Plats: Telegrafisten, Gute plan 5 (norra gaveln), Visborgsallén 19

Transkript

1 Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 8 juni (9) Till ledamöterna i socialnämnden och övriga i socialförvaltningen för kännedom Kallelse till socialnämndens sammanträde: Datum: Onsdagen den 15 juni 2016 Observera lokalen! Tid: 09:00-15:00 Plats: Telegrafisten, Gute plan 5 (norra gaveln), Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Kalle Risp som kallar in ersättare. Telefon eller e-post karl.risp@gotland.se Lokaler för förmöten kl (S),(V) och (MP), Rådhuset, plan, rum 1306 (M), (C) och (FP), Gute plan 3, grupprum 3375 Dagordning Justeringsledamot i tur: Jonas Niklasson (C) Ärenden 1. Information. Säkerhet för och hot mot förtroendevalda Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 1

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (9) 2. Information. Skolfam sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. 3. Socialdirektören informerar 4. Information. Kommunals nya löneavtal sid Bilaga. SON/Au 37 Sammanfattning SKL och Kommunal har tecknat nytt treårigt löneavtal. Avtalet speglar "industrins märke" vilket i år var 2,2 procent (520 kr), och innehåller utöver det en särskild satsning på undersköterskor som 2016 motsvarar 500 kr, för att 2017 och 2018 motsvara 180 respektive 150 kr. Ersättningen för obekväm arbetstid ökar med 2,2 procent. I övrigt innehåller avtalet ett antal formuleringar som skapar ökat tryck i heltidsfrågan. Avtalet innebär stora personalkostnadsökningar för förvaltningen utöver det utrymme som avsatts i budget. 5. Information. Sjuktal inom socialförvaltningen sid Bilaga. SON/Au 38 Sammanfattning Förvaltningen har under de senaste åren haft ett ökande sjuktal. Sjuktalet de senaste 12 månaderna ( ) är 7,02 procent. Sjuktalet är med som ett av fyra fokusområden i förvaltningens verksamhetsplan 2016 och målet för året är att vända utvecklingen och ha ett lägre sjuktal 2016 än Inom fokusområdet finns ett antal aktiviteter bland annat kopplat till det systematiska arbetsmiljöarbetet kopplat till den nya föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö. En annan aktivitet handlar om att HR-konsult tillsammans med ekonom och utvecklingsledare arbetar med handlingsplaner för de enheter med högt sjuktal. Fokus kommer att ligga på avdelning hemtjänst, eftersom det är där sjuktalet är högst. 6. Månadsrapport april 2016 Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 40. Förslag till beslut Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag, enligt beslut i delårsrapport 1, att se över åtgärderna att nå ytterligare kostnadsminskningar samt att återkomma i delårsrapport 2 med konkreta förslag till kostnadsminskningar som motsvarar prognostiserat underskott. Därmed godkänner socialnämnden månadsrapporten för april

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (9) Sammanfattning Socialnämnden prognostiserar ett underskott mot budget för helåret på -24 mnkr för samtliga verksamheter förutom ensamkommande flyktingbarn. För denna verksamhet är underskottet cirka -10 mnkr vad gäller direkta nettokostnader. Det ekonomiska läget är ansträngt och obalansen mellan behov och resurser kvarstår. Läget är dock något ljusare än föregående år, där underskottet blev -45,5 mnkr, med anledning av de tillskott nämnden fått för hemsjukvården och från resursfördelningsmodellen för äldreomsorgen. Dock kommer det att bli stora kostnadsökningar med anledning av Kommunals nya löneavtal. För barn- och ungdomsvården och LSS-insatser är underskotten fortsatt stora medan försörjningsstödet blivit ännu bättre vilket är mycket positivt för både individer och samhälle. För att minska kostnaderna för socialnämnden har ett antal åtgärder startats som främst får effekt Sjuktalet har senaste året ökat kraftigt vilket ger anledning till stor oro. Förvaltningen måste fokusera på analys och åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. 7. Månadsrapport maj 2016 Bilaga skickas per e-post och delas ut i pappersformat på förmötet. 8. Tilldelningsbeslut. Upphandling av personlig assistans 9. Framställan från (M). Upphandling av särskilda boenden sid. 27 Bilaga. SON/Au Svar på revisionsrapport. Barn som riskerar att fara illa Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 41. Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens förslag till svar som sitt svar på revisorernas granskning av arbetet med barn som riskerar att fara illa. Sammanfattning Revisorerna efterfrågar öppenhet mellan individ- och familjeomsorgen och de som anmäler inom förskola, skola och BVC. Nationell och lokalt pågår en rad åtgärder i syfte att stödja och förtydliga socialtjänstens uppdrag samt göra det tydligt vad de som socialtjänsten samverkar med kan förvänta sig. All beslutad och systematisk samverkan kring barn på Gotland koordineras inte via BarnSam. BarnSam är en del av den regionala samverkan och strukturen följs upp årligen av nämndernas ordförande tillsammans med regionstyrelsen. Systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning kring resultat och effekter för barn/elever och deras anhöriga är ytterst ett ansvar för varje verksamhet. 3

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (9) 11. Svar på revisionsrapport SON: s styrning, uppföljning och kontroll Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 42. Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens förslag till svar som sitt svar på revisorernas granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Sammanfattning Revisorerna granskat om socialnämnden har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Av den genomförda granskningen och utifrån granskningens kontrollmål är revisorernas bedömning att nämndens kostnadsutveckling inte fullt ut kan förklaras av volymökningar. Nämnden har dock fattat beslut om åtgärder för att komma tillrätta med de ökande kostnaderna, åtgärderna har dock generellt inte gett avsedda ekonomiska effekter. Ur ett strikt ekonomiskt perspektiv och utifrån den rådande kostnadsutvecklingen kan därför nämndens styrning, uppföljning och kontroll inte sägas vara tillräcklig. Nämnden och förvaltningen instämmer till stora delar i revisorernas kommentarer och slutsatser. Revisorernas rekommendationer ska tillämpas så att det av nämndens protokoll tydligare framgår vilka åtgärder som ska vidtas för att nå målen samt hur och när återrapportering ska ske av effekterna. Rekommendationen att tydliggöra kostnadsutvecklingens komponenter tillämpas till stora delar genom beställar- och utförarmodellen där volymer kontra övriga kostnadsökningar kan skiljas ut. Inom individ- och familjeomsorgen utreds för närvarande införande av beställar- och utförarmodeller i syfte att få en bättre ekonomistyrning. Rekommendationen att inom barn- och ungdomsvården göra en djupare analys av gapet mellan budget och faktiska kostnader är gjord med ett flertal utredningar. Trots de pris- och volymökningar som skett de senaste åren har inte budgeten förändrats vilket gör att underskottet mot budgeten ökat år efter år. Förvaltningen arbetar med ett flertal olika åtgärder i syfte att sänka kostnaderna, framför allt för placeringar. 12. Skrivelse till regionstyrelsen och Gotlandshem. Behov av boende för äldre, personer med funktionsnedsättning och andra målgrupper i socialtjänsten Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 43. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslaget till skrivelse till Regionstyrelsen och Gotlandshem. Socialnämnden föreslår Regionstyrelsen att ge Gotlandhem i uppdrag att se över möjligheten till att samtliga lägenheter som byggs är tillängliga för alla medborgare, även de personer som är i behov av rullstol, och att se över möjligheten att skapa trygghetsboende. 4

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (9) Socialnämnden föreslår Regionstyrelsen att ge Gotlandshem i uppdrag att prioritera bostäder för personer med olika former av funktionsnedsättningar som har fått beslut om bostad med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller enligt socialtjänstlagen (SoL), för personer med beroendeproblematik och för ungdomar som har behov av olika former av stöd som t ex ensamkommande ungdomar när de blir vuxna. Sammanfattning Socialnämnden har ansvaret för särskilt boende för äldre och för bostad med särskild service enligt socialtjäntslagen, SoL, och bostad med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. För att planera för det framtida behovet har socialnämnden dokumenten Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland och Boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättningar I planen för särskilt boende påpekas att behovet påverkas av om det finns tillgängliga bostäder. För att minska behovet av särskilt boende för äldre är det viktigt att regionen och Gotlandshem satsar på att bygga tillgängliga bostäder för äldre. Det innebär att samtliga lägenheter som byggs ska vara tillgängliga för personer som är i behov av rullstol för att förflytta sig. Detta kräver tillgång till hiss när man bygger i mer än ett plan. Socialförvaltningen behöver även ha ett nära samarbete med Gotlandshem för att kunna tillgodose behovet av lägenheter för personer med funktionsnedsättningar, för ensamkommande ungdomar när de blir vuxna, och för personer med beroendeproblematik. 13. Revidering. Överenskommelse om rehabilitering sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Socialnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att i samverkan med Hälsooch sjukvårdsförvaltningen påbörja förnyad revision av aktuell överenskommelse hösten Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar dock inte de delar som faller inom socialnämndens kommunala ansvar enligt 18b HSL. Socialnämnden på Gotland tog 2011 över huvudansvaret för rehabilitering i ordinärt boende, särskilt boende och inom LSS-verksamheter. Vid överföring av ansvaret för rehabilitering från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden visade det sig att gränssnitten behövde förtydligas, varför det under 2015 upprättades en överenskommelse som beslutades av hälso- och sjukvårdsdirektör och Socialdirektör. Över tid har det visat sig att gränssnitten ytterligare behöver förtydligas. Den 5

6 Socialnämnden Region Gotland 6 (9) gemensamma överenskommelsegruppen fick i uppdrag att tillsammans med berörd verksamhet genomföra en översyn och revidering av överenskommelsen. 14. Svar internremiss. Översyn vårdprocess tillnyktring sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Sammanfattning Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över remissförslag till överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Istället för begreppet tillnyktring används vård vid förgiftning med droger. I processen igår 1) bedömning, 2) medicinsk vård, 3) omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen tills personen bedöms vara utom risk för att råka ut för allvarlig skada, olycka eller bli utsatt för brott, 4) fortsatta insatser för person med missbruks- eller beroendeproblematik. I remissförslaget beskrivs ansvarsfördelning mellan Region Gotland och polismyndigheten vid omhändertagande utifrån LOB (Lag, 1976:511, om omhändertagande av berusade personer m.m.). Region Gotland ska utifrån överenskommelsen identifiera gemensamma arbetsformer för en effektiv och ändamålsenligt vårdprocess enligt ovan. Remissförslaget visar en tydlig process av arbetet med omhändertagande av personer som omhändertas enligt LOB vilket vi ser positivt på. Region Gotland behöver gemensamt mellan LK, HSF och SOF arbeta vidare med hur genomförandet ska ske och vilka insatser som krävs utifrån de förutsättningar respektive förvaltning har. Vi kan redan nu se att det blir svårt att genomföra insatserna med befintliga resurser 15. Ändring i delegationsordning. Polisanmälan sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att delegera beslut om polisanmälan vid ingripande mot unga, vid misstanke om vissa brott mot underårig och vid vissa grövre brott till socialsekreterare i barn- och familjeenhetens mottagningsteam samt till socialsekreterare i socialjouren. Sammanfattning Beslut om polisanmälan vid ingripande mot unga, vid misstanke om vissa brott mot underårig och vid vissa grövre brott är delegerat till 1:e socialsekreterare inom barnoch familjeenheten, individ- och familjeomsorgen (IFO). Beslutanderätten är också delegerad till enhetschefer inom övriga enheter inom IFO. När det gäller att avstå 6

7 Socialnämnden Region Gotland 7 (9) från att göra motsvarande polisanmälan är beslutanderätten delegerad till socialnämndens individutskott. IFO föreslår nu att beslutanderätten i ovan uppräknade fall även ska delegeras till ordinarie socialsekreterare i barn- och familjeenhetens mottagningsgrupp. Mottagningsgruppen tar bland annat emot anmälningar om barn som far illa eller misstänkts fara illa. Det skulle göra handläggningen smidigare och snabbare om även socialsekreterarna i mottagningsgruppen fick rätt att besluta om polisanmälan. Motsvarande ändring föreslås också för socialjouren. Enligt förslaget delegeras alltså beslutanderätten även här till socialsekreterare. 16. Ändring i delegationsordning. Teckna avtal med vårdgivare sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att delegera tecknande av avtal med vårdgivare enligt ramavtal till enhetschef inom individ- och familjeomsorgen. Sammanfattning Inom myndighetsavdelningen är tecknande av avtal enligt ramavtal delegerat till enhetschef. IFO föreslår nu att även enhetschef inom IFO ska få teckna sådana avtal. Delegeringen skulle då bli lika mellan de båda avdelningarna. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) är att teckna avtal med vårdgivare enligt ramavtal delegerat till avdelningschef. 17. Erbjudande om bostad med särskild service enl. LSS sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens förslag till riktlinje för erbjudande av namngiven bostad med särskild service enligt LSS. Sammanfattning Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden antar riktlinje om att erbjuda namngiven bostad med särskild service enligt LSS vid högst två tillfällen inom ramen för ett och samma beslut. Den enskilde ska informeras om detta i samband med beviljande av insats. Tackar brukaren nej till båda erbjudandena skickar socialnämnden ut information om att behov tillgodoses på annat sätt varför beslut om insatsen upphör. LSS-lagstiftningen betonar den enskildes självbestämmande och inflytande över insatsers utförande. Det är dock inte en absolut rättighet att bestämma i vilken bostad med särskild service man ska bo som enskild brukare. Socialnämnden ska se till att den beviljade insatsen är tillräcklig för att tillförsäkra den 7

8 Socialnämnden Region Gotland 8 (9) enskilde goda levnadsvillkor. Det är ytterst behovet av insats som ska styra, men önskemål om bostadsort och bostadens utformning är viktigt att ta hänsyn till. 18. Revidering. Riktlinjer handläggning och insatser enligt SoL till äldre och personer med funktionsnedsättningar sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar reviderare riktlinjer för handläggning och insatser enligt socialtjänstlagen till äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Sammanfattning Socialförvaltningen har gått igenom Riktlinjer handläggning och insatser enligt Socialtjänstlagen till äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Genomgången har inneburit ett förslag på revideringar som dels är redaktionella och dels är en konsekvens av beslut fattade av socialnämnden. 19. Riktlinjer för in- och utflyttning från särskilt boende för äldre sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar de nya riktlinjerna om in- och utflyttning till och från särskilda boenden. Sammanfattning Enligt gällande riktlinjer får den som flyttar ur sin lägenhet på ett särskilt boende tidigare än inom en månad sin hyra återbetald för den aktuella månaden. Anledningen till de tidigare riktlinjerna var att det var för få platser på särskilda boenden och att inflyttningen för nästkommande brukare skulle kunna ske snabbare. Då det nu råder en balans mellan tillgång och efterfrågan på platser inom särskilda boenden bedömer socialförvaltningen att de nya riktlinjerna för in- och utflyttning harmonierar med hyresmarknaden, bland annat Gotlandshem. Nuvarande riktlinjer är både ekonomiskt kostsamma och tar mycket administrativ tid i anspråk. Detta åtgärdas i och med det förslag på nya riktlinjer. 20. Särskilt förordnad vårdnadshavare Handlingar är sekretessbelagda. Skickas ut separat. 8

9 Socialnämnden Region Gotland 9 (9) 21. Ej verkställda beslut sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar beslut om bistånd eller insatser som inte verkställts (gynnande ej verkställda beslut) den 31 mars 2016 enligt SoL 4:1 och LSS 9 till regionfullmäktige och regionens revisorer. Sammanfattning Socialnämnden har enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen (SoL), 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS) och 9 kap 10 kommunallagen (KL) skyldighet att till IVO (inspektionen för vård och omsorg), regionens revisorer samt regionfullmäktige rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Socialförvaltningen har rapporterat 15 beslut som inte har verkställts inom tre månader. Utav dessa är det 1 ärende som har avbrott i verkställigheten. I 8 ärenden har beslutet inte verkställts beroende på andra omständigheter än resursbrist eller att man har tackat nej till insatsen. 22. Delgivnings- och anmälningsärenden sid. 60 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delgivningarna. 23. Delgivning av individutskottets beslut Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delgivningen av individutskottets beslut Sammanfattning Socialnämndens individutskott fattar beslut i individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) på delegation från nämnden. 24. Övriga ärenden Maria Björkman ordförande 9

10 Socialförvaltningen Enheten för familjehem och familjerätt Region Gotland Uppföljning Skolfam Gotland Beslut Regionfullmäktige beslutade 16 juni 2014 att avsätta 1,5 miljoner kronor i socialnämndens budget för särskild satsning på placerade och socialt utsatta barns skolgång. Beslut taget i Socialnämnden 6 oktober 2014 samt Barn- och utbildningsnämnden 16 oktober 2014 att: Region Gotland skall ingå i Skolsatsning inom familjehemsvården, Skolfam, från och med 2015 och därigenom ansluta sig till den nationella styrgruppen för Skolfam. Gemensam ledning och styrning sker via BarnSam. Beslutet gäller under förutsättning att de båda nämnderna fattar likalydande beslut. Implementering I augusti introducerades enhetschef Eva Hall, psykolog Per-Åke Björklund och specialpedagog Lotta Hanell i arbetet med Skolfam, med placering på enheten för familjehem och familjerätt. Enheten för familjehem samt delar av barn- och familjenheten gick en heldagsutbildning om Skolfam med sina chefer. Under hösten informerade vi om Skolfam för olika grupper inom skola, elevhälsa och socialtjänst samt nu i vår för BUP och Hab. Hemsidan för Skolfam ligger under socialförvaltningen; barn och unga. En informationsbroschyr trycktes i 100 exemplar. Arbetet med att ta fram de dokumentmallar och underlag vi anser att vi behöver pågick också under hösten och kommer kontinuerligt att utvärderas. Organisation Två gånger årligen har Skolfam riksmöten, på hösten är det nationell konferens och på våren professionsdagar då yrkesgrupperna träffas var för sig. Två gånger per år är det regionträffar, vi tillhör region ost. Vi deltog i Skolfam-konferens i Stockholm och regionträff i Norrköping under hösten. Den 20 maj kommer vi att vara värd för region ost i Visby. Det är inte möjligt att alla social- och familjehemssekreterare deltar i alla konferenserna på fastlandet, ansvaret att förmedla information får ligga på vår lokala styrgrupp; enhetschef Eva Hall, socialsekreterare Disa Staaf, familjehemssekreterare Emma Pettersson, psykolog Per-Åke Björklund och specialpedagog Lotta Hanell. Arbetsmodellen Skolfam Skolfam är en förebyggande arbetsmodell som vänder sig till barn i förskoleklass och grundskola som förväntas ha en långvarig placering i familjehem. Idén bakom Skolfam är att individuellt kartlägga elevernas förutsättningar för studier samt deras förmågor och färdigheter i svenska och matematik, därefter ge ett specifikt stöd anpassat till just det barnet. På så vis maximeras chansen att barnet lyckas i skolan utifrån sina förutsättningar. Besöksadress Polhemsgatan 29 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats 10 Org nr

11 Socialförvaltningen Enheten för familjehem och familjerätt Region Gotland 2 (6) Arbetet i Skolfam sker i ett team med psykolog, specialpedagog och de socialsekreterare som ansvarar för barn och familjehem. Arbetet utförs enligt Skolfams detaljerade manual. I manualen beskrivs hur arbetet ska gå till. Skolfams team stödjer skola och familjehem då vi genom forskning vet att barn som är placerade ofta underpresterar i förhållande till sina förmågor. Skolfams mål är att de familjehemsplacerade barnen ska gå ur grundskolan med godkända skolresultat. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio var i Social rapport 2010 den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem bland barn i dessa grupper och förklarade procent av de överrisker för ogynnsam utveckling som placerade barn hade jämfört med andra jämnåriga. Ett misslyckande i gymnasieskolan är en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på arbetsmarknaden. Högst är risken bland dem som aldrig påbörjar gymnasiet. (Socialstyrelsen. Social rapport Stockholm: Socialstyrelsen; 2010.) Enligt 1 kap. 4 i skollagen (2010:800) kan vi konstatera: I utbildningen skall hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever skall ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan skall vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skolhuvudmannen skall samverka med andra aktörer på socialnämndens initiativ när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa (29 kap 13, skollagen 2010:800). Socialnämnden skall medverka till att familjehemsplacerade barn får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, verka för att de får lämplig utbildning, verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver, lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7, socialtjänstlagen 2001:453). Urval Det finns cirka hundra gotländska barn som är placerade här på ön och på fastlandet. De barn som kommer i fråga när det gäller Skolfam är de som går tidigast i förskoleklass och senast i årskurs sju i grundskolan. Barn i särskolan förväntas få ett så anpassat stöd att det kan liknas vid stöd från Skolfam. Barnen skall vara placerade stadigvarande och minst två år framåt. Barnen skall vara placerade i familjehem och inte i HVB eller SIS då de liksom särskolplacering anses motsvara Skolfams stöd. Vid höstterminens start fanns 38 barn som var aktuella för insatser från Skolfam. Förste socialsekreterare på enheten, Karolina Romehed, gör i samråd med socialsekreterarna och Skolfamteamet turordningen för när Skolfamarbetet startar för respektive barn. Vår målsättning och tro är att alla barn i personkretsen kommer att få stöd av Skolfam. Prioriteringen styrs av barnets ålder, går man i årskurs sju måste man börja med Skolfam direkt om man skall hinna arbeta i två år. Även nyligen gjorda tester påverkar starttid. Har man inom ett tidsspann på 6 månader gjort en psykologisk test, WISC eller motsvarande, bör också barnet starta direkt eftersom man inte vill göra de testerna tätare än med två års mellanrum. Det är också viktigt att det är en spridd ålder på de barn vi startar med så att det inte blir en snedfördelning och ett stort tapp om fler barn avslutar än vi hinner starta upp. Skolfams arbetsgång 1. Skolfamteamet har informationsmöten med familjehem, barn och skola. 2. Psykologen och specialpedagogen gör en kartläggning av barnet med validerade tester. Specialpedagogen gör en klassrumsobservation i anslutning till kartläggningen för att få en helhetsbild av barnet, klassrumsklimatet och skolkulturen. 11

12 Socialförvaltningen Enheten för familjehem och familjerätt Region Gotland 3 (6) 3. Resultat från kartläggningen utgör tillsammans med social- och familjehemssekreterarnas familjehemmets och skolans kunskaper om barnet basen för att upprätta en skolfamplan. 4. Skolfamplanen innehåller mål och insatser med fokus på att barnet får det stöd det eventuellt behöver i skolan och i familjehemmet. 5. Regelbundna uppföljningar och revideringar av uppsatta mål genomförs under två år. 6. Efter två år görs en ny kartläggning. Resultatet jämförs med den första kartläggningen och utgör underlag för det fortsatta arbetet under barnets skoltid. Arbetet startar Under uppbyggnadsfasen fanns det tillräckligt med luft i verksamheten för Per-Åke att handleda personal på förskolor där familjehemsplacerade barn går. Syftet med detta initiativ, som inte ingår i Skolfam, är att ju tidigare man kan stärka språkutveckling och socialt samspel desto bättre resultat kan barnet senare nå. Vi beslutade oss för att ha ett stort Skolfammöte (punkt 3 och 4 ovan) med alla inblandade runt eleven en gång per termin. På det mötet skrivs Skolfamplanen, utifrån kartläggning och behovsinventering, för hur arbetet skall bedrivas och vad fokus skall ligga på samt vem som ansvarar för vad. Därutöver har Per-Åke och Lotta möten med familjehem och skola, var för sig, var fjärde vecka. Vi vill att arbetet skall vara levande och att svårigheter skall komma fram och åtgärdas snabbt i stället för att vänta på nästa stora möte. Dessutom hinner det inte gå så lång tid om arbetet av någon anledning stannat av eller tagit en annan rikting. Arbetet hittills Det har inte varit några svårigheter att komma ut på skolorna, det har däremot kunnat ta tid att få till Skolfammöten då alla inblandade skall närvara. Vi får ha en lång framförhållning. Trots att lärarna har det stressigt med att uppnå målen för alla elever har vi uppfattat det som positivt när vi bistått dem med att fokusera på (våra) enskilda elevers behov av utveckling. Lärare och assistenter i klasserna ser oss som en resurs och inte som en ytterligare pålaga. Gemensamt för eleverna är deras svårigheter med språk; ordförståelse och läshastighet. Flera elever har också svårigheter i matematik. Familjehemmen har också tagit emot oss väl och tar hjälp av oss i arbetet hemma. Det man nämnt som positivt är att vi kan förklara hur man tänker i skolan/klassen kring svårigheter och träning. Att bistå familjehemmen med specifika kunskaper om hur deras barn bäst lär sig och på bästa sätt utvecklar sina kunskaper och färdigheter i matematik och svenska är av största vikt och har också mötts med gott gensvar. Hittills är arbetet initierat eller igång med tolv elever, det är sex pojkar och sex flickor. Två av eleverna bor på fastlandet och en elev går i en friskola. Se bilagd lista över årskurs och skola. Kartläggningar Eleverna väljer att göra kartläggningarna antingen i skolan, i familjehemmet eller på kontoret på Polhemsgatan. Vi har redan genomfört alla alternativen och det har fungerat bra. Två barn har valt att inte berätta för klassen att hen är med i Skolfam och att Lotta gör en observation för hens skull. De andra barnen har stolt berättat de är här för min skull. Ett barn vill inte ha något alls att göra med socialtjänsten och inte komma på möte med oss så där arbetar vi helt genom lärarna i skolan. 12

13 Socialförvaltningen Enheten för familjehem och familjerätt Region Gotland 4 (6) Kartläggningsresultat Kognitiva förutsättningar för inlärning För tillfället ( ) finns det åtta elever med fullföljda resultat. Endast en elev av dessa åtta presterade under normalzonen, som omfattar en intelligenskvot mellan Vi ser här på Gotland samma som framkommit ur forskningen och vid Skolfam-kartläggning på fastlandet. Det är en stor skillnad mellan elevernas kognitiva förutsättningar för inlärning jämfört med deras färdigheter i matematik och svenska. Pedagogiska tester De pedagogiska testerna är normerade i en niogradig Stanineskala (= standard nine). S 1 är det lägsta och S 9 det högsta värdet på skalan över elevens prestationer. Här är en bild över de 7 elever vars kartläggningar hittills (160429) är klara och redovisade. En elev har inte gjort någon av kartläggningsdelarna fullt ut och då kan inte underlaget bedömas. Med två elever valde vi att inte genomföra läshastighetstestet eftersom de inte klarar läsning på sin åldersnivå. Ämnen Ej gjort S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 S 6 S 7 S 8 S 9 Matematik Läshastighet Rättstavning Ordförståelse Läsförståelse När vår första elev testades var inte DLS Ordförståelse med i testmaterialet. Efter den testningen var vi på regionmöte och då diskuterades just Ordförståelsen. Vi enades om att använda det testet trots att det inte är med i instruktionen då det säger en del om elevens ordförråd. Reflektioner Brister i den tidiga språkutvecklingen kan ge stora svårigheter i utvecklingen av elevens ordförråd och läsförståelse. Ju tidigare insatser kan sättas in som stöd till barnet desto bättre bör resultatet bli. I och med att vi använder normerade tester för att kunna göra en jämförelse över tid kan resultatet bli missvisande om vi testar barn före årskurs två de tidiga testerna är svåra att jämföra med de från årskurs två och framåt. Här har vi en statistisk svårighet som bör väga lättare än den pedagogiska utvecklingen av språk på ett tidigt stadium. Eftersom vi är placerade på familjehemsenheten når vi dagligen de vi samarbetar med från socialförvaltningen. Lotta ingår i det specialpedagogiska nätverket UAF har samt de specialpedagogträffar BUP, lasarettet och hab har, Per-Åke möter inte psykologerna på UAF på samma självklara sätt. Vi har pratat med och träffat grundskolechef Torsten Flemming på UAF för att stämma av vårt arbete. Torsten bjöd in oss att medverka på rektorsmöte 29/4 för att diskutera de frågor vi och rektorerna har kring samarbete. Vi kommer regelbundet träffa Torsten och bjudas in till rektorsmöten. Planer Läsning är en viktig nyckel till skolframgång för barn. Sambandet mellan god läsförmåga och goda studieresultat är stort. Läsning tillsammans med en vuxen i familjehemmet ger inte bara en fin stund tillsammans, det ger också möjlighet till 13

14 Socialförvaltningen Enheten för familjehem och familjerätt Region Gotland 5 (6) samtal om läsupplevelsen, om nya ord och om andra sammanhang än man är van vid. Läsforskare har påtalat betydelsen av att barnet/den unge läser litteratur inom olika genrer (Lundberg 2006, Reichberg 2008). På Gotland vill vi ge samtliga familjehemsplacerade barn i ålder 0 20 år en bok till jul och en bok till sommarlovet. Ett sätt att göra barn delaktiga är att regelbundet fråga hur de insatser som görs uppfattas och med stigande ålder hos barnet fråga hur barnet vill att insatser och stöd skall utformas. Det är därför viktigt att ha en bild av hur familjehemsplacerade barn som slutar nian upplever det stöd de fått under sin grundskoletid, dels från skolan och dels från familjehem och socialsekreterare. En sådan bild kan inte bli saklig då det handlar om just upplevelser men bilden kan kompletterad och bli mer nyanserad av de betyg eleverna har när de slutar årskurs nio. Vi vill göra en kartläggning/enkät för att fånga in avgångselevernas tankar när de kan se sin skoltid i backspegeln. Visby 29 april 2016 Lotta Hanell & Per-Åke Björklund 14

15 Socialförvaltningen Enheten för familjehem och familjerätt Region Gotland Bilaga Skolfam-elever VT-16 Åk Skola Rektor 2 Roma Helen Wallerstedt 2 Terra Nova Emma Jansson 2 Väskinde Jan Östre 3 Väskinde Jan Östre 4 Klinte Minnah Storm 6 Gamleby Anders Wirsén 6 Allé Örjan Grimlund 6 Lyckåker Andreas Larsson 7 Gamleby Anders Wirsén 7 Athene Maria Westerlund 7 Södervärn Annika Magnusson 7 Södervärn Annika Magnusson Besöksadress Polhemsgatan 29 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats 15 Org nr

16 Kommunals löneavtal (HÖK) HÖK Huvudöverenskommelse 16 SKL och Pacta Kommunal till Avtalet går före i vissa förändringar i AB (Allmänna bestämmelser) med bilagor, rörande till exempel: Ersättning för obekväm arbetstid höjs med 2,2 procent Arbetsgivaren ska eftersträva heltid Förändringar kring turordning, företrädesrätt och uppsägningstider Therese Bendelin, HR-chef 16

17 Kommunals löneavtal Lokal förhandlingsordning g (dialogmodell) lyfts som huvudmodell vid löneöversyn. Särskilda övergångsregler 2,2 procent (som märket ) eller 520 kr/medlem Ingen miniminivå Lägsta lönerna höjs med 80 procent av utfallet i avtalet Undersköterskesatsning kr/undersköterska varav 220 kr för särskilda satsningar Särskilda satsningar till 25 procent av undersköterskorna karriärsatsning i (premierar kompetens, specialistkunskap k och yrkesutveckling samt bidrar till lönespridningen) Therese Bendelin, HR-chef 17

18 Kommunals löneavtal Märket kr i undersköterskesatsning 2018 Märket kr i undersköterskesatsning Även höjs lägstalönerna med 80 % av vad avtalet ger 18

19 Frågeställningar Plan för att införa lokal l förhandlingsordning d i på Gotland Definition av undersköterska Tidplan för lönerevisionen Kommunal, särskilt undersköterskorna Särskild karriärsatsning identifiera grupper, inventering pågår Therese Bendelin, HR-chef 19

20 Troligt utfall Förutsatt att definitionen av undersköterska är AID (undersköterska i äldreomsorg inkl. OoF). 745 medarbetare genererar i genomsnitt 1020 kr 599 medarbetare genererar i genomsnitt 520 kr Löneökning för 745 medarbetare = 4,58 procent Löneökning för 599 medarbetare = 2,37 procent Löneökning samtliga Kommunal = 3,61 procent Ersättning personalkostnadsökningar 2016 = knappt 2,1 procent Therese Bendelin, HR-chef 20

21 Ekonomiska konsekvenser ense Lönerevision i med denna definition iti av undersköterska innebär en kostnadsökning med 16,1 1 miljoner Utökat budgetutrymme för personalkostnadsökningar socialförvaltningen 2016 är 16,4 miljoner. Dyraste definitionen av undersköterska innebär en kostnadsökning med 18,4 miljoner Therese Bendelin, HR-chef 21

22 Sjuktalet i jämförelse Sjukfrånvaro 2015 Sveriges samtliga kommuner 7,0 Gotlands län/region Gotland 5,6 Socialförvaltningen 70 7,0 Omsorgssektorn har höga sjuktal Gotland är det län i Sverige med lägst sjukfrånvaro 2015 (OBS! Inkl landsting) Therese Bendelin. HR-chef 22

23 Sjuktalet i socialförvaltningenaltningen Verksamhet April 15-Mars 16 April 14-Mars 15 Förändring Region Gotland 5,72 5, ,2 % Socialförvaltning 702 7, , % 19,9 Individ och familj 4,07 4,35-6,4 % Hemsjukvård 7,11 IU IU Myndighet 8,26 5, ,3 % Resursteamet 6,35 4, ,9 % Hemtjänst 10,91 8, ,8 % Särskilt boende 7,57 6, ,8 % OoF 509 5, ,68 +89% 8,9 23

24 Aktiviteteritete Analys Identifierat 13 enheter med sjuktal över 9 procent. Fördjupad analys av dessa till att börja med. Åtgärder Dialog och diskussion med hemtjänstens ledningsgrupp för att hitta orsaker och åtgärder. Dialog och diskussion med övriga chefer med högt sjuktal för att hitta orsaker och åtgärder. Therese Bendelin, HR-chef 24

25 Aktiviteteritete Hitta gemensamma nämnare Lära av goda exempel Aktiviteterna måste anpassas efter förutsättningarna och gjord analys. Koppling mellan sjukfrånvaro komplext uppdrag Känsla av otillräcklighet behov av kompetensutveckling och handledning Therese Bendelin, HR-chef 25

26 Minska sjukfrånvaron Aktivitet Nuläge Önskat läge Mål Klart/ansvar Analys av sjukfrånvaron Sjukstatistik finns bara på förvaltningsnivå Alla enheter har rapport som innehåller; sjuktal, sjukfrånvarotyp (kort och lång) samt sjukfall. Färdiga rapporter tillgängliga för chefen. Juni 2016 HR chef Stöd till chefer Chefer med högt sjuktal i verksamheten Handlingsplaner gp som efterlevs finns för Handlingsplaner gp finns December 2016 behöver stöd för att kunna agera i tillräcklig utsträckning för att komma till rätta med problematiken HR chef att minska sjukfrånvaron i de enheter med högt sjuktal. Insatserna är anpassade beroende på sjuktalets karaktär (tex kort-/långtid). Koppla handlingsplaner och stöd till stöd i ekonomi där behov finns. för enheter med högre sjuktal (senaste 12 månaderna) än 8,0 Aktiviteter i handlingsplanen har genomförts. Tillämpa AFS Social och organisatorisk arbetsmiljö Ny AFS påverkar kraven på vårt arbetsmiljöarbete när det gäller främst balans mellan krav och resurser samt krav på handledning AFS:en efterlevs Anpassad struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet utformad. December 2016 HR chef Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Fokusgrupper bland personalen. En fokusgrupp per avdelning med fem medarbetare i varje grupp. Vad är det som gör att ni håller er friska? Långsiktigt arbete med storleken på chefsområdena i relation till uppdragets komplexitet och utmaningar. Systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs i verksamheterna, men uppföljning av aktiviteter och handlingsplan för arbetsmiljön saknas. Ledningen är osäker på vilka organisatoriska och sociala orsaker som finns för sjukfrånvaron. Enhetscheferna har igenomsnitt 32,6 medarbetare/chef., vilket är fler jämfört med andra förvaltningar samt vad som anses optimalt i forskningen. Alla enheter har handlingsplan för arbetsmiljön. Ledningen kan driva frågor och genomföra insatser som medarbetarna uppfattar som avgörande för hälsan. Rimliga ansvarsområden för chefer som möjliggör för cheferna att arbeta hälsofrämjande, ha kontinuerliga dialoger kring roller, uppdrag, resultat och mål och tidigt se signaler på ohälsa. o pe tet oc ut a ga opt a t o s ge g o e, uppd ag, esu tat oc å Första uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är genomfört, med hjälp av enkät. Fokusgrupper har genomförts och resultaten från fokusgrupperna används som beslutsstöd. Antalet medarbetare per chef är lägre i december 2016 än oktober otobe December 2016 HR chef Juni 2016 HR chef Löpande Avdelningschefer Förvaltningschef 26

27 27

28 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 31 maj 2016 Socialnämnden Rehabilitering - överenskommelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Socialnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att i samverkan med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen påbörja förnyad revision av aktuell överenskommelse hösten Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar dock inte de delar som faller inom socialnämndens kommunala ansvar enligt 18b HSL. Socialnämnden på Gotland tog 2011 över huvudansvaret för rehabilitering i ordinärt boende, särskilt boende och inom LSS-verksamheter. Detta innebär bl.a. ansvar för rehabiliteringsinsatser till personer som är i behov av hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, den s.k. tröskelprincipen. Vid överföring av ansvaret för rehabilitering från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden visade det sig att gränssnitten behövde förtydligas, varför det under 2015 upprättades en överenskommelse som beslutades av hälso- och sjukvårdsdirektör och Socialdirektör. Över tid har det visat sig att gränssnitten ytterligare behöver förtydligas. Den gemensamma överenskommelsegruppen fick i uppdrag att tillsammans med berörd verksamhet genomföra en översyn och revidering av överenskommelsen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats 28 Org nr

29 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 2 (2) Bedömning Berörda verksamheter bedömer att aktuell skrivning har tydliggjort övergripande ansvar, gränssnitt och arbetsordning. Under arbetets gång har det dock visat sig att det finns gränssnitt som behöver utredas och förtydligas ytterligare, ex gränssnitten inom habiliteringsområdet. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Expedieras Registrator HSN Cecilia Persson, utvecklingsledare 29

30 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett Ärendenr SON 2016/194, HSN 2016/244 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 29 mars 2016 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Sammanfattning Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över remissförslag till överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Istället för begreppet tillnyktring används vård vid förgiftning med droger 1. I processen igår 1) bedömning, 2) medicinsk vård, 3) omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen tills personen bedöms vara utom risk för att råka ut för allvarlig skada, olycka eller bli utsatt för brott, 4) fortsatta insatser för person med missbrukseller beroendeproblematik. I remissförslaget beskrivs ansvarsfördelning mellan Region Gotland och polismyndigheten vid omhändertagande utifrån LOB (Lag, 1976:511, om omhändertagande av berusade personer m.m.). Region Gotland ska utifrån överenskommelsen identifiera gemensamma arbetsformer för en effektiv och ändamålsenligt vårdprocess enligt ovan. Ärendebeskrivning Ledningskontoret har av Regionstyrelsen fått i uppdrag att utreda Region Gotlands förutsättningar att tillhandahålla medicinskt säker tillnyktring inom befintliga ramar. Socialnämnden och Hälso-och sjukvårdsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över 1 Droger innebär alkohol, narkotika, läkemedel och andra substanser som klassas som psykoaktiva substanser. Det är ämnen som påverkar hjärnan så att beteende förändras, exempelvis alkohol, droger och vissa läkemedel. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 30 Org nr Webbplats

31 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2016/194, HSN 2016/244 remissförslag till överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Istället för begreppet tillnyktring används vård vid förgiftning med droger 2. I processen igår 1) bedömning, 2) medicinsk vård, 3) omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen tills personen bedöms vara utom risk för att råka ut för allvarlig skada, olycka eller bli utsatt för brott, 4) fortsatta insatser för person med missbrukseller beroendeproblematik. I remissförslaget beskrivs ansvarsfördelning mellan Region Gotland och polismyndigheten vid omhändertagande utifrån LOB (Lag, 1976:511, om omhändertagande av berusade personer m.m.). Bedömning Remissförslaget visar en tydlig process av arbetet med omhändertagande av personer som omhändertas enligt LOB vilket vi ser positivt på. Region Gotland behöver gemensamt mellan LK, HSF och SOF arbeta vidare med hur genomförandet ska ske och vilka insatser som krävs utifrån de förutsättningar respektive förvaltning har. Vi kan redan nu se att det blir svårt att genomföra insatserna med befintliga resurser. Beslutsunderlag Remissförslag, bilaga till tjänsteskrivelse RS 2015/510 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marika Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef, individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett 2 Droger innebär alkohol, narkotika, läkemedel och andra substanser som klassas som psykoaktiva substanser. Det är ämnen som påverkar hjärnan så att beteende förändras, exempelvis alkohol, droger och vissa läkemedel (2)

32 Socialförvaltningen Marianne Haglund Ärendenr SON 2016/37 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2 maj 2016 Socialnämnden Ändring i delegationsordningen för individ- och familjeomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att delegera beslut om polisanmälan vid ingripande mot unga, vid misstanke om vissa brott mot underårig och vid vissa grövre brott till socialsekreterare i barn- och familjeenhetens mottagningsteam samt till socialsekreterare i socialjouren. Bakgrund Beslut om polisanmälan vid ingripande mot unga, vid misstanke om vissa brott mot underårig och vid vissa grövre brott är delegerat till 1:e socialsekreterare inom barnoch familjeenheten, individ- och familjeomsorgen (IFO). Beslutanderätten är också delegerad till enhetschefer inom övriga enheter inom IFO. När det gäller att avstå från att göra motsvarande polisanmälan är beslutanderätten delegerad till socialnämndens individutskott. IFO föreslår nu att beslutanderätten i ovan uppräknade fall även ska delegeras till ordinarie socialsekreterare i barn- och familjeenhetens mottagningsgrupp. Mottagningsgruppen tar bland annat emot anmälningar om barn som far illa eller misstänkts fara illa. Det skulle göra handläggningen smidigare och snabbare om även socialsekreterarna i mottagningsgruppen fick rätt att besluta om polisanmälan. Motsvarande ändring föreslås också för socialjouren. Enligt förslaget delegeras alltså beslutanderätten även här till socialsekreterare. I de fall där det finns skäl att avstå från att göra en polisanmälan föreslås ingen förändring. Det vill säga beslutanderätten ligger kvar hos individutskottet. Bedömning Socialnämnden föreslås besluta enligt förslaget till beslut. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 32 Org nr Webbplats

33 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2016/37 2 (2) Förslag till ändring i delegationsordning beslut om polisanmälan 1 ALLMÄNNA ÄRENDEN/GEMENSAMT Ärende Lagrum Lägsta delegat Beslut om polisanmälan - vid ingripande mot unga - vid misstanke om vissa brott mot underårig - vissa grövre brott 12 kap 10 SoL 10 kap 20, 21, 22, 23 OSL Barn- och familjeenheten: 1:e socialsekreterare och ordinarie socialsekreterare Socialjouren: socialsekreterare Övriga enheter: enhetschef Beslut att avstå från att göra polisanmälan enligt ovan. Socialnämndens individutskott 6. SOCIALJOUREN Ärende Lagrum Lägsta delegat Beslut om polisanmälan 12 kap 10 SoL Enhetschef - vid ingripande mot unga 10 kap 20, 21, 22, Socialsekreterare - vid misstanke om vissa brott 23 OSL mot underårig - misstanke om begångna brott i övrigt Beslut att avstå från att göra polisanmälan enligt ovan. Socialnämndens individutskott Kursiv stil läggs till, överstruket tas bort Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Christina Godarve, avd chef IFO Gunvor Allqvie, enhetschef, barn- och familjeenheten 1:e socialsekreterare Monica Bergman, barn- och familjeenheten Marianne Haglund, nämndsekreterare 33

34 Socialförvaltningen Marianne Haglund Ärendenr SON 2016/37 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2 maj 2016 Socialnämnden Ändring i delegationsordningen för individ- och familjeomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att delegera tecknande av avtal med vårdgivare enligt ramavtal till enhetschef inom individ- och familjeomsorgen. Bakgrund Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) är att teckna avtal med vårdgivare enligt ramavtal delegerat till avdelningschef. Att teckna avtal utanför ramavtal är delegerat till socialdirektör. Inom myndighetsavdelningen är tecknande av avtal enligt ramavtal delegerat till enhetschef. IFO föreslår nu att även enhetschef inom IFO ska få teckna sådana avtal. Delegeringen skulle då bli lika mellan de båda avdelningarna. Bedömning Socialnämnden föreslås besluta enligt förslaget till beslut. Förslag till ändring i delegationsordning tecknande av avtal Ärende Lagrum Lägsta delegat Att teckna avtal med vårdgivare - enligt ramavtal Avdelningschef Enhetschef - utanför ramavtal Socialdirektör Överstruket tas bort, kursiv stil läggs till, Marica Gardell socialdirektör Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 34 Org nr Webbplats

35 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2016/37 2 (2) Expedieras till: Christina Godarve, avd chef IFO Gunvor Allqvie, enhetschef IFO Ewa Hall, enhetschef IFO Ragnar Östermark, enhetschef IFO Mari Bergström, enhetschef IFO Marianne Haglund, nämndsekreterare 35