materialet till denna rapport har jag grundat genom utvärdering och samtal med min handledare och arbetsgivare, tillika producenten för Teater Tribunalen, Liisa Tolonen, samt i samtal med andra knutna till teatern. Samtidigt bör det kanske påpekas att rapporten endast beskriver min personliga tolkning ur mitt perspektiv, och i de stycken jag beskriver strukturella och organisationsmässiga fenomen specifika för Teater Tribunalen bygger det således inte baserat på någon gemensam utvärdering eller intervju där alla berörda parter har kommit till tals. Detta gör det knappast mindre relevant, eftersom en av projektledarens ansvar är just att reflektera utifrån ett perspektiv som av nödvändighet just måste befinna sig i en position utanför kärnan. 3.3 AVGRÄNSNING I den här rapporten tänkte jag behandla och beskriva: hur jag har uppfattat min situation som projektledare i en ny struktur ge en konkret och faktamässig beskrivning av de projekt och verksamhetsdelar som jag arbetat med på Teater Tribunalen under min praktikperiod. ge en beskrivning av organisationsstrukturen med avseende på beslutsfattande och kommunikation i det löpande arbetet. Redogöra för projektet Megafon och mitt arbete med detta projekt under min praktikperiod.

6 4. BAKGRUND 4.1 INLEDNING Under julen 2002 funderade jag en hel del på vad jag skulle göra under mitt sista halvår på Kulturverkstan. Det började stå allt tydligare klart för mig att den sista perioden på något sätt skulle vara avgörande för att sy ihop mina två års utbildning. Liksom många andra, tror jag, som potentiell nybakad kulturprojektledare, hade jag viss ångest inför mitt val. Något visste jag redan, och det var att jag ville ha ett konkret ansvar som projektledare. Jag hade också lust till att pröva på något nytt, ett fält som jag inte utforskat tidigare, och få nya praktiska erfarenheter. Under hösten 2001 hade jag varit i kontakt med Teater Tribunalen i Stockholm kring en kortare praktik. Detta ledde till att jag tog upp kontakten igen i december Teater har alltid legat mig varmt om hjärtat och jag har ägnat mig en del åt skådespeleri i amatörteatergrupper tidigare. Som projektledare var jag därför intresserad av att se hur själva produktionsarbetet på en teater gick till. När jag så kontaktade Teater Tribunalen visade det sig att de sökte någon som kunde ta hand om ett fristående projekt inom teaterns ramar kallat Megafon. Syftet med projektet är att stärka teaterns roll som en arena och offentligt rum för samhällsdebatt och kritik. Jag tyckte att det lät väldigt spännande så jag tackade ja. 4.2 TEATER TRIBUNALEN Teater Tribunalen är en friteater som bildades 1995 av skådespelare från Teaterhögskolan i Malmö och scenkonstnärer från Dramatiska Institutet. Det första gruppen gjorde var att ta den gamla biografen LIDO på Söder i Stockholm i besittning. Där har teatern hittills gjort fjorton uppsättningar. Teatern drivs som en ekonomisk förening där många av de ursprungliga medlemmarna ingår. I kravet för medlemskap ingår också att utföra praktiskt arbete. Detta är också ett krav som ställs på skådespelare och andra engagerade i produktionsarbetet och som regleras i arbetskontrakten. Teatern har i dagsläget en heltidsanställd producent, en halvtidsanställd ljus och ljudtekniker och en regiassistent. I annat är både skådespelare, regissör och andra projektanställda. Så var dock inte läget när jag kom till teatern i mitten av januari, då hade man också en halvtidsanställd ansvarig för marknadsföring och en projektanställd produktionsassistent.

7 Merparten av anställningarna följer givetvis tidsperioderna för produktionerna, men är också i hög grad ett resultat av utrymmet i den övergripande budgeten för verksamheten och produktionerna. Utöver ovan nämnda anställda finns en vänförening som dels åtnjuter en del förmåner såsom inbjudningar till generalrepetitioner och rabatterade biljettpriser på föreställningar. Dessa hjälper bl.a. till att sprida affischer information i samband med föreställningar. I den här gruppen finns också nyckelpersoner t.ex. inom skolorna och företag. Teatern tar ibland också emot praktikanter, t.ex. från Dramatiska Institutet och olika gymnasielinjer i Stockholm. Dessutom finns en mindre grupp människor som hjälper till vid mindre arrangemang och i biljettkassan. Tribunalen är en uttalat politiskt riktad teater. I programförklaringen står att teatern vill blottlägga, kritisera och döma den politiska och ekonomiska makten, och inspirera till engagemang och aktion. Vidare att: alla pjäser och all verksamhet Tribunalen tar sig för måste relateras till och polemisera mot samhället och den situation som människor lever i idag. En särart som teatern håller sig med och som speglar den politiska ambitionen är biljettpriserna som är inkomstrelaterade (för den betalande). Ett annat är projektet Megafon, som syftar till att bredda teaterns kontaktyta och dialog med allmänheten och skapa ett offentligt rum i rummet (läs teatern) där radikal samhällsdebatt kan föras. Teater Tribunalen har i Stockholm väl lyckats att skapa sig ett väl respekterat namn, en egen nisch så att säga, med fokus just på den politiska teatern. Icke så sällan tar man sin utgångspunkt i samtiden, såsom i vårens stora produktion Hot Mot Hennes Liv som bl.a. behandlade temat om den västerländska människans brist på helhetssyn och varför en människa väljer att bli terrorist. Den senaste föreställningen; Vem ska trösta Mona eller Sveriges förlorade heder, som handlar om hedersmord och etnologiska generaliseringar, är ett annat exempel. Teater Tribunalen började som ett projekt helt utan pengar, och under de första åren drevs teatern nästan helt uteslutande av ideella insatser och genom A-kassestämplande skådespelare. Det första året fick man ett startbidrag om kr från Stockholms Stad Kulturnämnd som knappt räckte till att betala hyran. I takt med att teatern befäst sin position som en av de mest progressiva och angelägna scenerna i Stockholm har teatern åtnjutit välförtjänt ökade bidragsanslag, från bl.a. ovannämnda kulturnämnd och Stiftelsen Framtidens Kultur. Övriga inkomster får teatern bl.a. genom gästspel och uthyrningar till och för olika föreningar och arrangemang. Mer om beslutsformer och organisation redovisas löpande i näst följande stycke.

8 5. PROJEKTLEDAREN I ETT NYTT SAMMANHANG 5.1 FÖRSTA KONTAKTEN MED TEATER TRIBUNALEN Mitt första möte med Teater Tribunalen fick jag då jag åkte upp till Stockholm i slutet av januari. Jag hade bestämt träff med Liisa Tolonen, som är producent på Teater Tribunalen. Jag stegade in i lokalen på Hornsgatan och möttes av en febril aktivitet och en massa människor, det var nämligen bara 3 veckor kvar till premiären av Hot mot hennes Liv, och teatern foajé höll på att målas om och allt iordningställas. Det kändes att det var mycket kreativ energi i rörelse trots det allmänna kaoset. Jag har alltid gillat kreativt kaos, så det tilltalade mig ganska mycket. Efter en stund lyckades jag hitta Liisa som för tillfället var upptagen och jag fick vänta en stund till det avtalade mötet. Vi gick sedan till en näraliggande restaurang för att äta lunch och tala en del om att jag eventuellt kunde göra praktik hos Teater Tribunalen. Liisa berättade att de blivit mycket intresserade av mig genom min e-post och samtal, och jag hade också förberett en presentation av vad jag ville göra på Teater Tribunalen. Liisa berättade att Teatern just nu befann sig i ett kritiskt skede i produktionen av uppsättningen och att det därför var mycket att göra. Jag gjorde ganska så klart, vilket jag hade förutsatt mig redan från början: Mina begränsningar Mina förmågor Min ambition Mina önskemål Jag ställde också en rad frågor som t.ex. Arbetstider Hur Liisa upplevde sin egen arbetssituation och arbetsklimat Teaterns förväntningar på mig Hur organisationsstrukturen ser ut Ifall Teater Tribunalen kunde erbjuda mig ekonomisk ersättning för dubbelt boende. Jag tror att detta var bra eftersom det klargjorde en hel del och gav mig en utgångspunkt för att fatta ett bra beslut. Tillika vill jag hålla det för en rekommendation att vara ärlig och öppen med både svagheter, begränsningar och ta reda på så mycket som möjligt om verksamheten. Det

9 ger inte bara ett första mått på vad arbetet ska fokuseras kring. Det ger dessutom ett gott intryck att man intresserar sig för de problem och processer som finns i verksamheten som man ska kliva in i. Vad jag blev mest glad över var att från vårt samtal var att de verkligen hade tänkt på att jag behövdes, mina kunskaper och mitt engagemang. Dessutom skulle jag få möjlighet att driva ett fristående projekt, Megafon, med en egen budget, och ansvara för att planera och genomföra verksamhet inom ramarna för detta projekt. I övrigt skulle jag också behövas och få inblick i teaterns övergripande verksamhet, dvs. producentskapet Första veckorna skulle jag få hjälpa till med marknadsföringsarbetet och förbereda (dvs. göra en projektbeskrivning) Megafons produktioner inför våren. Innan jag började fick jag också uppdraget att fundera kring och föreskriva åtgärder för att fokusera marknadsföringsarbetet på några specifika målgrupper (främst invandrare och skolor). Efter att fått veta fakta om Teater Tribunalen och mina arbetsuppgifter beslöt jag mig för att tacka ja till erbjudandet om praktikplats. Redan från början bestämde jag mig nu för att vara så tydlig och öppen i min kommunikation med Liisa och de andra på Teatern som jag bara kunde förmå. I flera fall kan även övertydlighet (en fråga om att kunna kontrollera att feedback infinner sig och att våga ställa dumma och obekväma frågor för att inte missa väsentligheter i kommunikation och lära känna nya fakta), vara en hjälp för en projektledare. 5.2 FÖRSTA VECKORNA Under de första veckorna kom jag att arbeta tillsammans med Susanne Lind som var anställd på Teatern som marknadsförare på halvtid (men hon jobbade nästan heltid). Mina uppgifter bestod av att tillsammans med henne sköta marknadsföringen av Hot mot hennes Liv, producera annonser och uppdatera hemsidan för Teatern, samt hjälpa till med övrigt praktiskt arbete där det behövdes. Min uppgift var också att skriva samman och presentera en projektplan för produktionen av Megafon under våren, initiera kontakter och utreda och samla upp Teater Tribunalens intresse för önskvärt innehåll i projektet. 5.3 UPPTÄCKTER & REFLEXIONER I den här delen kommer jag att blanda iakttagelser med reflexioner och ibland teoretiska resonemang och slutsatser, och jag hoppas att du som läsare inte störs av detta upplägg.

10 När man är ny i en ny struktur och en ny organisation går mycket energi åt till att bekanta sig med just dessa strukturer och organisationens medlemmar. Den period som jag kom in i präglades av ett högt arbetstempo och en allmänt stressframkallande arbetssituation. Inte så konstigt eftersom det var tre veckor kvar till premiären av Teater Tribunalens nya produktion Hot mot hennes Liv. Av detta skäl fann jag mig således till en början en smula förvirrad i min arbetssituation. Det hela löste sig ganska så smärtfritt då jag fick praktiska uppgifter att utföra redan från första dagen. Dessa arbetsuppgifter bestod i att planera en annonseringsplan för annonser i dagspress och också producera annonser i QuarkExpress (Layoutprogram). Dessutom fick jag i uppgift att strukturera om hemsidan och som självpåtagen uppgift, att ordna med ett enkelt e- postbaserat bokningssystem. En sak som jag redan från början hade efterfrågat var en tidigare projektbeskrivning av Megafon, samt en projektplan för marknadsföring. Det visade sig att sådana styrdokument saknades. Visserligen fanns dokumentation i form av bidragsansökningar, vissa ekonomiska redovisningar och dokumentation rörande tidigare seminarier inom ramen för projektet Megafon. Lite märkligt. När jag sedan kontaktade den person som hade haft ansvaret för projektet under 2001 visade det sig vara den förra producenten som slutat i november samma år. Dessutom visade det sig att producenten hade slutat på grund av utbrändhet. Detta var en milt sagt, oerhörd upptäckt för mig. Utbrändhet är ett sjukdomstillstånd orsakat av ett flertal olika faktorer och inte sällan beror det på bristande struktur i organisationen och en överbelastning i fråga om arbetsmängd som den drabbade har haft att utföra. Ofta handlar det om att personen i fråga har utsatts för långvarig stress i arbetet. Jag började ana ugglor i mossen. Jag tror att det var här som jag började lägga ett pussel, där bitar fortfarande saknas och en del kanske ligger fel, men likväl var det nu jag började förstå en del om de dolda strukturerna på Teater Tribunalen. Att jag föredrar att kalla dessa strukturer för dolda ska inte tolkas som något negativt värdeomdöme från min sida. Det betyder blott vad ordet i sig betyder, och hänvisar till ett allmänt känt fenomen i grupper och organisationer; nämligen skillnaden och/eller den naturliga förekomsten av formell och informell demokrati och beslutsfattande. Innan jag kom till Teater Tribunalen hade jag fått höra en hel del gott, både om deras produktioner men också om deras arbetssätt som i vissa väsentliga hänseenden (t.ex. i regiarbetet med Hot mot hennes liv)skiljer sig en del från andra professionella friteatergrupper. Jag hade fått veta att Teater Tribunalen

11 arbetade utifrån demokratiska metoder och att egentliga hierarkier saknades. Min bedömning som utomstående part är det en övergripande korrekt beskrivning, men inte i alla delar sann. Sann i den bemärkelsen att medlemmarna i den ekonomiska föreningen som driver Teater Tribunalen i stort sett har samma möjligheter att påverka och fatta gemensamma beslut både vad gäller den övergripande planeringen av innehåll i och utförande av de gemensamt formulerade verksamhetsmålen. I Teater Tribunalen, liksom de flesta andra organisationer och grupper som jag arbetat i, huruvida än den utåt sett (eller selektivt förmedlade) bilden av den egna gruppen föreställs som demokratisk, så uppstår om inte annat ur själva arbetsprocessen alltid mönster av och strukturer av hierarki. Någon är alltid mer drivande än en annan, och detta är inte bara beroende utav personliga egenskaper eller speciellt engagemang i vissa frågor. Faktum är att även externa faktorer (utanför verksamheten i själva gruppen) också spelar roll, t.ex. om man har andra uppdrag, bor på annan ort etc. Vad som blev tydligt för mig var således, efter en period, att många av besluten som fattades informellt, av den grupp som utgör delar av den ursprungliga kärnan av medlemmar. Själv förvånades jag till en början av att det inte förekom på förhand annonserade regelbundna produktionsmöten. Detta innan det kom till min kännedom att mycket av beslutsfattandet skedde dels utanför teatern och i hastigt hopkomna möten, t.ex. i en rökpaus. När sedan Liisa sa: Ska vi gå och ta en cigarett, så menade hon: nu behöver vi prata lite om hur arbetet går. Teatern har, vilket jag inte nämnde tidigare, två uttalat konstnärliga ledare, och tillika vad man skulle kunna kalla för teaterchefer, som är de som ofta gör de ultimata besluten. Inte så att de inte skulle göra det i samråd med de övriga i demokratisk ordning, men jag skulle ändå vilja påstå att de befinner sig högst upp i den informella hierarkin. Som projektledare och nytillkommen var det från en början var det till en början svårt att se och komma i kontakt med dessa inre strukturer. I vissa fall, och speciellt när det gäller att sköta det löpande produktionsarbetet, behövs formella beslutsordningar och tydlighet när det gäller vem som ska fatta avgörande beslut. Dessutom måste beslutsordningen med avseende på de olika delarna i verksamheten vara tydliga, annars uppstår lätt rundgång i kommunikationen, och i värsta fall uppstår konflikter och verksamhet blir onödigt trögflytande. Att den förra producenten slutade så drastiskt medförde också att mycket arbete förblev oavslutat och kom att läggas på den nya producenten utöver de uppgifter som fanns för den nya produktionen. Detta är ett problem som kvarstår och innebär ytterligare ett stressmoment i arbetet. För min del

12 innebar det också att jag i stort sett var tvungen att börja från scratch med Megafon, även om jag i den inledande fasen hade hjälp av att jag träffade den förra producenten, och hade läst en del om vad som hade gjorts tidigare osv. När jag kom till Teater Tribunalen fick jag som sagt till en början hjälpa till med marknadsföringen av Hot mot hennes liv. Det kändes skönt att börja med en konkret arbetsuppgift. Efterhand märkte jag dock att det inte stod rätt till i kommunikationen mellan marknadsföraren och den övriga personalen. Här vill jag dock poängtera att jag inte kände till hela processen till dess att jag kom till teatern, men likväl såg jag även här några strukturella problem. Det första som jag upptäckte var att det saknades en konkret marknadsföringsplan, samt att adressregister och andra rutiner, t.ex. produktion av annonser i dagspressen. Vad var då orsakerna till detta? En orsak står naturligtvis att finna i det i ovan nämnda problemet med att den förra producenten slutade så hastigt. Dessutom var denna producent liksom den producent som föregick efter vad jag förstått oerhört drivande. Detta i kombination med ett arbetssätt som inte grundar sig på formella rutiner tror jag dels har gett upphov till att det skapats en icke så liten oreda och kaos på produktionssidan. Och ofta uppstår också ett vakuum när en drivande person lämnar scenen. Detta har alltså skett två gånger på en relativt kort tidsperiod. Och detta sätter också en större press på den som kommer efter. Det andra viktiga tror jag står att finna i skillnad och konflikt mellan olika arbetssätt. Den av teatern anställda marknadsföraren hade en helt annan bakgrund än många av de andra som jobbar på teater tribunalen. Med en bakgrund i arbete på bl.a. Stadsteatern i Stockholm som är en mycket större organisation, och den i jämförelsen lilla organisationen Teater Tribunalen, ledde till en konflikt. Denna skillnad i arbetssätt ledde till att kommunikationen mellan marknadsföraren och de konstnärligt drivande bröt samman redan på ett tidigt stadium. Och utan en öppen och rak kommunikation blev det också svårt för marknadsföraren att formulera och driva en strategi för marknadsföringen. I slutändan ledde det till en rad onödiga missar och fel prioriteringar, vilket i sin tur bidrog till ett magrare publikunderlag än vad som borde ha varit möjligt. Slutet på historien var att marknadsföraren sades upp från sin tjänst tidigare än var som var planerat (det var en projektanställning för vårens produktion), vilket också medförde ett ökat arbetstryck på både producenten och mig. Det tredje är att arbetet med uppsättningen Hot mot hennes liv också var oerhört svår konstnärlig prövning, och uppsättningen liknade inte något

13 annat som tidigare gjorts på teatern. Manuset till Hot mot hennes liv är en lysande och klar skildring av den värld vi nu lever i, men samtidigt också lika fragmentarisk som denna. Att få det till en helhet har vad jag förstått inte varit lätt, eftersom det inte finns några som helst givna roller eller scenanvisningar. Detta färgade naturligtvis av sig på teatern och arbetet som helhet. 5.4 KONSTNÄRLIGT ARBETE KONTRA PRODUCENTARBETE? Teater Tribunalen är trots den bild som jag målat upp, och som säkert kan uppfattas som svart och negativ är Teater Tribunalen en mycket vital teatergrupp. De konstnärliga ambitionerna är höga. Viljan att ta sig an och bemästra sin samtid, sätta avtryck i inte minst den politiska debatten och tänja och utvidga det konstnärliga uttrycket är ett av Teater Tribunalens särskilda kännetecken. Den konstärliga kvalitén är också något som icke oförtjänt gett teatern ryktet som en av Stockholms och kanske Sveriges mest intressanta och bästa scener för politisk teater. Jag vill också framhålla att det finns en skillnad som inte alltid är förenlig, mellan det arbete som producenten eller projektledaren har att utföra och det konstnärliga arbete som är teaterns själva kärna. Konstnärligt arbete, i synnerhet i fall man utforskar gränserna för själva uttrycket, kräver ett stort kreativt utrymme och möjlighet till improvisation. Inte sällan så begränsas detta kreativa utrymme av hårda fakta som t.ex. budget och den mängd arbetsuppgifter som en producent på i det här fallet med få anställda, en liten teater, har att utföra. Producentens roll blir i det här fallet därför dubbel. Å ena sidan att vara den som förväntas att praktiskt förverkliga konstnärliga idéer och andra sidan den som ska se till att teatern fungerar som helhet. Detta sammantaget med den i förra stycket nämnda något oklara beslutsordningen vet jag gör producentens arbete svårbemästrat och framkallar en stressad arbetsmiljö. En grundläggande orsak till de problem som jag beskrivit tror jag också ligger till en del i Teater Tribunalens utveckling från till en början en verksamhet byggt på mycket personligt engagemang och ideellt arbete till en allt mer professionell verksamhet. De flesta av teaterns medlemmar arbetade från en början helt ideellt. Under tiden som teatern fått sin välförtjänta goda renommé har också verksamhetsstöden ökat. Många medlemmar har också fått en hel del andra engagemang att tänka på. Inte så konstigt. För att överleva som skådespelare är man ofta tvungen att ha flera olika uppdrag, och teaterns ekonomiska ram medger inte produktioner året runt och att ge inkomst åt alla medlemmar.

14 Att klara en omvandling från verksamhet byggt på ideellt engagemang till mer långsiktig och kommersiellt driven verksamhet (vilket inte är målet i sig!) är ofta en svår sak att klara av. 5.5 SUMMERING Teater Tribunalen har klara organisatoriska brister i sin verksamhet som ger utslag i att främst de som arbetar med administration, marknadsföring och annat producentarbete utsätts för en onödigt stressad arbetssituation. Detta kombinerat med eftersläpningen i producentarbetet som uppkommit genom täta byten av producenter på kort tid gör det svårt att hinna med att på ett bra sätt organisera den löpande verksamheten. Ännu svårare blir det då också för producenten att ägna sig åt själva kärnan, d.v.s. att skapa nödvändigt utrymme för den kreativa konstnärliga processen. 5.6 SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER En konkret åtgärd som skulle underlätta inte minst marknadsföringsarbetet är att ta itu med att upprätta bra databaser för hantering av t.ex. adressregister och nyckelpersoner/organisationer. Marknadsföring handlar mycket om att upprätthålla ett så brett och väl fungerande kontaktnät som möjligt. Marknadsföringsarbetet underlättas också oerhört av att man gör upp en strukturerad och bra marknadsföringsplan där man tydligt formulerar målgrupper och deras behov och det man vill kommunicera. Under våren har personalstyrkan minskat med 2 nästintill heltidsarbetande på administrations- och produktionssidan. På både kort och längre sikt är det ohållbart att en ensam producent ska sköta både arbetet med att skapa kreativt utrymme för den konstnärliga processen och sköta den övriga löpande verksamheten. Det ideala vore att ha en person som enbart ägnar sig åt det administrativa (jämför med produktion av film där man ofta är en producent och en produktionsledare och flera assistenter) arbetet, och därtill en tidsavgränsad tjänst för marknadsföring. Producenten skulle givetvis fortfarande ha det övergripande ansvaret tillsammans med de konstnärliga ledarna för att teatern fungerar som helhet, men skulle kunna ägna mera tid åt att bygga hållbara rutiner och få tid att bygga mer långsiktiga strategier för verksamheten. Ett första steg på vägen att komma till rätta med de problem som jag beskrivit i ovan är naturligtvis att våga se dem. En förutsättning för att man ska kunna komma ur den situation som teatern befinner sig i idag är naturligtvis att de som är inblandade i verksamheten är överens om vilka problem som existerar.

15 Ett sätt att komma dit kan vara att man så snart som möjligt sätter sig och utvärderar verksamheten. Denna utvärdering borde också fokusera på att reda ut frågan hur man inom verksamheten ska fatta olika beslut rörande den löpande verksamheten. Beslutsprocesserna både med avseende på vem som ska ta de faktiska besluten på och i olika delar av verksamheten och vem som sedan har ansvaret att praktiskt utföra de fattade besluten borde kunna klargöras och kanske skrivas ned i något slags kontrakt eller schematisk skiss. Arbetet borde också kunna organiseras bättre genom att ha regelbundna och formellt annonserade arbetsmöten. Dessa bör i så fall också fokuseras på att innefatta ett utvärderingsmoment, så att man kan stämma av var i arbetet som man befinner sig. Dokumentationen av dessa möten måste också med nödvändighet vara allmänt tillgänglig för alla.

16 6. PROJEKTARBETE MED MEGAFON 6.1 MEGAFON Megafon är som sagt ett projekt inom ramen för den vanliga produktionen av pjäser. Syftet med projektet är att ge teatern den plats den förtjänar i det offentliga samtalet för att citera direkt ur projektbeskrivningen. För Teater Tribunalens del är det också ett sätt att vidareutveckla de teman och problemställningar som tar sig uttryck i teaterpjäserna. Megafon är också ett sätt för Teatern att vidareutveckla och stärka kontakterna med andra grupper och organisationer i samhället. Genom arrangemangen kan man också kommunicera med och hitta publik som normalt sett inte konsumerar teater. Under 2001 spelade man en Fassbinderpjäs på Tribunalen, Blod På Kattens Hals. Man gjorde också ett gästspel i Colombia hos den beryktade FARCgerillan (numera terroriststämplad) där man uppförde Strindbergs Liten katekes för underklassen (på spanska). Seminariet som var knutet till detta var bl.a. seminariet Individ & Kollektiv och Motstånd & Estetik som på olika sätt behandlade frågor kring makt, engagemang, våld som metod att nå politiska mål etc. Under sommaren uppläts lokalerna bl.a. till möten för olika organisationer och människor som varit med under EU-toppmötet i Göteborg (Teater Tribunalen gästspelade i Göteborg under EU-toppmötet med Liten katekes för underklassen ). Under hösten tog man sig an ett stort stycke av efterkrigstidens svenska kulturdebatt genom att ordna ett seminarium med tema Kulturaktivism 68:01 - Eller När Blå Tåget möter Doktor Kosmos. Under våren 2002 har Teater Tribunalen producerat två sådana arrangemang. Det ena var en fotoutställning kallad Graffiti Hall of Fame om graffitikonstnärer och s.k. lagliga väggar i New York. Det andra var ett heldagsseminarium kallat Brott och Straff ett år efter Göteborg med tema de rättsliga processerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg och 11 september. Projektet Megafon bekostas genom bidrag från Stiftelsen Framtidens Kultur. 6.2 GRAFFITI HALL OF FAME, Bakgrund Jag har alltid haft en förkärlek till fenomen och samhällsyttringar som tar sin plats i det som populärt brukar kallas för det offentliga rummet. För mig innebär det offentliga rummet en plats som tillhör alla på lika villkor, där alla människor har lika rätt och möjlighet att uttrycka sig.

17 När jag kom till Teater Tribunalen hade man precis målat om sin foajé. Väggarna var ganska kala och jag fick idén om att man kanske kunde ordna en konstutställning. Min tanke var att fylla foajén men konst som appellerade till Teaterns radikala budskap, d.v.s. någon form av politisk konst. Min förhoppning var också att en konstutställning skulle kunna dra folk som normalt sett inte besöker teatern och ge dem möjlighet att upptäcka Tribunalen som offentligt rum. Graffiti som konstform har i Sverige länge varit hett omdebatterat, och inte minst i Stockholm. Under våren gavs en uppmärksammad utställning med namnet Stockholm Underground som startade en hätsk men samtidigt nyttig debatt om graffitins vara eller icke vara. Eftersom graffiti tar sitt uttryck i just det offentliga rummet har en hel del av debatten i samband med graffiti kommit att handla just om vem som har och inte har tillgång till och makt att styra över det offentliga rummet. Graffiti är också intressant därför att det är en konstform som till stora inte är reglerad genom konstnärliga institutioner. Eftersom jag absolut inte besatt några som helst kunskaper om graffiti som konstform tyckte jag också personligen att det vore spännande att utforska detta område. Efter en filmvisning ( Art the Bridge av Pierre Stahre) och debattkväll på ABFhuset i Stockholm kom jag sedermera i kontakt med två av redaktörerna för tidskriften Underground Productions (UP), Jacob Kimvall och Malcolm Jacobson. UP är om inte det enda regelbundna magasinet för den svenska graffitiscenen så åtminstone den mest etablerade och gott ansedda. Jag hade från en början tänkt att vårt samtal skulle leda fram till att jag skulle kunna komma i komma i kontakt med aktiva graffitimålare som skulle kunna ställa ut sina verk i Tribunalens foajé. Det visade sig emellertid att de själva hade varit i New York under sommaren 2001 och besökt och dokumenterat en skolgård i Spanish Harlem där graffitimålare sedan i början av 80-talet samlats för att lagligt måla skolgårdens väggar. Efter en tids gemensamt funderande bestämde vi oss för att göra en fotoutställning med några av de bilder som Jacob och Malcolm hade tagit från skolgården. En viktig faktor var också att vi tänkte att vi kunde använda utställningen som utgångspunkt för en debattkväll på temat Lagliga Väggar hot och möjlighet. Det andra var att vi kom fram till det konstiga att ställa ut graffiti i ett galleri. Graffiti är ju i mångt och mycket en rumsrelaterad konstform, och därför tyckte vi att det skulle kännas lite märkligt att rycka loss konstverken från deras samanhang.

18 6.3 GRAFFITI HALL OF FAME projektets delar Projektet omfattade en fotoutställning, pressvisning, vernissage och debattkväll (29 april) på Teater Tribunalen mellan den 20 april 8 maj. Efter ett visst mått av övertalning från min sida gick Teatern med på att låta mig genomdriva produktionen av fotoutställningen med en rambudget på kr att täcka dels produktionen av bilderna, vernissage, seminarium och marknadsföring. Arbetet delades upp så att jag hade ansvar för att sköta marknadsföringen av utställningen, iordningställandet av lokalen, arrangera pressvisning och vernissagefesten. Jacob och Malcolm skulle hjälpa till genom att förse mig med kontakter och vara med i planeringen och genomförandet av debattkvällen, framställa materialet (fotografierna) till utställningen samt att hjälpa till i marknadsföringen genom att bl.a. sprida flyers och inbjudningar genom sitt nätverk. 6.4 GRAFFITI HALL OF FAME genomförande I den inledande fasen sökte jag sponsorer till utställningen, De jag sökte från var LO, Sourze.se, ETC, Crimson Färglabb och några reklambyråer. Tyvärr utan att lyckas. Flera var intresserade med tackade av olika skäl nej till att sponsra. Anledningarna till detta var flera. Dels att jag hade begränsat med tid genom att jag parallellt arbetade med att hjälpa till som produktionsassistent och dessutom planerade och arbetade med seminariet Brott och Straff. Det andra var självklart utställningens radikala karaktär. Det sista var att vi var sent ute till datumet för själva utställningen. Om det är något som är viktigt när man söker sponsorer är att man är ute i god tid. Inte bara för att flertalet fonder och institutioner som ger bidrag gör detta vid vissa tillfällen på året, men också för att man ska kunna hitta rätt sponsor och bygga ett förtroende och ett bra avtal. Generellt gäller det också för att kunna formulera så stringent som möjligt vad man genom ett sponsoravtal kan ha att erbjuda sponsorn. Marknadsföringen var den del som jag lade större delen av min energi på, eftersom vi ville väcka uppmärksamhet genom medierna. 800 flyers trycktes och över e-post skickades ut med personlig inbjudan. Dessutom gick en personlig inbjudan till kulturnämnden per brev och genom galleri Agueli, som producenten på Tribunalen driver tillsammans med sin man. Förhoppningen var också att få den etablerade galleripubliken att besöka Tribunalen. Viss hjälp hade jag här naturligtvis utav att graffiti redan under våren var ett omdiskuterat ämne. Pressvisningen som vi hade dagen innan vernissage var inte med i den ursprungliga projektplanen men lades till p.g.a. det faktum att många

19 journalister inte jobbar på helgerna (och tidningarnas material måste vara tillhanda några dagar innan tryck). Debattkvällen var ett annan del i projektet som vi lade ner mycket energi på, med dels att formulera ett bra innehåll och hitta deltagare och en bra samtalsledare. Vi kom fram till att vi skulle försöka att undvika att debatten hamnade i den pajkastning som tagit rum i framförallt media kring graffiti. En debatt där graffiti ofta kopplas samman med kriminalitet och droger. Istället ville vi med utgångspunkt i fotoutställningen låta graffitimålarna själva komma till tals i en debatt med varandra kring temat lagliga väggar. Det som visade sig svårt var att få graffitimålare att ställa upp i debatten. Många är inte vana vid att debattera offentligt och en välgrundad rädsla finns för bl.a. att bli registrerad av polisen ifall man uttalar sig offentligt för graffiti som konstform. 6.5 GRAFFITI HALL OF FAME resultat Media: Förhandsreportage i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Tidningen Södermalm och ABC-nytt. Reportage i Tidningen Södermalmsnytt och Stockholms Fria Tidning. Dessutom plats i kalendariet över utställningar i DN:s På Stan. Besökare: Vernissaget besöktes av över 200 personer, däribland 2 medlemmar av Stockholms stads kulturnämnd. I övrigt låg besökssiffran i genomsnitt på 20 personer under utställningsperioden. Flertalet ungdomar men också en hel del äldre personer och förbipasserande. Debattkvällen: 40-talet åhörare åsåg en och en halv timmes debatt på temat lagliga väggar hot och möjlighet med 4 panelister och en debattledare. Budget: Budgeten höll sig inom ramen kr med försäljning av signerat verk. Till detta kan läggas att teatern fått besökare som inte annars skulle ha besökt teatern och att projektet Megafon fått allmän kännedom och exponering i media.

20 6.6 SEMINARIET BROTT OCH STRAFF bakgrund Händelserna under EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001skakade Sverige i grunden och terrorattacken mot New York den 11 september skakade världen. Konsekvensen av dessa bägge händelser är för framtiden oöverskådliga. Likväl finns det ett enormt behov av att försöka förstå och bearbeta. Teater Tribunalen var under EU-toppmötet i Göteborg för att genomföra ett gästspel, och fick många av teaterns medlemmar direkta och personliga erfarenheter att bearbeta. Under sensommaren 2001 hölls också ett par öppna möten på Tribunalen där man samlades för att diskutera det som inträffat. Särskilt de rättsliga efterspelen som följde i spåren av kravallerna mellan polis och aktivister på bl.a. Avenyn i Göteborg under EU-toppmötesdagarna, men också i kölvattnet på 11 september, har på senare tid kommit att uppmärksammas mycket i samhällsdebatten. Trots detta hade fram till den 4 maj i Stockholm inte hållits något heltäckande seminarium eller debatt på detta tema. Av dessa anledningar föll det ganska naturligt att försöka ordna ett heltäckande seminarium på temat rättssäkerhet. 6.7 SEMINARIET BROTT OCH STRAFF projektets delar Mitt ansvar som projektledare för Megafon var naturligtvis att hålla samman kontakterna med seminariet/debattens panelister, att arbeta fram frågeställningarna och innehållet i seminariet tillsammans med debattledaren Mats Öhlin. Till min hjälp i att finna panellisterna och sköta kontakterna med presskontakter och marknadsföring fick jag också hjälp av Christina Glaeser, som bl.a. jobbar som lärare i att hantera press och media vid bl.a. Stockholms Universitet. Mycket arbete ägnades i att hitta ett så brett politiskt deltagande som möjligt. Vi lade också mycket energi på att få med både de som tycker att de rättsliga processerna i samband med t.ex. EU-toppmötet varit juste och de som varit kritiska. Projektet marknadsfördes dels genom omfattande e-postutskick i olika omgångar, genom annonsering i Dagens Nyheter och genom spridande av flygblad i samband med 1 maj (2000 stycken ). För att effektivisera arbetet med e-postutskick använde vi oss också av kontaktpersoner i olika nätverk, som hjälpte oss att vidarebefordra informationen om seminariet.

21 6.8 SEMINARIET BROTT OCH STRAFF resultat Panelister: Erik Wijk, (författare och journalist) Martin Lindblom (chefredaktör för LO-tidningen) Stig Centerwall (försvarsadvokat) Ebba Junker (mamma som satt instängd med sina barn på Hvitfeldtska gymnasiet), Jörgen Johansen (fredsforskare vid Göteborgs Universitet), Magnus Hörnqvist (forskare vid Stockholms Universitet), Per Rudbeck (försvarsadvokat) Kia Andreasson (riksdagsledamot, mp), Helena Bargholtz (riksdagsledamot, fp, jur.kand) Mats Einarsson (riksdagsledamot, v, referensgruppen till Göteborgskommissionen) av Göteborgskommissionen) Eva Hagström (Nätverket Föräldrar 2001) Lars Åke Lundberg (f.d. Fängelsepräst vid Öståkeranstalten) Lena Laurén (redaktör SR), Mikael Oskarsson (polisinspektör samt forskare vid Stockholms Universitet), Dror Feiler, Hanne Kjöller (ledarskribent, författare, Dagens Nyheter) Deltagare: Över 150 besökande under hela dagen ( ) Media: Förhandsreportage i Dagens Nyheter. Reportage i Tidningen Arbetaren. Budget, kostnader för seminariet och panellister, c:a kr 6.9 SLUTSATSER Megafon under våren 2002 har stärkt Teater Tribunalens position som arena för radikal samtidsdebatt, och många människor som i normala fall inte besöker teatern har gjort detta i samband med antingen Graffiti Hall of Fame eller Brott & Straff. På många sätt är det därför viktigt för Teater Tribunalen att verksamheten fortsätter på ett sätt eller annat. Fotoutställningen var ett regelbrott mot den verksamhet som projektet tidigare omfattad, d.v.s. seminarier och debatter, men visade också på möjligheterna att utveckla sätten att skapa debatt och kommunicera budskap på. När man tänker på marknadsföring är det också viktigt att det som kommuniceras motsvaras i verkligheten och att man tänker på hur det presenteras. En väl så liten detalj som rena handukar på toaletterna är icke att förakta i ett sådant sammanhang. Ett problem som vi hade att brottas med var tidsramen, och många av de som vi tillfrågade tackade nej på grund av att de hade andra uppdrag på det datum vi valt att lägga seminariet (Brott & Straff). Om man vill ha med högt uppsatta politiker, t.ex. justitieministern är det viktigt att vara ute i god tid.

22 En mycket viktig aspekt av att arrangera seminarium med deltagare från många olika orter är att ge dem tillräcklig information och också underlätta så mycket som möjligt för dem, t.ex. genom att boka hotell och köpa resor. När det gäller marknadsföring är det viktigt att tänka på att det bygger lika mycket på att kommunicera ett tydligt och klart budskap som möjligt som att utnyttja och bygga nätverk genom vilka man kan nå och förmedla budskapet. Kontakter med press beror också mycket på att göra bra research kring vilka journalister som skriver om det ämne man tänker föra upp i t.ex. en debatt eller i en fotoutställning. Och lika mycket som det gäller att skicka ut ett bra pressmeddelande så bygger det på att kunna sätta det egna budskapet i ett sammanhang som gärna bygger på något som redan är aktuellt i en debatt som förs i media. Ett annat bra tips är att förbereda färdigt bakgrundmaterial ifall någon journalist blir intresserad av att skriva ett reportage.

23 7. SLUTORD Under min praktikperiod på Teater Tribunalen har jag fått värdefulla kunskaper och insikter i produktionsarbetet på en teater. Jag har kunnat dra nytta av de kunskaper som jag fått genom min utbildning på Kulturverkstan och det har varit ett nöje att omsätta dessa kunskaper i praktisk arbete. De problem som jag stött på i arbetet som produktionsassistent och projektledare på Teater Tribunalen har stärkt min uppfattning om att arbete med projekt mycket beror på understödja en rak och öppen kommunikation mellan medarbetarna. Det har också varit ett nöje att få arbeta med duktiga och engagerade medarbetare på Teater Tribunalen.

24 8. ADRESSER & REFERENSER Lisa Tolonen, producent, Teater Tribunalen Teater Tribunalen Box Stockholm Telefon: hemsida:

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Futuredrome. Därför kommer denna rapport att delvis beröra organisationsstrukturen och delvis mina arbetsuppgifter och observationer.

Futuredrome. Därför kommer denna rapport att delvis beröra organisationsstrukturen och delvis mina arbetsuppgifter och observationer. Johan Landströms rapport från LIA2. Futuredrome English abstract I have during my LIA worked with the epic organisation Futuredrome. Futurdrome is going to be a cultural festival taking place in Kinnekulle

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

LIA 4 rapport - 16 veckor på Bhopa.

LIA 4 rapport - 16 veckor på Bhopa. KULTURVERKSTAN LIA 4 rapport - 16 veckor på Bhopa. foto: Kajsa Börjesson Lasse Persson, KV 03 trycka@hotmail.com INNEHÅLL Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: INLEDNING och HISTORIA OM BHOPA Sida 4: NAMNET

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

BAKGRUND. Kort sagt, få alla a8 älska fotografiet! Ne8e Gallerist The PhotoGallery

BAKGRUND. Kort sagt, få alla a8 älska fotografiet! Ne8e Gallerist The PhotoGallery BAKGRUND Under dryga 20 år arbetade jag med a8 bygga upp e8 galleri med fokus på fotokonst. Jag har bland mycket annat arrangerat fotoutställningar med såväl nagonella som internagonella etablerade fotografer

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Foto Petra Hellberg 1

Foto Petra Hellberg 1 Foto Petra Hellberg 1 Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Verksamhetsberättelse FARM 2013

Verksamhetsberättelse FARM 2013 Verksamhetsberättelse FARM 2013 Jakob Lindqvist 12 februari 2014 Abstract Detta dokument är en verksamhetsberättelse för Fysikteknologsektionens arbetsmarknadsgrupp, FARM. Den syftar till att redogöra

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Bakgrund: Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Vi är en ideell förening som består av unga konstnärer från Västra Götalands län i åldrarna 18 25 år som har sitt säte i Skaraborg. Nedanstående

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper i världens bästa förening! Våren 2012 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen FUF-radion Vem

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Telefon: 063-10 61 16 Mobiltelefon: 073-835 34 54

Telefon: 063-10 61 16 Mobiltelefon: 073-835 34 54 Ansökan Sixten 1. Namn på projektet: Dom har ju allt - Storsjöbygden 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Matilda Amundsen Bergström Ålder: 22 Adress: Landgången 4 Postadress: 831 61 Östersund

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Ta med skolklassen på teater!

Ta med skolklassen på teater! Ta med skolklassen på teater! Ett handledningsmaterial för högstadiet och gymnasiet Att ta med sina elever på en teaterföreställning behöver inte vara så svårt. Visst kan man vara orolig över hur de ska

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13.

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik Lunds Universitet VT - 13 Nina Glücksman Praktikrapport Under en 12 veckors period har jag praktiserat på Minnesota Communication AB.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Bo Nilsö, SACT, sammanhållande och sekreterare

Bo Nilsö, SACT, sammanhållande och sekreterare SACT och SAASDC arrangerade 2013-03-02-03 Squaredans-seminariet 2013. Detta är seminariegruppens rapport om planering, genomförande, innehåll, feedback och kommentarer för vårt arbete. Bakgrund Squaredansseminariet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

PRESENTERAR NOTHING TO LOSE ANNA LENA MAYOR EKEBLAD VS. MARCUS TOLLBOM HTTPS://WWW.FACEBOOK.COM/EVENTS/966957009982324

PRESENTERAR NOTHING TO LOSE ANNA LENA MAYOR EKEBLAD VS. MARCUS TOLLBOM HTTPS://WWW.FACEBOOK.COM/EVENTS/966957009982324 PRESENTERAR NOTHING TO LOSE ANNA LENA MAYOR EKEBLAD VS. MARCUS TOLLBOM HTTPS://WWW.FACEBOOK.COM/EVENTS/966957009982324 IBLAND har man svårt att minnas exakt när saker och ting skedde. Andra gånger är det

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer