alla som visste om den kallade den för dampklassen. En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "alla som visste om den kallade den för dampklassen. En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer"

Transkript

1 alla som visste om den kallade den för dampklassen. En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer 1

2 Abstract Titel: Författare: - Alla som visste om den kallade den för damp-klassen En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer. Stina Börjesson & Stina Lindahl Kurs: Samhällskunskap, fortsättningskurs 2 Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2006 Handledare: Mirzet Tursunovic Antal sidor: 41 Sökord: Syfte: En skola för alla, Integrering, Segregering, Elever i behov av särskilt stöd, Koncentrationssvårigheter Syftet är att utifrån intervjuer med före detta elever och före detta elevers föräldrar på Resursskolan utvärdera skolans verksamhet utifrån begreppet en skola för alla. Frågeställningar: Varför fungerade det inte för dessa elever i den vanliga skolan? Har Resursskolan lyckats med sina mål? Vad har Resursskolan haft för inverkan på sina elever såväl som på de föräldrar vars barn gått där? Metod: Material: Huvudresultat: Kvalitativa intervjuer Tidigare forskning och teorier samt intervjuer Vi anser att på grund av de stora klasserna och brist på resurser så fungerade det inte för dessa elever i deras ordinarie klasser. Vårt empiriska material visar på att Resursskolan har uppnått sina delmål och därigenom sitt huvudmål. Resursskolan har haft en genomgående positiv inverkan på såväl elever som föräldrar. 2

3 1 Innehåll 1 Inledning Begrepp Bakgrund Skolans utveckling Skolan idag Synen på barn med svårigheter Intelligenstest Tidigare forskning Gränslandet mellan grundskola och särskola Elever med skolsvårigheter En skola för alla Integrering och segregering.9 5 Teori Resursskolan.13 7 Syfte Frågeställningar Metod Urval Avgränsningar Genomförande Validitet och reliabilitet Analysarbete Elevernas synpunkter Föräldrarnas synpunkter Sammanfattning Resultat Varför fungerade det inte för Resursskolans elever i den vanliga skolan Har Resursskolan uppnått sina mål Vad har Resursskolan haft för inverkan på sina elever såväl som de föräldrar vars barn har gått där Egna reflektioner

4 12.1 Förslag på förbättringar inom Resursskolan Vidare forskning Källförteckning.. 41 Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Verksamhetsbeskrivning och lokal arbetsplan för Resursskolan i Backa Inledning Vi har väl alla i någon årskurs under vår skolgång gått i samma klass som den där jobbiga killen. Ni vet, han som aldrig kunde sitta still och alltid skulle bråka med alla. Kanske hette han Anton och man avfärdade honom med en suck eller en trött blick, eller så var han ganska tacksam att reta och blev klassens hackkyckling. Vi borde alla ha stött på honom eftersom ca 10 % av alla barn som börjar skolan lider av koncentrationssvårigheter enligt socialstyrelsens rapport från Men vad händer egentligen med verklighetens Anton? Hur känns det att vilja lära sig men inte klara av att ta in informationen för att det pågår så mycket annat i klassrummet? Hur känns det att alltid vara den som ligger sist i matteboken eftersom man varken kan läsa eller skriva ordentligt? Hur känns det att i hemlighet önska att man var precis som alla andra? Vad gör skolan för att hjälpa och stödja dessa elever och vad är den bästa behandlingen? Ska dessa barn integreras i en skola för alla eller segregeras till mindre klasser? Vi blev intresserade av att göra denna undersökning eftersom vi inte kunde hitta så mycket forskning om vad som händer med barn och ungdomar som inte klarar av att gå i vanliga klasser i grundskolan men som inte är särskolemässiga. Vi var även nyfikna på hur skolan hanterar dessa situationer. En skola för alla är ett mycket populärt begrepp, som spelar en betydande roll i dagens skolpolitik. Skolverkets rapporter under 2005 visar på att allt fler skolbarn och ungdomar har svårt att nå den kunskap och de mål som är uppsatta inom skolan. Barn som varken kan läsa eller räkna ordentligt när de kommer upp i de högre årskurserna och många elever som inte kommer in på sin gymnasieval utan får gå på de individuella programmen. Hur kommer det sig när vi ska ha en skola för alla? En sådan skola måste betyda att alla kan vara och verka där. 4

5 Vi hittade Resursskolan på ex-jobb poolen på Internet. Personalen som arbetar där ville göra en utvärdering av verksamheten men hade inte själva resurserna att göra det. Vi åtog oss uppdraget med förbehållningen att det är en vetenskaplig undersökning och att det är de vetenskapliga principerna som styr och inte Resursskolans egna önskemål. Vår utvärdering bygger på kvalitativa intervjuer med före detta elever och föräldrar till elever från Resursskolan. Vi valde att koppla denna utvärdering till dagens skolpolitik och det populära begreppet en skola för alla. Resursskolan är en liten skola på Backa, Hisingen som arbetar med barn som lider av koncentrationssvårigheter, ADHD och DAMP o.s.v. Dessa barn har alla på ett eller annat sätt farit illa under sin skolgång i lågstadiet och kommer därför till Resursskolan någon gång under mellanstadiet. Resursskolan har funnits i tio år och haft sin nuvarande verksamhet i åtta år. De två första åren kallades skolan för en Heldagsskola eftersom man tog hand om eleverna från morgon till kväll. Detta ändrade man på och nu fungerar Resursskolan som en vanlig skola. Resursskolan är ett alternativ till den vanliga skolgången där eleverna undervisas i små grupper. Detta går stick i stäv med skolans mål och politiken om en skola för alla, men kan det vara så att Resursskolan är en nödvändighet i skolans verksamhet, en tillgång rent av? Vi anser att detta är en viktig studie, eftersom det är i skolan som barn och ungdomar ska utvecklas till att fungera och verka i samhället. Det är viktigt att de får en bra grund att stå på både vad gäller kunskap och värderingar. Idag är detta dock ingen självklarhet med allt större klasser, utarbetade lärare o.s.v. Som blivande lärare tycker vi att det är viktig att belysa frågan om skolan verkligen har skapat en miljö där alla passar in. Vi kommer all säkerhet att stöta på elever som Anton och anser att detta som alla lärare borde fundera på. 2 Begrepp Här följer definitioner av olika begrepp som vi använder oss av i uppsatsen. ADHD ADHD är en förkortning av Attention, Deficit, Hyperactivity Disorder. Och innebär svårigheter med avledbarhet och aktivitetskontroll. Koncentrationssvårigheterna är varaktiga och kommer till uttryck på en rad olika sätt, impulsivitet, uppmärksamhet osv. 5

6 Ärftligheten spelar en avgörande roll när det gäller förekomsten av ADHD. 1 DAMP DAMP är en förkortning av Dysfunktion i fråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorisk-kontroll och Perception. ADHD och DAMP är inte liktydiga, DAMP är en kombination av ADHD-symptom och motoriska-perceptuella svårigheter. DAMP är därför ett snävare begrepp än ADHD. 2 Integrering Begreppet integration kommer från det latinska adjektivet integer, ett adjektiv som i sin tur är uppbyggt av motsatsprefixet in- och verbet tangere, som betyder röra. Integer brukar därför på svenska översättas med orörd, hel, odelad, jungfrulig. I dessa svenska adjektiv framstår själva ursprungsidén med integrationen. Uttrycket säger nämligen att integration innebär något helt, något som inte kan, får eller bör delas. Den utvecklade betydelsen av begreppet innebär en medveten restauration eller en rekonstruktion av en skola/skolklass genom att sammanföra elever med olika förutsättningar med förhoppningen att detta skall leda till en helhet. Detta har betydelse för den process vi kallar skolintegrering. 3 Segregering Begreppet segregation kommer från latinets prefix se- eller sed-, vilket betyder bort, ifrån och substantivet grex, som betyder flock. Att segregera betyder sålunda en aktiv och kanske medveten process där man tar bort någon från dess naturliga hemvist, nämligen den flock denna tillhör. 4 3 Bakgrund 3.1 Skolans utveckling Dagens skolpolitik har lett fram till mer inflytande och större valfrihet för elever och föräldrar som t.ex. att välja skola. Skolans decentralisering och förändringar över tid bör ses i relation till förändringar av välfärdsstatens karaktär, d.v.s. resursbrist, problem med styrning och legitimitet. Förändringarna inom skolområdet har i detta perspektiv ett sammanhang med den Rosenqvist, 2001, s Ibid. s. 28 6

7 allmänna förändringen av välfärdssamhället. 5 Kommunalisering av skolan och många andra förändringar inom skolområdet såsom nya ämnescentrerade läroplaner, integrering av sexåringar har skett, samtidigt som skolan har varit föremål för kraftiga nedskärningar. Besparingarna i skolan under 1990-talet har bland annat resulterat i: Färre speciallärare Nedskärning av elevvårdspersonal som t ex kuratorer och psykologer Större klasser Minskad fortbildning och personal Gamla läromedel Inga vikarier vid kortare sjukfrånvaro Ökad administration för skolledare 1990-talet visar bland annat att bristande resurser överskuggar förnyelsearbetet och att det är dålig kontroll och tillsyn över den kommunala skolverksamheten. Förändringen i skolan sker samtidigt som utbildningens betydelse har ökat och spelar en allt större roll för individens framtida inkomst och välfärd. En förutsättning för att vara attraktiv på arbetsmarknaden i dagens kunskapssamhälle är ofta minst 12 års skolgång. 6 I mitten av 1970-talet gjordes en utredning om skolans inre arbete (SIA) där det framkom att skolans arbetssätt skulle anpassas efter den enskilde elevens förutsättningar, och inte tvärtom, liksom att integrering av elever i behov av särskilt stöd skulle eftersträvas. Dessa principer kvarstår huvudsakligen i den svenska skolpolitiken idag Skolan idag I Lpo 94 står det, under rubriken "Skolans värdegrund och uppdrag", att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen, därför kan undervisningen aldrig 5 Tideman, 1998, s Tideman, 1998, s Skolverkets rapport, 1998, s. 7 7

8 göras lika för alla. 8 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I första hand ska stödet ges inom ramen för den klass eller grupp där eleven befinner sig. Specialundervisning eller annat stöd kan omfatta allt från några timmar till elevens hela skoltid. Behovet av stöd kan hos många elever vara tillfälligt och skolans generella undervisning och/eller miljö kan antingen eliminera behovet eller framkalla det. 9 I skollagen står det; Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. 10 Detta är något som alla skolor ska rätta sig efter och kontinuerligt arbeta med. Skolverkets utvärderingar visar att det finns många skolor som finner innovativa och kreativa lösningar, men också skolor där varken en god generell undervisning eller bra stöd kan ges på ett tillfredsställande sätt. Vissa barn som behöver stöd får inte det, andra elever får stöd men dock inte tillräckligt. Enligt skolverket finns det många exempel på att kompetensen blivit lägre när det gäller särskilt stöd till elever i skolan. Elevvårdspersonal av olika kategorier får ta över uppgifter från varandra, uppgifter för vilka de har viss men ibland inte tillräcklig kompetens. Elevassistenter används som ersättare för pedagoger. Lärare med allmän lärarutbildning och otillräcklig fortbildning används i avsaknad av speciallärare för specialpedagogiska uppgifter. Uppenbarligen krävs analyser av kompetensbehov men också både fortbildning, ett annat utnyttjande av befintlig kompetens och rekrytering av specialpedagoger Synen på barn med svårigheter Det har alltid funnits uppdelning av människor i olika kategorier och avståndstagande från dem som avviker från det som anses vara normalt. För att skilja ut någon som är onormal eller särskild finns en föreställning om vad som är normalt. Det normala är dels det mot vilket allt kan jämföras, d.v.s. det genomsnittliga, det vanliga, dels en moralisk idé om hur det bör vara. Det har funnits olika skäl till avskiljning och utpekande vid olika skilda tider och skiftande kulturer. Vilka grupper och individer som har varit objekt för segregerande åtgärder har därmed skiftat över tid. Leprasjuka, vansinniga, fattiga, vagabonder, utvecklingsstörda, kriminella är några grupper som pekats ut som avvikande under det senaste århundradet, men 8 fxg297r/skola_lpo_94.htm 9 Skolverkets rapport, 1998, s Skollagen (1985:1100), kap.1, 2 11 Skolverkets rapport, 1998, s

9 exemplen kan mångdubblas. Vårt sätt att se på människor och hur vi väljer att särskilja olika människor hänger samman med vilka värderingar och idéstrukturer som finns i samhället. Det innebär att diagnoser och problembestämningar kommer och går och från en tid till en annan varierar synsätt och vad som är i fokus, så även i skolan. Skolan är där barns svårigheter ofta uppdagas inte för att barn nödvändigtvis har problem utan för att skolan vid varje tidpunkt kräver ett visst sätt att fungera. 12 Skolsystemet har alltid medvetet sorterat i grupper, klasser och skolformer, men motiv och konsekvenser har inte alltid varit uppenbara. 13 Innan ansåg man att elevers olika skolframgångar berodde på deras olika karaktärsegenskaper, men sedan intelligensbegreppet infördes förklaras det som långsam eller svag intelligensutveckling. 14 Inom skolans värld har man under lång tid använt orden normalklass och normalplan. I normala klasser undervisas elever vars egenskaper uppfattas som vanliga och önskvärda. 15 Det är alltså skolan som kräver och vill ha det som ses som normalt. Med detta synsätt finns problemet alltså hos eleven och inte hos skolan. 3.4 Intelligenstest IQ-skalan är ett klassiskt sätt att beskriva begåvning på. Den konstruerades ursprungligen av en fransk psykolog, Alfred Binet, som ville jämföra barns begåvning. IQ är ursprungligen en kvot mellan det enskilda barnets resultat och det normala resultatet för barnets åldersgrupp. IQ-skalan har ett medelvärde på 100, och en standardavvikelse på 15. Det innebär att de allra flesta, 68 %, har en IQ mellan 85 och 115. Endast 2 % har en IQ på 131 eller mer. 16 Med hjälp av testteknik, det vill säga med så kallad IQ test, har skolan sorterat upp eleverna i en huvudfåra med s.k. normalklasser och vi sidan av dessa har de som varit svaga hamnat i s.k. svagklasser, specialklasser osv. Elever som hamnar på ett IQ under 70 ska hamna i särskolan. Det här är något man fortfarande använder sig av. 4 Tidigare forskning 12 Tideman, 1998, s Frithiof, 2001 s Ibid, s Ibid, s

10 Vi har valt att fokusera på Anderssons och Tidemans forskning trots att vi är medvetna om att Tideman inriktar sig på relationen mellan grundskola och särskola. Resursskolan är ingen särskola och lyder under grundskolans läroplan men vi anser att både Tidemans och Anderssons forskning visar på liknande problem som personerna i vår undersökning har upplevt. 4.1 Gränslandet mellan grundskola och särskola Magnus Tideman har i sin studie I gränslandet mellan grundskola och särskola intervjuat föräldrar till elever som gått i grundskolan men sedan av olika anledningar blivit inskrivna i särskolan. Det handlar både om elever med och utan diagnos. Det finns ett gränsland mellan grundskola och grundsärskola där dessa elever med intellektuella tillkortakommanden befinner sig. Han menar att så länge det finns två skolformer (särskola och grundskola), måste en sortering av eleverna ske. Detta stämmer dock inte överens med den skolpolitiska parollen En skola för alla som syftar till en skola där alla elever oavsett förmåga, kön, klass o.s.v. ska kunna gå och få en tillräcklig och god undervisning. 17 De omfattande nedskärningarna som gjorts i grundskolan som resultat av den samhällsekonomiska krisen har lämnat mindre resurser till elever som är i behov av extra hjälp och stöd. Detta resulterar i sin tur i en ökning av inskrivna elever i särskolan. 18 Det kan alltså röra sig om elever som inte är särskolemässiga men som har sådana svårigheter i skolan att det inte finns resurser att hjälpa dem. Dessa barn behöver oftast bara extra tid och hjälp i lugna miljöer och det är ofta snarare brist på självförtroende än på begåvning som håller dem tillbaka. Tideman menar att när skolan inte förmår att möta elever och ge dem det de behöver måste en urskiljning ske. Han har i sin rapport kommit fram till att genom att bevara en särskild skolform, särskolan, vidmaktshålls en människosyn där människor får olika värde och där fokus snarare ligger på olikheter än likheter. Elever som befinner sig i gränslandet, som har svårigheter och inte hör hemma i särskolan om grundskolan har tillräckligt med resurser, riskerar att komma i kläm mellan skolformerna. Tideman anser att det med en sådan 17 Tideman, 1998, s Ibid. s

11 konstruktion av det obligatoriska skolväsendet är svårt att förverkliga visionen om en skola för alla Elever med skolsvårigheter Inga Andersson är skolpsykolog och har lång erfarenhet av arbete med elever med svårigheter i skolan. Hon menar att problemen i skolan uppstår vid relationer, i ett samspel mellan individ och miljö, att problem uppstår i mötet mellan barns behov och omgivningens förmåga att tillfredsställa dessa. Problemet kan inte ses som ett individuellt problem utan alla personer runt eleven är inblandade på olika sätt. Vidare anser hon att vid användandet av begreppet elever med särskilda behov så försöker man förklara elevernas skolproblem med att det är de som har särskilda behov. Alla elever är unika och har sina enskilda behov, men det finns också grundläggande behov för alla elever, att i skolmiljön få uppleva: materiell trygghet, social trygghet, uppskattning, kompetens, självständighet, meningsfullhet, identitet och positiv självvärdering. Utifrån detta synsätt har elever med svårigheter helt enkelt inte fått sina grundläggande behov i skolmiljön tillgodosedda. 20 Orsaken till problemet hittas alltså enligt Andersson i skolan. 4.3 En skola för alla Sverige ska ha en skola för alla, detta innebär att alla elever ska ha tillgång till och få en likvärdig utbildning. För att barn och ungdomar ska orka arbeta med det som är svårt i skolan krävs att skolan tar tillvara och vidareutvecklar alla barns och ungdomars starka sidor. Alla elever måste få arbeta utifrån sina förutsättningar. För det behövs i första hand en god inlärningsmiljö som väcker lust och nyfikenhet att lära. Men dessutom behöver de barn och ungdomar som får svårigheter speciell hjälp. I första hand behöver de bli sedda, hörda och bekräftade. De vill också i möjligaste mån vara kvar i det vanliga, i den egna gruppen och den gruppens verksamhet Ibid. s Andersson, 1996 s Skolverkets rapport, 1998, s Andersson, 1996, s

12 Inga Andersson ställer sig vidare frågan om skolan kan vara rättvis och utvecklande för alla elever? Den normalitet som skolan utgår ifrån definieras utifrån skolans krav och dess villkor. Elever som av olika anledningar är missgynnade i starten kan få sina svårigheter mer och mer förstärkta under skoltiden. Eleverna förlorar successivt sitt självförtroende, kommer alltmer efter i arbetstakten och därmed accelereras deras problem. 22 En skola för alla måste kunna tillfredställa elevernas grundläggande behov av att trivas, vara nöjda med sig själva och ha en framtidstro. Eleverna måste också få uppleva goda relationer till kamrater och till de vuxna på skolan, de måste få uppleva en personlig och trygg relation till lärarna. Andersson skriver att problem uppstår när man ser ett beteende som man vill förändra och inte vet hur man ska bära sig åt. När det uppstår problem runt en elev i skolan handlar det alltså egentligen inte om elevens särskilda behov eller om elevens beteende, inte heller om lärarens beteende utan om elevernas och lärarnas upplevelser. Då eleverna upplever att de inte förstår eller inte kan lära sig eller att de inte är accepterade får de dåligt självförtroende. När lärare i sin tur upplever att de inte räcker till eller inte når fram till eleven förlorar de kontrollen. Enligt Andersson så upphör problemen då man slutar vilja förändra beteendet eller då man hittar verktyg för att åstadkomma förändringar. Det handlar således om upplevelser och resurser. 23 Andersson pekar på att så länge undervisningen kräver att eleverna är så lika som möjligt kommer olikheter att vålla problem. Problemen beror på att skolans krav och förväntningar inte stämmer överens med elevernas olika förutsättningar. Sådana problem benämns ofta som svagpresterande elever eller elever med skolsvårigheter, mer sällan som skolor med elevsvårigheter. Med andra ord, problematiken ses snarare som individrelaterad och individbaserad än undervisningsrelaterad Integrering och segregering Inga Andersson är av uppfattningen att skolan i sin nuvarande stela konstruktion inte passar alla barn, men att hon önskar att så vore fallet. Hon anser att eftersom skolan ser ut som den gör i dagsläget kan det många gånger hjälpa elever att få komma till en speciell verksamhet. 23 Andersson, 1996, s Ibid, s

13 Hon ser två huvudskäl till att segregera elever. Det ena är att man vill rädda eleven, det andra är att man vill rädda klassen. Det ena handlar om att man vill ge bästa möjliga betingelser för att eleverna ska få stöd och hjälp. Det andra handlar om att man vill bli av med störande och hindrande elever i de vanliga undervisningssituationerna. De stora klasserna och den opersonliga skolmiljön skapar problem för elever som har behov av enskilda instruktioner och nära vuxenkontakt. Elever som har en långsammare mognad har behov av en långsammare inlärningstakt och får idag svårt att klara av den stress som finns i många klasser. Prestationskraven i skolan är höga och får de mindre duktiga att känna sig mindervärdiga. Klassrumsmiljön kan vara splittrad och orolig, vilket får elever som har koncentrationssvårigheter att må bättre i en lugnare och tryggare miljö. Tonvikten på de praktiska ämnena skapar problem för elever som har större praktisk än teoretisk förmåga. Barn som kommer från hem med andra värderingar än skolans kan också få svårigheter. Listan på förhållanden som bidrar till att elever kan få svårigheter i skolan kan göras mycket lång, allt detta kan skolan idag inte hantera och det är eleverna som blir lidande. Andersson menar att problem uppstår i mötet mellan elevernas förutsättningar och skolans förväntningar och krav. Fördelen med att differentiera elever i olika undervisningsgrupper eller specialklasser är bl.a. följande: Där finns färre elever vilket innebär att det blir en närmare vuxenkontakt. Där finns oftast engagerade och kompetenta lärare. Undervisningstakten är lugnare och man har sänkta krav, vilket ger eleverna större självförtroende. I undervisningen betonar man ett helhetsperspektiv på elevens utveckling där både den känslomässiga och den sociala utvecklingen får stort utrymme. Lärarna använder en metodik som är anpassad efter elevernas förutsättningar. Allt detta kan bidra till att många elever får fler chanser att lyckas och att de också då mår bättre. Nackdelen med segregering är att det gärna uppstår en stämpling av eleverna. De får en etikett eller diagnos som det blir svårt att bli fri från senare i livet. Deras känsla av att vara annorlunda förstärks, vilket negativt påverkar deras självkänsla. Ofta är kontakten med övriga elever på skolan mycket dålig, vilket påverkar deras relationer till kamrater. Lärarna kan ibland vara isolerade från övriga kolleger, vilket gör att de kan känna sig ensamma och utan stöd. Man sänker ofta förväntningarna på elever med särskilda behov, vilket gör att de kan hamna i onda cirklar där de lever upp till de låga eller negativa förväntningar som omgivningen har. 13

14 En annan nackdel med segregering är att om man skapar en homogen grupp i ett avseende, t.ex. begåvning, så återstår det faktum att eleverna i alla andra avseenden är heterogena och att dessa olikheter är så stora att undervisningen blir problematisk. I en liten grupp är det ofta lättare att individualisera undervisningen bl.a. beroende på att läraren har mer tid till varje elev. Man har större möjligheter att ge eleverna en chans att arbeta utifrån sina egna förutsättningar med arbetsuppgifter som till innehåll och utformning är anpassade till eleven. Men till de individuella behoven hör också möjligheten att få känna sig accepterad och tillhörig den vanliga, normala gemenskapen och få stimulans av elever som har rikare förutsättningar. Dessutom kan de elever som har svårigheter känna en utmaning i och bli "pushade" av att försöka hänga med de andra eleverna och få lite draghjälp Teori Vi valde att använda oss av Emanuelssons teori om integrering eftersom vi tycker att den speglar verkligheten i dagens skola på ett riktigt sätt. Ingmar Emanuelsson är professor i specialpedagogik vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Enligt honom så råder det stor förvirring kring begreppet integration, detta kan leda till missvisning kring skolans mål. Begreppet integrering handlar om en ideologisk målsättning, som skall leda till en skola för alla. Dessutom skall det stå för utvecklingsprocesser som leder till målet integration. Skolan ska vara en gemenskap där alla har sin naturliga tillhörighet och lika värde. Integration som mål kommer av en demokratisk människosyn som bl.a. ser olikheter mellan människor mer som en tillgång för det gemensammas bästa än som orsaker till problem och svårigheter. Hot mot den integrerade gemenskapen är alltså ett hot mot helhetens möjligheter till förverkligande. 26 Vad Emanuelsson hävdar är att integrering idag används som om det handlar om en placering eller en organisatorisk åtgärd där den elev som har svårigheter flyttas in i vanliga klasser. Det handlar då istället om en särkategorisering. När man utvärderar och skriver rapporter kring integreringen fokuseras det allt för ofta på den integrerade eleven och inte på hela gruppen där integreringen skulle utvecklas i strävan att nå den ideologiska målsättningen. 25 Andersson, 1996 s Emanuelsson, 2001, s.11 14

15 Emanuelsson riktar kritik mot att det finns många i skolan som missbrukar integrering och talar om att det har gått för långt. Han menar att integreringen inte fungerar och används inte så som det var tänkt från början. Emanuelsson anser att det idag bland personal på skolor finns en attityd som säger att det finns elever som inte skall vistas i skolmiljön, att de har andra behov och skulle må bättre av att vistas i en annan inlärningsmiljö. Dessutom finns det andra elever som störs av att ha dessa elever i sina klasser. Eleverna själva och skolan skulle fungera bättre om dessa flyttades. Vid sådana tankegångar lägger man återigen fokus på den enskilde individen när man säger att det är på grund av dessa individer som det finns problem i skolan. Enligt Emanuelsson så skall integration och en skola för alla handla om en skola och ett arbetssätt som utvecklas utifrån de olikheter som finns i gruppen. Det är först när man utnyttjar alla olikheter och får sammanhållna grupper med olika elever som man kan upptäcka och utmanas av de problem som uppstår. Vidare är Emanuelsson kritisk till de konsekvenser som uppstått kring olika integreringsförsök och som lett till att de integrerade eleverna efter ett tag har flyttats till någon form av speciell verksamhet. Ansvaret och förklaringen för en icke fungerande integrering skall inte läggas på den avvikande eleven utan främst på villkoren för deltagande i gruppens verksamhet och gemenskap. Om man letar efter en förklaring till att det inte fungerar hos den avvikande eleven och dess medhjälpare leder detta istället till segregation. En sådan ansvars fördelning innebär att man lägger det på den avvikande och på hans/hennes stödperson att åstadkomma anpassningen till gruppen, medan det är resten av gruppen som dikterar villkoren för gemenskapen. Enligt Emanuelsson är det inte det att människor i samhället är olika och har olika förutsättningar som är problemet utan de sätt som olikheter värderas i (den medmänskliga samvaron) samhället. Hotet mot en framgångsrik utveckling av integration finns i utpekanden av avvikelser, det kan leda till utstötning av de mindre värda. 27 Integrering kräver insatser av specialpedagogiskt utbildad personal, men det ska också ligga på det gemensamma ansvarstagandet i arbetslaget. Specialpedagogiska åtgärder behövs inte bara för dem som har ett handikapp utan också för många andra. 28 Läroplanen slår fast att om en elev får svårigheter i skolan ska det upprättas ett åtgärdsprogram för denne för att komma tillrätta med problemen.(lpo -94) Först när man har provat sådana åtgärder, alltså i den klassen som 27 Emanuelsson, 2001, s Ibid, s

16 eleven befinner sig i, kan man börja prata om en förflyttning av eleven. Åtgärdsprogrammen bör dessutom komma till genom ett samarbete mellan skolan, föräldrar och eleven. 29 Emanuelsson menar att det inte bara är eleverna som har problem, det är också skolan som är oförmögen att lösa dessa problem. Man borde tala om skolans elevsvårigheter istället för om elevers skolsvårigheter för att flytta fokus från den enskilda individen till skolan som organisation. Dessa problem är naturligtvis inte alltid lätta att lösa och därför ser skolan gärna att elever med svårigheter flyttas till specialklasser eller specialskolor. Man väljer alltså att flytta på problemen istället för att ta ansvar över dem. Dock är särskild undervisning inte alltid av ondo, ibland är det den enda möjligheten men målsättningen måste alltid vara att eleven slutligen ska komma tillbaka till den ursprungliga gruppen. 30 Emanuelsson menar att en del av problemet ligger i att kursplaner och styrdokument ofta fokuserar på undervisningskvalitet istället för inlärningskvalitet. Detta innebär att man lägger vikten vid vad som ska presenteras och gås igenom snarare än hur det faktiska inlärningsresultatet ser ut efter utbildningen. Detta skapar orealistiska förväntningar om att det som eleverna blivit undervisade om ska de också ha lärt sig. Eftersom alla elever är olika, har olika behov och lär sig på olika sätt är det omöjligt att tro att alla kan ha lärt sig lika mycket. På det här sättet blir även betygssystemet Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd problematiskt. Godkänd eller inte godkänd i förhållande till vad? Gränsen för att bli godkänd talar om att det finns en norm och alla som faller under den är icke godkända av skolan. I en skola för alla finns även allas rätt att lära vilket stämmer illa överens med att man bedömer det som olika individer har lärt och tillägnat sig som olika mycket värt, även om de lagt ned lika mycket arbete på sitt lärande. Planeringen av skolans innehåll och verksamhet är baserad på krav och förväntningar. Redan här begränsar man allas rätt att lära till de anpassades rätt att lära Resursskolan 32 Den nuvarande Resursskolan vid Selma Lagerlöfstorg på Hisingen grundades för tio år sedan. Det var den dåvarande rektorn för Brudbergsskolan Maj-Britt Wingård som genom sin 29 Ibid, s Emanuelsson, 2001, s Ibid. s Följande avsnitt bygger på (om inte annat anges) besök och samtal med lärarna på Resursskolan (14/3, 18/4 och 16/5-06) och på deras verksamhetsbeskrivning och lokala arbetsplan. Se bilaga 1. 16

17 tidigare arbetsplats hade erfarenhet av en heldagsskola och ansåg att behovet även fanns på Brudbergsskolan. Hon tog kontakt med nämnden i Backa och politikerna och fick igenom förslaget startade verksamheten som då var en heldagsskola, det vill säga att barnen vistades där under hela dagen. För åtta år sedan ändrades verksamheten, och Resursskolan fick sitt nuvarande namn och form. Resursskolan tar hand om de elever vars skolgång under lågstadiet och början av mellanstadiet inte fungerat. Det handlar främst om elever med koncentrationsstörningar, DAMP, ADHD o.s.v. Resursskolan är en mellanstadieskola och ingen särskola utan följer samma läroplan som grundskolan, den enda skillnaden är att klassen är betydligt mindre än en vanlig grundskoleklass. Tre lärare jobbar på skolan, varav en speciallärare, en fritidspedagog och en högstadielärare. Alla tre har dessutom tidigare jobbat på behandlingshem och utredningshem. Eleverna på Resursskolan kan börja där i årskurs fyra, fem eller sex men lärarna menar att de helst vill ha minst två år på sig för att jobba med eleven, annars är det svårt att få fram positiva resultat. Det är grundskolan som tar kontakt med Resursskolan angående elever som ska börja där, Resursskolan kräver dock att skolan har satt in stöd och utarbetat ett åtgärdsprogram för den berörda eleven, om detta inte är gjort får skolan först vidta dessa åtgärder och löser det sig inte då får de återkomma med en ny ansökan. Innan skola kan ansöka till Resursskolan måste skolan ha haft en elevkonferens med föräldrarna/föräldern. En skriftlig ansökan ska göras före den 15 februari för de elever som önskar börja på Resursskolan. Resursskolan har efter det möte med föräldrar, skolan och andra parter som kan vara inblandade så som socialen för att få information om eleven, då man bara tar in de man tror sig kunna hjälpa. Föräldern blir då informerad om Resursskolans verksamhet för att därefter fatta beslut om deras barn skall börja där. Sedan skall en rad papper fyllas i, och eleven blir utskriven från sin gamla skola och inskriven på Resursskolan. Därefter kallas elever och föräldrar till ett informationsmöte. Man har också en tradition att samla ihop de elever som ska börja till hösten redan före sommaren så att de får en chans att lära känna varandra. 17

18 Personalen på Resursskolan menar att man i denna sorts verksamhet, utöver de styrdokument som finns för grundskolan, även måste fokusera på andra frågor. Detta p.g.a. att dessa elever ofta har helt andra typer av problem än bara att nå sina kunskapsmässiga mål, det kan handla om uppfostrings frågor o.s.v. Deras lokala arbetsplan lägger stor vikt vid att stärka elevernas självkänsla, öka motivationen för skolarbetet och arbeta med sociala relationer så som konflikthantering. De är mycket noga med att lösa de konflikter som uppstår med en gång, och att inte ringa till föräldrar/förälder om det inte är absolut nödvändigt. Deras mål är att skapa de förutsättningar som eleverna behöver för att lyckas med både skolarbete och sociala relationer och därmed stärka deras självuppfattning så att de senare kan gå tillbaka till ordinarie klass. För att nå dit använder man sig av följande delmål; - Genom att göra skolarbetet till något positivt ska eleverna tycka om att komma till och vara i skolan. - Låta de arbeta utifrån sin egen förmåga och känna att de lyckas. - Lära eleven att koncentrera sig på sina uppgifter och slutföra dem. - Träna elevernas förmåga att hantera konflikter. - Få eleverna att kunna samarbeta och fungera i lag. - Skapa intresse hos eleven för natur och miljö. - Uppmuntra självständighet. - Ha ett gott samarbete med föräldrarna. När eleven skall börja på Resursskolan så kräver personalen att både elev och föräldrar skriver under ett kontrakt, detta kontrakt innebär bl.a. att eleven skickas i tid till skolan varje morgon och skall då ha ätit frukost m.m. Det finns även en individuell handlingsplan för varje elev som går på Resursskolan men det handlar inte alltid om att sätta kunskapsmål. Dessa elever har ofta problem med det sociala och umgänge som först måste åtgärdas. Det kan handla om saker som att komma i tid på morgonen, inte svära eller säga fula saker o.s.v. Denna handlingsplan utarbetas tillsammans med elever och föräldrar. Personalen ger förslag till vad som skall åtgärdas, eleven får komma med synpunkter på detta. När alla är överens om vad man skall jobba med så sätter man upp gemensamma mål och tillvägagångssätt. Efter en tid sker en utvärdering då både föräldrar och elev medverkar och om det behövs så sätter man då upp nya mål. 18

19 Det är inte alltid lätt när eleverna ska börja på Resursskolan. Många är rädda och oroliga och det är svårt med förändringar för barn med koncentrationssvårigheter etc. Men för vissa elever är det en lättnad att få komma till Resursskolan. I Resursskolans klassrum är elevernas bänkar utrustade med skärmar framför varje bänk. Dessutom är bänkarna uppställda på rad efter väggen, eleverna sitter alltså inte bredvid varandra. Varje elev har tillgång till hörselskydd som de kan använda om ljudnivån i klassrummet blir för hög. Man arbetar med de böcker som används inom grundskolan men på grund av att många elever redan ligger så mycket efter i skolan måste man prioritera och fokusera på det som är viktigast. Främst lägger man fokus på läsning, skrivning och matematik. Man tillämpar såväl skriftliga som muntliga prov, dock medverkar man inte vid de nationella proven. Personalen anser att det finns en risk att eleverna skulle tappa självförtroende då de nationella proven skulle jämföra dem med elever som haft en normal skolgång och därför många gånger ligger före kunskapsmässigt. För att stärka eleverna ytterligare så använder man sig av övningar och uppgifter där det är lätt för eleven att märka en förbättring över tid. Lärarna är överlag nöjda med de resurser som finns inom Resursskolan. Både lokalerna och utrustningen uppfattas som bra och dessutom söker man extra pengar till klassresor och liknande genom olika privata fonder. Resursskolan har en tydlig fokus på friluftsliv och satsar mycket på att vara ute i naturen med eleverna. En gång per år åker man dessutom iväg på ett längre läger, där man paddlar kanot och fiskar. Dessa läger handlar inte bara om friluftsliv utan medför även att eleverna lär sig att planera och ta ansvar. Innan lägret får eleverna därför en budget och utifrån denna ska de tillsammans med en klasskamrat bl.a. planerna inköp av mat o.s.v. Detta leder till att de övas i samarbete och även att kompromissa. En annan mycket viktig aspekt med dessa kanotläger är att elevernas självförtroende förstärks allt eftersom de klarar av utmaningarna som lägret innebär. Det är viktigt att påpeka att koncentrationssvårigheter inte har något med intelligens att göra. Dessa elever kan med rätt metod, och ibland medicinering, lära sig precis som vem som helst. Koncentrationssvårigheterna hänger givetvis ihop med en viss grad av kunskapsbrist, på 19

20 grund av att eleven haft svårt att koncentrera sig i de stora klasserna under lågstadiet har det lett till att de haft svårt att tillgodo göra sig kunskap. Enligt lärarna på Resursskolan skulle det vara svårt, om inte omöjligt, för dessa elever att gå i vanliga grundskoleklasser även om det fanns ytterligare resurser. Det är just storleken på klassen som är viktig när det handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Att gå i en vanlig grundskoleklass förutsätter för det mesta att man kan hantera en aning stökig miljö men om man har koncentrationssvårigheter kan man inte hantera detta och därför är det a och o att klassen är väldigt liten. Det är också viktigt för dessa elever att få en ganska styrd undervisning och dagens skola går ut på att barnen t.ex. själva ska leta rätt på information, detta blir för mycket då de många gånger inte kan hantera mycket information. 7 Syfte Syftet är att utifrån intervjuer med före detta elever och före detta elevers föräldrar på Resursskolan utvärdera skolans verksamhet utifrån begreppet en skola för alla. 8 Frågeställning Varför fungerade det inte för Resursskolans elever i den vanliga skolan? Har Resursskolan uppnått sina mål? Vad har Resursskolan haft för inverkan på sina elever såväl som på de föräldrar vars barn gått där? 9 Metod Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att genomföra vår undersökning, d.v.s. en utvärdering av Resursskolans verksamhet. Eftersom det handlade om ett tjugotal elever och deras föräldrar funderade vi först på någon form av enkätundersökning. Men vi kom fram till att vi skulle kunna få fram bättre och mer intressanta svar genom att välja ut ett fåtal respondenter och genomföra mer djupgående intervjuer med dessa. Kvalitativa intervjuer var för oss den optimala metoden eftersom vår studie går ut på att förstå hur människor tänker, känner o.s.v. Detta uppnås bäst av mer informella och personliga intervjuer. 33 Vi utformade även våra intervjuer så att de var standardiserade, det vill säga att frågorna och miljön var, så 33 Trost, 2005, s

21 långt det gick, lika för alla som vi intervjuade, detta för att lättare kunna komma fram till något resultat. Självklart förekom det variationer eftersom alla människor är olika, så vi anser att vi hade en medelgrad av standardisering. Däremot var det viktigt med en hög grad av struktur eftersom vi hade ett uppdrag. Här gäller det att få respondenterna att prata om det man är intresserad av och inte komma in på en massa annat, man måste alltså styra intervjun till en viss del. 34 Som en del av processen med intervjuerna fick vi skriva på sekretesspapper där vi ålade oss att förstöra allt material så som bandinspelningar och anteckningar. All information från alla berörda parter var sekretessbelagd och av en mycket känslig natur. Våra kontaktpersoner på Resursskolan ringde först upp de personer vi skulle intervjua och berättade vad saken gällde, sedan frågade de om tillåtelse att lämna ut dessa personers telefonnummer till oss. Därefter ringde vi upp personerna i fråga och bestämde tid och plats för intervjun. Självklart var vi noga med att redan på detta stadium försäkra de vi skulle intervjua om att de skulle vara helt anonyma, förutom inför oss eftersom vi kände till deras namn, men att inget i vår uppsats skulle kunna avslöja dem. 35 Eftersom hälften av våra respondenter är ungdomar var det viktigt att få föräldrarnas tillåtelse för att göra intervjuerna. Vår ansats med utvärderingen var att genom att prata med människor få en bild av hur de upplevt Resursskolan respektive den vanliga grundskolan. Vi ämnar inte uttala oss generellt om alla elever och föräldrar som haft kontakt med specialklasser och dylikt utan riktar vår studie specifikt mot den grupp som under de senaste åtta åren haft kontakt med Resursskolan. 9.1 Urval På Resursskolan fanns en lista med namn på elever som var kontaktbara, det vill säga att de bodde kvar inom Göteborgsområdet. Denna lista bestod av tjugotre namn. Vi hade ingen annan information om eleverna. När vi hade bestämt oss för att genomföra kvalitativa intervjuer var vi självfallet tvungna att korta ned listan. Efter överläggning och tidsplanering kom vi fram till att fem elever och fem föräldrar skulle bli ett lämpligt antal för att ge oss en tydlig bild. Detta betydde att det sammanlagt blev tio personer. Efter det fortsatte diskussionen och vi kom fram till att vi inte skulle använda föräldrarna till de fem elever vi 34 Ibid. s Trost, 2005, s

22 skulle intervjua. Detta på grund av dels att det skulle bli allt för mycket data då vi skulle behöva analysera och sammanställa skillnaderna mellan eleverna och föräldrarnas svar, och dels för att vi ville ha en bredare bild av verksamheten. Sedan kom vi också fram till att vi skulle stryka de elever som fortfarande gick på Resursskolan eftersom de var mitt i sin skolgång och därför antagligen har svårare att utvärdera den, samt att svara på hur Resursskolan har påverkat deras liv. Vi bestämde oss även för att inte lägga någon vikt vid att vissa elever hade diagnoser som t.ex. ADHD och DAMP. Detta för att det finns en hel djungel av grader på diagnoserna och vissa har endast symptom samt att många aldrig fått någon diagnos. Vilken betydelse diagnosen haft för elevernas skolgång är vi inte intresserade av. Sedan visade det sig att det fanns ett fåtal föräldrar som hade sådana språkproblem att det skulle behövas tolk för att intervjua dem. Dessa föräldrar bad vi skulle strykas från listan. Nu återstod det inte så många namn och samtliga av dessa kontaktades eftersom det inte kan garanteras att alla vill ställa upp. 36 Vårt urval kallas för ett strategiskt urval. Det strategiska urvalet handlar om att få en så heterogen grupp med respondenter som möjligt, d.v.s. att inte bara intervjuar personer som liknar varandra. Naturligtvis kommer denna heterogena grupp från en ganska homogen grupp, i vårt fall har ju alla ungdomar gått på Resursskolan, alla ungdomar har någon sorts koncentrationsstörning och alla föräldrar har haft sina barn på Resursskolan. 37 Vårt mål var att få en spridning på de före detta eleverna så att vi fick några som det hade gått relativt bra för efter tiden på Resursskolan och några som det inte hade gått så bra för. Vi hade fått kännedom i förväg om att vissa elever hade fortsatt sin skolgång i vanliga grundskoleklasser och nu läser vanliga gymnasieprogram medan andra inte har klarat av sin skolgång så bra och en del befinner sig på behandlingshem. Vi tyckte att det var viktigt för vår utvärdering att prata med ungdomar som efter Resursskolan har klarat sig olika bra eftersom detta antagligen skulle ge oss en mer nyanserad bild av Resursskolans betydelse. Slutligen gick urvalet till på följande sätt, efter det att de elever och föräldrar som inte passade in på våra önskemål hade strukits från listan fick vi listan med de namn som återstod. Vi hade fortfarande ingen annan information om eleverna och föräldrarna annat än deras namn. Vi 36 Esaiasson m.fl. 2005, s Trost, 2005, s

23 valde att sätta ett E eller ett F bakom varannan elev för att på så sätt markera om det var den före detta eleven vi skulle intervjua eller deras föräldrar. För att gardera oss om någon inte skulle ställa upp på intervjun valde vi även två föräldrar samt två före detta elever i reserv. 9.2 Avgränsningar Vi valde att avgränsa vår uppsats främst genom att skära ned på antalet personer vi intervjuade. Det hade blivit alldeles för stort och svårhanterligt om vi hade intervjuat alla elever som gått och går på Resursskolan, samt att tiden inte hade räckt till. Vi drog även andra gränser för att underlätta och få ner storleken på uppsatsen. Vi beslutade att inte intervjua, i den mån det var möjligt, elever med diagnoser som t.ex. DAMP eller ADHD. Detta på grund av att det råder en stor oenighet kring dessa diagnoser så väl inom forskar som läkarvärlden. Det finns många olika grader av diagnostisering och även symptomliknande tillstånd. Vi har förklarat begreppen ADHD och DAMP eftersom Resursskolan jobbar med detta men för övrigt har vi inte lagt någon vikt vid dessa diagnoser. Vi tog detta beslut eftersom eleverna har liknande svårigheter med eller utan diagnos. Dessutom är vi inte intresserade av hur en diagnostiserar eventuellt påverkar skolgången. Vi valde att inte intervjua föräldrarna till de före detta elever vi intervjuade. Vi valde fem andra elever och tog enbart kontakt med deras föräldrar. Detta gjorde vi med tanke på analysen, om vi hade intervjuat föräldrarna till de ungdomar vi intervjuat skulle det gå åt mycket jobb med att jämföra deras svar och analysen skulle därmed utvidgas. Detta skulle även innebära att vi analyserade sådant som inte var relevant för vår undersökning. Vår ambition har varit att utifrån föräldrar och elevers synpunkter och upplevelser utvärdera Resursskolans verksamhet. Därför har avgränsningarna även varit föräldrar och elevers perspektiv, vi har alltså inte intervjuat politiker, rektorer eller lärare. Vi har heller inga ambitioner att uttala oss statistiskt om alla som haft kontakt med specialskolor och liknande. Detta är en kvalitativ studie som i första hand ämnar belysa och utvärdera Resursskolans verksamhet. 9.3 Genomförande 23

24 Genomförandet av våra intervjuer underlättades av att vår kontaktperson på Resursskolan först tog kontakt med de utvalda respondenterna. Detta eftersom de inte har rätt att lämna ut namn och telefonnummer till oss. Föräldrar och elever som är inskrivna i skolan skyddas av sekretesslagen. Detta var en ganska lämplig början eftersom personalen då också kunde passa på att informera eleverna och föräldrarna om undersökningen och vad den syftade till. Om personerna i fråga gav sitt medgivande lämnades namn och telefonnummer vidare till oss. Vi ringde sedan upp de personerna och bestämde tid och plats för intervju. Vi hade bestämt oss för att i den utsträckning det var möjligt, vara båda två under intervjuerna. Detta för att underlätta arbetet, en kan koncentrera sig på att ställa frågorna medan en för mer noggranna anteckningar. Dessutom hade vi en bandspelare med oss för att kunna lyssna igenom intervjuerna senare och försäkra oss att vi inte hade missat något. Detta innebär att våra intervjuer är transkriberade. Beslutet att vara två stycken under intervjuerna togs med vetskapen att den som blev intervjuad kanske skulle känna sig underlägsen eller nervös. Men vi ansåg att den risken var värd att ta, dessutom är vi två lugna och sansade unga kvinnor och risken att våra intervjuobjekt skulle känna sig överväldigade eller obekväma såg vi som liten. Vi lät respondenterna välja plats för intervjuerna för att underlätta för dem, och för att de antagligen skulle känna sig tryggare om de fick vara på en plats där de kände sig hemma. Vi hade bara ett enda krav och det var att det inte fick finnas någon direkt tidsbegränsning vid vårt möte. Vi ville alltså inte göra intervjun på personens lunchrast osv. 9.4 Reliabilitet och validitet För att uppnå hög reliabilitet har vi tagit hänsyn till dessa fyra punkter 1. Kongruens, frågor som ska mäta samma saker ska vara likadana. Därför valde vi att ställa liknande frågor till både de före detta eleverna och föräldrarna 2. Precision, hur intervjuaren registrerar svaren. Vi använde bandspelare för att kunna gå tillbaka och höra exakt vad respondenten hade sagt samt att en av oss förde anteckningar under intervjun. 3. Objektivitet, om det finns två intervjuare och de registrerar svaren på samma sätt har de hög objektivitet. Vi gjorde allt tillsammans och jämförde våra anteckningar 4. Konstans, har med tidsaspekten att göra, förutsätter att fenomenet eller attityden inte ändrar sig. Därför valde vi före detta elever och föräldrar som redan haft sina barn i Resursskolan, det har hunnit gå en tid sedan de gick ut Resursskolan och vi förväntar oss att det har bildat sin uppfattning om saker och ting och inte kommer att ändra den uppfattningen. Detta vore risken med att intervjua nuvarande elever på 24

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan.

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Inledning Enligt barnomsorgslag för landskapet Åland 15 har varje daghem och gruppfamiljedaghem skyldighet att ha en arbetsplan som beskriver

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer