Förändringar i den akademiska professionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändringar i den akademiska professionen"

Transkript

1 Förändringar i den akademiska professionen Hur ser universitetsanställda på sina karriärvillkor efter universitetsreformen 2010? Forskningsplan för doktorsavhandling i ämnet allmän statslära Janne Wikström Innehåll Inledning 2 Problemformulering och centrala frågeställningar för min doktorsavhandling 4 Centrala teorier för min doktorsavhandling och tidigare forskning i den akademiska professionen 6 Material, metod och analys 9 Förväntade forskningsresultat, tidtabell och arbetsplan 11 Källor 1

2 Inledning Den huvudsakliga frågeställningen i min doktorsavhandling är den akademiska professionens syn på sina karriärvillkor. Frågeställningen är särskilt aktuell med tanke på den nya universitetslagen som träder ikraft (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/ ). Nya lagen innebär flera förändringar för universiteten. Av dem kan isynnerhet två tänkas ha en väldigt stor omedelbar verkan på den akademiska professionen. Den ena är att akademisk personal vid universiteten är i framtiden anställda i ett arbetsavtalsförhållande av sina arbetsgivare istället för ett tjänsteförhållande. Den andra förändringen, som egentligen kan ses som en orsak till den första, är att universiteten inte längre är under direkt statlig budgetstyrning, utan kan närmast betraktas som offentligrättsliga enheter. Ur ett ekonomiförvaltningsperspektiv kommer en del universitet att lagstiftningsmässigt betraktas som offentligträttsliga inrättningar och en del som stiftelser (Aarrevaara m.fl. i Higher Education Management and Policy 21/2, 2009). Viktiga teoretiska och metodologiska källor för mitt arbete är komparativa studier av universitetet som stod inför stora utmaningar och förändringar i slutet av 1900 och början av 2000 talet. Nedan presenteras några framstående forskare i den här tvärvetenskapliga traditionen, som på engelska kallas för Higher Education Studies. Den här traditionen bygger på kombinationer av samhällsvetenskapliga ledarskaps, organisations och professionsteorier. I kapitel 3 går jag närmare in på de viktigaste teoretiska utgångspunkterna för min avhandling. Burton Clark skapade i början av 1980 talet en modell för växelverkan mellan den akademiska professionen, staten och marknaden (Clark 1983). Modellen har senare kallats för Clarks triangel. Clark och andra forskare har med hjälp av modellen försökt förklara förändringar i den akademiska professionen utgående från dels interna faktorer som strukturer, processer och sakkunskap i administrationen och dels externa faktorer som marknadens efterfrågan på tillämpad forskning och statens finansieringsandel. Clark införde också ett stakeholder eller intressentperspektiv i sin modell. Clark har under 1990 och 2000 talet använt modellen i internationella komparativa studier tillsammans med empiriskt material. Utgående från de här studierna har Clark definierat kännetecken för akademiska professionen vid framgångsrika universitet (Clark 1998 och 2004). 2

3 Åse Gornitzka och Peter Maassen har tillämpat Clarks forskning och skapat en hybridmodell som beskriver nya styr och finansieringsmekanismer för universiteten (Higher Education Policy 13 (2000), ). I deras modell betonas olika intressenters starkare roll också för europeiska universitet. William Locke och Ulrich Teichler har betonat det så kallade Stakeholder Society fenomenets betydelse för karriärvillkor för den akademiska professionen (Locke, W. & Teichler, U. 2007), publicerat på internet av Open Research Online: Maurice Kogan har fokuserat på förändringar inom universiteten ur framför allt policy, aktörs och diversifieringsperspektiv (Kogan med flera 2000). Forskningsdirektör Timo Aarrevaara vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet och dess nya enhet HEGOM (Higher Education Governance and Management) har erbjudit mig en möjlighet att delta i ett internationellt komparativt forskningsprojekt (http://www.esf.org/activities/eurocores/running programmes/eurohesc/eurohesc projects.html) mellan forskargrupper i nio olika europeiska länder med fokus på förändringar i den akademiska professionen och organiseringen av arbetet vid universiteten. Det här projektet har sin grund i projektet CAP (Changing Academic Profession) som genomfördes i 18 länder i flera världsdelar (RIHE International Seminar Reports, No.12, September 2008). CAP projektet byggde på en kvantitativ enkätundersökning om hur akademisk personal vid universitet och för vissa deltagarländers del också vid självständiga forskningsinstitut upplevde sina anställningsvillkor och sina arbetsuppgifter. Finland beslöt tillsammans med några andra deltagarländer i CAP projektet att gå inför en kombination av den kvantitativa analysen av CAP enkätsvaren med kvalitativa, men strukturerade temaintervjuer kring förändringar i den akademiska professionen. Länder som inte deltog i CAP, men som ämnar delta i det nya komparativa projektet, kommer att inleda med en motsvarande enkätundersökning som CAP för att få tillräckligt med bakgrundsinformation. Framför allt för Finlands del kan kombinationen av enkätsvaren från CAP, som samlades in under , och svaren på strukturerade temaintervjuer, som kommer att genomföras under

4 11, tänkas ge ett fruktbart material för analyser av förändringar i den akademiska professionen under 2000 talet. Det här med tanke på den stora reform som äger rum mittemellan projekten. Jag tror att mitt deltagande i projektet kan ge värdefullt stöd för arbetet med min doktorsavhandling framför allt ur ett metodologiskt och analytiskt perspektiv. Också tillgång till relevant material för mitt ämne underlättas av deltagande i EUROAC projektet. Professor Jan Sundberg vid institutionen för allmän statslära har lovat fungera som min handledare. Forskningsdirektör Timo Aarrevaara och professor Turo Virtanen (allmän statslära), som ämnar delta i det ovan nämnda EUROAC projektet, har också lovat ställa upp för handledning i mitt arbete. Jag har diskuterat min forskningsplan också med följande professorer och docenter vid Helsingfors universitet: Elianne Riska (sociologi) och Stefan Sjöblom (statskunskap med förvaltning) samt docent Sirpa Wrede (sociologi). Problemformulering och centrala frågeställningar för min doktorsavhandling Förändringar i organiseringen av det akademiska arbetet och anställningsvillkoren för den akademiska professionen samt hur anställda vid universiteten ser på de här förändringarna ligger i fokus för min avhandling. Nedan räknar jag upp några viktiga frågor som kan ställas utgående från den här problemformuleringen. Hur mottar och tolkar den akademiska professionen förändringar i den socioekonomiska omgivningen och omorganiseringen av högre utbildning? Vilken relevans ger den akademiska yrkeskåren åt de här förändringarna? Leder det till att de aktivt formar om sina roller i arbetslivet? Jag försöker att belysa förhållandet mellan samhälleliga förändringar och den akademiska professionen utgående från tre viktiga perspektiv och frågor relaterade till dem och den akademiska professionen (Aarrevaara 2009, opublicerad forskningsplan). 4

5 Kunskapens relevans för samhället: strävan att öka forskningens och undervisningens samhälleliga och ekonomiska relevans utmanar de traditionella akademiska rollerna. Hur påverkas den akademiska professionen av denna strävan? Diversifiering som en strategi för problemlösning: i dagens samhälle har universiteten allt fler från varandra avvikande uppgifter. Hur påverkar det här karriärstigen för och arbetsfördelningen mellan olika akademiska professioner? Internationalisering: kunskapssamhället karaktäriseras som gränsöverskridande eller till och med gränslöst. De sociala och politiska villkoren för högre utbildning blir allt mer globala. Hur påverkar det ökade internationella samarbetet och den ökade globala konkurrensen den akademiska professionen? Ovan diskuterades yttre förändringar, nedan lyfter jag fram några av de institutionella och organisatoriska utmaningar som den akademiska professionen står inför. De här står naturligtvis i en ömsesidig relation till de ovan nämnda yttre förändringarna. Organisatoriska ramar har en synligare och vardagligare roll för den akademiska professionen. Aarrevaara lyfter fram tre tematiska områden i de organisatoriska och institutionella villkoren för högre utbildning: förvaltning, ledarskap och utvärdering; akademiska karriärvillkor och professionalisering (Aarrevaara, 2009, opublicerad forskningsplan). I min doktorsavhandling kommer jag att fokusera på akademiska karriärvillkor. De har väckt livlig debatt i Finland under de senaste åren. Debatten beror inte minst på ett stort antal akademiska korttidsanställda vid finländska universitet, universitetens nya lönesystem och förändringar i anställningsavtalen i och med den nya universitetslagen. I ett internationellt perspektiv märks en strävan efter en mer konkurrenskraftig arbetsmiljö i förhållande till andra yrken och en mer diversifierad akademisk arbetsmarknad (Kogan m.fl samt Altbach och Musselin 2008). Utgående från det här ställer Aarrevaara följande frågor (Aarrevaara, 2009, opublicerad forskningsplan): hur påverkar det här inriktningen av och motivationen för det akademiska arbetet? Hur påverkar det resultatet av det akademiska arbetet? 5

6 Med tanke på min frågeställning och finländska förhållanden väcks isynnerhet följande frågor: vad kommer den akademiska professionen i Finland vara villig att acceptera i och med att anställningsvillkoren ändras? Kommer de här ändringarna att medföra en öppnare akademisk arbetsmarknad? Ses den ökade flexibiliteten som något eftersträvansvärt av dem som siktar på en akademisk karriär i framtiden? Vilka kommer skillnaderna mellan tjänste och arbetsavtal att vara med tanke på karriärer och lönesättning? Centrala teorier för min doktorsavhandling och tidigare forskning i den akademiska professionen I inledningen nämnde jag Burton Clark som en av förgrundsfigurerna för forskning i högre utbildning i allmänhet och den akademiska professionen i synnerhet. Clark jämförde under 1990 och 2000 talet universitet i flera olika länder. Gemensamt för de här universiteten var att de mötte olika typer av stora utmaningar, t.ex. ett minskat finansieringsunderlag eller försämrade villkor för rekrytering av personal och studerande. I många fall kunde utmaningarna som universiteten mötte betraktas som rena problem och hot. Ett särskilt känt teoretiskt perspektiv som härstammar från ovan nämnda forskning är Clarks fem kännetecken för ett framgångsrikt universitet. Clark baserade kännetecknen på empirisk komparativ forskning av fem olika universitet som med framgång tacklade de ovan nämnda utmaningarna i mitten av 1990 talet (Clark 1998): 1) Styrningen/ledarskapet stimuleras, så att det finns en styrande kärna som består av både akademiker och professionella ledare. 2) Den styrande kärnan har ansvar för att också periferin utvecklas. Med periferin menar Clark dels de traditionella ämnesinstitutionerna och fakulteterna, men dels också nya tvärvetenskapliga forskningsenheter och självständiga enheter som sysslar med universitetens näringslivskontakter och tillämpad forskning, fortbildning, medelanskaffning och alumnverksamhet. 3) En diversifierad finansieringsgrund. Det här blev väldigt viktigt i och med att statsfinansieringen av universitet slutade öka senast i början av 1990 talet. Universiteten blev tvungna att finna nya finansieringskällor. De mest konkurrenskraftiga universiteten 6

7 gjorde det bland annat hos näringslivet, lokal och regionalförvaltning, tredje sektorn och olika stiftelser. 4) En stimulerad akademisk kärna. Ett framgångsrikt universitet, som har utvecklat sitt ledarskap, grundat nya dynamiska enheter i växelverkan med övriga samhället och funnit nya finansieringskällor, får inte glömma sin akademiska kärna. Med det menar Clark att universiteten inte får glömma de ämnesinstitutioner och fakulteter där undervisningen och största delen av forskningen äger rum. En företagsam anda bör uppmuntras i dem och de skall vara representerade i samtliga centrala beslutsorgan vid universitetet. En förnyelse inom den akademiska kärnan är enligt Clark en förutsättning för att punkt 2 och 3 kan utvecklas. 5) Framgångsrika universitet utvecklar en arbetskultur som uppmuntrar förändringsbenägenhet då ett behov för det uppstår. Det här är särskilt viktigt för arbetskulturen i den akademiska kärnan. Enligt Clark kan värderingar antingen styra eller följa utvecklingen i universitet som genomgår förändringar. Värderingar bör inte ses som oberoende av de strukturer och procedurer där de får sina yttringar. Därför behövs ett institutionellt perspektiv. De fyra första kännetecknen ovan är medel som möjliggör en operativ förändringskultur (Clark 1998, 5 8). Clark och hans medarbetare fokuserade på följande teman och frågor i intervjuer som användes som datainsamlingsmetod i det komparativa projektet: universitetets verksamhetsområde, struktur och organisation i allmänhet, kännetecken för ledarskapet vid universitetet nu och tidigare, förhållandet mellan förvaltning och akademiska anställda, finansieringsgrunden, hur forskning och fortsättningsstudier är organiserade. I senare verk har Clark fortsättningsvis redogjort resultat från stora komparativa forskningsprojekt om den akademiska professionen och dess förhållande till staten, marknaden och administrationen av universiteten. I ett senare större komparativt projekt kom Clark fram till att 7

8 det gick att finna tre gemensamma kännetecken för samtliga framgångsrika universitet (Clark 2004, ): 1) Universiteten fäster uppmärksamhet vid de förändringsdrivande elementen i verksamheten (förändringskultur). 2) Universiteten ställer upp långsiktiga mål och rör sig dynamiskt mot dem. 3) Kollegiala beslut anammas av hela universitetssamfundet. Universitetet uppnår en steady state of change. Det här kännetecknas av självtillit, lojalitet, forskningsintensitet och insatser för universitetets institutionella prestige. Man kan alltså säga att Clark fortsatte i denna senare teoribildning från den punkt han kom till i tidigare forskning under 1990 talet. Från Clarks betoning av lojalitet och kollegialitet vill jag dra paralleller till (ny)weberianska professionssociologiska perspektiv som utgår ifrån Max Webers synsätt som betonar lojalitet (gefolgschaft) och kollegialitet i byråkratier/organisationer (Weber 1976 och Weber 1974). I det här sammanhanget bör man också uppmärksamma de utmaningar för ledarskapet som kännetecknar expertorganisationer. Enligt Karl Erik Sveiby är experter intresserade av att lösa komplicerade problem och de strävar efter att själv organisera sitt arbete. Däremot ogillar de regler, rutiner och byråkrati. De ställer sig relativt ambivalent till sin lön, fritid och den organisation som de tillhör (Sveiby 1994). De av Clark utvecklade teoretiska perspektiven har varit betydelsefulla för analys och rapportering av resultat i CAP projektet, som jag refererade i inledningen. Timo Aarrevaara och Seppo Hölttä har haft en ledande roll för Finlands andel i CAP projektet. I sin rapportering av resultat av CAPprojektet har de lyft fram följande förändringstrender för universitetsväsendet i Finland (RIHE International Seminar Reports, No.12, 9/2008): Förändringar i beslutsmodeller: från kollegialt beslutsfattande enligt trepartsmodellen till managerialism och (utomstående) intressenters ökade representation i beslutsorgan. Förändringar i universitetens juridiska status: från statliga organisationer/institutioner med direkt statlig budgetstyrning till offentligträttsliga enheter och stiftelser (från offentlig till semioffentlig). 8

9 Förändringar i anställningsförhållanden: från statligt anställda tjänstemän till arbetsavtalsförhållanden med resultatinriktad lönesättning och mer flexibla anställningsvillkor. Akademiska roller och lojalitet: från en disciplinär roll till en mix av akademiska och samhälleliga engagemang. Utöver Aarrevaara och Hölttä bör bland finländska forskare i den akademiska professionen och organiseringen av akademiskt arbete nämnas Jouni Kekäle, som har forskat i akademiskt ledarskap sedan början av 1990 talet (Kekäle 2001). Turo Virtanen har intresserat sig för ledarskapets roll i universitetsreformen (Virtanen 2008 och 2009). I Finland har denna tvärvetenskapliga tradition präglats av forskare med en stark förankring i organisations, governance och förvaltningsteoretiska perspektiv inom statsvetenskapen. Men också en del finländska sociologer har intresserat sig av den akademiska professionen, framför allt inom ramen för professionssociologi och vetenskapssociologi. Bland de här sociologerna bör nämnas i synnerhet Marja Alestalo. Bland framstående nordiska forskare i den akademiska professionen kan nämnas Marianne Bauer från Sverige och Ivar Bleiklie och Agnete Vabø från Norge. Vabø har haft en framträdande roll i Norges andel i CAP projektet. Sverige deltog inte i CAP projektet men har däremot deltagit i andra komparativa projekt, bland andra Transforming Higher Education (Kogan m.fl. 2000). Lillemor Kim har jämfört utvecklingstrender i högskolorna i fyra nordiska länder på uppdrag av det svenska Högskoleverket (Högskoleverket 2002) och Lena Marcusson har jämfört akademiskt ledarskap i Sverige, Danmark, Österrike och Storbritannien (Marcusson 2007). Material, metod och analys Genom att kombinera ovan nämnda teorier om och begrepp för den akademiska professionen och organisering av arbetet vid universitet med analyser av empiriskt intervjumaterial ämnar jag finna svar på mina frågeställningar om den akademiska professionens syn på sina karriärvillkor. Det metodologiska arbetet i min doktorsavhandling inleds med en fördjupning i analysen av CAPmaterialet för Finlands del. Det här görs för att få en kvantitativ lägesrapport av hur den akademiska professionen betraktade sig själv under I min doktorsavhandling har jag 9

10 tillfället att jämföra material från den ovan nämnda sista lägesrapporten av synen på de gamla karriärvillkoren med material som samlas in , alltså efter universitetsreformen. Materialkombinationen kan bli fruktbar också ur ett metodologiskt perspektiv, eftersom CAPprojektet bygger på en kvantitativ analys med 1000 tals respondenter och den materialinsamling som jag kommer att göra inom ramen EUROAC projektet handlar om intervjuer med några intervjuobjekt för min del och också hela finländska projektet omfattar endast 90 intervjuer. Strävan är alltså att gå djupet i motsats till CAP projektet som gick på bredden. I Finländska andelen i EUROAC projektet strävan man efter att intervjua anställda vid olika typer av universitet (stora universitet som ligger centralt och mindre regionala universitet, universitet för ett särskilt vetenskapsområde samt en stor och liten yrkeshögskola). Intervjuobjekten väljs utgående från den akademiska professionens olika institutionella profiler, karriärskede, ålder, kön och språk. Själv ämnar jag intervjua anställda vid svensk och tvåspråkiga högskoleenheter. Intervjuerna är tematiska och lätt strukturerade med fokus på de frågeställningar som beskrevs i kapitel 2. Mitt val av analysmetod för intervjusvaren är till vissa delar öppet. Slutliga valet beror också på de analysmetoder som övriga finländska deltagare i EUROAC projektet går inför. Transkriberade svar på temaintervjuer analyseras ofta med hjälp av kategorisering och typifiering. Två intressanta metodologiska ansatser för det kunde vara fenomenografi och grundad teori (GT Grounded Theory). I fenomenografisk analys ingår fyra faser efter datainsamlingen och transkriberingen: 1) att bekanta sig med data och bilda ett helhetsintryck, 2) att uppmärksamma likheter och skillnader i materialet, 3) att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier och 4) att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet (Alexandersson 1994). Tillämpningar av grundad teori vore också tänkbara i mitt fall eftersom man inom den metoden lätt kan kombinera olika typer av data. Att kategorisera numeriskt material från CAP projektet tillsammans med verbalt material från EUROAC projektet kan bidra till att lättare finna svar på mina frågeställningar. Grundad teori bygger på ett cykliskt arbetssätt där analys av material och teoribildning går hand i hand. Den är 10

11 alltså övervägande induktiv och hypotesgenererande. Forskaren ställer inga hypoteser innan han/hon har bekantat sig med det empiriska materialet. Analys av material enligt grundad teori indelas vanligtvis också i fyra faser: 1) jämförelse av enheterna i kategorierna, 2) integrering av kategorierna och deras egenskaper, 3) avgränsning av teorin utgående från materialet och 4) Formulering och renskrivning av teorin (Glaser och Strauss 1999). Goda källor för analysmetoder för material som har samlats in med hjälp av temaintervjuer är Silvermans Interpreting qualitative data samt Hirsijärvis och Hurmes Tutkimushaastattelu. Teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Förväntade forskningsresultat, tidtabell och arbetsplan De första trendrapporterna utgående från resultaten i CAP projektet kan i fungera som beslutsunderlag för universiteten i anpassningen till de nya verksamhetsförutsättningarna. Min doktrosavhandling förväntas svara på framför allt hur den akademiska professionen ser på förändringen med tanke på sina karriärvillkor. Men arbetet kan också ge insikter i det akademiska arbetets samhälleliga effektivitet, dess relevans för teknologiska innovationer och ekonomisk tillväxt. Avhandlingen kan också ge en själreflexiv bild av akademiska utbildningens funktion och uppgifter samt hur den akademiska professionen reagerar på en ökad global konkurrens och ett intensivare internationellt samarbete. I bästa fall kan mitt arbete bli nyttigt för organiseringen av arbetet vid universiteten i framtiden. I intervjuerna får de universitetsanställda en möjlighet att påtala eventuella missförhållanden i sina arbetsvillkor. Resultaten kan med andra ord bidra till att organisera arbetet bättre och göra Helsingfors universitet mer konkurrenskraftigt. Jag strävar efter att komma igång med mitt arbete och förhandsarrangemang av intervjuer i januari Som ett led i det här deltog jag i presentationen av resultat av CAP projektet i ett internationellt seminarium i Tammerfors Jag kommer att delta i analys av trendrapporter utgående från tidigare material (CAP) om den akademiska professionen i Finland under Det här görs samtidigt med en teoretisk och metodologisk fördjupning. Strukturen och tidtabellen för intervjuerna bör vara klar under hösten Intervjuerna genomförs senast under våren Transkribering av materialet, analys och rapportering av resultaten görs mellan 11

12 sommaren 2011 och hösten Sammanvävning av resultatrapportering och teoretiska ansatser görs under 2012 och Jag strävar efter att slutföra min avhandling före utgången av Jag kommer att diskutera förhållandet mellan min doktorsavhandling och övriga studieperioder som ingår i doktorandstudierna med prof. Jan Sundberg och Turo Virtanen samt forskningsdirektör Timo Aarrevaara i november december 2009 och bifogar det senare till min forskningsplan. Jag hoppas att 40 studiepoäng som jag läst inom ramen för Tammerfors universitets enhet för forskning i högskoleadministration tillsammans med nio års erfarenhet av administrativt arbete vid Helsingfors universitet är nyttiga med tanke på mina fortsatta studier och min doktorsavhandling. Källor Aarrevaara T. et.al. (2009) i Higher Education Management and Policy 21/2, Aarrevaara, T. (2009): Akateeminen ura ja laajentuva korkeakoulutus. I verket Maija Leena Huotari Anne Lehto (red.): Johtamishasteena muutos kirjasto akateemisessa yhteisössä. Tampere University Press. Aarrevaara, T. (2009): Opublicerad forskningsplan. Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Starrin, Bengt och Svensson, Per Gunnar. (red) Lund:Studentlitteratur Clark, B.R. (1983): The Higher Education System: Academic Organization in Cross national Perspective. Berkeley: University of California Press. Clark, B.R. (1998): Creating Entrepreneurial Universities: Organizational Pathways of Transformation. New York: IAU Press. Clark, B.R. (2004): Sustaining Change in Universities: Continuities in Case Studies and Concepts. Berkshire: Open University Press. Glaser, B. & Strauss, A. (1999): The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research. New York : Aldine de Gruyter Gornitzka, Å. & Maassen, P. (2000): Hybrid steering approaches with respect European higher education. Higher Education Policy 13 (2000),

13 Hirsjärvi, S & Hurme, H: Tutkimushaastattelu: teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Helsingfors: Gaudeamus. Kekäle, J. (2001) Academic Leadership. Huntington: Nova Science Publishers Kim, L. (2002): Lika olika: en jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna. Stockholm: Högskoleverket. Kogan, M. et.al. (2004). Transforming Higher Education: A Comparative Study. London: Jessica Kingsley. Kogan, M. et.al. (1994): Staffing Higher Education: Meeting New Challenges. London: Jessica Kingsley. RIHE International Seminar Reports, No.12, September 2008 Uinversity of Hiroshima Silverman, D. (2006): Interpreting qualitative data : methods for analysing talk, text and interaction. London: Sage. Sveiby, K. (1994): Towards a knowledge perspective on organization. Stockholm: Stockholms universitet. Weber, M. (1976): On universities : the power of the state and the dignity of the academic calling in imperial Germany. Chicago: University of Chaicago Press. Weber, M. (1974): Basic concepts in sociology. New York: Greenwood. Virtanen T. (2008): Merging and privatizing to Reach for the Top: An New Finnish University of Technology, Business, and Art and Design. I Aarrevaara, T. & Fumihiro, M (red) (2008): University Reform in Finland and Japan. Tammerfors: Tampere University Press. Tidskrifter Yliopisto 9/2009: Johda meitä Intervju med professor Turo Virtanen. Skriven av redaktör Mikko Puttonen. Internet Altbach, P. & Musselin, C. i International Higher Education, Nr. 53,Fall 2008, nätpublikation Informationen hämtad

14 European Science Foundations beskrivning av EUROAC projektet: programmes/eurohesc/eurohesc projects.html Informationen hämtad Locke, W. & Teichler, U publicerat på internet av Open Research Online: informationen hämtad Marcusson, L: (2007): Det akademiska ledarskapet. Forskningsrapport publicerad på internet av Sveriges universitets och högskoleförbund: Informationen hämtad Universitetslagen på Finlands författningssamling på internet Finlex: informationen hämtad

Quo vadis regio academiae?

Quo vadis regio academiae? Quo vadis regio academiae? Hur ser universitetsanställda på akademiskt ledarskap med universitetsreformen 2010 i backspegeln? Forskningsplan för doktorsavhandling i ämnet allmän statslära Janne Wikström

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan FEKH46, Företagsekonomi: Ledarskap och change management, 7,5 högskolepoäng Business Administration: Leadership and Change Management, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Nordtek 12.6.2006 Direktör Pekka Pokela Finlands Näringsliv EK Finska val i 1980s: KONKURRENS SAMARBETE 2(14) Finansiering som

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Akademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014

Akademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Akademiska värden SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Budskap och fokus Utan akademiska värden inga universitet/högskolor! Alla vid u/h ska kunna tala om, försvara, tillämpa och utveckla akademiska värden! Universitet/högskolor

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Förslag till rambeskrivning för institution 1 Förslag till rambeskrivning för institution 1 Namnförslag: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Department of Education 1. Teman och centrala kunskapsområden Institutionens kunskapsområden

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i marknadsföring, 120 högskolepoäng. Master Programme in Marketing, 120 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i marknadsföring, 120 högskolepoäng. Master Programme in Marketing, 120 Higher Education Credits Dnr: 929/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i marknadsföring, 120 högskolepoäng Master Programme in Marketing,

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Strategiska investeringar i kompetens

Strategiska investeringar i kompetens Chefsrekrytering - Ledarutveckling Sprint kopplar samman chefer och specialister inom olika områden med företag och organisationer som söker kompetens under en begränsad tid eller tillsvidare. Tillfälliga

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning 1 Finlands Akademi och statens totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen Statsrådets principbeslut 5.9.2013 Riksdagen godkänner

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2: Sida 1(7) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1113 Kriminologi: Introduktion till studier av brott och sociala avvikelser, 30 högskolepoäng Criminology: Introduction to the study of crime and social

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

2 Dagordningen ändrades såtillvida att 5 lades först. Dagordningen godkändes därefter.

2 Dagordningen ändrades såtillvida att 5 lades först. Dagordningen godkändes därefter. Protokoll 2014-04-01 Expertgruppen för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Expertgruppens möte Tisdagen den 1 april, kl. 9:00 12:00 Karlavägen 102, sammanträdesrum Amiralen, plan

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng. Master Programme in Political Science, 120 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng. Master Programme in Political Science, 120 Higher Education Credits Dnr: 1068/2006-510 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Programme in Political Science, 120 Higher Education Credits

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Ekonomie magisterexamen

Ekonomie magisterexamen Ekonomie magisterexamen 1. Fastställande Examensbeskrivningen är fastställd 1995-05-18, senast reviderad 2003-02-14 genom beslut av dekanus för filosofisk fakultet i samråd med dekanus för teknisk fakultet

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt:

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt: 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer