En jättestor händelse Förlossningsupplevelsen hos kvinnor med Neuropsykiatriska funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En jättestor händelse Förlossningsupplevelsen hos kvinnor med Neuropsykiatriska funktionshinder"

Transkript

1 En jättestor händelse Förlossningsupplevelsen hos kvinnor med Neuropsykiatriska funktionshinder A huge event Childbirth experience in women with Neuropsychiatric disabilities Gennet Herrman Lena Vidstige Barnmorskeprogrammet, 90hp Examensarbete 15 hp, avancerad nivå Empirisk studie Vårterminen 2013 Handledare: Carina Berterö, Professor i omvårdnad Institutionen för medicin och hälsa Avdelningen Omvårdnad

2 Sammanfattning Prevalensen för att flickor diagnostiseras med Asperger syndrom (AS) och Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) ökar i världen och i Sverige. Förlossningen är en personlig upplevelse som kvinnor bär med sig hela livet. Relaterat till den ökade förekomsten av kvinnor som diagnostiseras med AS och ADHD är det av intresse att undersöka dessa kvinnors förlossningsupplevelse. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva hur kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som Aspergers syndrom och ADHD upplevde sin förlossning. Åtta kvinnor intervjuades och den transkriberade texten analyserades med induktiv kvalitativ konventionell innehållsanalys. Analyserna resulterade i fem kategorier; funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen, att möta många och nya människor, bemötande från barnmorskan, behov av kontroll och att komma till en ny och okänd situation samt två underkategorier; annorlunda sensorisk perception och en för kvinnan välbekant person. Kvinnorna beskrev utmaningar med att möta många och nya människor, beröring och sinnesintryck inverkade negativt. Kvinnorna upplevde ett positivt bemötande från barnmorskor som individanpassade sitt bemötande och negativt bemötande när kvinnorna inte blivit förstådda. Rädsla att förlora kontrollen över sig själv och nya situationer upplevdes traumatiska. I studien framkom att funktionshindret inverkade på kvinnornas förlossningsupplevelse. Vidare forskning skulle behövas inom området om kvinnornas upplevelse under graviditet, amning och puerperiet. Nyckelord: Autismspektrumstillstånd, Barnmorska, Förlossning, Konventionell innehållsanalys, Upplevelse

3 Abstract The prevalence of girls diagnosed with Asperger Syndrome (AS) and attentiondeficit/hyperactivity disorder (ADHD) is increasing worldwide, and Sweden. Childbirth is a personal experience that women carry with them throughout life. Related to the increased presence of women diagnosed with AS and ADHD, it is interesting to examine these women's childbirth experience. The aim of this study was to identify and describe how women with neuropsychiatric disorders such as Asperger's Syndrome and ADHD experienced childbirth. Eight women were interviewed and the transcribed text was analyzed by conventional qualitative content analysis. The analysis emerged in the following five categories; the disability impact on the birth experience, to encounter many new people, treatment by the midwife, need for control and an unknown situation. Two sub-categories emerged; different perception and a familiar person. The women described challenges encountering people. Touch sensations negatively impacted. Women experienced positive feedback from midwives who personalized their attitude and negative attitude when the women had not been understood. Fear of losing control and unknown situations were experienced traumatic. This study revealed that disability affected the women's childbirth experience. Further research would be needed during the pre- and postnatal period to get broader insight and knowledge of women's experience. Keywords: Autism spectrum disorders, Childbirth, Conventional content analysis, Experience, Midwife

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND Autismspektrumtillstånd Sexualitet Barnmorskans roll Förlossningsupplevelse SYFTE METOD Urval Datainsamling Analys Etiska aspekter Validitet och Reliabilitet FYND Funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen Annorlunda sensorisk perception Att möta många och nya människor En för kvinnan välbekant person Bemötande från barnmorskan Behov av kontroll Att komma till en ny och okänd situation DISKUSSION Metoddiskussion Fynddiskussion Kliniska implikationer KONKLUSION REFERENSER... 20

5 1 INLEDNING En svensk studie har visat att prevalensen för Asperger syndrom hos skolbarn i en mellanstor svensk stad idag är per (Ehlers & Gillberg 1993). Det råder osäkerhet om den verkliga prevalensen för ASD hos flickor men uppskattningsvis förekommer det hos 0,5-1,5% barn i skolåldern (Kopp 2010). Kopp. I USA är prevalensen för ADHD bland skolbarn ca 3-7% vilket har visat sig gälla även internationellt, i Sverige ca 5% (Buitlear et al 2006; Kopp 2010). Prevalensen för att flickor diagnostiseras med Asperger syndrom (AS) har ökat sedan 1990 talet (Ehlers & Gillberg 1993; Kadesjö et al 1999; Kopp 2010; Schnur 2005). Signifikant skillnad i prevalensen för AS ses inte mellan olika etniska grupper (Mandell et al 2009). Även för flickor med Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har prevalensen för att diagnostiserats ökat sedan 1990 talet (Buitelaar et al 2006; Gillberg 2003; Huss et al 2008; Kopp 2010). En studie av Marchall (2002) visar att vårdpersonal behöver ökad kunskap och bli mer medvetna om att AS är ett funktionshinder där individen har svårigheter med bland annat kommunikation och social interaktion. Flera studier belyser att vården behöver individualiseras och specialisera sitt tillvägagångssätt i omvårdnaden för dessa patienter då individer med dessa funktionsnedsättningar ökar (Blake 2010; Marshall 2002). Det finns forskning som beskriver hur kvinnor upplever sin graviditet, förlossning och barnsängstid (van Bussel et al 2010; Maclean & McDermott 2000; Scotland et al 2011). En graviditet, förlossning och barnsängstid innebär för många föräldrar en transition. Svårigheter med förändringar och social interaktion samt avvikande kommunikation och uppmärksamhet är några av diagnoskriterierna för AS och ADHD (Ehlers & Gillberg 1993; Kadesjö et al 1999; Kopp 2010; Schnur 2005). Efter utförlig litteratursökning fann författarna att tidigare forskning inom området är begränsad och eftersom ämnesområdet inte tycks vara studerat finns det ett växande behov och en efterfrågan att undersöka förlossningsupplevelsen hos kvinnor med AS och ADHD. Forskningen är begränsad om förlossningsupplevelsen hos kvinnor med autism spectrum disorder (ASD). Marshall (2002) och Blake (2010) beskriver i sina studier att det finns ett behov av kunskap inom området. Denna studie blir således ett bidrag till ökad kunskap inom forskningsfältet. 2 BAKGRUND 2.1 Autismspektrumtillstånd Autismspektrum störning (ASD) är ett paraplybegrepp och samlingsnamn för flera neuropsykiatriska diagnoser så som till exempel AS och ADHD (Kopp 2010). ASD är medfödda eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning som diagnostiseras efter utredning. AS innebär att individen är normalbegåvad, har stora svårigheter med ömsesidig social interaktion och tal- och språkavvikelser så 1

6 som varierande icke-verbala uttryck. I AS ingår även svårigheter med ögonkontakt, ansiktsuttryck och sociala koder. Individer med AS har ett begränsat behov av rutiner, beteendemönster, monomana, fixerade och snäva intressen samt motorisk klumpighet. ADHD innebär svårigheter med ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Det visar sig genom svårigheter att bibehålla uppmärksamheten, följa instruktioner, svårigheter att organisera uppgifter och att lätt bli distraherad av yttre stimuli. Vuxna känner ofta en subjektiv känsla av rastlöshet, pratar ofta och överdrivet mycket (APA 2000). Åttio procent av de som uppfyller diagnoskriterierna för AS uppfyller kriterier för ADHD (Gillberg et al 2004). Flickor visar mindre synbara symtom jämfört med pojkar (Gillberg et al 2004; Kopp 2010). Då AS och ADHD ingår i paraplybegreppet autism spektrums störning och den internationella benämningen är autism spectrum disorder (ASD) använder författarna i studien ASD med innebörden att det inkluderar AS och ADHD. 2.2 Sexualitet Sexualitet ses som ett mänskligt grundläggande behov och innebär interaktion mellan psykologiska och biologiska mekanismer. Sexualitet består av intimitet och närhet genom sensuell beröring, kroppskontakt och gemenskap. Sexualitet är även förknippat med reproduktion och fortplantningsorganen (Bancroft 2009). Ungdomar med ASD genomgår normal sexuell utveckling och har samma sexuella intressen och behov som ungdomar utan ASD (Ray et al 2004). I studier av Gilmour et al (2012) och Mehzabin och Stokes (2011) och Abbad Larsson (2007) framkom inga signifikanta skillnader i sexuellt beteende mellan individer med ASD och individer utan ASD. Abbad Larsson (2007) skriver i sin studie att individer med ASD har svårigheter med relationer i avseende att etablera och behålla relationer men att det samtidigt fanns en stor önskan om att finna en partner. Möjligheten till fysisk kontakt med andra individer kan kompliceras av att individen har svårigheter med annorlunda perception. Ray et al (2004) menar att eftersom individer med ASD har tvingat behov av snäva intressen och specialintressen kan sexualitet bli ett specialintresse och i kombination med svårigheter med social interaktion kan det uppstå olägenheter för båda parter då relationen inte är ömsesidig. 2.3 Barnmorskans roll Barnmorskan har ett stort ansvarsområde inom sexuell och reproduktiv hälsa och förhållandet mellan barnmorskan och kvinnan är viktigt under graviditet, förlossning och puerperiet. En viktig faktor för en positiv förlossning för kvinnan är stöd. Forskning beskriver vikten av barnmorskans stöd till kvinnan (Lundgren & Berg, 2007). I studien av Ayers och Pickering (2005), Halldorsdottir & Karlsdottir (1996) samt studien av Waldenström et al (2005) beskrivs att en positiv förlossningsupplevelse är förknippad med bemötandet från barnmorskan samt om kvinnan fått förståelig information och blivit förstådd. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska står att barnmorskan ska identifiera individer med särskilda behov av vård och stöd 2

7 (Socialstyrelsen 2006 s.14). Vidare står att barnmorskan bör ha förmåga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning (Socialstyrelsen 2006 s.13). En bidragande orsak till om barnmorskan uppfattas som kompetent är relaterat till hennes kommunikativa förmåga, hennes bemötande och förmågan att interagera med kvinnan och kunna individanpassa sitt bemötande (Nicholls & Webb 2006). Halldorsdottir och Karlsdottir (1996) menar att barnmorskan har en exceptionellt stor och betydelsefull roll under förlossningen där det är viktigt att barnmorskan lär känna kvinnan och kan tillgodose hennes behov av omsorg, kontroll och säkerhet. De menar vidare att barnmorskans roll är att guida kvinnan genom förlossningen genom att vara kompetent, uppmuntrande och informativ. För att kunna vara den som stödjer är det viktigt att kunna kommunicera och interagera med kvinnan. 2.4 Förlossningsupplevelse Även om graviditet och förlossning kan ses som en universell företeelse för kvinnor är deras upplevelse individuell, subjektiv och personlig. Graviditet och förlossning är en viktig del av kvinnans liv, och det är en erfarenhet som bärs med hela livet. Förlossningen kan innebära påfrestningar och stress, och vid förlossningen förlitar sig kvinnan på såväl sin inre styrka som stöd från barnmorskan (Waldenström 2003; Larkin et al, 2009). Kvinnan kan beskriva sin upplevelse av förlossning som både positiv och negativ. Beroende på hur hon upplevt sin förlossning så kan det ha bestående påverkan på hennes framtida reproduktion (Waldenström 2003; Waldenström et al 2005; Larkin et al, 2009). För de flesta kvinnor är förlossningen en positiv upplevelse (Waldenström et al 2005). I studien av Ayers och Pickering (2005) samt studien av Waldenström et al (2005) beskrivs att positiv förlossningsupplevelse är förknippad med bemötandet från barnmorskan samt om kvinnan känt stöd, fått förståelig information, upplevt kontroll och blivit bekräftad av barnmorskan. En negativ förlossningsupplevelse upplevdes av kvinnor som rapporterade negativa förväntningar före förlossningen och även uteblivet stöd från barnmorskan och brist på kontroll resulterade i en negativ förlossningsupplevelse (Waldenström et al 2005). Kvinnors förlossningsupplevelse var förknippad med paritet, vilket relaterar till att omföderskor har tidigare förlossningsupplevelser att referera till. Förstföderskor förväntade sig mer stöd från barnmorskan än vad omföderskor uppgav (Ayers & Pickering 2005). 3 SYFTE Syftet med studien var att identifiera och beskriva hur kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som Aspergers syndrom och ADHD upplevde sin förlossning. 3

8 4 METOD En induktiv kvalitativ metod och datainsamling med hjälp av individuella intervjuer användes för att besvara syftet. Kvalitativ forskningsintervju är en metod som lämpar sig väl när nyanserade beskrivningar av den intervjuades livsvärld, specifika situationer och/eller handlingar eftersträvas (Kvale & Brinkmann 2009; Krippendorff 2004). Intervjuerna analyseras med innehållsanalys som lämpar sig väl vid forskning för att tolka data från en individs världsbild med fokus på egenskaper i kommunikationen och språket (Hsieh & Shannon 2005; Krippendorff 2004). Målet med metoden är att erhålla ökad kunskap och förståelse av det fenomen som studerats, i denna studie kvinnor med ASD och deras förlossningsupplevelse. Konventionell innehållsanalys är lämplig då det beskrivna fenomenets befintliga teori eller forskningslitteratur är begränsad. Innehållsanalys lämpar sig väl vid forskning av manuskript eller specifikt innehåll i en textmassa (Hsieh & Shannon 2005). 4.1 Urval Inklusionskriterier för att delta i studien var att kvinnan fött barn de senaste fyra åren och hade före förlossningen fått ASD fastställt. Kvinnorna skulle vara över 18 år. Exklusionskriterier har varit kvinnor som fått diagnos efter att de fött barn då det inte skulle besvara studiens syfte. Urvalsförfarandet har skett genom snöbollsurval, det vill säga informanter fångas upp från kontaktnät som hänvisat till fler informanter från sitt kontaktnät (Polit & Beck 2008). En av författarna till studien har kontaktnät inom Autism och Aspergerföreningen i Östergötland. Ett informationsbrev skapades innehållande presentation av studien, information om studiens syfte, inklusionskriterier, intervjuförfarande, frivilligt deltagande, konfidentialitet samt att inspelat material kasseras efter godkänt arbete. Det innehöll även kontaktuppgifter till författarna samt handledare för arbetet (Kvale & Brinkmann 2009; Codex 2003). Informationsbrevet har mailats ut via kontaktlistor till styrelsemedlemmar i hela Sverige via Autism och Aspergerförbundets riksförening. Informationsbrevet har delats ut vid Autism och Aspegerförbundets rikskonferens i Linköping 2012 och publicerats på sociala nätverkssidor genom facebook. Det är facebookgrupper som är både öppna och slutna som vänder sig till individer med ASD. En barnmorska vid barnmorskemottagning i Stockholms län har uppmärksammat vår publicering och tillfrågat en kvinna. Författarna kontaktades via telefon, sms, mail och facebook av totalt 12 kvinnor. En kvinna exkluderades eftersom hon hade fött barn för sex år sedan, två exkluderades då de fött barn för tio år sedan. En kvinna exkluderades eftersom hon var diagnostiserad efter förlossningen. 4

9 4.2 Datainsamling I studien deltog totalt åtta kvinnor som intervjuades en och en enskilt av författarna. Antalet intervjuer bör ligga kring 15 +/- 10 (Kvale & Brinkmann 2009). Deltagarna är samtliga hemmahörande i mellan och södra Sverige. Datainsamlingen startade med att skapa en intervjuguide innehållande huvud- och följdfrågor. Studiens intervjuguide fick tre öppna allmänna frågor för att få kvinnan att berätta om sin upplevelse av att föda barn. Huvudfrågorna efterföljdes av olika fördjupande följdfrågor vilka saknade inbördes ordning och användes beroende på hur intervjun fortlöpte. Följdfrågornas syfte är att förtydliga och fördjupa informationen som ges av informanten (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjuguiden användes som ett manus för att strukturera intervjuförloppet och för att täcka ämnet som undersöktes. Författarna använde sig även av att spegla det informanten berättade, det innebar att författarna återupprepade det informanten sagt. Avslutande fråga i frågeguiden var Har du något mer du vill tillägga eller berätta mer om. Initialt genomförde författarna varsin provintervju i november Detta för att testa intervjuguiden samt att öva intervjuförfarandet. Provintervjuerna transkriberades ordagrant av författarna och granskades av författarna och handledaren till studien. Båda provintervjuerna bedömdes svara mot syftet i studien och inkluderades. Intervjuguiden granskades och det bedömdes att inga justeringar behövde göras. Vid intervjutillfället fick informanten ett exemplar av informationsbrevet för genomläsning och har även fått läsa och skiva under om informerat samtycke som var utformat i enlighet med etiska riktlinjer (Word Medical Association 2008, SFS 2003:460; Codex 2013). Vid telefonintervjun lästes informationen upp och informanten fick muntligen ge sitt samtycke till att delta i studien. Totalt genomfördes åtta ljudinspelade individuella intervjuer, på av informanten vald plats. Sju av intervjuerna genomfördes under personligt möte. Sex av dem intervjuerna utfördes i informantens hem. En intervju spelades in hemma hos en av författarnas föräldrar. En av intervjuerna utfördes via högtalartelefon, detta relaterat till långt avstånd, beräknad restid med bil cirka tolv timmar tur och retur. Författarna har utfört fyra intervjuer vardera mellan november 2012 och mars Intervjuerna genomfördes enskilt med en av informanterna för att informanten skulle känna sig mindre utsatt och det blev jämlikt personmässigt (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjuerna varade mellan 20 och 83 minuter, median tid 47 minuter. Samtliga intervjuer har transkriberats av den författare som genomfört intervjun. Det transkriberade materialets omfattning är mellan 14 sidor till 121 sidor per intervju, median 46 sidor. 5

10 Tabell 1. Sammanställning av bakgrundsinformation över de 8 informanterna Kvinnornas ålder år median 31år Antal barn 1-6 median 2 Civilstånd Gifta/Sambo Ensamstående Kvinnornas diagnoser Högst avslutade utbildning Sysselsättning AS, ADHD Grundskola Gymnasieskola Folkhögskola Yrkeshögskola Universitet Förvärvsarbetar Egenföretagare Studerande Sjukersättning 4.3 Analys Intervjumaterialet analyserades genom att använda kvalitativ konventionell innehållsanalys av Hsieh och Shannon (2005) där slutsatser drogs från texten (Hsieh & Shannon 2005; Krippendorff 2004). Det transkriberade materialet färgkodades med en färg för varje intervju och texten rad- och sidnumrerades för att kunna kontrollera materialet under analysförfarandet. Första steget i analysen bestod av upprepad läsning var för sig och varje intervju för sig. Texten lästes ord för ord för att få en helhetsbild av texten. Vid upprepad läsning markerades nyckelbegrepp för att därefter utvinna koder ur materialet. Exempel på detta ges som citat ur texten: Jag tycker det är otäckt att människor jag inte känner tar i mig (Kvinna 2 rad 26-27). För att fånga det första intrycket av texten gjordes anteckningar i marginalen och en initial analys påbörjades. Övergripande etiketter för koderna skapades vilka innefattade de nyckelbegrepp som utvunnits. Etiketterna utgjorde det förta kodningsschemat. Exempel på detta: kod till citat ovan Obehagligt med beröring från främmande människor 6

11 Författarna gick sedan gemensamt igenom dessa koder. Dessa koder sorterades i kategorier efter hur de var kopplade och relaterade till varandra. Varje kategori sammanfattades i en gemensam innehållsbeskrivning med rubrik. Innehållsbeskrivningarna från varje enskild intervju jämfördes sedan med samtliga innehållsbeskrivningar där de som relaterade med varandra sorterades samman i kategorier och subkategorier. Exempel på detta är att ovanstående kod sorterades in i kategori Funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen som sedan mynnade ut i underkategorin Annorlunda sensorisk perception Dessa kategorier kontrollerades med ursprungkoden och citat för att säkerställa att innehållet stämde överens med ursprungsmaterialet. 4.4 Etiska aspekter Studien har genomförts inom ramen för högskoleutbildning på avancerad nivå och behövde därav inte etiskprövning enligt etikprövningslagen, ett tillägg som kom 2008 till Svensk författningssamling 2003:460 (SFS 2008:192;SFS 2003:460). Svensk författningssamling 2003:460 samt Helsingforsdeklarationens forskningsetiska principer om informerat samtycke, konfidentialitet samt nyttjandekravet har tillämpats (Word Medical Association 2008; Codex 2013; SFS 2003:615). Vid forskning som involverar människor skall deltagare informeras om forskningen, samtycke skall dokumenteras och samtycket gäller endast om informationen givits till forskningspersonen före forskningen (Codex 2013). Informerat samtycke bekräftar att informanten fått information muntligt och skriftligt om studien och studiens syfte (Word Medical Association 2008; Codex 2013; SFS 2003:460). I enlighet med ovanstående fick samtliga informanter skriftlig och muntlig information före intervjun om studiens syfte och att deltagandet var frivilligt samt att de när som helst och utan motivering kunde avsluta sin medverkan. De fick information om att intervjumaterialet avidentifieras för utomstående så att de förblev konfidentiella i studien och att personuppgifter skyddades så utomstående inte skulle kunna härleda till dem som person. Informanterna fick således information om att ljudinspelningarna transkriberats till text och det var texten som användes till analys och bearbetning i studien. Ljudfiler förvarades på säkert sätt för utomstående och raderas när studien är godkänd. Samtliga informanter gav sitt medgivande till att delta i studien 4.5 Validitet och Reliabilitet Validiteten eller giltigheten för en innehållsanalys ligger i hur adekvat metodval är för att besvara syftet med studien samt hur strikt studiens analysförfarande genomförs och redovisas (Kvale & Brinkmann 2009; Krippendorff 2004). Vid kvalitativa undersökningar där resultatet inte kan ställas i siffror behöver data trovärdiga tolkningar vilka styrks i redovisning genom att kvinnorna citerats (Krippendorff 2004). För att erhålla informantens verkliga svar utgjordes analysenheten för studien av ljudinspelade och ordagrant transkriberade intervjuer (Kvale & Brinkmann 2009). Vid analysförfarandet fick varje intervju ett nummer, analysenheterna markerades med färg och erhöll radnummer så att författarna 7

12 kunde kontrollera de slutliga kategorier med ursprungskoder, vilket säkerställde korrekt analysförfarande. Analysförfarandet följdes strikt och förstärktes genom att informanterna citaterades från intervjuerna. En studies generaliserbarhet bygger på hur tillförlitlig reliabiliteten och validiteten är för studien, samt på läsarens bedömning om validiteten (Kvale & Brinkmann 2009). För att underlätta för läsaren att själv bedöma reliabilitetet och validitet för studien beaktades detta genom tydlig redovisning av metod, rekrytering av informanter, datainsamling, analysmetod och fynd (Krippendorff 2004). Analytisk generalisering är formell och explicit. Generaliseringen av den kunskap som produceras i studie bör kunna generaliseras till relevanta situationer och inte till situationer i största allmänhet (Kvale & Brinkmann 2009). Denna studie går att generalisera till kvinnor med ASD som föder barn, men inte till alla kvinnor i förlossningssituationer. Resultatet ger vägledning för vad som kan upplevas hos kvinnor med ASD, samtidigt som läsaren bör ha i åtanke att alla är unika individer men har funktionshindret gemensamt. Generaliseringen utifrån detta går att överföra internationellt då ASD är globalt förekommande. Båda författarna går barnmorskeutbildningen och förstår det kontext som kvinnorna beskriver gällande sin förlossningsupplevelse. Den ena författaren har viss förförståelse inom valt forskningsområde vilket diskuterades inför datainsamling med syfte att medvetandegöra denna. 5 FYND Analysen av de transkriberade intervjuerna frambringade identifiering av fem kategorier med två underkategorier. Kategorierna är funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen, människor, bemötande, kontroll och en ny situation. Underkategorier till funktionshinder är hypersensibilitet och till kategorin människor är underkategorin en känd person. För att förtydliga och stärka fynden redovisas de med citat från intervjuerna. 5.1 Funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen Kvinnorna berättar att funktionshindret gör att de vid förlossningen ställs inför en rad olika utmaningar. De berättar att det är värre för dem eftersom de har svårare utifrån sin funktionsnedsättning att bilda sig en uppfattning om hur en förlossning fungerar och att när de är med om något nytt eller något de inte förstår så har de en tendens att förstora upp saker. Förlossningen och hela allt det här det är liksom ju uppbyggt på att du ska klara allting själv och du ska vara så himla duktig och det ska vara så naturligt och så vidare men det är ju bara det att jag vet ingenting jag vet ju ingenting, hur naturligt det än skall vara jag vet ju fortfarande ingenting så och för mig blir allting så mycket, mycket, mycket värre som får liksom mer långtgående följder än för andra normala (Kvinna 1, rad nr ). 8

13 De upplever svårigheter med tid och tidsuppfattning vid förlossningen. Att vara impulsiv och sakna konsekvenstänk gör att de har svårt att förbereda sig och det upplevs som att förlossningen kommer plötsligt. Har jag ju också väldig svårt för.. asså tidsperspektiv om nån säger senare snart eller om ett tag... ee då kan inte jag avgöra hur långt det är (Kvinna 8, rad nr ). Kvinnorna upplever även att det är jobbigt vid de tillfällen då det inte blir som de tänkt sig eller som de planerat under förlossningen. Om det inte blir som de ställt in sig på ger det upphov till irritation. En del av funktionshindret innebär för kvinnorna att de har svårt att raskt klara omställningar eller förändringar vilket blev påtagligt under förlossningen. Kvinnorna upplever att det är besvärligt när de får olika besked av personalen angående till exempel hemgång eller information. Jag är av naturen då väldigt impulsiv och saknar konsekvenstänk i mycket så att jag har väl liksom inte tänkt att oh shit nu är det dags igen liksom utan det har bara kommit när det är precis är läge (Kvinna 5, rad 12-14) Annorlunda sensorisk perception Kvinnorna berättar att de har en hypersensibilitet för olika saker. Till exempel berättar de att de noterar och uppmärksammar små detaljer som kanske andra ignorerar. De är känsliga för olika material, för tryck och för beröring från främmande personer på ett sätt som andra utan funktionsnedsättning inte är. Detta ger upphov till obehag hos kvinnorna under förlossningen däremot upplever de inte besvär av beröring från människor de känner. Jag tyckte att det var bra att... det var tygtrosor eller liksom eller lite det tygaktiga materialet jag har oerhört svårt med plast så jag kan inte ta i plastmaterial så hade det vart nån så hära... plast då hade jag inte fått på mig dom jag tycker det är jätte obehagligt med plast så då hade jag inte velat ha det på mig och då hade det blivit lite svårare (Kvinna 8, rad ) Beröring från främmande personer upplevs mycket jobbigt. Denna beröring med mer konkret kroppskontakt med människor som de inte känner tycker kvinnorna är mycket besvärlig, särskilt under förlossningen när nya/för kvinnan okända människor ska känna, klämma och titta. Eftersom det upplevs extra känsligt och tar mycket energi bad kvinnorna om att hudkontakten skulle begränsas. Det var ju obehagligt när de tog på mig var de... men det var ju inget jag kunde göra åt det.. det vara bara ett måste så hur pinsamt det än var så gick jag igen om det...dom första gångerna var ok men sen så... började jag ju att vägra lite det här med det andra beröring som man gör under en förlossnings 9

14 situation man sätter in en infart eller man klappar på armen eller sånt... eller är de det var lite irriterande var det... men jag tror att dom märkte det så istället fick jag hålla i handen (Kvinna 3, rad nr ). Jag tycker ju att det är jobbigt med kroppskontakt med främmande människor men ää underlivet är ju väldigt privat för alla människor att bli undersökt men i och med min diagnos blir de lite extra......känsligt så där.. så de de var väl enda som kändes lite jobbigt att jag inte fick inte fick när jag inte ville... (Kvinna 6, rad nr 23-30). 5.2 Att möta många och nya människor Svårigheter eller avvikande social interaktion är vanligt vid ASD vilket några kvinnor tydligt uttalade. En förlossning innebär interaktion mellan många och ofta nya människor. Kvinnorna berättar att det är viktigt för dem att inte blanda in många okända människor och det blir jobbigt och upplevs obehagligt att det ofta kommer ny personal under förlossningen. Att ha många människor omkring sig vid förlossningen ger upphov till rädsla, panik, oro och nervositet hos kvinnorna eftersom de har extra svårt att prata med främmande människor. Sen kom man liksom in i operationssalen och då blir det ju för mig ettre värre eftersom att då kommer det ju helt plötsligt massor av folk för det, det blir ju massor i och med att gör du ett snitt det är ju någonting som skrämmer mig fruktansvärt mycket (Kvinna 1, rad nr 46-55). Situationen med många människor upplevs som pinsam och jobbig och de önskar att personalen tar sig mer tid och kommer in några i taget och inte svärmar in samtidigt. Om så sker, förlorar de den trygghet som byggts upp med barnmorskan. Kvinnorna kände att det inte var någon klarhet i vilka alla var på förlossningen trots att de presenterade sig En för kvinnan välbekant person Kategorin en känd person handlar om att det är värdefullt för kvinnorna att ha med en person som de känner vid sin förlossning. Det kunde vara till exempel kvinnans sambo, make, mamma eller syster. Jag har inte svårt att förklara själv men problemet var ju att... har man ont så är det inte lika lätt att göra kunna förklara hur man tänker eller hur man känner eller upplever saker så där hade jag ju mycket hjälp av min mamma som lärt sig mycket om diagnos så då kunde ju hon förklara det jag inte kunde förklara när jag upplevde något jätte läskigt eller att men nu gör det för ont eller nu är för trött (Kvinna 8, rad nr ). 10

15 Denna person som känner dem väl sköter all kommunikation med personalen när kvinnorna själva inte orkar prata eller vågar säga till. Personen kan svara på frågor som personalen ställer eftersom de känner kvinnan väl och känner till hennes behov. Denna person har som funktion att underlätta för dem så att de ska ha så få människor som möjligt runt sig. Kvinnorna upplever att ha en person som de känner med sig till förlossningen gör att de kan slappna av, släppa på kontrollen och bara följa med i det som sker.... det blev ju en trygghet i sig för jag har en bra relation med min mor Så hon har ju också ADHD Så hon är ju också medveten om problematiken (Kvinna 7, rad nr ). Att återse samma barnmorska som kvinnorna träffat under graviditeten är glädjande och gör att kvinnorna upplever en trygghet vilket underlättar vid själva förlossningen. Om kvinnorna inte har med en person som känner dem väl gör det att de känner sig oroliga, ställer fler frågor och att de har svårt att vara i nuet. När vi kom till operationsalen så även där så där e där är det ju väldigt många människor var väldigt tydlig med att det är sambon som sköter förflyttningarna och ingen annan och det respekterades (Kvinna 2, rad nr 64-78). 5.3 Bemötande från barnmorskan Att bli bemött som en människa upplevs viktigt för kvinnorna. Ett gott bemötande från barnmorskan uppnåddes enlig kvinnorna genom att denne individanpassat sitt bemötande, är ödmjuk inför andra människor och tar det lugnt. Kvinnorna menar att detta medför att de upplever att de blir bemötta med respekt. Det bästa bemötandet får kvinnorna från personal som bara ser dem som människor med olika behov, svårigheter, styrkor och önskemål. Att tillgodose kvinnornas behov kan handla om att få vara den första som ser sitt barns kön eller att få värme när kvinnan fryser. Det är värdefullt och skapar trygghet om barnmorskorna tar deras frågor på allvar, kontrollerar saker och tar sig tid att lyssna. Kvinnorna behöver tydlighet och berättar att de uppskattar när personalen är rak och tydlig och när de kommunicerar. De har kunnat fråga personalen när de inte förstod och be dem förklara igen och de uppskattar att ha fått en chans att berätta till exempel vad de tycker är obehagligt eller bara förklara sig. Det är av större betydelse hur öppen och lyhörd en person är för eventuella svårigheter än att denne har kunskap om funktionshindret vid mötet med kvinnan. Kvinnorna tror att det kan vara svårt att bemöta dem ibland eftersom alla som har en diagnos är olika, vilket alla människor är. Barnmorskan gjorde ingen skillnad i bemötande utifrån om de visste om deras funktionshinder eller inte. Dom var raka eller vad man säger men jag menar att sa vad dom tyckte så här men att dom ja dom kom in en extra gång, jag behövde inte springa efter 11

16 dom det var så skönt... så ibland kunde man fråga en enkel sak så behövde man inte ligga och fundera på den (Kvinna 4, rad nr ). Kvinnorna berättar att vissa i personalen inte förstår deras problem eller funktionshinder och kvinnorna berättar att en del har svårt att veta hur de ska bemöta dem och var gränsen gick för att inte kränka kvinnan eller ge nog med stöd. De upplever att vårdpersonal bemöter dem med nyfikenhet eller en avvaktande känsla. Kvinnorna upplever att de ibland blir missförstådda men att de flesta ändå förstått dem. Vidare menar kvinnorna att stress hos barnmorskorna gör att de inte pratar så mycket med kvinnan. De önskar att barnmorskorna stannar kvar på salen mellan kontrollerna så att de lär känna varandra bättre så kvinnan vet vem hon pratar med. Jag tror att blir du bemött som att du är en människa och är lika värdefull oavsett så gör ju det väldigt väldigt väldigt mycket åtminstone för mig för många gånger, så fort de får vetskap det är därför som jag aldrig talar om för nån, så det är ytterst ytterst få som som vet om det så fort de får vetskap om att det är nånting då tycker dem för det första att du är bakom flötet att du har iq noll och att du eh...att liksom att de inte vänder sig mot mig utan då vänder dem sig till den som är med mig eller står bredvid dig eller sådär liksom dom förminskar dig som människa och ser dig som att du inte är lika mycket värd och det är ju väldigt avgörande när du hamnar i såna här situationer när du är så totalt utlämnad (Kvinna 1, rad nr ). 5.4 Behov av kontroll Kontroll innefattar många olika aspekter, att ha kontroll, avsaknad av kontroll och att skapa kontroll. Kvinnorna berättar att de är rädda att förlora kontrollen över sig själva men de vill vara tydliga med att de inte har något behov av eller önskan om att kontrollera andra. Kvinnorna känner sig tryggare, lugnare och upplever kontroll när de kan räkna ut olika scenarion för nya situationer eller när de har en känsla för vad som ska hända genom tidigare erfarenhet. När paret kan vara tillsammans och nära sitt barn minskar kvinnornas oro eftersom de då direkt kan få se och känna barnet. För kvinnorna är det värdefullt att kunna hantera sin smärtlindring självständigt och inte behöva tillkalla personal. Kvinnorna berättar att vid omvårdnadssituationer där de behöver hjälp av mycket personal så blev barnet en faktor som höjde kontrollen. Kvinnorna menar att ASD gör att de behöver bli förberedda, få en förklaring och veta vad som kommer hända, vilket ger kontroll. När barnmorskan är bestämd och talar tydligt, inte lindar in information eller pratar runt saker berättar kvinnorna att de kan slappna av. Det är till stor hjälp för kvinnorna när de tillsammans med barnmorskan i samförstånd utför omvårdnadsåtgärder. 12

17 Att andas in en gång alltså lugnt och djupt och andas ut en gång lugnt och sen andas en gång till och andra gången man andas lugnt då sker det någonting som är obehagligt (Kvinna 2, rad nr ) Kvinnorna förlorar en bit och tappar kontrollen när de blir sövda då barnet föds. De vill vara vakna och veta vad som händer och se sitt barn födas. Kvinnorna berättar att de upplever stress och rädsla inför tanken att det kan bli kejsarsnitt eftersom de skär upp magen.!att inte veta vad som händer under förlossningen leder till att kvinnorna spänner sig. Kvinnorna önskar få en förvarning om vad som händer och vad barnmorskan gör, framför allt vid vaginala undersökningar eller smärtsamma moment....det är väldigt viktigt för mig att man är liksom är lugn......att du inte bara kommer in bara nu ska vi göra och shshs så bara börjar utan jag behöver lugnet jag behöver förklarat eh och hon var ju mera lugn och hon förklarar jag kommer att komma in nu behöver du gå och duscha och sen kommer jag komma in och då sen gör vi det och sen gör vi det (Kvinna 1, rad nr ). Svårigheter med upplevelsen av tid under förlossningen påverkar kvinnorna och deras kontroll. Kvinnorna berättar att förlossningen är den värsta timmen i livet, eller att det för stunden går för fort för att mentalt kunna följa med. Kvinnorna vill förbereda sig mer oavsett om det går fort eller om det tar tid att föda barnet. Kvinnorna berättar att de förstår att det är en förändring som pågår men har ingen känsla för hur lång tid det är kvar. I situationer under förlossningen där kvinnorna upplever att de inte hade kontroll går de mer in i sig själva och blir mer autistiska. För att hantera och skapa kontroll tar kvinnorna till olika säkerhetsbeteenden, såsom räkna eller utföra repetitiva rörelser. 5.5 Att komma till en ny och okänd situation Vid ASD förekommer svårigheter med föreställningsförmågan och en förlossning innebär en ny situation i en ny miljö och med nya människor inblandade. Kvinnorna berättar att förlossningen upplevs traumatisk när det är en ny situation där tidigare erfarenhet saknas. När de inte vet hur det ska vara och hur det är uppbyggt. Tidigare erfarenheter har stor betydelse och inverkar mycket i förlossningen. Erfarenhet av förlossningssmärta gör det lättare att hantera smärtan genom att vara lugn och tänka positiva tankar om barnet. Avsaknad av tidigare erfarenhet med smärta och värkar orsakar problem och fick till följd att förlossningen upplevs stressande.... på väg att åka in jag hade inte en aning vad som skulle hända men det asså... eee jag vet inte jag hoppas att jag bara skriker och att det gör ont och att det går över och att det här barnet och sen eeeee jag trodde inte att smärtan skulle va.. på det sättet jag visste jag vet hur saker och ting gör när det gör ont men eee 13

18 inte inifrån nääää de va... kanske bara att jag inte visste det.. (Kvinna 4, rad nr ). Återhämtningen efter förlossningen(förlossningsupplevelsen?) går fortare när de kan relatera till tidigare erfarenhet och kvinnorna vill hem så fort som möjligt till sin invanda och välbekanta miljö. Jag är alltid väldigt mån om att komma hem tidigt för att det är en sån här när förlossningen väl är över så är det sex timmar sen ska jag vara hemma typ jag vet inte varför men jag trivs inte att vara på förlossningen jag tycker det är jag vill därifrån liksom när det är klart (Kvinna 5, rad nr 69-76) 6 DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Metodvalet induktiv konventionell innehållsanalys motiveras med att författarna sökte slutsatser ur erfarenheten med tolkning av innebörden i textdata (Hsieh & Shannon 2005) Författarna förde resonemang kring alternativa metodval. Metod som istället kunde vara aktuell var fenomenologisk metod där målet är den levda erfarenheten av ett fenomen (Starks & Trinidad 2007). Fenomenologin studerar hur människor skapar mening utifrån sina levda/förkroppsligade erfarenheter. En fenomenologisk ansats ansågs inte lämplig eftersom forskaren då genom att ställa frågor söker finna en mening eller innebörd i det som upplevts i motsats till abstrakta tolkningar av erfarenheter. Eftersom författarna önskade dra slutsatser ur kvinnornas erfarenheter med tolkningar av innebörden i textdata ansågs en mer tolkande metod såsom konventionell innehållsanalys mer passande (Hsieh & Shannon2005). Då det finns begränsad forskning som beskriver hur denna grupp kvinnor upplevt sin förlossning och eftersom kunskap kring ämnet var begränsad valdes en kvalitativ konventionell ansats i form av intervjustudie för att utforska fenomenet (Hsieh & Shannon 2005). De övriga två former av innehållsanalys som beskrivs av Hsieh och Shannon är riktad innehållsanalys och summativ innehållsanalys. Riktad innehållsanalys valdes bort eftersom den har en deduktiv ansats och utgår från en redan befintlig teori eller att författaren använder sig av redan existerande forskningsresultat som vägledning. Summativ innehållsanalys innebär att forskaren räknar antal uttalanden eller hur ofta ord förekommer i en text och därefter jämför dessa för att söka förståelsen av den underliggande kontexten vilket inte ansågs vara relevant för studiens syfte. Att använda sig av fokusgrupp för att nå diskussion mellan kvinnorna om deras förlossningsupplevelse ansågs inte aktuellt med tanke på deras funktionsnedsättning vilket gör att de svårt med social interaktion. Som datainsamlingsmetod valdes enskilda intervjuer vilket är lämpligt när forskaren 14

19 önskar en djupare förståelse för individens erfarenheter och upplevelser (Kvale & Brinkmann 2009). Då författarna önskade att förutsättningslöst analysera materialet som baserats på informanternas berättelser valdes induktiv innehållsanalys. Den valda metoden anses relevant för att besvara studiens syfte. En begränsning i metodvalet kan vara att metoden inte kan leda till teoriutveckling (Hsieh & Shannon 2005). Urvalskriterierna för studien var att informanterna skulle vara kvinnor över 18 år som fött barn de senaste fyra åren och att de fått diagnosen ASD fastställd före förlossningen. Dessa urvalskriterier valdes för att 4 år bedömdes vara rimligt för att kvinnorna skulle minnas och kunna återberätta sina upplevelser och diagnosen skulle vara ställd före förlossningen för att besvara syftet med studien. Snöbollsurvalet som informanterna rekryterades genom ses som en kulturellt kompetent rekrytering med flera fördelar. Rekryteringen fångade upp informanter som annars inte skulle fått förfrågan om att delta, det är en snabb och kostnadseffektivt sätt samt att när studiens urvalkriterier innefattar egenskaper som anses vara av privat karaktär underlättas rekryteringen (Robins Sandler et al 2010). Att ha en funktionsnedsättning ses som att ha privata egenskaper enligt författarna vilket motiverar snöbollsurvalet. Nackdelar med metoden finns i form av risken för bias, till exempel att informanterna representerar samma sociokulturella skikt (Robin Sandler et al 2010). Detta ses dock inte som ett bekymmer då informanterna representerar olika sociokulturella skikt och har stor geografisk spridning. Fler nackdelar med snöbollsurvalet kan vara risken att informanter tackar nej till deltagande (Robin Sandler et al 2010). Genom att publicera informationsbrev på olika medier har informanterna inte blivit direkt och personligen tillfrågade utan har själva fått anmäla sitt intresse för deltagande. Informationsbrevet publicerades i öppna och slutna nätverksgrupper på facebook och mailades till styrelsemedlemmar i Autism och Asperger förbundet i hela Sverige. Detta anses ha skapat möjligheten för de kvinnor som var intresserade att själva kontakta författarna. En eventuell nackdel med detta kan vara att kontakt med kvinnor utanför dessa sociala medier uteblev. Det skall dock poängteras att dessa mötesplatser är ett utmärkt sätt att umgås för de som upplever svårigheter med till exempel social interaktion relaterat till funktionshindret. En barnmorska med specialintresse av ASD kontaktade oss efter att ha tagit del av informationsbrevet och hon i sin tur visste om en kvinna som ville delta. Därmed faller detta in under snöbollsurval. I studien ingår totalt 8 kvinnor. Enligt Kvale & Brinkman (2009) bör antalet intervjuer ligga kring 15 +/- 10 inom kvalitativ forskning. Författarna anser att antalet motsvarat det som behövts för att uppnå syftet med studien och anser mängden data var tillräckligt innehållsrik för att nå ett relevant djup i analysen. Vanlig invändning mot att antalet intervjupersoner är för få för att generalisering av resultatet är möjlig (omformulera). Väl överlagd bedömning om vad i mån resultatet från en studie ger vägledning för vad som kan hända i båda situationer bygger på en påståendelogik (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjumaterialets 15

20 omfattning tillsammans med den breda variation av informanter får anses som tillräcklig för att studien ses som representativ och generaliserbar. Intervjuerna utfördes på av informanterna vald plats, detta för att skapa en miljö där kvinnorna skulle känna sig bekväma och trygga för att vilja öppna sig och berätta om sin upplevelse. Författarna valde att intervjua kvinnorna var för sig, en och en, för att kvinnan inte skulle hamna i underläge vilket anses extra viktigt med tanke på vald grupp. Enskilda intervjuer gör att intervjun efterliknar ett samtal vilket är gynnsamt för att nå ett djup (Kvale & Brinkman 2009). Samtliga informanter som intervjuades i sina hem bjöd på fika, vilket kan ha bidragit till en avslappnad och mjuk stämning som mer efterlikande ett samtal. Intervjuerna beräknades ta cirka en timme men var inte tidsbegränsade vilket får anses vara en styrka då det gav kvinnorna den tid som de behövde för att berätta om sin förlossningsupplevelse. Realterat till att individer med ASD kan ha svårt med tidsuppfattning sattes en cirkatid på en timma. Samtliga intervjuer avslutades med en fråga om det var något som informanterna ville lägga till. För att höja validiteten i studien följdes analysförfarandet strikt. Intervjuerna färgkodades, lästes var och en för sig. En styrka kan vara att författarna kompletterat varandra under studiens gång. En av författarna är väl insatt i forskningsområdet vilket kan innebära en fördel vid analysen genom ökad förståelse för ämnesområdet, medan den andra författaren som inte har samma förförståelse och har bidragit med att minimera så att övertolkning ej skett. Förförståelsen i ämnet hos en av författarna skulle även ha kunna färgat forskningsresultatet men då reflektioner pågått gällande detta under hela arbetets gång anses detta inte ha påverkat studiens resultat. 6.2 Fynddiskussion Idag ökar prevalensen för flickor att diagnostiseras med ASD vilket medför att barnmorskor inom förlossningsvård bör öka sin kunskap och förståelse om funktionshindret. Det innebär även att öka sin kompetens om funktionshindren för att kunna individanpassa omvårdnaden under förlossningen. Kvinnorna efterfrågar ökad kompetens om deras funktionshinder för att deras behov ska kunna tillgodoses vilket ställer högre krav på förlossningsvården. Vårdpersonal bör arbeta gemensamt och sträva efter att ge dessa kvinnor en god förlossningsupplevelse. För kvinnorna i föreliggande studie innebär det extra många utmaningar relaterat till hur funktionsnedsättningen inverkar. Kvinnorna i studien uttalade tydligt svårigheter när det kom många och/eller nya människor. Detta kan tolkas som svårigheter med ömsesidig social interaktion som även inkluderar kommunikation. God kommunikation är av stor betydelse för att kvinnan skall känna sig förstådd och för att skapa en trygg miljö och fungerande relation med barnmorskan. Detta fynd stämmer överens med studien av Kopp (2010) där svårigheter beskrivs med ömsesidig social interaktion, ickeverbal och verbala kommunikativa avvikelser. Dessa kommunikativa svårigheter medförde svårigheter att läsa av koder i sociala sammanhang. Kvinnorna berättar att de önskar att barnmorskan stannat kvar i rummet mellan kontrollerna för att de skulle lära känna varandra bättre. Detta kan förklaras med 16

21 att kvinnorna behöver mer tid på sig för att lära känna barnmorskan och skapa kontakt. Vid plötsliga och ändrade förhållande kunde kvinnorna i föreliggande studie känna irritation och att händelser kom plötsligt eller att de var impulsiva. Detta kan ses som att kvinnorna behövde struktur över vad som sker och vad som kommer att hända. Detta stämmer med studien av Kopp (2010) där det beskrivs att förändringar som kommer plötsligt skapar missnöje. Vid ASD förekommer svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet, organisera händelseförlopp och dem blir lätt distraherade av yttre intryck. En förlossning kan innebära många och snabba förändringar där barnmorskan kan uppmärksamma svårigheten och hjälpa kvinnan med genom att berätta vad som planeras och vad som händer. I fyndet framkom att beröring från främmande människor och kroppskontakt gav upphov till obehag hos kvinnorna och upplevs extra känsligt och tog mycket energi. Fyndet visade även att känslighet för olika intryck, material och tryck upplevs som besvärligt. Detta förklaras som annorlunda perception för fysisk kontakt och intryck via olika sinnen och detta fynd stämmer överens med studien av Dunn et al (2002) som beskriver tydlig och signifikant skillnad i sensorisk stimulering mellan individer med ASD och individer utan diagnos. Personer med ASD beskriver stora obehag av beröring och känslighet för olika material och ljud. I studien av Abbad Larsson (2005) beskrivs svårigheter med taktil stimulering i form av lätt beröring som gav obehag och smärta. Fysisk kontakt var inte problematisk i sexuell kontext inte heller när beröringen var från någon de känner. Ljudkänsligheten och när det var mycket människor runt dem gjorde att de lider av situationen och hade svårt att hantera alla intryck. Under förlossningen var det värdefullt för kvinnorna att ha med sig en person till förlossningen som de känner väl och som känner till deras behov väl. Detta fynd överensstämmer med studien av Hodnett et. al (2007) som framhåller att effekten av kontinuerligt stöd från en icke-anställd är större än professionellt stöd. Samma studie framhåller att kontinuerligt stöd av en person som kvinnan känner under förlossningen skapar en förbättrad förlossningsupplevelse. Även en studie av Raman et al (2013) visar att emotionellt och praktiskt stöd från kvinnans mamma eller syster varit av stor betydelse under graviditet, förlossning och barnsängstid. Kvinnorna har uppskattat när personalen varit rak och tydlig och när barnmorskan kommunicerat med kvinnorna under hela förlossningen. Detta fynd stämmer med studierna av Ayers och Pickering (2005), Halldorsdottir & Karlsdottir (1996) samt studien av Waldenström et al (2005), där de beskriver att förståelig information och att bli förstådd förknippades med ett gott bemötande från barnmorskan. Barnmorskans kommunikativa förmåga har betydelse under förlossning beskrivs i studien av Nicholls och Webb (2006) där de påtalar att barnmorskans förmåga att interagera med kvinnan är av betydelse för om barnmorskan skall uppfattas som kompetent. Författarna tolkar det som att det är viktigt för alla födande kvinnor att barnmorskan kommunicerar och är tydlig under förlossningen. När kvinnan har ASD innebär det att barnmorskan behöver reflektera extra över sitt sätt att kommunicera. Till exempel behöver barnmorskan vara tydlig med att precisera hur länge om en stund är eller att vara rak/tydlig med instruktioner och planering. 17

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Kvalitativ design Carita Håkansson

Kvalitativ design Carita Håkansson Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Doulan fick mig att våga föda igen

Doulan fick mig att våga föda igen Allt fler par och ensamstående gravida väljer att ha med en doula under sin förlossning. En doula är en kvinna som har erfarenhet av barnafödande och som finns med under en förlossning enbart med uppgift

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Sundbyberg Kopia till barnmorskeförbundets ordförande: orbundet.se

Sundbyberg Kopia till barnmorskeförbundets ordförande: orbundet.se Sundbyberg 2016-06-28 Vår referens: Sofia Karlsson Mottagare: eva.estling@skl.se Kopia till barnmorskeförbundets ordförande: mia.ahlberg@barnmorskef orbundet.se Förlossningsvård och kvinnors hälsa Regeringen

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa Gruppregler o Stäng av/tysta ner mobiltelefoner. Det är inte okey att skicka eller titta på sms under grupptillfället. o Respektera att vi alla kan ha olika

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Detta kompendium innehåller en kort beskrivning om vad som menas med olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund ! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning.

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor

Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:5 Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor En intervjustudie Linda Asp Anna Siverbrant Uppsatsens

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Patientenkäten 2013 Sinnligt Uppsala

Patientenkäten 2013 Sinnligt Uppsala Patientenkäten 2013 Sinnligt Uppsala Statistik: 60 respondenter från Sinnligt Uppsala Totalt: 2412 e-post adresser är inrapporterade 1706 mottagare har fullföljt dialogen Svarsfrekvens: 71% Beskriv varför

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer