Förändringar i den akademiska professionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändringar i den akademiska professionen"

Transkript

1 Förändringar i den akademiska professionen Hur ser universitetsanställda på sina karriärvillkor efter universitetsreformen 2010? Forskningsplan för doktorsavhandling i ämnet allmän statslära Janne Wikström Innehåll Inledning 2 Problemformulering och centrala frågeställningar för min doktorsavhandling 4 Centrala teorier för min doktorsavhandling och tidigare forskning i den akademiska professionen 6 Material, metod och analys 9 Förväntade forskningsresultat, tidtabell och arbetsplan 11 Källor 1

2 Inledning Den huvudsakliga frågeställningen i min doktorsavhandling är den akademiska professionens syn på sina karriärvillkor. Frågeställningen är särskilt aktuell med tanke på den nya universitetslagen som träder ikraft (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/ ). Nya lagen innebär flera förändringar för universiteten. Av dem kan isynnerhet två tänkas ha en väldigt stor omedelbar verkan på den akademiska professionen. Den ena är att akademisk personal vid universiteten är i framtiden anställda i ett arbetsavtalsförhållande av sina arbetsgivare istället för ett tjänsteförhållande. Den andra förändringen, som egentligen kan ses som en orsak till den första, är att universiteten inte längre är under direkt statlig budgetstyrning, utan kan närmast betraktas som offentligrättsliga enheter. Ur ett ekonomiförvaltningsperspektiv kommer en del universitet att lagstiftningsmässigt betraktas som offentligträttsliga inrättningar och en del som stiftelser (Aarrevaara m.fl. i Higher Education Management and Policy 21/2, 2009). Viktiga teoretiska och metodologiska källor för mitt arbete är komparativa studier av universitetet som stod inför stora utmaningar och förändringar i slutet av 1900 och början av 2000 talet. Nedan presenteras några framstående forskare i den här tvärvetenskapliga traditionen, som på engelska kallas för Higher Education Studies. Den här traditionen bygger på kombinationer av samhällsvetenskapliga ledarskaps, organisations och professionsteorier. I kapitel 3 går jag närmare in på de viktigaste teoretiska utgångspunkterna för min avhandling. Burton Clark skapade i början av 1980 talet en modell för växelverkan mellan den akademiska professionen, staten och marknaden (Clark 1983). Modellen har senare kallats för Clarks triangel. Clark och andra forskare har med hjälp av modellen försökt förklara förändringar i den akademiska professionen utgående från dels interna faktorer som strukturer, processer och sakkunskap i administrationen och dels externa faktorer som marknadens efterfrågan på tillämpad forskning och statens finansieringsandel. Clark införde också ett stakeholder eller intressentperspektiv i sin modell. Clark har under 1990 och 2000 talet använt modellen i internationella komparativa studier tillsammans med empiriskt material. Utgående från de här studierna har Clark definierat kännetecken för akademiska professionen vid framgångsrika universitet (Clark 1998 och 2004). 2

3 Åse Gornitzka och Peter Maassen har tillämpat Clarks forskning och skapat en hybridmodell som beskriver nya styr och finansieringsmekanismer för universiteten (Higher Education Policy 13 (2000), ). I deras modell betonas olika intressenters starkare roll också för europeiska universitet. William Locke och Ulrich Teichler har betonat det så kallade Stakeholder Society fenomenets betydelse för karriärvillkor för den akademiska professionen (Locke, W. & Teichler, U. 2007), publicerat på internet av Open Research Online: Maurice Kogan har fokuserat på förändringar inom universiteten ur framför allt policy, aktörs och diversifieringsperspektiv (Kogan med flera 2000). Forskningsdirektör Timo Aarrevaara vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet och dess nya enhet HEGOM (Higher Education Governance and Management) har erbjudit mig en möjlighet att delta i ett internationellt komparativt forskningsprojekt (http://www.esf.org/activities/eurocores/running programmes/eurohesc/eurohesc projects.html) mellan forskargrupper i nio olika europeiska länder med fokus på förändringar i den akademiska professionen och organiseringen av arbetet vid universiteten. Det här projektet har sin grund i projektet CAP (Changing Academic Profession) som genomfördes i 18 länder i flera världsdelar (RIHE International Seminar Reports, No.12, September 2008). CAP projektet byggde på en kvantitativ enkätundersökning om hur akademisk personal vid universitet och för vissa deltagarländers del också vid självständiga forskningsinstitut upplevde sina anställningsvillkor och sina arbetsuppgifter. Finland beslöt tillsammans med några andra deltagarländer i CAP projektet att gå inför en kombination av den kvantitativa analysen av CAP enkätsvaren med kvalitativa, men strukturerade temaintervjuer kring förändringar i den akademiska professionen. Länder som inte deltog i CAP, men som ämnar delta i det nya komparativa projektet, kommer att inleda med en motsvarande enkätundersökning som CAP för att få tillräckligt med bakgrundsinformation. Framför allt för Finlands del kan kombinationen av enkätsvaren från CAP, som samlades in under , och svaren på strukturerade temaintervjuer, som kommer att genomföras under

4 11, tänkas ge ett fruktbart material för analyser av förändringar i den akademiska professionen under 2000 talet. Det här med tanke på den stora reform som äger rum mittemellan projekten. Jag tror att mitt deltagande i projektet kan ge värdefullt stöd för arbetet med min doktorsavhandling framför allt ur ett metodologiskt och analytiskt perspektiv. Också tillgång till relevant material för mitt ämne underlättas av deltagande i EUROAC projektet. Professor Jan Sundberg vid institutionen för allmän statslära har lovat fungera som min handledare. Forskningsdirektör Timo Aarrevaara och professor Turo Virtanen (allmän statslära), som ämnar delta i det ovan nämnda EUROAC projektet, har också lovat ställa upp för handledning i mitt arbete. Jag har diskuterat min forskningsplan också med följande professorer och docenter vid Helsingfors universitet: Elianne Riska (sociologi) och Stefan Sjöblom (statskunskap med förvaltning) samt docent Sirpa Wrede (sociologi). Problemformulering och centrala frågeställningar för min doktorsavhandling Förändringar i organiseringen av det akademiska arbetet och anställningsvillkoren för den akademiska professionen samt hur anställda vid universiteten ser på de här förändringarna ligger i fokus för min avhandling. Nedan räknar jag upp några viktiga frågor som kan ställas utgående från den här problemformuleringen. Hur mottar och tolkar den akademiska professionen förändringar i den socioekonomiska omgivningen och omorganiseringen av högre utbildning? Vilken relevans ger den akademiska yrkeskåren åt de här förändringarna? Leder det till att de aktivt formar om sina roller i arbetslivet? Jag försöker att belysa förhållandet mellan samhälleliga förändringar och den akademiska professionen utgående från tre viktiga perspektiv och frågor relaterade till dem och den akademiska professionen (Aarrevaara 2009, opublicerad forskningsplan). 4

5 Kunskapens relevans för samhället: strävan att öka forskningens och undervisningens samhälleliga och ekonomiska relevans utmanar de traditionella akademiska rollerna. Hur påverkas den akademiska professionen av denna strävan? Diversifiering som en strategi för problemlösning: i dagens samhälle har universiteten allt fler från varandra avvikande uppgifter. Hur påverkar det här karriärstigen för och arbetsfördelningen mellan olika akademiska professioner? Internationalisering: kunskapssamhället karaktäriseras som gränsöverskridande eller till och med gränslöst. De sociala och politiska villkoren för högre utbildning blir allt mer globala. Hur påverkar det ökade internationella samarbetet och den ökade globala konkurrensen den akademiska professionen? Ovan diskuterades yttre förändringar, nedan lyfter jag fram några av de institutionella och organisatoriska utmaningar som den akademiska professionen står inför. De här står naturligtvis i en ömsesidig relation till de ovan nämnda yttre förändringarna. Organisatoriska ramar har en synligare och vardagligare roll för den akademiska professionen. Aarrevaara lyfter fram tre tematiska områden i de organisatoriska och institutionella villkoren för högre utbildning: förvaltning, ledarskap och utvärdering; akademiska karriärvillkor och professionalisering (Aarrevaara, 2009, opublicerad forskningsplan). I min doktorsavhandling kommer jag att fokusera på akademiska karriärvillkor. De har väckt livlig debatt i Finland under de senaste åren. Debatten beror inte minst på ett stort antal akademiska korttidsanställda vid finländska universitet, universitetens nya lönesystem och förändringar i anställningsavtalen i och med den nya universitetslagen. I ett internationellt perspektiv märks en strävan efter en mer konkurrenskraftig arbetsmiljö i förhållande till andra yrken och en mer diversifierad akademisk arbetsmarknad (Kogan m.fl samt Altbach och Musselin 2008). Utgående från det här ställer Aarrevaara följande frågor (Aarrevaara, 2009, opublicerad forskningsplan): hur påverkar det här inriktningen av och motivationen för det akademiska arbetet? Hur påverkar det resultatet av det akademiska arbetet? 5

6 Med tanke på min frågeställning och finländska förhållanden väcks isynnerhet följande frågor: vad kommer den akademiska professionen i Finland vara villig att acceptera i och med att anställningsvillkoren ändras? Kommer de här ändringarna att medföra en öppnare akademisk arbetsmarknad? Ses den ökade flexibiliteten som något eftersträvansvärt av dem som siktar på en akademisk karriär i framtiden? Vilka kommer skillnaderna mellan tjänste och arbetsavtal att vara med tanke på karriärer och lönesättning? Centrala teorier för min doktorsavhandling och tidigare forskning i den akademiska professionen I inledningen nämnde jag Burton Clark som en av förgrundsfigurerna för forskning i högre utbildning i allmänhet och den akademiska professionen i synnerhet. Clark jämförde under 1990 och 2000 talet universitet i flera olika länder. Gemensamt för de här universiteten var att de mötte olika typer av stora utmaningar, t.ex. ett minskat finansieringsunderlag eller försämrade villkor för rekrytering av personal och studerande. I många fall kunde utmaningarna som universiteten mötte betraktas som rena problem och hot. Ett särskilt känt teoretiskt perspektiv som härstammar från ovan nämnda forskning är Clarks fem kännetecken för ett framgångsrikt universitet. Clark baserade kännetecknen på empirisk komparativ forskning av fem olika universitet som med framgång tacklade de ovan nämnda utmaningarna i mitten av 1990 talet (Clark 1998): 1) Styrningen/ledarskapet stimuleras, så att det finns en styrande kärna som består av både akademiker och professionella ledare. 2) Den styrande kärnan har ansvar för att också periferin utvecklas. Med periferin menar Clark dels de traditionella ämnesinstitutionerna och fakulteterna, men dels också nya tvärvetenskapliga forskningsenheter och självständiga enheter som sysslar med universitetens näringslivskontakter och tillämpad forskning, fortbildning, medelanskaffning och alumnverksamhet. 3) En diversifierad finansieringsgrund. Det här blev väldigt viktigt i och med att statsfinansieringen av universitet slutade öka senast i början av 1990 talet. Universiteten blev tvungna att finna nya finansieringskällor. De mest konkurrenskraftiga universiteten 6

7 gjorde det bland annat hos näringslivet, lokal och regionalförvaltning, tredje sektorn och olika stiftelser. 4) En stimulerad akademisk kärna. Ett framgångsrikt universitet, som har utvecklat sitt ledarskap, grundat nya dynamiska enheter i växelverkan med övriga samhället och funnit nya finansieringskällor, får inte glömma sin akademiska kärna. Med det menar Clark att universiteten inte får glömma de ämnesinstitutioner och fakulteter där undervisningen och största delen av forskningen äger rum. En företagsam anda bör uppmuntras i dem och de skall vara representerade i samtliga centrala beslutsorgan vid universitetet. En förnyelse inom den akademiska kärnan är enligt Clark en förutsättning för att punkt 2 och 3 kan utvecklas. 5) Framgångsrika universitet utvecklar en arbetskultur som uppmuntrar förändringsbenägenhet då ett behov för det uppstår. Det här är särskilt viktigt för arbetskulturen i den akademiska kärnan. Enligt Clark kan värderingar antingen styra eller följa utvecklingen i universitet som genomgår förändringar. Värderingar bör inte ses som oberoende av de strukturer och procedurer där de får sina yttringar. Därför behövs ett institutionellt perspektiv. De fyra första kännetecknen ovan är medel som möjliggör en operativ förändringskultur (Clark 1998, 5 8). Clark och hans medarbetare fokuserade på följande teman och frågor i intervjuer som användes som datainsamlingsmetod i det komparativa projektet: universitetets verksamhetsområde, struktur och organisation i allmänhet, kännetecken för ledarskapet vid universitetet nu och tidigare, förhållandet mellan förvaltning och akademiska anställda, finansieringsgrunden, hur forskning och fortsättningsstudier är organiserade. I senare verk har Clark fortsättningsvis redogjort resultat från stora komparativa forskningsprojekt om den akademiska professionen och dess förhållande till staten, marknaden och administrationen av universiteten. I ett senare större komparativt projekt kom Clark fram till att 7

8 det gick att finna tre gemensamma kännetecken för samtliga framgångsrika universitet (Clark 2004, ): 1) Universiteten fäster uppmärksamhet vid de förändringsdrivande elementen i verksamheten (förändringskultur). 2) Universiteten ställer upp långsiktiga mål och rör sig dynamiskt mot dem. 3) Kollegiala beslut anammas av hela universitetssamfundet. Universitetet uppnår en steady state of change. Det här kännetecknas av självtillit, lojalitet, forskningsintensitet och insatser för universitetets institutionella prestige. Man kan alltså säga att Clark fortsatte i denna senare teoribildning från den punkt han kom till i tidigare forskning under 1990 talet. Från Clarks betoning av lojalitet och kollegialitet vill jag dra paralleller till (ny)weberianska professionssociologiska perspektiv som utgår ifrån Max Webers synsätt som betonar lojalitet (gefolgschaft) och kollegialitet i byråkratier/organisationer (Weber 1976 och Weber 1974). I det här sammanhanget bör man också uppmärksamma de utmaningar för ledarskapet som kännetecknar expertorganisationer. Enligt Karl Erik Sveiby är experter intresserade av att lösa komplicerade problem och de strävar efter att själv organisera sitt arbete. Däremot ogillar de regler, rutiner och byråkrati. De ställer sig relativt ambivalent till sin lön, fritid och den organisation som de tillhör (Sveiby 1994). De av Clark utvecklade teoretiska perspektiven har varit betydelsefulla för analys och rapportering av resultat i CAP projektet, som jag refererade i inledningen. Timo Aarrevaara och Seppo Hölttä har haft en ledande roll för Finlands andel i CAP projektet. I sin rapportering av resultat av CAPprojektet har de lyft fram följande förändringstrender för universitetsväsendet i Finland (RIHE International Seminar Reports, No.12, 9/2008): Förändringar i beslutsmodeller: från kollegialt beslutsfattande enligt trepartsmodellen till managerialism och (utomstående) intressenters ökade representation i beslutsorgan. Förändringar i universitetens juridiska status: från statliga organisationer/institutioner med direkt statlig budgetstyrning till offentligträttsliga enheter och stiftelser (från offentlig till semioffentlig). 8

9 Förändringar i anställningsförhållanden: från statligt anställda tjänstemän till arbetsavtalsförhållanden med resultatinriktad lönesättning och mer flexibla anställningsvillkor. Akademiska roller och lojalitet: från en disciplinär roll till en mix av akademiska och samhälleliga engagemang. Utöver Aarrevaara och Hölttä bör bland finländska forskare i den akademiska professionen och organiseringen av akademiskt arbete nämnas Jouni Kekäle, som har forskat i akademiskt ledarskap sedan början av 1990 talet (Kekäle 2001). Turo Virtanen har intresserat sig för ledarskapets roll i universitetsreformen (Virtanen 2008 och 2009). I Finland har denna tvärvetenskapliga tradition präglats av forskare med en stark förankring i organisations, governance och förvaltningsteoretiska perspektiv inom statsvetenskapen. Men också en del finländska sociologer har intresserat sig av den akademiska professionen, framför allt inom ramen för professionssociologi och vetenskapssociologi. Bland de här sociologerna bör nämnas i synnerhet Marja Alestalo. Bland framstående nordiska forskare i den akademiska professionen kan nämnas Marianne Bauer från Sverige och Ivar Bleiklie och Agnete Vabø från Norge. Vabø har haft en framträdande roll i Norges andel i CAP projektet. Sverige deltog inte i CAP projektet men har däremot deltagit i andra komparativa projekt, bland andra Transforming Higher Education (Kogan m.fl. 2000). Lillemor Kim har jämfört utvecklingstrender i högskolorna i fyra nordiska länder på uppdrag av det svenska Högskoleverket (Högskoleverket 2002) och Lena Marcusson har jämfört akademiskt ledarskap i Sverige, Danmark, Österrike och Storbritannien (Marcusson 2007). Material, metod och analys Genom att kombinera ovan nämnda teorier om och begrepp för den akademiska professionen och organisering av arbetet vid universitet med analyser av empiriskt intervjumaterial ämnar jag finna svar på mina frågeställningar om den akademiska professionens syn på sina karriärvillkor. Det metodologiska arbetet i min doktorsavhandling inleds med en fördjupning i analysen av CAPmaterialet för Finlands del. Det här görs för att få en kvantitativ lägesrapport av hur den akademiska professionen betraktade sig själv under I min doktorsavhandling har jag 9

10 tillfället att jämföra material från den ovan nämnda sista lägesrapporten av synen på de gamla karriärvillkoren med material som samlas in , alltså efter universitetsreformen. Materialkombinationen kan bli fruktbar också ur ett metodologiskt perspektiv, eftersom CAPprojektet bygger på en kvantitativ analys med 1000 tals respondenter och den materialinsamling som jag kommer att göra inom ramen EUROAC projektet handlar om intervjuer med några intervjuobjekt för min del och också hela finländska projektet omfattar endast 90 intervjuer. Strävan är alltså att gå djupet i motsats till CAP projektet som gick på bredden. I Finländska andelen i EUROAC projektet strävan man efter att intervjua anställda vid olika typer av universitet (stora universitet som ligger centralt och mindre regionala universitet, universitet för ett särskilt vetenskapsområde samt en stor och liten yrkeshögskola). Intervjuobjekten väljs utgående från den akademiska professionens olika institutionella profiler, karriärskede, ålder, kön och språk. Själv ämnar jag intervjua anställda vid svensk och tvåspråkiga högskoleenheter. Intervjuerna är tematiska och lätt strukturerade med fokus på de frågeställningar som beskrevs i kapitel 2. Mitt val av analysmetod för intervjusvaren är till vissa delar öppet. Slutliga valet beror också på de analysmetoder som övriga finländska deltagare i EUROAC projektet går inför. Transkriberade svar på temaintervjuer analyseras ofta med hjälp av kategorisering och typifiering. Två intressanta metodologiska ansatser för det kunde vara fenomenografi och grundad teori (GT Grounded Theory). I fenomenografisk analys ingår fyra faser efter datainsamlingen och transkriberingen: 1) att bekanta sig med data och bilda ett helhetsintryck, 2) att uppmärksamma likheter och skillnader i materialet, 3) att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier och 4) att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet (Alexandersson 1994). Tillämpningar av grundad teori vore också tänkbara i mitt fall eftersom man inom den metoden lätt kan kombinera olika typer av data. Att kategorisera numeriskt material från CAP projektet tillsammans med verbalt material från EUROAC projektet kan bidra till att lättare finna svar på mina frågeställningar. Grundad teori bygger på ett cykliskt arbetssätt där analys av material och teoribildning går hand i hand. Den är 10

11 alltså övervägande induktiv och hypotesgenererande. Forskaren ställer inga hypoteser innan han/hon har bekantat sig med det empiriska materialet. Analys av material enligt grundad teori indelas vanligtvis också i fyra faser: 1) jämförelse av enheterna i kategorierna, 2) integrering av kategorierna och deras egenskaper, 3) avgränsning av teorin utgående från materialet och 4) Formulering och renskrivning av teorin (Glaser och Strauss 1999). Goda källor för analysmetoder för material som har samlats in med hjälp av temaintervjuer är Silvermans Interpreting qualitative data samt Hirsijärvis och Hurmes Tutkimushaastattelu. Teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Förväntade forskningsresultat, tidtabell och arbetsplan De första trendrapporterna utgående från resultaten i CAP projektet kan i fungera som beslutsunderlag för universiteten i anpassningen till de nya verksamhetsförutsättningarna. Min doktrosavhandling förväntas svara på framför allt hur den akademiska professionen ser på förändringen med tanke på sina karriärvillkor. Men arbetet kan också ge insikter i det akademiska arbetets samhälleliga effektivitet, dess relevans för teknologiska innovationer och ekonomisk tillväxt. Avhandlingen kan också ge en själreflexiv bild av akademiska utbildningens funktion och uppgifter samt hur den akademiska professionen reagerar på en ökad global konkurrens och ett intensivare internationellt samarbete. I bästa fall kan mitt arbete bli nyttigt för organiseringen av arbetet vid universiteten i framtiden. I intervjuerna får de universitetsanställda en möjlighet att påtala eventuella missförhållanden i sina arbetsvillkor. Resultaten kan med andra ord bidra till att organisera arbetet bättre och göra Helsingfors universitet mer konkurrenskraftigt. Jag strävar efter att komma igång med mitt arbete och förhandsarrangemang av intervjuer i januari Som ett led i det här deltog jag i presentationen av resultat av CAP projektet i ett internationellt seminarium i Tammerfors Jag kommer att delta i analys av trendrapporter utgående från tidigare material (CAP) om den akademiska professionen i Finland under Det här görs samtidigt med en teoretisk och metodologisk fördjupning. Strukturen och tidtabellen för intervjuerna bör vara klar under hösten Intervjuerna genomförs senast under våren Transkribering av materialet, analys och rapportering av resultaten görs mellan 11

12 sommaren 2011 och hösten Sammanvävning av resultatrapportering och teoretiska ansatser görs under 2012 och Jag strävar efter att slutföra min avhandling före utgången av Jag kommer att diskutera förhållandet mellan min doktorsavhandling och övriga studieperioder som ingår i doktorandstudierna med prof. Jan Sundberg och Turo Virtanen samt forskningsdirektör Timo Aarrevaara i november december 2009 och bifogar det senare till min forskningsplan. Jag hoppas att 40 studiepoäng som jag läst inom ramen för Tammerfors universitets enhet för forskning i högskoleadministration tillsammans med nio års erfarenhet av administrativt arbete vid Helsingfors universitet är nyttiga med tanke på mina fortsatta studier och min doktorsavhandling. Källor Aarrevaara T. et.al. (2009) i Higher Education Management and Policy 21/2, Aarrevaara, T. (2009): Akateeminen ura ja laajentuva korkeakoulutus. I verket Maija Leena Huotari Anne Lehto (red.): Johtamishasteena muutos kirjasto akateemisessa yhteisössä. Tampere University Press. Aarrevaara, T. (2009): Opublicerad forskningsplan. Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Starrin, Bengt och Svensson, Per Gunnar. (red) Lund:Studentlitteratur Clark, B.R. (1983): The Higher Education System: Academic Organization in Cross national Perspective. Berkeley: University of California Press. Clark, B.R. (1998): Creating Entrepreneurial Universities: Organizational Pathways of Transformation. New York: IAU Press. Clark, B.R. (2004): Sustaining Change in Universities: Continuities in Case Studies and Concepts. Berkshire: Open University Press. Glaser, B. & Strauss, A. (1999): The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research. New York : Aldine de Gruyter Gornitzka, Å. & Maassen, P. (2000): Hybrid steering approaches with respect European higher education. Higher Education Policy 13 (2000),

13 Hirsjärvi, S & Hurme, H: Tutkimushaastattelu: teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Helsingfors: Gaudeamus. Kekäle, J. (2001) Academic Leadership. Huntington: Nova Science Publishers Kim, L. (2002): Lika olika: en jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna. Stockholm: Högskoleverket. Kogan, M. et.al. (2004). Transforming Higher Education: A Comparative Study. London: Jessica Kingsley. Kogan, M. et.al. (1994): Staffing Higher Education: Meeting New Challenges. London: Jessica Kingsley. RIHE International Seminar Reports, No.12, September 2008 Uinversity of Hiroshima Silverman, D. (2006): Interpreting qualitative data : methods for analysing talk, text and interaction. London: Sage. Sveiby, K. (1994): Towards a knowledge perspective on organization. Stockholm: Stockholms universitet. Weber, M. (1976): On universities : the power of the state and the dignity of the academic calling in imperial Germany. Chicago: University of Chaicago Press. Weber, M. (1974): Basic concepts in sociology. New York: Greenwood. Virtanen T. (2008): Merging and privatizing to Reach for the Top: An New Finnish University of Technology, Business, and Art and Design. I Aarrevaara, T. & Fumihiro, M (red) (2008): University Reform in Finland and Japan. Tammerfors: Tampere University Press. Tidskrifter Yliopisto 9/2009: Johda meitä Intervju med professor Turo Virtanen. Skriven av redaktör Mikko Puttonen. Internet Altbach, P. & Musselin, C. i International Higher Education, Nr. 53,Fall 2008, nätpublikation Informationen hämtad

14 European Science Foundations beskrivning av EUROAC projektet: programmes/eurohesc/eurohesc projects.html Informationen hämtad Locke, W. & Teichler, U publicerat på internet av Open Research Online: informationen hämtad Marcusson, L: (2007): Det akademiska ledarskapet. Forskningsrapport publicerad på internet av Sveriges universitets och högskoleförbund: Informationen hämtad Universitetslagen på Finlands författningssamling på internet Finlex: informationen hämtad

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Universitetet som företagets samarbetspartner

Universitetet som företagets samarbetspartner Universitetet som företagets samarbetspartner - röster från seminarium på Münchenbryggeriet 1/12 2005 Vid KTH:s och Vinnovas seminarium Tillväxtskapande samverkan mellan näringsliv och högskola i Stockholm

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Professor Lars Engwall Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Box 513, 751 20 Uppsala Tel.: 070-4250443, e-post: Lars.Engwall@fek.uu.se 13 maj 2014 FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Ett

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen.

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Av Karin Christofferson, frilansjournalsit Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Coaching är egentligen enkelt - Hur ser det ut idag? Hur vill du att det ska bli? Vad kan du göra

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Strategiska investeringar i kompetens

Strategiska investeringar i kompetens Chefsrekrytering - Ledarutveckling Sprint kopplar samman chefer och specialister inom olika områden med företag och organisationer som söker kompetens under en begränsad tid eller tillsvidare. Tillfälliga

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur 1(4) 8.4.2015 Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur Professuren i inre medicin, undervisningsspråk svenska Arbetsuppgifter, område, placering, lön Arbetsuppgifter och

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET Metodhandledning för Karriärpaketet Det här materialet ger en kort handledning i hur du som vägledare/coach kan arbeta med Karriärpaketet tillsammans med klienten. Till

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

"Med vårt västra grannland som förebild"

Med vårt västra grannland som förebild MEDDELANDEN FRÅN STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI FORSKNINGSINSTITUT "Med vårt västra grannland som förebild" En undersökning av policydiffusion Sverige till Finland från LA URI KAR VONEN AKADEMISK AVHANDLING

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Industrial Relations, kunskapssamhället och forskningen

Industrial Relations, kunskapssamhället och forskningen Industrial Relations, kunskapssamhället och forskningen Niklas Bruun Industrial Relations, kunskapssamhället och forskningen Några kommentarer till Nils Elvanders artiklar om IR-fältets utveckling I det

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur. Deltid professur (35 %) i kardiologi

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur. Deltid professur (35 %) i kardiologi 1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur Deltid professur (35 %) i kardiologi Arbetsuppgifter, område, placering, lön Arbetsuppgifter och område Professorn ska enligt

Läs mer

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

2 Framgångsrik handledning

2 Framgångsrik handledning 2 Framgångsrik handledning 3 Framgångsrik handledning Doktorand Handledare - Vad vill jag uppnå med mina doktorandstudier? - Vad krävs av mig för att nå mitt mål? - Hur får jag rätt handledare? - Vad vill

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer