Vi snackar om respekt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi snackar om respekt!"

Transkript

1 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/institutionen för sociala och psykologiska studier Adrianna Lind och Linnea Lundholm Vi snackar om respekt! En kvalitativ studie av förebyggande arbete inom Toleransprojektet. We re talkning about respect! A qualitative study of preventive work in the case of the Toleransprojektet. Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet Termin: HT 2013 Handledare: Lars Gunnar Engström Examinerande lärare: Kirsti Kuusela Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 "Kungälvsmodellen leder till ökad tolerans bland ungdomar och minskar rasismen i kommunen. Satsningen sparar miljonbelopp åt samhället." Teskedsorden, Kungälvs kommun och Stiftelsen Expo

3 Sammanfattning Under 90-talet skedde ett mord på en ung kille av ett gäng nynazister i närheten av Kode. Detta skakade om hela Sverige. Politiker beslutade efter denna händelse att man skulle börja jobba aktivt med frågor om tolerans, respekt och främlingsfientlighet i Kungälvs kommun. Detta resulterade i ett förebyggande projekt som fick namnet Toleransprojektet. Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen för vilka påverkansfaktorer det finns i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet. Detta har vi studerat inom ramen av Toleransprojektet. Vi ville även studera vilka moment som ingår i ett förebyggande projekt, vilka förändringsprocesser som sker samt vilka faktorer som leder till förändring. Vi använde oss av kvalitativ metod för att samla in data. Vi genomförde intervjuer med sex personer varav en parintervju. Det personerna hade gemensamt var att de hade deltagit i Toleransprojektet. Studien genomfördes i Värmlands län. Vi har utgått från empowerment och KASAM-teorin i tolkningen av vårt resultat. Det framgår i studiens resultat att de elever som medverkat i Toleransprojektet har blivit påverkade och förändrat sitt synsätt och sin värdegrund. Man kan tydligt se att genom ett aktivt deltagande under projektet samt reflektion kring värdegrundsfrågor skapades processer som påverkar de medverkande än idag. Nyckelord: främlingsfientlighet, förebyggande, förändring, process, empowerment, KASAM.

4 Abstract During the 90s there was a murder of a young boy by a gang of Nazis around Kode. This shocked lots of people in Sweden. Politicians decided after this case that there should start an active work of tolerance, respect and xenophobia in Kungälvs municipality. This resulted in a prevention project named Toleransprojektet. The purpose of this study was to deepen the understanding of the influencing factors in the preventive work against xenophobia. This has been studied in the context of Toleransprojektet. We also wanted to study the elements that are including in the prevention project, the change that takes place, and the factors that lead to a change.we used qualitative methods to collect our data. We did interviews with six people including an interview of two people. The thing that the individuals had in common was that they had participated in the Toleransprojektet. The study was done in the state of Värmland. We have based our analysis on empowerment and KASAM-theory in the interpretation of our results. It can be seen in the results of the study that the students who had participated in the Toelransprojektet have been influenced and changed in their attitudes and their values. We can clearly see that through active participation in the project and reflection on the values it created processes that still influence the participants. Keywords: xenophobia, prevention, change, process, empowerment, KASAM.

5 Förord Den här uppsatsen har vi skrivit och genomfört tillsammans. Vi har tagit ett gemensamt ansvar för uppsatsens samtliga delar, dock har transkriberingen skett på var sitt håll. Vid ett intervjutillfälle har bara en av oss kunnat närvara. Den huvudsakliga bearbetningen av materialet har skett gemensamt. Arbetsfördelningen har varit tillfredsställande för oss båda två. Vi vill tacka våra intervjupersoner för att de har tagit sig tid att dela sina erfarenheter på ett uppriktigt och engagerat sätt. Ett stort tack till CG som hjälpt oss med kontakter och inspiration. Även ett tack till vår handledare Lars Gunnar Engström som handlett och inspirerat oss genom studien. Stort tack! Adrianna Lind och Linnea Lundholm

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Anknytning till socialt arbete Förförståelse Syfte och frågeställningar Bakgrund Toleransprojektet Likabehandlingsplan Avgränsningar Tidigare forskning Förebygga främlingsfientlighet i skolan Faktorer i förändring Empowerment Teori och begrepp KASAM känslan av sammanhang Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Engagemang, kontroll och utmaning Empowerment Empowermentpedagogik Begreppsdefinition Metod och material Metodval Urval Utformning av intervjuguide Genomförande Transkribering Analysmetod Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Etiska överväganden Resultat och analys Viktiga moment i Toleransprojektet Vilka processer har Toleransprojektet satt igång Faktorer som leder till förändring Sammanfattning Diskussion Metoddiskussion Fortsatt forskning Avslutning och reflektion Referenser Bilaga Bilaga

7 1. Inledning I mitten av 1990-talet skedde ett mord på en ung kille strax norr om Kungälv av ett gäng unga svenska nazister. Det var i augusti 1995 som John Hron skulle tälta tillsammans med sin kompis. Han hade tidigare stött ihop med ett gäng nynazister i skolan som hade mordhotat honom eftersom John sa vad han tyckte och tänkte. Den här kvällen sökte nynazisterna upp John och hans kompis och började misshandla honom. Vid ett tillfälle fick han möjligheten att hoppa i vattnet och simmade bort från platsen. Då han inte simmade tillbaka på nynazisternas befallning hotade de med att misshandla hans kompis om han inte kom tillbaka. John simmade då tillbaka och misshandeln av honom fortsatte tills hans dog (Olsson 1998). Denna händelse berörde och skakade om många människor. Det var flera som ställde sig frågan Hur kunde detta ske? Kungälvs kommun gav då grundskoleläraren, Christer Mattsson, uppdraget att bygga upp en långsiktig strategi för hur man skulle hantera intolerans, främlingsfientlighet, rasism och nazism i skolan i Kungälvs kommun. Detta resulterade i ett pedagogiskt projekt som bedrivits under samlingsnamnet Toleransprojektet. Projektet har spridit sig till flera kommuner i Sverige. Målet med projektet är att skapa diskussion, reflektion och att möta elever i deras identitetsskapande samt att förebygga främlingsfientliga åsikter och utlopp (Mattsson & Hermansson Adler 2008). Än idag uppmärksammas mordet på John Hron bland annat genom en filminspelning om hans liv och vad som egentligen hände augusti 1995 (Weldeborn 2013). Regissören säger att han med filmen vill uppmärksamma hur människor står upp för sin åsikt och visar civilkurage gav regeringen ett uppdrag till Bengt Westerberg att utreda hur arbetet mot främlingsfientlighet kan effektiviseras (SOU 2012:74). I utredningen lyfts skolan fram som en viktig arena för att skapa en demokratisk värdegrund och motverka främlingsfientlighet. Utredningen berör i ett särskilt kapitel hur detta bör ske. Den menar att enskilda insatser vid en kränkande situation inte är lönsamma. Det man istället behöver fokusera på är att jobba långsiktig och kontinuerligt. Framförallt genom undervisning som baseras på demokratiska principer och värdegrund. Därför behöver lärarna ha en kompetens i dessa frågor, då det är de som möter eleverna dagligen. Utredningen anser även att det är av betydelse att eleverna lär sig om Förintelsen och brott mot mänskliga rättigheter. Undervisning kring detta verkar påverka eleverna på ett positivt sätt genom att det förebygger främlingsfientliga handlingar. Skolan ska enligt lag ha en plan som ska fungera som ett verktyg i arbetet mot kränkningar och diskriminering (SFS 2010:800). Denna plan ska omfatta hur skolan ska jobba förebyggande och hur man förebygger kräkningar av elever. Planen är även en del av riktlinjerna i Läroplanen (Lpf 94). Oftast kallas denna plan för Likabehandlingplan av skolan. 1.1 Anknytning till socialt arbete Alla som jobbar med människor i förändring, som i Toleransprojektet, behöver ha ett gemensamt mål i hanteringen av problematiken (SOU 2012:74). Toleransprojektet har idag funnits i 17 år och är en av många hanteringsstrategier skolvärlden har för att motverka främlingsfientlighet. Det är viktigt att det finns förebyggande metoder mot främlingsfientlighet i skolan och att man tidigt ingriper för att minska kostnaderna för samhället (Nilsson Lundmark och Nilsson, 2013). Det är också viktigt att beslutsfattare och politiker har en insikt om det förebyggande arbetets värde för att de ska prioritera sådana insatser i sin budget. 1

8 1.2 Förförståelse Vi har själva inte varit deltagare i Toleransprojektet. Vi kom i kontakt med projektet genom en vän till oss som jobbar i projektet. Eftersom vi båda två är intresserade av förebyggande arbete och arbete i projektform blev vi inspirerade att skriva vår uppsats om detta. Vi har båda två besökt ett koncentrationsläger i Polen och blivit starkt berörda. Detta gör att vi i vår tolkning och analys kan känna igen oss i vissa delar av de berättelser som våra intervjupersoner delar. 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att fördjupa förståelsen för vilka påverkansfaktorer det finns i förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. Detta studeras inom ramen för det så kallade Toleransprojektet. Vi har följande frågeställningar: Vilka moment ingår i projektets förebyggande arbetet och varför? Vilka förändringsprocesser sker hos ungdomar som medverkat i Toleransprojektet? Vilka faktorer leder till förändring? 2

9 2. Bakgrund 2.1 Toleransprojektet I kommande avsnitt följer en beskrivning av Toleransprojektet enligt Mattson och Hermansson Adler (2008). Toleransprojektet är egentligen ett samlingsnamn för ett flertal olika projekt som idag bedrivs i flera olika kommuner i Sverige. Det kan även benämnas vid namnet Kungälvsmodellen. I den här studien har vi valt att använda benämningen Toleransprojektet. Det de olika projekten har gemensamt är att man gör en resa till Polen för att få en inblick i Förintelsens historia. Oavsett vilket projekt man är med i bygger det på samtal, diskussioner och berättelser om den egna familjen och sitt egna liv. Grundtanken är att skapa respekt för sig själv och andra i sin omgivning. Genom att gå till sig själv tror man i Toleransprojektet att man lättare ska kunna förstå andra människor. Information om projektet får man genom sin lärare och det man måste göra är att ansöka om man är intresserad av att vara med. Projektet bedrivs i en lokal utanför skolan, detta för att få bort skoltänket. Projektet finansieras av kommunen och det kan vara flera förvaltningar som betalar gemensamt. Projektet bedrivs exempelvis på fritidsgårdar eller i skolan och deltagandet är frivilligt. Det har en tydlig struktur som inkluderar både förarbete, genomförande och efterarbete. Under förarbetet genomför man olika lektioner där man utgår från fyra grundprinciper: Värdet av autenticitet. Endast om eleven är äkta och uppriktig vid sin inlärning kan en förändring ske i sättet att tänka och handla. Livsvärlden som lärandets utgångspunkt. Man går till sig själv och sin egen familj som utgångspunkt. Empati som ett sätt att förstå. Genom att lära sig hur andra tänker kan eleven samtidigt lära sig förstå andra människor mycket lättare. Lära av historien, tillbakablickar skapar lärorik kunskap I slutet av projektet gör man alltid en resa till Polen. Toleransprojektet utgår från den pedagogiska idén att möta verkligheten på egen hand. Att lära sig genom att uppleva och känna. Avsikten med resan är också att eleverna ska kunna verifiera den kunskap de fått under projektets förarbete. Målet är att få eleverna att se vad som kan hända i ett odemokratiskt samhälle där människor inte behandlas med samma värde. Resan blir även en form av personlig och social utveckling. Elevgruppen som åker består av elever. Man vill ha en liten grupp för att eleverna alltid ska ha möjlighet att kunna prata med någon vuxen. Runt eleverna byggs ett undervisningsteam som vanligtvis består av en grundskolelärare, specialpedagog, kurator, socialsekreterare, fritidsledare. Detta för att fånga upp ungdomen på olika plan. Både i skolan, hemmet och på fritiden. Det kan dock se lite olika ut beroende på vilken kommun projektet utförs i. Under hela projektet jobbar ungdomarna med hemuppgifter för att man hela tiden ska ha ett reflektivt tänkande över sitt lärande. 3

10 2.2 Likabehandlingsplan Följande beskrivning utgår från Skolverket (2013) och Diskrimineringsombudsmannens hemsida (2012). En likabehandlingsplan ska finnas på varje skola. Det är en plan för hur det förebyggande och åtgärdande arbetet som rör kränkningar, trakasserier och diskriminering ska läggas upp. Varje skola skriver sin egen plan. Då är det viktigt att eleverna ska vara delaktiga i utformningen, eftersom det är det arbetet rör i allra högsta grad. Det är även av vikt att engagera elevråd, lärare och föräldrar under utformningsprocessen. Detta för att arbetet ska bli så effektivt som möjligt och att alla ska känna sig involverade. I planen ska det finnas mål, vilket arbete som förväntas att göras samt vilka strategier och rutiner som skolan ska använda sig av när någon utsätts för kränkningar. Detta för att främja alla elevers lika rättigheter. Man ska tydligt skriva vilka visioner man har på sin skola. Det är även viktigt att kolla igenom tidigare års likabehandlingsplaner för att se om målen har uppnåtts. Likabehandlingsplanen ska utformas med målet att jobba för elevers bästa. Därför bör man utgå från hur situationen ser ut på skolan. Genom samtal med eleverna eller med hjälp av enkätundersökningar kan skolan få fram vad de behöver jobba med. Det är viktigt att de mål man kommer fram till och det man ska arbeta med är konkret och genomförbart. 4

11 3. Avgränsningar Vi har valt att avgränsa denna studie till att enbart utföra datainsamling i Värmlands län. Vi har även valt att intervjua ungdomar som har varit med i projektet men som inte är med just nu. Detta för att syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka faktorer och moment som finns med i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet. Om man är med i ett pågående projekt tänker vi att det kan vara svårt att se vilka förebyggande moment och faktorer som är med i projektet. Det tror vi kan bero på att man i deltagandet är mitt i en process. Ungdomarna vi har intervjuat har alla varit över 18 år, detta för att följa Karlstads Universitets etiska riktlinjer om att intervjua enbart myndiga personer. I uppsatstexten har vi valt att använda ordet elever, med det menar vi ungdomar och deltagare. Detta för att projekt bedrivs medan man går i skolan. Vi vill ha ett samlingsnamn så att det ska bli mer begripligt för läsaren och lätt att följa med i texten. Vi kommer även att prata mycket om förändring. För att läsaren ska förstå vad vi menar med detta definierar vi begreppet. Det vi avser med förändring i vår studie är den personliga förändringen. Med personlig förändring menar vi det som händer med en individ då den genom interaktion med andra blir påverkad och förändrar sina åsikter och värderingar. 5

12 4. Tidigare forskning Den tidigare forskning som vi kommer beröra i följande kapitel handlar om förebyggande arbete mot främlingsfientlighet, vilka förändringsfaktorer som anses vara framgångsrika i ett förebyggande projekt samt empowerment. 4.1 Förebygga främlingsfientlighet i skolan I barnombudsmannens årsrapport från 2008 framgår att skolan är en viktig plats för barn och unga. Det är en arena där normer, värderingar och synsätt skapas. Skolan ska jobba aktivt med värdegrund och främja att eleverna ska bli lika behandlade (Barnombudsmannen 2008). I en undersökning som gjorts på 985 elever angående vad de tyckte skolan skulle kunna göra för att alla elever ska känna sig lika mycket värda, tyckte en tiondel att det borde finnas fler vuxna i skolan. De tyckte att det borde finnas fler rastvakter, fler kunniga lärare och fler fritidspersonal. De ville att de skulle finnas fler vuxna som jobbar enbart med elevernas välmående samt vuxna som skulle ha bättre koll på vad som egentligen händer i skolan. Andra förslag som eleverna framförde i undersökningen var att undervisningen borde förändras så att det blir mer diskussioner, temadagar, samtal och samarbetsövningar kring värdegrund och mänskliga rättigheter. Enligt Läroplanen ska skolan jobba utifrån en likabehandlingsplan. Den berör bland annat hur det förebyggande arbete ska bedrivas och vilka insatser man behöver jobba med. I likabehandlingsplanen står det även hur skolan ska hantera främlingsfientliga uttryck i det dagliga arbetet (Arneback 2012). Den uttrycker också att eleverna ska vara delaktiga i processen för hur man ska bedriva detta arbete (Skolverket 2013). Det är viktigt att skolan förmedlar riktlinjer till eleverna som leder dem i rätt riktning genom kunskapsförmedling och värdegrundsförmedling. Kunskapsförmedling bygger på en tro om att kunskap förändrar människor. Man menar att främlingsfientlighet uppstår ur okunskap. Detta är även en grundläggande vägledning i Läroplanen. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpf 94). För att förebygga främlingsfientlighet behöver eleverna få kunskap om olika kulturer och religioner. Man berör också frågor rörande den egna identiteten (Arneback 2012). Ett sätt att jobba förebyggande på är genom olika temaföreläsningar som berör likabehandling, främlingsfientlighet och rasism. Även personalen behöver ha kompetens om hur de ska bemöta elever med främlingsfientliga åsikter. Denna kompetens fodrar fortbildning i hanteringsstrategier för lärarna. Skolan bör också förankra grundläggande värderingar hos elever så som okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan män och kvinnor samt solidaritet för de svaga. Detta för att eleverna ska lära sig agera som demokratiska medborgare, men också för att man ska motverka antidemokratiska värderingar. Genom att motivera eleverna till lyhörd diskussion med egna reflektioner vill man att främlingsfientliga åsikter ska minska. Även Tholander (2005) skriver att värdet av demokratisk fostran i skolan är av betydelse. Han menar att demokrati är en ständigt pågående process som man hela tiden måste jobba aktivt med i skolan. Skolan ska förutom fostran även främja individens utveckling. Demokratins grunder innebär att eleverna ska vara delaktiga i sin skolgång. Delaktigheten kommer genom att lärarna måste engagera eleverna. Det handlar om att det ska kunna motverka negativa åsikter, så som främlingsfientlighet. Lärarna bör även själva engagera sig för att förebygga att sådana åsikter inte uppstår (Arneback 2012). Man ska också i relationer till varandra utgå från 6

13 omsorg, respekt och solidaritet för att skapa tolerans och förståelse. Här är det personalens uppgift att bry sig om eleverna och skapa nära kontakt med dem. Detta för att skapa trygga relationer där elever känner att de kan anförtro sig till personalen. Genom att personalen och eleverna visar varandra ömsesidig respekt kan man skapa en möjlighet till att eleverna får en positiv relation till sig själva. Det i sin tur kan vara en förebyggande faktor mot främlingsfientlighet. Arneback (2012) menar att om man själv blir respekterad blir det lättare att visa andra respekt. Solidaritet är ytterligare en aspekt skolan bör utgå ifrån. Den handlar om att man skapar en solidarisk gemenskap likaså i sin egen klass som med andra elever i skolan. Gemenskap kan vara en förutsättning för att förhindra kränkningar och främlingsfientligt utagerande. En stark vi-känsla i klassen och i skolan gör att eleverna inte lika lätt utsätter andra för kränkningar eller främlingsfientliga uttryck. För att skapa denna vi-känsla kan skolan arbeta med gemensamma aktiviteter som temadagar, friluftsdagar, aktivitetsdagar eller terminsavslutningar. Man kan ha aktiviteter som är specifika för en viss årskurs. Exempelvis introduktionsdagar för skolans nya elever. Under de dagarna sätts fokus på samarbetsövningar, värderingsövningar och friluftsliv för att eleverna ska känna gemenskap och tillhörighet i den nya skolan (Arneback 2012). 4.2 Faktorer i förändring Den sociala kontexten och att individen känner att den har en tillhörighet är viktigt om man vill uppnå en framgångsrik förändring (von Greif & Skogens 2012). I ett förändringsarbete kan olika faktorer vara av värde för att ett projekt ska vara framgångsrikt. En av faktorerna för att en förändring ska vara möjlig i skolan är att eleverna är engagerade i arbetsformen, visar ett intresse och deltar aktivt (Law & Shek 2011). Ju mer de deltar desto större är sannolikheten att undervisningens mål uppnås. Det är också viktigt att det finns en struktur för undervisningen och att läraren är medveten om hur stämningen är i klassen. Detta underlättar för att eleverna ska lyssna och ha respekt för genomförandet av undervisningen som i sin tur kan leda till att eleverna tar åt sig mer av undervisningen. Om lärarna använder positiv feedback i form av beröm och uppmuntran under förändringsarbetet ökar det elevernas motivation. Då positiva beteenden och händelser beröms blir det lättare för eleverna att upprepa det berömda beteendet. Lärarna bör även använda andra specifika metoder för att öka elevernas motivation och engagemang i studierna. Det är viktigt att viljan till förändring kommer från individen själv (von Greif & Skogens 2012). Det gäller att ta vara på undervisningstiden och fylla ut den med planerade aktiviteter och meningsfullt innehåll. Vid genomförandet av undervisningen är det viktigt att eleverna känner att de tar del av det material som lärarna jobbar med (Law & Shek 2011). Undervisningen bör ske på ett sådant sätt att eleverna fördjupar sitt lärande och påbörja ett reflektivt tänkande. Detta kan i sin tur leda till att meningsfulla förändringar hos eleverna uppstår. 7

14 4.3 Empowerment Att stärka utsatta individers självkänsla genom empowerment är ett viktigt inslag i arbetet med långtidsarbetslösa (Larsson 2007). I en studie har hon studerat långtidsarbetslösa kvinnor som deltagit i ett åtgärdande projekt mot arbetslöshet. Där framgår det att är viktig att visa på att kvinnorna har egna resurser. Det kan det i sin tur leda till att kvinnorna själva kan ta tag i saker och börja reflektera över sin tillvaro. På så sätt kan kvinnornas självkänsla stärkas. Det framgår också av studien att det är viktigt att skapa arenor och mötesplatser där man tillsammans går ihop och skapar någonting meningsfullt. Det kan medföra att gruppen blir starkare. Även ett aktivt deltagande är ett viktigt inslag under medverkan i projektet. De flesta kvinnorna upplevde att genom att vara med i projektet har de fått verktyg och resurser för att hantera sitt liv. Detta skapades bland annat genom delaktighet i projektets aktiviteter. Det aktiva deltagandet ökade då kvinnorna upplevde meningsfullhet i sin vardag. På så sätt uppstod en positiv spiral där ökad delaktighet ledde till ökad självkänsla. Studien resulterade även i en fortsatt samverkan med diverse aktörer som kom i kontakt med de kvinnor som medverkat i projektet. Man ville lyfta fram vikten av ett förebyggande arbete som karaktäriseras av empowerment då det kan leda till en långsiktig förändring. Även Thors Adolfsson m.fl. (2007) menar att man genom empowermentinfluerade samtal kan påverka patienter till att själva vara delaktiga i sitt liv och påverka sin situation. I det här fallet handlade det om patienter som skulle få en större insikt i sin sjukdomsbild. De patienter som hade fått empowermentinfluerad vägledning i grupp visade sig skapa tillitsfulla relationer. Där var alla deltagare aktiva i de aktiviteter som skedde. I den andra gruppen som fick individuell vägledning var kommunikationen enkelriktad och deltagarna fick inte själva vara aktiva. Kommunikationen i gruppen och samtalen med ledaren var enkelriktad och ledaren agerade på ett överlägset och dominant sätt. Detta gjorde att det inte skapades några djupare relationer deltagarna emellan eller mellan deltagarna och ledarna. Studien visade också att patienterna tog in information om sjukdomen på olika sätt. Inlärningen skedde olika beroende på vilket sätt man pratade om sjukdomen på, men också vilken vägledning man fick av ledarna. I den individuella vägledningen förväntades deltagarna att följa de råd de fick, medan de andra personerna som var med i en grupp baserad på empowerment fick lära sig nya saker genom att själva praktisera dem. De delade även med sig till varandra av sina erfarenheter. Det visade sig att de som tog in information på det sistnämnda sättet fick en större förståelse för sin sjukdomsbild. 8

15 5. Teori och begrepp Denna studie utgår från följande teorier; KASAM och empowerment som analysverktyg för vår insamlade empiri. Vi har även valt att definiera begreppen främlingsfientlighet, nazism, rasism och intolerans då dessa begrepp är relevanta i vår analys. 5.1 KASAM känslan av sammanhang Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är tre komponenter som känslan av sammanhang grundar sig på. Om en individ upplever dessa tre komponenter säger man att den personen har ett starkt KASAM (Antonovsky 2005) Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Med begriplighet menar man att en individ förstår med förnuftet inre och yttre stimuli som tydliga och strukturerade. Har man en stark känsla av begriplighet kan man förstå och hantera framtida händelser som död och misslyckanden i livet. Individens världsbild blir då sammanhängande, strukturerad och tydlig. Hanterbarhet innebär att individen känner att den har resurser som man vet hur man ska använda vid behov. Med dessa resurser menar man att individen kan lita på att andra finns där för en och stöttar en. Individen har även en tillit till att man själv kan behålla kontrollen vid oförutsedda situationer. Vid en hög känsla av hanterbarhet känner man sig inte som ett offer när det uppstår obekväma situationer. Individen känner inte heller att livet behandlar en orättvist. När olyckliga saker händer i livet kan man hantera det på ett sätt som inte skadar en själv. På så sätt blir hanteringsprocessen av problemet kortare. Den sista komponenten, meningsfullhet, innebär att individen känner en känsla av delaktighet och mening. Det handlar om att man har mål i livet och känner motivation. Livet har en känslomässig innebörd som det är värt att lägga energi på. Detta kan även kallas för motivationskomponenten. Det innebär att individen har ett intresse eller har saker i livet som är viktiga för en. Individen har även något som man är engagerad i och något som har betydelse för en. Om man känner att ens liv har en känslomässig innebörd och mening, väljer man att lägga energi och engagemang på sitt liv även fast man stöter på problem och motgångar. Man känner livslust och motivation trots livets olika omständigheter. Detta betyder inte att den som har hög meningsfullhet i livet blir glad när någon i ens närhet dör eller när man stöter på motgångar, utan att man försöker hitta någon mening ändå i det som händer i ens liv. Individen drar sig heller inte undan utan konfronteras med motgången och gör sitt bästa för att komma igenom den. När en individ upplever meningsfullhet är den bättre skyddad och känslomässigt redo för att möta mindre roliga saker i livet. Dessa tre komponenter är oupplösligt sammanflätade (Antonovsky 2005, s.47), se Figur 1. De utvecklas och förändras också beroende på vart en individ befinner sig i livet. Olika erfarenheter man är med om under livet kan påverka ens KASAM. Den kan antingen byggas upp eller bli svagare under livets gång. Om en individ tror att den inte har resurser till ens förfogande kan meningsfullheten avta och personens strävan att hantera situationen blir svagare. Har man ett lågt KASAM kan det vara på grund av att man inte har något i sitt liv som är av betydelse för en. 9

16 KASAM känslan av sammanhang MENINGSFULLHET (engagemang) BEGRIPLIGHET (förändring) HANTERBARHET (kontroll) Figur 1. Antonovsky (2005). Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang. (Antonovsky 2005, s.46) Engagemang, kontroll och utmaning Faktorerna som utgör KASAM kan även kopplas samman med begreppen engagemang, utmaning/förändring samt kontroll. En individ som känner engagemang har lättare för att hitta mening i livets utmaningar. Det gör att man inte hamnar i ett läge som känns otillfredsställt och inte skapar meningsfullhet. En människa som är engagerad kan skapa engagemang i livets många olika situationer. Engagemanget en allmän känsla av mening, motivation och medför ett naturligt sätt att tänka framåt. De individer som har en hög känsla av kontroll kan påverka sina liv och ta tag i saker de vill förändra. De vill ha en förklaring och förstå varför vissa händelser uppstår i livet. De vill känna att de har makten att hantera problemet självständigt. Livets förändringar kan ses som en självklarhet snarare än ett undantag av de personer som känner begriplighet och utmaning. De personerna ser förändringar och utmaningar som ett tillfälle att utvecklas och inte som ett hot. De som välkomnar utmaningar är mer öppna, flexibla och har en tolerans för just förändring (Antonovsky 2005). Man kan även koppla samman dessa begrepp med de tre komponenterna i KASAM. meningsfullhet engagemang begriplighet utmaning/förändring hanterbarhet kontroll 10

17 5.2 Empowerment Empowerment är en teori som präglas mycket av den symboliska interaktionismen och socialkonstruktivismen. Själva begreppets ursprung kommer från USA och beroende av vem som beskriver begreppet läggs olika betydelse in (Askheim & Starrin 2012). Det finns tre punkter som de olika vetenskapsteorierna har gemensamt (Moula 2009). För det första att det är genom kommunikation och samspel med varandra som människor skapar sin verklighet. Man ser på människan som en social varelse. Den andra och viktigaste punkten är att i förändringsarbete är det individen som är den viktigaste personen. Man kan säga att individen är experten i sitt liv och i sin situation. Den sista gemensamma nämnaren är att den som individen möter, terapeuten/psykologen, ska fungera som en coach som driver en processbaserad dialog. Utifrån detta har empowermentorienterat socialt arbete utvecklats. I gruppinriktat empowerment arbete är kollektivet en viktig komponent (Payne 2005). Man fokuserar på att minska upplevelsen av isolering och man vill hjälpa klienter att knyta kontakter och skapa relationer till andra människor. Denna socialisation kan skapa ett självförtroende och en känsla av att man betyder något. Man vill skapa en socialsammanhållning och att man ska gå ihop tillsammans för att skapa socialförändring. Man vill skapa en utveckling hos klienterna och att de ska få en mer positiv och stark syn på sig själva. Empowerment är en process där socialarbetaren stöttar sina klienter till att få sina behov tillgodosedda. Empowerment har som mål att hjälpa klienter att få makt över beslut och handlingsutrymme i sina liv genom att minska effekterna av personliga och social hinder för att utöva existerande makt, öka förmågan och självförtroendet när det gäller att använda makt samt att flytta över makt från individer och grupper. (Payne 2005, s.416) Detta innebär att man som socialarbetare eller lärare ska jobba för att stärka elevers personliga och individuella resurser. Detta så att de själva ska kunna ta makten över sitt liv. Socialarbetarens uppgift är också att hjälpa sina klienter att samla den styrka som behövs för att fatta beslut gällande sitt liv. Moula (2009) skriver att empowerment har en central roll i förändringsarbete med barn och unga. Meningen är att skapa socialförändring och skapa sammanhållning där man går ihop tillsammans. Även Payne (2005) berör socialarbetarens roll i empowermentarbetet. Empowerment är en process varigenom socialarbetaren stöttar klienterna så att de kan identifiera alla de möjligheter som kan bidra till att deras behov blir tillgodosedda. Arbetet inriktas på att hjälpa klienterna fatta beslut som påverkar deras liv. (Payne 2005, s.430) Moula (2009) presenterar flera olika empowermentmodeller, bland annat en variant som säger att man tillsammans med eleven/klienten behöver ta reda på vad elevens/klientens aktuella tillstånd är. Därefter redogör de tillsammans för de hinder och resurser som eleven/klienten upplever och slutligen definierar de tillsammans ett önskat tillstånd som eleven/klienten vill uppnå. 11

18 Att ha en modell att förhålla sig till i socialt förändringsarbete är en av grunderna i empowerment. På så sätt blir arbetet tryggt och strukturerat. Oftast använder man sig av en flexibel modell som behandlare. En gemensam modell i ett kollegium gör att arbetskollegorna känner sig trygga med att de jobbar utifrån samma principer. Det är även en trygghet för klienten att veta att socialarbetaren jobbar utifrån en förutbestämd struktur (a.a.) Empowermentpedagogik En annan viktig del i det empowermentinriktade förändringsarbetet är kombinationen av lärande och förändring. Moula (2009) menar att lärandet är en förutsättning för att barn ska socialiseras och fungera i ett socialt samspel. Lärandet är det viktigaste som sker i interaktionen med andra och i alla livets skeden. Förändring i sin tur är grunden i det sociala arbetet då målet är att hjälpa klienten att förändra sitt liv åt ett annat håll. Oftast åt det håll som klienten har definierat själv. De tre begreppen lärande, förändring och empowerment hör ihop. Interaktionen mellan klient socialarbetare kan ses som en kombination av dessa tre begrepp. Där vill man skapa hjälp till självhjälp genom lärandet. När man lär sig skapas förändring. Om man förändras lär man sig något nytt. Det finns alltså likheter mellan en lärandeprocess och en förändringsprocess. Det handlar då om integrering av det man redan vet med det nya man lärt sig. Detta för att skapa nya verktyg att hantera sin situation samt att utvecklas. Det är viktigt att reflektera och berätta om det man upplever för att man ska integrera ny och gammal kunskap. Lärande och förändring sker i en social miljö, men det måste ske utifrån individens egen vilja om man vill lära sig något nytt. Det är viktigt att utgå från elevens/klientens egen motivation. 5.3 Begreppsdefinition Nazism Nazism är en ideologi och politisk rörelse som bygger på tankar och värderingar om nationalism, antisemitism, antidemokratisk och ett rastänk. Nazisterna vill avvisa vissa rasgrupper, särskilt sådana av icke ariskt ursprung. Ideologiskt och politiskt intog den en mer radikal hållning och vill utrota vissa människoraser (Lammers 2013). Rasism Enligt Giddens (2009) definieras rasism som..att man på felaktiga grunder menar att en person utifrån sitt utseende beter sig på ett visst sätt eller har en viss personlighet (Giddens 2009, s.393). Han definierar även begreppet rasist på följande sätt:.. en person som anser att man biologiskt kan förklara varför en del människor med ett visst utseende är överlägsna människor med ett annat yttre är underlägsna.. Främlingsfientlighet Detta begrepp definieras enligt Nationalencyklopedin (2013) som..avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. Det som skiljer främlingsfientlighet och rasism åt är att om man har främlingsfientliga åsikter anser man att olika kulturer inte ska leva på samma ställe. Människor med främlingsfientliga åsikter kan även anse att det finns kulturer som är bättre och mer överlägsna än andra. Främlingsfientlighet riktar sig främst mot grupper och sällan mot individen själv. Den 12

19 behöver inte rikta sig mot människor från andra länder utan man kan vara främlingsfientlighet mot människor inom egna landsgränser. Intolerans Tolerans är ett accepterande av andras åsikter även om de inte överensstämmer med det man själv tycker. Tolerans utgår från respekten för den personliga friheten och alla människors lika värde och rättigheter. Intolerans är brist på respekt för andras åsikter eller beteende (Nationalencyklopedin 2013, Wikipedia 2013). 13

20 6. Metod och material I detta kapitel behandlas hur vi har gått till väga för att samla in vår empiri. Kapitlet berör metodval, urval, utformning av intervjuguide, genomförande, transkribering, analysmetod. reliabilitet, validitet och generaliserbarhet och etiska överväganden. I vår uppsats kommer vi att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med detta perspektiv menar man att det som individer uppfattar som sin subjektiva verklighet är ett samspel och en konstruktion. Detta sker mellan individer. Samspelet eller konstruktionen kan även ske mellan individer, i grupper eller i samhället (Giddens 2009). Det handlar också om vad man konstruerar, vem som konstruerar och hur det konstrueras (Sohlberg & Solhberg 2002). Då det är ett brett vetenskapligt paradigm finns det många svar på detta. Mycket handlar om att konstruera genom interaktion med andra och samhället. Som forskare har man i uppgift att visa på dessa konstruktioner för att i sin tur ge en möjlighet till att förändra dem. När detta sker har man möjlighet att dekonstruera. 6.1 Metodval I vår uppsats har vi att gjort en kvalitativ studie av ungdomar som har medverkat i Toleransprojektet. Vi har studerat vilka moment som ingår i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet, vilka förändringsprocesser som sker samt vilka faktorer som leder till dessa förändringar. Kvalitativ metod innebär att man studerar ett fenomen på djupet för att förstå dess innebörd. Man vill beskriva hur, vad och varför saker och ting sker eller ett fenomen är som det är. När man samlar in empiri befinner man sig på fältet och ens subjektiva upplevelse är en viktig del av tolkningen av den insamlade data. Man samlar in data genom olika former av observationer som till exempel intervjuer (Kvale & Brinkmann 2009). Anledningen till att vi valde kvalitativ metod beror på att vi ville studera om och i så fall vilka processer som skapades hos ungdomar som medverkat i Toleransprojektet. Samt hur ett förebyggande arbete konstrueras. Vi ville få en fördjupad förståelse för dessa fenomen. Vår studie har inspirerats av en induktiv ansats för att besvara uppsatsens frågeställningar. Det innebär att vi har samlat in empiri och utifrån det har vi dragit slutsatser på en allmän nivå. Man kan också säga att vi har gått från det speciella till det generella (Malterud 2009). I det induktiva perspektivet kan det även vara så att tolkningen växer fram allt eftersom man jobbar med materialet man har samlat in (Solhberg & Solhberg 2002). 6.2 Urval För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua ungdomar som deltagit i Toleransprojektet, men under olika omgångar. Det gemensamma med våra intervjupersoner var att de hade medverkat i projektet. Alla har varit bosatta i Värmlands län under projektets utförande. De ungdomar som har intervjuats har alla varit över 18 år. För att komma i kontakt med personerna vi har intervjuat har vi fått hjälp av en projektledare i Värmlands län. Vi berättade för honom om vår studie och dess syfte. Han har i sin tur tagit kontakt med de tidigare medverkande och frågade om de ville ställa upp. De personer som tackade ja till detta förmedlade han sedan vidare till oss. Därefter tog vi kontakt med dessa ungdomar genom ett informationsmail (se Bilaga 1). Där förmedlade vi att vi skrev en c- uppsats vid Karlstad Universitet och skulle vilja intervjua dem då de hade deltagit i 14

21 Toleransprojektet. De som tackade ja bestämde vi en tid med för att genomföra en intervju. Sammanlagt fick vi ihop fem intervjuer med sex personer. 6.3 Utformning av intervjuguide För att vi skulle få fram relevanta frågor att ställa i våra intervjuer gick vi igenom vårt syfte och frågeställningar och utformade en första intervjuguide. Utifrån vad vi ville ta reda på delade vi in intervjuguiden i tre övergripande kategorier. Före, under och efter resan till Polen. Därefter gick vi igenom vilka frågor vi trodde vi behövde ställa för att få svar på våra frågeställningar, sedan underordnade vi dem i kategorier. Vi provade intervjuguide vi konstruerat först i en testintervju. Detta för att se om den kunde få fram relevant information. Efter att ha gjort testintervjun gick vi igenom intervjuguiden igen. Vi behöll grundstrukturen med de tre kategorierna före, under och efter resan till Polen, men vi omformulerade några frågor och kompletterade en del. Vissa tog vi bort eftersom vi märkte att de var upprepande eller inte berörde våra frågeställningar. Intervjuguiden karaktäriserades av frågor som vad, hur och när med följdfrågor som Hur kändes det? Vad tänkte du då? Detta för att fördjupa och förstå hur deltagarna i Toleransprojektet verkligen kände och upplevde under sin medverkan i projektet. 6.4 Genomförande I vår datainsamling har vi utfört fyra enskilda intervjuer och en parintervju med ungdomar som har medverkat i Toleransprojektet i Värmlands län. Man kan likna en intervju vid ett strukturerat samtal med syfte att samla in information om ett valt ämne (Svensson & Starrin 2011). Vi valde intervjuer då vi ville undersöka ett fenomen på djupet och få deltagarnas subjektiva och personliga upplevelser. Från början var tanken att vi skulle göra en fokusgruppintervju. Då flera av deltagarna inte kunde medverka blev det enskilda intervjuer och en parintervju istället. I en kvalitativ intervju är syftet att upptäcka och förstå innebörder och egenskaper (Svensson & Starrin 2011). Våra intervjuer präglades av ett öppet klimat med öppna frågor utifrån en intervjuguide som konstruerades (se Bilaga 2). Vi använde samma intervjuguide för både parintervju och de enskilda intervjuerna. Intervjuguiden var indelad i tre övergripande teman: tiden före, under och efter resan till Polen med frågor som Vad gjorde ni? Vad tänkte du då? Hur kändes det?. Detta för att kunna få svar på om det skapades några processer hos ungdomarna under medverkan i projektet och i sådant fall vilka. Vid genomförandet av intervjuerna informerade vi först ungdomarna om de etiska riktlinjerna som gäller vid ett intervjudeltagande. Intervjuerna var öppna för att ungdomarna skulle reflektera tillbaka utan att vi styrde dem i en viss riktning (Kvale & Brinkmann 2009). Vi använde oss av en diktafon för att spela in intervjuerna så att vi kunde fokusera oss på ämnet och dynamiken i intervjun. De enskilda intervjuerna tog ungefär en timme. Parintervjun tog cirka två timmar med paus. 6.5 Transkribering Inspelningen av intervjuerna skedde felfritt utan några störningar under intervjutillfället. Vi fick god kvalitet på det inspelade materialet. Inspelningarna lade vi över på dator och transkriberingen gjordes genom att vi lyssnade och skrev av det som intervjupersonerna sade. 15

22 Detta skedde mestadels ordagrant. Vi valde att inte transkribera sekvenser som inte berörde intervjuguiden eller syftet med vår studie. Till exempel sidoprat om vår utbildning. Vi hoppade även över upprepningar av ord och meningar samt enskilda ord som hummande och pauser. Med tanke på etik och anonymitet avidentifierade vi intervjupersonerna och döpte om dem till IP1, IP2 och så vidare. Den första intervjun transkriberade vi tillsammans så att vi senare skulle göra på samma sätt. Vi fördelade intervjuerna mellan varandra utifrån antal sidor så att vi fick en jämn arbetsfördelning. Sammanlagt fick vi ihop 280 minuters intervjumaterial och 71 sidor. 6.6 Analysmetod Efter att ha transkriberat våra intervjuer var det dags att analysera materialet för att sammanfatta och presentera det vi kommit fram till i följande resultatkapitel. Anledningen till att man gör en analys är att man ska skapa en sammanfattande brygga mellan den empiri man har samlat in, de transkriberade intervjuerna och det resultat man fått fram i studien (Malterud 2009). Det som skiljer den vetenskapliga analysen från en vanlig analys är att man gör den strukturerat, noggrant och dokumenterar hela tiden. Det handlade om att läsa igenom materialet och sortera ut det som var relevant för att besvara våra frågeställningar. Detta kallas analytisk reduktion och innebär att man drar samman materialet till ett flertal mindre sekvenser, eller så kallade teman. Detta enligt Malterud (2009) kan man göra utifrån systematisk textkondensering. Det är en analysmetod som vi har följt under vår analys av den empiri vi har fått fram. Analysmetoden innehåller fyra olika steg. Det första steget handlar om att få ett helhetsgrepp om texten. Detta gjorde vi genom att läsa igenom våra intervjuer. Samtidigt som vi läste började vi dela in materialet i olika teman utifrån vårt syfte. Detta ledde till tre övergripande teman: viktiga moment i Toleransprojektet, vilka processer har Toleransprojektet satt igång samt faktorer som leder till förändring. Vi fick då ett relativt sorterat helhetsperspektiv av de insamlade data. Det var hela tiden viktigt att hålla vår teoretiska referensram och vår förförståelse åt sidan eftersom det var viktigt att vi hade ett så öppet sinne som möjligt under tematiseringen. Det kan finnas risk att man tematiserar sina data för att det ska passa in med sina förvalda teorier. Det andra steget handlar om att hitta meningsbärande enheter. Det innebär att man ska plocka ut sekvenser som man anser mer viktiga för att besvara ens frågeställningar. Vi gick då igenom rad för rad och försökte se vilken innebörd meningarna hade. Vi systematiserade de olika meningarna, eller de så kallade meningsbärande enheterna, utifrån de teman som vi hade hittat i tidigare temaindelning. På så sätt kodade vi vår empiri. Vi gick igenom materialet sida för sida och sorterade de olika meningsbärande enigheterna under lämpliga kategorier. De olika koderna utgick utifrån våra tidigare teman. De koderna vi kom fram till var kunskap, resan, känslor, personlig utveckling, hantering av främlingsfientlighet, upplevelser och engagemang. I det tredje steget fortsatte vi att jobba med de meningsbärande enheterna som vi tyckte var lämpliga för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Det övriga insamlade materialet lade vi åt sidan. Vi kondenserade innehållet i den kodning vi gjort av materialet i tidigare steg. Detta genom att särskilja alla koderna från varandra och identifierade vad de innehöll. Vi gjorde en kort sammanfattning av varje kategori och på vilket sätt den var relevant för vår studie. På så sätt visste vi vad varje kod handlade om och hur den förhöll sig till vårt syfte och våra frågeställningar. Det sista steget handlar om att rekontextualisera materialet igen. Vi 16

23 sammanfattade vad vi hade kommit fram till genom kodning i en så kallad innehållsbeskrivning. På så sätt fick vi ett sammansatt resultat och inte bara lösa delar. Vårt syfte var att fördjupa förståelsen för vilka påverkansfaktorer det finns i förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. För att innehållsanalysen skulle bli mer levande använde vi oss av citat från våra intervjuer som var relevanta och gjorde texten mer konkret. 6.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Validitet handlar om att undersöka det man vill undersöka. Som forskare kan man ställa sig frågan; Mäter du vad du tror att du mäter?. Meningen är att granska vilken kvalité studien uppnår. Det är ett sätt att kontrollera studien. Det görs genom en kritisk analys för att se om ens studie har undersökt det den skulle (Kvale & Brinkmann 2009). Validiteten kan även delas upp i intern och extern validitet. Med den interna validiteten menas ifall man i sin studie har använt begrepp och metod som är väsentlig för att undersöka studiens syfte (Malterud 2009). Detta har vi gjort genom att konstruera en intervjuguide som utgick från studiens syfte och frågeställningar. Vi var noggranna med att det var frågor som var relevanta för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi genomförde även en testintervju av vår intervjuguide för att kontrollera ifall frågorna var av betydelse att ställa. Efter testintervjun gick vi igenom intervjuguiden igen och utvecklade våra frågor för att de skulle passa vårt syfte ännu mer. Med extern validitet menas om studien är möjlig att överföra på andra vilket innebär ifall resultatet som kommit fram av studien skulle kunna generaliseras. Eftersom vi inte har varit ute efter att generalisera vårt resultat på andra ungdomar som har varit med i Toleransprojektet och vår datainsamling skedde genom kvalitativ metod kan vi inte säga att studiens resultat kan generaliseras. Reliabilitet handlar om ifall den studien som gjorts är tillförlitlig. Då ställer man sig frågan om resultatet skulle kunna bli detsamma vid en annan tidpunkt och av andra forskare. Reliabilitet kan också ställas i relation till de personer som intervjuats. Om de personer som intervjuats kommer att förändra sina svar under andra intervjun, eller om de kommer ge olika svar beroende på vem som intervjuar (Kvale & Brinkmann 2009). Genom att beskriva i föregående kapitel hur vi har gått till väga med vår studie är det möjligt för andra att genomföra studien igen. Vi har gjort det vi kunnat för att andra ska kunna genomföra liknande studie och få samma resultat. Det som kan påverka framtida studiers resultat är urvalet av intervjupersoner. Då det är ungdomar med olika bakgrunder och livserfarenheter som medverkat i projektet kan det påverka vilket resultat man får. I vår studie har vi dock fått liknande resultat från alla våra intervjupersoner då de berört likvärdiga processer och innehåll i svaren. 6.8 Etiska överväganden Vår uppsats kommer att baseras på insamling av data genom en parintervju och fyra enskilda intervjuer. Vid dessa tillfällen har vi förhållit oss till de fyra forskningsprinciper; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet enligt Vetenskapsrådet (2002). 17

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola ! Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2011-2012 Inledning På Akvarellens förskola arbetar vi målmedvetet för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014 Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola 2013-2014 1 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumenten? Kartläggning Mål Åtgärder Ansvarsfördelning Åtgärder

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola 1 Likabehandlingsplan Småfötternas förskola Vår vision på Småfötternas förskola är att alla visar varandra omtanke att alla tar ansvar att alla skall känna sig trygga att alla skall känna en framtidstro

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Örnässkolan F-6

LIKABEHANDLINGSPLAN. Örnässkolan F-6 LIKABEHANDLINGSPLAN Örnässkolan F-6 Lagar och styrdokument Enligt barn- och elevskyddslagen (2 006:67) ska det på varje skola finnas en likabehandlingsplan. Planen skall syfta till att främja barns och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Laxå september 2016

Laxå september 2016 Laxå september 2016 Innehållsförteckning Förskolan Saltängens plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Grunduppgifter... 3 Lagtext... 4 Begrepp... 5 Diskriminering... 5 Trakasserier... 5 Kränkande

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

POLICYDOKUMENT HT 2010

POLICYDOKUMENT HT 2010 POLICYDOKUMENT HT 2010 Innehållsförteckning 1. Mål och Vision 2. Målgrupper 3. Etik, värderingar och värdegrund 4. Uppförande och påföljder 5. Förväntansdokument Vad föräldrar och elever kan förvänta sig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan

Läs mer