Sammanträde i kultur- och tekniknämnden

Transkript

1 Kultur- och tekniknämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kultur- och tekniknämnden Tid och plats för sammanträde Onsdagen den 27 november 2013, kl Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (M, FP, C, KD); kl Björken, Elektron Förslag till justerare Ordinarie: Mats Dellrud (MP) Ersättare: Marian Ahlberg (FP) Tid och plats för justering Tisdagen den 3 december 2013, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Tema: ~ Rutiner för snöröjning ~ Budgetuppföljning efter oktober 2013 Offentliga 1-12, Ej offentliga 13 Nr. Diarienumer Ärende 1 KOT Framtidsplan för kultur- och tekniknämnden 2 KOT Uppdatering av regler för föreningsbidrag

2 Kultur- och tekniknämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 3 KOT Bidrag till kultur- och intresseföreningar för 2014 års verksamhet 4 KOT Föreningsbidrag till Art Lab för 2014 års verksamhet 5 KOT Revidering av taxa för slamtömning KOT Revidering av taxa på konstgräset vid Hagstumosse för vintersäsongen 7 KOT Internkontrollplan 2013 för Kultur- och tekniknämnden 8 KOT Cykelställ med väderskydd i Björnlunda och Stjärnhov 9 KOT Ansökan om projektbidrag för Gnestarevyn KOT Kulturpris och ungdomsledarpris KOT Redovisning av delegationsbeslut KOT Anmälningsärenden KOT Förvaltningschefen informerar 2013 Berndt Ullström Ordförande Marie Karlsson Sekreterare

3 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KOT Kultur- och tekniknämnden Framtidsplan för kultur- och tekniknämnden Förslag till beslut i kultur- och tekniknämnden 1. Fastställa Framtidsplan för kultur- och tekniknämnden Ärendebeskrivning Förslag till Framtidsplan innehåller en omvärldsanalys som förvaltningen utarbetat, mål och mått, budget per verksamhetsområde, personalstatistik samt händelser av betydelse. Förvaltningens synpunkter I förslag till Framtidsplan har jämfört med gällande Framtidsplan en komplettering skett med ett mål, ett antal mått och i några fall omformuleringar av mått. Ändringar förklaras i en kommentar i marginalen. Kommunfullmäktiges ramar för kultur- och tekniknämnden innebär tillskott i medel med 870 tkr för 2014 enligt följande: Övertagande av Storgatan -200 tkr Drift av Lötbodalsvägen -70 tkr Omklädningsrum -100 tkr Snöröjning -100 tkr Föreningsbidrag -400 tkr Dessutom har ramen minskats med 600 tkr pga att hyran för badhuset under renoveringstiden ingår iden totala investeringskostnaden. Bilagor 1. Framtidsplan för kultur- och tekniknämnden 2. Internkontrollplan för kultur- och tekniknämnden Bengt Klintbo Förvaltningschef

4 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2)

5 Internkontrollplan för kultur- och tekniknämnden 2013 Nämndspecifika fokusområden 2013 Område Kontrollmål Ansvarig Kontrollmetod (inkl frekvens) Vatten och avlopp Minimera risker för driftstörningar i Förvaltningschef Uppföljning och kontroll hela systemet. Upprätta kort- och och teknikchef vid årlig uppdatering av långsiktig driftplanering strategisk VA-plan Mål och rutiner Service till medborgare Information Lagstiftning Målen är tydliga och kända i organisationen och upprättade rutiner används Medborgare talar väl om förvaltningens service Information till medborgare, förtroendevalda och medarbetare ska vara utförlig, tydlig och korrekt Verksamheterna ska följa gällande lagstiftning Förvaltningschef, teknikchef samt kultur- och fritidschef Förvaltningschef, teknikchef samt kultur- och fritidschef Förvaltningschef, teknikchef samt kultur- och fritidschef Förvaltningschef, teknikchef samt kultur- och fritidschef Årlig information till samtliga medarbetare samt uppföljning vid medarbetarsamtal Medborgarunder-sökning och utvärderingsgrupper Frekvens för medborgarinformation, uppföljning i nämnd samt vid medarbetarsamtal Uppdatering av styrdokument och vid genomgång av inspektioner Rapport till Kultur- och tekniknämnd Kultur- och tekniknämnd Kultur- och tekniknämnd Kultur- och tekniknämnd Kultur- och tekniknämnd När November December November December Januari Kommunstyrelsen övergripande fokusområden 2013

6 Område Kontrollmål Ansvarig Kontrollmetod (inkl frekvens) Rapport till Senast tid för kontroll Mutor och jäv Förhindra och förebygga mutor och jäv Förvaltningschef, teknikchef samt kultur- och fritidschef Årlig genomgång i samband med medarbetarsamtal Kultur- och tekniknämnd December Krishantering Tydlig och förankrad krishantering Kommunchef En gemensam krisövning anordnas i kommunen. Kultur- och tekniknämnd December Personal Säkerhetsställa en god kompetensförsörjning Förvaltningschef, teknikchef samt kultur- och fritidschef Identifiera kompetensutvecklingsbehov och möjligheter till arbetsrotation vid medarbetarsamtal Kultur- och tekniknämnd December Kvalitet Säkerhetsställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs Förvaltningschef 1.Uppföljning avseende verkställigheten av kultur- och tekniknämndens beslut en gång per kvartal (ej de som är delegerade) 2. Uppföljning av beslutsunderlag med nämnden två gånger per år (juni och december) Kultur- och tekniknämnd December

7 1 FÖRSLAG Framtidsplan Kultur- och tekniknämnden KoTN Medborgarkontor Integrationsverksamhet Bibliotek och allmänkultur Fritidsverksamhet Gata/Park/Anläggningar Vatten och avlopp Renhållning

8 2 INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. OMVÄRLDSANALYS 4 3. MÅL FÖR Trygghet, framkomlighet och attraktiva miljöer... 7 Stimulera barn/ ungdomars läsning samt vidareutbildning för vuxna... 8 Jämställda och jämlika förutsättningar för alla som tar del av våra verksamheter... 9 Utveckla kultur- och fritidsutbudet i hela kommunen genom att inspirera aktörer inom kultur- och fritidsektorn i kommunen Utveckla besöksnäringen i hela kommunen genom samarbete mellan aktörer inom turist- och besöksnäringen Utveckla den tekniska servicen Långsiktigt uthållig service som bidrar med miljönytta i samhället Utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete med medborgaren i fokus, som är väl förankrat hos medarbetarna Förverkliga kommunens värdegrund: Delaktighet-Respekt-Ansvar i Gnesta i vardagen EKONOMI 16 Budget Investeringar PERSONAL VIKTIGA HÄNDELSER 21

9 3 1. Inledning Utgångspunkten för Framtidsplanen är att redogöra för hur nämnden kommer att bedriva verksamheten utifrån kommunens kommunövergripande mål och den ram som nämnden är tilldelad av fullmäktige. Detta görs genom att fastställa egna mål och mått för nämnden och budget per verksamhetsområde. Dessutom redogörs för viktiga händelser i den nära framtiden. Organisationsbild Nämndens organisation har förändrats jämfört med 2013 i och med att fritidsgården Chill överflyttades till barn- och utbildningsnämnden från den 1 augusti Dessutom sker en sammanslagning av biblioteket och medborgarkontoret från den 1 januari 2014.

10 4 2. Omvärldsanalys I detta avsnitt redovisas resultatet av en omvärldsanalys som förvaltningen gjort inför Framtidsplan Avsikten är att uppmärksamma några av de större och mindre utmaningar som förvaltningen står inför kommande år och som är förutsättningar i planeringsarbetet. Utmaningarna innehåller delvis sådant som redan är på gång och hanteras men behöver ofta kommuniceras till förtroendevalda och medborgare. Äldre befolkning som är friska och aktiva I takt med att genomsnittsåldern blir högre och äldre personer håller sig friskare ställs också större krav på aktiviteter. Inom den kommunala verksamheten märks detta t ex på efterfrågan på datakurser, anpassad media på biblioteket (inte bara böcker), anpassade fritids- och kulturaktiviteter och utomhusgym. Detta gäller främst för gruppen Yngre-äldre. För gruppen äldre-äldre finns andra krav på den kommunala verksamheten, bl a framkomlighet och tillgänglighet på gator/vägar och anläggningar. Barn/ungdomar rör sig allt mindre Trenden att barn/ungdomar rör sig för lite med risk för påföljande fetma och sjukdomar har belysts i media. Hur kan kommunen agera i detta? Ett minskat ideellt engagemang från vuxna i föreningar ger på sikt minskat utbud och färre aktiviteter för barn/ungdomar. Till detta ska läggas att barn/ungdomar nu i högre utsträckning väljer aktiviteter som inte är kopplade till en specifik förening. Resultatet blir bl a att behovet av icke föreningsbokade tider i våra anläggningar ökar. Man kan också se en ökad efterfrågan av spontanidrottsplatser och icke föreningsknutna kulturaktiviteter. Samtidigt kan man se en ökad efterfrågan av halltider av de föreningar som i dagsläget är verksamma i kommunen. Det stämmer väl med den nationella bristen på idrotts/sportanläggningar Ökad pendling Pendlingen till och från arbete i andra kommuner ökar kontinuerligt. Detta märks på olika sätt inom kultur- och teknikförvaltningen. Inom teknikverksamheten är konsekvensen tydligast med krav på bl a fler parkeringsplatser och bättre framkomlighet under vinterhalvåret för de som kör bil. I ett vidare perspektiv ställer detta frågor om tillgänglighet i våra medborgarnära verksamheter som bibliotek/medborgarkontor, simhall och Återvinningsgården avseende t ex öppettider. Här finns exempel i närliggande kommuner om meröppet i t ex bibliotek. Läsförmågan avtar Den nyligen genomförda statliga litteraturutredningen Läsandets kultur visar att läsförmågan bland unga minskar och att de sociala skillnaderna i våra läsvanor är stora. Biblioteket är tillsammans med skolan en stor aktör i det läsfrämjande arbetet. I en statlig utredning (MIK= MediaInformationsKompetensen) pratar man idag om den digitala klyftan som idag även involverar yngre. Synen på källkritik har också förändrats när barn/ungdomar i stor utsträckning söker information i sociala medier. Ny bibliotekslag 2014 Ny bibliotekslag kommer första januari Nya områden som uppmärksammas jämfört med den förra lagen är följande: Prioriterade grupper som biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt är barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska.

11 5 Ett kvalitetskrav är att utbudet av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Målet är att öka bredden på utbudet då t ex. den smala litteraturen och tidskrifter minskar på många bibliotek. Folkbiblioteken ska särskilt sträva efter att öka kunskapen om hur informationsteknik på bästa sätt kan användas för kunskapsinhämtning och lärande Snabb teknisk utveckling i möten med medborgare Nya mönster för kommunikation ställer nya krav på förvaltningens verksamheter, däribland biblioteket och medborgarkontoret. Här behöver man t ex ligga långt fram i användandet av sociala medier, e-böcker, läsplattor och hemsida för att fånga in nya målgrupper men också för att behålla gamla. Folk efterfrågar mötesplatser Medborgarna besöker biblioteket utan att låna böcker, istället ser man lokalen som en neutral mötesplats för olika aktiviteter. Biblioteket är inte så värdeladdat att träffas på. Framtidens bibliotek kanske är ett allaktivitetshus? Det kommer fler medborgare till biblioteket för att både studera och arbeta då det finns en fungerande bredbandsuppkoppling (wi-fi) i lokalen. Hur ska de få de bästa förutsättningarna för att det ska fungera optimalt? Läsrum, studieplatser, loungeytor? En trend som finns i biblioteksomvärlden är sk Makersspace rum för skapande och experimenterande. Arbetsmiljöverket fokuserar på arbetet vid slamtömning och avfallshantering Under senare år har Arbetsmiljöverket fokuserat på kommunernas arbete inom sophämtning och slamsugning. Målet är att få ner antal meter som personalen måste dra fulla kärl och slamsugningsslangar samt att helt få bort tunga lyft av lock på slamtankar. På sopsidan har detta resulterat i fler gemensamma insamlingsplaster (kärlcentraler) samt att vissa kunder valt att rulla fram dem till vägen. På slamsidan är arbetet precis påbörjat men det kan redan nu konstateras att det kommer att bli mycket omfattande och ta tid samt att det kommer innebära engångskostnader för många kunder, både vad gäller lockbyten och nya kopplingspunker för slamslangen. Fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar Regeringen håller på att behandla ett förslag om ett kommunalt övertagande av insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar. Om förslaget går igenom kommer detta sannolikt att innebära att de flesta kommuner kommer att satsa på fastighetsnära insamling. Även med nuvarande ansvarsfördelning har många kommuner börjat erbjuda sina kunder en sådan service. Ett sådant införande påverkar inte bara taxor utan även samhällsplaneringen i stort. Allt fler upphandlingar överklagas Kultur- och teknikförvaltningen genomför ett relativt stort antal upphandlingar. Tendensen i kommunsektorn är att allt fler upphandlingar överklagas. För att möta detta behöver förvaltningen tidigarelägga upphandlingar så att kommunen inte riskerar dyra förlängningsavtal. Vidare behövs resurser vid större upphandlingar för konsultarvoden vid juridisk tvist. Dessutom fordras samarbete med grannkommuner för att uppbringa rätt upphandlingskompetens. Påverkan av miljö- och klimatförändringar Miljö- och klimatförändringar påverkar främst VA- och renhållningsverksamheten. Exempel är att ökad nederbörd vid enskilda tillfällen ställer ökade krav på en väl fungerande dagvattenhantering. Dessutom ökar trycket på reningsverken av inläckande regnvatten i avloppsledningsnätet. Rening av regnvatten ökar trycket på reningsverken och bidrar till en

12 6 onödig ökning av kemikaliebehovet och energianvändningen. Ett annat exempel är att ökad snömängd på vinterhalvåret ställer krav för justerad hämtningsintervall för slam och anpassade hämtningsplatser för sopor. Permanentning av fritidshus Det sker en kontinuerlig ökning av permanentning av fritidshus i kommunen. Detta ställer ökade krav på gemensamma VA-lösningar i fritidsområden. Det kan i sin tur innebära stora kostnader för de boende och ställer höga krav på bra kommunikation och framförhållning från kommunen. Mindre resurser läggs på gator/vägar och parker i Gnesta Vid en jämförelse med andra kommuner är kostnaderna för gator/vägar och parker i Gnesta kommun cirka 5 mkr lägre. En exakt jämförelse mellan kommunerna skulle t ex kräva att man har kunskap om antal km gator/vägar med underhållsansvar men denna jämförelse visar som en signal att lite resurser läggs inom detta område. Följden blir en icke tillfredsställande standard på nuvarande vägnät. Risken är också uppenbar att det sker kapitalförstöring på gator/vägar. Behov av samordning aktiviteter i tätorterna utanför Gnesta Av befolkningsstatistiken framgår att endast Gnesta tätort växer tydligt medan övriga tätorter växer marginellt. En satsning på aktiviteter i samtliga tätorter leder till relativt dyra aktiviteter i ytterområdena för få personer. Det finns behov av ytterligare samordning av samtliga förvaltningars utbud och service i övriga tätorter för att uppnå hög effektivitet. I detta sammanhand noteras ett ett ökat intresse av fritidsanläggningar (bl a utomhusgym och spontanidrottsplatser) i tätorter utanför Gnesta.

13 7 3. Mål för Vision Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Nämndens mål har utarbetats utifrån de kommunövergripande målen för mandatperioden och anger hur nämnden kan bidra för att uppfylla dessa mål. Nämnden har även specificerat nämndmålen genom att ange förklaringar till respektive mål. Detta ska underlätta verksamheternas arbete med framtagning av aktiviteter. Kopplat till respektive mål finns förslag om mått. Nämndens mål kommer att följas upp i delårsrapport och årsredovisning för Kommunövergripande mål 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Förklaring Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, detta berör bland annat infarterna till tätorterna samt utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del. Nämndmål Trygghet, framkomlighet och attraktiva miljöer Förklaring Stimulerande, vackra och barnvänliga utemiljöer med mycket grönytor. Tätorterna ska även präglas av tillgänglighet och trygghet (t ex. belysning, buskar på gångstråk, buskörning ). För att utveckla detta fordras aktuella planer. Mått Resultat från utvärderingsgrupper inom olika verksamheter, t ex; - Bedömning av skötsel av grönytor & lekplatser - Vinterväghållning - Skötsel av återvinningsstation er - Trygghetsvandringa r - Tillgänglighetsvand ringar Avstämning av plan för tillgänglighet per tätort (avvikelserapportering) Avstämning av plan för trygghetsinsatser per tätort (avvikelserapportering) Klotterstatistik per tätort (kommunal statistik och polisanmälningar) 2. Kommunen ska utveckla Stimulera barn/ ungdomars Antal aktiviteter för att

14 8 ett gott företagsklimat. Förklaring Gnesta kommun ska vara en braförklaring kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. läsning samt vidareutbildning för vuxna Service som underlättar för vuxna att studera. Ett nära samarbete med skolan för att på olika sätt skapa forum där läsglädje och läsrutin för barn och ungdomar är målsättningen. stimulera läsning (skola, fritid etc) Antal fjärrlån till vuxna studerande Antal träffar/deltagare för personer med andra modersmål kring läsning Antal lån samt antal media - Totalt - Ljudböcker - Bok och Daisy - Storstil - Lättläst - Talböcker - E-böcker 3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla. Förklaring Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, könsöverskridande identitet, ålder, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etniskt eller nationellt ursprung har möjlighet att leva ett aktivt liv. Jämställda och jämlika förutsättningar för alla som tar del av våra verksamheter Förklaring Rättvisa förutsättningar för de som är verksamma inom idrottsrörelsen och kulturlivet. Ett tillgängligare samhälle genom att bl a åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Fokusera på tillgänglighet vid ny- och ombyggnation. Ge personer som har invandrat till Sverige rättvisa förutsättningar att nyttja nämndens service. Ge jämställda och jämlika förutsättningar för att alla ska kunna ta del av det som sker inom ramen för ungdomsverksamheten. Avstämning av plan för tillgänglighet (avvikelserapportering) Öppettider på bibliotek, medborgarkontor, Återvinningsgård, badhus Föreningsbidrag kr/pojke resp kr/flicka Avstämning av skötselplan för snöröjning utifrån jämställdhetsperspektiv Antal ärenden till nämnden med jämställdhetsanalys och resultat av analys Tillgänglighet för erbjudanden inom kultur-

15 9 och fritidsområdet (annonsering etc) Antal hjälptransporter till återvinningsgården (ÅG) utförda av stödverksamheten/åg personal 4.Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv. Förklaring För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande föreningskultur och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunen attraktionskraft. Utveckla kultur- och fritidsutbudet i hela kommunen genom att inspirera aktörer inom kulturoch fritidsektorn i kommunen Förklaring Drivande och lyhörd samarbetspartner för föreningslivet med god service och bra bemötande som ledord Skapa förutsättningar för ett brett kultur- och fritidsutbud. För detta fordras en plan/strategi för utveckling av kultur- och fritidsverksamheten. Skapa förutsättning för enkla kontaktvägar för föreningslivet Resultat från medborgarundersökning om kultur/fritid Avstämning av plan för utveckling av kultur- och fritidsverksamheten (avvikelserapportering) Resultat av enkät till föreningar om service och bemötande Antal träffar och deltagare på idrottsråd/ kulturråd/ barn- och ungdomsråd Resultat av möten i idrottsråd/ kulturråd/ barn- och ungdomsråd Antal gemensamma möten

16 10 för kultur- och idrottsföreningar Antal gemensamma aktiviteter mellan föreningar Antal aktiviteter av SISU och Sörmlandsidrotten och innehåll Antal sponsrade aktiviteter av kommunen Antal bidragsberättigade barn och ungdomar inom föreningslivet Antal erbjudna kulturaktiviteter och deltagare per tätort Antal erbjudna fritidsaktiviteter och deltagare per tätort Antal bidragsberättigade barn och ungdomar inom föreningslivet Utveckla besöksnäringen i hela kommunen genom samarbete mellan aktörer inom turist- och besöksnäringen Förklaring Drivande och lyhörd samarbetspartner för besöksnäringen med god service och bra bemötande som ledord Stödja nätverksbyggande för turism. Antal nätverk/träffar inom turistområdet och resultat av dessa Antal övernattningar - Totalt och för camping, vandrarhem och övriga övernattningsställe n Aktiv samverkan med lokala aktörer inom besöksnäringen

17 11 6.Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling. Förklaring Gnesta kommun har en speciell identitet som kan sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som symboliserar Gnesta. För en sund och långsiktig utveckling är hela samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden, grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra, avgör såväl stadsbildens utseende som invånarnas möjlighet till en god livssituation. Utveckla den tekniska servicen Förklaring God skötsel av vägnät och parker samt en långsiktigt väl fungerande VA- och renhållningsverksamhet. VA-verksamheten står inför stora utmaningar med behov av nya avloppsreningsverk och modernisering av ledningsnät. För det fordras en revidering av strategisk plan från Medborgare och företagare ska uppleva alla verksamheters bemötande är rådgivande och stödjande Resultat från medborgarundersökning om teknisk service Avstämning av strategisk plan för utveckling av VA-verksamheten (avvikelserapportering) Ledningsförnyelse i meter inom VA Längd inventerade ledningssträckor jämfört med det totala avloppsledningsnätet (uttryckt i m alt km) Längd avloppsledningar med duplikatsystem jämfört med det totala avloppsledningsnätet (uttryckt i m alt km) Antal utförda förbättringsåtgärder på reningsverk Tungmetaller io avloppsslam (bly, kadmium, kvicksilver mätt i mg/kg torrsubstans halt Skillnad mellan producerat vatten och debiterbart vatten Debiterbart vatten/intag av vatten i vattenverk Antal breddningar och mängd avlopp Asfaltstoppning i kvm

18 12 Antal meter nyskapad cykelväg i kommunen Antal skyddade cykelparkeringar i kommunen Antal företagsbesök/år på Återvinningsgården Nöjdhet vid enkät till företag Antal uteblivna hämtningar av slam/sopor 7.Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljöoch klimatfrågor. Förklaring Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv förebild för såväl kommuninvånare som för andra kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar och minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Långsiktigt uthållig service som bidrar med miljönytta i samhället Förklaring Välja energi- och miljösmarta lösningar /maskiner/produkter. Sträva efter långsiktigt uthålliga avfallssystem. Minska negativ miljöpåverkan från både kommunala och privata avlopp. Nämndens verksamheter ska på ett systematiskt sätt sträva efter minsta möjliga miljöpåverkan. För detta fordras en intern miljöplan för förvaltningen Mängd producerad fordonsgas från matavfall Mängd producerad fjärrvärme/ fordonsgas från slam Mängd producerad fjärrvärme från flis Total mängd hushållsavfall inklusive producentansvar, ton/my. Deponerat avfall (ton kärlavfall minus det organiska avfallet). Kg restavfall/inv Kg matavfall/inv Kg förpackningar/inv Kg FA/inv Kg grovavfall till deponi/inv Kg elavfall/inv Antal informationstillfällen till abonnenter inom VA och avfall Elförbrukning för respektive verksamhet Avstämning av förvaltningens interna miljöplan Andel miljöklassade personbilar i de

19 13 kommunala förvaltningarna. 8.Kommunens verksamheter Utveckla ett systematiskt ska kännetecknas av kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet och medborgaren i fokus, som är långsiktig hållbar ekonomisk väl förankrat hos hushållning. medarbetarna Förklaring Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ, effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt delta i förbättringsarbetet. Förklaring Verksamheterna ska arbeta strukturerat där målet är ständig förbättring och ordning och reda. I kvalitetsarbetet ska verksamheterna hitta goda exempel att följa från andra kommuner och övriga aktörer i samhället. Kvaliteten i arbetet ska mätas via jämförelser och nyckeltal för andra kommuner. Vi ska se kommunen som en helhet så att man försöker undvika kortsiktiga lösningar som gagnar förvaltningen men fördyra för andra förvaltningar. Kvalitativa och ekonomiska jämförelser Antal förslag och genomförda aktiviteter med anledning av inhämtande av utvärderingsgrupper och synpunktshantering Fungerande system för synpunktshantering Antal förslag till förbättringar som genomförs inom respektive verksamhet 9.Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Förklaring Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledarskap. Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas tillvara på bästa sätt. Förverkliga kommunens värdegrund: Delaktighet-Respekt-Ansvar i Gnesta i vardagen Förklaring Arbetet på enheterna ska genomsyras av delaktighet, det är inte minst viktigt i det strategiska utvecklingsarbetet. Det ska vara roligt att jobba och arbetsplatserna ska genomsyras av gott kamratskap och respekt. Det ska avsättas pengar för fortbildning för att vidmakthålla och höja personalens kompetens. Resultat från arbetsmiljörelaterad medarbetarenkät. Antal utbildningstillfällen/person er i fortbildning Antal APT med minnesanteckningar per verksamhet. Medarbetarsamtal om förbättringsområden (detta kan läggas till i mallen för

20 14 medarbetar/utvecklingssamtal)

21 15 4. Ekonomi Budget (tkr) Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Nämndkostnader KoT administration Bibliotek/Allmänkultur/ Medborgarkontor Fritidsverksamhet Gata/Park/Anl.enhet Summa skattefinansierad verksamhet VA-enheten Renhållningsenheten I kommunfullmäktiges ramar för kultur- och tekniknämnden 2014 ingår följande förutsättningar: (Utökningar med minustecken och minskningar med plustecken.) Uppräkning löner, hyror, köpta tjänster mm -677 Övertagande av Storgatan -200 Drift av Lötbodalsvägen -70 Simhall hyra +600 Omklädningsrum -100 Snöröjning -100 Föreningsbidrag -400 (Flytt Ungdomsgården Chill till BoU (1 858 tkr)är redan korrigerad i tabell ovan för budget 2013 pga att budgeten förändrades från den 1 augusti 2013 enligt beslut i kommunfullmäktige.) Konsekvenserna för respektive verksamhetsområde av förändrade förutsättningar blir följande: Fritidsverksamhet -Simhall hyra (Ingen hyra betalas under ombyggnad mars-december utan inräknas i den totala renoveringskostnaden) 600 -Omklädningsrum (Tillskott i totala driftskostnader) Föreningsbidrag (Budget för kulturprojekt höjs 20 tkr och -400 resterande belopp läggs som pott för både idrott och kultur) -Från 2014 får pensionärsföreningar 30 kr per medlem i bidrag Summa 100 Gata/Park/Anl.enhet Övertagande av Storgatan (Underhåll under fjärde kvartalet 2014) -200 Drift av Lötbodalsvägen (Medel för detta har tidigare saknats i -70

22 16 förvaltningens budget.) Snöröjning (Extra medel från 2014) -100 Summa -370 En viktig förutsättning för fritidsverksamheten 2014 är följande utdrag ur fullmäktiges beslutade Framtidsplan 2014 med flerårsplan : Kompensation till kultur- och tekniknämnden för omställningskostnader i samband med renovering av badhuset får värderas utifrån faktiska extrakostnader i samband med bokslut En ytterligare justering är att 100 tkr under verksamhetsområde KoT administration avsett för drift av omklädningsrum flyttas till verksamhetsområdet fritidsverksamhet från Budgeten inrymmer följande medel för några nyckelposter: Bidrag till idrottsföreningar Bidrag till kultur/intresseföreningar Pott för föreningsbidrag Bidrag till studieförbund Mediainköp på biblioteket Kulturarrangemang/projekt Barmarksunderhåll Snöröjning Omsättning VA-verksamheten Omsättning renhållningsverksamheten Reserv för oplanerade händelser 800 tkr 275 tkr 380 tkr 214 tkr 370 tkr 160 tkr 733 tkr tkr tkr tkr 277 tkr

23 17 Investeringar I detta avsnitt redovisas de investeringar som beslutades i Framtidsplan 2014 med flerårsplan för i kommunfullmäktige den 11 november Nyinvesteringar Gata- park-anläggningsenhet Uppsnyggning Gnesta centrum och övriga tätorter Storgatan Gång- och cykelvägar Medborgarkontor Insatser för att främja turismen: (Ministäll i besökslokaler i kommunen och cyklar) Gnestaprodukter efter konstnärstävling Gnestatävling/ foto App med gps-punkter för turism Fritidsverksamhet Nya sporthallen (inventarier o utrustning) Nytt omklädningsrum (möbler) Thuleparken Spontanidrottsplats Totalt nya investeringar Reinvesteringar för skattekollektivet Medborgarkontor Inventarier, Elektron Informationsställ till bibliotekslokalen -200 Hjärtstartare Ny teknik på informationspunkter Kartor (inklusive tillstånd) Parkeringsskivor Bibliotek och allmänkultur Kompl.av biblioteksdisken (inkl. datakablar) Arena - användarvänlig webb för sökning av böcker Uppsnyggning Strömmen Lånekort Apparat för märkning och lån/återlämning av böcker Ny teknisk utrustning info om böcker på biblioteket Flytta entré till Strömmen Fritidsverksamhet Inventarier badhus efter renovering Skyltning till anläggningar Ubyte av kvicksilverlampor i elljusspår Gym (upprustning och komplettering)

24 18 Gata- park-anläggningsenhet Oljeavskiljare på Hagstumosse -270 Enkelt avhjälpta hinder Trafiknätsanalys Björnlunda, Stjärnhov och Laxne Röjsågar, motorsågar, gräsklippare Snöfräs Gatutraktor Vibroplattor st bilsläp Byte av belysningsarmatur Ångpanna vid upptining av rensningsbrunnar Truck Valsborste Snöplog Parktraktor, plog och sandspridare Frontmonterad sandupptagare Liten lastbil Spakklippare Elverk bärbar Centrifugalpump Svetsaggregat PN-rör Ny beläggning på löparbanor på Skillingavallen Klemmingsbergsbadet (renovering av byggnader) Totalt reinvesteringar exkl. taxekollektivet Reinvesteringar för taxekollektivet VA-enheten (Div.reinv. VA-verk pumpar och automatik) Investeringar i elektronik, el, styrsystem Svetsaggregat PN-rör (Div.reinv. Ledningsnät ventiler och brunnslock) Invest i maskiner, verktyg o utrustning Ledningsnät Vattenverk. Pumpar, ventiler och elektronik Ventiler, brunnar, pumpstationer Gnesta reningsverk (alternativ ledning till Himmerstafjärdsverket) VA ledning Gnesta -Laxne Styr- o övervakningssystem Gnesta vattenverk (utredning, åtgärder mm) Renovering gamla vattentornet VA saneringsplan VA bil fyrhjulsdriven VA Diafragmapump El verk VA-bil UV-ljusfilter Gnesta vattenverk Gnesta reningsverk upprustning

25 Renhållningen Återvinningsstation vid ICA i Gnesta (flyttning) Truck till Återvinningsgården Traktor till Återvinningsgården Skåpbil till Återvinningsgården Totalt reinvesteringar taxekollektivet

26 20 5. Personal Personalstatistik för kultur- och teknikförvaltningen Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Antal anställda därav kvinnor därav män Antal årsarbetare 42,8 39,8 37,6 - därav kvinnor 17,8 16,0 15,5 - därav män 25,1 29,9 28,1 Sjukfrånvaro % 1,81 3,3 2,67 - därav kvinnor 0, därav män 2, Viktiga händelser Badhuset stängs i mars för om- och tillbyggnad om nödvändiga politiska beslut fattas. Beräknad tid för renovering är cirka ett år. Beslut om ny idrottshall väntas under På Skillingavallen fortsätter upprustningen främst med en ny beläggning på löparbanan. Biblioteket och medborgarkontoret slås samman under En turistplan kommer att utarbetas under års jubileum med Konstrundan "Ung scen på turné" ett samarbetsprojekt med 4 kommuner- Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa Regler för föreningsbidrag kommer att revideras Om uppgörelse kommer till stånd med Trafikverket kommer Storgatan att tas över av kommunen och rustas upp. Inom vatten- och avloppsverksamheten pågår stora förbättringsprojekt, bl a ny avloppslösning i Laxne och upprustning av Gnesta reningsverk. En satsning görs med att bygga nya trygga och säkra gång- och cykelbanor i kommunen. Dels för att knyta samman befintliga banor, men också som ett led i arbetet med att främja folkhälsan. Ny lokal för tekniska enheten beräknas stå klar under Lokalen ska bl a ersätta den undermåliga lokal där kundtjänst m fl idag sitter. Kommunens renhållningsordning kommer att revideras Arbetet med att åtgärda brister i arbetsmiljön vid slamtömning kommer att ta fart under 2014 och pågå under flera år.

27 21 7. Internkontrollplan En ny policy för internkontroll och en plan för intern kontroll beslutades av kommunstyrelsen i under I planen för intern kontroll pekades fyra kommunövergripande fokusområden ut: 1. Förhindra och förebygga givande och tagande av mutor samt jäv 2. Tydlig och förankrad krishantering 3. Säkerställa en god kompetensförsörjning 4. Säkerställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs Tidplan 2013 och fortsättningsvis Nämnd behandlar utvärdering av internkontrollplan senast under februari månad Kommunstyrelsen följer upp internkontrollplanen i samband med bokslutet och ser över kommunövergripande väsentlighets- och riskanalys under mars månad. Nämnd utför väsentlighets- och riskanalys och antar internkontrollplan under april månad Kultur- och tekniknämndens s internkontrollplan som beslutades i juni 2013 bifogas i bilaga.

28 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KOT Kultur- och tekniknämnden Uppdatering av regler för föreningsbidrag Förslag till beslut i kultur- och tekniknämnden 1. Uppdatering i dokumentet Regler för föreningsbidrag Ärendebeskrivning I september 2012 fick kultur- och teknikförvaltningen i uppdrag att se över Regler och riktlinjer för föreningsstöd. Kultur- och teknikförvaltningen har på nämndsammanträden under hösten informerat om den pågående översynen. I december 2012 beslutades om en senareläggning om återrapportering till nämnden. Utredningen av föreningsstöd visade sig vara ett stort och komplicerat arbete som kräver stora resurser från tjänstemännen i förvaltningen och omfattande dialog med förtroendevalda och föreningar. Arbete kommer att ske i två steg. Det finns övergripande frågor och viktiga ställningstaganden att förankra bland förtroendevalda och föreningar men samtidigt behov av en snabbare uppdatering av vissa delar så att reglerna blir förtydligade och visar aktuella förutsättningar (steg 1). Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är viktigt att en uppdatering görs med aktuella förutsättningar och några redaktionella ändringar (t ex att ordet handikappad ersätts med person med funktionsnedsättning). Följande förändringar föreslås i steg 1: - Ändrat datum för inlämning av ansökningar om aktivitetsbidrag för idrottsföreningar eftersom Riksidrottsförbundet ändrar sina datum för LOK-stödet från Ett förtydligande under Lokalbidrag, att föreningar inte kan söka detta bidrag om redan får subventionerad lokalhyra. Kulturprojekt är nytt och, det finns i budgeten sedan tre år tillbaka. Det används i praktiken men saknats som bidragsinformation i dokumentet. Policy för Gnesta föreningsliv tas bort då den inte är aktuell längre. Sista datumet för föreningsaktivitet var våren 2013.

29 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) Tydliggöra med rubriker Idrottsföreningar och Kultur och intresseföreningar i texten Skillnaden mellan idrottsföreningar och kultur- och intresseföreningar har förtydligats eftersom det uppstår svårigheter för föreningar om vad man kan söka. I bilagan Uppdatering av regler för föreningsbidrag är förslag till ändringar markerade med fet/kursiv text. Dessutom bifogas tre olika dokument som nu omarbetats till ett dokument ( Uppdatering av regler för föreningsbidrag )och är de bidragsregler, riktlinjer, viktiga datum och policyn som för närvarande ligger till grund för föreningsbidrag. I bifogad bilaga, Översyn av bidrag inom kultur och fritid finns en utredning om kommunens nuvarande bidragssystem där man utifrån en problembeskrivning anger några tänkbara förändringar. Detta bildar utgångspunkt för mer omfattande förslag för att förenkla och förtydliga reglerna under nästa år steg 2. Bilagor 1. Uppdatering av regler för föreringsbidrag 2. Utredningen Översyn av bidrag inom Kultur och fritid 3. Tre gällande dokument samlat i ett angående föreningsbidrag, policy, datum och regler Bengt Klintbo Förvaltningschef Malin Broquist Fritidssamordnare

30 Översyn av bidrag inom Kultur och Fritid Kultur och teknikförvaltningen har fått nämndens uppdrag att se över Regler och riktlinjer för föreningsstöd till kultur och idrottsföreningar i Gnesta kommun. Denna utredning ligger som grund för förvaltningen förslag till fortsatt arbete. Sammanfattning Kommunens bidrag till det lokala föreningslivet är en fråga som engagerar många, både inom föreningslivet och inom politiken. Man vill ha logiska och lättförståeliga system som samtidigt är rättvisa och flexibla. Tjänstemannasidan vill gärna ha givna spelregler och en ekonomisk bild som är lätt att förutse, är lätt att budgeterad. Verkligheten ter sig dock inte riktigt så utan är betydligt mer komplicerad och svårhanterlig. Till att börja med är det en stor skillnad mellan kultur och fritid, både vad gäller målgrupp, stödformer, åldersmålgrupper och kön. Premisserna skiljer sig också mycket mellan olika föreningar, t ex är det en stor skillnad mellan Stjärnhovs idrottsklubb som har en egen anläggning och som engagerar sig i flera olika idrotter, jämfört med Gnesta tennisklubb som håller på med en idrott i kommunägd lokal. På samma sätt är det olika förutsättningar för ARTlab på Bryggeriholmen och Björnlunda hembygdsförening. I denna utredning har kommunens reglemente och arbetssätt analyserats, jämförts med andra kommuners lösningar och ställts mot den relativt komplexa verklighet som vi bitvis ställs inför. Den har även tagit fasta på åsikter som kommit fram från framförallt idrottsföreningar samt ansvariga tjänstemän. Det finns flera svårigheter och problem med nuvarande bidragssystem, vissa ligger på en rent administrativ nivå och är relativt lätta att åtgärda medan andra kräver en fördjupad diskussion och principiella beslut på en politisk nivå. Exempel på det sistnämnda är hur man på bästa sätt ska hantera stora, oförutsedda bidragsansökningar som bl a inkommit från ArtLab och GIK. Det finns också anledning att fördjupa sig i resonemangen kring hur vi på bästa sätt t ex lägger upp föreningsstödet till de föreninar som har egna anläggningar, driver kommunala anläggningar och hyr av externa hyresvärdar. Vissa förbättringar kan göras omgående, t ex att åtgärda direkta felaktigheter i nuvarande dokument. Man skulle också kunna göra relativt enkla förändringar, t ex borttagande av vissa bidrag och förändrade inlämningstider. Det kan dock vara vanskligt att göra förändringar i flera steg då en djupare diskussion kring de svårare frågorna kan få oförutsedda konsekvenser i andra delar av bidragsreglementet. Det är därför förvaltningens slutsats att man, med denna utredning som grund, bör fördjupa och bredda diskussionerna kring vårt sätt att hantera föreningsbidrag och att ett enhetligt förslag skrivs fram till fullmäktige under Förbättringsåtgärder för de administrativa delarna, dvs hur vi kommunicerar med föreningarna,

31 administrerar ansökningar etc, har påbörjats vartefter briser framkommit. Arbetssätt Kommunala bidrag till kultur- och fritidsföreningar kan se ut på olika sätt i olika kommuner då det ligger inom ramen för det kommunala självbestämmandet. För att få en så bred bas som möjligt att stå på så har ett flertal kommuners bidragssystem undersökts. Det har skett via möten, telefonsamtal och studier på webben. Involverade kommuner har bl a varit Trosa, Oxelösund, Katrineholm, Nyköping, Eskilstuna, Lidköping, Skövde, Söderköping, Södertälje och Salem. Utöver det har även kontakt tagits med revisionsfirman PWC för att diskutera de ekonomiska systemens rättvisa och beslutens spårbarhet vid en revision. Möten har hållits med föreningar inom fritidssektorn, för att få med deras syn på bidragssystemet. På tjänstemannasidan är det förvaltningsstrategen, fritidssamordnaren och kultursamordnaren som arbetat med underlaget. Avstämningsgrupp har varit förvaltningsledningen och KoTs presidium. Information på KoT-nämnden har skett efter resans gång vid tre tillfällen; vid april-, juni- och septembernämnden Något om föreningsbidrag Kultur- och fritid är en frivillig verksamhet och kommunen har mycket stor frihet i att själv utforma regler och villkor för hur föreningar inom detta område ska stödjas. Det finns några viktiga områden där kommunallagen är styrande vilket gäller för t ex lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. Den förstnämnda handlar om att allt vad en kommun gör ska vara riktat mot den egna kommunen och dess invånare. Likställighetsprincipen tar upp frågan om att kommunen måste behandla sina medborgare lika i sina verksamheter om det inte finns sakliga skäl för något annat. Inom bidragsområdet innebär det att alla bidragsansökningar ska hanteras utifrån de normer som beslutat regelsystem anger. Kommunallagen ger således kommunen stora möjligheter att satsa på olika lösningar för föreningsstödet. Kommunen har t ex rätt att prioritera olika grupper vad gäller kontantstödet som t ex flickor framför pojkar, äldre ungdomar framför mellanstadieåldrar så länge dessa prioriteringar tillämpas för alla föreningar som söker bidraget (i enlighet med det regler som beslutats i KF). Detta innebär också att kommunen har rätt att differentiera kontantbidragen till olika föreningskategorier. Även när det gäller taxor och avgifter har kommunen en stor handlingsfrihet. Fria lokaler eller inte är ett ensidigt kommunalt beslut liksom differentierade taxor för olika målgrupper. Man kan också ha olika avgifter för olika typer av lokaler.

32 Skillnader mellan kultur och fritid Kultur- och fritidsområdet är väldigt mångfacetterat vilket också traditionellt avspeglar sig i bidragsreglementet. Det finns några tydliga skillnader mellan de bägge områdena som kan vara värda att ta i beaktan när man ser över bidragssystemet. Olika målgrupper För föreningar inom kulturområdet är allmänheten generellt den största målgruppen. Inom fritid är det oftast de egna medlemmarna som är målgruppen. Gnesta kommun utgör inget undantag. Inom fritidsektorn är det idrottsföreningarna som står för den absolut övervägande delen bidragsansökningar och de vänder sig nästan uteslutande till sina egna medlemmar. Det mesta som händer inom kultursektorn i Gnesta är olika typer av arrangemang och utställningar vilka är riktade mot allmänheten. Olika stödformer Kulturföreningar får oftast stöd utifrån specifika arrangemang medan fritidsföreningarna framförallt har förutbestämda bidrag som bygger på antal aktiva och olika typer av lokaler. Inom fritidssektorn utgör lokalsubventioner en stor del av bidraget vilket inte är fallet inom kultursektorn. Gnesta är en typkommun för detta förhållande. Idrottsföreningarna får förutbestämda bidrag utifrån antal utövare, samankomster etc. Föreningar med lokaler/anläggningar får ett fast bidrag för lokaltypen vilket t ex styrs av om det är en eller flera fotbollsplaner, om det är klubbstuga och om det ligger ett kommunalt bad inomom rådet. En stor del utgörs av lokalsubventioner där föreningarna får rabatterade hyror i kommunala lokaler. I normalfallet är därför bidrag till idrottsföreningar ganska förutsägbara och lättbudgeterade. Det som försvårar i Gnesta är att det finns flera större föreningar som är beroende av extern hyresvärd. Dyra hyror belastar kommunen i form av ansökningar om lokalbidrag. Även på kultursidan har det under de senaste åren blivit svårare att förutse bidragsansökningarnas omfattning bl a då ArtLabs etablering i Gnesta 2010/2011 inneburit fler och större kulturaktiviteter knutna till Bryggeriholmen och med dem sammankopplade bidragsansökningar. ArtLab har även sökt bidrag från andra huvudmän vilka har krävt kommunalt stöd för att de ska behandla ansökningarna. Olika åldersmålgrupper Kulturföreningar vänder sig i stor utsträckning till vuxna medan föreningar inom fritidssektorn framförallt vänder sig till åldrar under 20 år. I Gnesta kommun har vi en tydligt politisk vilja att vi ska främja förutsättningarna för barn och ungdomar. Inom fritid är de prioriterade åldersgrupperna 4-20 år. På kultursidan har barn- och ungdomsperspektivet inte riktigt slagit igenom då det lokala kulturlivet inte har den inriktningen, även om det såklart finns undantag t ex i Teater Skaka. Man får dock inte glömma bort att en hel

33 del barn- och ungdomsinriktade kulturverksamhet sker i kommunal regi, t ex inom Kulturskolan. Kön Resultat från nationella undersökningar inom kultur och fritidssektorn visar på att det är fler unga tjejer än killar som är verksamma inom kultursektorn (teater, dans, kör etc) medan det omvända råder för fritidssidan (fotboll, ishockey, innebandy etc). I Gnesta kommun har vi under senare år haft fokus på genusfrågan inom ramen för kommunens jämställdhetsprojekt, inte minst vad gäller barn och ungdomar. Det är tyvärr svårt att få fram genusrelaterad bidragsstatistik med det systemet som Gnesta har men att det är betydligt fler pojkar än flickor som är aktiva inom ramen för det idrottsrelaterade bidragssystemet är tydligt, bl a om man ser till antal pojk- respektive flicklag. Det som kan tala för att vi kan se en ökning av flickor framöver är att vi idag har damlag både inom fotboll, innebandy och handboll. Under 2013 har även GARK åter etablerat sig i kommunen vilket också ökar andelen föreningsaktiva flickor. Många flickor/kvinnor är aktiva inom områden som inte traditionellt är föreningsinriktade, t ex löpning, gym och dans. Strategisk styrning Inom ramen för den kommunala verksamheten finns ett flertal styrinstrument för att främja föreningsarbete som harmoniserar med de politiska mål som satts upp. Exempel på sådana verktyg följer nedan. Investeringar Valet av lokaler och anläggningar som kommunen väljer att bygga, samt vart de byggs, kan påverkar t ex om satsningen vänder sig främst till pojkar eller flickor, landsbygd eller tätort, stärka redan starka sidor eller satsa på nya. I Gnesta kommun har de stora hallinvesteringarna hamnat i centralorten och det är även där man diskuterar att genomföra framtida satsningar. I övriga orter finns skolans gymnastiksal att tillgå plus att det i Stjärnhov och Björnlunda finns föreningsskötta fotbollsanläggningar. I Björnlunda finns nu även en spontanidrottsanläggning. En ny idrottshall i Gnesta med inriktning på innebandy diskuteras och det berör kanske den idrott som är mest könsneutral. Kontantbidrag Även kontantstödet kan utformas för att stimulera och prioritera verksamhet för olika åldrar, olika geografiska områden eller skapa bättre förutsättningar för integration. I Gnesta har kontantbidraget använts för att stötta åldersgruppen 4-20 år, vilket är ett bredare spann än riksidrottsförbundets åldersgränser 7-20 år. Man har även begärt att ansökande föreningar på idrottssidan ska redogöra för hur de jobbar förebyggande med bl a mobbing, jämställdhet och droger.

34 Taxor och avgifter Via skilda avgiftssystem kan åldersgrupper, säsongsanpassade verksamheter eller arrangemangsvillkor påverkas. I Gnesta är avgifterna anpassade för att det ska vara betydligt billigare för barn att idrotta jämfört med vuxna. Tid och plats i anläggningar Den kraftfullaste påverkan har sannolikt kommunen utifrån hur man väljer att styra vem som har tillgång till lokal/anläggning när. Genom ett aktivt ställningstagande kan kommunen påverka allt från tidig specialisering till jämställdhet. I Gnesta kommun har man försökt styra så att framförallt yngre åldrar får anpassade, tidiga tider. Att dela upp halltider mellan olika idrotter och åldrar är en svår uppgift och har lett till missnöje då tiderna inte räcker till, ett problem som Gnesta delar med de flesta andra kommuner i landet. För att skapa ett bättre samförstånd har förvaltningen valt att låta klubbarna själva, så långt det är möjligt, komma överens om halltidsfördelningen. Politisk värdestyrning av föreningslivet Det finns två olika skolor vad gäller politiskt inblandning i det lokala föreningslivet. Den ena hävdar att föreningslivet i sig är så viktigt att kommunen bara ska se till att föreningarna får det ekonomiska bidrag de behöver för att kunna vara verksamma och skapa förutsättningar för ett rikt kultur- och fritidsliv. Den andra menar att föreningslivet är en så viktig del i samhället så att ett politiskt avtryck i föreningslivet är önskvärt. Det finns kommuner som har jobbat med att politiskt värdera olika verksamheter genom ett poängsystem som resulterar i olika stödnivåer. Till exempel kan en boxningsträning anses mer angelägen och få högre kostnadsstöd än en fotbollsträning eller en musikaktivitet värderas högre än en innebandyträning. Erfarenheter har visat att systemet är svårgenomförbart och innebär för mycket inblandning i föreningslivets arbete. En annan, och mer vanlig variant, är att punktvis premiera politiskt önskvärda åtgärder. I Gnesta kommun är det den sistnämnda varianten som varit rådande. Bland annat har man ställt krav på bidragssökande föreningar att presentera antimobbingsplaner, arbete mot droger, arbete mot främlingsfientlighet och jämställdhetsarbete. Däremot så har man inte styrt kontanbidragets storlek utifrån dessa frågor.

35 Olika stödformer Lokalsubventioner Om man backar till 1970-talet fanns det knappt lokalsubventioner i Sveriges kommuner eftersom de absolut flesta hade fria lokaler (sk 0-taxa) för föreningslivets barn- och ungdomsverksamheter. År 2010 var det ett 50-tal kommuner som fortfarande satsade på fria lokaler medan de övriga har gått ifrån det och infört hyror och avgifter som man istället subventionerar. Övergången kommer sig bl a av att de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna blev tuffare under -90 talet. Många anser också att det var nödvändigt att skapa ett värde för halltider då föreningarna tenderade att överboka gratislokaler. En utmaning för kommunerna är att medvetandegöra föreningarna på det stora bidrag som faktiskt hallsubventioner innebär. I Gnesta kommun får föreningarna betala en reducerad hallavgift, en subvention som 2012 uppgick till ca kr vilket motsvarar ca 30% av den egentliga kostnaden. En subvention som i dagsläget inte är beräknad är fotbollsklubbarnas användning av anläggningen på Hagstumosse och Skillingavallen. Dessa två anläggningar äger kommunen och subventionen innefattar både avskrivning, personella och maskinella resurser. Normstyrt bidrag Bidraget är ett kontantbidrag som utgår från den verksamhetsvolym som föreningen redovisar. Det kan t ex handla om antal aktiva, antal träffar och antal utbildningstillfällen. En nackdel med ett normerat stödsystem är att man framförallt mäter kvantitativa volymer medan de kvalitativa värdena är svårare att väga in. Denna typ av stödsystem är framförallt anpassad för idrottslivet. I Gnesta har vi idag normstyrda bidrag uteslutande riktade mot idrottslivet. Förutom bidrag för antal aktiva etc så ingår även skötsel och drift av olika anläggningar, t ex Dammhagen i Stjärnhov och Björnlunda idrottsplats. För de sistnämnda kan föreningarna söka bidrag utifrån redan bestämda ramar, en gräsplan genererar x antal kr, skötsel av ett eljusspår x antal kr osv. Förhandlat bidrag Dessa bidrag föregås av en förhandling mellan förening samt tjänstemän och politiker. De kommuner som jobbar på detta sätt brukar se mer till det kvalitativa än det kvantitativa. Stödet betalas ut i förskott inför kommande verksamhet vilket skiljer det från normstyrda bidrag som betalas ut i efterhand efter redovisade aktiviteter. Fördelen med systemet kan vara att kommunen får en bättre och närmare dialog med föreningarna medan nackdelen har visat sig vara svårigheter för kommunerna att analysera verksamheten utifrån ålder och kön då ingen sådan inrapportering sker. Man har inte heller kunna se hur stor andel av föreningarnas egna lokal- och anläggningskostnader som täcks av det kommunala bidraget eftersom det ingår i det totala kontantstödsbeloppet. I Gnesta kommun har förhandlat bidrag varit regel för kultursektorn men det går även att hitta på idrottssidan. Anläggningsbidragen för ytterföreningarna SIK, BIF och Gåsinge har av tradition varit förhandlade och fördelade utifrån en behovsvärdering. Vissa föreningars hyreskostnader har

36 också varit föremål för förhandling då de varit så pass höga och omständigheterna så pass komplexa, det gäller inte minst för Gnesta Ishockey Klubb. På kultursidan har ArtLabs etablering på Bryggeriholmen genererat fler och större bidragsansökningar än tidigare år och även inneburit mer omfattande förhandlingar. Stöd till grupper utanför traditionellt föreningsliv Föreningslivet är fortfarande starkt i landet men något som tar allt större utrymme är de aktiviteter som sker utanför ramen av traditionellt föreningsliv. Kommunernas bidragssystem bygger mycket på att motparten är en förening med styrelse, föreningsparagrafer och annat som hör föreningslivet till. I många kommuner diskuteras nu möjligheterna att kunna stötta aktiviteter som ligger utanför detta regelsystem, det kan handla om tillgång till kommunens lokaler och möjligheter att söka bidrag på nya sätt. Då kan t ex barn och ungdomar som inte vill bli medelemmar i en förening utöva fritidsintressen med stöttning av kommunen. I Piteå kommun var man banbrytande med sitt Pengar i påse-projekt som riktade sig till ungdomar utanför det traditionella föreningslivet och där målet var att de skulle kunna söka på pengar från kommunen för mindre aktiviteter och där hanteringstiden för bidragen var kort. I Gnesta kommun har vi inte haft en avsatt budget för att kunna hantera denna typ av ansökningar. Däremot så har sporadiska ansökningar beviljats till enskilda aktiviteter på kort varsel, både inom kultur- fritidssektorn. Kommunen har också vid tillfällen sponsrat aktiviteter med reducerad lokalhyra i kommunens lokaler. Gnesta kommun har även, tillsammans med det lokala föreningslivet, arbetat för att främja aktiviteter som ligger utanför det föreningsorganiserade genom byggnationen av spontanidrottsanläggningen i Björnlunda och utegymmet i Stjärnhov. För 2014 planeras även ett utegym i Gnesta tätort.

37 Bidrag i Gnesta kommun 2012 Kultur och tekniknämnden behandlar ett stort antal bidragsansökningar från vitt skilda områden. Av tradition brukar dessa samlas ihop under benämningen Bidrag för Kultur och fritid. Bakom detta begrepp finns flera olika kategorier, se nedan. Kategori 1-2 gäller Fritidsbidrag och 3-6 Kulturbidrag. Kategori 7 ligger separerad från övriga med egen budget. En detaljerad bidragslista finns i bilaga Idrottsföreningar 2. Friluftsföreningar 3. Kulturföreningar 4. Hembygdsföreningar 5. Sociala föreningar/intresseföreningar 6. Samlingslokaler 7. Studieförbund Idrottsföreningar Hit hör allt ifrån GIK till Smedsta gymnastikförening, sammanlagt ca 20 olika föreningar. De flesta föreningar är specialiserade på en sport, t ex fotboll eller handboll men det finns föreningar som spänner över många olika idrotter som t ex Stjärnhovs Idrottsklubb. Under 2012 betalades det ut ca kr i kontantbidrag till dessa föreningar fördelat på; drift-, anläggnings-, invetserings-, lokal-, start-, grund-, aktivitets- och ledarutbildningsbidrag. De stora posterna var driftbidrag kr, anläggningsbidrag kr samt aktivitetsbidrag kr. En stor post för kommunen är subventionerade hyror i kommunens hallar (lokaler som Kultur och teknikförvaltningen hyr av Gnesta Förvaltning AB). Under 2012 subventionerade kommunen föreningarna med ca kr (kostnaden var ca kr och intäkterna stannade vid kr, extern uthyrning medräknad). Friluftsföreningar Som friluftsförening räknas föreningar som i klassisk mening inte kan ses som en idrottsförening, hit hör Friluftsfrämjandet och Scouterna i Gnesta kommun. Hit skulle man även kunna räkna föreningar som t ex SNF med tanke på att en del av deras verksamhet i kommunen är friluftsinrikta med t ex paddlingsexpeditioner och andra naturupplevelseinriktade aktiviteter. I detta dokument redovisas de dock under Intresseföreningar. Under 2012 fick Scouterna och Friluftsfrämjandet ca kr i bidrag, där merparten gick till Scouterna i driftbidrag för scoutstugan.

38 Kulturföreningar Inom denna kategori hittar vi både föreningar som har lokal och driver verksamhet året runt samt enskilda projektsatsningar. Till den förstnämnda räknas t ex Atelje 42 i Stjärnhov och till den andra t ex Bellmansspelet. Den största aktören, som också får mest bidrag av kommunen, är ArtLab på Bryggeriholmen i Gnesta. Under 2012 fick 12 föreningar dela på ca kr fördelat på föreningsbidrag, driftbidrag samt bidrag för kulturprojekt. Hembygdsföreningar Hembygdsföreningar finns bl a representerade i Stjärnhov, Gryt, Björnlunda och Gnesta. Hit har även Stjärnhovs byalag och Nätverket Åkers Bergslag räknats då de agerar för en levande hembygd fick fem föreningar dela på knappt kr i föreningsbidrag. Sociala föreningar/intresseföreningar Denna gruppering/benämning är inte vedertagen men lämpar sig bra i detta sammanhang. Här har vi samlat Gnesta-Daga SPF, BRIS, föreningen Vi som förlorat barn, Hörselskadades förening samt SNF. En mångfasetterad grupp som tillsammans delade på ca kr år Samlingslokaler I vissa kommuner finns det en speciell bidragskategori som riktar sig till samlingslokaler runt om i kommunerna. I Gnesta har vi inte någon sådan kategori men Föreningen Laxnegården fick dock kr i bidrag från kommunen år Studieförbunden Här hittar vi åtta bildningsrelaterade organisationer som delat på ca kr. Till dessa hör bl a ABF, Vuxenskolan och Studiefrämjandet.

39 Problembild Nedan presenteras de olika delar av bidragssystemet som, på ett eller annat sätt, kan utvecklas och förändras till det bättre. Vissa delar är generella och gäller både för idrotts-/fritidsföreningar och kulturföreningar medan andra gäller den ena eller andra kategorin då deras förutsättningar skiljer sig åt. Styrdokumentet Regler och riktlinjer för föreningsstöd består i dag av en blandning av regler, riktlinjer och policys och följer därmed inte Gnesta kommuns policy för hur styrdokument ska skrivas och antas. Det är även viktigt att det finns en text som trycker på jävsproblematiken, inte minst i en liten kommun som Gnesta. Delegationsordningen måste även anpassas till nuvarande organisation. Det är även viktigt att få med i dokumentet att storleken på bidragen inte är lika år från år, utan påverkas av tilldelad rambudget. Ett problem i sig i detta arbete är att det i Gnesta kommun saknas politika styrdokument för kultur- och fritidssektorn. Fritid För dessa föreningar har följande problem noterats, både från tjänstemannaorganisationen och från föreningslivet. Huvudparten gäller idrottsföreningar. För många bidragskategorier gör ansökningsförfarandet krångligt Olika inlämningstider för bidrag försvårar Bidrag för skötsel av anläggningar är inte förutsägbara Med nuvarande system får förvaltningen inte fram genusstatistik Kommunens bidrag via hallsubvention framgår inte Systemet upplevs av vissa som orättvist Spelreglerna för användningen av konstgräset/nya omklädningsrummen på Hagstumosse måste klargöras Hyresbidrag till föreningar som hyr av extern hyresvärd är svåra att förutse Politiska inriktningsbeslut har svårt att slå igenom Kultur För bidragsprocessen som samlats under Kultur har följande problem noterats. Behov av att se över interna rutiner/administration Det finns inget bra ansökningssystem/administrativt verktyg Behov av att strukturera de olika bidragskategorierna Den som låter mest får mest i bidrag Otydliga kriterier för bidragsgivande

40 Svårförutsägbart bidragsår Politiska inriktningsbeslut har svårt att slå igenom Ojämnvikt mellan olika aktörer stora och små föreningar Vissa idrottsbidrag bör vara möjliga att söka även för kulturföreningar Vad tycker referensgruppen Utöver vad som framkommit i den dagliga kontakten med kommunens föreningar har även en referensgrupp från idrottslivet träffats. Deltagare från Smedsta gymnaster, Scouterna, SIK, IFK samt Gnesta vrakdykare har under mötet fört fram nedanstående tankar/önskemål: Bidragsgränsen får gärna vara lägre än 4 år Kommunen ska trycka på folkhälsan Man ska inte få bidrag om man inte har några kostnader Kommunen bör premiera gruppaktiviteter Alla föreningshus bör få anläggningsbidrag Kommunen bör ge mer bidrag till aktiviteter som inte är tävlingsinriktade Ta bort startbidrag Det är viktigt att ledarutbildningsbidraget blir kvar Slopa närvaroplikten för styrelsen vid SISU-möten Kommunen bör ställa krav på föreningarna när det gäller policys etc Kommunen bör ha tydligare framtidsvisioner Möjliga åtgärder Utifrån ovan beskrivna problembild finns det ett flertal möjliga förbättringsåtgärder, vissa är enkla medan andra är svårare och behöver en stark förankring. Fritid Normstyrt bidrag eller förhandlat? När det gäller kontantbidrag till föreningar så finns det, som sagt, två olika huvudspår; reglerade-/normstyrda bidrag och förhandlade bidrag. Många av de kommuner som bara har förhandlade bidrag har tagit bort t ex aktivitetsstödet, däribland Nyköpings kommun. I bilaga 2 redovisas för och nackdelar med respektive system. I Gnesta kommun har vi idag ett mellanting, dvs både normstyrda- och förhandlade bidrag. De normstyrda bidragen är bra att arbeta vidare med eftersom de är mer förutsägbara budgetmässigt samt att den slimmade tjänstemannaorganisationen skulle få svårt att hinna med att hantera enbart förhandlade bidrag. Aktivitetsbidraget är också viktigt att behålla för att få ett bra statistiskt

41 underlag. Det finns dock en problematik med att ha förutbestämda bidrag för föreningar med egna anläggningar eller föreningar som sköter kommunens (t ex eljusspår). Om en viss skötsel eller fastighet genererar X antal kr, hur gör man vid en verksamhetsutökning (nya föreningar som söker bidrag) om det inte finns möjlighet att justera budgeten? Risken är att föreningar får mindre pengar fast de enligt vårt reglemente har rätt till mer. Förhandlade bidrag ger utrymme för en mer dynamisk utveckling av föreningslivet och ger ett större utrymme för nya föreningar att vara med att dela på bidragsbudgeten. Ett första, enkelt steg, är att sätta ett tak för hur mycket pengar en viss anläggning kan genererar. Det öppnar upp för ett visst förhandlingsutrymme. Förhandlade bidrag har bl a en stor fördel då de ger en större närhet mellan kommunen och ansökande förening och det blir lättare för kommunen och föreningen att i den dialogen skapa förutsättningar för utvecklad verksamhet, få genomslag för politiska prioriteringar etc. Vid användning av normstyrda bidrag bör kommunen därför ställa tydligare krav på redovisning av föreningarnas arbete inom olika frågor, t ex genusarbete. Förändrade bidragskategorier Antalet kontantbidrag har upplevts som ett problem både av föreningarna och av tjänstemännen. Problemet förstärks av att det är olika inlämningstid för olika bidrag. Antalet bidrag kan dras ned, målgrupperna förtydligas och inlämningstider harmonieras utan att det skulle bli negativa konsekvenser för föreningarna. Innan man gör något åt detta bör dock frågan kring de förutbestämda Driftbidrag till föreningsskötta idrotts- och fritidsanläggningar samt Anläggningsbidragen belysas mer (se ovan). Uppdatering av Regler Själva dokumentet behöver uppdateras så att terminologin inte blandas. Dessutom måste delegationsordningen och organisationsstrukturen anpassas efter nuvarande. Vidare bör det vara tydligt att bidragens storlek är beroende av nämndens tilldelade budget år från år. Kultur För kultursektorn kan utredningen inte påvisa tydligt olika modeller för hur bidragen fördelas, här är det regel att man förhandlar vid varje enskilt tillfälle. Utifrån Gnesta kommuns perspektiv finns det dock några framgångsfaktorer. Administrativa förbättringar De råder en viss skillnad på förutsättningar mellan kultur och fritid vad gäller tjänstemännens administrativa arbete. På kultursidan har man under de senaste åren haft betydligt sämre kontinuitet inom personalgruppen som arbetat med föreningsbidragen. Här har även olika personer, av tradition, haft olika ansvarsomården vad gäller bidragen vilket gjort det svårt att ha en samlad strategi i arbetet. Det administrativa förbättringsarbetet har redan påbörjats och involverar bl a: Tydliggörande av bidragsystemet genom att bl a förenkla och förtydliga

42 bidragsförutsättningar Anskaffande av administrativt verktyg, FRI, som redan används inom lokalbokning. Genom detta verktyg kan man bl a administrera ansökningarna. Utseende av 1-2 personer som hanterar bidragsansökningarna och processen för godkännande Tydlig och regelbunden kommunikation med föreningslivet Budgetförändringar Då det är svårare att förutse bidragsbehovet över året inom kultursektorn skulle man kunna införa en tvådelad årsbudget; en vårbudget och en höstbudget. På så sätt behöver man inte råka ut för att pengarna är slut då eventuella ansökningar för höstaktiviteter kommer in. En bidragskategori som diskuteras mycket i Sveriges kommuner är pengar till barn- och ungdomar (eller aktiviteter som riktar sig till barn- och ungdomar) där aktiviteten inte är föreningsrelaterad. Piteå var först ut i att mynta begreppet för detta bidrag Pengar i påse. Ett dylikt bidrag i Gnesta kommun skulle kunna inspirera till fler kulturrelaterade ungdomsaktiviteter. Förändrade bidragskategorier Det finns en diskussion om rättvisan mellan bidragssystemen för fritid respektive kultur, bland annat gällande de olika bidragskategorierna. Ett sätt att hantera det är att skapa vissa gemensamma bidragskategorier för sektorerna. Till exempel kan man ge kulturföreningarna möjlighet att söka Startbidrag och Utbildningsbidrag på samma premisser som fritidsföreningarna. För att komma vidare i denna fråga måste dock en ekonomisk analys göras av vad en eventuell förändring skulle innebära för kulturbudgeten. Lokalsubventioner Att idrottsföreningar får subventionerad lokalhyra i kommunens lokaler är normen i Gnesta. För kulturföreningar finns däremot inget beslutat eller skrivet kring detta varför möjligheten vore intressant att titta vidare på. Subventionering har förekommit men då mer av en speciell förfrågan eller tillfällighet. Frågor av principiell betydelse Under arbetets gång har det framkommit frågeställningar som är principiellt viktiga att hantera i det fortsatta arbetet med föreningsbidragen. Hur ska KoT hantera stora, strategiskt viktiga ansökningar? Under senare år har kultur- och tekniknämnden fått hantera ansökningar som i sammanhanget rört sig om betydande summor. Det gäller t ex ansökningar från GIK där man behövt täckning för ökade hyreskostnader och ArtLab som gällt ansökningar i samband med etablering och utveckling av verksamheten. Det har inte varit möjligt att hantera dessa ansökningar inom ordinarie bidragssystem då det saknats budgeterade medel. Ett resultat av detta är att det finns

43 föreningar som inte tycker att bidragssystemet är rättvist. Ett sätt att hantera detta är att man lägger ett tak för ansökningar kopplade till Kultur- och tekniknämndens bidragsreglemente och låter en annan instans, t ex kommunstyrelsen, hantera ansökningar som går utöver detta och som kan betraktas stärka varumärket Gnesta kommun. På så sätt skulle Kultur- och tekniknämnden ha ett bidragssystem som var mer rättvist och förutsägbart. Ska KoT hantera alla bidrag? Kultur- och tekniknämnden hanterar idag bidragsansökningar inom vitt skilda områden. Förutom de klassiska bidragsföreningarna inom idrott och kultur, återfinns bidragsansökningar från den sociala sfären (t ex BRIS, och Vi som förlorat barn), miljösfären (SNF) och utbildningssfären (de olika studieförbunden, vuxenskolan mfl). Det krävs mycket av en liten organisation att bedöma så vitt skilda ämnesområden. Det finns kommuner, t ex Katrineholm, där ansvaret och budget är fördelat på Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Miljönämnden samt den nämnd som hanterar kultur- och idrotts-/fritidsfrågor. Ett annat sätt att skapa en större trygghet och kvalitetssäkring i bidragshanteringen är att Kultur- och teknikförvaltningen, under bidragsprocessen för diskussioner med ovan nämnda förvaltningar. Vilket åldersspann ska premieras? För att kunna få bidrag inom fritidssektorn ställer kommunen idag som krav att föreningen måste ha minst 10 medlemmar i åldrarna 4 år 20 år. För kultursektorn ställs inte detta krav. Gnesta kommun har här valt en lägre ålder än Riksidrottsförbundet vars spann ligger mellan 7 20 år. Från och med årsskiftet har Riksidrottsförbundet spannet 7 25 år. Frågan är av vikt då det sätter de absoluta ramarna för möjligheten att ansöka om bidrag, dessutom finns det önskemål från referensgruppen för idrottsföreningar om en sänkning av dagens 4-års gräns. En annan viktig fråga att ta upp i sammanhanget är definitionen av ungdom. I nuvarande reglementet finns inte den definitionen vilket skapar otydliga premisser då vissa bidrag riktar sig till ungdomar. En gräns att jobba med är att man är ungdom till sin 18-års dag. Det bör dock beaktas att vi ger bidrag till dess medlemmarna fyllt 20 år och Riksidrottsförbundet tänjer sin gräns till 25 år. Hur hanterar vi kommungränsen? En av grunderna till kommunens bidrag till föreningar är att verksamheten bedrivs inom Gnesta kommun. Frågan är hur kommunen ska agera när ansökningar kommer till kommunen som gäller verksamhet som bedrivs på andra sidan kommungränsen men där målgruppen är barn- och ungdomar boende i Gnesta kommun. Ett exempel är GARK (Gnesta ridklubb) som bedrev sin verksamhet vid Visbohammar i Södertälje kommun där målgruppen framförallt var barn och ungdomar i Gnesta. Ett sätt att hantera denna fråga är att ge utrymme för bedömning i vårt reglemente, vilket inte finns idag. Ett annat sätt är att sökanden utifrån får söka till annan instans, t ex kommunstyrelsen. På detta sätt håller vi vårt eget regelsystem intakt.

44 Förslag till fortsatt arbete Utredningen visar att det finns ett antal förändringar som skulle förbättra Kultur- och teknikförvaltningens/nämndens arbete med föreningsbidrag. Det är dock viktigt att inte förhasta sig när det gäller dessa komplexa frågor, det har inte minst erfarenheter från andra kommuner visat. Arbetet måste få ta tid och berörda parter måste vara involverade i processen på att bra sätt, annars är risken stor att man sjösätter ett system som saknar förankring i föreningslivet. Att fortsätta arbetet med att förbättra administrationen kring bidragen är något som kan göras omgående (och också görs). De större, principiellt viktiga, frågorna samt en eventuell förändring av bidragskategorier etc bör utredas vidare i en bredare grupp av tjänstemän, politiker och föreningsrepresentanter. En förlängd process kan även göra att viktiga saker som inte finns med i denna utredning, kommer fram. Processförslag: 1. Tjänstemännen arbetar med att förbättre det interna arbetet vad gäller rutiner, systemverktyg, kommunikation etc (se Möjliga åtgärder). 2. Direkta felaktigheter i nuvarande dokument rättas. 3. Ett fortsatt utredningsarbete sker vad gäller de viktiga frågorna som beskrivs under rubrikerna Möjliga åtgärder och Principiellt viktiga frågor. Arbetet bör involvera en bred politisk styrgrupp, så att de principiellt viktiga frågorna får en fast politisk förankring, samt även företrädare från de föreningar som är aktiva i Gnesta kommun. Den fortsatta processen bör även involvera tjänstemän från andra, berörda förvaltningar. Ett eventuellt beslut om ytterligare förändring av reglerna för kultur- och fritidsbidrag skulle kunna ske under Johan Dahlberg Förvaltningsstrateg Kultur och Teknikförvaltningen

45 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad Inledande kommentar: Detta är ett förslag till uppdatering av regler för föreningsbidrag. Tillägg/ändringar markeras med kursiv/fet stil. Vissa redaktionella förändringar har också gjorts för att bättra på det svenska språket. Dessutom har en policy kopplat till SISU:s arbete 2012-våren 2013 plockats bort. Förvaltningens bedömning är att dessa förtydliganden/ändringar inte påverkar föreningarna med annat än ändrade datum etc.. REGLER FÖR FÖRENINGSBIDRAG Föreningsbidrag är ett uttryck för den politiska viljeriktningen och används för att stödja föreningars verksamhet och aktiviteter. Ett föreningsbidrag kan både vara kontantstöd eller lokalsubventioner. Bidrag kan sökas av föreningar inom kultur- och tekniks ansvarsområden. Regler för samtliga bidragsformer har fastställts av Kommunfullmäktige. VEM KAN FÅ FÖRENINGSBIDRAG? För att en förening ska komma ifråga för föreningsbidrag ska följande grundvillkor vara uppfyllda: Föreningen ska vara medlem av riksorganisation eller godkänd av kommunen. Föreningen ska ha minst 10 aktiva medlemmar i åldrarna 4 år till och med 20 år som regelbundet deltar i föreningens verksamhet (gäller idrottsföreningar). Föreningen ska bedriva sin verksamhet och ha huvuddelen av sina medlemmar i kommunen och/eller närliggande kommun. Föreningen kan inte påräkna föreningsbidrag om den tillhör någon av följande kategorier: - ekonomiska föreningar - politiska vuxenföreningar - elevföreningar - föreningar knutna till svenska eller andra kyrkor - föreningar knutna till svenska försvaret - stödföreningar - föreningar som uppenbart motarbetar ett demokratiskt samhällssystem Om en förenings verksamhet av kommunen bedöms som särskilt angelägen kan dock föreningen i undantagsfall erhålla bidrag även om den inte helt uppfyller ovanstående grundvillkor. Förening som motarbetar ett demokratiskt samhällssystem kan inte få kommunalt stöd. Budget för föreningsbidrag fastställs årligen av kommunfullmäktige i samband med budgetarbetet. Gnesta kommun kan ej garantera att ansökan om bidrag beviljas. En bidragsberättigad förening får inte automatiskt bidrag till lokaler eller anläggningar. Föreningsbidrag måste sökas årligen om inte annat överenskommits. Jävsituation Varje beslut fattat av kultur- och tekniknämnden skall präglas av opartiskhet. ANSÖKAN OM FÖRENINGSSTÖD Allmänna bestämmelser Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

46 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad Ansökan om föreningsbidrag ska göras av föreningens styrelse. a. Sökande förening ska tillsmammans med ansökan inlämna årsberättelse, balans- och resultaträkning avseende föregående års verksamhet. Gäller ej aktivitetsbidrag! b. Föreningsbidrag utgår till förening med minst 10 aktiva medlemmar i åldrarna 4 år till och med 20 år (gäller idrottsföreningar). c. Som medlem räknas den som under närmast föregående verksamhetsår varit registrerad i medlemsmatrikel med namn, födelsedata, adress och erlagd beslutad medlemsavgift om minst 50 kronor. d. Föreningens ansökan ska vara undertecknad av ordföranden och kassören. e. Föreningsbidrag utbetalas enbart över föreningens postgirokonto eller bankgirokonto. f. Kommunens eventuella fordran på föreningen regleras innan beviljat bidrag utbetalas. g. Ansökningar som inkommit efter ansökningstidens utgång kommer ej att behandlas. h. Sökande förening har skyldighet att ställa sina räkenskaper och redovisningshandlingar till förfogande för granskning. i. Föreningsstöd som utbetalas på grund av felaktiga ansökningsuppgifter medför åter-betalningsskyldighet. Likaledes har kommunen rätt att vägra utbetalning av bidrag om uppgifterna i ansökan icke kan styrkas på ett tillfredsställande sätt. j. För skolföreningar utgår endast aktivitetsbidrag och stöd till ledarutbildning. k. För funktionsnedsatta föreningsmedlemmar med funktionsnedsättning gäller ingen åldersgräns uppåt. l. Beslut om avslag går ej att överklaga. m. Efter årsmöte förse kommunen med aktuell information om styrelsen, aktuella kontaktuppgifter, medlemsstatistik (antal aktiva medlemmar, fördelning pojkar/ flickor och fördelning av åldersgrupper 4-10, och år). Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

47 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad IDROTTSFÖRENINGAR: GRUNDBIDRAG Ändamål Bidrag utgår till föreningarnas administrativa och instruktiv verksamhet. Bidrag Bidrag utgår med 10 kronor per bidragsberättigad medlem i åldrarna 4-20 år. LOKALBIDRAG Ändamål Bidrag utgår till föreningar med egna eller förhyrda lokaler. Bidrag kan även erhållas för andra lokalkostnader, såsom elektricitet, värme, städning eller underhåll. Villkor och bidrag Bidrag utgår i första hand med högst 25 kronor per bidragsberättigad medlem och år i åldrarna 4-20 år, i andra hand upp till 70 % av skälig årskostnad. Bidrag utgår ej för lokaler med någon form av entréavgifter eller redan subventionerad lokalhyra. AKTIVITETSBIDRAG Ändamål Bidraget ska stödja och stimulera föreningslivets arbete med barn och ungdom. Bidraget ska utgöra ett grundstöd till föreningarnas arbete med barn och ungdom inom fritids- och idrottsområdena. Villkor Sammankomsten skall anordnas i enlighet med de statliga bestämmelserna för lokalt aktivitetsstöd med undantag för åldersbestämmelserna. Bidrag Kommunalt aktivitetsbidrag utgår med 20 kronor per sammankomst. För verksamhet som genomförs tillsammans med handikappade beviljas aktivitetsbidrag även för personer som är över 20 år. Verksamhet för föreningsmedlemmar med funktionsnedsättning beviljas aktivitetsbidrag för personer över 20 år. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

48 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad LEDARUTBILDNINGSBIDRAG Ändamål Ledarutbildningsbidrag utgår vid deltagande i kurser, inom Norden, arrangerade av föreningar eller av riksoch distriktsorganisation. Efter ansökan med särskild prövning kan bidrag även beviljas kurs anordnad utanför Norden. Villkor Endagskurs ska omfatta minst 6 kurstimmar. Tvådagarskurser ska omfatta minst 10 kurstimmar fördelade så att ingen dag har mindre än 3 timmar. Längre kurser ska omfatta minst 6 kurstimmar per dag. Första och sista kursdagen godkänns som bidragsberättigad under förutsättning att minst 4 timmar genomförs. Bidrag beviljas för högst 14 dagar. En kurstimme får inte understiga 40 minuter. Kursdeltagare ska under året fylla minst 15 år. Bidrag utgår inte för deltagande i kongress, förbundsmöte, läger eller motsvarande. Konferens kan godkännas efter särskild prövning. Bidrag utgår inte för yrkesutbildning. Bidrag För kursavgift och resekostnader med billigaste färdsätt beviljas 200 kronor per godkänd kursdag och deltagare. Bidraget får dock inte överstiga de verkliga kostnaderna. STARTBIDRAG Ändamål Bidraget ska göra det lättare för en nybildad förening att klara kostnaderna det första verksamhetsåret. Villkor Föreningen ska uppvisa intyg som styrker upptagande i riks-organisation samt att föreningen ej varit verksam inom kommunen under den senaste treårs perioden. Sektioner inom föreningar kan efter särskild prövning erhålla startbidrag. Föreningen ska bestå av minst 10 medlemmar i åldrarna 4-20 år. Bidrag Bidrag utgår med kronor. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

49 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad DRIFTBIDRAG TILL FÖRENINGSSKÖTTA IDROTTS OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR Utgår normalt utifrån klassindelning på anläggningens karaktär och söks med ett fast belopp varje år enligt nedan. Anläggning Klass Tennisbana, skjutbana, flygfält, minigolfbana, ridbana, motionsspår med lägre standard, motorbana o dyl. 1 Fotbollsplan, isbana, motionsspår med högre standard o dyl. 2 Friluftsgård, fritidsgård o dyl. 3 Ishall, tennishall, ridanläggning o dyl. 4 Klass 1: Klass 2: Klass 3: Klass 4: Friluftsanläggning med lägre krav på underhåll och skötsel Friluftsanläggning med högre krav på underhåll och skötsel Anläggning med byggnader vari verksamheten huvudsakligen bedrivs Övriga anläggningar t ex ishall, tennishall ridhus Bidrag utgår efter prövning i varje enskilt fall högst kr högst kr högst kr Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

50 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad ANLÄGGNINGSBIDRAG Utgår till föreningar med egna eller hyrda anläggningar och fördelas i samråd med berörda föreningar inom anläggningsrådet. Gäller inte föreningar som har separata driftavtal med kommunen. Senast inlämningsdatum: 1 mars behandlas på anläggningsrådet under mars-april Ändamål Bidrag kan utgå till ny-, till-, eller ombyggnad. Bidrag kan även utgå till reparationer och åtgärder föranledd av oförutsedd händelse eller myndighets lagstiftning. Bidrag kan utgå till nyinköp av inventarier och utrustning. Ansökan Skall inlämnas innan arbetet påbörjas eller före inköp Ansökan skall innehålla: - beskrivning av anläggningen - årlig driftkostnad - anläggningens adress - ägandeförhållanden - kopia eller skiss över anläggningen - kostnader och finansieringsplan samt ev. andra finansiärer Utbetalning och redovisning Föreningen bör även undersöka andra bidragsmöjligheter. Eventuella andra bidrag frånräknas den totala investeringskostnaden. Ett preliminärt bidrag beviljas utifrån den budget föreningen lämnar vid ansökan. När föreningen slutredovisar kostnaderna fastställer kultur- och tekniknämndens presidium det slutgiltiga bidraget. Bidrag beviljas inte för investeringsprojekt som är påbörjade eller färdigställda. Utbetalning av bidraget sker efter föreningens slutredovisning av samtliga kostnader. Om projektet ändrar inriktning kan kultur- och tekniknämnden ompröva bidragets storlek. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

51 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad STIPENDIER FÖR IDROTTSLIGA PRESTATIONER Stipendier utdelas för idrottsliga prestationer utförda av medlemmar i föreningar verksamma i Gnesta kommun, i samband med deltagande i olympiska spel, världsmästerskap, europeiska mästerskap och svenska mästerskap enligt följande: OS och VM guldmedalj silvermedalj bronsmedalj kr kr kr EM guldmedalj kr silvermedalj kr bronsmedalj kr SM guldmedalj kr Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

52 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad FÖRENINGSBIDRAG KULTUR- OCH INTRESSEFÖRENINGAR KULTUR O UNGDOMSLEDARPRIS Ändamål Gnesta kommuns kulturpris kan utdelas till en person eller en grupp personer för värdefulla insatser inom konstnärliga/kulturella områden, såsom teater, musik, litteratur, sång, dans, film, foto, utställnings-verksamhet, konsthantverk eller inom annat kulturellt område, såsom bildningsverksamhet, byggnadsminnesvård, hembygdsvård eller andra jämförbara områden. Ungdomsledarpriset kan delas ut till enskild person/personer eller föreningar som gjort en särskild insats för ungdomar, men behöver ej nödvändigtvis verka inom det idrottsliga området. Priserna kan endast tilldelas personer som är bosatta eller födda i Gnesta kommun eller har annan särskild anknytning till kommunen. Prisernas storlek Prisernas kan bestå av kontant ersättning alternativt vara en gåva av konstnärlig art. Priset utdelas i anslutning till kommunfullmäktiges sammanträde i december. Jury Mottagare av kultur- respektive ungdomsledarpris utses av kultur- och teknik-nämnden efter förslag från enskild person eller förening/ organisation, ledamot i nämnden eller nämnden själv. Ordförande i juryn är kultur- och tekniknämndens ordförande. Priserna kan ej sökas av personen själv. Om lämplig kandidat saknas utdelas inte priset. Kultur- och tekniknämnden ska minst en månad före förslagstidens utgång genom annonser i tidningar eller på annat sätt informera om att pristagarna kan föreslås till nämnden. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

53 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad DRIFTBIDRAG TILL FÖRENINGSSKÖTTA LOKALER FÖR KULTUR- OCH INTRESSEFÖRENINGAR Ändamål Bidraget avser att främja och stödja verksamhet inom kulturområdet som bedöms som angelägen och samhällsnyttig. Villkor Driftbidrag/stöd kan utgå till kulturföreningar enligt nedanstående villkor: - har sitt säte och bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom Gnesta kommun - bedriver en allmännyttig verksamhet, som ligger i linje med kulturpolitiska programmet och har minst tio medlemmar och är öppen för alla. Bidraget kan också utgå till en föreningsägd anläggning om föreningens medlemsantal inte begränsas. Anläggningen ska göras tillgänglig även för utomstående och bedömas vara av stort värde för allmänheten och/eller för övrigt föreningsliv. Ansökan Bidragsansökningen kommer att bedömas efter uppfyllande av följande kriterier: - Hur utnyttjas det kommunala bidraget. - Föreningens ekonomi inklusive budget och bokslut. - Verksamhetsplaner Bidrag Bidragsbelopp fastställs årligen av kommunfullmäktige i samband med budgetarbetet. En gång erhållet bidrag garanterar ej fortsatt bidrag eller bidragsnivå. En bidrags-berättigad förening får inte automatiskt bidrag till lokaler eller anläggningar. Nybildade föreningar får söka bidrag enligt Regler och riktlinjer för Gnesta kommuns förenings- och organisationsstöd. Förutsättningen är att föreningen har en fungerande styrelse med stadgar och revisorer samt uppgift om medlemsavgift. (Se under rubriken Startbidrag ) Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

54 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad FÖRLUSTGARANTI FÖR OLIKA KULTURARRANGEMANG Ändamål Förlustgaranti beviljas ideell förening eller organisation verksam i Gnesta kommun, med minst 10 medlemmar. Föreningen/organisationen ska uppfylla de krav som ställs för startbidrag. Förlustgarantin syftar till att möjliggöra för föreningar och organisationer att genom-föra öppna kulturarrangemang, där intäkterna är osäkra eller svåra att förutsäga. Villkor Arrangemang med inriktning mot barn och ungdom har högsta prioritet. Samverkan och samfinansiering med flera parter är önskvärt och beaktas vid handläggning av förlustgarantier. Bidrag beviljas inte till ordinarie föreningsverksamhet, jubileer, fester eller kaffe/ matservering. Ansökan Ansökan om förlustgaranti ska inlämnas senast en hel kalender-månad före arrangemanget och åtföljas av en kalkyl för arrangemanget. En slutredovisning ska inlämnas till kulturförvaltningen senast en månad efter genomförandet av arrangemanget. Belopp Om slutredovisningen visar att förlust uppstått, de beräknade intäkterna ej uppnåtts, erhåller föreningen/organisationen ett belopp motsvarande förlusten dock högst beviljat garantibelopp. ÖVRIGA BIDRAG Riktlinjer För de ideella, demokratiska föreningar som inte omfattas av ungdomsverksamhet men bedriver allmännyttig verksamhet och som är öppna för alla, kan kommunala bidrag och annat ekonomiskt stöd undantagsvis beviljas. Beviljandet kan ske under förutsättning att nämnden tagit särskild hänsyn till likställighetsprincipen i kommunallagen, d v s att föreningar av likartad karaktär bedöms på samma sätt. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

55 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad STARTBIDRAG Ändamål Bidraget ska göra det lättare för en nybildad förening att klara kostnaderna det första verksamhetsåret. Villkor Föreningen ska uppvisa intyg som styrker upptagande i riks-organisation samt att föreningen ej varit verksam inom kommunen under den senaste treårsperioden. Sektioner inom föreningar kan efter särskild prövning erhålla startbidrag. Föreningen ska bestå av minst 10 medlemmar i åldrarna 4-20 år. Bidrag Bidrag utgår med kronor. KULTURPROJEKT Ändamål Bidraget ska möjliggöra för genomförande av projekt och goda idéer inom området kultur, teater, konst och musik. Villkor Det ska ej vara ordinarie verksamhet, utan nyskapande. Det ska ha ett regionalt mervärde och komma kommunens invånare till nytta och glädje. Det ska vara avgränsande ifråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

56 Kultur- och teknikförvaltningen Antagen av KF , reviderad VIKTIGA DATUM ATT BEVAKA FÖR FÖRENINGARS STYRELSER IDROTTSFÖRENINGAR Grundbidrag Lokalbidrag 01 -april 01 -april Aktivitetsbidrag 25 feb 25 aug Ledarutbildningsbidrag Startbidrag Idrottsliga prestationer Anläggningsbidrag, idrottsföreningar Driftbidrag till Idrottsföreningar Senast 2 månader efter avslutad kurs Senast 6 månader efter föreningens start 01 dec 01 -mars (tidigare 1 mars och 1 sep) 01-april KULTUR OCH INTRESSEFÖRENINGAR Driftbidrag till Kultur och intresseföreningar Nominering av kulturpris och ungdomsledarpris Övriga bidrag, kultur- och intresseföreningar Kulturprojekt Förlustgaranti för olika kulturarrangemang 01 okt (varierande datum) 31-okt och gäller alla föreningar 01 -okt (tidigare 1 okt) Löpande under året Löpande under året Kultur- och ungdomsledarpriset och Idrottsliga prestationer delas ut i anslutning till kommunfullmäktiges decembersammanträde. Ansökningar som inkommit efter ansökningstidens utgång kommer ej att behandlas. Alla ansökningar som avser föreningsbidrag skickas till: Gnesta kommun V Storgatan Gnesta Glöm inte att bifoga årsberättelse, balans- och resultaträkning! Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KOT Kultur- och tekniknämnden Bidrag till kultur- och intresseföreningar för 2014 års verksamhet Förslag till beslut i kultur- och tekniknämnden 1. Godkänner bidragstilldelning enligt förslag i bilaga Bidrag till kulturoch intresseföreningar för 2014 års verksamhet Ärendebeskrivning Kultur- och intresseföreningar har inkommit med ansökningar om föreningsbidrag. Till varje ansökan åligger föreningen att redovisa medlemsantal, budget och äskat belopp. Denna tjänsteskrivelse föreslår bidragsbelopp till föreningarna utifrån nämndens befintliga budget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har gått igenom ansökningarna och dess bilagor. Därefter har förvaltningen tittat på tidigare beslutade bidrag och gjort en fördelning utifrån rådande budget. Förvaltningens förslag redovisas i bilaga. Bidragen belastar flera konton så som Föreningsbidrag (budget 175 tkr), Sörmlandsleden (budget 40 tkr) och Musiksällskapet (budget 15 tkr). Tidigare beslut och utbetalningar är också redovisade i bilagan. Bilagor 1. Förslag till bidrag till kultur- och intresseföreningar för 2014 års verksamhet 2. Ansökningar Beslutet ska skickas till: ~ Samtliga föreningar som ansökt om bidrag.

72 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) Bengt Klintbo Förvaltningschef Susanne Stamreus Kultur- och fritidschef

73 Kultur och Tekniknämnden Gnesta kommun Ink: Dnr- För handläggning Marieströmsgatan Gnesta Undertecknad förening arbetar för att ge pensionärerna i Gnesta kommun en innehållsrik fritid. Både med fysiska aktiviteter och aktiviteter med riklig hjärngympa. Därutöver lite underhållning till förnöjelse, i form av spelmän och sångare. Vår önskan är att bjuda in blivande och nyblivna pensionärer att ta del av vår verksamhet. Detta för att de skall få pröva på olika aktiviteter. Och för att delta i gemenskapen. Vi vet att de som är inaktiva är i regel de som först går mot demens-sjukdom och då måste ta samhällets resurser i bruk, såsom hemtjänst, hemsjukvård. Och kanske sjukhusvård till slut. Därför anser vi det mycket viktigt att få kontakt med dessa pensionärer på ett tidigt stadium. Få dem intresserade och känna sig välkomna till oss. Detta borde egentligen tillhöra en förlängd arm av vårt, sociala arbete. Tyvärr finns icke resurserna till att aktivt förverkliga en sådan kontaktverksamhet. Utöver en utökad kontaktverksamhet, vill vi satsa på större bredd på studieverksamheten i samarbete med studieförbund. Dessa projekt kommer att föranleda oss ökande kostnader, eftersom det är en ny

74 gren som ligger utanför den ordinarie verksamheten. Vi behöver annonsera, inbjudna bör få sitta i lugn och ro med en kopp kaffe och lite bröd på gärden för att få information. Ev. en folder som man kan läsa vid hemkomsten. Kanske också en viss uppsökande verksamhet. Därför ber vi här att få anhålla om ett bidrag på tjugotusen (20 000) kronor för att täcka upp de extra kostnader dessa projekt innebär. Hälsningar PRO Gnesta 05r.- Majken Strömbäck ordförande

75 GNESTA KOMMUN Föreningens namn GIG-Groove i Gnesta jazzförening Postnummer Ort Mariefred Mailadress Ansökan om Kulturföreningsbi Utdelningsadress Skottvångs Gruva Organisationsnummer Dnr: Postgiro/ Bankgiro , Hernsida WWVJ: Gnesta kommun Por nanaleggning Föreningens lokal. Namn Varierande men oftast Hyresvärd Skottvångs Grufva AB Adress Skottvångs Grufva Telefon _ ortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet Föreningen GIG är en ideell sammanslutning som har till huvuduppgift att sprida intresse för jazzmusilcen genom att: 2. Arrangera offentliga konserter med etablerade såväl som etablerade jazzartister 3. Ordna medlemsträffar där utrymme ges för att utbyta jazzerfarenheter 4. Samverka med andra klubbar och föreningar. 5. Utveckla samverkan mellan musikskolor och kommunala kulturenheter, förstärka samarbetet med bildningsförbunden på lokal och distriktsplanet 6 K 7 eog-rafiskt verksamhetsområde: Gnes ta Kommun G 8 M oliv till ansökan om bidrag. Vi vill främja jazzmusiken i Gnesta kommun och vill kunna erbjudare både brad och ibland smalare reportoirer med hög kvalitet. Vi vill kunna samarbeta med de barn- och ungdomsverksamheter som finns inom kommunen och sprida musik och kultur för kommunens invånare. Detta kräver extra resurser i form av marknadsföring, hyra av lokaler, ljud ljus mm skat belopp: :- ntal medlemmar, totalt 62 Ä A Postadress GNESTA Besöksadress V Storgatan 15 Telefon Telefax Organisationsnr vx

76 Kontaktperson Maria Bystedt Adress Skottvångs Gruva, Mariefred Telefon bostad Telefon arbetet Ansöknings datum Underskrift av ordförande, kassör, sekret Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Till ansökan bifogas: 1 Vinst och förlusträkning 3 Verksamhetsberättelse 5 Budget för kommande år 2 Balansräkning 4 Revisionsberättelse Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr GNESTA V Storgatan vx

77 Verksamhetsberättelse för GIG Jazzförening 2012 Medlemmar: Medlemsantalet uppgick till 30 personer i december Styrelsen: Styrelsen har under 2012 bestått av Kenneth Johnson (ordförande), Ulf Bystedt (kassör), Maria Bystedt (sekreterare), Björn Kvarnmalm, Jan Holmberg. Ersättare har under året varit Leif Brixmark och Per "Texas" Johansson. Styrelsen har mötts fyra gånger under 2012 varav det första mötet var för att utse poster i en interrimsstyrelse, godkänna föreningens stadgar och ordna alla praktiska göromål för att komma igång med föreningen. Mellan dessa möten hade ordförande, sekreteraren och kassören kontakt för att klara av löpande frågor och förbereda styrelsemöten. Styrelsens arbete har präglats av en god stämning och försök att delegera arbetet på alla styrelsemedlemmar. Föreningen har under året representerats på möten med kulturansvariga i Gnesta kommun samt möten med Jazz i Sörmland. Föreningens arbete: Föreningen hade sitt konstituerande möte den 16 februari Då en interrimsstyrelse utseddes samt stadgar, medlemsavgift, firmatecknare, namn på föreningen och stadgar antogs. Till revisor utsågs Peter Vårenius. Under våren skickades en ansökning in till Bolagsverket och skatteverket för att registrera föreningen. Ett bankgiro och bankkonto till föreningen ordnades också. Under våren tilldelades GIG Jazzförening medel för att anordna en kulturdag i Gnesta centrum, "Gnestas Pärlor", som en del i firandet av Gnesta kommuns 20-års jubileum. Evenemanget hölls i centrala Gnesta den 19 augusti Syftet med evenemanget var att visa upp föreningar som är verksamma inom Gnesta kommun samt olika talanger som finns inom kommunen på två olika scener; en teaterscen samt en musikscen. I Thuleparken fanns ett område för barn där det målades en tavla med barnens bild av Gnesta, ponnyridning, barnunderhållning med mera. På musikscenen underhöll både proffs och amatörer inom olika genrer alla hemmahörande i Gnesta kommun. På teaterscenen stod Gnesta Revysällskap för en del av uppträdandet. Där kunde man även dansa gammeldans samt sjunga allsång. Till arbetet med Gnestas Pärlor införlivades också Eva Lysell (ordf. Gnesta Revysällskap) som höll i teaterscenen denna dag samt Sofia Bystedt som stod för layout av affischer samt marknadsföring av evenemanget. Evenemanget blev lyckat och GIG har fatt förfrågan att göra om evenemanget även 2013.

78 GIG påbörjade ett samarbete med Gnesta Kulturskola under hösten 2012 där vi tillsammans började planera gemensamma evenemang under I december hölls julavslutningskonserter vid två tillfållen på Skottvångs Grufva med elever från Kulturskolan. Under hösten 2012 hölls ett flertal konserter under GIGs flagg på Skottvångs Grufva. Dock stod Skottvångs Grufva för den ekonomiska biten vid konserterna p g a att vi ej hunnit färdigställa ekonomiska rutiner vid konserter ännu. Tanken var mest att öka medvetandet om föreningen, värva medlemmar och att öka intresse för föreningen. Styrelsen vill framföra sitt tack till sina medlemmar som bidragit till aktiviteter under 2012 och hoppas att 2013 ska fortsätta i samma positiva anda. Kenneth Johnson Björn Kvarnmalm Ulf Bystedt Maria Bystedt Jan Holmberg Leif B rixmark Per Johansson

79 Verksam hetsplan 2013 Gig Jazzförening planerar att fortsätta ge konserter med hög kvalitet i Gnesta Kommun. Hittills under 2013 har vi genomfört konserter med Nina Ramsby och Ludvig Berghe Trio, Clas Jansson tolkar Stevie Wonder med Claes Crona Sextett. Övriga planerade konserter under våren 2013 är Måns Silffi med band, Clas Yngström och Big Tex Three: En hyllning till Dylan, Peter Asplund, Vivian Buczek och Claes Crona Trio, Takouligey, Trickbag feat. Sven Zetterberg, West Weston UK, Tomi Leino. Under sommaren och hösten kommer vi fortsätta att boka artister under GIG:s flagg på Skottvångs Grufva och även i andra lokaler i kommunen om så krävs eller tillfälle ges. GIG kommer fortsätta att samarbeta med Gnesta Kulturskola för att underlätta för barn och ungdomar att komma ut och spela i kommunen. Den 15 februari anordnade GIG och Kulturskolan en storbandskonsert med både lärare och elver i Wattrangsborg i Björnlunda. Den 26 maj kommer Kulturskolans dag äga rum på Skottvångs Grufva där elever i olika ensembler och konstellationer kommer att spela både inomhus och utomhus för publik mellan Vi har även planer på att tillsammans med Kulturskolan genomföra ett regionalt samarbete med blåselever från hela Sörmland i Gnesta i höst. Dels via workshops och clinics samt konserter på Elektron. GIG arbetar för att öka andelen kvinnliga artister som uppträder på jazzscenen i Sverige. I sommar planeras t ex konserter med TETRA, Theresa Andersson, Rebecka Törnqvist och Simone Moreno. Björn Kvammalm och Maria Bystedt från GIGs styrelse kommer den 27 mars att göra en redovisning av 2012 års arrangemang "Gnestas Pärlor" inför kulturnämnden i Gnesta kommun. Vi kommer också att försöka äska nya medel från kommunen till att göra ännu ett "Gnestas Pärlor" evenemang under sensommaren GIG kommer att fortsätta samarbeta med Jazz i Sörmland samt Svensk Jazz och medverka på deras möten. GIG kommer att arbeta med att öka medlemsantalet i föreningen via vår Facebooksida, utskick, lokal press och Orkesterjournalens kalendarier samt reklam under spelningar under GIGs regi.

80 GNESTA KOMMUN Föreningens namn KONST I GRYTS VÄNNER Postnummer Ort Stjämhov Mailadress barbaramartin_korpi@telia.com Ansökan om Kulturföreningsbid Utdelningsadress Gryts gamla prästgård 1 Postgiro/ Bankgiro Hemsida www:konstigryt.se Organisationsnummer Gnesta kommun g: Dnr Fel beengping Föreningens lokal Namn KONST I GRYT Adress Gryts gamla prästgård 2 Hyresvärd Barbara och Sture Korpi, samma adress som ovan Telefon I. Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet Konstutställningar av hög kvalitet med etablerade och välkända da konstnärer med sörmländsk anknytning. (T.ex. Erland Culletaberg, Maria Mieseriberger, Harald Lowden, Edna Martin) Konstföreläsningar, visningar, seminarier av hög kvalitet (Ter Göran Persson, Staffan Culleaberg, Johan Culleaberg, Anders Clason, Göran Bergenclahl, Bengt af Klintberg). Artistkvällar av hög kvalitet med artister med sörmländsk anknytning. (T.eit. Sissela Kyle, Pär Sönnan, Bissa Abbelli, Tuomo Haapala, Marie Selander) Kaféverksamhet med hembakt i idyllisk prästgårdsmiljö 2. Geografiskt verksamhetsområde Sörmland huvudsakligen 3. Motiv all ansökan om bidrag 1 Utställningskostnader för 2014 samt arvoden till medverkande. Täckande av förlust för utställningskostnader Åskat belopp: kr 5. Antal medlemmar, totalt. 150 Kontaktperson Barbara Martin Korpi Adress Gryts gamla prästgård 1, Stjämhov Telefon bostad Telebn arbetet 25 sept 2013 Ansökningsdatum Murc 4, p3.. Underskrift av ordförande, kassör, sekrete 3 eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Postadress GNESTA Besöksadress Telefon Telefax Organisadonsnr V Storgatan vx

81 KONST 1 GRYT Resultaträkning 2013 Gnesta kommun Int Dnr För handläggning' Intäkter Transport från Medlemsavgifter (154 bet.medl.) Bidrag Gnesta kommun Bidrag Leader Inlandet Lån från fam.korpi Summa intäkter kr Utgifter Utställningskostnader Högtalare Arvoden Marknadsföring Transporter Förtäring Summa utgifter kr Balansräkning Årets överskott Skulder Summa tillgångar Årets underskott 0 kr kr

82 eg7)3 Verksamhetsberättelse 2013 Årets konstutställning med Erland Cullberg blev en stor framgång för Konst i Gryt både publikmässigt och media tt. Antalet medlemmar i konstföreningen ökade också under sommaren. Vernissagedagen samlade en publik på ca 130 personer. Hela invigningen med tal av utställningens curator och bror till konstnären, Staffan Cullberg och ordförande i Konst i Gryts Vänner, Anders Clason och med musik av Tuomo Haapala och Marie Selander finns på vår hemsida Sörnijangs, Nykter go ett kien upp,sjgg kodtext 01 bilexåp. num Verk öppen, vardag kom personer och på helgerna det mångdubbla. Intresset för konstnären Erland Cullberg var mycket stort, bland konstintresserade, konstsamlare, konstnärer och gallerister, men även (som vanligt) bland lokalbefolkningen och även långväga ifrån. Sista öppna helgen slog alla publikrekord och kaféet länsades på allt ät- och drickbart. Artistkvällarna var två i år. Först ut var Sissela Kyle och hon drog även i år fullt hus och mer än det. Folk fick även trängas på bryggan utanför galleriet, eftersom fru Kyle som vanligt absolut ville hålla till inne i konstutställningen och ha publiken tätt inpå sig. Kvällen med Tuomo Haapala och Marie Selanders musik till måleri blev en upplevelse.för den, pup,iik som kommit denna kväll. Här fanns Erlands blues; Livet är ett dåligt pensionat, grisigt gräs och mycket annat. Tuomo spelade även kontrabas så som Erland målade, med instrumentet liggande på golvet Publiken var entusiastisk.

83 Su REVNIONSBEFtÄTTiLSE Vi utsedda revisorer för den ideella föreningen Konst i Gryts Vänner har granskat bokföring, bokslut och förvaltning gällande räkenskapsåret Efter utförd granskning avger vi vårt utlåtande on bokslutet och förvaltning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen har granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister, Enligt vår mening är bokslutet, som uppvisar ett överskott på kronor, upprättat enligt bestämmelser som finns om hur bokslut skall uppgöras. Bokslutet ger uppgifter om resultatet av föreningens verksamhet och föreningens ekonomiska ställning. Bokslutet kan fastställas och medlemmarna i styrelsen kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade perioden. Stjärnho den 10 maj 2013 kid Göran Lagerstedt Anders Westholm

84 KONST 1 GRYT Konst i Gryt står nu inför sitt sjunde utställningsår. Ännu har styrelsen inte fattat beslut om ' vilken/vilka konstnärer som ska ställas ut 2014 och inte heller vilka artister som ska engageras för artistkvällarna. Ett intressant erbjudande har dock redan lämnats till Konst i Gryt - nämligen att få göra en utställning med och om poeten och konstnären Björn von Rosen. Han gick bort för ett några år sedan och var bosatt i Gnesta, där han bla umgicks med Harry Martinsson, som han promenerade med på "Sillesplanaden". Björn v Rosen, som var född på Rockelsta och bror till flygaren, gjorde utsökta landskaps- och naturmotiv, varav ett 25-tal kommer att kunna visas ur en privat konstsamling. Björn v Rosens livsöde kan gestaltas på liknande sätt som vi gjorde med Erland Cullberg i årets utställning. De böcker han skrev och illustrerade kan också ställas ut i ett samarbete med Gnesta bibliotek. Vi är övertygade om att förslaget skulle kunna vara av stort intresse för Konst i Gryts publik, och för hela Sörmland. Vi kommer att ta ställning till detta förslag i Konst i Gryts styrelse inom den närmsta tiden. Preliminär budget för 2014 Intäkter Medlemsavgifter Bidrag (ca 150 medl.) (Gnesta kommun, Leader Inlandet, Landstinget) Utgifter Utställningskostnader Marknadsföring Vernissage Artistkvällar 5 000

85 GNESTA KOMMUN Adress i Vie teta ftithebeg. Itia4s 3vetnirk Hyresvärd 1-7"9.0 (O LA Ansökan om föreningsbidr Telefon el/s9) -./etis-o. N ES7-4 Gnesta kommun Dn Föraningens För han - n ing- neda nan m ajga.r Ope7 UtdcainSgsatcerretn PA e ittr>2 C brigg P stnummer Ort... Postgiro! Bankgiro /.5349/ 474EAJA Mgladress' 321 y_ i 4/7 V 3 Hemsida itsact -1461ene ta 14. Föreningens lokal Flickor Pojkar Summa. c", I Organisationsnummer ktn000 epna I. Kortfattad beskrivning/11 f- renin huvudsakliga verksvnher ne.nro ffarrii b, ab en ro/cc WWW: qme.r4musi&raf0 4 A Je 1251t.4+. : I-,.., al3 411t :'.;..; 'le -40 är me :.-.1r &tittut, 't li.er4rkee? och vall rici490. tfayikeptesie r kj-srea e 6 lened; Le~,s,..., ut erit "4 or 10~isto It4e or ena avyber ce ceeptesomm 4eve at. 49,-... för alla./».« «,..04bm, $e dar4 ta J r le. 2. Geografiskt verksamhetsområde: /g OC% OM" it te. 3. Motiv till ansökan om bidrag: iii eit4tfeter Saker itedg417 råt OM% Art atter-fre Vår 04 tery fr...4 stin4 /dåd( h iyora Cr, Anureed dc. 4. Att belopp: 26" 149 lac 5. Antal medlemmar, totalt: 2d penenew, Kontaktperson Adress (»How) klkt" o r.'//44 4acbe i p freain i Telefon bostad aat S Telefon ark et 040 C62 ( 7 i 0 e /3 e,s"ep72013 Ansökningsdatum PC bilit ce/j.. Underskrift av or. forande, kassör, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Till ansökan bifogas: V1 Vinst och födusträkning V 3 Verksamhetsberättelse 5 Budget för kommande år ta Balansräkning 1/4 Revisionsberättelse Postadress GNESTA Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr V Storgatan vx

86 ne5ta Stiu51.135ällstap seban 1949 Årsberättelse för verksamhetsåret 2012 År 2012 var kanske året när vi bröt ny mark vad gäller spelplatser? Antalet framträdanden blev också fler än vad det brukar vara. Ja, årsberättelsen får tala. Spelåret började med att vi hade en "promenadkonsert" i bibliotekets lokaler i Gneta. Syftet med konserten var bl.a. att visa upp att vi finns som orkester på orten, Därför valdes ett lite lättare program och inträdet var fritt. Så mycket promenadkonsert blev det nu inte utan de som valt att komma stannade kvar och lyssnade hela konserten ut. Vi kände att denna spelplats var trevlig med bra akustik och trevligt bemötande från personalen. Där vill vi spela fler gånger. (Första markbrytningen) Bland publiken på biblioteket satt ett yngre par och lyssnade aktivt. Det visade sig vara huvudpersonerna vid orkestern insats den 9:e juni. Mer om detta nedan... Sedan några år har Vi ett samarbete med församlingen i Järna. I samband med helgmålsbön hade vi en konsert i församlingshemmet. Denna gång hade vi en solist på ett, i dessa sammanhang ovanligt instrument, nämligen klassisk gitarr. Vår dirigent hade inbjudit den unge Pontus Ahlbäck från Botkyrka som spelade en konsert av Vivaldi. Som stråkmusiker är det extra intressant att få tillfälle att ackompanjera ett så pass tonsvagt instrument som en akustisk gitarr. En stor del av orkestern for ut till Slcillebyholm en fredag i slutet av april. Vår ganska nye medlem Daniel är studieansvarig för trädgårdsmästarutbildningen där. Han hade frågat om GMS hade lust och möjlighet att komma på examensdagen då hans tv'åårselever skulle fä sina diplom. Ett drygt dussin av oss kom spelade några lämpliga stycken, lyssnade till Daniels inspirerande tal till sina adepter samt åt en härlig vegetarisk buffé som avslutning. (Vår andra markbrytning...eller jordbrytning,) Den nionde juni var det då dags att åka västerut till Rockelsta slott. Mickael R hade tidigt frågat om vi kunde komma och spela på hans kusins bröllop. Brudparet var de var det unga par som hade lyssnat på oss på biblioteket. Undertecknad, som i vissa fall är en orolig själ, tog sig en tur till nämnda slott för att rekognosera. Alternativ ett var en spelplats utomhus, nummer två inomhus. Inomhusalternativet hade varit i ett tomrum med diametern 6m, en ej flyttbar taffel och en massa stirrande hjorthuvuden. Det blev en hårdbevakning av alla olika vädersajter veckan innan vårt framträdande. När dagen väl var inne så var väderprognosen: "Växlande molnighet med risk för regnskurar". Ansvariga för bröllopet meddelade att utealtemativet var det som gällde. Så vid Båvens strand satt GMS vid sidan av bryggan och spelade Pachelbel och Mendelssson. När det vackra brudparet tågat iväg till brudmarschens toner var det dags för oss att byta spelplats.

87 Vår uppgift var då att sitta tillhöger framför huvudingången, mot slottsväggen och spela en timmes mingelmusik. Margaretha hade laddat upp med allt ifrån Taube och Beatles till Antienpolka och Södermanlands Regementes Marsch. Uppehållsvädret höll i sig till de sista tonerna. Då kom ett par droppar men det blev inte mer en så. En rolig och annorlunda spelning! ( Tredje markbrytningen) Vårt sommaruppehåll fick ett hastigt avslut. I samband med Gnesta kommuns tjugoårsjubileum anordnades en kulturdag en lördag i slutet av augusti. Vi blev tillfrågade under sommaren om vi ville delta och efter en viss tvekan sa vi ja. Anledningen till tvekan var att vi inte skulle ha börjat repetera för säsongen när kulturdagen skulle äga rum. Vi löste det hela med att ha ett kort rep uppe på Freja kafé innan vårt framträdande på Strömmenscenen. Som tur var hade vi aktuell lämplig musik sedan besöket på Rockelsta att ta fram. Publiken var inte så talrik denna dag men det viktigaste var att delta och visa att vi finns till. Den 29 september var det så dags att återkomma till Järna församlingshem igen. Den utmärkte cellisten Johan Kyllmar har hoppat in och förstärkt orkestern vid flera tillfällen genom åren. Denna gång skulle han återkomma som solist i Haydns cellokonsert i C-dur. Det blev ett mycket givande möte där Johan gav mycket av sig själv och inspirerade orkestern att lyfta sig själva ett par snäpp. På det sista måndagsrepet före konserten så hade vi spelat sats 1 och 2, vilka var de satser som var tänkta till konserten, då någon föreslog att vi kunde i alla fall pröva sats 3 på skoj. Johan spelade och vi andra hängde på. På konserten spelades även sats 3 även om det gick lite för fort för att kompet skulle hänga med överallt. Men solistens spel...! Vi inledde konserten med Mozarts overtyr till Titus och spelade även sats 1 ur Schuberts Symfoni i B-dur.

88 Under året som gått har Gnesta kommun fördelat en miljon kronor extra till kommunens olika föreningar. Vi ansökte vid två tillfällen och fick pengar vid båda (se ekonomiska berättelsen). I vår andra ansökan söktes pengar för en julkonsert i egen regi i samarbete med kören Karins änglar från Gnesta under ledning av Karin Ericsson Back. Den åttonde december så var det dags i Elektrons A-sal. Blandat program tillsammans med kören och var för sig. Derya Tezean var sångsolist i ett par nummer. Ännu en solist som vår Margaretha fått hit. Det var året i stora drag. Sju framträdanden totalt. Nybruten mark och även gamla inkörda tegar. Men i en årsberättelse så tas inte repetitionerna upp som särskilda punkter. De är viktiga ur övningssynpunkt men även socialt. Mänga skratt blir det, som når Birgitta sjöng i falsett som snövitmus under repetition av juldisneymusiken. En kunnig och trevlig person vi kommer sakna på våra rep är vår allas Sten Eriksson. Sten klargjorde i våras att han tänkte dra sig tillbaka med ålderns rätt efter konserten i juni. Vi respekterar hans beslut men kommer sakna hans spel och trevliga anekdoter från hans musikliv. Han fortsätter dock som vår affischmakare. Även vår mångåriga valthornist Berit drog sig tillbaka med ålderns rätt under året. Berit kämpade på och kom trots sjukdom till våra måndagsrep. För mig berättade Berit en gång att hon börjat spela valthorn först vid fyrtiosex års ålder. Det är tydligen aldrig försent att börja spela och det blev många år för Berits del. Under hösten förstod vi att en av våra medlemmar som varit med längst av alla, Pelle Roos, var allvarligt sjuk. Strax m jul nåddes vi av beskedet att Pelle gått bort. Orkestern erbjöd de anhöriga att vi kunde komma att spela på jordfästningen. Detta blev visst många ord till slut - till följd av de många konserterna under året. Ett stort tack till.margaretha som kämpar på med oss. Ett tack till hennes man Anders kan väl vara på sin plats i en årsberättelse som denna. Anders får väl benämnas som förste bonustrumpetare. Sist men inte minst ni medlemmar som kommer i rusk och regn om måndagskvällarna. Vi alla är kittet som gör orkestern. Men som alla gamla gistna fönster behöver de målas och kittas om. Med andra ord fortsätt komma om måndagarna men sprid också att vi finns så att vi blir fler! Vid pennan adeek-19(44.4. Mats Brander, ordf.

89 Revisionsbrättelse Undertecknad av Gnesta Musiksällskap utsedd att granska räkenskaperna för år 2012 avger härmed följande revisionsberättelse: Vid granskningen har jag funnit att räkenskaperna är förda i god ordning och alla intäkter och kostnader styrkta med erforderliga verifikationer och kassa och bank korrekt uppgivna. Mot föreningens verksamhet i övrigt finns heller ingen anledning till anmärkning, varför jag föreslår att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för år Gnesta Sven Anderson

90 Gnesta Musiksällskap Resultaträkning för 2012 Intäkter: Entrébiljetter Medlemsintäkter Erhållna kommunala bidrag Övriga erhållna bidrag Summa intäkter Utgifter: förbruknings inventar Blommor/gåvor Personal kostnader Ersättn extra musiker resekostn annonser och reklam fika/kafe STIM/SOR Bank+ övriga kostnader Data vvebb Summa utgifter Resultat Balansräkning för 2012 Tillgångar Ändring Kassa Postgiro Summa tillgångar Skulder och eget kapital Summa eget kapital årets förlust /vinst Summa eget kapital Kortfristig skuld Summa eget och främmande kapital

91 GNESTA KOMMUN Föreningens namn Björnlunda Hembygdsförening Postnummer Mailadress Ort Bjömlunda Ansökan om Kulturföreningsbidra Utdelningsadress c/o Cedven Skeenda Västergård Postgiro/ Bankgiro Organisationsnummer Hemsida www: i Gnesta kommun Ink: Dnr För handläqqnlnw Förenin ens lokal Namn Arkiv Hyresvärd MUG Förvaltnings AB Adress Villavägen 14, Björnlunda Telefon 1 Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet: Förvalta och underhålla hus (18 stycken) och inventarier. Sprida hembygdsrörelsens ideer. Samverkan med skola/förskola och andra ungdomsföreningar. Festverksamhet och vandrarhem (11 bäddar) för finansiering av verksamheten. 2.Geografiskt verksamhetsområde: 3.Motiv till ansökan om bidrag: 18 hus att underhålla och renovera drar stora kostnader. Bifogar rapport från genomgång av behov av underhåll de närmaste åren. (Bilaga 6) 4 Äskat belopp: Antal medlemmar, totalt: 500 Kontaktperson Catrin Cedven Adress Skeenda Väste d, ifornlunda catrin.cedven@gmad.com Telefon bostad Telefon arbetet $0,0/3-0 9c& Ansökningsdatum Underskrift av ordförande, kassör, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Till ansökan bifogas: 1 Vinst och förlusträkning 3 Verksamhetsberättelse 5 Budget för kommande år 2 Balansräkning 4 Revisionsberättelse 6 Renoveringsplan Postadress GNESTA Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr V Storgatan n

92 BJÖRNLUNDA HEMBYGDSFÖRENING 2012 RESULTATRÄKNING 1/1-31/ Gnesta kommun Dnr För handläggning. Intäkter Kostnader Medlemsavgifter Hembygdsgård, rep/underhåll Gåvor Hembygdsgård övrigt Minnesgåvor Arkiv Bidrag kommunen Södermanlands hemb.förbund Bidrag Riksantilcarieämb Försäkring Vandrarhem Administration (porto,kontor,bank) Uthyrning lokaler Årsmöte Försäljning krönikor mm Styrelsen arvoden Midsommar netto Styr./kommitteer övrigt Bjönlundadagen netto Krönika tryckning, redigering Ränteintäkter Övriga kostnader Årets överskott BALANSRÄKNING 31/ Tillgångar Kassa L Plusgiro Bank Varulager Hilma och Helge Johanssons fond Skulder och eget kapital Skulder Fondmedel Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Bjömlunda Catrin Cedvdn, kassör

93 BJÖRNLUNDA HEMBYGDSFÖRENING ÅRSBERÄTTELSE 2012 Gnesta kommun Dr För handläggning* Årsmötet hölls i Wattrangsborg söndagen den 15 april kl Mötet besöktes av ca 50 medlemmar. Efter förhandlingarna bjöds på kaffe med hembakat kaffebröd och tårtor. Leif Jacobsson, Malmköping, stod för underhållningen. Styrelsen har under året varit: Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Sekreterare Kassör Övriga ledamöter: Revisorer: Revisorssuppleant: Pia Forss Ann Johansson Sture Larsson Håkan Karlsson Catrin CedveM Staffan Andersson Barbro Blidefiord Michael Estelle Göran Forss Ingrid Hultman Helene Hägg Anders Johansson Kristina Karlsson Lotta Thunholm Lena Lindberg Gunilla Bränström Conny Fredriksson Kommitt6er Hembygdsgårdskommitten Ann Johansson, sammankallande Gunnar Andersson Staffan Andersson Lars Berglund Pierre Blom Patrik Höglin Lotta Thunholm

94 Hembygdskommittén Helene Hägg, sammankallande Pia Forss Clas Gustafsson Susanne Grundström Kristina Karlsson Lars Karlsson Johan Söderberg Valborgsmässokommitt6n Torsten Karlsson, sammankallande Yngve Andersson Lars Berglund Patrik Höglin Midsommarkommittén Michael Estelle, sammankallande Marianne Cannstad Johansson Ylva Estelle Rolf Hals Anders Johansson Sune Åkerlind Arkiv- och dokumentationskommittén Staffan Andersson, sammankallande Ann Johansson Lars Johansson Göte Karlsson Sture Larsson Lotta Thunholm Data- och intemetkommitts Håkan Karlsson, sammankallande Ann Johansson Sture Larsson Valberedning Sören Forss, sammankallande Torsten Karlsson Christina Lööf Margret Steen Björnlunda hembygdsförening har under året haft totalt 485 medlemmar. Under 2012 har styrelsen hållit sex protokollförda möten:16 januari, 12 mars, 17 april, 29 maj, 21 augusti samt 30 oktober. Vid Södermanlands Hembygdsförbunds årsmöte den 5 maj i Trosa, representerades vår förening av två personer.

95 Verksamhetsberättelser för år Gnesta Ink: kommun Dnr För handlöggning Hembygdsgårdskommitten Revision av el på hembygdsgården har gjorts av Gåsinge El, Kjell Hellsten. Från en fond "hus med historia" har beviljats femtiotusen kronor. Arbete med borttagning av plastfärg av vandrarhemsrummet Lådral och åtgärda röta på baksidan av Lådrastugan. Nordins byggnadsvård har under oktober månad arbetat med detta. För att öka tillgängligheten på Lådrastugan, har för synskadade trappstegen, det översta och nedersta, målats med rödfårg. Leif Karlsson Gräv ordnade med skylift så att torra grenar togs ner ur ekarna. Nya stugvärdar för Ladugården är Barbro Blidefiord och Margret Steen. Brandvamarna har åter larmat i otid i vandrarhemsrummen. Seriekopplingen är därefter borttagen. Bord för utomhusbruk 7 stycken är inköpta. Hyllor är uppsatta i logens utbyggnad. Bidrag från "Föreningsmiljonen" har beviljats till tryck av folder samt till ljudanläggning Hembygdsföreningens styrelse bar krattat hembygdsgården. Arbetslördagarna har varit besökta av ca 9-15 personer varje gång. Ann Johansson Vandrarhemmet och Café Lunden Vandrarhemmet har haft 329 gästnätter denna sommar. Gästerna är mycket positiva och överraskade över att det finns en så vacker och väl bibehållen hembygdsgård. Efwa-Marie Jordfur och Ann Johansson har drivit vandrarhemmet tillsammans Café Lunden har haft öppet helgerna under juli månad. Styrelsemedlemmar har turats om att driva caföt Dorrit Söderholm ställde ut färgglada målningar och ordspråk som gladde många besökare. Ann Johansson Hembygdskommitån Vi startade på Skärtorsdagen. Från Id befolkades Hembygdsgården av barn, utldädda till gubbar och* kårdngar, kycklingar och tuppar. Där erbjöds de äggkatapult, räkna tuppar, kvastrace och gdllad korv med saft. Under några timmars trivsel på vårlig eftermiddag stördes de av en arg storhäxa som skrek och försökte lura alla mot Blåkulla. Alla följde med henne och på vägen fick de en godispåse. Helgen efter midsommar genomfördes Bjömlundadagen i fint vader. Gården visade sig i sin finaste sommarskrud och besöktes av mycket folk På programmet stod hantverksförsäljning, cafe och chokladhjul. Under hösten planerade vi för gammeljul som tyvärr fick ställas in.

96 Tack för alla insatser av alla inblandade, tack för allt vi Sr låna, tack till alla som klär ut sej, bakar, eldar och sätter upp anslag, som allt bidrar till den unika och fantastiska upplevelse. besökaren får. Tack till Lars Jarbell som alltid hänger med och bidrar till våra ideer! Helene Hägg Midsommarkommittén Midsommarkommittén har under våren 2012 haft ett flertal planeringsmöten och telefonkontakter inför midsommar och sett till att alla poster bemannats och uppdrag utförts. Följande blev årets resultat av kommitténs arbete: Även detta är strålade solen på midsommarafton och gjorde att festfint folk strömmade till i stora skaror för att fira midsommar på hembygdsgården. Baserat på entrésummorna kom det fler än de tre senaste midsomrarna, ca 880 betalande vuxna + alla barn! Allting avlöpte traditionsenligt med vacker midsommarstång klädd av Göte Björklund med medhjälpare, Nyköpings spelmansgille spelade och Folkdanslaget på Nyköpingshus medverkade. Många erfarna cafejobbare gjorde att jobbet där flöt på bra och alla bagare såg till att brödet räckte. I år beställde vi småkakor av lokala konditom på "Lilla Maräng". Trots det stora antalet besökare var intäkterna mindre från cafeet än förra året, vi såg många som passade på att ha egen piclmick på gräsmattorna. I år hade vi ett separat varmkorv- och läskstånd på gräsmattan som var mycket uppskattat. Vid fiskdammen var det tyvärr lite dålig stämning pga att folk klagade på "fiskarna" som till en del var av överskottet från förra året. Även till detta års tombola hade traktens företagare skänkt fina priser vilket gav bra med nettoldirr i kassan! Flera nya företagare kom fram och anmälde intresse för att vara med nästa år! Barnlotteriet, chokladhjulet och pilkastningen var uppskattade som vanligt och försäljning av hembygdsskrifter hade vi naturligtvis också. Vi hade i år lagt ut "utvärderingslappar" vid alla stånd och fick in många bra synpunkter som vi ska tänka på till nästa år, bl.a att ha annat godis än choklad som vinster med tanke på många laktosintoleranta och fler sittbänkar för äldre besökare. På kvällen spelade "vårt eget" dansband Baccus och många dans- och festglada människor anlände. Kvällen blev glad och trevlig! TACK till alla som bidragit med stort som med smått, för att göra midsommarfirandet vid Bjömlunda Hembygdsgård möjligt! Åter igen ett STORT TACK! Michael Estelle Arkiv och dokumentationskommittén Städning av arkivet.. Kvar för dokumentation är smedjan och vagnslidret. Staffan Andersson

97 Data-Internet kommitténs verksamhetsberättelse för år 2012 Björnlunda Hembygdsförening antog i januari 2003 erbjudandet om att få tillgång till egen och gratis hemsida genom Sveriges Hembygdsförbund. Sedan början av år 2012 har portalen nytt utseende. Hanteringen skulle bli enklare och bättre Mr att lägga upp text och bild. Pia och Håkan deltog i endagskursen som Hembygdsförbundet ordnat ang. detta. Till Bjömlunda hembygdsförenings hemsida är adressen eller också och klicka vidare på "Hembygdsföreningar", "Södermanland", "Björnlunda". Eller sök på "Björnlunda" där finns "Bjömlunda Hembygdsförening". Hemsidan används i mista hand för information om årets program. Det finns även en hel del bilder på byggnader och från evenemang på hembygdsgården. Data-intemet kommittén består av Ann Johansson, Sture Larsson och Håkan Karlsson som även år sammankallande i kommittén och ansvarig Mr hemsidan. Hemsidan har Mr närvarande ca 30 besök per vecka. Håkan Karlsson Ett stort tack till alla stugvärdar, kommitt émedlemmar och alla andra som på olika sätt bidrar till Bjämlunda hembygdsgård! Styrelsen

98 Björnlunda Hembygdsförening Revisionsberättelse Undertecknade som är utsedda att granska Björnlunda Hembygdsförenings räkenskaper för år 2012 får härmed avge följande berättelse. Vi har gått igenom räkenskaperna och bokföringen och kan vitsorda balansräkning samt resultaträkning. Vi har tagit del av protokoll som förelagts oss och kontrollerat försäkringar. Då någon anledning till anmärkning mot bokföring och förvaltning inte föreligger tillstyrker vi Att Att balansräkningen fastställs styrelsen och kassaförvaltaren beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Björnlunda Lena Lindberg Gunilla Brand' röm

99 6.04/41 ke(-jvorl; C4. C. e_dreh cent-t

100 Offert rörande arbeten på Björnlunda hembygdsgård Porthus med lider (det första man går in genom för att komma in på gården) Porthusets hörn har sjunkit ner i marken på framsidan, marken måste grävas undan, sannolikt så måste huset lyftas högre upp och förses med nya syllstenar, troligen måste även syllen bytas om den har fått ett massivt rötangrepp. Kostnader för olika arbetsmoment Grävning, lyftning och nya syllstenar: 18000:- Inkl moms Byte av syllstock: 22000:- inkl moms och material Loftboden Skrapa och måla om gästrum: 45000:- inkl moms och material Glesa ut trallen på flyktvägen och montera hängrännor på baksidan: 40000:- Inkl moms och material. Mangårdsbyggnaden Timmerskada i gaveln, halvsulas :4500:- inkl moms De små uthusen bakom soldattorpet De små uthusen bakom soldattorpet står väldigt skuggigt och bland en massa ekar, detta gör att dom har fått lavbildning på teglet och undertaket har fyllts med frömjöl och grenar under årens lopp. Det bästa är att plocka ner teglet och göra rent samt inspektera undertaket. Innan teglet läggs på igen så grovrengörs det för att undvika frostsprängning. Kostnad för rengöring och inspektion av varje undertak: 18000:- inkl moms Om mer skador visar sig under arbetets gång så kan behov av mer arbete tillkomma, såsom tex lagning av undertak, lägga ny masonit, nya vindskivor och vattbrädor och dylikt. Priset för att laga dessa kan variera och får tas i samråd med beställaren om situationen uppkommer.

101 Plåtsko hängrännor Flera av dom nuvarande hängrännorna saknar plåtskoning, vilket leder till att dom inte håller tätt och orsakar slitage på huskroppen när vattnet rinner längd med väggen. Det är förmodligen detta som orsakat svampangreppet på soldattorpet. Cirka 122 meter :- inkl moms och material Nya Hängrännor Både soldattorpet och köttboden behöver nya hängrännor då dom gamla är uttjänta. Cirka 36 meter :- inkl moms och material

102 Byggnadsvårdsplan, Björnlunda hembygdsförening år 2013 Som grund för byggnadsvårdsplanen ligger den offert som har gjorts av Nordins byggnadsvård (2012) 1) Tak och hängrännor inkl. plåtskoning på de byggnader som saknar detta. Gunnar Andersson frågar Älvsjö plåtslageri Beräknad kostnad ca kr (Nordins byggnadsvård offert ca kr) 2) Innan nästa steg tas träffas gruppen den 6 maj kl 1830 på hembygdsgården och går igenom Portlider Mälbystugan Källare Smedja Herrskapsdass Målning av kvarvarande vandrarhemsrum avvaktar vi med. Arbetslördagen den 11 maj gräver vi för att ta fram grunderna på Mälbystugan och Portlider. Beräknad kostnad för grävning: Gunnar Andersson, offert kommer senare. Staffan tar kontakt med de personer som utbildar i gärdesgårdsbygge. Kanske kan vi liksom tidigare samverka med studiefrämjandet och bilda en kurs under våren.

103 GNESTA KOMMUN rmusik. Gryt Postnummer Mailadress Ansökan om Kulturföreningsbidra 1Utdelningsadress Södra Kexk Stjärnhov Postgiro Org.numtner Hemsida WW07: musikigivtse Gnesta kommun Ink: '3 1 nr: För handl nin Föreningens lokal Söla Kexle/Musik i Gryt c/c Peter Björkman Här samlas styrelsen 1. Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet Föreningen bedriver konseter med Kammarmusik, Jazz, Brunnsmusik samt musik för unga vid 11 tillfallen varje år. Verksamheten har pågått i 20 år med stöd bland andra av Gnesta kommun. Konserterna genomförs i Gryts kyrka, på Grytsberg både inom- och utomhus samt på Fighammar och på Anhammar. Verksamheten sker utspridd över året. 2. Geografiskt verksamhetsområde: Stjärnhov och Bjömlunda 3. Motiv till ansökan om bidrag: All verksamhet av styrelsen sker ideellt För att bekosta musiker, lokalhyra, administrativa kostnader för trycksaker och utskick erfordras stöd av kommunen- Vi får varje år fint stöd av Medborgarkontoret och år mycket tacksamma för detta. 4. Äskat belopp: 8000 SEX 5. Antal medlemmar, totalt besökare vatje år i åldra frk'n 8 till 85 åt Kontaktperson Peter Björkman Adress Södra Kede Stjämhov Ansökningsdatum Peter L:son Björkman Underskrift av ordförande, kassör, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Postadress GNESTA Besöksadress Telefon Telefax Organisationsur V Storgatan vx

104 Föreningen Musik i Gryt Resultatredovisning för räkenskapsåret Gnesta kommun Ink: Dnr: FärilandläggnIng: Balansräkning (inom parerrtes 2011 års siffror) Ingående balans per Tillgångar Skulder och eget kapital Plusgiro (15 762) Eget kapital Kassa (non Utgående balans per Tillgångar Skulder och eget kapital Plusgiro (31 955) Eget kapital (33059) Kassa (lm) Vinst och Förlusträkning Intäkter Medlemsavgifter (32700) Sponsring/bidrag (43000) Biljettintäkter (101596) Summa: ( ) Kostnader Musikevenemang (117580) Gnestatryck (9478) Förtäring (28097) Presenter blommor (lass) Hyra stolar, flygel, Elghammar Övrigt porto hemsida Nordea mm Summa: ( ) Årets vinst (16 103)

105 Kammarmusikföreningen Musik i Gryt Verksamhetsberättelse rör år 2013 Föreningen har under året genomfört de traditionella konserterna under Kristihimmelsfardshelgen, deltagit i en konsert på Elghammar samt genomfört en brunnskonsert under juli på Grytsbergs Säteri.Konsertema startar i regel med en timmes information om de verk som skall spelas och de instrument som användes. Denna information genomföres av de aktuella musikerna. Med bidrag ur Gnesta kommuns Kulturmiljon för 2012 framfördes en konsert 5 januari 2013 i Gryts kyrka.. Denna konsert var en hyllning till Tomas Tranströmers verk. Stadgeenligt årsmöte avhölls under mars 2013 på Föreningshuset i Stjärnhov. Styrelsen har genomfört sina möten i Stjämhov. Föreningen deltager i ett föreningsråd, organiserat av Gnesta Kommun och med två planerade årliga möten. Konstverket Röde Moses av Erland Kullberg Martin ställdes under konserthelgen ut i Gryts Kyrka. Föreningens resultat och balansräkning framgår av separat skrivelse. Samarbetspartner och sponsorer har varit Daga församling, Landstinget i Sörmland, Sörmlands Musik&Teater, Sensus studieförbund, ICA Strandhallen, Solbacka Sport&konferens, Gnesta kommun, Gnesta Tryck, Grytsbergs Säteri, Elghammars Säteri och lokala sponsorer.

106 Stjärnhov Föreningen Musik i Gryt Preliminär budget för år 2013 Balansräkning Preliminär ingående balans per Tillgångar Skulder och eget kapital Plusgiro Eget kapital Kassa 250 Utgående balans per Tillgångar Skulder och eget kapital Kassa 250 Eget kapital Vinst och Förlusträkning Intäkter Medlemsavgifter Sponsring/bidrag Biljettintäkter Summa Kostnader Musikevenemang Gnestatryck Presenter blommor Porto, kuvert 2000 Övrigt Summa Årets resultat (5000)

107 Stjärnhov Föreningen Musik i Gryt Preliminär budget för år 2014 Balansräkning Preliminär ingående balans per Tillgångar Skulder och eget kapital Plusgiro Eget kapital Kassa 250 Utgående balans per Tillgångar Skulder och eget kapital Kassa 250 Eget kapital Vinst och Förlusträkning Intäkter Medlemsavgifter Sponsring/bidrag Biljettintäkter Summa Kostnader Musikevenemang Gnestatryck Presenter blommor Porto, kuvert Övrigt 9 000

108 REVISIONSBERMIfig FÖRENINGEN MOR i 6W-i Undertecknade, som utsetts att granska Föreriingen Musik i Gryts räkenskaper för verksamhetsåret 2012, får efter fullgjort uppdrag avge följande revisionsberättelse. Vi har tagit del av föreningens räkenskaper, tillgodohavanden på postgiro och övriga redovisningshandlingar, samt i förekommande fall att ekonomiska beslut finns dokumenterade i protokoll. Räkenskaper och bokföring är förda enligt gällande redovisningssed och i överensstämmelse med föreliggande resultat- och balansräkning, styrkta med vederbörliga verifikationer. Då ingen anmärkning föreligger beträffande de till oss överlämnade redovisningshandlingarna, tillstyrker vi att årsmötet fastställer 2012 års resultat- och balansräkning, samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen under den tid revisionen omfattar. Stjärnhov den 3 mars 2013 Utcykii4ItkontA- Kjell Bernhardsson Birgitta Fornander

109 GNESTA KOMMUN Föreningens namn Bjömlunda kammarmusikförening Ansökan om Kulturföreningsbidr Utdelningsadress c/o Mats Möller, Granvägen 6, Gnesta k0 ii i u k: i. 9 1): Ut J Postnummer Mailadress biorniundakammarmusik@gmaii.com Ort' 13.1ÖRNLUNDA Organisationsnummer Postgiro/ Bankgiro Hemsida www: bjornlundakanunammsileforening.se Föreningens lokal I Adress i Telefon Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet Beskrivning av verksamheten Föreningen har som syfte att arrangera konserter med nära musikaliska möten mellanpublik och professionella artister. Vi har fokus på nyskriven konstmusik och klassisk musik men arrangerar också konserter med kammarjazz ochfolkmusik. Hittills har vi arrangerat mer än 35 konserter. Föreningen vill gärna ge sitt bidrag till att berika Sörmland som kulturbygd genom att samverka med andra aktörer inom främst den kulturella sektorn. Nämnas bör samarbete med Gnesta bibliotek, Daga församling och Björnlunda Hembygdsförening. Föreningen är också aktiv i Gnestas föreningsråd för den kulturella sektorn samt medlem i det nybildade Sörmlands kammarmusikförbund. Under året räknar vi med att arrangera ensamma eller i samarbete med andra aktörer i 6 8 konserter, varav några även produceras av föreningen. 1. Geografiskt verksamhetsområde: Gnesta kommun 2. Motiv till ansökan om bidrag: Se syfte ovan 3. Äskat belopp: :- 4. Antal medlemmar, totalt ca40 Kontaktperson Bengt Hjalmarson Adress Telefon bostad Telefon arbetet Ansökningsdatum Underskrift av ordförande, kassör, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Postadress Besöksadress Telefon Telefax Orgaaisationsnr GNESTA V Storgatan vx

110 &TIS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BJÖRNLUNDA KAMMARMUSIKFÖRENING Verksamhetsåret Allmänt Björnlunda Kammarmusikförening bildades i slutet av 2007 och genomförde sitt första verksamhetsår Föreningen har som syfte att arrangera konserter där det nära musikaliska mötet mellan publik och professionella artister står i fokus. Vi har fokuspå nyskriven konstmusik och klassisk musik men arrangerar också konserter med kammarjazz och folkmusik. Hittills har vi arrangerat upp emot 30 konserter. Föreningen vill gärna ge sitt bidrag till att berika Sörmland som kulturbygd genom att samverka med andra aktörer inom främst den kulturella sektorn. Nämnas bör samarbete med Gnesta bibliotek, Daga församling, Nvköpings kammarmusikförening och Biömlunda Hembygdsförening. Föreningen är också aktiv i Gnestas föreningsråd för den kulturella sektorn. Det förtjänar att framhållas att kulturella verksamheter också år ett väsentligt inslag Gnestas näringsliv, som hyser ett icke ringa antal professionella musiker och andra konstnärer. Vi vill understryka att vår verksamhet bedrivs fullständigt enligt regelboken, såväl vad gäller skatteregler som upphovsrättslig lagstiftning. Vi betalar många musiker med F-skattsedel på faktura, och för övriga betalar vi arbetsgivaravgifter och drar skatt. Vi har också licens från Stim för att kunna framföra skyddad musik och betalar avgift dit. En helvit verksamhet genererar helt klart högre kostnader, men för professionella arrangörer finns det inget annat alternativ. Styrelse m m Vid årsmötet den 25 mars 2012 valdes Marie Louise Sjöberg till fortsatt ordförandeskap i föreningen. I övrigt valdes följande styrelse: Johanna Dahl Bengt Hjalmarson Åsa J ohansson Bertil Pettersson Till suppleanter valdes Mats Möller Jargen Vater Till revisorer valdes Magnus Persson och Urban Wiborg Till valberedning valdes Göran Bergendal 769

111 Lena Roth Styrelsen har haft två protokollförda sammanträden samt förutom löpande kontakter ett antal informella möten. Ekonomi Omsättningen har ökat med 40% sedan föregående år, och med nästan 100% sedan förrförra. Det ekonomiska utfallet redovisas' separat bilaga. Resultaträkningen visar ett" underskott på 3.119:-, men föreningen har ändå ett utgående kapital på :-. Härutöver förvaltar vi ett bidrag om :- från Landstinget att användas för bildande av en länsförening för kammarmusik i Sörmland. Medlemsavgiften har varit 100 kr och den har erlagts av ett förtiotal medlemmar. Bidragen har ökat med 63% sedan föregående år. Från Gnesta kommun har föreningen erhållit ett bidrag om... kr. Frågn Sörmlandstinget erhöll föreningen -- och från Kulturrådet... Konsertverksamhet Under året har föreningen arrangerat 8konserter, jämfört med 6 året dessförinnan. Publikantalet har ökat med 30%. Sammanlagd publik var nåra... personer och antal sålda biljetter ca... Evenemang Publikantal Lördag 3 man kl Jakob Koranyi - cellist med internationell lyskraft Lördag 12 maj Vårkonsert i Växthuset Lördag 16 juni Stenhammarkvartenen Lördag 14 iuli Duo Sareidah och Joakim, flöjt och gitarr Lördag 4 augusti Anna-Lotta Larsson med ensemble Söndag 19 augusti Musik och hälsa - seminarium i Gnesta i samarbete med Gnesta bibliotek Lördag 27 oktober Långtan - i dikt och ton. Emma Transtromer och Trio Galanta Lördag 1 december Anna Larsson och Scenkonst Sörmlands Sinfonietta För detaljerat program (medverkande m m), se hemsidan (klicka på "Arkiv' och "Konserter 2009"). Övrig verksamhet Kammarmusikföreningen deltagit i två möten med Gnesta föreningsråd för den kulturella sektorn. Föreningen är medlem i Sveriges Kammarmusikförbund.

112 Press, medla Konserterna har uppmärksammats med förhandsnotiser/ -artiklar i Södermanlands Nyheter samt i något fall i Länstidningen. Bilder och mer information om verksamheten finns på Björnlunda den 8 mars 2013 Styrelsen för Björnlunda Kammarmusikförening ~2i3+2

113 Konserter 2013 enligt föreningens hemsida: Ltird 20 april kl Björnlunda kyrka "Från Mozart till Gudfadern" Åsa Johansson, violin, Magnus Bergman, piano och orgel Lörd 18 maj kl Björnlunda Växthus Jan Bengtson, flöjter, Calle Jacobsson, tuba Stråkkvartett Åsa Johansson, violin, Marie Louise Williams Sjöberg, violin, Boel Hillerud Nyman, viola, Christina Wirdegren Alin, cello. Musik av bland andra Johann Sebastian Bach (svit i h-moll för flöjt och stråkar), Mozart (flöjtkvartett) och Deep Purple. Lärd 29 juni kl Björnlunda prästgård Per Gross, flerfaldigt prisbelönad och internationellt verksam blockflöjtist. Lörd 3 augusti kl Bjömlunda prästgård Sven Åberg, traversflöjt, Nils-Erik Spant, violin, Bo Fähraeus, cello. Musik från sent 1700-tal och tidigt 1900-tal. Lord 31 augusti kl Observera konserttiden! Björnlunda kyrka "Kom i min famn" - från Stenhammar till 011e Adolphson Karl -Magnus Fredriksson, hovsångare, baryton, Mattias Bohm, piano. Fritt inträde.1 samarbete med Daga församling. Fredag-söndag september Björnlunda Prästgård Festival "1890" med musik och annat på temat 1890 Peter Friis Johansson, piano, Paula Hoffman, sopran, Trio Klingberg/Mannheimer/Wijk, Göran Bergendal, presentatör, m fl. Fredag 13/9 kl 19 Pianoafton Peter Friis Johansson Bach/Brahms, Debussy, Prokofjev Lördag 14/9 kl 15 Brahms horntrio Björn Eriksson valthorn, Åsa Johansson violin, Ann-Soft Klingberg piano Lördag 14/9 kl 17 Romansafton Paula Hoffman, mezzo, Peter Friis Johansson, piano

114 Peterson Berger, Stenhammar, Strauss, Debussy, Faure, Del ius, Chaminade, Munkte11... Söndag 1519 kl 15 Kåseri kring 1890-talet, Brahms pianotrio C-dur Göran Bergendal, programvärd, Peter Friis Johansson, piano, Marie Louise W Sjöberg, violin, Lena MilIler, cello Söndag 15/9 kl 17 Pianotrio Trio KMW Klingberg/Mannheimer/Wijk piano, violin, cello Brahms, Stenhammar, Chaminade, R Schumann

115 Balansräkning Björnlunda Kammarmusikförening TILLGÅNGAR Kassa Bank Div fordringar Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Leverantörsskulder Övriga skulder Ingående balans Skatteskulder Årets resultat Summa skulder och eget k Resultaträkning Bjömlunda Kammarmusikfdrening INTÄKTER Entréavgifter Servering Kursavgifter Medlemsavgifter Bidrag Ränteintäkter Summa intäkter KOSTNADER Hyror (lokal, ljud, ljus) Resekostnader, kost o logi Kontor, porto, marknadsf m Köpta musikertjänster Övriga tjänster Stim Representation, uppvaktn Löner Sociala avgifter Övriga kostnader Summa kostnader Årets resultat

116 Revisionsberättelse för BJörnlunda Kammarmusikförening verksamhetsåret 2012 Undertecknade revisorer, av föreningen utsedda att granska räkenskaper och förvaltning får efter fullgjort uppdrag avge följande revisionsberättelse. Vi har granskat föreningens räkenskaper och gått igenom handlingar som lämnar upplysningar om föreningens ekonomi och förvaltning. Räkenskaperna är förda med ordning och noggrannhet, inkomster och utgifter är styrkta med nödvändiga verifikationer. Vi har inte funnit någon anledning till kritik. Vi föreslår årsmötet: att bevilja den avgående styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 Björnlunda 3 mars 2013 ILA 0444 Magntk Persson rban Wiborg 1/4.

117 4-7,t sr Budget i tusentals kronor för 2014 Intäkter/tillgångar Kulturrådet 30 Kommunen 20 Landstinget 20 Medlemsavgifter 5 Biljettintäkter 25 Budgeterat underskott 3 Summa 103 Kostnader Gager och övriga artistkostnader 97 Lokaler mm 3 Stim 2 Marknadsföring mm 6 Summa 103 Verksamheten för 2014 är inte planerad, men kommer i princip ha en liknande uppläggning som verksamheten tidigare år. Eftersom vi ännu inte vet hur stora bidragen blir är det vanskligt att planera med en högre grad av realism. Ambitionen är att tillgodose behov och efterfrågan vad gäller våra medlemmar och "stambesökare", men att även försöka nå nya grupper, t ex unga och personer som inte är vana att lyssna på kammarmusik Innehålls- och formmässigt vill vi också pröva nya grepp, t ex att kombinera konserter med presentationer av författare, konstnärer och andra. Föreningens styrelse har mycket goda kontakter med ett stort antal väletablerade framför allt svenska kammarmusiker, vilket underlättar planeringen i hög grad. Bland föreningens medlemmar finns också professionella musiker som i begränsad omfattning formeras till kärnan i något slags kammarmusikhusband. Föreningen avser att inleda säsongen med en konsert i Björnlunda Växthus. Konserter kommer också att arrangeras i den gamla, liksom i den nya med den nyrenoverade flygeln. Förhoppningsvis kommer även Wattrangsborg att utnyttjas som konsertlokal. Samtal om en ev. fortsatt samverkan med Svenska Kyrkan ska tas upp inom kort 4.

118 GN:ESTA KOMMUN Gnesta kommun Ansökan om föreningsbidra Ink Dnr Föreningens namn Utdelningsadress För handldtg rting Så rnilahdglecien 230X., 0-- Postnummer Ort 4/ Postgiro/ Bankgiro 6/3 oa/ atc/ps0467/ W/ V5 ft % Mailadress ri I Organisationsnummer Hemsida,62_.(/;i1/0e18,017,74/4644,214V. Sel 3/90,0e2?230 www. a /6a56-,/, 4e_ Föreningens lokal NamAn6rei Hyresvärd Adress 7 //,Drinib 2orot 7c4Åe4r "9-8 Telefon 0/ :5-64" Flickor Pojkar Summa ';' ,k ri,...:0 ;. 1! år l'!-i' rb-, r1s, 0 lit,. 21. är....,..sumrii.a 5 I. Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet: / /j 1/617CAnr/ed reizarn rf di g- 2. Geografiskt verksanalietsonar ' åde: 3. Motiv till ansökan om bidrag: C504 r in /and 6649.filhd O&A filifdlikei-7 4. Askar belopp: ffi kr 5. Antal medlenamar, totalt: og, 67-o Kontaktperson Adress Neff 71//kg /02,6 /3 57 ateliwnj Telefon bostad Telefon arbetet Wir 355-4, Y Ansökningsdatum Unders ft av ordförarig-elt *öl, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesui Till ansökan bifogas: 1 Vinst och förlusträkning 3 Verksamhetsberättelse 5 Budget för kommande år 2 Balansräkning 4 Revisionsberättelse Postadress GNESTA Besöksadress V Storgatan 15 Telefon Telefax Otganisationstir vx

119 Föreningen Sörmlandsledens årsmöte söndagen den 19 februari i Studsvik Ordförande, Dan Johansson hälsade alla välkomna och började med att hedra vår bortgångna hedersordförande Gunnar Löwgren med ett kort minnestal över hans ovärderliga insatser för föreningen, därefter hölls en tyst minut. 1 Till ordförande för mötet valdes Dan Johansson. 2 Till sekreterare för mötet valdes Eva Friedmann. 3 Mötet förklarades utlyst i stadgeenlig ordning i Hänt på leden och på hemsidan. 4 Till justeringsmän, tillika rösträknare, valdes Göran Hildenborg och Peter Swärd att jämte ordförande justera protokollet. Närvarolistan (bil 1) godkändes av mötet att gälla som röstlängd. 6 Ordförande föredrog verksamhetsberättelsen 2011 (bil 2). Där kan nämnas ett långt framskridet arbete med offensiva satsningar. Ökningen av medlemmar har varit markant. Underhållet har varit omfattande och förberedelser för nya satsningar har gjorts. En engelsk/tysk avdelning på hemsidan har tillkommit med inriktning på vandrare som kommer via Stockholm/Skavsta. Den nya guideboken blev en stor succé. Kassören Rolf Zetterström redogjorde för balans- och resultatrapporten 2011 (bil 3). Ekonomin är god, Bidrag från kommuner och länsstyrelser, medlemsavgifter, bokförsäljning med mera, år fortsatt viktiga. Verksamhetsberättelsen samt resultat- och balansrapporten godkändes och lades tillhandlingarna. 7 Revisor Gary Hjelm läste upp revisionsberättelsen för kalenderåret 2011 (bil 4) och föreslog att resultat- och balansräkningen fastställes att årets underskott, -37,4 tkr disponeras i enlighet med föreningsstämmans förslag att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för föreningens förvaltning Arsmötet beslutade att bevilja styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. 9 Ordförande presenterade verksamhetsplanen 2012 (bil 5) och informerade bland annat om projektet "En tydligare Sörmlandsled". Under marknadsföring finns sammanlagt 19 tidigare och nya aktiviteter listade. Som tidigare fortsätter också medlemsvärvning i alla sammanhang, värvning av sponsorer och att säkra bidragen. Peter Sward föreslog att styrelsens kommunansvariga samarbetar med region- och etappansvariga i kontakterna med de olika kommunerna Peter berättade att han snappar upp namn på barn som skrivit i gästboken och söker upp adressen på Eniro. Sedan skickar har en hälsning med brev och får ofta en hälsning tillbaka. Ett sätt att inspirera barn till vandring och att vistas i naturen. Arsmötet fastställde verksamhetsplan och budget för Beslutades att styrelsens storlek ska vara oförändrad, nio ordinarie ledamöter och fem suppleanter samt fem ledamöter i valberedningen.

120 et- 11 Beslutades att välja till ordförande under ett år 12 Beslutades att välja till vice ordförande under två år till kassör under två år till sekreterare under ett år till ordinarie ledamot under ett år till ordinarie ledamot under två år till ordinarie ledamot under två år Dan Johansson, omval Håkan Lindqvist, nyval Rolf Zetterström, omval Susanne Eriksson, fyllnadsval Conny Bäckman, fyllnadsval Tord Törnkvist, omval Göran Hildenborg, omval 13 Beslutades att välja till suppleanter under ett år Thor,Sagfors, omval Egon Fristedt, omval Sven Olsson, omval Monika Gustafson, omval 14 Anmälan av representanter i styrelsen som utsetts av Friluftsframjandet Region Mälardalen ordinarie ledamot under ett år Per-Olow Andersson, omval suppleant under ett år Sonja Karlsson, omval 15 Beslutades ad välja till revisor under två år till revisorsuppleant under ett år Gary Hjelm, omval Gudrun Tollin, omval Ett tack framfördes till valberedningen med Tommie Kjellström som sammankallande och där ledamöterna Sven Wingren och Birger Nordin avgår. 16 Beslutades att välja till ledamöter i valberedningen under ett år Tommie Kjellströrn, omval sammankallande Erik Zetterlund, omval Bemt-Eric Halvarsson, nyval Me Tunman, omval Tomas Lummi, nyval 17 Anmäldes 18 nya aktiva medlemmar enligt förteckning (bil 6). Arsmötet välkomnade dessa. 18 Beslutades att årsavgiften ska vara oförändrad, 150 kr för enskild person som stödjande medlem. Ingen avgift för aktiv medlem. 19 Inga motioner har inkommit. 20 Arsmötet avslutades. Eva Friedmann avgår som sekreterare och erhöll föreningens "medalj" Enetrissan, en gåva och blommor. Mikael Törmå avgår som vice ordförande och erhöll en litografi och blommor. Sex personer har under året avslutat eller genomfört sin Leden-runt-vandring" och tilldelades diplom. Närvarande var Britt-Louise och Semi Lundberg, 'Britt-Man och Orjan Urve där Britt-Marie berättade lite kort om några episoder under åren. Hon återkommer mer mera i Hänt på leden. Lars-Erik Brynås och Kent Johansson var inte närvarande.

121 Hans Sandberg från Länsstyrelsen visade bilder och berättade om djur och natur längs kusten samt olika verksamheter och friluftsliv vid Stendörren och på Sävö. Peter Swärd lottade ut ett antal av STF:s senaste årsbok SVENSKA LEDER, där Sörmlandsleden omskrivs på 10 sidor under rubriken Leden som tog ledningen. Som avslutning serverades lunch. Vid protokollet Ordförande Eva Friedmann Dan Johansson Justeras Justeras Göran Hildenborg Peter Swärd

122 RESULTATRAPPORT, tkr Intäkter Utfall Budget 2012 Budget 2013 ' Försäljning Guide m m 4,7 10,0 5,0 Guide Calazo/försäkr ers ,5 50,0 30,0 Medlemsavgifter 357,6 300,0 355,0 Fakturerat arbete/material 2,0 5,0 16,0 Sponsring (exkl provision) 180,3 180,0 175,5 Ränteintäkter 44,2 40,0 36,8 Summa egna intakter 630,3 585,0 618,3 Kommunala bidrag 659,2 650,0 645,0 Länsstyrelsen bidrag 180,0 180,0 180,0 Statliga bidrag 0,0 0,0 0,0 Projektbidrag 100,0 0,0 75,0 Anställningsstöd 123,3 75,0 140,9 Övriga bidrag 5,1 0,0 10,0 Summa bidrag 1 067,6 905, ,9 Summa intäkter 1 697, , ,2 Kostnader Leden inkl natur/kultur 338,1 210,0 300,3 Leden 40 år 2,2 0,0 100,0 Marknadsföring 100,2 110,0 80,0 Hemsidan 13,3 16,0 13,0 Administration 283,7 170,0 205,5 Personal 1122,6 999,0 1115,0 Sponsring (arb.giv.avg, reklamsk) 47,2 45,0 45,3 Summa kostnader 1 907, , ,1 Beräknat resultat -209,4 40,0-189,9 Elo intäkter (försäljning stugor) E/0 kostnader (avyttring stugor) Nedskrivning lager/byggn/inv Avsättning/återföring reserver -45,0 30,0 105,0 Årets resultat -254,4-30,0-84,9 BALANSRAPPORT Utfall Kassa 0,9 Postgiro 54,2 Bank 200,3 Specialinlåning (so figo 1 450,0 Kundfordringar 6,4 Övriga fordringar 0,0 Förutbetalda kostnader 4,7 Upplupna intäkter 5,1 Lager 0,0 Anlaggnin gstillgångar 0,0 Summa tillgångar 1721,6 Utfall ,0 182,9 304,0 16,2 180,9 40,2 729,2 635,0 205,0 0,0 0,0 105,7 9,4 955, ,3 216,6 100,3 10,6 359,5 949,7 45, ,7. 2,6-40,0 """"».«...-5n1 1_1 Utfall ,1 80,2 618, ,0 0,0 0,0 8,2 25,8 0,0 0, ,1 Leverantörsskulder 46,0 0,0 Interimsskulder 93,0 151,1 Förutbetalda intäkter 15,9 25,7 Kortfristiga skulder 49,8 32,0 Bidrag 0,0 Bruksdammarna Hålleforsnäs 135,0 scho Bundna reserver 900,0 900,0 Eget kapital 736,3 773,7 Årets resultat 1-254,4-37,4 Summa skulder/eget kapital 1 721, ,1 Beräknat resultat 0,0 0,0

123 Organisationsnummer REVISIONSBERÄTTELSE för FÖRENINGEN SÖRMLANDSLEDEN Undertecknade, på föregående föreningsstämma valda revisorer, får härmed avgiva revisionsberättelse för Sörmlandsleden avseende kalenderåret Vi har granskat föreningens bokföring, inventerat dess ekonomiska tillgångar, gjort div. avstämningar, granåkat föreningens årsbokslut, samt i övrigt vidtagit de granskningsägärder vi ansett yara erforderliga för att säkerställa riktigheten i de framlagda räkenskapemar Revisionen har utförts i enlighet med, god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. Föreningens ökande medlemsan. tål har också medfört ett ökat behov av olika serviceinsatser, som svarar mot medlemniarnas krav om ett förbättrat underhåll av vandringsleden. Då vi ej funnit anledning till anmärkning kan vi tillstyrka: att resultaträkningen och balansräkningen kan fastställas, att årets underskott :87 kr disponeras i enlighet med föreningsstämmans förslag, samt att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet under det gångna räkenskapsåret. Oxelösund den (Christer Sandström)

124 Föreningen Sörmlandsleden 1 (4) Verksamhetsberättelse för 2012 Styrelse, revisorer och valberedning Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot (Friluftsfrämjandet) Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant (Friluftsfrämjandet) Revisor Revisor Revisorssuppleant Valberedning Dan Johansson Håkan Lindqvist Susanne Eriksson Rolf Zetterström Conny Bäckman Göran Hildenborg Mathias Debatin Tord Tömkvist Per-Olow Andersson Egon Fristedt Monika Gustafson Sven Olsson Thor Sagfors Sonja Karlsson Gary Hjelm Christer Sandström Gudrun Tollin Tommie Kjellström, sammankallande Erik Zetterlund Bernt-Eric Halvarson Thomas Lummi Åke Tunman Karin Reibring och Carl-Henrik Carxon, har deltagit i styrelsens möten. Suppleanten Monika Gustafsson har deltagit i styrelsearbetet och speciellt bevakat personal- och organisatioasfrågor. Vid förfall av ordinarie ledamot har suppleant kallats att delta. Styrelsens arbete Styrelsen har förutom ett konstituerande möte sammanträtt fem gånger. Vid det första mötet diskuterades och beslutades inriktning, arbetsordning och arbetsfördelning för styrelsearbetet. Det fastställdes att fundamentet för föreningens verksamhet är och förblir det ideella arbetet. Inom styrelsen har ansvaret för regionala kontakter och nätverksbyggande fördelats under begreppet kommunansvar. Styrelsen har i sitt arbete utgått från följande målsättningar och förutsättningar för att Föreningen Sörmlandsleden skall kunna klara sin viktiga uppgift: 1. En säker basfinansiering från kommuner och län samt ökade egna intäkter genom medlemsavgifter och sponsorer. 2. Rekrytering, utbildning och motivering av de aktiva medlemmar, som utför det ideella arbetet. Den ideella profilen måste vårdas! 3. Underhåll och kvalitetskontroll av leden, dels i form av lättare underhåll som utförs av etappansvariga, dels sällanunderhåll som kansliet ansvarar %r. 4. Ett väl fungerande kansli, som sköter föreningens administration och marknadsföring, ger service till vandrarna samt svarar mr sällanunderhållet.

125 Föreningen Sönnlandsleden 2 4) 5. Marknadsföring av Sörmlandåleden genom hemsidan, trycksaker, guideböcker, redaktionell text, mässor, jiprpon etc samt nätverksbyggande med turistkontor, besöksnäring, Friluftsfrämjandet, pensionärsorganisationer, skolor, scouterna, andra föreningar m.m. En mer offensiv Sörmlandsled I Föreningen Sörmlandsleden har utvecklats mycket positivt vad gäller allmän publicitet, antal medlemmar och ekonomi. Styrelsen beslöt därför 2011 att vi under kommande år ska driva ett antal projekt för att öka antalet vandrare på leden och stödja besöksnäringen. För att möjliggöra detta anställdes May Lindqvist på en 25 %-tjänst på kansliet. Finansiering Föreningen är för sin verksamhet bånende av bidrag från berörda kommuner och län. Bidragen uppgick för 2012 till kr, d.v.s. samma nivå som Sponsorintälcterna var oförändrade jämfört med Medlemsavgifterna ökade med 11,8 %. De egna intäkterna utgjorde 37 % av de totala intäkterna. Medlemmar Vid årets slut hade föreningen 2670 medlemmar - en ökning med hela 16 %. Detta utgör ett av många bevis på uppskattningen av leden. Av medlemmarna är cirka 200 aktiva, d.v.s. utför ideellt arbete för Sörmlandsleden som region- och etappansvariga m.m. Rekryteringen av aktiva medlemmnr har fungerat bra och i slutet av 2012 hade föreningen bara en vakans. Den 19 maj anordnades en mycket uppskattad och välbesökt trivseldag för aktiva medlemmar på Sävö. Leden Under året har region- och etappansvariga samt kansliets underhållsansvariga lagt ned ett omfattande arbete och mycken kraft på att hålla leden i gott skick för vandrarna. Ett flertal omdragningar har gjorts på grund av skogsavverkningar. Vi har kontaktat skogsköparna i Sörmland och föreslagit ett bättre samarbete. Ett stort antal etapptavlor har bytts ut och i samband med det förbättrats. En s.k. järnhäst har inköpts för att rationalisera uticörningen av material för om- och nybyggnad av spänger, skärmskydd m.m. En informationstavla har satts upp vid parkeringen för Kolmårdens Djurpark och en anslutningsled därifrån till etapp 32 har anlagts. Årsmötet 2011 tillstyrkte en motion av Gunnar Andersson, som avsåg att göra leden ännu mer attraktiv. Förslagen i motionen utreddes av en arbetsgrupp med arbetsnamnet "En tydligare Sörmlandsled". Styrelsen tillstyrkte i november 2011 arbetsgruppens förslag. De innebär: Att Sörmlandsleden accepterar satelliter = rundslingor utanför huvudleden, som inte är förbundna med huvudleden,1 praktiken innebär detta att vissa förbindelsesträckor genom främst tätorter kan tas bort De fyller liten eller ingen funktion för vandrarna. Alla rundslingor skall förutom etappnummer skyltas med sitt namn, t.ex. Nävsjön runt. Dettiför att göra det ännu lättare att hitta. Genomförs Ett antal smärre förändringar av leddragning m.m. som bl.a. ger fler anknytningar till allmänna kommunikationer& Genomförandet av åtgärderna har inletts 2012 och kommer att fortgå även

126 Föreningen Sörmlandsleden 3 (4) Kansli Karin Reibring har arbetat halvtid på kansliet och May Lindqvist på 25 %. Carl-Henrik Canon har arbetat heltid som underhållsansvarig. Kenth Isaksson har varit projektanställd under tiden april-oktober och hjälpt Carl-Henrik med underhållet av leden. För att rationellt hantera det stora och växande medlemsregistret har föreningen övergått till att använda tjänsten Föreningssupport. Trots den sparsamma bemanningen har verksamheten med hjälp av ideellt arbete fungerat bra. Hemsidan Föreningen har under åren fått allt fler utländska vandrare, varav flertalet kommer till flygplatsen Stockholm Skavsta. Hemsidans engelska utgåva har därför kompletterats med allmän information om vandring på leden. Sedan 2011 finns på hemsidan en sektion kallad "Fly and walk", på både engelska och tyska. Under 2012 har ett omfattande arbete lagts ner på att förnya och förbättra de kartor som våra medlemmar och turistbyråerna får tillgång till via hemsidan. Detta möjliggör också en rationellare produktion av de kartor som finns på våra etapptavlor. Antalet besökare på hemsidan har vid en jämförelse mellan 2011 och 2012 av perioden juniaugusti ökat med mer än 40 %. Många andra hemsidor länkar till Eva Friedmann har liksom tidigare mycket förtjänstfullt på ideell bas arbetat som webmaster. Marknadsföring och information Försäljningen av guideboken Sörmlandsleden, som producerats av förlaget Calazo i nära kontakt med föreningen, har fortsatt under Den första upplagan på 5000 exemplar är snart slutsåld och en reviderad upplaga är redo för tryckning. Under 2012 har en webbaserad satsning för att locka fler skolklasserar att vandra på leden utarbetats. Materialet lanseras på hemsidan i början av Förutom allmänna tips ges för varje skolförvaltning minst ett konkret vandringsförslag, som kan nås med allmänna kommunikationer. Skolorna får även tillgång till kartor. Samarbetet med kommunernas turistbyråer har utvecklats på ett positivt sätt. På deras önskemål har en allmän information om vandring på leden producerats på engelska och tyska. På önskemål från turistbyråerna i Nyköping, Oxelösund och Trosa har i samarbete med förlaget Calazo ett förslag på en lokalguide på engelska omfattande sträckan Tullgarn-Stavsjö utarbetats. Eftersom upplagan bedömdes bli liten villkorade förlaget och vi utgivningen till ekonomiskt stöd från berörda kommuner. Projektet bordlades i december, eftersom de berörda kommunerna inte var villiga att delfinansiera utgivningen. Föreningen är dock fortsatt positiv till att producera lokalguider på engelska förutsatt finansiering från berörda kommuner. Under året har vi deltagit i ett antal utställningar och evenemang som till exempel Vildmarksmässan, MestUte-dagen Eskilstuna, Näshultadagen, Haningedagen, Hamnfestivalen Nävekvarn, Föreningsdagen Tyresta, Bomässan Nyköping, "Det goda livet" Nyköping, Länstidningens trivseldag Södertälje, Nykvamsdagen, Hembygdsdagen Turinge- Taxinge, Gruvans dag Skottvång, Trädgårdsmässan Taxirige slott, Må bra-mässan Södertälje, Hälsoveckan Rudan. Reportage om Sörmlandsleden har förekommit i många tidskrifter och dagstidningar. I broschyren Utflyktsvägen, som trycktes i ex, har Sörmlandsleden fått värdefull exponering mot turister och besöksnäring. Information om leden finns på utflyktsguiderna och

127 Föreningen Sörmlandsleden 4 (4) Medlemstidningen Hänt på Leden har utkommit med två nummer. Mänga har bidragit med artiklar vilket har lett till att läsvärdet är stort. Tidningen spridits till över 2500 mottagare. Sörmlandsledens dag har arrangerats vid Paradiset, Nyköping och i Södertälje. En arbetsgrupp under ledning av vice ordförande Håkan Lindqvist har arbetat med planeringen av Sörmlandsledens 40-årsjubileum Vandrarna Det är inte möjligt att mäta antalet vandrare på Sörmlandsleden, men antalet uppskattas till per år. Noteringai i gästböckerna visar på ett brett "kundunderlag". Alla åldrar är representerade med ett stort inslag av bl.a. familjer och andra grupperingar såsom skolklasser, scouter och företag. De utländska vandrarna har blivit allt fler med åren. Att leden finns och att det arbete som utförs på den är mycket uppskattat kan utläsas av allt beröm som finns att läsa i gästböckerna. Ekonomi Föreningens ekonomiska ställning framgår av resultat- och balansrapporten. Verksamhetens intäkter uppgick till 1 697,9 tia och kostnaderna till 1 907,3 tkr. Årets verksamhet gav ett underskott på 254,4 tkr efter återföring och avsättning till reserver med 45 tkr. Mot bakgrund av föreningens starka balansräkning bedömer styrelsen att detta underskott är acceptabelt. Bidragen från kommuner och länsstyrelser uppgår till 839 da eller ca 50 % av intäkterna. Medlemsavgifter, bokförsäljning, sponsorer, räntor och anställningsstöd är andra intäktsposter. Kostnader för personal uppgick ti111122,6 der vilket motsvarar 59 % av kostnaderna. Föreslagen budget för 2013 har en omslutning på 1859 tkr, varav bidragen från kommuner och län utgör 825 tia. Verksamheten 2013 En verksamhetsplan för 2013 har utarbetats. Huvudinriktningen är att underhålla och förbättra den befintliga leden samt att genom offensiva projekt och effektiv marknadsföring locka nya vandrare. 40-årsjubiléet kommer att uppmärksammas på många sätt. Värdet av det ideella arbete som läggs ned på leden uppskattas till ca 2,5 miljoner kronor, vilket innebär att värdet av bidragen från kommuner och länsstyrelser mer än fyrfaldigas! Detta bör motivera offentliga bidragsgivare att fortsatt stödja Sörmlandsledens verksamhet, som positivt bidrar till friskvård och besöksnäring Avslutning och tack Sörmlandsleden vårt varumärke är högt värderat och välkänt långt utanför landskapets gränser. Det är dock inte lika välkänt att så mycket ideellt arbete läggs ned för att hålla Sörmlandsleden i det fina skick den är. På styrelsens vägnar vill jag rikta ett stort tack till alla bidragsgivare, sponsorer, anställda och aktiva och stödjande medlemmar, som genom sina insatser bidragit till att 2012 blev ett mycket bra år för Föreningen Sörmlandsleden. Oxelösund den 28 januari, 2013 Föreningen Sörmlandsleden På styrelsens vägnar Dan Johansson Ordförande

128 Föreningen Sörmlandsleden 1(4) Verksamhetsplan 2013 Vision Sörmlandsledens starka varumärke som Sveriges mest välskötta och kända låglandsled ska vårdas och stärkas. Detta till nytta fiir folkhälsa, trivsel och besöksnäring. Arbetssätt Sörmlandsleden underhåller, utvecklar och marknadsför 100 mil natur- och kulturvandringsled. Verksamheten baseras på ideellt arbete av 200 aktiva medlemmar uppbackade av ett kansli med 1,75 anställda. Nödvändig basfinansiering fås genom bidrag från berörda kommuner och länsstyrelser. Tack vare det ideella arbetet, sponsrande företag och medlemsavgifter från stödjande privatpersoner femfaldigas värdet av erhållna bidrag. En välskött och inbjudande vandringsled samt bra information till vandrarna är och förblir högst prioriterat. Därutöver gör Sörmlandsleden inom ramen för sina resurser offensiva satsningar för att locka fler vandrare och stödja besöksnäringen. 40-årsjubileum Under 2013 fyller Sörmlandsleden 40 år och en arbetsgrupp under ledning av vice ordförande Håkan Lindqvist har utarbetat en plan för firandet. Det officiella och stora jubileet äger rum vid Anhammars ekhage söndagen den 2 juni. Till denna dag inbjuds representanter för våra bidragsgivare, massmedia och föreningens medlemmar. Detta arrangemang ersätter vår traditionella trivseldag för våra aktiva medlemmar. Under sommarhalvåret kommer vidare lokala arrangemang att göras -på olika platser efter Sörmlandsleden, företrädesvis i samarbete med andra föreningar och berörda kommuner. Dessa arrangemang integreras med eller ersätter Sörmlandsledens dag. Föreningen kommer också att marknadsföra sin historia, jubileet och varumärket Sörmlandsleden genom trycksaker, profilkläder, pressreleaser, utställningar, mässor, annonser, turistbyråer m.m. Mer information om 40-årsfirandet kommer på föreningens hemsida under rubriken evenemang Jubileumsfirandet ges hög prioritet under 2013 och i budgeten för 2013 har kr avsatts för firandet. Leden Under 2011 gjordes en översyn av ledens omfattning och struktur med arbetsnamnet "En tydligare Sörmlandsled". Styrelsen har tillstyrkt förslagen i rapporten och genomförandet av dem fortsätter under Löpande tillsyn och underhåll samt nödvändiga omckagningar. Välutnyttjade etapper ägnas extra stor uppmärksamhet. Reparation av handikapprampen i Hälleforsnäs påbörjas. I den underhållsansvariges arbetsuppgifter ingår att göra stickprovskontroller av ledens standard och skötsel. Detta som komplement till regionernas egenkontroll och synpunkter i gästböckerna. Nya rundslingor i anslutning till/på leden prövas i varje enskilt fall. I övrigt restriktivt med ny leddragning. Markera leden tydligare där den passerar allmän väg. Genomförs successivt kommande år. Regionerna ombeds att komma med förslag till nya markeringar. Om möjligt utöka och synliggöra informationen om leden bättre där den ansluter till allmänna kommunikationer och på platser där många människor passerar. Fler informationstavlor om intressanta saker utefter leden. I första hand ska vi se till Satt redan befintliga informationstavlor är uppdaterade och i gott skick Regionerna ombeds att komma med förslag om nya informationstavlor.

129 Föreningen Sönnlandsleden 2 (4) Med tanke på det växande antalet utlänska vandrare skall alla infonnationstavlor förses med en kort text på engelska när de förnyas. Etapptavloma kompletteras också med en kort text på engelska då de förnyas i den mån kansliet hinner med. Kallkällorna kompletters efterhand med engelsk text med innebörden att föreningen inte kan garantera vattentillgång och kvalitet. Uppdatering av markägarfineckningen efter behov. Kontakter med de regionansvariga för att diskutera och besluta om åtgärder beträffande leden och organisationen. Den ideella organisationen ska vid behov få snabb och bra hjälp från kansliet. Fortlöpande se till att det finns intresserade och lämpliga personer som kan bli aktiva medlemmar (regionansvariga, etappledare Marknadsföring S6rmlandsleden som app för smarta mobiler. Förstudie och beslut om ev. fortsättning. Ansvar Dan. Foldern Sörmlandsleden uppdateras och trycks efter behov. Ges en vidare spridning till bl.a. bibliotek, friluftsbutiker mm. Fortsatt försäljning av guideboken "Sömdandsleden". Frågan om lokalguider på svenska är fortfarande öppen, men eftersom den stora guideboken förväntas sälja bra under kan det vara klokt att vänta med detta till år Ansvar Dan. Årliga besök/kontakter med b&örda kommuner för att diskutera Sörmlandsledens skötsel, utveckling och finansiering. Ansvar kommunansvariga i styrelsen. Utveckla samarbetet med kommunernas turistorganisationer för att stödja besöksnäringen. Ansvar Håkan och kommunansvariga. Uppföljning av den webbaserade satsningen på skolorna som gjorts under Ansvar Karin. Friskvård, rehab och "teambuilding" på Sömilandsleden enligt särskild projektplan. Ansvar Karin. Förstudie av en tänkt satsning för att locka ut fler invandrare på Sörmlandsleden. Samarbetspartners, finansiering etc. Ansvarig för att tillsätta en arbetsgrupp är Dan. Gourmetvandringar. Undersöka intresset för en sektion på hemsidan med ömsesidig länkning till hotell och restauranger, som kan erbjuda hämtning på leden, övernattning etc. Ansvar: May med bistånd 'av Eva. Sörmlandsleden marknadsförs genom i första hand artiklar i friluftstidningar, kontakter med massmedia samt med "torgstånd" med information vid olika evenemang. Föreningens medlemmar uppmanas att aktivt verka för att Sörmlandsleden får redaktionellt utrymme i massmedia. Deltagande i mässor typ Vildmarksmässan och andra mässor av intresse. Annonsering för kr i media som erbjuder bra villkor och intressanta målgrupper och företrädesvis då det kombineras med redaktionellt utrymme. Beslut tas av kansliet. Samarbete med "Utflyktsvägen" för att sprida information om leden och dess potential för besöksnäringen. Se Pressreleaser i syfte att få redaktionellt utrymme i media. Ansvar Karin. Sörmlandsledens dag. Se ovantående skrivning om jubileurnsfirandet. Hänt på leden utges två gången Befintliga bilder organiseras i en bildbank. Pressklipp samlas på kansliet. Ansvar Karin. Personer som vandrat hela leden erhåller diplom, som utdelas på årsmötet. Samarbeta med besöksnäringen och organisationer, som arrangerar vandringar på leden.

130 Föreningen Sörmlandsleden 3 (4) Hemsidan utvecklas vidare bl.a. för ovan nämnda webbaserade satsningar. Ansvar Eva Friedmann. Vår hemsida är innehållsmässigt bra, men krävande att arbeta med. En förstudie ska därför göras av ett kommande byte till ett bättre systemverktyg. Ansvar Eva/Dan. Medlemmar Värva medlemmar i alla sammanhang för att öka antalet stödjande medlemmar och agera så att alla nuvarande medlemmar fortsätter stödja föreningen med sitt medlemskap. För år 2013 föreslås en oförändrad medlemsavgift på 150 kr. Fr.o.m. år 2014 föreslås medlemsavgiften höjas till 200 kr per år. Den har varit oförändrad sedan år Målet är att 2013 nå stödjande medlemmar. Nogsamt informera om skälen till avgiftshöjningen. Sponsorer Fortsatt och utökat arbete med att värva sponsorer bland företag och organisationer. Bearbeta tidigare sponsorer för fortsatt sponsring Ekonomi Säkra bidragen från kommuner och länsstyrelser. Öka sponsorintäkterna. Summan av kommunernas, landstingens och länsstyrelsernas bidrag till föreningen var kr per år. De har sedan - främst genom att landstingen utgått som bidragsgivare - minskat till kr år Föreningen har tack vare god kostnadskontroll och ökade egna intäkter kunnat leva med detta och ändå starkt utveckla verksamheten. Under åren har dock föreningen redovisat en förlust. För år 2013 budgeteras ett underskott på kr. Detta har styrelsen bedömt acceptabelt med tanke på de reserver som byggts upp främst från försäljningen av stugorna. Styrelsen bedömer dock att fr.o.m måste balanserade resultat nås. Den största möjligheten att öka de egna intäkterna är den ovan föreslagna höjningen av medlemsavgiften. Detta räcker dock inte för att nå ett 0-resultat 2014 och kommande år. Om verksamheten ska kunna behållas i samma omfattning anser därför styrelsen att bidragen från län och kommuner måste ökas fr.o.m Föreningen kommer därför att under 2013 hos bidragsgivarna äska och motivera en ökning av anslagen. Ansvar Dan och Rolf (underlag) samt kommunansvariga (kontakter). Värdet av det ideella arbete som bedrivs inom Föreningen Sörmlandsleden uppskattas till drygt 2,5 Mkr per år, vilket tillsammans med medlemsavgifter och sponsorintäkter innebär att värdet av bidragen från kommuner och län fyrfaldigas. Organisation Carl-Henrik Carxon arbetar heltid med underhåll av led, anslagstavlor, etappbeskrivningar, kartor m.m. En projektanställd under sommarhalvåret. Karin Reibring arbetar halvtid som lcansliansvarig samt May Lindqvist på 25 % för att i första hand sköta administration och samtidigt utgöra en uppbackning vid semester m.m. Arbeta med att utveckla det s.k. kommunansvaret i styrelsen för att underhålla och utveckla nätverket omkring Sörmlandsleden. Målet är att de kommunansvariga under 2013 tillsammans ska ha minst 100 "nätverkskontakter".

131 Föreningen Sörmlandsleden 4 (4) Bordlagda förslag att överväga kommande år: Kampanjer mot pensionärsföreningar enligt särskild projektplan. Finna sätt att distribuera foldern Sörfillandsleden till nyinflyttade. Fler handikappslingor. Utsiktstorn och liknande attraitioner. Löpartävlingar på leden med idrottsföreningar som arrangörer. Dekal Sörmlandsleden. Oxelösund den 28 januari, 2013 Föreningen Sörmlandsleden Dan Johansson Styrelseordförande

132 GNESTA KOMMUNr (Utbetalas 2011) Lokal Namn Adress Tel Hyresvärd Ansökan om bidrag till föreningar (skickas till ovanstående adress) nreiningeng naitm i, i n, i. In (1(1 Kg f/1 3 WacgMt.5 fol'evl it t (21%5 Adress Kytt:man i ärendet k natwam Adressittill kontaldmuan 1,J r Ni Vd,JCINK,ONVW clio Gnesta kommun Ink: Dnr: För handläggning- Tel bostad 01s1/5/0150 Gnesta kommun Kultur- och telmikförvahningen Gnesta Pg t ' meranlironummer, nor-, % Postnummer, ort Tel arbete Pi t 35 6/n6i Al Verksamhet m en 1. Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet: I PS, PC 1404; VW 8r4d ek' key körs c) ska4 o'v 141/4fritA/ 4,.Tchsfk -, sbt, a, d a by ot 1.1",./ '111. /1 5 kik&atp~k. irij /riv 11.44»it 0 bts6'k 3-; 11 h Veic tl i # r 6?-9 6- k, vilij. tvi Tliiik 4,144a,/ i h c-itr s ci tgi. ck 4a-clt ock km^ Po tgiumn) 0 ii kiv ro-r ervu1/41 fy" e v," 146 y s ta skata en,, gcr os,,,,,, i H S D o ck K 2. Geografiskt verksamhetsområde: (5 In, es kov ix 0 vviwt,i4vv, 3. Motiv till ansökan om bidrag.: i - I. noutwow.--f kr; kols., ms,:nt,-,, PV-41 MbP/ hirs,» 14hrti Itt,i4 titm litish".-. öppg kin,p fp KM Ina» Lir -r 11 i dativ" ; ii) dtt delew adv Mo") kieshoi%4 1 r.v - 0 wskti.v hirts h i 4Puti 4. Äskat belopp D % Antal medlemmar 2010 `atetitovv g (Ordförande/kassör/sekre OCK, Till ansökan bifogas:1. Vinst och ftsrlusträkning tör Balansräkning for.4009* 3. Verksamhetsberättelse för 2009, 4. Revisionsberättelse för Budget för bi etrel-3 z.o Iej SO 1 'kr to; k, to t 2,01 Ansökan ska vara Gnesta kommun tillhanda senast den 8 november Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: I fax: gnesta.kommun gnesta.se 1 'besöksadress: Marieströmsgatan 31organisationsnummer: Sid 1(1)

133 HÖRSELSKADADES FÖRENING 1 GNESTA BOKSLUT 31 december 2012 Gnesta kommun Ink: Dir För handläggning. I NTÄKTER RESULTAT 2011 Medlemsvgifter Försäljning batterier Övr. försäljning 220 Bidrag kommunen Övr intäkter KOSTNADER Inköp batterier Övr. inköp Möteskostnader Utflykt Styrelsekostnader Kongresskostnad Administration Gåvor Reseersättning 752 Bankkostnad Årets resultat 4 546

134 RESULTATRÄPPORT BRE Bokslut Pre! ffi Sk Räkenskapsår t DENNA PERIOD OMS% UTO SALDO OMS% => RÖRELSEINTÄKTER FörsEjning Hyresintäkter, årsavgifter mm 3010 Medlemsavgifter -9285,00 41,2-9285,00 42, Försäljning batterier ,00 56, , Försäljnin IMF prylar -220,00 1,0-220,00 1,0 Summa hyresintlikter, årsavgifter mm ,00 100, ,00 100,0 Summa försäljning ,00 100, ,00 100,0 Övriga nirebeintålder 3960 Valutalnirsvinster på fordringar och skul ,00 13, ,00 13,6 Summa övriga rörebeintålcter -3000,00 13, ,00 13,6 SUMMA RÖRELSEINTÄKTER ,00 113, ,00 113,6 RÖREISEKOSINADER Fastighetsförvaltning Fastighetsskötsel/städ, materialinköp 4000 Grötfesten -253,00 1,2-253,00 1, Månadsmöten -449,00 2,0-449,00 2, Räkfesten -28,45 0,1-28,45 0, Aresmöte 1172,00 5, , SStyrelseicostnader 1 500, ,00 6, Inköp HRFprydar ,00 6, Inköp batterier 9895,00 45,0 9895,00 45,0 Summa fastsktitsel/städ, materialinköp ,55 59, ,55 59,8 Summa fastighetsförvaltning ,55 59, ,55 59,8 Bruttovinst ,45 53, ,45 53,8 Övriga externa rörelseutgifter Kontorsmateriel 1139,00 5,1 1139,00 5, Postbefordran 2 000,00 9,1 2000,00 9, Medlemsavgifter HSO num 250,00 1,1 250,00 1, Kongressavgift 1 700,00 7, ,00 7, Gåvor, blommor 199,00 0,9 199,00 0,9 Summa övriga externa rörelseutgifter 5288,00 24, ,00 24,1 Utgifter för personal 7321 Resor, reseersääningar 751,80 3,4 751,80 3,4 Samma utgifter tör personal 751,80 3,4 751,80 3,4 SUMMA RÖRELSEKOSTNADER ,35 87, , Rörelseresultat ,65.26, , Finansiella poster 8423 Bankkostnader 1 251,50 5,7 1251,50 5,7 Summa finansiella poster 1 251,56 5, ,50 5,7 Resultat etta: finansiella poster ,15 20, ,15 20,7 ÄRETSRESULTAT -4546,15 20,7.4546,15 20,7 BL Start Tteirrivan (

135 BALANSRAPPORT HRF Bokslut Frei IB Sida 1 Räkenskapsår ,_. -- ING BALANS DENNA PERIOD UTG SALDO => IILLGÄNGAR Otnslittningstglgångar Lager och pågående arbeten 1410 Lager av råvaror 0, ,00 Summa lager och pågående arbeten 0, , ,00 1 Kassa och bank 1910 Kassa 1 900, : Chenkräkninpskonto 0, , Bank , , ,75 Samma kassa och bank , , ,40 Samma omsättningstillgångar ,25 $ 141, ,40 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,40 EGET OCH FRÄMMANDE KAPITAL Eget kapital 2060 Eget kapital , , , Årets resultat 0, , ,15 Beräknat resultat 0,00 429,00 0,00 Samma eget kapital , , ,40 SUMMA EGET OCH FRÄMMANDE KAPITAL , , ,40

136 Verksamhetsberättelse för Gnesta HRF ORGANISATION Hörselskadades förening i Gnesta är en hörselförening inom Hörselskadades Riksförbund (HRF). HRF:s mål: skapa insikt mnbörselskadades kornmunikationsvillkor och behov. Habilitering och rehabilitering för alla som behöver. Hjälpmedel för alla som behöver. Tillgång till tolkning med bra kvalitet. Väcka opinion mot samtalsstörande ljud för ett satntalsvänligare samhälle. Kunskapsbrist finns även hos hörselskadade om vikten av olika hjälpmedel och andra kommunikativa lösningar. STYRELSEN Styrelsens sammansättning Ordförande Sekreterare Kassör Övriga ledamöter Ersättare Revisorer Valberedning MEDLEMSANTALET Maj Haumayr Kerstin Udin Birgitta Bergqvist Ingemar Nyberg Margareta Hjorth Bo Linderoth Ivar Roth, vakant Östen Udin och Folke Persson 114 Medlemmar REPRESENTATION: I KHR Kommunala handikapprådet: Kerstin Udin ordinarie, Maj Haumayr ersättare. I HSO är Kerstin Udin representant från föreningen. Maj Haumayr har under året informerat om tolkservice på TräffpunIcten i Gnesta. Informerat om hur det är att vara hörselskadad för ledamöter i Kommunala Handikapprådet i Gnesta samt för Pensionärsorganisationerna PRO och SPF i Trosa. Vi har varit representerade på distriktets olika sammankomster. Några medlemmar har varit och lyssnat på ett föredrag om tinnitus som distriktet anordnat. Under året har det hållits kongress i Västerås där Östen Udin deltog från vår avdelning.

137 1 Medlemsträff för hela distriktet hölls på Hjälmaregården. i Läppe den 18 augusti där flera medlemmar ur vår förening var närvarande. Maj Haumayr och Margaret Hjorth har deltagit i Distriktets planeringsdagar Inför år 2013 på Grythyttan den September. Medlemmarna är flitiga att köpa batterier på våra möten och batteriförsäljningen på Biblioteket i Gnesta första tisdagen i varje månad kl Vid våra medlemsmöten är det alltid god tillslutning. SAMMANTRÄDEN: Styrelsen har under året haft 7 protokollförda styrelsemöten. 3 medlemsmöten, Årsmöte, grötfest och räkfest. Grötfest under januari månad var som vanligt god tillslutning. Underhållnig var från "57". I mars hade vi årsmöte på Nivågången där Lars-Åke Green och Christina Ahlmark från distriktet gästade oss. I maj hade vi medlemsmöte där Maj pratade om rengöring och skötsel av hörapparater. Räkfest på Nivågången i augusti. Oktober hade vi ÖPPET HUS på Elektron - där allmänheten var inbjuden. Simone Ekstrand från tolkcentralen var och informerade. Novernbermötet hade vi inbjudit Hemsjukvården som berättade om hemsjukvård, arbetsterapi och sjukgymnastik inom kommunen. Vi inom styrelsen vill rikta ett varmt tack till alla medlemmar som bidragit till att göra 2012 till ett gott hörselvårdsår. Majilaumayr A, 14 Kerstin Udin g le ig 26.7 Bir tta Berg»t r 6 Ingemar Ny rg elcr- yfie)t/c Margareta njortn / i "" Bo Linderoth

138 REVISIONSBERÄTTELSE för Hörselskadades Förening i Gnestafår efter 2012 Undertecknade revisorer, av Hörselskadades Förening i Gnesta utsedda att granska räkenskaper och förvaltning, får efter fullgjort uppdrag avge följande revisionsberättelse. Vi har granskat föreningens räkenskaper och handlingar som lämnar upplysning om föreningens ekonomi och förvaltning. Räkenskaperna är förda med ordning och noggrannhet, inkomster och utgifter är styrkta med nödvändiga verifikationer. Vi föreslår årsmötet att bevilja styrelsen ansvarfrihet för verksamhetsåret Gnesta 15 mars 2013 fra Ivar Roth L:s-tars Andersson

139 HÖRSELSKADADES FÖRENING I GNESTA BUDGET 2013 INKOMSTER Medlemsavgifter Vinst försäljn. batt KOSTNADER Möten, med lvård i 000 Administration Resor Gåvor 500 Bankkostnader Resultat -000

140 G N ESTA KOMMUN Färeningens namn &e Hen r is Poit ii a n ;SPI Ansökningsdatum Ansökan om föreningsbidrag Uujelningsadress 0il /635o s , ann" j r hk i 2P 2S 9/ Bankgiro Mailadress,.., es».060.sormtu. ok Organisationsnummer R ' www: Hemsida heataved.sehnl Föreningens lokal H2ijai? sik ert Mua Flickor Pojkar Summa Telefon 4-6 år 7 - V ar år 18-20r 21 - år Summa 1. Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet: f. I 2 Veåar pr alt dl-k Ml frivetkik, iirketse.t pr creit- 4«.10"1144 hetabygett". mod stedver44. M all byticto havre nit twfutidardem- _betan& ill heafidek 2sSinelpilaiverksamhetsizitt ttalacid 3. aftv till ansökan om bidrag: fail it iiii, OM fit4441,04 4p5414~ tal 6Y4, kw e apa* Är reatheensna Oh 144%0 Fb; bula 4. Äskat belopp: ib 000 1,- 5. Antal medlemmar, totalt Ca 3 04 Kontaktperson n r 3 ' ktokica Pr. >Pniatt Adress SÖM% dittia4rdem. b klit" tt lin MiU gov Telefon bostad ont- Voi V4 Telefon arbetet. es ixeffie ItIPSoeiwait, Underskrift av ordförande, kassör, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Gnesta kommun Ink: Dnr: För handläggning: Till ansökan bifogas: 1 Vinst och förlusträkning 3 Verksamhetsberättelse 5 Budget för kommande år 2 Balansräkning 4 Revisionsberättelse Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisations« GNESTA V Storgatan vx

141 ,ts Hembygdsförening / Räkenskapsårets ligan: Resultatenhet Hela företaget Period: Rörelsens intäkter och lagerforändring Nenoomsättning 3110 Hyra Hembygdsgården 3111 Hyra högtalaranläggning 3121, Årsmötet 3122 Valborg 3123 Visafton 3124 Midsommar 3125 Allsången Marknaden 3127 Brasaftonen 3128 Korngryn och fläsk 3131 Sockenfilmen 3132 Hembygdsmaterial 3133 Sålda kort 3510 Medlemsavgifter S:a Nettomsättning Resultatrapport Preliminär Perioden 4 640,00 200,00 583, , , , , , , ,00 Sida. Utsluivet: Senaste vernr: 142 Period tg k 7 200,00. 0, ,00, 3 235, , , , , ,00 49% Periodbudget 7000,00 0, , , , , , , , ,00 610,00 510, ,00" 1.400, ,00 0,00. 20,00 0, , , , , ,00 ser Övriga rörelseintäkter Gåvor S:a övriga rörelseintäkter Statliga bidrag Kommunala bidrag S:a rörelseintäkter och lagerförändnng ' 0, ,00 0, , , , ,00 200,00 500, , , , , , ,00 - a gr Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4010 Förbrukningsinventarier 4012 Inventarier Hembygdsmaterial Södermanlands hembygdsförbund Deltagaravgifter 4120 Prenumeration Bygd o Natur 4121 Arsmötet 4122 Valborg 4123 Visafton : 4125 Bruttovinst Midsommar Allsången 4126 " Marknaden 4127 Brasaftonen 4128 Korngryn och fläsk 4129 Adventskaffe Uppvaktningar S:a Råvaror och förnödenheter mm Underhåll Hembygdsgården Sockenfilm Övriga externa kostnader El Vatten Sophämtning Slamtömning, i,t410 Förbrukningsmaterial 6510 Kontorsmaterial Trycksaker Porto 7310 Försäkringar 7575 Utdelade bidrag 7690,.-1.. Chn kostnader S:a övriga externa kostnader -284, , ,00 0, ,00 0,00-890, , , , , ,00-480, , ,00 0,00-750, , ,90 ' ' , ,00 '-3602,00 '-4000, ,00 :7360, , , , , , , , ,00 '-3330, ,00-661,00-613, , , , ,00-213,00 0, , , , ,00, 0, , ,00-155, ,00 0, , , , , , , , ,00' , , ,00' , , , , ,00 0,00 : ,00 014,00 OPO -100,00 0,00 0,00-400,00-1' 034,00 -I 223, , , ,00 '-2 000, , , , , , ,00 0,00 0, , , , ,00

142 .ryts Hembygdsfbrening Sida: 2 Resultatrapport Utskrivet: Raenslcapsårets början: Preliminär Senaste vemr. 142 Resultatenhet: Hela företaget Period: Perioden Period fg år Periodbudget Personalkostnader 5310 Kostnadsersåttn. styr. o. stugv , , ,00 S:a Personalkostnader , , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror , , ,00 Rörelseresultat före avskrivningar 6954, , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar 6 954, , ,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 6954, , ,00 Resultat från finansiella investeringar -- Räntekostnader och törnande resultatposter 8121 Avgift PostGirot -478,50-469,50-500,00 S:a Råntekostnader och liknande resultatposter -478,50-469,50-500,00 S:a Resultat från finansiella investeringar -478,50-469,50-500,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 6475, , P Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 6475, , ,00 - ' Resultat före skatt 6475, , ,00 Beräknat resultat 8999 Redovisat resultat , , ,00, -6475, ,40 0,00

143 -Gryts - Hembygdsförening Balansrapport Utskrivet: Rälcenslcapsåists början: Preliminär Senaste vemr: 143 Ftesultatenhet: Hela företaget Period: Sida: Ing balans Period titg balans TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Fordringar 1220, Inventarier , , ,00 S:a Fordringar , , ,00 Kassa och bard(, 1010 Kassa I 1 314, ,00 117, Postgiro ,97 34)8, , Tillfällig fordran 400,00 0,00 400, Övriga bankräkningar '57,04 0,00 57,04 S:a Kassa och bank , , ,96. 1 Ss Omsättningstillgångar , , ,96 SA TILLGÅNGAR , , ,96 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER skr Eget kapital W's; ' 2910 Eget kapital ,96 -I 854, , Redovisat resultat -I 854, , ,60 S:a Eget kapital , , ,96 Obeskattade reserver 2800 Underhålls- o. inv.fond ,00 0, ,00 S:a Obeskattade reserver ,00 0, ,00 S:a Eget kapital, avsättningar och skuldet , , ,96 Beräknat resultat 0,00 0,00-0,00

144 VELASAML2TSBERÄTTELSE 2012 I.4 Styrelsen 2012 ' 1,' Övriga ledamöter Birgitta Fomander, ordförande. Göte Fomander Göran Lagerstedt, vice ordförande Swen Berger, Asa Tallberg, kassör Christian Berglund Monica Sörman, vice kassör. Folke Pettersson Lucie Gasparini Anita Ganing..".r.! Mikael Frieberg ' ' Styrelsen har under året haft 9 protokollförda styrelsemöten. Därutöver har.styrelsen, träffats ett antal gånger för att förbereda olika aktiviteter.. Aktiviteter Arsmötet hölls den 25 mars i Gryts församlingshem.,ordförande Birgitta Fomander,, hälsade ca 50 medlemmar välkomna. Mats Hedlund från Bergshammars hembygdsförening förevisade databasen bygdeband. Den kulinariska delen bestod enligt traditionen av våfffor med grädde och god sylt. - -,. Valborg firades med vackert vårta! av Peter Björkman. Kyrkokören sjöng stämningsfullt in våren, så korn det fina fackeltåget med bygdens barn som tände " brasan. Kaffe och korv,hade en god åtgång och snart upplystes himmel av ett fint fyrverkeri. Våren hade återigen gjort sitt intåg i bygden! ' Söderrnanlands hembygdsförbunds årsmöte hölls den. 5 maj i Troåå.. Föreningen representerades av Birgitta Fornander ioch Anita Karlsson:: Midsommarafton kläddes stången av Idatrotjärre 'och övriga frivilliga. Runt den ' vackra stången dansade glada midsernmarfirare under Kerstin Anderssons ledning ' och Grytbitamas musik. Christian Berglund hejade på med sitt pratande. kaffe; glass och korv intogs med stor aptit och lotter,1 mängd köptes. Framför fiskdammen ringlade kön stundtels lång. Omkring 1000'personer firade traditionsenligt med osä:- Allsingikvällarna,Tre allsångstillfällen hölls; 27 juni, 11 juli och 15 juli, som tidigare år i sdmarbete Med PRO. Första allsången leddes ev drytbitirria'andraat, Bengan' Olsson från Nyköping och tredje av Almqvist och P.A. Lantz från Björnlända... ' It

145 Marknaden med loppis och auktion arrangerades den 28 juli. Ett välbesökt arrangemang där man kan köpa våfflor, kake,korv iblass, dricka och spela på chokladhjul. Auktionist Christian Berglund svingade traditionsenligt klubban. Vid detta tillfälle delades också kultur-tusingen ut till Göte Fornander. Göte har gjort och gör mycket stora insatser genorwsin stora kunskap och sin beredskap att finnas där i och rycka in varhelst det behövs. «: En friluftsgudstjänst genomfördes under juli i samarbete med kyrkan och Röda - Korset. Ett 30:tal personer närvarade. "Korngryn och fläsk".på hembygdsgården är ett mycket uppskattat inslag i vii verksamhet. I år kom ca 60 personer för att njuta av vår eminenta Ingrid Andersson i Eka:s härliga anrättning. Årets visafton Vissångaren och tonsättaren Torgny Björk framträdde den 11 augusti på Hembygdågården. I år var visaftonen en del i firandet av Stjämhovsdagen. Publiken uppgick till 46 betalande. Bygdevandringen den 25 augusti samlades ca 25 persöner på kyrkbacken för att. lyssna på Alf Hultgren som berättade om husen där omkring, bl.a. Wellerska skolan,. prästgårdarna, sockenstugan och ålderdomshemmet. Anders Westholm berättade - om torpet Sofiero utanför kyrkogårdsmuren. Bengt Nilsson guidade i kyrkan och - I spelade orgel för åhörarna... Brasaftonen Ulla Schriber berättade kunnigt och intressant om Graneberg sort är en av de stora gårdarna i Gryts socken. Mati Gärling höll i en - fråge /orienteringstävling om intressanta platser på bygden. Programmet varvades med allsång. Den trevliga kvällen bavistades av 37 personer som fick höra mycket bygdehistoria och dricka gott kaffe med goda kakor. i samband med gudstjänstentien. advent bjöd hernhyggds reningen på sedvanligt kyrkkaffe i församlingshemmet " ' - Förutan de egna arrangemangen har hembygdsgården varit uthyrd ett antal gånger för olika... festaktiviteter. Stugvårdar under året har Yvonne Nordström -Pettersson'.. och Folke Pettersson varit. Under året har Monica och Asa möd fantastiskt bistånd av Alf Hultgren och Gösta Andersson vid ett flertal tillfällen lagt in ytterligare poster i Bygdeband. Gå in på för att se vad som finns och tipsa oss gärna om sådint ni -vill ska koinma med... '

146 Ekonomi och resultat Antalet medlemmar har under året varit 273. Medlemsavgiften har varit 125 kr för enskild och 250 kr för familj. Hyran för hembygdsgården har fredag-söndag varit 800 kr per dag. Under resten av veckan har gården kunnat hyras för 80 kr per timme. Resultaträkningen visar på ett positivt resultat om 6475 kronor.. Fastigheterna Under året har åtgärder utförts vid hembygdsgården. Belysningen har förbättrats i '. logen för att underlätta städning och läsning. Även i kökshuset har elen förbättrats för att kunna använda större köksmaskiner. Trefas kraftuttag. har. monterats utomhus på knuten av parstugan. Dörren till parstugan har renoverats och renovering av nedre stockvarvet på baksidan av loftboden har påbörjats... Den gamla torrtoaletten bakom logen har rivits Det här året hade vi tyvärr "påhälsning" på hembygdsgården av "klåfingriga" pojkar med resultatet att samtliga dörrar till våra utrymmen bröts upp: Ingenting blev stulet, men Mån lyckades röra till en hel del. Det medförde mycket ideellt arbete för. styrelsen att reparera lås och återställa och städa upp. Vi har också under året försökt förhindra att vildsvinen förstör vår gräsmatta genom att tidvis sätta upp elstängsel. Övrigt - Styrelsen vill tacka alla som pkolika.sätt bidragit till att aktiviteterna som redovisas i denna berättelse har kunnat genomföras på ett mycket bra sätt, allt till bygdens fromma. Styrelsen

147 bilar REVISIONSBERÄTTELSE. Undertecknade som utsetts att granska Gryts hembygdsförenings räkenskaper nk år Får härmed avge följande berättelse; Vi har granskat årsredoviningen samt tagit del av räkenskaper och övriga handlingar. Då granskningen inte givit anledning till anmärkning tillstyrker vi att styrelsen och kassören beviljas full ansvarsfrihet mr `räkenskapsåret Stjämhov 6 mars Zoilikui Klara Lundqvist Alf Hedlund

148 'blitt in. BUDGETFÖRSLAG FÖR 2013 Gryts Hembygdsförening Intäkter Hyra Behållning evenemang Försäljn. Hembygdsmaterial 600 Medlemsavgifter Bidrag och gåvor s:ma Kostnader, F örbrukn. inventarier Deltagaravgifter Hembygdsmaterial Hembygdsförbundet Underhåll hembygdsgården Uppvaktningar Kostn.ers. styr. o stugv El Vatten Sophämtning Slamtömning Förbrukningsmaterial Kontorsmaterial Trycksaker Porto Försäkringar Kulturtusingen Bankavg Övr s:rna Budgeterat resultat för

149 GNESTA KOMMUN Föreningens namn FRUSIVO gsnoc(gpsfejeari 44Utdel11ingsadre5s. R ity vx e Postnumnaer Mailaciress Ansökan om Kulturföreningsbidrag Off &'& YTA Renttr_ Organisationsnummer Hemsida www. g Gnesta kommun Ink: Dnr Fät handläggning. Föreningens lokal Namn M 6-1W6-05 a altid E f%) Adre t:siv6. va G au? Hyresvärd Telefon I beskrivning av föreningens huvudsaldiga verksamhet: 9 L VERKSAm tte-,a-rt-e-ust- Kortfattad 2 verksamhetsområde: Geografiskt 3 ansökan om bidrag: Motiv till OCH V NIE12Å-Ib22_, 4 5 belopp: A a, 1 u 00a - - medlemmar, totalt c : pr 20-C7 Åskat Antal Kontaktperson A Telefon bostad AN NR) i N 67-1 g e sicsarrgert1/4) Adress (4..., aats-,.774 Telefon arbetet Ansökningsdatum OM* sekreterare eller revisor k)e Postadress Besöksadress elefon Telefax Organisationsnr GNESTA V Storgatan vx

150 Frustuna Hembygdsförening Gnesta kommun Verksamhet för år 2012 Ink: ORGANISATION: Dnr: Hedersordförande: Carl-Gustaf Ohlsson. För handlägg..'... ning ''''''''''''''' Styrelse: Ordf Anette Sjöberg, v ordf Göran Calmerin, se& Sten Eriksson, kassör Ulf Dah berg. Ledamöter; Bertil Eks/rami Sven Leindahl och Mats Oierstedt samt suppleanter: Gudrun Hagstedi och Britt Karlsson SAMMANTRÄDEN: Styrelsen har sammanträtt vid 12 tillfällen, utöver detta har AU träffars 3 gånger. REPRESENTATION: Föreningen har varit representerad vid Sörmlands Hembygdsförbunds årsmöte den 5 maj i Trosa Ordf eller sekr har deltagit i ett _flertal fireningstreiffar med kommunen En mängd medlemmar var närvarande vid berättarkvällar på biblioteket under året. (Se sammandraget) ARBETSGRUPPER: 1 Hembygdsföreningens regi pågår många aktiviteter i grupp, for närvarande finns följande verksamheter igång: Gårdsgrupp, Lotterigrupp, Museigrupp, Skolgrupp, Kulturminnesgrupp, Butiksgrupp, Fastighetsgrupp och Redaktionsgrupp. En kort redogörelse från de olika gruppernas verksamhet finns tillgänglig på årsmötet. SAMMANDRAG AV VERKSAMHETEN FOR 2012: Lördag 11 februari. Christina Frohm berättade om sina släktingar och sjöng visor och spelade fiol. Söndag 11 mai. Hembygdsföreningens årsmöte. Måndag 30 april Ingvar Andråason höll vårtalet och Frustuna församlings barnkör sjöng. Brasa lotteri, musik och kaffeservering. Torsdag 3 maj. Berättarträff på biblioteket, "Människor vi minns", i samarbete med kommunen och museet Söndag 6 maj. Städdag på Hembygdsgården. Lördag 2 juni. Öppet hus i Smedsta skola Onsdag 6 Juni Nationaldagsfirande. Vi marscherade med fanor från Strömmentorget och Nyköpings kulturskola spelade på hembygdsgården. Oppositionsrådet Ann-Sofi Lifvenhage höll ett inspirerat högtidstal till Sveriges Nils-Erik Selin hälsade alla nyinflyttade Gnestabor välkomna. Flens folkdansgille gjorde en mycket omtyckt dansuppvisning. En grupp duktiga ungdomar från Gnesta Kulturskola underhöll med fiol och nyckelharpa. Fredag 22 juni Traditionellt midsommarfirande. Torgny "rollen Nilsson underhöll med glada melodier under tiden som folk hjälptes åt att klä stången. Det fanns fiskdamm för barnen, sång och musik lottförsäljning, kaffeservering och barndansuppvisning. Asa Jacobsson ledde dansen kring stången och det avslutades med lekar för barnen. C:a 400 personer firade midsommar på timer i vackert väder. Tisdag 3 juli. Bussresa Sommen runt och till Brostorps ostkakebageri Fredag 6 juli -fredag 1 3 juli. Gnesta Hembygdsvecka. Varje dag hade vi öppet med servering och loppis kl 11-18, musik till kaffet varje eftermiddag. Fredag 6 juli. Musik till kaffet av "Tolle" som spelade från scenen. Lördag 7 juli. Birger Mejer och Ove Karlsson spelade munspel Söndag 8 juli. Hemvändardag för Gnestabor i fiirslringringert. kl Sportjournalisten Mats Strandberg gjorde imitationer av kända personer. "25 gubbar på 25 min." kl :ans musikgrupp spelade. Det visades bildspel i Parstugan "Gnesta förr och nu". Måndagen 9 juli Musik till kaffet Ann-Britt Andersson, Pelle Roos och Sven-Olof Björklund underhöll med allsång och musik Tisdag 10 Juli Bygdens Blandning spelade nyckelharpa till kaffet. Onsdag 11 juli Gnesta Spelmän spelade svensk folkmusik. Torsdag 12 juli Tomats Andersson och Janne Furuberget underhöll med sång och svängig musik. Fredag 13 juli. Spelmanslaget Nyckelknippan spelade låtar till kaffet. Lördag 4 augusti Öppet hus i Smedsta skola. Söndag 26 augusti Invigningen av Gnesta-Kalkmuseet Invigningstal av Anna-Lena Bergström och

151 @i/ryt 3 s 'd 21 Kerstin Gnestadius öppnade museet Musik av Nils Fläcke, Leif Billys, 57:an samt lokala musikanter. Lördag 1 september. Odlar och harrtverksmarlazad i miniformat på grund av dåligt väder. Lördag 6 oktober. Lördagsträff Sportjournalisten Mats Strandberg gjorde imitationer. Torsdag 25 oktober. Berättarkväll på biblioteket med tema skolminnen, i samarbete med kommunen och museet. Lördag 10 november. Berättarträff i Gäṣtgivaregården. Temat var Gnesta-Kalle. Museet var öppet och vi berättade om Rune, hans liv och hans musik UTHYRNING: Efterfrågan på våra lokaler har varit stor och har ökat något Många som har hyrt av oss kommer tillbaka. Våra hyresgäster uppskattar miljön och servicen. Vi riktar ett stort tack till Britt Karlsson och hennes familj för deras omsorg om både lokaler och gäster. REPARATIOIVERIUNDERHALL: Fastighetsgruppen jämte styrelsen och övriga intresserade har hjälpt till med att iordningsställa Gnesta-Kallemuseet p'å många olika sätt. (Se arbetsgruppernas redovisning) MEDLEMMAR: Medlemsantalet har sjunkit något, många medlemmar ör gamla och en del har avlidit Antalet betalande medlemmar för år 2012 var 260. ÖVRIGT: Till nationaldagsfirandet hade vi lyckats engagera oppositionsrådet Ann-Sofi Lifvenhage att högtidstala,,mysig fest med parad, folkdans, nationaldagsbakelse m m. Hembygdsveckan 7-13 juli med en mängd olika aktiviteter bl a hemvändardag. Ett populärt inslag. Utöver väit ordinarie program har vi i år haft invigning av Gnesta-Kallemuseet Kerstin Gnestadius har lagt ner mycket tid och arbete för att iordningställa museet. Hon har också haft stor hjälp av våra duktiga "gubbar" (föreningen. I augusti var allt klart och vi hade en lyckad invigning med tal och mycket musik Intresset var stort och många besökare kom för att titta och lyssna. AVSLUTNING: Frustuna hembygdsförenings framtid ser ljus ut. Engagerade medlemmar, goda idéer, och ett brinnande intresse bland medlemmarna för hembygden gör att styrelsen känner optimismför framtiden. Det skall konstateras att så väl i denna firening som i irrånga andra är trivsel, laganda och förmågan att sarhverka av yttersta vikt. Dessa faktorer finns inom föreningen i dag och är värdefulla att slå vakt om. Styrelsen vill till medlemmar, sponsorer, enskilda personer och organisationer, som på olika sätt under det gångna året bidragit till vår verksamhet, framföra ett stort tack n vill också rikta en tack till våra medlemmar som gett oss förtroendet att leda föreningens verksamhet under det gångna et Grzes 2-05 O- VA" UlfDahlberg /kassör fj / h i ikiat Gudrun Hagsteilt /slipp! Göran Calmerin/ v ordf kstr 952a,u.KaAim Britt Karlsson /suppl Sten Eriksson /sekr 0,1,42taizzi Sven Leindahl

152 biiar Arbetsgruppernas verksamhet för 2012 Butilcsgruppen: Ulla-Beth Frisk och Birgit Vesterberg. Butiken har varit öppen Nationaldagen, Midsommarafton, Hembygdsveckan, Odlar och hantverksdagen och invigningen av Goesta-Kallemuseet. Vi har sålt vykort, bilder, lotter, vattentomsmärken och en EP-skiva av Grtesta-Kalle. Ulla-Beth Frisk Lotterigruppen: Det har varit lotterier vid alla evenemang. Färdigköpta tombolalotter, lottringar, 21-lotter och en fiskdamm till midsommar som Åke Norlin har skänkt leksaker till. Vi har haft ett listlotteri som har sålts i butiken med en tavla målad av Tord Nygren. Ing-marie Andersson Gårdsgruppen: Vi som hjälpt till är: Pernilla Andersson, Leif Lindroth, Ing-marie Andersson och Ulrika Andersson. Söndagen den 6 maj var det städdag då vi krattade och städade rabatterna, dagen avslutades med korv och fika. Vi har klippt gräset och trimmat kanterna mellan alla regnskurar. Vi har även tagit fram bord och bänkar och satt upp partytält Karl Andersson Kulturminnesgruppen: Hans Ericsson, Claes-Erik Bjällerud, Leif Eriksson, Stig A Johansson, Sören Karlåker och Christer Lexell. Hugo Lööf avgick ur gruppen under året. Arne Westerlund avled under hösten. Gruppen i sin helhet har haft fem sammanträden som dokumenterats med minnesanteckningar. Besök har gjorts hos Eric Eriksson vid Smedsta gård för att dokumentera gårdens husgrunder och äldre bebyggelse. Gruppen har också samlats hos familjen Waldau vid Erilcslund, varefter följde en exkursion till tre försvunna boplatser med tidigare osäker dokumentation. Arbetet vid Holmsjönäs har fortsatt under året (se år ). Viss uppröjning på gårdstunet har gjorts och bord med sittbänkar har tillverkats med grovt virke som erhållits från Anders Norström på Mälby. Kontakter har tagits med skolgruppen för tänkta skolbesdk vid Holmsjönäs när all röjning och friläggning är klar. Mer än 150 husgrunder finns nu listade inom socknen och c:a 60 har försetts med skyltar och namn på sist boende. Kontroll av tidigare uppsatta skyltar har gjorts efter hand. Hans Ericsson Skolgruppen: Har under året bestått av Gunilla Pettersson, Erik Pettersson, Solveig Gustavsson och Stig Söderström. Skolmuseet har haft besök av drygt 200 personer. Vi har haft öppet hus två gånger, i juni och i augusti. En klass från Frej askolan i Gnesta och en klass från Dammlötskolan i Runtuna har haft gammaldags skoldag. Två psalmaftnar har hållits i skolmuseet under året och i mars hölls en fastegudstjänst Gunilla Pettersson Museigruppen: Sven Leindahl, Erik Pettersson, Svante Arman, Ingrid Gustavsson, Stig Söderström och Kerstin Särblad. Gruppen har haft 36 sammankomster under året. Vi har mottagit en mängd fotografier från Kerstin Gnestadius omfattande Gnesta-Kalles olika framträdande i radio och i sin hembygd med logdanser på Brinks loge. Dessa fotografier håller gruppen på med att registrera samt digitalisera dem för lättare överskådande. Parstugans gardiner har tvättats och strukits av Ingrid och Kerstin. Alla fönster på parstugan har målats invändigt. Museigruppen har med hjälp av Ulf Dahlberg iordningställt en trappa till Gnesta-Kallemuseet Utvändigt har stugan målats av Bertil Ekstrand. Sven Leindahl

153 139019R 3 sr-vt\ Fastighetsgruppen: Har under året, sedan Gnesta-Kalle-museet uppförts, sett till att museet blivit målat, ut- och invändigt. Invändigt har tak och väggar målats 2 ggr, även snickerier. Utvändigt har väggar rödfa'rgats, samt snickerier vitmålats. Entréplan med trapp och räcken har tillverkats av tryckimpregnerat virke. Dörrparti till Parstugan har skrapats, oljats och ommålats med oljefärg. Diverse trappsteg till målarverkstaden och Gästgivaregå'rden har bytts ut, samt behandlats med trätjära. Bertil Ekstrand Föreningens prel program 2013 Söndag 10 mars. Hembygdsföreningens årsmöte kl 14 Söndag 28 april Städdag på hembygdsgården kl 10. Tisdag 30 april Valborgsmässofirande kl 19. Lördag 8 juni. Öppet hus i Smedsta skola Torsdag 6 juni. Nationaldagsfirande kl 13. Fredag 21 juni. Traditionellt midsommarfirande kl 13. Fredag 5 juli fredag 12 juli. Gnesta hembygdsvecka. Hembygdsgården öppen med kaffeservering och loppis m fl aktiviteter kl Söndag 7 juli. Hemvändardag kl 13 Lördag 3 augusti. Öppet hus i Smedsta skola Söndag 4 augusti. Ekumenisk friluftsgudstjänst kl 11. Lördag 5 oktober. Lördagsträff kl 13. Lördag 9 november. Lördagsträff kl 13. Reservation, för ändringar.

154 REVISIONSBERÄTITLSE Frustuna Hembygdsförening Räkenskapsår 2012 Undertecknade av årsmötet valda revisorer har granskat årsbokslut och räkenskaper för räkenskapsåret Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Årsbokslutet har upprättats enligt god redovisningssed och vi tillstyrker att resultat- och balansräkning fastställs att resultatet disponeras enligt styrelsens förslag att kassören och styrelsens övriga ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Gnesta Eric Ericsson ke /2L, C-r-f Gunilla Avrän

155 Frustuna Hembygsförening Räkenslarpsår: Resultatenhet: Hela företaget Period: I Resultatrapport Preliminär Sida: Utskrivet: Senaste vernr: 211 ' Perioden Ackumulerat Rörelsens intäkter och lagerförändring Nettoomsättning 3110 Intakter Arrangemang , Intäkter Sålda skrifter.böcker,tavlor 7357, , ' Intakter Lotterier , Gåvor 2650, Övriga inkomster (inbetavg. resor) , ,00 S:a Nettoomsåttning , ,00 Aktiverat arbete är egen räkning 3811 Uthyrning av lokaler , S:a Aktiverat arbete är egen ältning , ,00 Övriga rikelseintater 3900 Medlemsavgifter Kommunala bidrag , S:a Övriga rörelseintäkter , ,00 S:a Rörelseintäkter och lagerfdrändring , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4110 Medlemsavgifter till Hembygdsfeirbundet -3225, , Arrangemang , , Kostnader skrifter dokumentation , S:a Råvaror och ftlmödenheter min ,50 Bruttovinst ,50 Övriga externa kostnader Lokalhyra El o vatten Administration Kostnader lotterier -4500, , ' '': , , , , Övriga utgifter (unnvaktning,avskedsgåvotstudioresor) , , Försäkringar Fastighet -4633, , Fastighetskötsel och F5rvaltning , , Förbrukningsinventarier , , Kontorsmaterial -2825, , Datakommunikation -350,00-350, Porto , , övr kostnader , Bankkostnader , ,00 S:a Övriga externa kostnader , ,00 Personalkostnader 7330 Bilersättningar :00 S:a Personalkostnader -333,00-333,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mrn , ,50 Rörelseresultat före avskrivningar ,50 Rörelseresultat efter avskrivningar , ,50 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -4599, ,50 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8310 Ränteintäkter 4176, S:a övriga räneintälcter och liknande resultatposter 4176,7! 4 176,71

156 Frustuna Hembygsförening Råkenslcapsår: Resultatenhet lic la företaget Period: Resultatrapport Preliminär BriggeS Shi Sida. Utskrivet Senaste vant Perioden Ackumulera' S:a Resultat från finansiella investeringar 4176, ,71 Resultat efter finansiella.intäkter och kostnader -422,79 422,79 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -422,79-422,79 Resultat före skatt -422,79-422,79 Beräknat resultat 422,79-422,79

157 Frustlina Hembygsförening Räkenskapsår: Resultatenhet: Hela företaget Period: Balansrapport Preliminär TE;k5a Salt 1 Utskrivet Senaste vemr: 211 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Fordringar 1510 Kundfordringar S:a Fordringar Kassa och bank 1910 Kassa 1920 PlusGiro 1930 FöretagskontichecIdconto/affärskonto 1940 övriga bankkonto S:a Kassa och bank S:a Omsäroungstillgangar SA TILLGÅNGAR BERÄKNAT RESULTAT*" Ing betans Period Ute balans 4 480, , , , , ,00 938, , , , ,04 0,00 0, , , , , , , ! , ,90-422, ,1! ,90-422, , ,90-422, ,11

158 ; Frustuna Hembygdsförening Förslag till budget 2013 Intäkter " ; rgivrirrt.2_ mc gi.,:-fr&.:=3 Frustuna Hembygdsförening Box Gneyta Arrangemang Sålda skrifter/böcker/tavlor Lotterier Gåvor Övriga inkomster (inbetalningar/avgifter/resor) Uthyrning av lokaler Medlemsavgifter Kommunala bidrag Ränteintäkter Summa: Kostnader Medlemsavgifter till Hembygdsförbundet Arrangemang Kostnader för skrifter/dokumentation Lokalhyra El och vatten Administration Kostnader lotterier Övriga utgifter (uppvaktning/avskedsgåvor/studieresor) Försäkringar fastighet Fastighetsskötsel och förvaltning Förbrukningsinventarier Kontorsmaterial Datakommunilcation 350 Porto Övriga kostnader Bankkostnader Bilersättningar 333 Summa:

159 f GNESTA KOMMUN Föreningens namn Långsjö teater Gnesta kommun Ansökan om Kulturförenings13idr Utdelningsadress Lokstallet, Msrgerete4yg,, Iggnjn0. Postnunamer Ort Gnesta Mailadress Organisationsnummer Postgiro/ Bankgiro Bankgiro Hemsida www:langsjoteater.se 1 Föreningens lokal Namn glekatallet Hyresvärd Lokstallet Gnesta AB Adress Lokstallet, Margeretedalsv 2 Telefon ortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet K Skapar,.producerar och framför föreställningar för allmänheten på lokstallet Barnteater, familjeföreställningar och vuxenföreställningar. Arrangerar även kulturevenemang som t ex konserter, gästspel och poesikvällar. Teatern spelar även på andra ställen inom konimunen (t ex på biblioteket). 2. G eografiskt verksamhetsområde: Främst Gnesta ICoinmun, men även inom Södermanland, Stockholm och turnerande i Sverige M otiv ull ansökan om bidrag: Vi är en kulturförening som bidrar till och främjar kulturlivet i Gnesta. Vi skapar barn, familje- och vuxenkultur för allmänheten med löpande utbud på Lokstallet Vi erbjuder också kurser för barn, vuxna och äldre och är en mötespunkt för alla generationer. Vi finns också med på lokala evenemang som t ex Gnesta gröna marknad och Gnesta julmarknad (Lions). 4. A skat belopp: ntal medlemmar, totalt 15 st A Kontaktperson jonatan Ed Adress Bjursnäs 1, Björnlunda Telefon bostad Telefon arbetet Postadress GNESTA Besöksadress Telefon - Organisationsnr V Storgatan vx

160 U Ansökningsdatum Under-skri av ordförande kassör, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Till ansökan bifogas: I Vinst och förlusträkning 3 Verksamhetsberättelse 5 Budget för kommande år 2 Balansräkning 4 Revisionsberättelse - * Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisation»: GNESTA V Storgatan vx

161

162 Långsjö teater Org.nummer: Lokstallet i Gnesta Margretedalsvägen Årsberättelse 2012 för Långsjö teater org. nummer: Verksamhet under 2012 GRANNSKAPSTEATER Vår egen översättning av "community theatre" innebär att-vi arbetar med amatörer i olika åldrar och konstnärer i bygden i ett processinriktad socialt projekt Initierandet och genomförandet av projektet Inannar där vi involverade hela Vårdinge by och tillsammans med över 50 personer skapade vi ett byspel. Vi arbetade i sju grupper (musik, docktillverkning, tal, teater, dans); deltagarna i grupperna var individer med funktionsnedsättning personal från boende och dagverksamhet, barn och ungdomar, elever från Vårdinge Folkhögskola, konstnärer och grannar. "Inannar spelet med alla deltagare visades två gånger i Vårdinge by, och sågs av 170 personer. Turnéversionen av samma föreställning med en mindre ensemble visades i Mölnbo, Järna och Södertälje och den sågs av ca 120 personer. BARNTEATER Egna föreställningar till små och stora barn i vår egen lokal och som gästspel på andra håll. "Molly Munter och jätten jopplopp visades i samarbete med Gnesta Barnkulturcentrum och frän och med november 2012 började vi teaterverksamhet i Lokstallet i Gnesta. "PomperipOssa" med berättare och clown: "Gumman som ville ha en hustomte" i samarbete med Gnesta bibliotek spelades för förskolor i Gnesta (ca 40 barn). "Döden i en nöt" i samarbete med Teater Nore. flarnkammarim höll vi för de minsta i Gnesta bibliotek under hösten: TEATER PÅ MARKNAD Vi vill att teater ska vara en organisk del av kulturlivet i Gnesta med omnejd och vill etablera en regelbunden och nära kontakt med vår publik.

163 Långsjö teater Org.nummer: Lokstallet i Gnesta Margretedalsvägen 2 IN> På Gnesta Gröna Marknad stod vi för två inslag. "Offering», dansperformance i centrala Gnesta och familjeföreställningen och "Pomperipossa" barnföreställning. På järna Kulturnatt framförde vi "Döden i en nöt" i samarbete med Teater Nore, på ett välfyllt Folkets Hus. På Gnesta julmarknad spelade vi i biblioteket "Gumman som ville ha en hustomte" för familjer, i samarbete med Lions. På Vårdinge bys julmarknad spelade vi två gånger "Gumman som ville-ha en hustomte" för familjer, i samarbete med Vårdinge Folkhögskola.. ARRANGEMANG FÖR VUXENPUBLIK Konsert i samarbete med Jan Marklund I Lokstallet.i Gnesta. VÅR VISION. Vi vill arbeta vidare med GRANNSKAPSTEATER i Gnesta kommun genom att söka Arvsfondsmedel och involvera olika grupper och jobba fram emot en uppsättning i samarbete med andra aktörer. BARNTEATER vill vi fortsätta med och spela mera de befintliga föreställningarna samt skapa nya i kommunen och i Sörmlands län. TEATER PÅ MARKNADEN fortsätter vi med då vill vi samverka med flera samarbetsparter och bli ännu mer aktiv del av kulturlivet i Gnesta kommun och resten av Sörmland. ARANGEMANG FÖR VUXENPUBLIK vill vi fortsätta med för en,bred publik, då vill vi erbjuda musik, poesi och teater. Långsjö teaters verksamhet håller på att stadga sig i Lokstallet i Gnesta då vår strävan är att vi kan bli Gnesta kommuns egen lokala teater med ett rullande program i Lokstallet Vi vill även jobba med skapande skola och workshopar för arbetsgrupper som kan innehålla processledning, teambuilding och interaktiv teater. Det vill säga Långsjö teaters verksamhet kommer att stå på två stadiga ben: den sociala (skapande skola, grannskapsteater, interaktiv teater) och den konstnärliga (verksamheten i Lokstallet med barnföreställningar, vuzenforeställningar, teater på marknad). 2. Ideella arbetsinsatser Vi alla i gruppen, har arbetat ideellt under hela året 3. Våra samarbetspartner under 2012 Leader Södertälje, Leader Inlandet, ABF Södertälje, ABF Sörmland, Lokstallet i Gnesta AB, Stiftelse Vårdinge by, Rudolf Steinerstiftelse, Vårdinge Folkhögskola, Gnesta bibliotek, Gula Villan i Järna, Järna Kulturnatt, Folkets hus i Mölnbo, Teater Nore, Jens-Peter Jannes- Berlin, Gnesta Barnkulturcentrum, Lions Gnesti

164 Långsjö teater Org.nummer: Lokstallet i Gnesta Margretedalsvägen 2 4. Finansiering (ekonomiskt stöd) och uppdragsgivare EU- stöd Jordbruksverket Leader-Södertälje, EU- stöd jordbruksverket, Leader Inlandet Rudolf Steinerstiftelse Stiftelse Vårdinge by Torekällberget Södertälje kommun ABF Södertälje ABF Sörmland Gnesta bibliotek Vårdinge by, Ordförande Filip Wall Kassör Kristina Sahberg Sekr erare Maria Magdolna Beky Winnerstam

165 Årsmötesprotokoll i Föreningen Långsjö Teater Plats: Vårdinge by. Datum: Tid: Närvarande: Maria Magdolna Beky Winnerstam, Kristina Sahlberg, Jonathan Ed, David Carmel, Anders Winnerstam, Filip Wall, Hans Jamhammar, Katrine Kvandal, Elena Gianoli och Annika Lykta. 1, mötets öppnande. Filip Wall öppnade mötet. 2. mötets behörighet. Årsmötet ansågs behörigt utlyst 3. val av mötets ordförande. Till mötets ordförande valdes Filip Wall. 4. val av mötets sekreterare. Till mötets sekreterare valdes Maria Magdolna Belcy Winnerstam. 5. val av två personer att justera protokollet Jonathan Ed och Kristina Sahlberg utsågs att justera protokollet. 6. styrelsens verksamhetsberättelse för förra året Filip Wall föredrog verksamhetsberättelsen för det gångna året (bilaga 1). 7. ekonomisk berättelse för förra året Kristina Sahlberg ftsredrog den ekonomiska berättelsen från 2012 (bilaga 2). 8. revisorernas berättelse för förra året Hans Jarnhammar läste upp revisionsberättelsen (bilaga 3). 9. ansvarsfrihet för förra årets styrelse. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. 10. årets verksamhetsplan. Maria Magdolna Belcy 'Winnerstam presenterade verksarnbetsplanen för 2013 (bilaga 4). 11. årets budget och fastställande av medlemsavgift. Styrelsens förslag till budget (bilaga 5) och till oförändrad medlemsavgift om 50 kr. godkändes av å'rsmötet. 12. val av årets styrelse. Valberedningen föreslog samtliga styrelseledamöter för omval. Mötet bejakade valberedningens förslag. Sålunda valdes Maria Magdolna Be» Winnerstam, Anders 'Winnerstarn, Filip Wall, Kristina Sahlberg, Jonathan Ed, David Camtel och Annika Lykta om. 13. val av årets revisor. Elena Gianoli valdes till revisor. 1t val av årets valberedare. Till valberedare valdes..nrititkik L1 km. 15. övriga frågor. Inga övriga frågor. 16. mötets avslutande Filip Wall Justeras, Maria M. B. Wnmerstam

166 Revisionsberättelse avseende 2012 för Långsjö teater org. nummer: Årsredovisningen inklusive verksamhetsberättelsen för är 2012 har reviderats. Det har inte funnits anledning till anmärkning avseende styrelsens förvaltning av föreningens angelägenheter. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och balansräkningen ger en rättvisande bild av föreningens.ställning vid årets slut, varför det. tillstyrks att balansräkningen fastställs samt att styrelse erhåller ansvarsfrihet for sin förvaltning avseende Vårdinge by, revisorn ilua ear-6.

167 Långsjö Teater Org.Nr Resultaträkning Intäkter ' Leader/Jordbrukiverket ABF' Hembygdsförening Publikintäkter Medlemsavgifter Summa Intäkter Kostnader Arbetsgivaravgifter/Löner Marknadsföring kostnader Diverse kostnader Avskrivningar ' 1192 Summa kostnader Årets resultat 3970 Revisionsberättelse har av mig avgivits den 17/ tet gåtairel

168 Långsjö Teater Org.nr Balansräkning Tillgånger Kassa och bank 1879 Inventarier Summa tillgånger' Skulder och eget kapital Interimsskulder 3000 Diverse Peisoner 6958 Årets resultat 3970 Summa skulder och eget kapital Styrelseledamot IP.J trarul Revisionsberättelse har av: mig avgivits den 17/ dieette <0~

169 Långsjo: teaters budget 2013 juli-december Just nu arbetar vi med sommarteateruppsättningen som är en bearbetning av Grimm-sagan "Fiskaren och hans hustru" och den senaste forskningen om Östersjön. Vi gör av detta både en barn- och en vuxenföreställning då vill vi, förutom att spela för en vuxenpublik, kunna komma till skolor och lyfta detta aktuella ämne med teater som redskap. Vi arbetar mot även forskningsvärlden då kommer vi att göra vår andra workshop på hösten på Stockholm Resilience Centre där förs ledande internationell forskning om miljöfrågor Vår ambition är att genom att arbeta med forskare och hjälpa dem i deras processer har Vi förstahands information som vi sedan kan förmedla genom våra uppsättningar och uppsökande teaterverksamhet i skolor Vi vill även fördjupa oss i workshopdesign för olika ändamål och olika grupper då ser vi att det finns ett behov både i den offentliga och i den privata sektorn av våra kunskaper 1 skrivandets stund har vi inte flera bokningar men detta kan ändras juli BESKRIVNING KOSTNADER FINANSIERING lokal kontorsmaterial resekostnader Repetitioner ideellt arbete 5 st artister för 4veckors rep inför sommarteatern Sommarteater säkrat belopp inklusive scenografi: Swedbank Sörmland Bröderna Blomsters 10 stycken vuxenteaterföreställning på Fåfängan 10 stycken barnföreställning på Fåfängan Arvode 5 st kr kr kr inkl. soc. avgifter och pension och försäkringar kr inkl soc. avgifter och pension och försäkringar kr.

170 2013 augusti BESKRIVNING KOSTNADER FINANSIERING lokal kr kontorsmaterial 500 kr 2 veckors Ideellt arbete 3 x kr halvtidslön. Inld. soc kr avgifter, pension och försäkringar. Repetition Kommentar Vi tar semester 2013 se tember BESKRIVNING KOSTNADER FINANSIERING lokal kr Ideellt arbete, 4 veckor 3 x kr kr halvtidslön. Inkl soc. avgifter, pension och försäkringar Trosa kulturnatt spelning kr Barnkulturfestival i kr Lokstallet, Gnesta 6 spelningar. Biljettintäkter ABF stöd kr Teambuilding workshop kr på Stockholm Resilience Centre. Heldag. Gnesta Gröna marknad 2013 oktober BESKRIVNING KOSTNADER FINANSIERING lokal kr Ideellt arbete, 4 veckor 3 x kr kr halvtidslön. Inld. soc. avgifter, pension och försäkringar 6 spelningar på Lokstallet kr biljettintäkter ABF stöd kr, 2 spelningar i Linköping + workshop i skola kr

171 2013 november BESKRIVNING KOSTNADER FINANSIERING lokal kr Ideellt arbete, 4 veckor 3 x kr kr halvtidslön. Inkl. soc. avgifter, pension och försäkringar 6 spelningar på Lokstallet kr biljettintäkter ABF stöd kr 2013 december BESKRIVNING KOSTNADER FINANSIERING lokal 6563 kr Ideellt arbete, 4 veckor 3 x kr kr halvtidslön. Inkl. soc. avgifter, pension och försäkringar 6 spelningar på Lokstallet kr biljettintäkter ABF stöd kr Spelning på adventsmarknad i Gnesta Spelning på Vårdinge adventsmarknad Styrelseledamot Vårdinge ilip all ristina Sahlberg Maria Magdolna Beky Winnerstam

172 GNESTA KOMMUN Ansökan om Kulturföreningsbidr Gnesta kommun F eningens namn V - fntil 5 Utdelningsadress r, u_nr r4 e, irc _C _n_cgrlrg _t Postnummer Ort Postgirokardrgiro 6crceu, gr; e sia Mailadressi Organisationsnummer Hemsida MV" s e Crn al - å' e_ www2. n ekurs ky SS s form esti" se Föreningens lokal Namn Adress Telefon Hyresvärd 1 Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet Firent Cotrat Oj; v - och ntlf -6-ar Atici- s e lannynemesi ye. 0, 4-red,", d-k 1 44-rkfine; AZ ar2c leparna, koef -rama- temo., et.tt ortl4 re~:gd1/41-m-n-2 'Incrre at-4- /7 ca dats fi-irerre,.ex.. h at /46a,-- k -tveca 2. Geografiskt verksamhetsområde: 3. Motiv till ansökan om bidrag Van siduch-w efled ~hel sp-1 41.t 7:77v244, 420- hijuipna al«.1frel-ew Cri n clölti iurrkai raer< kor Tut Ine7 hctilen9ezi gnef--4 mini LA-: 4. Askat belopp: 5. Antal medlemmar, totalt : 370 Kontaktperson Adress Ha da 27 c16 Ek Va7 efrpeem_ :76 91 ffr Arht Telefon bostad 0/ e Telefon arbetet VV.T613 19b Ansökningsdatum Sh Underskrift av ordförande, kassör, k elcreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Till ansökan bifogas: 1 Vinst och förlusträkning 3 Verksamhetsberättelse 5 Budget för kommande hr 2 Balansräkning 4 Revisionsberättelse Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr GNESTA V Storgatan vx

173 Verksamhetsberättelse Daga-Gnesta Naturskyddsförening 2012 Styrelsen har sedan förra årsmötet hållit 9 protokollförda styrelsemöten: 23/4, 14/5, 11/6, 15/8, 17/9, 8/10, 29/11, 17/1 och 13/2. Naturstigen vid Hagstumosse besöktes och visade sig vara i behov av restaurering. Den 10 juni ordnades en paddling från Ånhammars såg i Ounkern till Stjämhov. Aktiviteten lockade 8 vuxna och 5 barn. Den 12 augusti ordnandes ett studiebesök hos årets sländanpristagare Florens, vilka visade upp sin verksamhet med skötseln av sina får. Till visningen kom 5 vuxna och 2 barn. Den 23 september ordnades en stor svamputställning på Elektron i Gnesta, vilket lockade ett par hundra personer. Drygt 200 svampar ätliga, oätliga och giftiga demonstrerades. Till utställningen fanns också en kaffeservering. Den 17 oktober håll kommunens miljöstrateg Bertil Karlsson ett föredrag med naturbilder från hans resa runt Kap Horn och till Falklandsöarna. Föredraget blev uppskattat och över 30 personer kom och lyssnade. Föreningen har engagerat sig i flygklubbens vid Vångsö flygfält förslag till utökad verksamhet och lämnat in en remiss till Gnesta kommun. Föreningen har ställt sig positiv till försiktig utökning under förutsättning att inte fågellivet kommer till skada och menar samtidigt att kommunen bör ha en plan för att reservera åkerjord för framtiden. Föreningen har också lämnat synpunkter på vindkraftbolaget Lolus planer på vindkraftspark utanför Ånhammar i gränstrakterna mot Flens kommun och bevistade företagets informationsmöte där även allmänheten deltog. Föreningen ställer sig generellt positiv till vindkraft i kommunen, men anser att underlaget för att etablera en vindkraftspark vid Ånhammar är otillräckligt och att mer information om områdets naturvärden är nödvändiga för att kunna göra en bedömning av projektets lämplighet, Föreningen har även haft synpunkter på en remiss på Länsstyrelsens förslag till utvidgat generellt strandskydd vid sjön Båven, ett förslag som vi ställer oss bakom. Samtidigt besvarade vi en remiss ställd till Flens kommun om "Allemansturism och Porten mot Båverr, där föreningen är positiv till delar av förstudien men vädjar samtidigt om försiktighet vid exploateringen av friluftslivet i och kring sjön. Föreningen har också bevistat Naturskyddsföreningens höstkonferens om det framtida klimatet samt deltagit i ett föredrag om det nutida skogsbruket under titeln "Skogen vi ärvde". Ett föredrag om vildsvin ägde rum 19 februari på Elektron i Gnesta. Ett 70-tal personer var åhörare när Gunnar Jansson från Grimsä forskningsstation berättade om detta intressanta men bland många illa sedda djur. Gnesta kommun Ink; Dnr,,

174 Tabelll Daga-Gnesta Naturskyddsförening Resultaträkning 2012 RörelseIntit kter Utfall 2011 Unall 2012 Budget Statliga och Kommunala bidrag 2 000, , (1, EU-bldrag 0,00 0,00 0, Landstingsbidrag 0,00 0,00 0, Gåvor och donationer 0,00 0,00 0, Projektbidrag riks och övriga 0,00 0,00 0, Övriga bidrag 0,00 0,00 0, Medlemsavgifter ( återbäring Riks) 'Noll 0, , S:a Rörelseintäkter Rörelsekostnader 41 Aktiviteter , , , Anmålningsavgliter 0,00 0,00 0, Annonskostnader Aktiviteter 0, , , Lokalhyror 0,00 0, , Fika 0,00 0,00-500, Materialkostnader och hyra material 0,00-570,00-600, Föredragshållare Arvode och resekostnader ,00 0, , Gåvor till Föredragshållare 0,00-224,00-600, Tillstånd avgifter 0,00 0,00 0, Övriga Kostnader 0,00 0,00 0,00 42 Sländanpris 0,00-268,00-400, Tryckning diplom 0,00-199,00-200, Inramning -0,00-69,00-200, övriga Kostnader 0,00 0,00 0,00 48 ArsmäteskosInader -2243, , , Tryckning av årsmöleshandlingar -250,00-300,00-300, Årsmöteskostnader: Hyra, fika mm -673,50 462,60-500, Porto kallelser , , ,00 $:a Flötelsekostnader ,50-4 $ ,00 Övriga externa föreningskostnader 50 Lokalkostnader 0,00 0,00 0,00 501D Lokalhyra 0,00 0,00 0, Städning i 0,00 0,00 0,00 58 Resekosinader kurser 0 konferenser 0,00 0, , Biljetter tåg och buss 0,00 0, , Milersåttning skattefri del 0,00 0,00-500, Annonskostnader 0,00 0,00 0, Anmålningsavgitter Kurser och konferenser 0,00. 0,00-0, Övriga Kostnader 0,00 0,00 0,00 61 Kontorskostnader -189,00-246, Kontorsmaterial -189,00-246,00-200, Portokostnader 0,00 0,00 0,00 65 Externa Omtar -453,00 451,50 450, IT-tjänster 0,00 0,00 0, Bankkostnader Plusgirot -453,00-451,50-450,130 ssso Övliga Externa tjänster 0,00 0,00 0,00. Sa tivrioa arterna töreninaskostnader -642 OQ ;gno Summa kostnader ,10 ~,QQ Resijltaj ,90 '2450,00 Sida 1

175 Tabell1 Balansräkning Tillgångar Utfall 2011 Utfall 2012 Budget Kassa 0,00 0,00 0, Plusgiro , ,73 S:a Tilloånnar z Skulder och eget kapital 2061 Balanserat kapital , C16, , Årets resultat , , ,00 åla_p_kujggc_gapjap1mag/ 'Not 1 Återbäring från Riks som avser 2011 år utbetald med 7660:- under 2012 Sida 2

176 Revisionsberättelse Naturskyddsföreningen Daga-Gnesta Undertecknade, som vid föregående årsmöte utsågs till revisorer för verksamhetsåret 2012, lämnar efter fullgjort uppdrag följande redogörelse. Vi har tagit del av upprättad balans- och resultaträkning och vid granskningen har vi haft full insyn i de handlingar som rör föreningens räkenskaper och konstaterat att de är i god ordning. Vi har också konstaterat att ekonomiska beslut fattats och protokollförts. Vi har tagit del av protokollen och anser att den verksamhet som bedrivits i föreningen överensstämmer med stadgarna. Vi föreslår att styrelsen lämnas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Lune och Stora Asa den 25 februari 2013 Anna Liden Älvstorp, Laxne Gnesta c? -(_ 4.:. -ed Gunnar Widwus Stora Asa gård Björnlunda

177 Bidrag till kultur- och intresseföreningar för 2014 års verksamhet - förslag Antal Medlems Bidrag Ansökt Förslag Ändamål medl. avgift för 2013 för 2014 för 2014 Kommentar Bidrag till kultur/intresseföreningar (objekt 12710) GIG - Groove i Gnesta Jazzförening Främja jazzmusiken i kommunen PRO Gnesta Aktiviteter samt info.material Daga-Gnesta Naturskyddsförening föredrag, kurser, utställningar Musik i Gryt Konserter Frustuna Hembygdsförening Drift och underhåll Gryts Hembygdsförening Skyltar samt löpande renovering Björnlunda Kammarmusikförening Arrangera konserter, berika Sörmland Långsjö teater Skapar, producerar och framför familjeföreställningar HRF - Hörselskadades förening Invent. hörselslingor, öppet hus, äldre dagar mm Björnlunda hembygdsförening Underhåll och renovering Gnesta musiksällskap Lokalhyra för konserter (se nedan) Konst i Gryts vänner Utställningskostnad, samt arvoden för medverkande. Återstår efter förslag Sörmlandsleden (objekt 12713) Sörmlandsleden Står för underhåll av Sörmlandsleden Återstår efter förslag 0 Gnesta Musiksällskapet (objekt 12613) Gnesta Musiksällskapet Dirigentkostnad, lokalhyra för konsert Återstår efter förslag 0

178 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KOT Kultur- och tekniknämnden Föreningsbidrag till Art Lab för 2014 års verksamhet Förslag till beslut i kultur- och tekniknämnden 1. Beviljar kulturföreningsbidrag om 100 tkr för verksamhetsåret Art Lab Gnesta åtar sig att: bistå med lokal och hängning av samlingsutställningen för Gnesta konstrunda 2014 samt bidra till att öka sin medverkan för utveckling av kommunens konstnärsliv. 3. Föreningsbidraget belastar budget för 2014 och betalas ut som en engångsumma i januari Föreningen Art Lab gör en redovisning i nämnden i slutet av 2014 över vilka projekt som har genomförts under det gångna året. Sammanfattning Föreningen Art Lab ansöker om ett föreningsbidrag om 114 tkr vilket belastar 2014 års budget. Föreningsbidraget bidra till den hyra som Art Lab har för lokalen på Bryggeriholmen om 9500 kr/månad. Förvaltningen föreslår ett bidrag på 100 tkr som belastar 2014 års budget och utbetalas i januari Bidraget ges som förutsättning för att föreningen står för samlingslokal samt hängning av samlingsutställningen för Konstrundan Föreningen skall också öka sin medverka för att utveckla för Gnestas lokala konstnärsliv. Föreningen redovisar genomförda projekt i slutet av året. Ärendebeskrivning Art Lab Gnesta har sedan starten 2011 fått driftsbidrag från Gnesta kommun för att bidra till hyreskostnaderna i bryggerihuset i centrala Gnesta. Detta bidrag ger föreningen möjlighet att söka ytterligare bidrag från andra aktörer och på det viset fylla bryggerihuset med kulturprojekt som i sin tur gynnar Gnestas befolkning. Föreningens målsättning har varit att dra in 10 gånger det bidrag de får från Gnesta kommun från andra aktörer. Föreningen Art Lab ansöker om 114 tkr då hyran för lokalen i bryggeriholmen är på kr. Utöver lokalhyran har föreningen kostnader för barnvaktarstugan om kr/månad. Föreningen har 320 stycken

179 Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) stödmedlemmar. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har under ett flertal möten tillsammans med Art Lab diskuterat fram hur ett driftbidrag till Art Lab kan gynna kommunen och dess invånare. Förvaltningen och Art Lab ställer sig positivt till att även för 2014 års konstrunda ha samlingsutställningen på Bryggeriholmen. Art Lab står för lokalen och hjälper dessutom till med hängning för utställningen. Art Lab och förvaltningen har dessutom resonerat om hur Art Lab kan ta ett ännu större ansvar till att aktivt medverka för utveckling av Gnestas lokala konstnärsliv. Redan idag bygger 20 procent av Art Labs utställningsverksamhet på lokala konstnärer, vilket förvaltningen tycker är positivt. Tänkbara vägar för att på ett inkluderade sätt hitta aktiviteter som gynnar det lokala konstnärslivet behöver diskuteras mellan berörda parter. Art Lab har ställt som ett önskemål att hela bidraget skall betalas ut i januari Förvaltningen vill ha tät dialog med Art Lab under året samt att föreningen redovisar i nämnden i slutet av året vilka projekt som genomförts och resultatet av dessa. Förvaltningen föreslår att Art Lab erhåller ett bidrag om 100 tkr, dvs samma summa som Bilagor 1. Samtliga bilagor i ansökan. Beslutet ska skickas till: Art Lab i Gnesta Bengt Klintbo Förvaltningschef Susanne Stamreus Kultur- och fritidschef

180 - Ansökan om Kulturföreningsbidrag Föreningens namn Art Lab Gnesta Postnummer Mailadress Utdelningsadress Bryggaregränd 4 Ort Gnesta Organisationsnummer Postgiro/ Bankgiro Hemsida www:artlabgnesta.se Föreningens lokal Namn Bryggerihuset och banvaktarstuan Adress Bryggaregränd 4 och 6 Hyresvärd Stiftelsen Karl Schultz-Köln och Marita Mörck-Schultz Telefon Helena Hildur, kassör Denna ansökan avser Kortfattad beskrivning av föreningens huvudsakliga verksamhet: konstutställningar, studios, ateljeer, workshops och ungdomsverksamhet. Se bilaga 2. verksamhetsplan Geografiskt verksamhetsområde: Gnesta, sörmland, sverge, europa 3. Motiv till ansökan om bidrag: Art Lab Gnesta har sedan starten 2011 fått driftsbidrag från Gnesta kommun för att täcka hyreskostnaderna av bryggerihuset i centrala Gnesta. Detta bidrag ger föreningen möjlighet att söka ytterligare bidrag från andra aktörer och på det viset fylla bryggerihuset med kulturprojekt som i sin tur gynnar Gnestas befolkning. Vår målsättning har varit att dra in 10 gånger det bidrag vi får från Gnesta kommun från andra aktörer. Detta har vi uppnått och kommer att klara av även under kommer hyran att vara 9500 kr per månad vilket blir en årshyra på kronor utöver detta så hyr vi även banvaktarstugan för 5500 kronor i månaden. Detta hus använder vi som bostad för gästande konstnärer och projektdeltagare,något som är en viktig komponent i vår verksamhet. Denna kostnad söker vi stöd för hos sörmlands landsting mm 4. Äskat belopp: Antal medlemmar, totalt: 320 st stödmedlemmar och 5 st styrelsemedlemmar Kontaktperson Erik Rören Adress Bryggaregränd 4, Gnesta Telefon bostad Telefon arbetet Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr GNESTA V Storgatan vx

181 Erik Rören, kassör Ansökningsdatum Underskrift av ordförande, kassör, sekreterare eller revisor Ansökan skickas till: Gnesta kommun, Kultur och Fritid, Gnesta Till ansökan bifogas: 1 Vinst och förlusträkning 2 Balansräkning 3 Verksamhetsberättelse 4 Revisionsberättelse 5 Budget för kommande år Art Lab Gnestas Bilagor: 1. Verksamhetsplan Verksamhetsplan Gnesta Konstnärliga Ungdomsråd 4. Verksamhetbudget Verksamhetbudget Verksamhetsberättelse och bokslut Revisionsberättelse 2012 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr GNESTA V Storgatan vx

182

183

184

185

186

187

188

189 Revisionsberättelse Art Lab Gnesta Undertecknad har reviderat bokföringen gällande Art Lab Gnesta, För räkenskapsåret 2012 avger jag därför följande revisionsberättelse. Jag har granskat räkenskaperna under ovan nämnda tid. Mitt ansvar är att uttala mig om redovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige, vilket innebär att jag har genomfört revisionen så att jag i rimlig kan grad försäkra mig om att räkenskaperna inte innehåller väsentliga fel och anser att min revision ger mig rimlig grund för uttalandet nedan. Redovisningen har skötts med god ordning och vid revisionen har inte hittats något som ger anledning till anmärkning. Jag tillstyrker att resultat- och balansräkningen fastställs och att resultatet disponeras enligt lagt förslag att ansvarsfrihet beviljas för räkenskapsåret Nyköping den 16 maj 2013 Ingrid Carlson

190 Verksamhetsplan 2013 Inledning Under 2013 tittar Art Lab Gnesta närmare på frågor om identitet ett genomgående tema för alla projekt som genomförs i huset under året. Samtidigt behåller vi 2012 års tema, miljö och hållbarhet, och för in ett identitetsperspektiv även på dessa frågor. Begreppet identitet innebär för oss frågeställningar kring självmedvetande och självreflektion, men föremålet för frågeställningen kan vara olika. Bland annat lyfter vi upp platsens identitet i projekt kopplade till Bryggerihusets historia och betydelse för Gnesta. Ett större pedagogiskt projekt formas kring unga människors förhållande till och framtida visioner om orten. Dessutom undersöker vi vår egen roll som självorganiserat initiativ; vad innebär det för en verksamhet att drivas av konstnärer i ett egenformulerat uppdrag? Inbjudna konstnärer i utställnings och residency programmen bearbetar frågor om normalitet, feminism, modernitet i landsbygden, utanförskap med mera. Utställningar Inom ramen för Art Lb Gnestas utställningsprogram presenteras följande arbeten, som på olika sätt relaterar till temat identitet: * John Skoog Sent på jorden (video) John Skoog har nyligen avslutat sina studier på Städelschule i Frankfurt. Han gestaltar i detta poetiskt oroande videoverk mötet mellan landsbygd och modernitet. * Alma Heikkilä Inside the Untouched (måleri) Den finländska målaren Alma Heikkilä arbetar inom konstnärskollektivet Mustarinda med ett breddat perspektiv på

191 konstens betydelse i och för ett nordligt glesbygdssamhälle. Hon länkar samman yttre och inre världar i den måleriska installationen Inside the Untouched, som visas i anslutning till John Skoogs verk. * Ingela Ihrman Tropikerna i Gnesta (video, installation och performance) I performanceverket Jättenäckrosen Victoria Amazonica identifierar sig konstnären med en tropisk växt, och belyser på så sätt vår kulturellt betingade förståelse av kropp, natur och kultur. Ytterligare aspekter geastaltas i form av två videoverk som kretsar kring dokumentärfilmaren Jan Lindblad, samt genom skriftserien Tropikerna 1 4. * Ingela Ihrman The Giant Corpse Flower Blooms (performance) Under sitt residency på Art Lab Gnesta producerar Ingela Ihrman ett nytt originalverk, som vidareutvecklar hennes konstnärliga tematik. Genom ett samarbete med curatorer och konstnärer i projektet Microclima (Venedig) presenteras detta, tillsammans med John Skoogs videoverk, av Art Lab Gnesta vid Venedigbiennalen * Cajsa von Zeipel Lento Violento (skulptur) Som gästande konstnär hos Art Lab Gnesta producerade Cajsa von Zeipel 2012 ett antal storskaliga skulpturer som senare visades på Galleri Andréhn Schiptjenko i Stockholm. Sommaren 2013 återkommer hon som Artist in Residence. Delar av den nya produktionen visas som höstens huvudutställning. * Rut Hillarp De vita händerna (video) Författaren Rut Hillarp producerade redan på 50 talet videokonst. Hennes verk är intressanta, inte minst utifrån ett feministiskt perspektiv, och presenteras vid sidan av Cajsa von Zeipels arbeten. * presentation av Gnesta Konstnärliga Ungdomsråd (olika medier) Professionella konstnärer och lokala ungdomar möts i ett längre projekt, som påbörjas under hösten Se nedan! * Lars Hillersberg (teckning, skulptur) Under det sista decenniet av sitt liv levde och verkade Lars Hillersberg i Bryggeriets nu rivna disponentvilla, ibland också i själva Bryggerihuset. Vi arbetar tillsammans med konstvetaren och samlaren Valdemar Gerdin för att dokumentera Hillersbergs gärning i

192 Gnesta. Artist in Residence program Inom ramen för vårt Artist in Residence program arbetar konstnärer och andra särskilt inbjudna personer hos Art Lab Gnesta med frågeställningar kopplade till 2013 års tema och/eller till platsen. Aktuella är bl a Arnfinn Midtbøen, doktorand som forskar på minoritetsfrågor med bas i Oslo; Valdemar Gerdin, konstvetare och samlare som kommer att undersöka de långsiktiga möjligheterna för ett Lars Hillersberg museum i Gnesta; konstnären Emma Göransson, som även doktorerat inom feministisk arkeologi; konsthögskolestudenterna Jan Matsson (KKH) och Adam Kästel (Konstfack) som producerar sina respektive examensarbeten på Art Lab Gnesta; konstnärerna Ingela Ihrman, Ronnit Hasson, Tobias Bernstrup och Cajsa von Zeipel, samt mottagaren av det första Sörmlandsstipendiet. Genom workshops, föreläsningar och samarbeten bland annat med konstkonsulenten i Sörmland, Eskilstuna konstmuseum och Katrineholms konsthall samt Riksutställningar vill vi identifiera erfarenheter och behov hos självorganiserade initativ vad gäller residency verksamhet, samt utveckla kompetenser och strategier för långsiktig bäraktighet. Målet är att under året utveckla en stabil form för ett långsiktigt Artist in Residence program med bas i banvaktarstugan intill Bryggeriet. Pedagogiska produktioner Under 2013 fortsätter det lyckade samarbete som påbörjades inom ramen för Skapande Skola Tillsammans med Frejaskolan Gnestas enda kommunala högstadieskola genomförs under våren projektet Trappgatan, där åttondeklasserna intervenerar konstnärligt i det offentliga rummet. I förlängningen av detta projekt utvecklar vi Gnesta Konstnärliga Ungdomsråd; ett ambitiöst tvåårigt initiativ för att öka unga människors delaktighet inom kulturlivet och lokalsamhället, och konstnärligt undersöka frågor kring ung identitet i samtiden. Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15 och 25 år, och vill ge deltagarna en bred insikt i vad det innebär att vara konstnär och kulturarbetare idag: att utveckla idéer, skapa hållbara nätverk, säkerställa finansiering och kanske framförallt att diskutera konsten och dess roll i samhället i relation till ett professionellt

193 sammanhang. I GKU projektet möter eleverna bland annat Art Lab Gnestas residency konstnärer i gemensamma projekt, och skolas i praktiskt, ekonomiskt och konstnärligt ansvarstagande genom sitt utformande av utställningar, tidskrifter och andra manifestationer. Galleri Syster i Luleå och deras projekt Lillasyster fungerar som extern samarbetspartner i GKU, och kommer att besöka Art Lab Gnesta under hösten Andra lokala projekt Vi behåller vårt gröna fokus genom att vara delaktig i den lokala skördemarknaden, arrangera workshops på temat närodlad mat och använda och presentera närproducerade, ekologiska livsmedel vid våra konstevenemang. Samarbetet med det lokala konstlivet fortsätter, och vi inhyser för tredje året i följd samlingsutställningen i den årliga konstrundan. Lab Talks Lab Talks är en öppet samtalsformat, där allmänheten och inbjudna gäster ges möjlighet att bearbeta och fördjupa tematiska frågeställningar. Under 2013 planeras Lab Talks om bland annat Bryggeriets arkitektoniska karaktär och historia, lokal matproduktion, kollektivtrafik och identitetspolitik. Lab Talks strävar efter att låta skilda perspektiv brytas mot varann: konstnärens, forskarens, medborgarens, aktivistens, politikerns och barnets. Green Lab Projektet Green Lab började 2012 som ett materialforskningsprojekt för identifiering av miljövänliga konstnärsmaterial, med stöd från Leader Inlandet. Med utvidgade medel från KUN/BUS och Längmanska kulturfonden vidareutvecklas Green Lab under 2013 till ett större kompetenshöjande kunskapsprojekt, som innefattar samarbete med de konstnärliga högskolorna, publiceringen av ett materialkompendium och ett seminarium som arrangeras i samarbete med Stockholms Stads kulturförvaltning. Fält Fält är Art Lab Gnestas tidskrift om konst, växtlighet och odling. Med bas i de konstproduktioner, samtal och projekt som genomförs på

194 Art Lab Gnesta utvecklar vi tidskriften i enlighet med det identitetsperspektiv som präglar verksamheten under Tidskriften vill undersöka beröringspunkter mellan samtida urban kultur och landsbygd, och skapa en språngbräda för samtal om livsmedelsproduktion, skogen, djurhållning, gröna fingrar och konst. Hösten 2013 produceras Fält i samarbete med Eskilstuna Konstmuseum och med deltagande av ungdomar inom GKU. Boken och filmen om Karl Schultz Köln Under 2013 ger Art Lab Gnesta ut boken om konstnären och formgivaren Karl Schultz Köln. Publikationen blir en spegling i ord och bild av ett långt liv nära konsten och många av 1900 talets historiska skeenden; Karl Schultz Köln har själv upplevt 30 talets Hitler Tyskland och östfronten under andra världskriget, 50 talets finska design under, terrorattentat i Spanien och Stockholms konstscen under 70 och 80 talet innan han medverkade i tillblivelsen av en ny konstverksamhet i Gnesta. Art Lab Gnesta har även inviterat konstnären Mikael Lindahl att producera en dokumentärfilm om Karl Schultz Köln; en produktion som påbörjades 2012 och fortsätter under 2013.

195 Art Lab Gnesta Driftsbudget 2013 Kostnader Post Beskrivning s:a moms inkl. moms Belopp Lönekostnader antal mån. Arbetsgivar Månadslön Arbetstid% avg Projektledare ,845 Handledning ,534 Bokförare ,422 Green Lab ,422 övriga löner Lokalkostnader Administration Redovisning material Utställningar Period 1 Mu-avtal produktion vernissage Period 2 Mu-avtal produktion vernissage Period 3 Mu-avtal produktion vernissage Period 4 Mu-avtal produktion vernissage Extern kompetens F- skatt Komunikation Resekostnader Övriga materialkostnader Investeringar/teknik Övriga kostnader Summa kostnader

196 Intäkter Poster Beviljat belopp Gnesta kommun Verksamhetsbidrag ja Pedagogisk verksamhet ja Publikation ALGuppkomst Privatfinansiering ja Landstingsbidrag Drift ja Kulturrådet Skapande skola ja Kulturrådet Utställnings arrangör ja AF-anordnarbidrag (fas3) ja Allmäna arvsfonden GKU Ja KUN / Green Lab Ja länskonsulenten Stipendium Ja Eskilstuna konstmuseum fält Ja Summa intäkter

197 Verksamhetsplan 2014 Under 2014 fortsätter Art Lab Gnesta att ge möjligheter åt konstnärer att researcha, producera, presentera och diskutera konstnärliga arbeten, samtidigt som vi skapar nya kanaler för konsten in i samhället. En stor del av vår verksamhet fokuserar på genreöverskridande och tillgängliggörande arbete genom att samtidigt ge konsten nya arenor. Vi är också särskilt intresserade av aktuella frågor som rör människors rätt till det offentliga rummet och möjligheten till ett demokratiskt samhälle, något som bl a avspeglas i utställningsprogrammet. Under året utvecklar vi våra samarbeten med andra institutioner, såsom Historiska museet, Riksutställningar samt Eskilstuna konstmuseum och Katrineholms konsthall. Att kombinera lokala, regionala och internationella perspektiv är viktigt för vår verksamhet och visar både på den bredd vi eftersträvar och på möjligheterna att arbeta med samhällsengagerad konst. Planerade utställningar/presentationer * Contamination of Evidence i samarbete med Historiska museet Contamination of Evidence, vars titel anspelar på användandet av historiska föremål, kombinerar fritt konstnärligt skapande och ett museums kunskap om historia och kulturarv. Hösten och vintern 2013/14 befinner sig

198 en grupp konstnärer, inbjudna av Art Lab Gnesta, på Historiska museet för att göra research och samla information utifrån museets samlingar som ska ligga till grund för nyproduktion av ett antal konstverk. Kopplingen mellan kulturarv, identitet och mångfaldsfrågor är en viktig utgångspunkt för projektet. Tankar som bearbetats i konstnärlig gestaltning synliggör de samtida dimensionerna i föremålen som finns i museets samlingar. Förutom som konstnärliga uttryck har detta förutsättningar att tillföra nya perspektiv till historietolkningarna. Projektets researchfas påbörjades på Historiska museet hösten 2013 och presenteras 2014 hos Historiska museet samt på Art Lab Gnesta. Projektet är ett samarbete mellan Art Lab Gnesta och Historiska museet som styrs av en projektgrupp med represententer från båda verksamheter. * presentation av Gnestas konstnärliga ungdomsråd (olika medier) Professionella konstnärer och lokala ungdomar möts i olika produktioner som presenteras löpande under året. Bland annat tar vi ett särskilt grepp kring det offentliga rummet och arbetar nära Gnestas ungdomar med frågor om stadsplanering och offentlig konst. Ett större arbete kring Thuleparken i centrala Gnesta, som kommunen planerar att bygga om, planeras till * Paula Urbano Konstnären Paula Urbano, som tilldelades AIR Sörmland stipendiet 2013, har bjudits in för att producera ett nytt verk inom ramen för Gnesta konstnärliga ungdomsråd (GKU). Genom ett samarbete med ett par lokala ungdomar produceras ett nytt konstverk som visas hos Art Lab Gnesta under hösten utifrån frågor om politisk asyl. I ett videoverk skapas ett psykologiskt porträtt av människan och dess brytpunkter i livet.

199 * Giorgi Papalashvili Den georgiska konstnären Giorgi Papalashvili arbetar med frågor om Georgiens historia, det post sovjetiska tillståndet och religionen och kyrkans makt utifrån poetiska och mytologiska associationer. ALG planerar att bjuda in konstnären, som främst uttrycker sig i video och installation, för en residencyperiod och presentation. * Helena Franzén Art Lab Gnesta samarbetar med Scenkonst Sörmland inom ramen för deras projekt med kommunspecifika residencies för koreografer och dansare. En särskild produktion förläggs till Art Lab Gnesta under våren 2014 som sedan presenteras i form av en genreöverskridande presentation med dansaren och koreografen Helena Franzén, producent Anette Taranto. Artist in residence Inom ramen för vårt artist in residence program bjuder vi in konstnärer och andra kulturarbetare att arbeta med frågeställningar kopplat till tematik och/eller plats. Målet är att under året utveckla en stabil form för ett långsiktigt artist in residence program, med bas i banvaktarstugan intill bryggerihuset. Vi utvecklar AIR Sörmland, ett stipendium inrättat 2013 som vänder sig till svenska, nordiska och baltiska samtidskonstnärer som är intresserade av en arbetsperiod i en sörmländsk kontext. Stipendiet är ett samarbete mellan Art Lab Gnesta, Eskilstuna konstmuseum, Katrineholms konsthall samt länskonstkonsulenten i Sörmland. I SoundLab vill konstnären Tobias Bernstrup tillsammans med Art Lab Gnesta utveckla ett specifikt AIR program för konstnärer som arbetar med ljudkonst och konstmusik. Projektet ger nya produktionsmöjligheter till ljudkonst och skapar spridning och intresse för ljudkonst utanför en urban miljö. SoundLab vill utveckla nya arenor för ljudkonsten genom att stimulera produktionen på nya sätt. Genom att skapa ett AIR program förlagt till Gnesta, Sörmland, kommer kontextspecifika influenser och perspektiv, annorlunda än de som den mer urbana miljön ger, att påverka de olika produktionerna. Målet är att ge konstnärerna den tid deras projekt kräver, utan krav på att följa en hård taxa per studiotimme. En professionell ljudkonststudio på en mindre ort i den sörmländska landsbygden är därför mycket unik. Soundlab är ett samarbete med Eskilstuna

200 konstmuseum då presentationer planeras inom museets triennal Nordic Art Station. Tillsammans Art RMX i Köln, Tyskland utvecklas ett residencyutbyte med konstnärer som bjuds in att researcha/producera nya arbeten utifrån de särskilda förutsättningar som platsen ger. Art RMX är ett ateljékollektiv och självorganiserat rum för konst beläget i Tyskland och samarbetet sker genom den tyska, Stockholms baserade curatorn Sally Müller. Konstpedagogiska produktioner Under 2014 fortsätter arbetet med Gnesta konstnärliga ungdomsråd, ett projekt som vänder sig till unga i och omkring Gnesta kommun. Projektet är ett tvåårigt initiativ för att öka delaktigheten för unga inom kulturlivet och undersöka frågor om identitet kopplat till orten Gnesta. Vi ger deltagarna en bred insikt i vad det innebär att vara konstnär och kulturarbetare idag: att utveckla idéer, skapa hållbara nätverk, säkerställa finansiering och kanske framförallt att diskutera konsten och dess roll i samhället i ett professionellt sammanhang. 15 ungdomar i åldrarna deltar, alla boende i eller runtom Gnesta kommun. Vi genomför flera stora satsningar på delaktighet och eget skapande under Frejaskolan i Gnesta förlägger sina SOL timmar, liknande individuellt val, hos oss varje vecka för de åk 9 elever som är intresserade av att arbeta konstnärligt. Projekt Under 2014 utvecklar vi arbetet med boken om Art Lab Gnesta möjliggörare, konstnären Karl Schultz Köln som publiceras Publikationen lanseras 2014 genom ett samarbete med konstverksamheten Art RMX i Köln, Tyskland, belyser vi ett långt liv nära konsten och många av 1900 talets viktiga händelser. Karl Schultz Köln har upplevt både andra världskriget, terrorattentat i Baskien och tillblivandet av en ny konstverksamhet i Gnesta påbörjade konstnären Mikael Lindahl arbete med dokumentären om Karl Schultz Köln, en produktion som påbörjades under 2012 och fortsätter även Vi behåller vårt gröna fokus genom att vara delaktig i den lokala skördemarknaden och arrangera workshops och samtal på temat.

201 Samarbetet med det lokala konstlivet fortsätter och vi huserar även 2014 den årliga konstrundan samt ger plats åt lokala initiativ som musikinitiativet Paraden och projektet Gnesta konstvägg. Green Lab är en undersökning av metoder för grönare konstproduktion och mynnar hösten 2013 ut i seminariet Grönt ljus på konsten på Liljevalchs konsthall tillsammans med Stockholm stads kulturförvaltning. Under 2014 fortsätter arbetet med kompendiet som samlar och fördjupar kunskap om miljövänlig konstproduktion genom kontakt med de konstnärliga högskolorna. Art Lab Gnesta/Research är ett nätverk och en fristående plattform för konstnärligt undersökande arbeten. ALG/R startade i oktober 2012, och verkar komplementärt till den akademiskt drivna konstnärliga forskningen genom att främja oprövade forum, arenor och uttryck för konstnärligt experimentella förhållningssätt till samtiden. Under 2014 kommer ALG/R att genomföra en serie symposier där aktuella projekt blir belysta ur skilda kritiska perspektiv. Fält Fält är en tidskrift om konst, växtlighet och odling för beröringspunkter mellan samtida urban kultur och landsbygd. Baserad i de konstproduktioner och presentationer som genomförs på Art Lab Gnesta vill vi skapa en språngbräda för samtal om livsmedelsproduktion, skogen, djurhållning, gröna fingrar och konst bjuder vi in nya formgivare och gästredaktörer. Tidskriften följer Art Lab Gnestas samtal, konstnärer och produktioner men utifrån nya perspektiv och i samverkan med andra projekt och institutioner. Ett nummer produceras av deltagarna i Gnesta konstnärliga ungdomsråd, och ett annat har fokus på ljudkonst och experimentell musik i linje med projektet SoundLab.