Föreställningar, farhågor och förväntningar hos utomeuropeiska primärvårdspatienter med diabetes mellitus typ 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreställningar, farhågor och förväntningar hos utomeuropeiska primärvårdspatienter med diabetes mellitus typ 2"

Transkript

1 Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) Susanna Renkert Läkarprogrammet KI Examensarbete 30 p Vårterminen 2013 Föreställningar, farhågor och förväntningar hos utomeuropeiska primärvårdspatienter med diabetes mellitus typ 2 En kvalitativ studie Författare: Susanna Renkert Handledare: Solvig Ekblad Bihandledare: Fahimeh Lamian

2 Föreställningar, farhågor och förväntningar hos utomeuropeiska primärvårdspatienter med diabetes mellitus typ 2 en kvalitativ studie Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är orsaken till en omfattande sjukdomsbörda i Sverige och i världen. Prevalensen av DM2 i Sverige är högre bland utomeuropeiskt födda än hos svenskfödda. Behandlingen av DM2 utgår främst från livsstilsförändringar. Genom att undersöka vilka föreställningar, farhågor och förväntningar som utomeuropeiskt födda har om DM2 kan DM2-vården anpassas för gruppen och förbättras Syfte: Att beskriva förväntningar, föreställningar och farhågor om DM2 hos utomeuropeiskt födda patienter i primärvård i Sverige med denna diagnos. Material och metoder: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med utomeuropeiskt födda primärvårdspatienter från en vårdcentral i Stockholm. Dessa spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med meningskoncentrering. Resultat: Temat som framkom var Hinder och verktyg för hälsa. Temat bildades av fyra kategorier och 11 underkategorier. Kategorierna var föreställningar, farhågor, förväntningar och livssituation. Ett av huvudfynden var att intervjupersonerna föreställde sig att psykisk ohälsa hade givit dem DM2, vilket utgjorde ett hinder för intervjupersonerna att genomföra livsstilsförändringar. Andra centrala fynd var föreställningar om vad som utgjorde önskade livsstilsförändringar och förväntningar på religionen som skyddande mot DM2, t.ex. genom positivt tänkande. Slutsats: Utomeuropeiskt födda är en heterogen grupp med olika livssituation och föreställningar, farhågor och förväntningar om DM2. Kulturellt anpassad DM2-vård är önskvärd, där social situation, religionens roll och föreställningar om livsstilsförändringar och DM2 framförallt bör uppmärksammas. Notions, misgivings and expectations among non-european patients in primary care with diabetes mellitus type 2 a qualitative study Introduction: Diabetes mellitus type 2 (DM2) is the cause of an extensive burden of disease in Sweden and the world. In Sweden, DM2 is more prevalent among non-european-born than Swedish-born people. The treatment of DM2 is based on lifestyle change. By investigating which notions, misgivings and expectations non-european-born patients have about DM2, the DM2 care can be adjusted accordingly and thereby improved Aims: To outline expectations, notions and misgivings about DM2 among non-european-born patients in primary care in Sweden with this diagnosis. Material and Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with non-european-born primary care patients from a primary health care centre in Stockholm. They were recorded, transcribed and analysed using qualitative content analysis method with sentence concentration. Results: Obstacles and tools for health was the theme that emerged. It was composed of four categories and 11 sub-categories. The categories were: notions, misgivings, expectations and life circumstances. One key discovery was the notion among the interviewees that their DM2 had been caused by mental health problems, which constituted an obstacle for the interviewees to perform a change of lifestyle. Other key findings were notions about what constituted the desired change of lifestyle and expectations on religion as a protection against DM2. Conclusions: Non-European-born people are a heterogeneous group with differing life circumstances and notions, misgivings and expectations about DM2. Culturally-adapted DM2 care in which specific attention is paid to social circumstances, the role of religion and notions about lifestyle change and DM2 is desirable. Keywords: Diabetes mellitus type 2, non-european patients, immigrants, life style, health beliefs, Sweden

3 1 Bakgrund Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 4-5% varav omkring % utgörs av diabetes mellitus typ 2 (DM2) (1). DM2 är orsak till en omfattande sjuklighet och död i Sverige (2). De vanligaste dödsorsakerna för såväl kvinnor som män i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar inklusive stroke (2). Bakgrunden till dessa sjukdomar är multifaktoriell, men det finns starka kopplingar till diabetes mellitus (2). Riskfaktorerna för att utveckla DM2 är påverkbara och den sammantagna bilden ur folkhälsosynpunkt är att minskad prevalens av DM2 skulle ge betydande positiv effekt på folkhälsan (2). 1.1 Patofysiologi för diabetes mellitus typ 2 DM2 är en metabol rubbning som karakteriseras av insulinresistens, otillräcklig insulinproduktion, störd hepatisk glukosmetabolism och störd fettmetabolism (3). DM2 är en kronisk sjukdom som ger långtidskomplikationer i en lång rad organ (3). Mikro- och makrovaskulära skador ger nefropati, neuropati, retinopati, kardiovaskulär sjukdom och cerbrovaskulär sjukdom (3). Utvecklingen av långtidskomplikationer styrs av tiden med och graden av hyperglykemi och uppträder vanligen under det andra decenniet med hyperglykemi (3). Hos patienter med DM2 kan hyperglykemin vara asymptomatisk, varför långtidskomplikationer redan kan ha uppstått när diagnosen ställs (3). För att upptäcka patienter med asymptomatisk hyperglykemi i primärvården finns det rutiner för att testa blodsockernivå på patienter i riskzonen för DM2 (4, 5). 1.2 Livsstilsbehandling Behandlingen av DM2 innebär framförallt förändring av livsstilsfaktorer, vilket kräver såväl engagemang som förståelse från patienten och dennes anhöriga. Exempelvis har man kunnat se att grupputbildning av patienter med DM2 av god kvalitet gav efter 1-2 år en betydande sänkning av HbA1c, vilket mäter långsiktigt genomsnittligt blodsockervärde (6). Enligt Perry (7) skulle uppskattningsvis mer än 90% av alla fall av DM2 undvikas om vissa livsstilsförändringar kring kost, motion, övervikt, rökning och alkohol fick allmänt genomslag i samhället. Enstaka nyckelåtgärder i det dagliga livet (såsom rökstopp) innebär också en anmärkningsvärd minskad risk att utveckla glukosintolerans (7). 1

4 1.2.1 Fysisk aktivitet De livsstilsråd för diabetiker som finns idag syftar till att minska insulinresistensen (8). Fysisk aktivitet ger minskad insulinresistens och kan även ge minskad övervikt, vilket i sig också ger minskad insulinresistens (8). Även andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar påverkas positivt av fysisk aktivitet och fysisk aktivitet är därför centralt i livsstilsråden till diabetiker (8). Rekommendationerna för fysisk aktivitet är 30 minuters daglig medelintensiv aktivitet, till exempel snabba promenader, med ytterligare hälsoeffekter vid tillägg av 2-3 träningstillfällen i veckan av en högre intensitet (8) Kost Viktminskning är en viktig målsättning i DM2-behandlingen då fetma ökar insulinresistensen och är en av de största riskfaktorerna för DM2 (9). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerade 2010 en systematisk översikt (10) om olika dieter vid diabetes mellitus. Översikten visade att kunskapsläget är svagt om olika dieters hälsoeffekter och föreslog inte några förändringar av de existerande kostrekommendationerna vid diabetes mellitus. I översikten framhölls dock att det finns flera alternativa kostregimer som verkar likvärdiga vid DM2, vilket ger en ökad möjlighet att utforma en kost som tar hänsyn till patientens personliga preferenser (10). De aktuella kostrekommendationer som Socialstyrelsen ger till DM2-patienter utgår från fem olika kostmodeller och oavsett fördelningen mellan proteiner, kolhydrater och fetter i kosten är negativ energibalans det huvudsakliga verktyget för att uppnå viktminskning (11) Utmaningar för vården Traditionell diabeteskost överensstämmer till stor del med dietföreskrifterna för friska i Sverige (1, 12), men eftersom kostvanor är sammankopplade med socioekonomiska faktorer finns det en risk att råd om kostförändringar kan uppfattas som kränkande (1). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård (5) ska hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund i behandling av DM2. Patientens kulturella kontext kan påverka synen på hälsa och sjukdom och därmed behov av en anpassad kostrådgivning, varför det kan krävas särskilda utbildningsinsatser för patienter med annan kulturell bakgrund än svensk (5). Det kan även vara viktigt att engagera familjen i diabetesvården om patienten kommer från kulturer med starkare sociala familjeband än vad som är traditionellt i Sverige (5). Hjelm et al 2

5 har studerat synen på hälsa och sjukdom vid DM2 genom fokusgruppintervjuer i enkönade grupper med svenskfödda och migranter från forna Jugoslavien och arabiska länder och har visat att synen på hälsa och sjukdom varierar med kulturell bakgrund och kön (13, 14). Synen på hälsa och sjukdom påverkar hur och i vilken grad man söker sjukvård, hur man tolkar sina symptom och hur man hanterar att leva med DM2, vilket är något som sjukvårdspersonal bör vara medvetna om och utbildas för (13, 14). Det kan också vara svårt att tillgodogöra sig svenskspråkigt informationsmaterial om kost om man har ett annat modersmål än svenska eller är analfabet. 1.3 Diabetes mellitus typ 2 hos utomeuropeiskt födda Ungefär 1,5 miljoner av Sveriges befolkning är utrikes födda varav ungefär är födda utanför Europa (15). En kunskapsöversikt visar att prevalensen av diabetes mellitus bland utomeuropeiskt födda i de nordiska länderna är högre än hos majoritetsbefolkningen i dessa länder (16). Utrikes födda från Mellanöstern och södra Asien har högst prevalens av DM2, och särskilt hög är prevalensen hos utrikes födda kvinnor från ett ickeeuropeiskt land (16). Den högre prevalensen av DM2 bland utomeuropeiskt födda i Sverige har ett samband med ett högre BMI (17). Utrikes födda från Mellanöstern har en fyra gånger så hög risk att utveckla diabetes jämfört med svenskfödda (18). I en jämförelse mellan i Sverige och i Turkiet boende turkiskfödda personer var prevalensen av DM2 högre i den förra gruppen i Sverige än i jämförelsegruppen i Turkiet (19). Detta antyder att något i migrationsprocessen kan ge en högre risk att utveckla DM2 (19). Turkiskfödda kvinnor boende i Sverige hade en högre prevalens av DM2 än svenskfödda kvinnor, men efter justering för socioekonomiska faktorer och BMI är skillnaden inte statistiskt signifikant (20). Utomeuropeiskt födda i Sverige har sämre självupplevd hälsa än svenskfödda och utrikes födda från Europa (2). Exempelvis bedömer födda utanför västvärlden sin hälsa som dålig eller mycket dålig tre till fyra gånger oftare än svenskfödda (2). Vid justering för socioekonomiska faktorer minskar dock skillnaden av upplevd ohälsa gentemot svenskfödda (2). Självupplevd hälsa är ett mått som visats sig kunna förutsäga mortalitet, morbiditet, framtida hälsa och vårdkonsumtion och är även en indikator för livskvalitet (21). I en tvärsnittsstudie från år 2010 genomförd i Södertälje med 354 svenskfödda och assyriska/syrianska DM2-patienter kunde man se en lägre självupplevd hälsa hos 3

6 assyrier/syrianer än hos svenskfödda och en lägre självupplevd hälsa hos kvinnor än hos män, även efter justering för socioekonomiska faktorer (21). Coping är ett begrepp från psykologin som beskriver individens föränderliga strategier för att hantera påfrestningar (22). I en svensk enkätstudie från år 2007 med svenskfödda och utrikes födda (såväl europeiskt som utomeuropeiskt födda) DM2-patienter visade sig copingstrategier vid DM2 skilja sig åt för svenskfödda och utrikes födda (22). Gruppen utrikes födda i studien bestod av endast 77 patienter, varav 42 patienter svarade på enkätfrågorna, vilka jämfördes med 232 svenskfödda kontroller (22). Copingstrategierna som undersöktes var ordnade i två dikotomiserade kategorier positiva (gynnsamma) eller negativa (ogynnsamma) för patienten (22). Copingstrategier som definierades som negativa i studien var vanligare hos utrikes födda män än hos svenskfödda män och utrikes födda använder sig av emotionella copingstrategier såsom fatalism och resignation i högre grad (22). Hög utbildning och goda socioekonomiska förhållanden var skyddande faktorer mot negativ emotionell coping. Tid i Sverige associerades hos män med positiv emotionell coping där längre tid i Sverige minskade poängen på de negativa copingskalorna (22). I en svensk tvärsnittsstudie intervjuades år svenskfödda och utrikes födda (såväl europeiskt som utomeuropeiskt födda) om sin livssituation, vilket visade en högre prevalens av ohälsosamma levnadsvanor hos olika migrantgrupper i Sverige än hos svenskfödda (23). Fysisk inaktivitet var vanligare hos män och kvinnor från Turkiet, Chile och Iran än hos svenskfödda män och kvinnor (23). Rökning var vanligare hos män födda i Turkiet, Chile och Iran än hos svenskfödda män (23). Dock sågs i en annan svensk tvärsnittstudie från år 2008 baserad på hälsoundersökningar på 4228 slumpvis valda svenskfödda och utrikes födda (såväl europeiskt som utomeuropeiskt födda) patienter att högt blodtryck var vanligare hos svenskfödda än hos utomeuropeiskt födda (24). Även i studier i andra europeiska länder än Sverige har man sett en högre prevalens av DM2 hos utomeuropeiskt födda (25). I en systematisk översiktsartikel över prevalensen av DM2 i Nederländerna, Tyskland och Frankrike hos invånare födda i Marocko och Turkiet sågs en högre prevalens av DM2 än hos den inhemskt födda befolkningen (25). 1.4 Riskfaktorer DM2-prevalensens i världen är högst i Mellanöstern och på vissa öar i Stilla havet, vilket delvis beror på genetisk sårbarhet (3). Genetisk sårbarhet påverkar kraftigt risken att utveckla 4

7 DM2, men ärftligheten är komplicerad och polygen där de kända riskgenerna idag bara står för en liten del av den genetiska sårbarheten för DM2 (9). Hos patienter födda i Mellanöstern men boende i Sverige har man sett en annan typ av DM2 än hos svenskfödda (26). DM2- patienterna födda i Mellanöstern hade en starkare familjehistoria, tidigare insjuknande och minskad β-cellsfunktion jämfört med svenskfödda DM2-patienter, vilket föreslås bero delvis på genetisk sårbarhet (26). Migrationens påverkan på risken att utveckla DM2 kan tillskrivas nya miljöfaktorer såsom förändrade och mindre hälsosamma mat- alkohol-, och tobaksvanor, en minskad fysisk aktivitet och urbanisering (27). Det är oklart hur nya stressfaktorer beroende på nya levnadsvillkor, som lägre social status och social isolering, påverkar risken att utveckla DM2 (27). Däremot är prevalensen av DM2 högre hos traumatiserade flyktingar än hos majoritetsbefolkningen (28) och högre hos asylsökande med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) än hos asylsökande utan PTSD (29). Det finns också en något förhöjd risk att utveckla DM2 om man är deprimerad (30). I en studie med personer födda i Mellanöstern men boende i USA sågs inga samband mellan självupplevd stress och DM2, istället sågs bristande ackulturation vara en riskfaktor för att utveckla DM2 (31). Enligt Nationalencyklopedin är ackulturation en kulturell förändringsprocess som uppstår i mötet mellan samhällen med olika kulturella traditioner (32). Sömnproblem, självupplevd ångest och svår värk kan tolkas som uttryck för emotionell stress och finns i högre grad hos turkiskfödda än svenskfödda i Sverige (33). Emotionell stress kan endast delvis förklaras av socioekonomiska faktorer (33) och korrelerar med en högre prevalens av DM2 hos denna grupp (19, 20). Risken att läggas in på sjukhus i Sverige på grund av DM2 varierar mellan olika grupper av utrikes födda (såväl europeiskt som utomeuropeiskt födda) jämfört med den svenskfödda befolkningen (34). Till exempel har personer födda i Afrika en högre risk för inläggning på sjukhus, medan personer födda i Iran har en lägre risk (34). Barnen till utrikes födda har dock i stort samma risk för inläggning på sjukhus på grund av DM2 som svenskfödda (34). Den varierande inläggningsrisken för olika migrantgrupper, och faktumet att barnen till utrikes födda har samma inläggningsrisk på sjukhus som svenskfödda, tyder på att det tycks finnas komplexa orsakssamband bakom den förändrade risken för inläggning på sjukhus och sjuklighet i DM2 hos utrikes födda jämfört med majoritetsbefolkningen och att det förmodligen är miljöfaktorer snarare än genetiska faktorer som påverkar detta samband (34). 5

8 1.5 Kvalitativa studier i ett svenskt perspektiv I en kvalitativ studie från 2007 med 19 somaliskfödda patienter med DM2 boende i Sverige fann man flera olika förhållningssätt till sjukdomen (35). Ett centralt exempel var synen på fastan under Ramadan, där vissa fastade som tidigare medan andra med hänsyn till sin sjukdom avstod. Huruvida patienterna följde sjukvårdens råd om mat och motion varierade också. Kostråden uppgavs vara svåra att följa, då maten inte smakade och man fick överge traditionella rätter. Hur begränsade deltagarna kände sig av sjukdomen varierade också, från att känna sig friska till att dra sig undan sociala kontakter på grund av sjukdomskänsla (35). I denna studie visades en heterogenitet i den studerade somaliskfödda gruppen med DM2 avseende synen på fasta och sjukdom. Fynden antyder att det kan finnas kulturella frågor att ta ställning till i vården av DM2-patienter, exempelvis avseende kostrådgivningens utformning. I en studie publicerad år 2012 observerades och analyserades de besök hos en diabetessköterska som 10 utrikes födda DM2-patienter gjorde (36). Här visades att det fanns risk att patientens perspektiv osynliggjordes och att det skapades en maktobalans då statiska arbetsmetoder som checklistor användes (36). Till exempel riskerade vardagliga praktiska och sociala frågor få för litet utrymme under konsultationen (36). Utrikes födda har oftare en utsatt livssituation utan ett etablerat socialt nätverk och därför måste vårdgivaren vara lyhörd, ta hänsyn till patientens sociala kontext och ge ett individualiserat bemötande (36). Socialt stöd för utrikes födda DM2-patienter sågs vara en viktig del av vården i en studie från 2010 där såväl kvalitativ som kvantitativ datainsamling (mixed methods, enkäter och intervjuer) användes (37). 34 utrikes födda DM2-patienter deltog i studien som visade att det sociala stödet påverkade hela livssituationen för utrikes födda diabetespatienter (37). Stödet måste enligt studien utgå från individens önskningar och förväntningar och behoven ser olika ut för olika grupper (37). Medicinskt stöd, information och metoder för att lära sig leva med DM2 efterfrågades och måste dessutom anpassas språkligt och kulturellt till den utrikes födda diabetespatienten (37). 1.6 Patientcentrerad konsultation Föreställningar, farhågor och förväntningar 6

9 En metod för patientcentrerad konsultation baseras på att föreställningar, farhågor och förväntningar, de tre F:en, hos patienten synliggörs (38). Denna konsultationsmetod styrs av läkaren och har en given kronologisk ordning där samtalet byggs upp av en patientdel, en läkardel och en gemensam del och är en allmän metod som riktar sig till alla sorters patienter (38). Genom att läkaren får kunskap om vilka föreställningar patienten har om sina symptom, vilka förväntningar som finns på läkarbesöket och vården och vilka farhågor som patienten hyser kan samtalet bli effektivt och bekräftande för patienten (38) Hälsoförståelse Hälsoförståelse (health literacy) är ett begrepp som beskriver den kognitiva förmågan att söka, förstå och tolka given hälsoinformation (39). Begreppet inkluderar också kunskap om kroppen och förmågan att tolka kroppsliga symptom (39). Trots läs- och skrivkunnighet kan hälsoförståelsen vara bristfällig, vilket ger negativa effekter på hälsan. Personer med låg hälsoförståelse är oftare äldre, har kroniska sjukdomar, sämre socioekonomiska villkor och sämre kunskap i majoritetsspråket i landet än människor med hög hälsoförståelse, dock är sambanden inte absoluta (39). Låg hälsoförståelse påverkar hälsan negativt genom att patienten inte förstår och deltar effektivt i preventiva åtgärder och behandling av kroniska åkommor (39). Som läkare och annan sjukvårdspersonal är det viktigt att upptäcka om patienter har låg hälsoförståelse för att kunna anpassa kommunikationen (39). Det finns verktyg såväl för att upptäcka vilka som har låg hälsoförståelse som för att förmedla förståelig information till dem (39). Olika tekniker för att nå fram till patienter med låg hälsoförståelse är till exempel att använda förklarande bilder och diagram och att låta patienten själv formulera informationen som förmedlats (39). Eftersom behandlingen av DM2 till stor del utgörs av livsstilsförändringar är patientens föreställningar om sjukdomen avgörande för behandlingsmöjligheterna och compliance. Då utomeuropeiskt födda har en högre prevalens av DM2 än svenskfödda och övriga europeiskt födda är det av intresse att undersöka om det finns kulturella kontexter som man bör ta hänsyn till i konsultationen om DM2. Hur patienten lever sitt liv och vilka möjligheter hon har att förändra sin livsstil är individuellt, men det är centralt att synliggöra eventuella skillnader i behov på gruppnivå för utomeuropeiskt födda i den svenska diabetesvården. Kan sådana identifieras bör det få kliniska implikationer för DM2-vården. Den högre prevalensen hos denna grupp har visats ha samband med socioekonomiska faktorer (16), psykisk ohälsa (29, 30) och genetisk predisposition (3, 26). Om ytterligare faktorer, såsom kulturell bakgrund till 7

10 riskbeteende grundat på religiösa föreställningar, felaktig information från anhöriga, vården eller andra nyckelpersoner i hemlandet eller låg hälsoförståelse, har samband med denna högre prevalens kan vården förbättras om sådana identifieras. 2 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva förväntningar, farhågor och föreställningar om DM2 hos primärvårdspatienter med DM2 som är födda utanför Europa samt att beskriva patienternas livssituation och hur den påverkar vilka föreställningar, farhågor och förväntningar patienterna har om DM2. 3 Material och metod Eftersom området är relativt outforskat valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys med meningskoncentrering som analysmetod. En frågeguide följdes med olika teman och exempel på frågor, men som också gav utrymme för följdfrågor (40). Varje intervju transkriberades och analyserades innan nästa intervju genomfördes, för att kunna korrigera eventuella brister och komplettera frågeguiden. Texten analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, med kodning och kategorisering av centrala begrepp i den transkriberade texten utefter syftet med studien (41). Att analysera svaren och utveckla frågeguiden medan datainsamlingen pågår, och därmed låta de två påverka varandra, är en viktig process i flera kvalitativa metoder (42). 3.1 Inklusionskriterier Åtta intervjuer genomfördes med informanter från Jakobsbergs Akademiska Vårdcentral (JAVC). Inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara födda utanför Europa och ha diagnostiserats med DM2 för högst åtta år sedan. Komplikationer av DM2 uppkommer vanligen i det andra decenniet med hyperglykemi (3). Gränsen på åtta år valdes i syfte att nå informanter som har levt med en diabetesdiagnos under en begränsad tid, så att vi även fick ta del av upplevelser som inte hade färgats av eventuella kroniska komplikationer. Informanturvalet syftade till att ge en så stor bredd som möjligt för att belysa olika erfarenheter och upplevelser. Faktorer där vi försökte uppnå spridning var kön, ålder, 8

11 ursprungsland, vistelselängd i Sverige, erfarenhet av migrationsprocessen samt av hälso- och sjukvården i Sverige. 3.2 Rekrytering All personal på JAVC informerades om projektet på ett personalmöte tillsammans med handledarna den 9 januari Alla läkare, sjuksköterskor och fotvårdare inbjöds att rekrytera informanter i sin kliniska praktik. Alla informanter som omfattades av inklusionskriterierna och tackade ja inkluderades i studien tills mättnad uppnåddes (43). De tillfrågades om deltagande av behandlande läkare eller diabetessjuksköterska och blev därefter uppringda och ytterligare informerade om studien av författaren, vid behov i närvaro av tolk. En av de rekryterade informanterna kom ej till den avtalade intervjun och kunde trots upprepade försök därefter inte nås. Av de informanter som rekryterades (N=8) hade fem samma behandlande läkare, vilken själv var engagerad i studien som bihandledare. De övriga informanterna hade olika behandlande läkare. 3.3 Intervjuer Enskilda intervjuer genomfördes under vecka 7-10 år 2013 på JAVC för att kartlägga de farhågor, förväntningar och föreställningar informanterna hade om DM2. Intervjuerna tog minuter. Sex av åtta intervjuer genomfördes med auktoriserad tolk och tog generellt längre tid än de där ingen tolk medverkade. Två intervjuer genomfördes på svenska Omständigheterna för intervjuerna Intervjuerna ägde rum i Forskning och Utveckling Nu:s (FoU) lokaler, vilka ligger i anslutning till JAVC, samt på JAVC i de fall då intervjuerna genomfördes på kvällstid. Genom förläggningen av två intervjuer till kvällstid gavs yrkesarbetande möjlighet delta i studien. Nackdelen med att genomföra intervjuer kvällstid var att intervjuerna då förlades till ett undersökningsrum på JAVC, vilket inte hade samma informella karaktär som utrymmena på FoU Intervjuguide Utefter de nya infallsvinklar som uppkom kompletterades intervjuguiden (Bilaga 3) med nya frågor allteftersom intervjuerna pågick. De ursprungliga frågorna handlade om livsstil, komplikationer och förväntningar på sjukvården och var generella frågor av typen Hur har 9

12 du förändrat ditt liv efter att du har fått diabetes? Vad tror du är viktigast att förändra med tanke på din diagnos? medan nya följdfrågor var mer precisa, som exempelvis Vad betyder motion för dig?. Andra områden berördes också i de nya frågorna, till exempel frågor om religion, svårigheter i vardagslivet med DM2 och arbetets roll. Efter åtta intervjuer bedömdes mättnad ha uppnåtts, det vill säga att det inte skulle tillföra studien något ytterligare att genomföra fler intervjuer (43). Återkommande teman i intervjuerna som gjorde att mättnad bedömdes ha uppnåtts var föreställningar om DM2 och livsstil, religionens roll, syn på sjukvård, farhågor och beskrivning av livssituation Provintervju En provintervju genomfördes under handledning för att utvärdera intervjuguiden och författarens intervjuteknik. Informanten som provintervjuades var född utanför Europa och i behov av tolk, varför intervjuteknik med tolk kunde utvärderas i samråd med handledaren. Informanten blev diagnostiserad med DM2 för åtta år sedan. Provintervjun spelades in och transkriberades och inkluderades i studien eftersom intressant material framkom i intervjun. Intervjuguiden bedömdes vara relevant men reviderades, till exempel lades frågor om andlighet och sömnvanor till. Intervjuguiden reviderades sedan efter varje intervju Transkribering och analys Intervjuerna spelades in som en ljudfil och transkriberades ordagrant. Vid de intervjuer då tolkar medverkade transkriberades allt som sades på svenska och även de tillägg vissa medverkande gjorde på engelska. De transkriberade intervjuerna analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim & Lundmans modell (42). Analysen genomfördes tillsammans med huvudhandledaren och en annan student (Johanna Roman) som har samma huvudhandledare och som genomför en studie med samma metod. Detta gjordes för att höja tillförlitligheten i resultaten och för att förebygga risken att relevanta data skulle förbigås. Texterna genomlästes först flera gånger för att materialet skulle bli bekant. Därefter identifierades meningsbärande enheter, vilka var för syftet relevanta passager i texten som hörde samman beroende på sitt likartade innehåll. Dessa abstraherades till kondenserade meningsbärande enheter för att sedan förses med en kort kod som uttryckte dess mening. Koderna samlades i underkategorier som i sin tur samlades i kategorier vilka formade ett övergripande tema (41). Vid de tillfällen då tolkningarna skiljde sig åt diskuterades materialet tills konsensus uppnåddes. Exempel på innehållsanalysen kan ses i Tabell 1. Citaten är språkligt redigerade av författaren på så sätt att meningen bibehållits. 10

13 Tabell 1. Innehållsanalys från meningsbärande enhet till tema. Kondenserad Meningsbärande meningsbärande Kod enhet enhet [...] om mitt privatliv blir lite lugnare och jag slipper [mina sociala problem] och pressen runt omkring kanske blodsockret också påverkas, blir bättre. Jag åt mycket socker till te, bullar och mycket så här. Jag tycker om det. Då blev det här problemet med mig, [DM2]. [när jag fick diagnosen] tänkte jag, men sa inte till [läkaren] att jag grejar det här. Utan problem. Jag har hört att många har dött av den här sjukdomen, eller hur? Det hörde jag. Om jag slipper pressen runt mig förbättras kanske blodsockret. Jag åt mycket sötsaker, vilket gav mig DM2. Jag kan hantera DM2 utan problem. Många dör av DM2. Stress försämrar DM2. Att äta sötsaker ger DM2. DM2 är inget problem för mig. DM2 dödar. Underkategori Föreställningar om DM2 Föreställningar om egen kompetens Föreställningar om DM2:s effekter på kroppen Kategori Föreställningar om livsstilsförändringar Föreställningar Tema Hinder och verktyg för hälsa 3.4 Forskningsetiska överväganden De frågor som ställdes gällde informanternas beskrivning av sina förväntningar, föreställningar och farhågor utifrån deras diagnos DM2. Riskerna med att delta i studien handlade framförallt om anonymitet och känslig information. Informanterna kan ha upplevt att för dem känslig information avslöjades. Endast åtta intervjuer genomfördes, vilket ökade risken för att någon informant skulle kunna identifieras. Därför var det av stor vikt att värna om sekretessen varför detaljer som kunde göra att en särskild informant kändes igen uteslöts. I resultatdelen benämns alla informanter som hon för att bibehålla anonymiteten och de citat som förekom användes på ett sådant sätt att anonymiteten inte hotades. Tolk medverkade vid sex av åtta intervjuer och informanterna kan ha upplevt det som obehagligt att dela med sig av sina upplevelser i närvaro av tolk. Informanterna kan också ha upplevt sig ha blivit 11

14 stigmatiserade och utpekade som ickesvenska då de intervjuades i egenskap av att de var utomeuropeiskt födda med DM2. Utomeuropeiskt födda patienter med diagnosen DM2 är en patientgrupp som vi har mycket liten kunskap om i vården, varför nyttan bedöms överväga riskerna när det handlar om att studera vilka förväntningar, föreställningar och farhågor som finns hos denna grupp. De informanter som accepterat att intervjuas om sina erfarenheter förutsågs inte ha någon omedelbar nytta av att bli intervjuade, men majoriteten upplevde intervjuerna som en mycket positiv upplevelse, där de under en timmes tid hade en intresserad lyssnare. De resultat som genererades kan på sikt bidra till att förbättra kunskapen om bemötandet av målgruppen inom vården. Eventuellt kan deltagande i kunskapsutveckling inom vården ha känts värdefullt för informanterna. Ett informationsblad (bilaga 1) presenterades för informanterna före intervjun. Detta beskrev syftet med projektarbetet, frågeställningar, etiska överväganden och hur resultatet från studien skulle redovisas. En samtyckesblankett (bilaga 2) signerades före intervjun då informanterna även gavs möjlighet att ställa frågor. För att minimera språkbarriärer översattes informationsbladet och samtyckesblanketten av translator vid Språkservice, som Karolinska Institutet (KI) har avtal med, och tillbakaöversattes muntligen av auktoriserad tolk för respektive språk. Vissa justeringar i översättningen behövde göras i samtliga dokument då felaktigheter upptäcktes efter tillbakaöversättningen. En av informanterna gav ett muntligt samtycke som spelades in i samband med intervjun då informanten inte ville skriva på något papper. Det formella förfarandet med samtyckesblankett och informationsblad visade sig vara problematiskt på flera sätt. Några av informanterna kom från en utpräglat muntlig kultur, och vid förfrågan att få samtyckesblanketten signerad kunde svaret bli att de självklart ville delta i projektet, de hade ju kommit till intervjun. Ytterligare bekräftelse på att de samtyckte till deltagande upplevdes som främmande. En del av informanterna kunde inte läsa eller skriva, eller kunde bara skriva sitt eget namn och kunde inte läsa den information som gavs, och inte heller veta vad det stod på pappret de signerade. Istället fick de dokumenten upplästa för sig. Några informanter berättade också om olust inför att signera avtal då de hade erfarenheter av att bli lurade när de skrivit på papper. Informanterna informerades om att deltagandet var frivilligt och om sin rätt att när som helst avbryta utan att behöva förklara varför. Informanterna fick också information om att studien 12

15 inte påverkade den vård de fick och att information som kom fram under intervjun inte skrevs in i journalen. Dock gjordes den första förfrågan om medverkan till intervju av informantens behandlande läkare eller diabetessjuksköterska, vilket kan ha reducerat den upplevda möjligheten att avböja. Bihandledaren har utfört det mesta av rekryteringsarbetet och är också behandlande läkare till fem av de åtta informanterna. De informanter som hade bihandledaren som behandlande läkare kan ha upplevt en press att tacka ja till studien. Det finns även en risk för skevhet i rekryteringen där bihandledaren kan ha valt ut informanter som ger en positiv bild av diabetesvården på JAVC. Risken för detta bedöms dock som liten då det var svårt att rekrytera informanter och att alla tänkbara informanter därför tillfrågades. Ingen ersättning utgick till informanterna. Ljudupptagningarna med intervjuerna och de signerade samtyckesblanketterna förvaras inlåst hos huvudhandledaren och förstörs efter det att arbetet är genomfört. Godkännande för studien har givits av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (2012/51-31/5 rådgivande yttrande, studentprojekt ). 4 Resultat Åtta intervjuer gjordes och tog totalt 448 minuter, sju och en halv timme, och transkriberades till 81 sidor text med Times New Roman storlek 12 med enkelt radavstånd. Informanterna kom från Asien, Afrika och Sydamerika. Fyra av informanterna var kvinnor och fyra var män, de var i åldrarna år och hade haft sin diabetesdiagnos mellan en vecka och åtta år. Temat som framträdde ur intervjuerna var Hinder och verktyg för hälsa. Fyra kategorier och 11 underkategorier bildade temat enligt tabell 2. 13

16 Tabell 2. Tema, kategorier och underkategorier som framträdde under analys av intervjuerna. Tema Kategorier Underkategorier Föreställningar om livsstilsförändringar Hinder och verktyg för hälsa Föreställningar Farhågor Förväntningar Livssituation Föreställningar om DM2 Föreställningar om egen kompetens Föreställningar om DM2:s effekter på kroppen Farhågor om egen situation Farhågor om barnens risk Förväntningar på sjukvården Förväntningar på andlighet och tankekraft Social situation Ohälsa DM2:s påverkan på livet 4.1 Föreställningar Föreställningar om livsstilsförändringar Informanterna berörde kost, motion eller stresshantering som prioriterade områden för livsstilsförändringar. Några informanter hade föreställningen att kostförändringar var viktiga vid DM2 och att intaget av sötsaker skulle begränsas. Socker i te och kaffe, godis och kaffebröd nämndes som något som antingen borde begränsas eller helt uteslutas ur kosten. Även intag av kolhydratrika livsmedel som potatis, ris och pasta ansågs vara något som skulle begränsas. Övervikt nämndes av några informanter som något som skulle undvikas. I övrigt fanns det många olika föreställningarna om kost. Intag av olika matvaror som grönsaker och frukt, rött kött eller fisk ansåg några skulle minska och andra öka. Informant: [Jag ska äta] mycket lite ris. Jag kan äta kycklingfilé och biffstek, alltså vanligt rött kött, biff. Och lite fisk. 2 potatisar, små potatisar. Som sagt, lite morötter, bönor, grönsaker, men i begränsade portioner. 14

17 Informant: Förut åt jag mycket fet mat, men inte längre. Jag äter kanske smörgåsar istället, inte ris, inte fet mat. Kyckling är bra, fisk är bra, grönsaker handlar och äter jag mycket. Vissa av informanterna ansåg att promenader var viktigt för diabetiker. Några ansåg inte att någon annan motion än promenader var nödvändig. Vissa ansåg heller inte att något annat än promenader var möjligt för dem. Promenader var också den motion som vissa hade fått rekommenderad från sjukvården. När informanterna berättade att de tränade visade det sig att de i själva verket menade att de promenerade. Det kunde de göra utomhus, på maskin i hemmet eller på ett gym. Informant: [motion] betyder allt för mig, idrott och motion betyder allt för mig. Jag och min man har en gångapparat hemma. Vi använder den hela tiden. Jag brukar gå på den varje dag, 20 minuter. Såväl promenader utomhus som möjligheten att ta sig till en träningslokal upplevdes som omöjligt på vintern på grund av vinterväglag av vissa informanter. En strategi var att åka in till centrala Stockholm och promenera där, eftersom det ofta är isfritt i innerstan. Andra hinder för att motionera var: smärtproblematik, ohälsa, bristande färdigheter (som simkunnighet), synen på vad som var passande, tidsbrist, okunskap, ointresse, uppgivenhet och inställningen att man redan levde ett hälsosamt liv. Informant: jag kan inte simma för det första, styrketräning går inte som sagt, jag har ju diskbråck, och så har jag problem med nacken. Det går inte, det blir för mycket. I brist på konkreta råd från vården hade vissa informanter vänt sig till vänner för att få kostråd. Informant: [jag har frågat] kompisarna i första hand [om kostråd], för när det gäller doktorer så säger de bara att jag ska inte äta söta saker. De kommer inte med förslag på vilka saker som man inte ska äta och hur och så där, inget sånt, utan bara att jag ska inte äta så söta saker. 15

18 Några informanter ansåg att stressreducering var en viktig livsstilsförändring för att bromsa utvecklingen av DM2. Meditation och positivt tänkande var strategier för stressreduktion. Även de som inte sa sig veta något om mat- och motionsråd föreställde sig att stressreduktion var en viktig livsstilsfaktor. Informant: [...] om mitt privata liv blir lite lugnare, och jag slipper [mina sociala problem] och pressen runt omkring, kanske blodsockret också påverkas, blir bättre Föreställningar om diabetes mellitus typ 2 Synen på varför man hade fått DM2 påverkade vilka åtgärder och livsstilsförändringar som ansågs viktiga att genomföra för informanterna. Några hade föreställningen att de hade fått DM2 på grund av psykisk påfrestning och stress. Ärftlighet, stillasittande, felaktig kost, övervikt och hög ålder var andra förklaringar som nämndes. Informant: Ja alltså, jag är inte den som småäter hela tiden och jag äter inte sötsaker, utan jag är rädd att [DM2] kommer från att man är ledsen ibland. [Jag har fått DM2] därför att jag är en mycket känslig människa och jag bor här ensam sedan [flera år]. Jag har ingen av mina släktingar, jag går inte ut hemifrån. Så jag är hemma hela tiden, gråter och är arg och ledsen och deprimerad. Jag tror den situationen har lett till den här sjukdomen. En del av informanterna hade väldigt precisa och tekniska föreställningar om varför de fått DM2 som handlade om vissa sorters matvaror eller bukspottskörtelns funktion. Några var inte övertygade om att de verkligen hade DM2. Högt blodsocker som bara behandlades med livsstilsförändringar eller tabletter räknade en del inte som DM2. Några menade att de fått veta från vården att blodsocker är ofarligt eftersom det finns hos alla människor. Vissa var övertygade om att blodsockernivåerna skulle sjunka om de var tillräckligt bestämda i sin övertygelse. En del av intervjupersonerna menade att DM2 drabbar en om man är ledsen och negativ, vilket skapade fokus på att ha en positiv attityd. Informant: Jag tror det var en tid då jag var lite nere kanske, och det påverkade för det är inte en lång period som jag fick mera socker. Den var inte lång. Så det är någonting som har påverkat mig som jag inte har märkt. [...] jag har kanske varit ledsen utan att tänka på det. Kanske. Och då påverkas alla celler. För jag har inte haft [högt blodsocker] förut. 16

19 4.1.3 Föreställningar om egen kompetens Hur mycket informanterna bedömde sig veta om DM2 och hur väl de tyckte sig kunna hantera DM2 skiljde sig åt. Att ha högt förtroende för sin egen kompetens var inte automatiskt förknippat med mindre oro. De informanter som mött diabetiker i sitt yrkesliv var mycket oroliga för komplikationer, trots sin egenbedömda höga kunskapsnivå. En av informanterna berättade omfattande om komplikationer, livsstilsförändringar och sockermätning, men menade sedan att hon inte visste något om DM2. En annan informant menade sig på samma sätt ha liten kunskap om DM2, och hänvisade till sjukvårdens bristande information. Informant: Grejen är så att de ger inte mig några restriktioner över vilken mat jag ska äta och hur jag ska äta eller vilka saker jag ska äta, ingenting. [...] Jag har ingen aning [om vilka motionsråd som finns], jag har inte pratat med någon, jag vet absolut inte hur de tränar och vad för sorts träning de har. De som uppfattade sig ha mycket kunskap om DM2 uppskattade trots det regelbunden kontakt med vården. Vissa informanter tyckte sig kunna använda blodsockermätaren som verktyg för egna justeringar i behandlingen. Informant: [...] blodsockerapparaten är jättebra för mig och jag tar blod mycket fint. [...] Jag kan själv ta blodprov mellan måltiderna och ibland går jag ut på en snabb promenad och tar blodprov innan jag går ut. När jag kommer tillbaka kan det ha gått från över sju till fem komma någonting Föreställningar om diabetes mellitus typ 2:s effekter på kroppen Föreställningar om DM2s effekter handlade hos informanterna om symptom och komplikationer. Egna upplevelser, anhörigas och vänners berättelser, information från vården och media beskrevs ligga till grund för dessa föreställningar. De symptom som informanterna beskrev att DM2 gav upphov till var trötthet, värmevallningar, huvudvärk, dimsyn, skakighet, yrsel, ökad urinmängd och dåligt humör. En av informanterna hade hittat egna strategier för att förstå och hantera symptomen från DM2 i brist på information från sjukvården. Informant: [...] när jag känner mig pressad på något sätt upptäcker jag att jag ser väldigt dåligt. Jag vet inte varför. [...] jag vet att när det är högt så kissar jag väldigt ofta. Och när det är lågt känner jag mig yr och skakig och ser väldigt suddigt och dåligt. Då tar jag 17

20 blodsocker. [...] Om det är högt och jag känner de här symtomen som att jag går och kissar väldigt ofta, då jag tar extra tabletter. [...] jag har upptäckt det själv. De komplikationer som informanterna föreställde sig att DM2 kunde ge var svårläkta sår, drabbade fötter, impotens, amputation, ögonpåverkan och blindhet, magproblem, njurpåverkan, skelettpåverkan, fosterpåverkan, cancer, förlamning, hjärtinfarkt och död. Allmänna beskrivningar som att många organ eller hela kroppen påverkades förekom också. En informant berättade att hon upplevde sig som frisk och sa att det berodde på att hon ännu inte fått några komplikationer. Samtidigt berättade hon att hon hade haft långvariga sår vid diagnostillfället och angav också fotpåverkan som en möjlig komplikation till DM2. Hon menade att det fanns goda chanser att slippa komplikationer då många av hennes vänner levt länge med DM2 utan att få komplikationer. Informant: Det som gör att jag känner mig frisk är att jag inte har fått komplikationer av den här sjukdomen, tack och lov. 4.2 Farhågor Farhågor om egen situation Risken att utveckla komplikationer var en farhåga som några informanter berörde. Trots att informanterna gav exempel på symptom eller komplikationer som de tänkte att DM2 kunde ge upphov till uttryckte några av informanterna inte oro för att själva utveckla komplikationer. Många av de symptom som informanterna själva upplevde förknippades med DM2. Även symptom hos anhöriga med DM2 skapade oro och förknippades med DM2. Informant: När min mamma berättar blir jag rädd. Hon berättar ofta att hon har huvudvärk, är trött och har ont i kroppen. Komplikationer som informanterna uttryckte oro för att drabbas av var blindhet, amputation, förlamning, svaghet, avmaskulinisering, impotens, psykiska symptom, sömnlöshet, värmevallningar, trötthet, huvudvärk, att få cancer och att dö. Hur oroliga och hur specifika informanterna var i sin oro skiljde sig också åt. Vissa hade en generell oro för framtiden medan andra var oroliga för specifika symptom som blindhet, huvudvärk eller amputation. 18

21 Informant: Jag tycker att min framtid är mörk. Informant: Jag klarar inte [att amputera kroppsdelar], jag skulle inte klara att komma dit till den här nivån, jag skulle nästan begå självmord. Några män beskrev sin manlighet som potentiellt hotad. Impotens och svaghet var fysiska uttryck för detta hot. En förminskad plats i familjen var ett socialt uttryck för detta hot. En motstrategi hos dessa män var att verka friska. Informant: [...] jag försöker att inte visa dem att jag bär den här sjukdomen, [...] Jag försöker vara så normal som möjligt. [Angående] sex och samlevnad som ett par har [min fru] inte märkt någonting av att jag har drabbats av sjukdom på något sätt. Andra farhågor för egen del handlade om risken att tvingas medicinera, ta insulinsprutor och träffa läkare dagligen. En av informanterna uttryckte att hon inte var orolig för komplikationer eftersom hon kände sig normal. Istället var rädslan för dagliga insulinsprutor en mycket mer uttalad farhåga för henne, vilket i hennes fall hade hindrat insulinbehandling Farhågor om barnens risk Barnens risk att utveckla DM2 bedömdes som olika hög hos informanterna. Vissa informanter bedömde inte att deras barn riskerade att utveckla DM2. Andra nämnde dock att de trodde att barnen riskerade att utveckla sjukdomen och flera framhöll att DM2 är en ärftlig sjukdom. Några informanter resonerade också över livsstilsfaktorer som påverkade barnens risk att utveckla DM2, där övervikt och högt energiintag uppfattades som viktiga riskfaktorer. Informant: [...] jag är orolig för mina barn, min son, [...] han är tjock, 105 kg, och han äter mycket godis, choklad, chips, allt![...] Jag har döttrar, de är smala och är också rädda [att få DM2]. De äter inte mycket godis Hur väl informanterna själva hanterade att leva med DM2 påverkade deras oro för barnens situation. De som var minst oroliga för att själva drabbas av komplikationer, som inte hade symptom som de förknippade med DM2 och som hade hög tilltro till egen kompetens att hantera sjukdomen var minst oroliga för barnens skull. 19

22 Informant: [Jag och min dotter] har pratat om [risken att hon skulle få diabetes]. Den dagen den sorgen säger jag. 4.3 Förväntningar Förväntningar på sjukvården Vissa informanter var missnöjda med sjukvården i Sverige och upplevde att de inte fått den hjälp de behövt. De efterfrågade mer information om DM2 och livsstilsråd samt ville träffa specialistläkare. De upplevde att kostinformationen som de fått, exempelvis information om tallriksmodellen, inte var begriplig. Trots regelbundna besök under flera år upplevde vissa att de inte hade fått någon begriplig information om DM2. Informant: Jag ska prata väldigt ärligt, jag har inte fått hjälp som man behöver. [...] jag har varit här och jag har betalat och träffat läkare och sjuksköterska men jag har inte fått hjälp. De kallar mig för diabeteskontroll och varje gång jag kommer hit får jag betala 200 och träffa läkare som säger hur mår du, hur känns det, det är bra, du kan gå bara. Andra informanter var nöjda med Sveriges sjukvård. De upplevde att de fick bra bemötande, information och stöd. De upplevde också att de följde de rekommendationer om kost och motion som de fick. Något som uppskattades var när dietisten diskuterade maträtter från hemlandet. Informant: Jag sa till [dietisten] att jag tycker mycket om en maträtt som heter tabouleh, en blandning av grönsaker och bulgur. [Dietisten] blev jätteglad och sa att tabouleh är jätteviktigt. Att den innehåller massa vitaminer, den räknas som en sallad. Sjukvården i hemlandet bedömdes av vissa informanter som bättre än sjukvården i Sverige på grund av att de erbjöd utförligare kostråd än vården i Sverige, med listor över bra och dålig mat. Andra informanter tyckte att hemlandets vård var lika bra som eller sämre än Sveriges. Skolans roll i vården i Sverige utpekades av en av informanterna som annorlunda mot i hemlandet. 20

23 Informant: Jag är lite orolig för min son eftersom han är överviktig och kraftig. Jag skulle vara mera orolig om jag var kvar i hemlandet, men här har skolan kontroll på honom. De har skickat honom till läkarundersökning, och han började ändra på sin livsstil också Förväntningar på andlighet och tankekraft Några av informanterna hade religiösa förväntningar där religion eller tankekraft uppfattades som avgörande faktorer för att hantera DM2. De var muslimer, kristna och nyandliga. De beskrev att de hittade styrka till livsstilsförändringar i sin tro. Informant: Jag har en stor kraft som jag fick från gud, och när man har den kraften, man känner sig stark mot allt som händer.[...] Om man är stark mot allt, anpassar sig till allt som händer, löser sig problemen. [...] jag vet att människan kan göra allt, allt är möjligt på grund av att man tar hjälp i sin hjärna. För vissa informanter som praktiserade fasta upplevdes kostrestriktionerna för diabetiker som stärkande för själen och den religiösa identiteten. Att undvika att ge efter för kroppsliga begär som sockersug upplevdes som en del av den religiösa handlingen. Informant: [den heliga skriften] säger väldigt mycket om att man ska vara stark i själen, tex själva fastan. Att man begränsar vilket mat man ska äta, det gör att personen blir starkare. Uppfattningen att hälsa beror på ens tankar och att det därför var viktigt att ha rätt inställning delades av vissa informanter. Detta påverkade deras syn på nödvändiga strategier för dem själva som diabetiker. Tonvikten lades i hög grad på att vara glad och att undvika att tänka negativa tankar, tex att undvika att tänka på komplikationsrisker. De som var socialt isolerade och nedstämda hade problem med att upprätthålla sin strategi att vara glad för att behålla hälsan. Positivt tänkande kunde handla om att undvika uppgivenhet och passivitet, men också skapa passivitet då positivt tänkande var den enda förändring som gjordes i livet efter diagnosen. Informant: Många människor klagar över att ha sjukdomar, men de gör ingenting. De bara klagar och tänker negativt, fast de borde göra någonting. Hitta kunskap och andra saker. 21

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer