Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning Swedfund, 9 juni, 2014

Transkript

1 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning Swedfund, 9 juni, 2014 Mötesanteckningar Agenda Välkomna, frukost Anna Ryott, Swedfund Swedfunds Integrerade redovisning 2013.Lars-Olle Larsson, Swedfund Input från inbjudna deltagare.alla C:a 12/12.30 Vi summerar och avslutar Deltagare Bo Forsberg, Generalsekreterare, Diakonia Anneli Rogeman, VD/CEO, We Effect Per Söderberg, Policyrådgivare, hållbar försörjning, Svenska kyrkans internationella arbete Karin Gregow, Policyrådgivare, Forum Syd Christine von Sydow, Generalsekreterare, Action Aid Patrik Bergvall, Program Manager, LO TCO Biståndsnämnd Viveka Risberg, Kanslichef/Director, Swedwatch Julia Hale, Researcher, Swedwatch Från Swedfund Anna Ryott, CEO Anders Craft, Director Investment Operations Niclas Düring, Portfolio Director Karin Askelöf, Investment Manager (minnesanteckningar) Staffan Ahl, Director Swedpartnership Kristin Sjöblom, Senior Manager ESG Affairs Lars-Olle Larsson, Senior Manager ESG Affairs Observatör från PwC Mattias Thurang Syfte med intressentdialogen Lyssna till organisationernas respons på Swedfunds verksamhet och särskilt redovisningen av densamma. Dialogen skapar input till hur Swedfund fortsatt ska redovisa utvecklingsresultat. Vad förväntar sig civilsamhällets organisationer av nästa redovisning från Swedfund? Utgångspunkt för dialogen är Swedfunds Integrerade redovisning

2 Introduktion, Anna Ryott Anna Ryott (AR) uttryckte tacksamhet för allas deltagande i intressentdialogen som möjliggör för Swedfund att bli ännu bättre. Ett direkt resultat av tidigare intressentdialoger är land för landredovisningen av skatt i Swedfunds Integrerade redovisning Swedfunds förhoppning är att intressentdialogerna skall leda till flera konkreta förbättringar. Vidare underströk AR vikten av att bli granskade och berättade om de nu pågående granskningarna av Riksrevisionen samt KPMG med anledning av att huvudmannaskapet för Swedfund flyttats till Finansdepartmentet. Swedfund gör sina egna interna granskningar men är en liten organisation med en stor portfölj och färre än 40 anställda. Att initiera och låta genomföra externa granskningar är ytterst en resursfråga. Arbetet med förbättrad kommunikation fortskrider, att bygga kunskap och förståelse mellan olika aktörer möjliggör gemensamma mål och i slutändan en större gemensam påverkan. Swedfunds nya strategi och nya fokus har börjat sätta sig och Swedfund är redo att ta nästa steg. Swedfunds integrerade redovisning 2013, Lars-Olle Larsson Lars-Olle Larsson (LOL) inledde med att berätta att Swedfund mottagit hedersomnämnande för sin integrerade redovisning av FAR (branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare). Vidare redogjordes kortfattat för utgångpunkten för Swedfunds redovisning nämligen de internationella redovisningsramverk som Swedfund har att förhålla sig till såsom GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, Communication on Progress (COP), Global Compact, PRI Transparency report och International Integrated Reporting Council,s (IIRC) <IR> Framework samt den oberoende översiktliga granskning revisorerna gör avseende de icke-finansiella delarna i redovisningen. Därefter öppnade LOL upp för dialog: Vad är det väsentliga för Swedfund att redovisa och hur ska fokus se ut för vår redovisning nästa år? Tour de table Per Söderberg (PS) kommenterade Swedfunds redovisning som snygg, informativ och intressant och att det var spännande att se att det som sagts vid tidigare intressentdialoger hade plockats upp. Men att det är svårt att göra en bedömning av substansvärdet i det som presenteras. Julia Hale (JH) beskrev redovisningen som pedagogisk, innehållande bra grafik som underlättar förståelsen för processer. Även JH betonade svårigheter med att bedöma kvaliteten i det som presenteras. Bo Forsberg (BF) beskrev den dramatiska förändringsprocess som Diakonia upplevt att Swedfund genomgått de senaste åren och uttryckte uppskattning för den avsevärt förbättrade dialogen. BF betonade vikten av fortsatt arbete med transparens och dialog kring resultatredovisning. Intressentdialoger, speciellt de med ett tydligt ämnesfokus, är avgörande för att skapa förståelse och kunskap om de begränsningar som finns. Att borra djupare i specifika frågor skapar kompetens inom Diakonia, utmanar Swedfund och skapar en gemensam förståelse. Viveka Risberg (VR) kommenterade redovisningens tilltalande utseende och fantastiska innehåll. VR efterlyste att Swedfund borrar djupare i vissa ämnen med en förståelse för att bedömningar måste göras vad gäller hur långt man kan gå, vad det innebär och till vilken kostnad. Vidare kommenterade VR att Swedwatch påpekat att det funnits brister i DD arbetet och att det exempelvis står i 2

3 redovisningen att DD görs men det saknas en problematisering och mer detaljerade beskrivningar om hur arbetet går till. Endast en sida i rapporten beskriver utmaningar. Vidare efterfrågade VR tydligare kommunikation kring hur Swedfund tänker framåt samt mer röster från de som påverkas av projekten (arbetstagare, lokala arbetsgivare, organisationer). Anneli Rogeman (ARo) kommenterade att texterna inte håller samma kvalitet som formgivningen och det skapar misstänksamhet att läsa om hur fantastiskt bra mycket är. ARo efterfrågar ett sakligare innehåll - det här gör vi, det här har vi uträttat, detta ska vi göra mer eller alternativt mindre av. Skippa superlativen! Karin Gregow (KG) kommenterade svårigheterna i att bedöma substansen. Det är positivt att andra röster lyfts fram men viktigt att ta dialogen en vända till då det finns så många olika perspektiv. Patrik Bergmark (PB) saknade en koppling till övergripande förändringsteori hur tror Swedfund att det som faktiskt görs påverkar situationen? AR betonade Swedfunds vilja att bygga vidare på dialogen inom olika teman vilket kan leda till konkret förståelse och konkreta förbättringar. Swedfund har inlett en dialog med LO för frågor kring arbetsvillkor och arbetsmiljö och tittar på samarbeten kring konkreta projekt med Rädda Barnen. Vidare kommenterade AR att sättet att mäta inom de tre fundamenten är relativt nytt, ett ramverk har satts på plats och det kommer att fyllas med mera substans. Det finns en vilja att lyfta utmaningar i konkreta projekt och en naturlig konsekvens av det blir att problematiseringen i vår redovisning kan utökas. Vidare fördes en diskussion kring hur många investeringsförslag Swedfund får in årligen, var de kommer ifrån och hur urvalet görs. AR och AC redogjorde översiktligt för inflödet av investeringsförslag samt investeringsprocessen. BF konstaterade att det är svårt att göra investeringar i Afrika då man sitter i Sverige med kravställningar och samtidigt har Diakonia med flera örat mot marken. Utmaningen är att koppla ihop detta och att ha ömsesidig förståelse för varandra. VR tog upp frågan kring hur ägaren viktar det negativa finansiella resultatet mot andra resultat. AR kommenterade Swedfunds långsiktiga krav på avkastning och att det ibland helt enkelt gjorts dåliga investeringar, ibland har Swedfund stannat kvar för att inte gå miste om resultat inom samhällsutveckling (t.ex. hitta en köpare till ett bolag). Det finns ingen instruktion om hur Swedfund ska vikta de olika resultaten utan en bedömning görs från fall till fall utifrån den enskilda investeringens (bransch, land etc.) förutsättningar. Det är sällan fundamenten balanserar. Swedfunds affärsmodell och värdepåverkande kapital ND förtydligade hur värde skapas genom olika typer av kapital som strömmar genom affärsmodellen. Swedfund har gått långt in på några av dessa kapital men det finns ett behov av att balansera och fokusera på alla kapital vilket är en svår balans. En återkommande åsikt vid diskussionen var att modellen känns komplicerad och är svår att förstå då den inte återspeglas i resten av redovisningen, dess giltighet ifrågasattes därmed. BF betonade 3

4 vikten av integration mellan det finansiella och andra perspektiv men varnade Swedfund för att göra saker för komplicerat. Förenkla så att de som ska utföra arbetet har koll och så att det går att granska. Det måste vara hanterbart. VR ifrågasatte värdet och relevansen av denna styrmodell då den i situationer då Swedfund är minoritetsdelägare torde vara helt satt ur spel. I Liberia-fallet t.ex. fattades ett affärsmässigt beslut om exit vilket gick stick i stäv med Swedfunds mål. PB tog upp frågan kring att överföringen av kapital till mottagaren verkligen sker hur minskar fattigdomen och går det inte att hitta två indikatorer som är lättförståeliga? ND kommenterade att en förutsättning för att investeringsbeslut skall fattas är att partnern och Swedfund har en samsyn kring ett antal centrala frågor vilket betyder att det egentligen inte ska spela någon roll att Swedfund är minoritetsägare. En liten ägarandel betyder inte per automatik att inflytandet är begränsat, och speciellt inte i de fall då Swedfund investerar jämsides med en annan DFI med liknande målsättningar, krav på hållbarhetsarbete etc. Vår etiska kompass - Swedfund-huset En återkommande kommentar till Swedfund-huset var att det ger en bra bild av komplexiteten i Swedfunds verksamhet. Vidare fanns det synpunkter på att huset endast är intressant om direkta kopplingar görs till det konkreta arbetet med att följa innehållet i huset. Synpunkter framfördes även på att ett mer selektivt urval kan göras vad gäller innehållet i huset som möjligen skulle kunna krympas och därmed förenklas. På detta sätt kan redovisningen fördjupas och förtydligas vad gäller några specifika frågor och vad som konkret görs inom dessa områden. VR kommenterade att man t.ex. utgår från att Swedfund följer FN:s olika riktlinjer. Ytterligare en kommentar från VR var att ta in fundamenten i huset och illustrera huset i form av just en kompass istället för ett hus. Swedfunds fundament, strategiska hållbarhetsmål och redovisning av utvecklingsresultat I samband med diskussionen kring arbetsvillkor berättade PB om de direkta samarbetspartners som LO har lokalt och att det säkert finns möjligheter att bistå Swedfund i att ta reda på hur förhållandena ser ut i verkligheten på ett specifikt bolag. Förslag på ytterligare indikatorer som skulle kunna användas gavs: minskade korttidskontrakt, antal kollektivavtal, antal skyddsronder o.s.v. Åsikter framfördes kring att Swedfunds strategiska hållbarhetsmål är alltför ambitiösa och snarare är en vision. Vidare sades att det kan vara bra med stora övergripande mål/visioner, att man inte når dit men visar på att förändringarna kommer igång och går åt rätt håll. KG efterfrågade en mer omfattande problematisering av jordbruksprojekt och de samhälleliga effekterna av dessa mot bakgrund av markens centrala funktion i de miljöer Swedfund investerar. ND förde ett resonemang kring svårigheterna i att redovisa kunskapsbyggande, oavsett vad man väljer så rör det sig om ett godtyckligt tyckande då det inte finns någon internationellt etablerad definition bland utvecklingsfinansiärer av termen. PS menade att styrelsearbete och Corporate Governance (bolagsstyrning/ägarstyrning) är en central del av investeringsverksamheten och ett område där Swedfund kan påverka och bygga kunskap. ND berättade om det DFI Corporate Governance ramverk som Swedfund undertecknat och genom vilket man mäter Corporate Governance inom fem olika områden. Detta ramverk är på väg att implementeras i verksamheten och Swedfund kommer att kunna redovisa ett antal indikatorer kopplade till kunskapsbyggande inom detta område. 4

5 En diskussion fördes kring Swedfunds strategiska hållbarhetsmål just inom området hållbarhet. Åsikter framfördes om vikten att närmare redovisa hur det praktiska arbetet faktiskt ser ut och hur policyer efterlevs om sådana har etablerats i ett portföljbolag. Swedpartnership Staffan Ahl redogjorde översiktligt för Swedpartnership som hanterar 30 miljoner kr i bundet bistånd. Givet instrumentets användning, storlek på finansiering, företagets storlek och projektens livslängd ligger utmaningen i att applicera en relevant del av Swedfunds verktygslåda för hållbart företagande. Deltagarnas synpunkter efterfrågades. Tips till Swedpartnership var att ta steget fram lite och beskriva hur uppföljning görs t.ex. genom platsbesök, att ta till vara på intresse och nyfikenhet kring frågor beträffande regelverken och beskriva Swedpartnerships bidrag på småbolagsfronten. Undersök möjligheter till samarbeten med civilsamhällets organisationer. Bärkraftighet PB belyste frågan kring vad som faktiskt händer med portföljsbolagens vinst återinvesteras den på ett hållbart sätt i landet? ND redogjorde för olika flöden från ett ekonomiskt bärkraftigt (vinstdrivande) företag: ett vinstdrivande företag finns sannolikt kvar i många år och ger därmed arbetstagare en anställningstrygghet för en lång tid framöver vilket möjliggör att de mer långsiktigt kan planera exempelvis bostad och barns skolgång; skatt betalas till staten som med utökade skattemedel kan bekosta mer sjukvård, infrastruktur etc; utdelningar till ägare bygger kapital för nya investeringar och sänder en signal om investeringsmöjligheter och goda avkastningar i dessa marknader; återinvesteringar i bolaget stärker ovanstående positiva effekter ytterligare etc. Kanske kan Swedfund föra ett tydligare resonemang om dessa flöden? Redovisning av alla tänkbara flöden kräver dock redovisning utöver vad många bolag idag klarar av att prestera. Diskussion fördes kring möjligheterna att inte bryta ut det finansiella hållbarhetsperspektivet utan att hantera det som en integrerad del där vinst endast uppstår om alla hållbara aspekter tas hänsyn till. ND kommenterade att exempelvis negativa miljökonsekvenser idag inte integreras i redovisningen och att det är väldigt svårt att helt integrera såda effekter i den finansiella, även om det är högst relevant och mycket viktigt för att på lång sikt förstå det reella värdeskapandet i varje investering. Antikorruption ND redogjorde för arbetet mot korruption och Swedfunds strategiska hållbarhetsmål på detta område. Korruption är frekvent förekommande i de länder där Swedfunds portföljbolag är verksamma och har därför skiljts ut som ett enskilt strategiskt hållbarhetsmål. Det är förmodligen det område som har det största gapet mellan Swedfunds ambition och hur verkligheten faktiskt ser ut. CvS kommenterade att det är ett svårt område inom vilket mörkertalen först måste fram innan förbättringar kan uppnås. PB gav exempel på Sandvik som har ett mycket väl fungerande arbetssätt inom anti-korruption och samma mål som Swedfund. Diskussion fördes också kring vikten av interna klagomålsmekanismer samt uppföljning av att sådana finns etablerade i företagen. 5

6 Summering och avslutning Avslutningsvis kommenterade PS att jämställdhet, som är ett centralt fokusområde för svenskt bistånd, endast nämns på en sida i Swedfunds redovisning. Hur relaterar egentligen Swedfund till agendan om fler kvinnor i sysselsättning och hur följs jämställdhetsaspekter i bolagen upp? LOL tackade alla varmt för konstruktivt deltagande i intressentdialogen som är en mycket viktig del i att förbättra Swedfunds verksamhet och att göra Swedfunds integrerade redovisning ännu bättre nästa år. 6