alla som visste om den kallade den för dampklassen. En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "alla som visste om den kallade den för dampklassen. En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer"

Transkript

1 alla som visste om den kallade den för dampklassen. En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer 1

2 Abstract Titel: Författare: - Alla som visste om den kallade den för damp-klassen En utvärdering av Resursskolan genom kvalitativa intervjuer. Stina Börjesson & Stina Lindahl Kurs: Samhällskunskap, fortsättningskurs 2 Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2006 Handledare: Mirzet Tursunovic Antal sidor: 41 Sökord: Syfte: En skola för alla, Integrering, Segregering, Elever i behov av särskilt stöd, Koncentrationssvårigheter Syftet är att utifrån intervjuer med före detta elever och före detta elevers föräldrar på Resursskolan utvärdera skolans verksamhet utifrån begreppet en skola för alla. Frågeställningar: Varför fungerade det inte för dessa elever i den vanliga skolan? Har Resursskolan lyckats med sina mål? Vad har Resursskolan haft för inverkan på sina elever såväl som på de föräldrar vars barn gått där? Metod: Material: Huvudresultat: Kvalitativa intervjuer Tidigare forskning och teorier samt intervjuer Vi anser att på grund av de stora klasserna och brist på resurser så fungerade det inte för dessa elever i deras ordinarie klasser. Vårt empiriska material visar på att Resursskolan har uppnått sina delmål och därigenom sitt huvudmål. Resursskolan har haft en genomgående positiv inverkan på såväl elever som föräldrar. 2

3 1 Innehåll 1 Inledning Begrepp Bakgrund Skolans utveckling Skolan idag Synen på barn med svårigheter Intelligenstest Tidigare forskning Gränslandet mellan grundskola och särskola Elever med skolsvårigheter En skola för alla Integrering och segregering.9 5 Teori Resursskolan.13 7 Syfte Frågeställningar Metod Urval Avgränsningar Genomförande Validitet och reliabilitet Analysarbete Elevernas synpunkter Föräldrarnas synpunkter Sammanfattning Resultat Varför fungerade det inte för Resursskolans elever i den vanliga skolan Har Resursskolan uppnått sina mål Vad har Resursskolan haft för inverkan på sina elever såväl som de föräldrar vars barn har gått där Egna reflektioner

4 12.1 Förslag på förbättringar inom Resursskolan Vidare forskning Källförteckning.. 41 Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Verksamhetsbeskrivning och lokal arbetsplan för Resursskolan i Backa Inledning Vi har väl alla i någon årskurs under vår skolgång gått i samma klass som den där jobbiga killen. Ni vet, han som aldrig kunde sitta still och alltid skulle bråka med alla. Kanske hette han Anton och man avfärdade honom med en suck eller en trött blick, eller så var han ganska tacksam att reta och blev klassens hackkyckling. Vi borde alla ha stött på honom eftersom ca 10 % av alla barn som börjar skolan lider av koncentrationssvårigheter enligt socialstyrelsens rapport från Men vad händer egentligen med verklighetens Anton? Hur känns det att vilja lära sig men inte klara av att ta in informationen för att det pågår så mycket annat i klassrummet? Hur känns det att alltid vara den som ligger sist i matteboken eftersom man varken kan läsa eller skriva ordentligt? Hur känns det att i hemlighet önska att man var precis som alla andra? Vad gör skolan för att hjälpa och stödja dessa elever och vad är den bästa behandlingen? Ska dessa barn integreras i en skola för alla eller segregeras till mindre klasser? Vi blev intresserade av att göra denna undersökning eftersom vi inte kunde hitta så mycket forskning om vad som händer med barn och ungdomar som inte klarar av att gå i vanliga klasser i grundskolan men som inte är särskolemässiga. Vi var även nyfikna på hur skolan hanterar dessa situationer. En skola för alla är ett mycket populärt begrepp, som spelar en betydande roll i dagens skolpolitik. Skolverkets rapporter under 2005 visar på att allt fler skolbarn och ungdomar har svårt att nå den kunskap och de mål som är uppsatta inom skolan. Barn som varken kan läsa eller räkna ordentligt när de kommer upp i de högre årskurserna och många elever som inte kommer in på sin gymnasieval utan får gå på de individuella programmen. Hur kommer det sig när vi ska ha en skola för alla? En sådan skola måste betyda att alla kan vara och verka där. 4

5 Vi hittade Resursskolan på ex-jobb poolen på Internet. Personalen som arbetar där ville göra en utvärdering av verksamheten men hade inte själva resurserna att göra det. Vi åtog oss uppdraget med förbehållningen att det är en vetenskaplig undersökning och att det är de vetenskapliga principerna som styr och inte Resursskolans egna önskemål. Vår utvärdering bygger på kvalitativa intervjuer med före detta elever och föräldrar till elever från Resursskolan. Vi valde att koppla denna utvärdering till dagens skolpolitik och det populära begreppet en skola för alla. Resursskolan är en liten skola på Backa, Hisingen som arbetar med barn som lider av koncentrationssvårigheter, ADHD och DAMP o.s.v. Dessa barn har alla på ett eller annat sätt farit illa under sin skolgång i lågstadiet och kommer därför till Resursskolan någon gång under mellanstadiet. Resursskolan har funnits i tio år och haft sin nuvarande verksamhet i åtta år. De två första åren kallades skolan för en Heldagsskola eftersom man tog hand om eleverna från morgon till kväll. Detta ändrade man på och nu fungerar Resursskolan som en vanlig skola. Resursskolan är ett alternativ till den vanliga skolgången där eleverna undervisas i små grupper. Detta går stick i stäv med skolans mål och politiken om en skola för alla, men kan det vara så att Resursskolan är en nödvändighet i skolans verksamhet, en tillgång rent av? Vi anser att detta är en viktig studie, eftersom det är i skolan som barn och ungdomar ska utvecklas till att fungera och verka i samhället. Det är viktigt att de får en bra grund att stå på både vad gäller kunskap och värderingar. Idag är detta dock ingen självklarhet med allt större klasser, utarbetade lärare o.s.v. Som blivande lärare tycker vi att det är viktig att belysa frågan om skolan verkligen har skapat en miljö där alla passar in. Vi kommer all säkerhet att stöta på elever som Anton och anser att detta som alla lärare borde fundera på. 2 Begrepp Här följer definitioner av olika begrepp som vi använder oss av i uppsatsen. ADHD ADHD är en förkortning av Attention, Deficit, Hyperactivity Disorder. Och innebär svårigheter med avledbarhet och aktivitetskontroll. Koncentrationssvårigheterna är varaktiga och kommer till uttryck på en rad olika sätt, impulsivitet, uppmärksamhet osv. 5

6 Ärftligheten spelar en avgörande roll när det gäller förekomsten av ADHD. 1 DAMP DAMP är en förkortning av Dysfunktion i fråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorisk-kontroll och Perception. ADHD och DAMP är inte liktydiga, DAMP är en kombination av ADHD-symptom och motoriska-perceptuella svårigheter. DAMP är därför ett snävare begrepp än ADHD. 2 Integrering Begreppet integration kommer från det latinska adjektivet integer, ett adjektiv som i sin tur är uppbyggt av motsatsprefixet in- och verbet tangere, som betyder röra. Integer brukar därför på svenska översättas med orörd, hel, odelad, jungfrulig. I dessa svenska adjektiv framstår själva ursprungsidén med integrationen. Uttrycket säger nämligen att integration innebär något helt, något som inte kan, får eller bör delas. Den utvecklade betydelsen av begreppet innebär en medveten restauration eller en rekonstruktion av en skola/skolklass genom att sammanföra elever med olika förutsättningar med förhoppningen att detta skall leda till en helhet. Detta har betydelse för den process vi kallar skolintegrering. 3 Segregering Begreppet segregation kommer från latinets prefix se- eller sed-, vilket betyder bort, ifrån och substantivet grex, som betyder flock. Att segregera betyder sålunda en aktiv och kanske medveten process där man tar bort någon från dess naturliga hemvist, nämligen den flock denna tillhör. 4 3 Bakgrund 3.1 Skolans utveckling Dagens skolpolitik har lett fram till mer inflytande och större valfrihet för elever och föräldrar som t.ex. att välja skola. Skolans decentralisering och förändringar över tid bör ses i relation till förändringar av välfärdsstatens karaktär, d.v.s. resursbrist, problem med styrning och legitimitet. Förändringarna inom skolområdet har i detta perspektiv ett sammanhang med den Rosenqvist, 2001, s Ibid. s. 28 6

7 allmänna förändringen av välfärdssamhället. 5 Kommunalisering av skolan och många andra förändringar inom skolområdet såsom nya ämnescentrerade läroplaner, integrering av sexåringar har skett, samtidigt som skolan har varit föremål för kraftiga nedskärningar. Besparingarna i skolan under 1990-talet har bland annat resulterat i: Färre speciallärare Nedskärning av elevvårdspersonal som t ex kuratorer och psykologer Större klasser Minskad fortbildning och personal Gamla läromedel Inga vikarier vid kortare sjukfrånvaro Ökad administration för skolledare 1990-talet visar bland annat att bristande resurser överskuggar förnyelsearbetet och att det är dålig kontroll och tillsyn över den kommunala skolverksamheten. Förändringen i skolan sker samtidigt som utbildningens betydelse har ökat och spelar en allt större roll för individens framtida inkomst och välfärd. En förutsättning för att vara attraktiv på arbetsmarknaden i dagens kunskapssamhälle är ofta minst 12 års skolgång. 6 I mitten av 1970-talet gjordes en utredning om skolans inre arbete (SIA) där det framkom att skolans arbetssätt skulle anpassas efter den enskilde elevens förutsättningar, och inte tvärtom, liksom att integrering av elever i behov av särskilt stöd skulle eftersträvas. Dessa principer kvarstår huvudsakligen i den svenska skolpolitiken idag Skolan idag I Lpo 94 står det, under rubriken "Skolans värdegrund och uppdrag", att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen, därför kan undervisningen aldrig 5 Tideman, 1998, s Tideman, 1998, s Skolverkets rapport, 1998, s. 7 7

8 göras lika för alla. 8 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I första hand ska stödet ges inom ramen för den klass eller grupp där eleven befinner sig. Specialundervisning eller annat stöd kan omfatta allt från några timmar till elevens hela skoltid. Behovet av stöd kan hos många elever vara tillfälligt och skolans generella undervisning och/eller miljö kan antingen eliminera behovet eller framkalla det. 9 I skollagen står det; Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. 10 Detta är något som alla skolor ska rätta sig efter och kontinuerligt arbeta med. Skolverkets utvärderingar visar att det finns många skolor som finner innovativa och kreativa lösningar, men också skolor där varken en god generell undervisning eller bra stöd kan ges på ett tillfredsställande sätt. Vissa barn som behöver stöd får inte det, andra elever får stöd men dock inte tillräckligt. Enligt skolverket finns det många exempel på att kompetensen blivit lägre när det gäller särskilt stöd till elever i skolan. Elevvårdspersonal av olika kategorier får ta över uppgifter från varandra, uppgifter för vilka de har viss men ibland inte tillräcklig kompetens. Elevassistenter används som ersättare för pedagoger. Lärare med allmän lärarutbildning och otillräcklig fortbildning används i avsaknad av speciallärare för specialpedagogiska uppgifter. Uppenbarligen krävs analyser av kompetensbehov men också både fortbildning, ett annat utnyttjande av befintlig kompetens och rekrytering av specialpedagoger Synen på barn med svårigheter Det har alltid funnits uppdelning av människor i olika kategorier och avståndstagande från dem som avviker från det som anses vara normalt. För att skilja ut någon som är onormal eller särskild finns en föreställning om vad som är normalt. Det normala är dels det mot vilket allt kan jämföras, d.v.s. det genomsnittliga, det vanliga, dels en moralisk idé om hur det bör vara. Det har funnits olika skäl till avskiljning och utpekande vid olika skilda tider och skiftande kulturer. Vilka grupper och individer som har varit objekt för segregerande åtgärder har därmed skiftat över tid. Leprasjuka, vansinniga, fattiga, vagabonder, utvecklingsstörda, kriminella är några grupper som pekats ut som avvikande under det senaste århundradet, men 8 fxg297r/skola_lpo_94.htm 9 Skolverkets rapport, 1998, s Skollagen (1985:1100), kap.1, 2 11 Skolverkets rapport, 1998, s

9 exemplen kan mångdubblas. Vårt sätt att se på människor och hur vi väljer att särskilja olika människor hänger samman med vilka värderingar och idéstrukturer som finns i samhället. Det innebär att diagnoser och problembestämningar kommer och går och från en tid till en annan varierar synsätt och vad som är i fokus, så även i skolan. Skolan är där barns svårigheter ofta uppdagas inte för att barn nödvändigtvis har problem utan för att skolan vid varje tidpunkt kräver ett visst sätt att fungera. 12 Skolsystemet har alltid medvetet sorterat i grupper, klasser och skolformer, men motiv och konsekvenser har inte alltid varit uppenbara. 13 Innan ansåg man att elevers olika skolframgångar berodde på deras olika karaktärsegenskaper, men sedan intelligensbegreppet infördes förklaras det som långsam eller svag intelligensutveckling. 14 Inom skolans värld har man under lång tid använt orden normalklass och normalplan. I normala klasser undervisas elever vars egenskaper uppfattas som vanliga och önskvärda. 15 Det är alltså skolan som kräver och vill ha det som ses som normalt. Med detta synsätt finns problemet alltså hos eleven och inte hos skolan. 3.4 Intelligenstest IQ-skalan är ett klassiskt sätt att beskriva begåvning på. Den konstruerades ursprungligen av en fransk psykolog, Alfred Binet, som ville jämföra barns begåvning. IQ är ursprungligen en kvot mellan det enskilda barnets resultat och det normala resultatet för barnets åldersgrupp. IQ-skalan har ett medelvärde på 100, och en standardavvikelse på 15. Det innebär att de allra flesta, 68 %, har en IQ mellan 85 och 115. Endast 2 % har en IQ på 131 eller mer. 16 Med hjälp av testteknik, det vill säga med så kallad IQ test, har skolan sorterat upp eleverna i en huvudfåra med s.k. normalklasser och vi sidan av dessa har de som varit svaga hamnat i s.k. svagklasser, specialklasser osv. Elever som hamnar på ett IQ under 70 ska hamna i särskolan. Det här är något man fortfarande använder sig av. 4 Tidigare forskning 12 Tideman, 1998, s Frithiof, 2001 s Ibid, s Ibid, s

10 Vi har valt att fokusera på Anderssons och Tidemans forskning trots att vi är medvetna om att Tideman inriktar sig på relationen mellan grundskola och särskola. Resursskolan är ingen särskola och lyder under grundskolans läroplan men vi anser att både Tidemans och Anderssons forskning visar på liknande problem som personerna i vår undersökning har upplevt. 4.1 Gränslandet mellan grundskola och särskola Magnus Tideman har i sin studie I gränslandet mellan grundskola och särskola intervjuat föräldrar till elever som gått i grundskolan men sedan av olika anledningar blivit inskrivna i särskolan. Det handlar både om elever med och utan diagnos. Det finns ett gränsland mellan grundskola och grundsärskola där dessa elever med intellektuella tillkortakommanden befinner sig. Han menar att så länge det finns två skolformer (särskola och grundskola), måste en sortering av eleverna ske. Detta stämmer dock inte överens med den skolpolitiska parollen En skola för alla som syftar till en skola där alla elever oavsett förmåga, kön, klass o.s.v. ska kunna gå och få en tillräcklig och god undervisning. 17 De omfattande nedskärningarna som gjorts i grundskolan som resultat av den samhällsekonomiska krisen har lämnat mindre resurser till elever som är i behov av extra hjälp och stöd. Detta resulterar i sin tur i en ökning av inskrivna elever i särskolan. 18 Det kan alltså röra sig om elever som inte är särskolemässiga men som har sådana svårigheter i skolan att det inte finns resurser att hjälpa dem. Dessa barn behöver oftast bara extra tid och hjälp i lugna miljöer och det är ofta snarare brist på självförtroende än på begåvning som håller dem tillbaka. Tideman menar att när skolan inte förmår att möta elever och ge dem det de behöver måste en urskiljning ske. Han har i sin rapport kommit fram till att genom att bevara en särskild skolform, särskolan, vidmaktshålls en människosyn där människor får olika värde och där fokus snarare ligger på olikheter än likheter. Elever som befinner sig i gränslandet, som har svårigheter och inte hör hemma i särskolan om grundskolan har tillräckligt med resurser, riskerar att komma i kläm mellan skolformerna. Tideman anser att det med en sådan 17 Tideman, 1998, s Ibid. s

11 konstruktion av det obligatoriska skolväsendet är svårt att förverkliga visionen om en skola för alla Elever med skolsvårigheter Inga Andersson är skolpsykolog och har lång erfarenhet av arbete med elever med svårigheter i skolan. Hon menar att problemen i skolan uppstår vid relationer, i ett samspel mellan individ och miljö, att problem uppstår i mötet mellan barns behov och omgivningens förmåga att tillfredsställa dessa. Problemet kan inte ses som ett individuellt problem utan alla personer runt eleven är inblandade på olika sätt. Vidare anser hon att vid användandet av begreppet elever med särskilda behov så försöker man förklara elevernas skolproblem med att det är de som har särskilda behov. Alla elever är unika och har sina enskilda behov, men det finns också grundläggande behov för alla elever, att i skolmiljön få uppleva: materiell trygghet, social trygghet, uppskattning, kompetens, självständighet, meningsfullhet, identitet och positiv självvärdering. Utifrån detta synsätt har elever med svårigheter helt enkelt inte fått sina grundläggande behov i skolmiljön tillgodosedda. 20 Orsaken till problemet hittas alltså enligt Andersson i skolan. 4.3 En skola för alla Sverige ska ha en skola för alla, detta innebär att alla elever ska ha tillgång till och få en likvärdig utbildning. För att barn och ungdomar ska orka arbeta med det som är svårt i skolan krävs att skolan tar tillvara och vidareutvecklar alla barns och ungdomars starka sidor. Alla elever måste få arbeta utifrån sina förutsättningar. För det behövs i första hand en god inlärningsmiljö som väcker lust och nyfikenhet att lära. Men dessutom behöver de barn och ungdomar som får svårigheter speciell hjälp. I första hand behöver de bli sedda, hörda och bekräftade. De vill också i möjligaste mån vara kvar i det vanliga, i den egna gruppen och den gruppens verksamhet Ibid. s Andersson, 1996 s Skolverkets rapport, 1998, s Andersson, 1996, s

12 Inga Andersson ställer sig vidare frågan om skolan kan vara rättvis och utvecklande för alla elever? Den normalitet som skolan utgår ifrån definieras utifrån skolans krav och dess villkor. Elever som av olika anledningar är missgynnade i starten kan få sina svårigheter mer och mer förstärkta under skoltiden. Eleverna förlorar successivt sitt självförtroende, kommer alltmer efter i arbetstakten och därmed accelereras deras problem. 22 En skola för alla måste kunna tillfredställa elevernas grundläggande behov av att trivas, vara nöjda med sig själva och ha en framtidstro. Eleverna måste också få uppleva goda relationer till kamrater och till de vuxna på skolan, de måste få uppleva en personlig och trygg relation till lärarna. Andersson skriver att problem uppstår när man ser ett beteende som man vill förändra och inte vet hur man ska bära sig åt. När det uppstår problem runt en elev i skolan handlar det alltså egentligen inte om elevens särskilda behov eller om elevens beteende, inte heller om lärarens beteende utan om elevernas och lärarnas upplevelser. Då eleverna upplever att de inte förstår eller inte kan lära sig eller att de inte är accepterade får de dåligt självförtroende. När lärare i sin tur upplever att de inte räcker till eller inte når fram till eleven förlorar de kontrollen. Enligt Andersson så upphör problemen då man slutar vilja förändra beteendet eller då man hittar verktyg för att åstadkomma förändringar. Det handlar således om upplevelser och resurser. 23 Andersson pekar på att så länge undervisningen kräver att eleverna är så lika som möjligt kommer olikheter att vålla problem. Problemen beror på att skolans krav och förväntningar inte stämmer överens med elevernas olika förutsättningar. Sådana problem benämns ofta som svagpresterande elever eller elever med skolsvårigheter, mer sällan som skolor med elevsvårigheter. Med andra ord, problematiken ses snarare som individrelaterad och individbaserad än undervisningsrelaterad Integrering och segregering Inga Andersson är av uppfattningen att skolan i sin nuvarande stela konstruktion inte passar alla barn, men att hon önskar att så vore fallet. Hon anser att eftersom skolan ser ut som den gör i dagsläget kan det många gånger hjälpa elever att få komma till en speciell verksamhet. 23 Andersson, 1996, s Ibid, s

13 Hon ser två huvudskäl till att segregera elever. Det ena är att man vill rädda eleven, det andra är att man vill rädda klassen. Det ena handlar om att man vill ge bästa möjliga betingelser för att eleverna ska få stöd och hjälp. Det andra handlar om att man vill bli av med störande och hindrande elever i de vanliga undervisningssituationerna. De stora klasserna och den opersonliga skolmiljön skapar problem för elever som har behov av enskilda instruktioner och nära vuxenkontakt. Elever som har en långsammare mognad har behov av en långsammare inlärningstakt och får idag svårt att klara av den stress som finns i många klasser. Prestationskraven i skolan är höga och får de mindre duktiga att känna sig mindervärdiga. Klassrumsmiljön kan vara splittrad och orolig, vilket får elever som har koncentrationssvårigheter att må bättre i en lugnare och tryggare miljö. Tonvikten på de praktiska ämnena skapar problem för elever som har större praktisk än teoretisk förmåga. Barn som kommer från hem med andra värderingar än skolans kan också få svårigheter. Listan på förhållanden som bidrar till att elever kan få svårigheter i skolan kan göras mycket lång, allt detta kan skolan idag inte hantera och det är eleverna som blir lidande. Andersson menar att problem uppstår i mötet mellan elevernas förutsättningar och skolans förväntningar och krav. Fördelen med att differentiera elever i olika undervisningsgrupper eller specialklasser är bl.a. följande: Där finns färre elever vilket innebär att det blir en närmare vuxenkontakt. Där finns oftast engagerade och kompetenta lärare. Undervisningstakten är lugnare och man har sänkta krav, vilket ger eleverna större självförtroende. I undervisningen betonar man ett helhetsperspektiv på elevens utveckling där både den känslomässiga och den sociala utvecklingen får stort utrymme. Lärarna använder en metodik som är anpassad efter elevernas förutsättningar. Allt detta kan bidra till att många elever får fler chanser att lyckas och att de också då mår bättre. Nackdelen med segregering är att det gärna uppstår en stämpling av eleverna. De får en etikett eller diagnos som det blir svårt att bli fri från senare i livet. Deras känsla av att vara annorlunda förstärks, vilket negativt påverkar deras självkänsla. Ofta är kontakten med övriga elever på skolan mycket dålig, vilket påverkar deras relationer till kamrater. Lärarna kan ibland vara isolerade från övriga kolleger, vilket gör att de kan känna sig ensamma och utan stöd. Man sänker ofta förväntningarna på elever med särskilda behov, vilket gör att de kan hamna i onda cirklar där de lever upp till de låga eller negativa förväntningar som omgivningen har. 13

14 En annan nackdel med segregering är att om man skapar en homogen grupp i ett avseende, t.ex. begåvning, så återstår det faktum att eleverna i alla andra avseenden är heterogena och att dessa olikheter är så stora att undervisningen blir problematisk. I en liten grupp är det ofta lättare att individualisera undervisningen bl.a. beroende på att läraren har mer tid till varje elev. Man har större möjligheter att ge eleverna en chans att arbeta utifrån sina egna förutsättningar med arbetsuppgifter som till innehåll och utformning är anpassade till eleven. Men till de individuella behoven hör också möjligheten att få känna sig accepterad och tillhörig den vanliga, normala gemenskapen och få stimulans av elever som har rikare förutsättningar. Dessutom kan de elever som har svårigheter känna en utmaning i och bli "pushade" av att försöka hänga med de andra eleverna och få lite draghjälp Teori Vi valde att använda oss av Emanuelssons teori om integrering eftersom vi tycker att den speglar verkligheten i dagens skola på ett riktigt sätt. Ingmar Emanuelsson är professor i specialpedagogik vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Enligt honom så råder det stor förvirring kring begreppet integration, detta kan leda till missvisning kring skolans mål. Begreppet integrering handlar om en ideologisk målsättning, som skall leda till en skola för alla. Dessutom skall det stå för utvecklingsprocesser som leder till målet integration. Skolan ska vara en gemenskap där alla har sin naturliga tillhörighet och lika värde. Integration som mål kommer av en demokratisk människosyn som bl.a. ser olikheter mellan människor mer som en tillgång för det gemensammas bästa än som orsaker till problem och svårigheter. Hot mot den integrerade gemenskapen är alltså ett hot mot helhetens möjligheter till förverkligande. 26 Vad Emanuelsson hävdar är att integrering idag används som om det handlar om en placering eller en organisatorisk åtgärd där den elev som har svårigheter flyttas in i vanliga klasser. Det handlar då istället om en särkategorisering. När man utvärderar och skriver rapporter kring integreringen fokuseras det allt för ofta på den integrerade eleven och inte på hela gruppen där integreringen skulle utvecklas i strävan att nå den ideologiska målsättningen. 25 Andersson, 1996 s Emanuelsson, 2001, s.11 14

15 Emanuelsson riktar kritik mot att det finns många i skolan som missbrukar integrering och talar om att det har gått för långt. Han menar att integreringen inte fungerar och används inte så som det var tänkt från början. Emanuelsson anser att det idag bland personal på skolor finns en attityd som säger att det finns elever som inte skall vistas i skolmiljön, att de har andra behov och skulle må bättre av att vistas i en annan inlärningsmiljö. Dessutom finns det andra elever som störs av att ha dessa elever i sina klasser. Eleverna själva och skolan skulle fungera bättre om dessa flyttades. Vid sådana tankegångar lägger man återigen fokus på den enskilde individen när man säger att det är på grund av dessa individer som det finns problem i skolan. Enligt Emanuelsson så skall integration och en skola för alla handla om en skola och ett arbetssätt som utvecklas utifrån de olikheter som finns i gruppen. Det är först när man utnyttjar alla olikheter och får sammanhållna grupper med olika elever som man kan upptäcka och utmanas av de problem som uppstår. Vidare är Emanuelsson kritisk till de konsekvenser som uppstått kring olika integreringsförsök och som lett till att de integrerade eleverna efter ett tag har flyttats till någon form av speciell verksamhet. Ansvaret och förklaringen för en icke fungerande integrering skall inte läggas på den avvikande eleven utan främst på villkoren för deltagande i gruppens verksamhet och gemenskap. Om man letar efter en förklaring till att det inte fungerar hos den avvikande eleven och dess medhjälpare leder detta istället till segregation. En sådan ansvars fördelning innebär att man lägger det på den avvikande och på hans/hennes stödperson att åstadkomma anpassningen till gruppen, medan det är resten av gruppen som dikterar villkoren för gemenskapen. Enligt Emanuelsson är det inte det att människor i samhället är olika och har olika förutsättningar som är problemet utan de sätt som olikheter värderas i (den medmänskliga samvaron) samhället. Hotet mot en framgångsrik utveckling av integration finns i utpekanden av avvikelser, det kan leda till utstötning av de mindre värda. 27 Integrering kräver insatser av specialpedagogiskt utbildad personal, men det ska också ligga på det gemensamma ansvarstagandet i arbetslaget. Specialpedagogiska åtgärder behövs inte bara för dem som har ett handikapp utan också för många andra. 28 Läroplanen slår fast att om en elev får svårigheter i skolan ska det upprättas ett åtgärdsprogram för denne för att komma tillrätta med problemen.(lpo -94) Först när man har provat sådana åtgärder, alltså i den klassen som 27 Emanuelsson, 2001, s Ibid, s

16 eleven befinner sig i, kan man börja prata om en förflyttning av eleven. Åtgärdsprogrammen bör dessutom komma till genom ett samarbete mellan skolan, föräldrar och eleven. 29 Emanuelsson menar att det inte bara är eleverna som har problem, det är också skolan som är oförmögen att lösa dessa problem. Man borde tala om skolans elevsvårigheter istället för om elevers skolsvårigheter för att flytta fokus från den enskilda individen till skolan som organisation. Dessa problem är naturligtvis inte alltid lätta att lösa och därför ser skolan gärna att elever med svårigheter flyttas till specialklasser eller specialskolor. Man väljer alltså att flytta på problemen istället för att ta ansvar över dem. Dock är särskild undervisning inte alltid av ondo, ibland är det den enda möjligheten men målsättningen måste alltid vara att eleven slutligen ska komma tillbaka till den ursprungliga gruppen. 30 Emanuelsson menar att en del av problemet ligger i att kursplaner och styrdokument ofta fokuserar på undervisningskvalitet istället för inlärningskvalitet. Detta innebär att man lägger vikten vid vad som ska presenteras och gås igenom snarare än hur det faktiska inlärningsresultatet ser ut efter utbildningen. Detta skapar orealistiska förväntningar om att det som eleverna blivit undervisade om ska de också ha lärt sig. Eftersom alla elever är olika, har olika behov och lär sig på olika sätt är det omöjligt att tro att alla kan ha lärt sig lika mycket. På det här sättet blir även betygssystemet Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd problematiskt. Godkänd eller inte godkänd i förhållande till vad? Gränsen för att bli godkänd talar om att det finns en norm och alla som faller under den är icke godkända av skolan. I en skola för alla finns även allas rätt att lära vilket stämmer illa överens med att man bedömer det som olika individer har lärt och tillägnat sig som olika mycket värt, även om de lagt ned lika mycket arbete på sitt lärande. Planeringen av skolans innehåll och verksamhet är baserad på krav och förväntningar. Redan här begränsar man allas rätt att lära till de anpassades rätt att lära Resursskolan 32 Den nuvarande Resursskolan vid Selma Lagerlöfstorg på Hisingen grundades för tio år sedan. Det var den dåvarande rektorn för Brudbergsskolan Maj-Britt Wingård som genom sin 29 Ibid, s Emanuelsson, 2001, s Ibid. s Följande avsnitt bygger på (om inte annat anges) besök och samtal med lärarna på Resursskolan (14/3, 18/4 och 16/5-06) och på deras verksamhetsbeskrivning och lokala arbetsplan. Se bilaga 1. 16

17 tidigare arbetsplats hade erfarenhet av en heldagsskola och ansåg att behovet även fanns på Brudbergsskolan. Hon tog kontakt med nämnden i Backa och politikerna och fick igenom förslaget startade verksamheten som då var en heldagsskola, det vill säga att barnen vistades där under hela dagen. För åtta år sedan ändrades verksamheten, och Resursskolan fick sitt nuvarande namn och form. Resursskolan tar hand om de elever vars skolgång under lågstadiet och början av mellanstadiet inte fungerat. Det handlar främst om elever med koncentrationsstörningar, DAMP, ADHD o.s.v. Resursskolan är en mellanstadieskola och ingen särskola utan följer samma läroplan som grundskolan, den enda skillnaden är att klassen är betydligt mindre än en vanlig grundskoleklass. Tre lärare jobbar på skolan, varav en speciallärare, en fritidspedagog och en högstadielärare. Alla tre har dessutom tidigare jobbat på behandlingshem och utredningshem. Eleverna på Resursskolan kan börja där i årskurs fyra, fem eller sex men lärarna menar att de helst vill ha minst två år på sig för att jobba med eleven, annars är det svårt att få fram positiva resultat. Det är grundskolan som tar kontakt med Resursskolan angående elever som ska börja där, Resursskolan kräver dock att skolan har satt in stöd och utarbetat ett åtgärdsprogram för den berörda eleven, om detta inte är gjort får skolan först vidta dessa åtgärder och löser det sig inte då får de återkomma med en ny ansökan. Innan skola kan ansöka till Resursskolan måste skolan ha haft en elevkonferens med föräldrarna/föräldern. En skriftlig ansökan ska göras före den 15 februari för de elever som önskar börja på Resursskolan. Resursskolan har efter det möte med föräldrar, skolan och andra parter som kan vara inblandade så som socialen för att få information om eleven, då man bara tar in de man tror sig kunna hjälpa. Föräldern blir då informerad om Resursskolans verksamhet för att därefter fatta beslut om deras barn skall börja där. Sedan skall en rad papper fyllas i, och eleven blir utskriven från sin gamla skola och inskriven på Resursskolan. Därefter kallas elever och föräldrar till ett informationsmöte. Man har också en tradition att samla ihop de elever som ska börja till hösten redan före sommaren så att de får en chans att lära känna varandra. 17

18 Personalen på Resursskolan menar att man i denna sorts verksamhet, utöver de styrdokument som finns för grundskolan, även måste fokusera på andra frågor. Detta p.g.a. att dessa elever ofta har helt andra typer av problem än bara att nå sina kunskapsmässiga mål, det kan handla om uppfostrings frågor o.s.v. Deras lokala arbetsplan lägger stor vikt vid att stärka elevernas självkänsla, öka motivationen för skolarbetet och arbeta med sociala relationer så som konflikthantering. De är mycket noga med att lösa de konflikter som uppstår med en gång, och att inte ringa till föräldrar/förälder om det inte är absolut nödvändigt. Deras mål är att skapa de förutsättningar som eleverna behöver för att lyckas med både skolarbete och sociala relationer och därmed stärka deras självuppfattning så att de senare kan gå tillbaka till ordinarie klass. För att nå dit använder man sig av följande delmål; - Genom att göra skolarbetet till något positivt ska eleverna tycka om att komma till och vara i skolan. - Låta de arbeta utifrån sin egen förmåga och känna att de lyckas. - Lära eleven att koncentrera sig på sina uppgifter och slutföra dem. - Träna elevernas förmåga att hantera konflikter. - Få eleverna att kunna samarbeta och fungera i lag. - Skapa intresse hos eleven för natur och miljö. - Uppmuntra självständighet. - Ha ett gott samarbete med föräldrarna. När eleven skall börja på Resursskolan så kräver personalen att både elev och föräldrar skriver under ett kontrakt, detta kontrakt innebär bl.a. att eleven skickas i tid till skolan varje morgon och skall då ha ätit frukost m.m. Det finns även en individuell handlingsplan för varje elev som går på Resursskolan men det handlar inte alltid om att sätta kunskapsmål. Dessa elever har ofta problem med det sociala och umgänge som först måste åtgärdas. Det kan handla om saker som att komma i tid på morgonen, inte svära eller säga fula saker o.s.v. Denna handlingsplan utarbetas tillsammans med elever och föräldrar. Personalen ger förslag till vad som skall åtgärdas, eleven får komma med synpunkter på detta. När alla är överens om vad man skall jobba med så sätter man upp gemensamma mål och tillvägagångssätt. Efter en tid sker en utvärdering då både föräldrar och elev medverkar och om det behövs så sätter man då upp nya mål. 18

19 Det är inte alltid lätt när eleverna ska börja på Resursskolan. Många är rädda och oroliga och det är svårt med förändringar för barn med koncentrationssvårigheter etc. Men för vissa elever är det en lättnad att få komma till Resursskolan. I Resursskolans klassrum är elevernas bänkar utrustade med skärmar framför varje bänk. Dessutom är bänkarna uppställda på rad efter väggen, eleverna sitter alltså inte bredvid varandra. Varje elev har tillgång till hörselskydd som de kan använda om ljudnivån i klassrummet blir för hög. Man arbetar med de böcker som används inom grundskolan men på grund av att många elever redan ligger så mycket efter i skolan måste man prioritera och fokusera på det som är viktigast. Främst lägger man fokus på läsning, skrivning och matematik. Man tillämpar såväl skriftliga som muntliga prov, dock medverkar man inte vid de nationella proven. Personalen anser att det finns en risk att eleverna skulle tappa självförtroende då de nationella proven skulle jämföra dem med elever som haft en normal skolgång och därför många gånger ligger före kunskapsmässigt. För att stärka eleverna ytterligare så använder man sig av övningar och uppgifter där det är lätt för eleven att märka en förbättring över tid. Lärarna är överlag nöjda med de resurser som finns inom Resursskolan. Både lokalerna och utrustningen uppfattas som bra och dessutom söker man extra pengar till klassresor och liknande genom olika privata fonder. Resursskolan har en tydlig fokus på friluftsliv och satsar mycket på att vara ute i naturen med eleverna. En gång per år åker man dessutom iväg på ett längre läger, där man paddlar kanot och fiskar. Dessa läger handlar inte bara om friluftsliv utan medför även att eleverna lär sig att planera och ta ansvar. Innan lägret får eleverna därför en budget och utifrån denna ska de tillsammans med en klasskamrat bl.a. planerna inköp av mat o.s.v. Detta leder till att de övas i samarbete och även att kompromissa. En annan mycket viktig aspekt med dessa kanotläger är att elevernas självförtroende förstärks allt eftersom de klarar av utmaningarna som lägret innebär. Det är viktigt att påpeka att koncentrationssvårigheter inte har något med intelligens att göra. Dessa elever kan med rätt metod, och ibland medicinering, lära sig precis som vem som helst. Koncentrationssvårigheterna hänger givetvis ihop med en viss grad av kunskapsbrist, på 19

20 grund av att eleven haft svårt att koncentrera sig i de stora klasserna under lågstadiet har det lett till att de haft svårt att tillgodo göra sig kunskap. Enligt lärarna på Resursskolan skulle det vara svårt, om inte omöjligt, för dessa elever att gå i vanliga grundskoleklasser även om det fanns ytterligare resurser. Det är just storleken på klassen som är viktig när det handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Att gå i en vanlig grundskoleklass förutsätter för det mesta att man kan hantera en aning stökig miljö men om man har koncentrationssvårigheter kan man inte hantera detta och därför är det a och o att klassen är väldigt liten. Det är också viktigt för dessa elever att få en ganska styrd undervisning och dagens skola går ut på att barnen t.ex. själva ska leta rätt på information, detta blir för mycket då de många gånger inte kan hantera mycket information. 7 Syfte Syftet är att utifrån intervjuer med före detta elever och före detta elevers föräldrar på Resursskolan utvärdera skolans verksamhet utifrån begreppet en skola för alla. 8 Frågeställning Varför fungerade det inte för Resursskolans elever i den vanliga skolan? Har Resursskolan uppnått sina mål? Vad har Resursskolan haft för inverkan på sina elever såväl som på de föräldrar vars barn gått där? 9 Metod Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att genomföra vår undersökning, d.v.s. en utvärdering av Resursskolans verksamhet. Eftersom det handlade om ett tjugotal elever och deras föräldrar funderade vi först på någon form av enkätundersökning. Men vi kom fram till att vi skulle kunna få fram bättre och mer intressanta svar genom att välja ut ett fåtal respondenter och genomföra mer djupgående intervjuer med dessa. Kvalitativa intervjuer var för oss den optimala metoden eftersom vår studie går ut på att förstå hur människor tänker, känner o.s.v. Detta uppnås bäst av mer informella och personliga intervjuer. 33 Vi utformade även våra intervjuer så att de var standardiserade, det vill säga att frågorna och miljön var, så 33 Trost, 2005, s

21 långt det gick, lika för alla som vi intervjuade, detta för att lättare kunna komma fram till något resultat. Självklart förekom det variationer eftersom alla människor är olika, så vi anser att vi hade en medelgrad av standardisering. Däremot var det viktigt med en hög grad av struktur eftersom vi hade ett uppdrag. Här gäller det att få respondenterna att prata om det man är intresserad av och inte komma in på en massa annat, man måste alltså styra intervjun till en viss del. 34 Som en del av processen med intervjuerna fick vi skriva på sekretesspapper där vi ålade oss att förstöra allt material så som bandinspelningar och anteckningar. All information från alla berörda parter var sekretessbelagd och av en mycket känslig natur. Våra kontaktpersoner på Resursskolan ringde först upp de personer vi skulle intervjua och berättade vad saken gällde, sedan frågade de om tillåtelse att lämna ut dessa personers telefonnummer till oss. Därefter ringde vi upp personerna i fråga och bestämde tid och plats för intervjun. Självklart var vi noga med att redan på detta stadium försäkra de vi skulle intervjua om att de skulle vara helt anonyma, förutom inför oss eftersom vi kände till deras namn, men att inget i vår uppsats skulle kunna avslöja dem. 35 Eftersom hälften av våra respondenter är ungdomar var det viktigt att få föräldrarnas tillåtelse för att göra intervjuerna. Vår ansats med utvärderingen var att genom att prata med människor få en bild av hur de upplevt Resursskolan respektive den vanliga grundskolan. Vi ämnar inte uttala oss generellt om alla elever och föräldrar som haft kontakt med specialklasser och dylikt utan riktar vår studie specifikt mot den grupp som under de senaste åtta åren haft kontakt med Resursskolan. 9.1 Urval På Resursskolan fanns en lista med namn på elever som var kontaktbara, det vill säga att de bodde kvar inom Göteborgsområdet. Denna lista bestod av tjugotre namn. Vi hade ingen annan information om eleverna. När vi hade bestämt oss för att genomföra kvalitativa intervjuer var vi självfallet tvungna att korta ned listan. Efter överläggning och tidsplanering kom vi fram till att fem elever och fem föräldrar skulle bli ett lämpligt antal för att ge oss en tydlig bild. Detta betydde att det sammanlagt blev tio personer. Efter det fortsatte diskussionen och vi kom fram till att vi inte skulle använda föräldrarna till de fem elever vi 34 Ibid. s Trost, 2005, s

22 skulle intervjua. Detta på grund av dels att det skulle bli allt för mycket data då vi skulle behöva analysera och sammanställa skillnaderna mellan eleverna och föräldrarnas svar, och dels för att vi ville ha en bredare bild av verksamheten. Sedan kom vi också fram till att vi skulle stryka de elever som fortfarande gick på Resursskolan eftersom de var mitt i sin skolgång och därför antagligen har svårare att utvärdera den, samt att svara på hur Resursskolan har påverkat deras liv. Vi bestämde oss även för att inte lägga någon vikt vid att vissa elever hade diagnoser som t.ex. ADHD och DAMP. Detta för att det finns en hel djungel av grader på diagnoserna och vissa har endast symptom samt att många aldrig fått någon diagnos. Vilken betydelse diagnosen haft för elevernas skolgång är vi inte intresserade av. Sedan visade det sig att det fanns ett fåtal föräldrar som hade sådana språkproblem att det skulle behövas tolk för att intervjua dem. Dessa föräldrar bad vi skulle strykas från listan. Nu återstod det inte så många namn och samtliga av dessa kontaktades eftersom det inte kan garanteras att alla vill ställa upp. 36 Vårt urval kallas för ett strategiskt urval. Det strategiska urvalet handlar om att få en så heterogen grupp med respondenter som möjligt, d.v.s. att inte bara intervjuar personer som liknar varandra. Naturligtvis kommer denna heterogena grupp från en ganska homogen grupp, i vårt fall har ju alla ungdomar gått på Resursskolan, alla ungdomar har någon sorts koncentrationsstörning och alla föräldrar har haft sina barn på Resursskolan. 37 Vårt mål var att få en spridning på de före detta eleverna så att vi fick några som det hade gått relativt bra för efter tiden på Resursskolan och några som det inte hade gått så bra för. Vi hade fått kännedom i förväg om att vissa elever hade fortsatt sin skolgång i vanliga grundskoleklasser och nu läser vanliga gymnasieprogram medan andra inte har klarat av sin skolgång så bra och en del befinner sig på behandlingshem. Vi tyckte att det var viktigt för vår utvärdering att prata med ungdomar som efter Resursskolan har klarat sig olika bra eftersom detta antagligen skulle ge oss en mer nyanserad bild av Resursskolans betydelse. Slutligen gick urvalet till på följande sätt, efter det att de elever och föräldrar som inte passade in på våra önskemål hade strukits från listan fick vi listan med de namn som återstod. Vi hade fortfarande ingen annan information om eleverna och föräldrarna annat än deras namn. Vi 36 Esaiasson m.fl. 2005, s Trost, 2005, s

23 valde att sätta ett E eller ett F bakom varannan elev för att på så sätt markera om det var den före detta eleven vi skulle intervjua eller deras föräldrar. För att gardera oss om någon inte skulle ställa upp på intervjun valde vi även två föräldrar samt två före detta elever i reserv. 9.2 Avgränsningar Vi valde att avgränsa vår uppsats främst genom att skära ned på antalet personer vi intervjuade. Det hade blivit alldeles för stort och svårhanterligt om vi hade intervjuat alla elever som gått och går på Resursskolan, samt att tiden inte hade räckt till. Vi drog även andra gränser för att underlätta och få ner storleken på uppsatsen. Vi beslutade att inte intervjua, i den mån det var möjligt, elever med diagnoser som t.ex. DAMP eller ADHD. Detta på grund av att det råder en stor oenighet kring dessa diagnoser så väl inom forskar som läkarvärlden. Det finns många olika grader av diagnostisering och även symptomliknande tillstånd. Vi har förklarat begreppen ADHD och DAMP eftersom Resursskolan jobbar med detta men för övrigt har vi inte lagt någon vikt vid dessa diagnoser. Vi tog detta beslut eftersom eleverna har liknande svårigheter med eller utan diagnos. Dessutom är vi inte intresserade av hur en diagnostiserar eventuellt påverkar skolgången. Vi valde att inte intervjua föräldrarna till de före detta elever vi intervjuade. Vi valde fem andra elever och tog enbart kontakt med deras föräldrar. Detta gjorde vi med tanke på analysen, om vi hade intervjuat föräldrarna till de ungdomar vi intervjuat skulle det gå åt mycket jobb med att jämföra deras svar och analysen skulle därmed utvidgas. Detta skulle även innebära att vi analyserade sådant som inte var relevant för vår undersökning. Vår ambition har varit att utifrån föräldrar och elevers synpunkter och upplevelser utvärdera Resursskolans verksamhet. Därför har avgränsningarna även varit föräldrar och elevers perspektiv, vi har alltså inte intervjuat politiker, rektorer eller lärare. Vi har heller inga ambitioner att uttala oss statistiskt om alla som haft kontakt med specialskolor och liknande. Detta är en kvalitativ studie som i första hand ämnar belysa och utvärdera Resursskolans verksamhet. 9.3 Genomförande 23

24 Genomförandet av våra intervjuer underlättades av att vår kontaktperson på Resursskolan först tog kontakt med de utvalda respondenterna. Detta eftersom de inte har rätt att lämna ut namn och telefonnummer till oss. Föräldrar och elever som är inskrivna i skolan skyddas av sekretesslagen. Detta var en ganska lämplig början eftersom personalen då också kunde passa på att informera eleverna och föräldrarna om undersökningen och vad den syftade till. Om personerna i fråga gav sitt medgivande lämnades namn och telefonnummer vidare till oss. Vi ringde sedan upp de personerna och bestämde tid och plats för intervju. Vi hade bestämt oss för att i den utsträckning det var möjligt, vara båda två under intervjuerna. Detta för att underlätta arbetet, en kan koncentrera sig på att ställa frågorna medan en för mer noggranna anteckningar. Dessutom hade vi en bandspelare med oss för att kunna lyssna igenom intervjuerna senare och försäkra oss att vi inte hade missat något. Detta innebär att våra intervjuer är transkriberade. Beslutet att vara två stycken under intervjuerna togs med vetskapen att den som blev intervjuad kanske skulle känna sig underlägsen eller nervös. Men vi ansåg att den risken var värd att ta, dessutom är vi två lugna och sansade unga kvinnor och risken att våra intervjuobjekt skulle känna sig överväldigade eller obekväma såg vi som liten. Vi lät respondenterna välja plats för intervjuerna för att underlätta för dem, och för att de antagligen skulle känna sig tryggare om de fick vara på en plats där de kände sig hemma. Vi hade bara ett enda krav och det var att det inte fick finnas någon direkt tidsbegränsning vid vårt möte. Vi ville alltså inte göra intervjun på personens lunchrast osv. 9.4 Reliabilitet och validitet För att uppnå hög reliabilitet har vi tagit hänsyn till dessa fyra punkter 1. Kongruens, frågor som ska mäta samma saker ska vara likadana. Därför valde vi att ställa liknande frågor till både de före detta eleverna och föräldrarna 2. Precision, hur intervjuaren registrerar svaren. Vi använde bandspelare för att kunna gå tillbaka och höra exakt vad respondenten hade sagt samt att en av oss förde anteckningar under intervjun. 3. Objektivitet, om det finns två intervjuare och de registrerar svaren på samma sätt har de hög objektivitet. Vi gjorde allt tillsammans och jämförde våra anteckningar 4. Konstans, har med tidsaspekten att göra, förutsätter att fenomenet eller attityden inte ändrar sig. Därför valde vi före detta elever och föräldrar som redan haft sina barn i Resursskolan, det har hunnit gå en tid sedan de gick ut Resursskolan och vi förväntar oss att det har bildat sin uppfattning om saker och ting och inte kommer att ändra den uppfattningen. Detta vore risken med att intervjua nuvarande elever på 24

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef Förväntansdokument Enligt de nationella styrdokument som styr vår verksamhet är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Vad vet vi om inkludering?

Vad vet vi om inkludering? Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN Grundskolan och grundsärskolan LÄSÅRET 2015-2016 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan

Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Odenslundsskolan Dnr 53-2006:3324 Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Enkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare

Enkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare Enkät till lärare 1. Kommun: Skola: 2. Kön: kvinna man 3. Jag är förskollärare fritidspedagog grundskollärare gymnasielärare 4. Jag har arbetat inom skola/förskola/fritidshem i 0 5 år 6 10 år mer än 10

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket

Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket Lyssna på lärarna så kan alla elever nå målen Perspektiv på läraryrket INFLYTANDE Lyssna på lärarna! Jag påtalar ofta vilka av mina elever som behöver extra stöd, men möts hela tiden av svaret att det

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer