Playfulness- ett pilotprojekt inom scenkonst och hälsa i Sotenäs kommun
|
|
- Sven Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Playfulness- ett pilotprojekt inom scenkonst och hälsa i Sotenäs kommun Centrum för scenisk rörelse och eget skapande har sitt säte i Gerlesborg i Tanums kommun och har i samtal med en av läkarna på Sotenäs vårdcentral; Jobst Mailänder, talat om möjligheten att erbjuda patienter kurser i träning inom scenisk kommunikation, närvaro och skapande. Vi har valt att benämna det playfulness. BAKGRUND Inom primärvården finns en stor grupp patienter med lätt till måttlig depression, social fobi och lindrig till måttlig oro eller ångest. Behandlingsmetoder som används för att hjälpa dessa patienter är i första hand kognitiv beteende terapi (KBT) baserade samtalsterapier och/eller olika läkemedel. Dessa terapier fungerar dock inte för alla patienter och vi ser ett behov av att utveckla våra behandlingsverktyg. När läkaren Jobst Mailänder samtalade med Michael Norlind från Centrum för scenisk rörelse fick han berättat för sig hur Michael Norlind under flera år uppmärksammat att människor som undergick hans skådespelarträning upplevde sig själv som friskare och att de hade ökat sin förståelse hur de interagerar med människor i sin omgivning samt att de upplevde en annan närvaro i livet. Flera deltagare vittnade om att de nu på ett mer medvetet sätt förstod hur de förhöll sig till andra i en grupp och i andra sociala sammanhang och att de fått verktyg för att hantera och påverka såväl situationer som personliga relationer. Vi anser att det här finns en möjlig behandlingsform som skulle kunna utvecklas. Under verksamhetsåret 2010/11 höll Centrum för scenisk rörelse och eget skapande flera workshops i playfulness som vände sig till människor utanför teaterscenen. Lärarna observerade att de deltagare som gick flera kurser blev mer positiva i sin inställning till omvärlden och vågade vara mer öppna och kommunicerade mer konstruktivt med sin omgivning. Deltagarna själva säger att deras lust till det de vanligtvis håller på med ökade. Det är det som kan kallas för biprodukt då skådespelare utbildas. Att man uppnår självkännedom och personlig utveckling är det som är det intressanta. I detta sammanhang kan vi nöja oss med att benämna det som att vara hälsofrämjande. Det finns vad man skulle kunna kalla terapeutiska effekter men det är en praktisk vits med att vi siktar förbi dessa - just i syfte att nå dem. SYFTE Våra erfarenheter tyder alltså på att vi besitter ett redskap som skulle kunna vara till glädje och nytta för invånarna i samhället. Vi anser dock att det krävs vetenskaplig forskningsförankring som kan stödja våra påståenden innan detta kan sättas i system. Det är något som ligger utanför vårt kunskapsområde och därför har vi vänt oss till Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet för att få svar på frågan: - Kan man med deltagande i playfulness förbättra det vi vanligen samlar under begreppet människors hälsa? Centrum för kultur och hälsa har varit med och koordinerat den inledande delen av projektet och sammanfört oss med kunniga forskare inom området. Sotenäs vårdcentral kommer att bistå med en läkare och en legitimerad psykolog som väljer ut 8-15 patienter som de tror skulle ha nytta av delta i playfulness. Centrum för scenisk rörelse och eget skapande genomför kursen som startar intensivt med en helg (två heldagar) och som sedan följs upp med sex möten en gång i veckan. GENOMFÖRANDE I träningen arbetar vi med noggrannhet, exakthet och skärpa för att stimulera vår uppmärksamhet. Uppmärksamheten skapar engagemang och nyfikenhet. Engagemang och nyfikenhet föder i sin tur leken och det är den som sedan leder oss till samklang med
2 det stora hela. Det är detta vi kallar närvaro och det är i detta vi finner skapandet - det levande - verkligheten. Samspelet med denna verklighet är det vi benämner som playfulness. Playfulness har sin grund i den teaterträning som har sin upprinnelse i den fysiska teatern där det handlar om att skapa en känsla utifrån den handling du gör. Den fysiska handlingen har visat sig vara ett praktiskt medel för att komma till att befinna sig här och nu. Med hjälp av övningar för rörelse, röst, rytm, riktningar och rumslighet träffas vi och arbetar oss igenom vardagens skikt av tillrättalägganden, eller vad det kan vara som sätter sig på våra sinnen, för att komma ner till det elementära och kanske att vi till och med fördjupar det vi där upptäcker. Sedan, via små uppgifter, formulerar vi oss sceniskt och tar del av varandras alster. Rörelse Dessa övningar kan vara det vi kallar plastik, vilket innebär att man rör på en kroppsdel i taget, vilket främjar både kroppskännedom och rörlighet. Det kan också vara att hålla upp en arm i luften och tänka att den hänger i en tråd. Detta för att sedan tänka att man klipper av tråden och lägga märke till om man bromsar eller påskyndar fallet. Vår strävan är att låta armen falla fritt. Att förtydliga vår tyngd och vår lätthet och att detta är någonting som vi kan styra över är syftet med många fysiska övningar. Övningen är då ett sätt på vilket man kan bli uppmärksam på att vi omedvetet lägger oss i. Det här som lägger sig i är intressant då det ofta ruvar på en anledning. Det kan vara en fysisk skada eller ett minne av en sådan. Det kan vara en rädsla sprungen ur en fantasi eller slutsats från tidigare upplevelser i stil med: om jag inte lägger mig i så händer något icke önskvärt. Dessa förbehåll och dess giltighet kan komma i dagen. Kanske giltighetstiden löpt ut men de är kvar av gammal (o)vana, även om de har tjänat ut sin roll som försvarsreaktion. Röst Man låter rösten höras samtidigt som man skumpar vertikalt eller ryster på axlarna. Vår strävan här är att finna ett samarbete mellan röstorganen och övriga kroppen. Detta för att vi inte skall överanstränga röstorganen samt förstå vilket fantastiskt stöd kroppen i sin helhet och bålen i synnerhet är för våra röster. Och inte att förglömma, att vår kroppshydda fungerar som en resonanslåda för de ljud vi frambringar med vår röst. Vi kan också rikta vår uppmärksamhet mot de, inte bara fysiska, utan även emotionella och mentala anslag som rösten ger upphov till och färdas med dessa anslag ända ut till uttryck. Rytm Övningar som i mångt och mycket syftar till att vi skall uppfatta den rytm som redan finns i språk och utryck och i hjärta och i skeende. Förutom påpekandet av rytm då vi agerar med röst och rörelse kan vi som övning trampa takten tillsammans. Detta för att etablera en gemensam puls i rummet och till slut blir rytmen ofta väldigt påtaglig. Då vi medvetet etablerar en puls i rummet ges vi något att samlas kring; en bas att vila på i vårt samspel och vi ser att vi ofrånkomligen använder rytm i vår kommunikation även i vardagen. När vi talar om riktningar stämmer det säkerligen att vi inom scenkonsten har många olika faktorer i åtanke som gemene man troligen inte har i första rummet. Riktning Vi övar oss i att rikta vår röst, vår handling, vår tanke och vårt uttryck i syfte att nå fram med ett budskap. Vardagligt sägs det till den som inte gör sig tydlig nog -Var snäll och tala ur skägget! Sådana saker kan man alltså råda bot på genom att öva på och medvetandegöra hur man gör och vad som sker om man gör på det ena eller andra sättet; exempelvis skriker i onödan eller inte menar vad man säger. Även om vi övar rent fysiskt, exempelvis genom att titta på en punkt på väggen och gå mot den utan att tappa fokus för att därefter plötsligt byta riktning och ställa in vårt fokus på en ny punkt i rummet, så landar det oftast i att det är vår inställning och våra bakomliggande tankar som är avgörande för resultatet. Vi kan istället tala om motriktningar där vi inte bara riktar oss ut utan även tar emot från ett visst håll. Det är för övrigt i dessa sfärer vi har en förkärlek att använda oss av begrepp som närvaro. Förutom att gå i riktningar kanske vi pekar i riktningar med hjälp
3 av olika kroppsdelar kombinerat med röst. Allt för att bli tydliga för oss själva och tydliga för den och det vi är i dialog med. Rumslighet Vad kan då menas med övningar inom rumslighet. Här handlar det om hur vi använder oss av rummet vi är i. Det omgivande rummet såväl som det inre rummet är någonting vi är i dialog med. Dels rummet som volym, dels rummet som resonanslåda. Avstånd är centralt då vi talar om rumslighet. Det är helt enkelt skillnad mellan nära och långt ifrån och dessa faktorer kan vi naturligtvis använda oss av. Vi kan hantera avstånden med att iaktta skillnader i effekten om vi gör saker och ting med olika kraft, temperatur, hastighet och temperament. VETENSKAPLIG FÖRANKRING Aktuellt projekt är en pilotstudie inför en fullskalig studie. Med hjälp av pilotstudien skall vi dels kontrollera att upplägget av studien är fungerande samt genom kvalitativ data få ett underlag för att definiera objektiva data att, i en större studie, följa över tid genom bl a enkäter. Patienturval Sotenäs vårdcentral kommer att välja ut 8-15 patienter som uppfyller diagnoskriterierna för lätt till måttlig ångest, lätt till måttlig depression eller social fobi. De patienter som ska ingå i studien behöver genomgå ett läkarbesök samt ett besök hos en legitimerad psykolog för att kunna säkerställa diagnos samt svårighetsgrad. De verktyg som skall användas för att diagnostisera patientens sjukdom och svårighetsgrad är listade nedan och är samtliga internationellt validerade verktyg som används i det dagliga arbetet på vårdcentralen. Liebowitz Social Anxiety Scale Test Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Beck Anxiety Inventory (BAI) Beck Depression Inventory (BDI-II) Inklusionskriterier Patient år Uppfyller diagnoskriterierna (se ovan) Har intresse av att delta i studien Ger sitt informerade samförstånd att delta Exklusionskriterierna Grav depression eller ångest Annan sjukdom som gör det olämpligt att delta, t ex betydande rörelsehinder eller annan allvarlig eller symptomgivande fysisk eller psykisk sjukdom Hos patienter som står på läkemedelsbehandling mot lindrig eller måttlig depression eller ångest skall den har varit stabil under minst tre månader och förväntas vara stabil under tiden studien pågår. Datainsamling Data kommer att insamlas genom varierad metodik. Inför start av interventionen samt efter avslutad intervention kommer alla deltagare att bjudas in till en intervju med syfte att upptäcka eller identifiera okända eller otillräckligt kända företeelser och egenskaper. Kvalitativa intervjuer kan definieras som en metod för att utröna, upptäcka, förstå, lista ut beskaffenheten eller egenskapen hos någonting. Intervjuerna kommer att spelas in och skrivas ut ordagrant. Vid intervjuerna kommer en intervjuguide att användas. Alla deltagare i studien kommer dessutom att över tid få reflektera över sin upplevelse av både sin situation samt interventionen i en dagbok. För att få kunskap om gruppens dagliga liv från insidan skall deltagande observation där observatören deltar aktivt i gruppen genomföras. Observatören kommer i efterhand att nedteckna reflektioner från övningarna.
4 Dataanalys För att skapa en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer till det fenomen som studeras kommer det transkriberade materialet från intervjuerna samt dagböckerna att analyseras genom en kvalitativ ansats. I fenomenologi vill man fånga upplevelsen av ett fenomen. Målet är att utan tolkning kunna beskriva livsvärlden så som det visar sig hos deltagarna. Man vill dels beskriva alla variationer av livsvärldsmönster man träffar på samt den centrala essensen som kommer igen i alla deltagares livsvärldar. Observatörens reflektioner kommer användas som underlag för förståelsen. Uppmärksamhet är fundamentalt. Vi kan inte använda oss av någonting, göra några val, ta beslut eller bli medvetna om vi inte lagt märke till vad som är. Därför är den träning vi ägnar oss åt i mångt och mycket en uppmärksamhetsträning. Vår kropp och vårt system är ju så snillrikt att det är svårt för oss själva att greppa dess storhet. Genom att träna på att lyssna och bli mer lyhörd för signalerna från oss själva ges möjligheten att vi når ett samarbete med vår mekanism i stället för att blunda för eller rent av sträva emot hur den är tänkt och gjord för att fungera. Som skådespelare och scenkonstnärer gör vi dessa övningar i syfte att få tillgång till oss själva då vi utgör det instrument vi spelar på. Som privatperson finns det mycket att vinna på att ge sig själv tillgång till sig själv och att erövra förmågan att göra sig tillgänglig för omvärlden på det sätt och till den grad man behagar utifrån situation och sammanhang. BUDGET Summa vi söker: kr Kostnader Kursgenomförande (lokaler, material) Administration Spridande av resultat (trycksaker) Datainsamling och analys Resor (forskare till Sotenäs) Medfinansiering Sotenäs vårdcentral Läkarbesök 15 st Besök hos psykolog 15 st Administration (kallelser, besök) Beredskap för psykologen kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Göteborgs universitet Karin Ahlberg (arbetstid 10 % i 6 månader) kr Margret Lepp (arbetstid 10 % i 6 månader) kr Annica Sjölander (30 % i 1 månad) kr Tillhandahållande av lokaler kr Projektet faktureras kr kr
5 PROJEKTDELTAGARE Michael Norlind, konstnärlig ledare vid Centrum för scenisk rörelse och eget skapande Gunilla Rahm, samordnare vid Centrum för scenisk rörelse och eget skapande Jobst Mailänder, läkare Sotenäs vårdcentral Karin Ahlberg, filosofie doktor och forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa Margret Lepp, filosofie doktor och dramalärare, professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa SAMARBETSPARTNERS Vi samarbetar med Sotenäs Vårdcentral och Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. Annica Sjölander som är forskare och forskningskoordinator vid Centrum för kultur och hälsa har koordinerat och sammanfört oss med forskare med rätt kunskap och erfarenhet av den här typen av projekt. Annica Sjölander har även lett oss genom ansökningsprocessen för att få till en komplett ansökan med vetenskaplig förankring. Centrum för kultur och hälsa bistår även med lokaler för våra projektmöten och sprider information om projektet via sin hemsida.
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merArbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merDon t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merInbjudan till kurser. Kurs 4
Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merÖstbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merMartina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala
Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merVar alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland
Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth
Läs merTips till dig som UTBILDARE
www.sisuidrottsutbildarna.se Tips till dig som UTBILDARE Innehåll Du som utbildare är viktig 3 Tydlighet i roll och uppdrag 4 Verksamhetsidé, värdegrund och vision ger dig stöd 5 Viktiga frågor i utbildningssammanhang
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merTräning i Medvetet Ledarskap i naturen
Träning i Medvetet Ledarskap i naturen för stärkt fokus och innovationsförmåga I en allt mer komplex och föränderlig värld är förmågan till ökad medvetenhet, stabilt fokus och innovation framgångsfaktorer.
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merI kaos ser man sig naturligt om efter ledning.
Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska
Läs merUTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen
UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merLedarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?
Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merMindfulness i primärvårduppföljning
Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merBikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg
Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merVad betyder begreppet lek för oss?
LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merÅrlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merVarför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merHAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM
HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM Lek för livet Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merArbetsplan för Rösjöskolan Lpo94
Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merChecklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merTEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEATER Teater handlar om mötet mellan aktörer och publik, här och nu. Ämnet teater behandlar de konstnärliga uttrycksformer som kan samverka i en teaterföreställning, till exempel skådespeleri, regi och
Läs merKONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merTrygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning
Bilagor Dessa sidor finns även som pdf på Gothia Fortbildnings webbplats, www.gothiafortbildning.se FOBS Hur känner du dig just nu inför förlossningen? Markera med ett kryss det som bäst motsvarar din
Läs merKursbeskrivning steg för steg
Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året
Läs merThe role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization
Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merKroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:
Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merHolistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz
Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz sida 1 Holistisk YogaTerapi enligt Ulrica Gulz Vad menas med Holistisk Yogaterapi? HYT är en holistisk
Läs merSkapande skola- projekt 2014-2015
Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.
Läs merTEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEATER Ämnet teater behandlar skapande och gestaltande arbete samt hur olika sceniska uttrycksmedel kan kombineras för att kommunicera med en publik. Ämnet handlar om teater som konstform samt om att gestalta
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merRindö skolas förskoleklass Nyckelpigan
Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merKBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Läs merRätten att uttrycka sig fritt
Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.
Läs merBeskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:
Läs merKvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie
Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie Ingalill Rahm Hallberg Vårdalinstitutet 2007-05-28 Hur kom jag in på spåret handledning Psykiatrisk bakgrund 68-
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs merKvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016. Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö
Vår vision Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö Kvarnens förskola Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016 Vår vision Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö Kvarnens
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merMer harmoni Mindre stress
Mer harmoni Mindre stress I förskola och skola En utbildningsdag för pedagoger till en bättre hälsa och arbetsmiljö för så väl vuxna som barn * Stress, en del av vardagen I den stress vi alla möter varje
Läs merUtvärdering av Playfulness - ett pilotprojekt inom scenkonst och hälsa i Sotenäs kommun
Utvärdering av Playfulness - ett pilotprojekt inom scenkonst och hälsa i Sotenäs kommun Gill Widell och Amelie Gamble Oktober 2013 1 1. Kursen och syftet med den 1 Inom primärvården finns en stor grupp
Läs mer