En jättestor händelse Förlossningsupplevelsen hos kvinnor med Neuropsykiatriska funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En jättestor händelse Förlossningsupplevelsen hos kvinnor med Neuropsykiatriska funktionshinder"

Transkript

1 En jättestor händelse Förlossningsupplevelsen hos kvinnor med Neuropsykiatriska funktionshinder A huge event Childbirth experience in women with Neuropsychiatric disabilities Gennet Herrman Lena Vidstige Barnmorskeprogrammet, 90hp Examensarbete 15 hp, avancerad nivå Empirisk studie Vårterminen 2013 Handledare: Carina Berterö, Professor i omvårdnad Institutionen för medicin och hälsa Avdelningen Omvårdnad

2 Sammanfattning Prevalensen för att flickor diagnostiseras med Asperger syndrom (AS) och Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) ökar i världen och i Sverige. Förlossningen är en personlig upplevelse som kvinnor bär med sig hela livet. Relaterat till den ökade förekomsten av kvinnor som diagnostiseras med AS och ADHD är det av intresse att undersöka dessa kvinnors förlossningsupplevelse. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva hur kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som Aspergers syndrom och ADHD upplevde sin förlossning. Åtta kvinnor intervjuades och den transkriberade texten analyserades med induktiv kvalitativ konventionell innehållsanalys. Analyserna resulterade i fem kategorier; funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen, att möta många och nya människor, bemötande från barnmorskan, behov av kontroll och att komma till en ny och okänd situation samt två underkategorier; annorlunda sensorisk perception och en för kvinnan välbekant person. Kvinnorna beskrev utmaningar med att möta många och nya människor, beröring och sinnesintryck inverkade negativt. Kvinnorna upplevde ett positivt bemötande från barnmorskor som individanpassade sitt bemötande och negativt bemötande när kvinnorna inte blivit förstådda. Rädsla att förlora kontrollen över sig själv och nya situationer upplevdes traumatiska. I studien framkom att funktionshindret inverkade på kvinnornas förlossningsupplevelse. Vidare forskning skulle behövas inom området om kvinnornas upplevelse under graviditet, amning och puerperiet. Nyckelord: Autismspektrumstillstånd, Barnmorska, Förlossning, Konventionell innehållsanalys, Upplevelse

3 Abstract The prevalence of girls diagnosed with Asperger Syndrome (AS) and attentiondeficit/hyperactivity disorder (ADHD) is increasing worldwide, and Sweden. Childbirth is a personal experience that women carry with them throughout life. Related to the increased presence of women diagnosed with AS and ADHD, it is interesting to examine these women's childbirth experience. The aim of this study was to identify and describe how women with neuropsychiatric disorders such as Asperger's Syndrome and ADHD experienced childbirth. Eight women were interviewed and the transcribed text was analyzed by conventional qualitative content analysis. The analysis emerged in the following five categories; the disability impact on the birth experience, to encounter many new people, treatment by the midwife, need for control and an unknown situation. Two sub-categories emerged; different perception and a familiar person. The women described challenges encountering people. Touch sensations negatively impacted. Women experienced positive feedback from midwives who personalized their attitude and negative attitude when the women had not been understood. Fear of losing control and unknown situations were experienced traumatic. This study revealed that disability affected the women's childbirth experience. Further research would be needed during the pre- and postnatal period to get broader insight and knowledge of women's experience. Keywords: Autism spectrum disorders, Childbirth, Conventional content analysis, Experience, Midwife

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND Autismspektrumtillstånd Sexualitet Barnmorskans roll Förlossningsupplevelse SYFTE METOD Urval Datainsamling Analys Etiska aspekter Validitet och Reliabilitet FYND Funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen Annorlunda sensorisk perception Att möta många och nya människor En för kvinnan välbekant person Bemötande från barnmorskan Behov av kontroll Att komma till en ny och okänd situation DISKUSSION Metoddiskussion Fynddiskussion Kliniska implikationer KONKLUSION REFERENSER... 20

5 1 INLEDNING En svensk studie har visat att prevalensen för Asperger syndrom hos skolbarn i en mellanstor svensk stad idag är per (Ehlers & Gillberg 1993). Det råder osäkerhet om den verkliga prevalensen för ASD hos flickor men uppskattningsvis förekommer det hos 0,5-1,5% barn i skolåldern (Kopp 2010). Kopp. I USA är prevalensen för ADHD bland skolbarn ca 3-7% vilket har visat sig gälla även internationellt, i Sverige ca 5% (Buitlear et al 2006; Kopp 2010). Prevalensen för att flickor diagnostiseras med Asperger syndrom (AS) har ökat sedan 1990 talet (Ehlers & Gillberg 1993; Kadesjö et al 1999; Kopp 2010; Schnur 2005). Signifikant skillnad i prevalensen för AS ses inte mellan olika etniska grupper (Mandell et al 2009). Även för flickor med Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har prevalensen för att diagnostiserats ökat sedan 1990 talet (Buitelaar et al 2006; Gillberg 2003; Huss et al 2008; Kopp 2010). En studie av Marchall (2002) visar att vårdpersonal behöver ökad kunskap och bli mer medvetna om att AS är ett funktionshinder där individen har svårigheter med bland annat kommunikation och social interaktion. Flera studier belyser att vården behöver individualiseras och specialisera sitt tillvägagångssätt i omvårdnaden för dessa patienter då individer med dessa funktionsnedsättningar ökar (Blake 2010; Marshall 2002). Det finns forskning som beskriver hur kvinnor upplever sin graviditet, förlossning och barnsängstid (van Bussel et al 2010; Maclean & McDermott 2000; Scotland et al 2011). En graviditet, förlossning och barnsängstid innebär för många föräldrar en transition. Svårigheter med förändringar och social interaktion samt avvikande kommunikation och uppmärksamhet är några av diagnoskriterierna för AS och ADHD (Ehlers & Gillberg 1993; Kadesjö et al 1999; Kopp 2010; Schnur 2005). Efter utförlig litteratursökning fann författarna att tidigare forskning inom området är begränsad och eftersom ämnesområdet inte tycks vara studerat finns det ett växande behov och en efterfrågan att undersöka förlossningsupplevelsen hos kvinnor med AS och ADHD. Forskningen är begränsad om förlossningsupplevelsen hos kvinnor med autism spectrum disorder (ASD). Marshall (2002) och Blake (2010) beskriver i sina studier att det finns ett behov av kunskap inom området. Denna studie blir således ett bidrag till ökad kunskap inom forskningsfältet. 2 BAKGRUND 2.1 Autismspektrumtillstånd Autismspektrum störning (ASD) är ett paraplybegrepp och samlingsnamn för flera neuropsykiatriska diagnoser så som till exempel AS och ADHD (Kopp 2010). ASD är medfödda eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning som diagnostiseras efter utredning. AS innebär att individen är normalbegåvad, har stora svårigheter med ömsesidig social interaktion och tal- och språkavvikelser så 1

6 som varierande icke-verbala uttryck. I AS ingår även svårigheter med ögonkontakt, ansiktsuttryck och sociala koder. Individer med AS har ett begränsat behov av rutiner, beteendemönster, monomana, fixerade och snäva intressen samt motorisk klumpighet. ADHD innebär svårigheter med ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Det visar sig genom svårigheter att bibehålla uppmärksamheten, följa instruktioner, svårigheter att organisera uppgifter och att lätt bli distraherad av yttre stimuli. Vuxna känner ofta en subjektiv känsla av rastlöshet, pratar ofta och överdrivet mycket (APA 2000). Åttio procent av de som uppfyller diagnoskriterierna för AS uppfyller kriterier för ADHD (Gillberg et al 2004). Flickor visar mindre synbara symtom jämfört med pojkar (Gillberg et al 2004; Kopp 2010). Då AS och ADHD ingår i paraplybegreppet autism spektrums störning och den internationella benämningen är autism spectrum disorder (ASD) använder författarna i studien ASD med innebörden att det inkluderar AS och ADHD. 2.2 Sexualitet Sexualitet ses som ett mänskligt grundläggande behov och innebär interaktion mellan psykologiska och biologiska mekanismer. Sexualitet består av intimitet och närhet genom sensuell beröring, kroppskontakt och gemenskap. Sexualitet är även förknippat med reproduktion och fortplantningsorganen (Bancroft 2009). Ungdomar med ASD genomgår normal sexuell utveckling och har samma sexuella intressen och behov som ungdomar utan ASD (Ray et al 2004). I studier av Gilmour et al (2012) och Mehzabin och Stokes (2011) och Abbad Larsson (2007) framkom inga signifikanta skillnader i sexuellt beteende mellan individer med ASD och individer utan ASD. Abbad Larsson (2007) skriver i sin studie att individer med ASD har svårigheter med relationer i avseende att etablera och behålla relationer men att det samtidigt fanns en stor önskan om att finna en partner. Möjligheten till fysisk kontakt med andra individer kan kompliceras av att individen har svårigheter med annorlunda perception. Ray et al (2004) menar att eftersom individer med ASD har tvingat behov av snäva intressen och specialintressen kan sexualitet bli ett specialintresse och i kombination med svårigheter med social interaktion kan det uppstå olägenheter för båda parter då relationen inte är ömsesidig. 2.3 Barnmorskans roll Barnmorskan har ett stort ansvarsområde inom sexuell och reproduktiv hälsa och förhållandet mellan barnmorskan och kvinnan är viktigt under graviditet, förlossning och puerperiet. En viktig faktor för en positiv förlossning för kvinnan är stöd. Forskning beskriver vikten av barnmorskans stöd till kvinnan (Lundgren & Berg, 2007). I studien av Ayers och Pickering (2005), Halldorsdottir & Karlsdottir (1996) samt studien av Waldenström et al (2005) beskrivs att en positiv förlossningsupplevelse är förknippad med bemötandet från barnmorskan samt om kvinnan fått förståelig information och blivit förstådd. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska står att barnmorskan ska identifiera individer med särskilda behov av vård och stöd 2

7 (Socialstyrelsen 2006 s.14). Vidare står att barnmorskan bör ha förmåga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning (Socialstyrelsen 2006 s.13). En bidragande orsak till om barnmorskan uppfattas som kompetent är relaterat till hennes kommunikativa förmåga, hennes bemötande och förmågan att interagera med kvinnan och kunna individanpassa sitt bemötande (Nicholls & Webb 2006). Halldorsdottir och Karlsdottir (1996) menar att barnmorskan har en exceptionellt stor och betydelsefull roll under förlossningen där det är viktigt att barnmorskan lär känna kvinnan och kan tillgodose hennes behov av omsorg, kontroll och säkerhet. De menar vidare att barnmorskans roll är att guida kvinnan genom förlossningen genom att vara kompetent, uppmuntrande och informativ. För att kunna vara den som stödjer är det viktigt att kunna kommunicera och interagera med kvinnan. 2.4 Förlossningsupplevelse Även om graviditet och förlossning kan ses som en universell företeelse för kvinnor är deras upplevelse individuell, subjektiv och personlig. Graviditet och förlossning är en viktig del av kvinnans liv, och det är en erfarenhet som bärs med hela livet. Förlossningen kan innebära påfrestningar och stress, och vid förlossningen förlitar sig kvinnan på såväl sin inre styrka som stöd från barnmorskan (Waldenström 2003; Larkin et al, 2009). Kvinnan kan beskriva sin upplevelse av förlossning som både positiv och negativ. Beroende på hur hon upplevt sin förlossning så kan det ha bestående påverkan på hennes framtida reproduktion (Waldenström 2003; Waldenström et al 2005; Larkin et al, 2009). För de flesta kvinnor är förlossningen en positiv upplevelse (Waldenström et al 2005). I studien av Ayers och Pickering (2005) samt studien av Waldenström et al (2005) beskrivs att positiv förlossningsupplevelse är förknippad med bemötandet från barnmorskan samt om kvinnan känt stöd, fått förståelig information, upplevt kontroll och blivit bekräftad av barnmorskan. En negativ förlossningsupplevelse upplevdes av kvinnor som rapporterade negativa förväntningar före förlossningen och även uteblivet stöd från barnmorskan och brist på kontroll resulterade i en negativ förlossningsupplevelse (Waldenström et al 2005). Kvinnors förlossningsupplevelse var förknippad med paritet, vilket relaterar till att omföderskor har tidigare förlossningsupplevelser att referera till. Förstföderskor förväntade sig mer stöd från barnmorskan än vad omföderskor uppgav (Ayers & Pickering 2005). 3 SYFTE Syftet med studien var att identifiera och beskriva hur kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som Aspergers syndrom och ADHD upplevde sin förlossning. 3

8 4 METOD En induktiv kvalitativ metod och datainsamling med hjälp av individuella intervjuer användes för att besvara syftet. Kvalitativ forskningsintervju är en metod som lämpar sig väl när nyanserade beskrivningar av den intervjuades livsvärld, specifika situationer och/eller handlingar eftersträvas (Kvale & Brinkmann 2009; Krippendorff 2004). Intervjuerna analyseras med innehållsanalys som lämpar sig väl vid forskning för att tolka data från en individs världsbild med fokus på egenskaper i kommunikationen och språket (Hsieh & Shannon 2005; Krippendorff 2004). Målet med metoden är att erhålla ökad kunskap och förståelse av det fenomen som studerats, i denna studie kvinnor med ASD och deras förlossningsupplevelse. Konventionell innehållsanalys är lämplig då det beskrivna fenomenets befintliga teori eller forskningslitteratur är begränsad. Innehållsanalys lämpar sig väl vid forskning av manuskript eller specifikt innehåll i en textmassa (Hsieh & Shannon 2005). 4.1 Urval Inklusionskriterier för att delta i studien var att kvinnan fött barn de senaste fyra åren och hade före förlossningen fått ASD fastställt. Kvinnorna skulle vara över 18 år. Exklusionskriterier har varit kvinnor som fått diagnos efter att de fött barn då det inte skulle besvara studiens syfte. Urvalsförfarandet har skett genom snöbollsurval, det vill säga informanter fångas upp från kontaktnät som hänvisat till fler informanter från sitt kontaktnät (Polit & Beck 2008). En av författarna till studien har kontaktnät inom Autism och Aspergerföreningen i Östergötland. Ett informationsbrev skapades innehållande presentation av studien, information om studiens syfte, inklusionskriterier, intervjuförfarande, frivilligt deltagande, konfidentialitet samt att inspelat material kasseras efter godkänt arbete. Det innehöll även kontaktuppgifter till författarna samt handledare för arbetet (Kvale & Brinkmann 2009; Codex 2003). Informationsbrevet har mailats ut via kontaktlistor till styrelsemedlemmar i hela Sverige via Autism och Aspergerförbundets riksförening. Informationsbrevet har delats ut vid Autism och Aspegerförbundets rikskonferens i Linköping 2012 och publicerats på sociala nätverkssidor genom facebook. Det är facebookgrupper som är både öppna och slutna som vänder sig till individer med ASD. En barnmorska vid barnmorskemottagning i Stockholms län har uppmärksammat vår publicering och tillfrågat en kvinna. Författarna kontaktades via telefon, sms, mail och facebook av totalt 12 kvinnor. En kvinna exkluderades eftersom hon hade fött barn för sex år sedan, två exkluderades då de fött barn för tio år sedan. En kvinna exkluderades eftersom hon var diagnostiserad efter förlossningen. 4

9 4.2 Datainsamling I studien deltog totalt åtta kvinnor som intervjuades en och en enskilt av författarna. Antalet intervjuer bör ligga kring 15 +/- 10 (Kvale & Brinkmann 2009). Deltagarna är samtliga hemmahörande i mellan och södra Sverige. Datainsamlingen startade med att skapa en intervjuguide innehållande huvud- och följdfrågor. Studiens intervjuguide fick tre öppna allmänna frågor för att få kvinnan att berätta om sin upplevelse av att föda barn. Huvudfrågorna efterföljdes av olika fördjupande följdfrågor vilka saknade inbördes ordning och användes beroende på hur intervjun fortlöpte. Följdfrågornas syfte är att förtydliga och fördjupa informationen som ges av informanten (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjuguiden användes som ett manus för att strukturera intervjuförloppet och för att täcka ämnet som undersöktes. Författarna använde sig även av att spegla det informanten berättade, det innebar att författarna återupprepade det informanten sagt. Avslutande fråga i frågeguiden var Har du något mer du vill tillägga eller berätta mer om. Initialt genomförde författarna varsin provintervju i november Detta för att testa intervjuguiden samt att öva intervjuförfarandet. Provintervjuerna transkriberades ordagrant av författarna och granskades av författarna och handledaren till studien. Båda provintervjuerna bedömdes svara mot syftet i studien och inkluderades. Intervjuguiden granskades och det bedömdes att inga justeringar behövde göras. Vid intervjutillfället fick informanten ett exemplar av informationsbrevet för genomläsning och har även fått läsa och skiva under om informerat samtycke som var utformat i enlighet med etiska riktlinjer (Word Medical Association 2008, SFS 2003:460; Codex 2013). Vid telefonintervjun lästes informationen upp och informanten fick muntligen ge sitt samtycke till att delta i studien. Totalt genomfördes åtta ljudinspelade individuella intervjuer, på av informanten vald plats. Sju av intervjuerna genomfördes under personligt möte. Sex av dem intervjuerna utfördes i informantens hem. En intervju spelades in hemma hos en av författarnas föräldrar. En av intervjuerna utfördes via högtalartelefon, detta relaterat till långt avstånd, beräknad restid med bil cirka tolv timmar tur och retur. Författarna har utfört fyra intervjuer vardera mellan november 2012 och mars Intervjuerna genomfördes enskilt med en av informanterna för att informanten skulle känna sig mindre utsatt och det blev jämlikt personmässigt (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjuerna varade mellan 20 och 83 minuter, median tid 47 minuter. Samtliga intervjuer har transkriberats av den författare som genomfört intervjun. Det transkriberade materialets omfattning är mellan 14 sidor till 121 sidor per intervju, median 46 sidor. 5

10 Tabell 1. Sammanställning av bakgrundsinformation över de 8 informanterna Kvinnornas ålder år median 31år Antal barn 1-6 median 2 Civilstånd Gifta/Sambo Ensamstående Kvinnornas diagnoser Högst avslutade utbildning Sysselsättning AS, ADHD Grundskola Gymnasieskola Folkhögskola Yrkeshögskola Universitet Förvärvsarbetar Egenföretagare Studerande Sjukersättning 4.3 Analys Intervjumaterialet analyserades genom att använda kvalitativ konventionell innehållsanalys av Hsieh och Shannon (2005) där slutsatser drogs från texten (Hsieh & Shannon 2005; Krippendorff 2004). Det transkriberade materialet färgkodades med en färg för varje intervju och texten rad- och sidnumrerades för att kunna kontrollera materialet under analysförfarandet. Första steget i analysen bestod av upprepad läsning var för sig och varje intervju för sig. Texten lästes ord för ord för att få en helhetsbild av texten. Vid upprepad läsning markerades nyckelbegrepp för att därefter utvinna koder ur materialet. Exempel på detta ges som citat ur texten: Jag tycker det är otäckt att människor jag inte känner tar i mig (Kvinna 2 rad 26-27). För att fånga det första intrycket av texten gjordes anteckningar i marginalen och en initial analys påbörjades. Övergripande etiketter för koderna skapades vilka innefattade de nyckelbegrepp som utvunnits. Etiketterna utgjorde det förta kodningsschemat. Exempel på detta: kod till citat ovan Obehagligt med beröring från främmande människor 6

11 Författarna gick sedan gemensamt igenom dessa koder. Dessa koder sorterades i kategorier efter hur de var kopplade och relaterade till varandra. Varje kategori sammanfattades i en gemensam innehållsbeskrivning med rubrik. Innehållsbeskrivningarna från varje enskild intervju jämfördes sedan med samtliga innehållsbeskrivningar där de som relaterade med varandra sorterades samman i kategorier och subkategorier. Exempel på detta är att ovanstående kod sorterades in i kategori Funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen som sedan mynnade ut i underkategorin Annorlunda sensorisk perception Dessa kategorier kontrollerades med ursprungkoden och citat för att säkerställa att innehållet stämde överens med ursprungsmaterialet. 4.4 Etiska aspekter Studien har genomförts inom ramen för högskoleutbildning på avancerad nivå och behövde därav inte etiskprövning enligt etikprövningslagen, ett tillägg som kom 2008 till Svensk författningssamling 2003:460 (SFS 2008:192;SFS 2003:460). Svensk författningssamling 2003:460 samt Helsingforsdeklarationens forskningsetiska principer om informerat samtycke, konfidentialitet samt nyttjandekravet har tillämpats (Word Medical Association 2008; Codex 2013; SFS 2003:615). Vid forskning som involverar människor skall deltagare informeras om forskningen, samtycke skall dokumenteras och samtycket gäller endast om informationen givits till forskningspersonen före forskningen (Codex 2013). Informerat samtycke bekräftar att informanten fått information muntligt och skriftligt om studien och studiens syfte (Word Medical Association 2008; Codex 2013; SFS 2003:460). I enlighet med ovanstående fick samtliga informanter skriftlig och muntlig information före intervjun om studiens syfte och att deltagandet var frivilligt samt att de när som helst och utan motivering kunde avsluta sin medverkan. De fick information om att intervjumaterialet avidentifieras för utomstående så att de förblev konfidentiella i studien och att personuppgifter skyddades så utomstående inte skulle kunna härleda till dem som person. Informanterna fick således information om att ljudinspelningarna transkriberats till text och det var texten som användes till analys och bearbetning i studien. Ljudfiler förvarades på säkert sätt för utomstående och raderas när studien är godkänd. Samtliga informanter gav sitt medgivande till att delta i studien 4.5 Validitet och Reliabilitet Validiteten eller giltigheten för en innehållsanalys ligger i hur adekvat metodval är för att besvara syftet med studien samt hur strikt studiens analysförfarande genomförs och redovisas (Kvale & Brinkmann 2009; Krippendorff 2004). Vid kvalitativa undersökningar där resultatet inte kan ställas i siffror behöver data trovärdiga tolkningar vilka styrks i redovisning genom att kvinnorna citerats (Krippendorff 2004). För att erhålla informantens verkliga svar utgjordes analysenheten för studien av ljudinspelade och ordagrant transkriberade intervjuer (Kvale & Brinkmann 2009). Vid analysförfarandet fick varje intervju ett nummer, analysenheterna markerades med färg och erhöll radnummer så att författarna 7

12 kunde kontrollera de slutliga kategorier med ursprungskoder, vilket säkerställde korrekt analysförfarande. Analysförfarandet följdes strikt och förstärktes genom att informanterna citaterades från intervjuerna. En studies generaliserbarhet bygger på hur tillförlitlig reliabiliteten och validiteten är för studien, samt på läsarens bedömning om validiteten (Kvale & Brinkmann 2009). För att underlätta för läsaren att själv bedöma reliabilitetet och validitet för studien beaktades detta genom tydlig redovisning av metod, rekrytering av informanter, datainsamling, analysmetod och fynd (Krippendorff 2004). Analytisk generalisering är formell och explicit. Generaliseringen av den kunskap som produceras i studie bör kunna generaliseras till relevanta situationer och inte till situationer i största allmänhet (Kvale & Brinkmann 2009). Denna studie går att generalisera till kvinnor med ASD som föder barn, men inte till alla kvinnor i förlossningssituationer. Resultatet ger vägledning för vad som kan upplevas hos kvinnor med ASD, samtidigt som läsaren bör ha i åtanke att alla är unika individer men har funktionshindret gemensamt. Generaliseringen utifrån detta går att överföra internationellt då ASD är globalt förekommande. Båda författarna går barnmorskeutbildningen och förstår det kontext som kvinnorna beskriver gällande sin förlossningsupplevelse. Den ena författaren har viss förförståelse inom valt forskningsområde vilket diskuterades inför datainsamling med syfte att medvetandegöra denna. 5 FYND Analysen av de transkriberade intervjuerna frambringade identifiering av fem kategorier med två underkategorier. Kategorierna är funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen, människor, bemötande, kontroll och en ny situation. Underkategorier till funktionshinder är hypersensibilitet och till kategorin människor är underkategorin en känd person. För att förtydliga och stärka fynden redovisas de med citat från intervjuerna. 5.1 Funktionshindrets inverkan på förlossningsupplevelsen Kvinnorna berättar att funktionshindret gör att de vid förlossningen ställs inför en rad olika utmaningar. De berättar att det är värre för dem eftersom de har svårare utifrån sin funktionsnedsättning att bilda sig en uppfattning om hur en förlossning fungerar och att när de är med om något nytt eller något de inte förstår så har de en tendens att förstora upp saker. Förlossningen och hela allt det här det är liksom ju uppbyggt på att du ska klara allting själv och du ska vara så himla duktig och det ska vara så naturligt och så vidare men det är ju bara det att jag vet ingenting jag vet ju ingenting, hur naturligt det än skall vara jag vet ju fortfarande ingenting så och för mig blir allting så mycket, mycket, mycket värre som får liksom mer långtgående följder än för andra normala (Kvinna 1, rad nr ). 8

13 De upplever svårigheter med tid och tidsuppfattning vid förlossningen. Att vara impulsiv och sakna konsekvenstänk gör att de har svårt att förbereda sig och det upplevs som att förlossningen kommer plötsligt. Har jag ju också väldig svårt för.. asså tidsperspektiv om nån säger senare snart eller om ett tag... ee då kan inte jag avgöra hur långt det är (Kvinna 8, rad nr ). Kvinnorna upplever även att det är jobbigt vid de tillfällen då det inte blir som de tänkt sig eller som de planerat under förlossningen. Om det inte blir som de ställt in sig på ger det upphov till irritation. En del av funktionshindret innebär för kvinnorna att de har svårt att raskt klara omställningar eller förändringar vilket blev påtagligt under förlossningen. Kvinnorna upplever att det är besvärligt när de får olika besked av personalen angående till exempel hemgång eller information. Jag är av naturen då väldigt impulsiv och saknar konsekvenstänk i mycket så att jag har väl liksom inte tänkt att oh shit nu är det dags igen liksom utan det har bara kommit när det är precis är läge (Kvinna 5, rad 12-14) Annorlunda sensorisk perception Kvinnorna berättar att de har en hypersensibilitet för olika saker. Till exempel berättar de att de noterar och uppmärksammar små detaljer som kanske andra ignorerar. De är känsliga för olika material, för tryck och för beröring från främmande personer på ett sätt som andra utan funktionsnedsättning inte är. Detta ger upphov till obehag hos kvinnorna under förlossningen däremot upplever de inte besvär av beröring från människor de känner. Jag tyckte att det var bra att... det var tygtrosor eller liksom eller lite det tygaktiga materialet jag har oerhört svårt med plast så jag kan inte ta i plastmaterial så hade det vart nån så hära... plast då hade jag inte fått på mig dom jag tycker det är jätte obehagligt med plast så då hade jag inte velat ha det på mig och då hade det blivit lite svårare (Kvinna 8, rad ) Beröring från främmande personer upplevs mycket jobbigt. Denna beröring med mer konkret kroppskontakt med människor som de inte känner tycker kvinnorna är mycket besvärlig, särskilt under förlossningen när nya/för kvinnan okända människor ska känna, klämma och titta. Eftersom det upplevs extra känsligt och tar mycket energi bad kvinnorna om att hudkontakten skulle begränsas. Det var ju obehagligt när de tog på mig var de... men det var ju inget jag kunde göra åt det.. det vara bara ett måste så hur pinsamt det än var så gick jag igen om det...dom första gångerna var ok men sen så... började jag ju att vägra lite det här med det andra beröring som man gör under en förlossnings 9

14 situation man sätter in en infart eller man klappar på armen eller sånt... eller är de det var lite irriterande var det... men jag tror att dom märkte det så istället fick jag hålla i handen (Kvinna 3, rad nr ). Jag tycker ju att det är jobbigt med kroppskontakt med främmande människor men ää underlivet är ju väldigt privat för alla människor att bli undersökt men i och med min diagnos blir de lite extra......känsligt så där.. så de de var väl enda som kändes lite jobbigt att jag inte fick inte fick när jag inte ville... (Kvinna 6, rad nr 23-30). 5.2 Att möta många och nya människor Svårigheter eller avvikande social interaktion är vanligt vid ASD vilket några kvinnor tydligt uttalade. En förlossning innebär interaktion mellan många och ofta nya människor. Kvinnorna berättar att det är viktigt för dem att inte blanda in många okända människor och det blir jobbigt och upplevs obehagligt att det ofta kommer ny personal under förlossningen. Att ha många människor omkring sig vid förlossningen ger upphov till rädsla, panik, oro och nervositet hos kvinnorna eftersom de har extra svårt att prata med främmande människor. Sen kom man liksom in i operationssalen och då blir det ju för mig ettre värre eftersom att då kommer det ju helt plötsligt massor av folk för det, det blir ju massor i och med att gör du ett snitt det är ju någonting som skrämmer mig fruktansvärt mycket (Kvinna 1, rad nr 46-55). Situationen med många människor upplevs som pinsam och jobbig och de önskar att personalen tar sig mer tid och kommer in några i taget och inte svärmar in samtidigt. Om så sker, förlorar de den trygghet som byggts upp med barnmorskan. Kvinnorna kände att det inte var någon klarhet i vilka alla var på förlossningen trots att de presenterade sig En för kvinnan välbekant person Kategorin en känd person handlar om att det är värdefullt för kvinnorna att ha med en person som de känner vid sin förlossning. Det kunde vara till exempel kvinnans sambo, make, mamma eller syster. Jag har inte svårt att förklara själv men problemet var ju att... har man ont så är det inte lika lätt att göra kunna förklara hur man tänker eller hur man känner eller upplever saker så där hade jag ju mycket hjälp av min mamma som lärt sig mycket om diagnos så då kunde ju hon förklara det jag inte kunde förklara när jag upplevde något jätte läskigt eller att men nu gör det för ont eller nu är för trött (Kvinna 8, rad nr ). 10

15 Denna person som känner dem väl sköter all kommunikation med personalen när kvinnorna själva inte orkar prata eller vågar säga till. Personen kan svara på frågor som personalen ställer eftersom de känner kvinnan väl och känner till hennes behov. Denna person har som funktion att underlätta för dem så att de ska ha så få människor som möjligt runt sig. Kvinnorna upplever att ha en person som de känner med sig till förlossningen gör att de kan slappna av, släppa på kontrollen och bara följa med i det som sker.... det blev ju en trygghet i sig för jag har en bra relation med min mor Så hon har ju också ADHD Så hon är ju också medveten om problematiken (Kvinna 7, rad nr ). Att återse samma barnmorska som kvinnorna träffat under graviditeten är glädjande och gör att kvinnorna upplever en trygghet vilket underlättar vid själva förlossningen. Om kvinnorna inte har med en person som känner dem väl gör det att de känner sig oroliga, ställer fler frågor och att de har svårt att vara i nuet. När vi kom till operationsalen så även där så där e där är det ju väldigt många människor var väldigt tydlig med att det är sambon som sköter förflyttningarna och ingen annan och det respekterades (Kvinna 2, rad nr 64-78). 5.3 Bemötande från barnmorskan Att bli bemött som en människa upplevs viktigt för kvinnorna. Ett gott bemötande från barnmorskan uppnåddes enlig kvinnorna genom att denne individanpassat sitt bemötande, är ödmjuk inför andra människor och tar det lugnt. Kvinnorna menar att detta medför att de upplever att de blir bemötta med respekt. Det bästa bemötandet får kvinnorna från personal som bara ser dem som människor med olika behov, svårigheter, styrkor och önskemål. Att tillgodose kvinnornas behov kan handla om att få vara den första som ser sitt barns kön eller att få värme när kvinnan fryser. Det är värdefullt och skapar trygghet om barnmorskorna tar deras frågor på allvar, kontrollerar saker och tar sig tid att lyssna. Kvinnorna behöver tydlighet och berättar att de uppskattar när personalen är rak och tydlig och när de kommunicerar. De har kunnat fråga personalen när de inte förstod och be dem förklara igen och de uppskattar att ha fått en chans att berätta till exempel vad de tycker är obehagligt eller bara förklara sig. Det är av större betydelse hur öppen och lyhörd en person är för eventuella svårigheter än att denne har kunskap om funktionshindret vid mötet med kvinnan. Kvinnorna tror att det kan vara svårt att bemöta dem ibland eftersom alla som har en diagnos är olika, vilket alla människor är. Barnmorskan gjorde ingen skillnad i bemötande utifrån om de visste om deras funktionshinder eller inte. Dom var raka eller vad man säger men jag menar att sa vad dom tyckte så här men att dom ja dom kom in en extra gång, jag behövde inte springa efter 11

16 dom det var så skönt... så ibland kunde man fråga en enkel sak så behövde man inte ligga och fundera på den (Kvinna 4, rad nr ). Kvinnorna berättar att vissa i personalen inte förstår deras problem eller funktionshinder och kvinnorna berättar att en del har svårt att veta hur de ska bemöta dem och var gränsen gick för att inte kränka kvinnan eller ge nog med stöd. De upplever att vårdpersonal bemöter dem med nyfikenhet eller en avvaktande känsla. Kvinnorna upplever att de ibland blir missförstådda men att de flesta ändå förstått dem. Vidare menar kvinnorna att stress hos barnmorskorna gör att de inte pratar så mycket med kvinnan. De önskar att barnmorskorna stannar kvar på salen mellan kontrollerna så att de lär känna varandra bättre så kvinnan vet vem hon pratar med. Jag tror att blir du bemött som att du är en människa och är lika värdefull oavsett så gör ju det väldigt väldigt väldigt mycket åtminstone för mig för många gånger, så fort de får vetskap det är därför som jag aldrig talar om för nån, så det är ytterst ytterst få som som vet om det så fort de får vetskap om att det är nånting då tycker dem för det första att du är bakom flötet att du har iq noll och att du eh...att liksom att de inte vänder sig mot mig utan då vänder dem sig till den som är med mig eller står bredvid dig eller sådär liksom dom förminskar dig som människa och ser dig som att du inte är lika mycket värd och det är ju väldigt avgörande när du hamnar i såna här situationer när du är så totalt utlämnad (Kvinna 1, rad nr ). 5.4 Behov av kontroll Kontroll innefattar många olika aspekter, att ha kontroll, avsaknad av kontroll och att skapa kontroll. Kvinnorna berättar att de är rädda att förlora kontrollen över sig själva men de vill vara tydliga med att de inte har något behov av eller önskan om att kontrollera andra. Kvinnorna känner sig tryggare, lugnare och upplever kontroll när de kan räkna ut olika scenarion för nya situationer eller när de har en känsla för vad som ska hända genom tidigare erfarenhet. När paret kan vara tillsammans och nära sitt barn minskar kvinnornas oro eftersom de då direkt kan få se och känna barnet. För kvinnorna är det värdefullt att kunna hantera sin smärtlindring självständigt och inte behöva tillkalla personal. Kvinnorna berättar att vid omvårdnadssituationer där de behöver hjälp av mycket personal så blev barnet en faktor som höjde kontrollen. Kvinnorna menar att ASD gör att de behöver bli förberedda, få en förklaring och veta vad som kommer hända, vilket ger kontroll. När barnmorskan är bestämd och talar tydligt, inte lindar in information eller pratar runt saker berättar kvinnorna att de kan slappna av. Det är till stor hjälp för kvinnorna när de tillsammans med barnmorskan i samförstånd utför omvårdnadsåtgärder. 12

17 Att andas in en gång alltså lugnt och djupt och andas ut en gång lugnt och sen andas en gång till och andra gången man andas lugnt då sker det någonting som är obehagligt (Kvinna 2, rad nr ) Kvinnorna förlorar en bit och tappar kontrollen när de blir sövda då barnet föds. De vill vara vakna och veta vad som händer och se sitt barn födas. Kvinnorna berättar att de upplever stress och rädsla inför tanken att det kan bli kejsarsnitt eftersom de skär upp magen.!att inte veta vad som händer under förlossningen leder till att kvinnorna spänner sig. Kvinnorna önskar få en förvarning om vad som händer och vad barnmorskan gör, framför allt vid vaginala undersökningar eller smärtsamma moment....det är väldigt viktigt för mig att man är liksom är lugn......att du inte bara kommer in bara nu ska vi göra och shshs så bara börjar utan jag behöver lugnet jag behöver förklarat eh och hon var ju mera lugn och hon förklarar jag kommer att komma in nu behöver du gå och duscha och sen kommer jag komma in och då sen gör vi det och sen gör vi det (Kvinna 1, rad nr ). Svårigheter med upplevelsen av tid under förlossningen påverkar kvinnorna och deras kontroll. Kvinnorna berättar att förlossningen är den värsta timmen i livet, eller att det för stunden går för fort för att mentalt kunna följa med. Kvinnorna vill förbereda sig mer oavsett om det går fort eller om det tar tid att föda barnet. Kvinnorna berättar att de förstår att det är en förändring som pågår men har ingen känsla för hur lång tid det är kvar. I situationer under förlossningen där kvinnorna upplever att de inte hade kontroll går de mer in i sig själva och blir mer autistiska. För att hantera och skapa kontroll tar kvinnorna till olika säkerhetsbeteenden, såsom räkna eller utföra repetitiva rörelser. 5.5 Att komma till en ny och okänd situation Vid ASD förekommer svårigheter med föreställningsförmågan och en förlossning innebär en ny situation i en ny miljö och med nya människor inblandade. Kvinnorna berättar att förlossningen upplevs traumatisk när det är en ny situation där tidigare erfarenhet saknas. När de inte vet hur det ska vara och hur det är uppbyggt. Tidigare erfarenheter har stor betydelse och inverkar mycket i förlossningen. Erfarenhet av förlossningssmärta gör det lättare att hantera smärtan genom att vara lugn och tänka positiva tankar om barnet. Avsaknad av tidigare erfarenhet med smärta och värkar orsakar problem och fick till följd att förlossningen upplevs stressande.... på väg att åka in jag hade inte en aning vad som skulle hända men det asså... eee jag vet inte jag hoppas att jag bara skriker och att det gör ont och att det går över och att det här barnet och sen eeeee jag trodde inte att smärtan skulle va.. på det sättet jag visste jag vet hur saker och ting gör när det gör ont men eee 13

18 inte inifrån nääää de va... kanske bara att jag inte visste det.. (Kvinna 4, rad nr ). Återhämtningen efter förlossningen(förlossningsupplevelsen?) går fortare när de kan relatera till tidigare erfarenhet och kvinnorna vill hem så fort som möjligt till sin invanda och välbekanta miljö. Jag är alltid väldigt mån om att komma hem tidigt för att det är en sån här när förlossningen väl är över så är det sex timmar sen ska jag vara hemma typ jag vet inte varför men jag trivs inte att vara på förlossningen jag tycker det är jag vill därifrån liksom när det är klart (Kvinna 5, rad nr 69-76) 6 DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Metodvalet induktiv konventionell innehållsanalys motiveras med att författarna sökte slutsatser ur erfarenheten med tolkning av innebörden i textdata (Hsieh & Shannon 2005) Författarna förde resonemang kring alternativa metodval. Metod som istället kunde vara aktuell var fenomenologisk metod där målet är den levda erfarenheten av ett fenomen (Starks & Trinidad 2007). Fenomenologin studerar hur människor skapar mening utifrån sina levda/förkroppsligade erfarenheter. En fenomenologisk ansats ansågs inte lämplig eftersom forskaren då genom att ställa frågor söker finna en mening eller innebörd i det som upplevts i motsats till abstrakta tolkningar av erfarenheter. Eftersom författarna önskade dra slutsatser ur kvinnornas erfarenheter med tolkningar av innebörden i textdata ansågs en mer tolkande metod såsom konventionell innehållsanalys mer passande (Hsieh & Shannon2005). Då det finns begränsad forskning som beskriver hur denna grupp kvinnor upplevt sin förlossning och eftersom kunskap kring ämnet var begränsad valdes en kvalitativ konventionell ansats i form av intervjustudie för att utforska fenomenet (Hsieh & Shannon 2005). De övriga två former av innehållsanalys som beskrivs av Hsieh och Shannon är riktad innehållsanalys och summativ innehållsanalys. Riktad innehållsanalys valdes bort eftersom den har en deduktiv ansats och utgår från en redan befintlig teori eller att författaren använder sig av redan existerande forskningsresultat som vägledning. Summativ innehållsanalys innebär att forskaren räknar antal uttalanden eller hur ofta ord förekommer i en text och därefter jämför dessa för att söka förståelsen av den underliggande kontexten vilket inte ansågs vara relevant för studiens syfte. Att använda sig av fokusgrupp för att nå diskussion mellan kvinnorna om deras förlossningsupplevelse ansågs inte aktuellt med tanke på deras funktionsnedsättning vilket gör att de svårt med social interaktion. Som datainsamlingsmetod valdes enskilda intervjuer vilket är lämpligt när forskaren 14

19 önskar en djupare förståelse för individens erfarenheter och upplevelser (Kvale & Brinkmann 2009). Då författarna önskade att förutsättningslöst analysera materialet som baserats på informanternas berättelser valdes induktiv innehållsanalys. Den valda metoden anses relevant för att besvara studiens syfte. En begränsning i metodvalet kan vara att metoden inte kan leda till teoriutveckling (Hsieh & Shannon 2005). Urvalskriterierna för studien var att informanterna skulle vara kvinnor över 18 år som fött barn de senaste fyra åren och att de fått diagnosen ASD fastställd före förlossningen. Dessa urvalskriterier valdes för att 4 år bedömdes vara rimligt för att kvinnorna skulle minnas och kunna återberätta sina upplevelser och diagnosen skulle vara ställd före förlossningen för att besvara syftet med studien. Snöbollsurvalet som informanterna rekryterades genom ses som en kulturellt kompetent rekrytering med flera fördelar. Rekryteringen fångade upp informanter som annars inte skulle fått förfrågan om att delta, det är en snabb och kostnadseffektivt sätt samt att när studiens urvalkriterier innefattar egenskaper som anses vara av privat karaktär underlättas rekryteringen (Robins Sandler et al 2010). Att ha en funktionsnedsättning ses som att ha privata egenskaper enligt författarna vilket motiverar snöbollsurvalet. Nackdelar med metoden finns i form av risken för bias, till exempel att informanterna representerar samma sociokulturella skikt (Robin Sandler et al 2010). Detta ses dock inte som ett bekymmer då informanterna representerar olika sociokulturella skikt och har stor geografisk spridning. Fler nackdelar med snöbollsurvalet kan vara risken att informanter tackar nej till deltagande (Robin Sandler et al 2010). Genom att publicera informationsbrev på olika medier har informanterna inte blivit direkt och personligen tillfrågade utan har själva fått anmäla sitt intresse för deltagande. Informationsbrevet publicerades i öppna och slutna nätverksgrupper på facebook och mailades till styrelsemedlemmar i Autism och Asperger förbundet i hela Sverige. Detta anses ha skapat möjligheten för de kvinnor som var intresserade att själva kontakta författarna. En eventuell nackdel med detta kan vara att kontakt med kvinnor utanför dessa sociala medier uteblev. Det skall dock poängteras att dessa mötesplatser är ett utmärkt sätt att umgås för de som upplever svårigheter med till exempel social interaktion relaterat till funktionshindret. En barnmorska med specialintresse av ASD kontaktade oss efter att ha tagit del av informationsbrevet och hon i sin tur visste om en kvinna som ville delta. Därmed faller detta in under snöbollsurval. I studien ingår totalt 8 kvinnor. Enligt Kvale & Brinkman (2009) bör antalet intervjuer ligga kring 15 +/- 10 inom kvalitativ forskning. Författarna anser att antalet motsvarat det som behövts för att uppnå syftet med studien och anser mängden data var tillräckligt innehållsrik för att nå ett relevant djup i analysen. Vanlig invändning mot att antalet intervjupersoner är för få för att generalisering av resultatet är möjlig (omformulera). Väl överlagd bedömning om vad i mån resultatet från en studie ger vägledning för vad som kan hända i båda situationer bygger på en påståendelogik (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjumaterialets 15

20 omfattning tillsammans med den breda variation av informanter får anses som tillräcklig för att studien ses som representativ och generaliserbar. Intervjuerna utfördes på av informanterna vald plats, detta för att skapa en miljö där kvinnorna skulle känna sig bekväma och trygga för att vilja öppna sig och berätta om sin upplevelse. Författarna valde att intervjua kvinnorna var för sig, en och en, för att kvinnan inte skulle hamna i underläge vilket anses extra viktigt med tanke på vald grupp. Enskilda intervjuer gör att intervjun efterliknar ett samtal vilket är gynnsamt för att nå ett djup (Kvale & Brinkman 2009). Samtliga informanter som intervjuades i sina hem bjöd på fika, vilket kan ha bidragit till en avslappnad och mjuk stämning som mer efterlikande ett samtal. Intervjuerna beräknades ta cirka en timme men var inte tidsbegränsade vilket får anses vara en styrka då det gav kvinnorna den tid som de behövde för att berätta om sin förlossningsupplevelse. Realterat till att individer med ASD kan ha svårt med tidsuppfattning sattes en cirkatid på en timma. Samtliga intervjuer avslutades med en fråga om det var något som informanterna ville lägga till. För att höja validiteten i studien följdes analysförfarandet strikt. Intervjuerna färgkodades, lästes var och en för sig. En styrka kan vara att författarna kompletterat varandra under studiens gång. En av författarna är väl insatt i forskningsområdet vilket kan innebära en fördel vid analysen genom ökad förståelse för ämnesområdet, medan den andra författaren som inte har samma förförståelse och har bidragit med att minimera så att övertolkning ej skett. Förförståelsen i ämnet hos en av författarna skulle även ha kunna färgat forskningsresultatet men då reflektioner pågått gällande detta under hela arbetets gång anses detta inte ha påverkat studiens resultat. 6.2 Fynddiskussion Idag ökar prevalensen för flickor att diagnostiseras med ASD vilket medför att barnmorskor inom förlossningsvård bör öka sin kunskap och förståelse om funktionshindret. Det innebär även att öka sin kompetens om funktionshindren för att kunna individanpassa omvårdnaden under förlossningen. Kvinnorna efterfrågar ökad kompetens om deras funktionshinder för att deras behov ska kunna tillgodoses vilket ställer högre krav på förlossningsvården. Vårdpersonal bör arbeta gemensamt och sträva efter att ge dessa kvinnor en god förlossningsupplevelse. För kvinnorna i föreliggande studie innebär det extra många utmaningar relaterat till hur funktionsnedsättningen inverkar. Kvinnorna i studien uttalade tydligt svårigheter när det kom många och/eller nya människor. Detta kan tolkas som svårigheter med ömsesidig social interaktion som även inkluderar kommunikation. God kommunikation är av stor betydelse för att kvinnan skall känna sig förstådd och för att skapa en trygg miljö och fungerande relation med barnmorskan. Detta fynd stämmer överens med studien av Kopp (2010) där svårigheter beskrivs med ömsesidig social interaktion, ickeverbal och verbala kommunikativa avvikelser. Dessa kommunikativa svårigheter medförde svårigheter att läsa av koder i sociala sammanhang. Kvinnorna berättar att de önskar att barnmorskan stannat kvar i rummet mellan kontrollerna för att de skulle lära känna varandra bättre. Detta kan förklaras med 16

21 att kvinnorna behöver mer tid på sig för att lära känna barnmorskan och skapa kontakt. Vid plötsliga och ändrade förhållande kunde kvinnorna i föreliggande studie känna irritation och att händelser kom plötsligt eller att de var impulsiva. Detta kan ses som att kvinnorna behövde struktur över vad som sker och vad som kommer att hända. Detta stämmer med studien av Kopp (2010) där det beskrivs att förändringar som kommer plötsligt skapar missnöje. Vid ASD förekommer svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet, organisera händelseförlopp och dem blir lätt distraherade av yttre intryck. En förlossning kan innebära många och snabba förändringar där barnmorskan kan uppmärksamma svårigheten och hjälpa kvinnan med genom att berätta vad som planeras och vad som händer. I fyndet framkom att beröring från främmande människor och kroppskontakt gav upphov till obehag hos kvinnorna och upplevs extra känsligt och tog mycket energi. Fyndet visade även att känslighet för olika intryck, material och tryck upplevs som besvärligt. Detta förklaras som annorlunda perception för fysisk kontakt och intryck via olika sinnen och detta fynd stämmer överens med studien av Dunn et al (2002) som beskriver tydlig och signifikant skillnad i sensorisk stimulering mellan individer med ASD och individer utan diagnos. Personer med ASD beskriver stora obehag av beröring och känslighet för olika material och ljud. I studien av Abbad Larsson (2005) beskrivs svårigheter med taktil stimulering i form av lätt beröring som gav obehag och smärta. Fysisk kontakt var inte problematisk i sexuell kontext inte heller när beröringen var från någon de känner. Ljudkänsligheten och när det var mycket människor runt dem gjorde att de lider av situationen och hade svårt att hantera alla intryck. Under förlossningen var det värdefullt för kvinnorna att ha med sig en person till förlossningen som de känner väl och som känner till deras behov väl. Detta fynd överensstämmer med studien av Hodnett et. al (2007) som framhåller att effekten av kontinuerligt stöd från en icke-anställd är större än professionellt stöd. Samma studie framhåller att kontinuerligt stöd av en person som kvinnan känner under förlossningen skapar en förbättrad förlossningsupplevelse. Även en studie av Raman et al (2013) visar att emotionellt och praktiskt stöd från kvinnans mamma eller syster varit av stor betydelse under graviditet, förlossning och barnsängstid. Kvinnorna har uppskattat när personalen varit rak och tydlig och när barnmorskan kommunicerat med kvinnorna under hela förlossningen. Detta fynd stämmer med studierna av Ayers och Pickering (2005), Halldorsdottir & Karlsdottir (1996) samt studien av Waldenström et al (2005), där de beskriver att förståelig information och att bli förstådd förknippades med ett gott bemötande från barnmorskan. Barnmorskans kommunikativa förmåga har betydelse under förlossning beskrivs i studien av Nicholls och Webb (2006) där de påtalar att barnmorskans förmåga att interagera med kvinnan är av betydelse för om barnmorskan skall uppfattas som kompetent. Författarna tolkar det som att det är viktigt för alla födande kvinnor att barnmorskan kommunicerar och är tydlig under förlossningen. När kvinnan har ASD innebär det att barnmorskan behöver reflektera extra över sitt sätt att kommunicera. Till exempel behöver barnmorskan vara tydlig med att precisera hur länge om en stund är eller att vara rak/tydlig med instruktioner och planering. 17

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO4513 Ht 2009 Examensarbete 15 hp ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS - en kvalitativ

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer