Förändringar i den akademiska professionen

Transkript

1 Förändringar i den akademiska professionen Hur ser universitetsanställda på sina karriärvillkor efter universitetsreformen 2010? Forskningsplan för doktorsavhandling i ämnet allmän statslära Janne Wikström Innehåll Inledning 2 Problemformulering och centrala frågeställningar för min doktorsavhandling 4 Centrala teorier för min doktorsavhandling och tidigare forskning i den akademiska professionen 6 Material, metod och analys 9 Förväntade forskningsresultat, tidtabell och arbetsplan 11 Källor 1

2 Inledning Den huvudsakliga frågeställningen i min doktorsavhandling är den akademiska professionens syn på sina karriärvillkor. Frågeställningen är särskilt aktuell med tanke på den nya universitetslagen som träder ikraft ( Nya lagen innebär flera förändringar för universiteten. Av dem kan isynnerhet två tänkas ha en väldigt stor omedelbar verkan på den akademiska professionen. Den ena är att akademisk personal vid universiteten är i framtiden anställda i ett arbetsavtalsförhållande av sina arbetsgivare istället för ett tjänsteförhållande. Den andra förändringen, som egentligen kan ses som en orsak till den första, är att universiteten inte längre är under direkt statlig budgetstyrning, utan kan närmast betraktas som offentligrättsliga enheter. Ur ett ekonomiförvaltningsperspektiv kommer en del universitet att lagstiftningsmässigt betraktas som offentligträttsliga inrättningar och en del som stiftelser (Aarrevaara m.fl. i Higher Education Management and Policy 21/2, 2009). Viktiga teoretiska och metodologiska källor för mitt arbete är komparativa studier av universitetet som stod inför stora utmaningar och förändringar i slutet av 1900 och början av 2000 talet. Nedan presenteras några framstående forskare i den här tvärvetenskapliga traditionen, som på engelska kallas för Higher Education Studies. Den här traditionen bygger på kombinationer av samhällsvetenskapliga ledarskaps, organisations och professionsteorier. I kapitel 3 går jag närmare in på de viktigaste teoretiska utgångspunkterna för min avhandling. Burton Clark skapade i början av 1980 talet en modell för växelverkan mellan den akademiska professionen, staten och marknaden (Clark 1983). Modellen har senare kallats för Clarks triangel. Clark och andra forskare har med hjälp av modellen försökt förklara förändringar i den akademiska professionen utgående från dels interna faktorer som strukturer, processer och sakkunskap i administrationen och dels externa faktorer som marknadens efterfrågan på tillämpad forskning och statens finansieringsandel. Clark införde också ett stakeholder eller intressentperspektiv i sin modell. Clark har under 1990 och 2000 talet använt modellen i internationella komparativa studier tillsammans med empiriskt material. Utgående från de här studierna har Clark definierat kännetecken för akademiska professionen vid framgångsrika universitet (Clark 1998 och 2004). 2

3 Åse Gornitzka och Peter Maassen har tillämpat Clarks forskning och skapat en hybridmodell som beskriver nya styr och finansieringsmekanismer för universiteten (Higher Education Policy 13 (2000), ). I deras modell betonas olika intressenters starkare roll också för europeiska universitet. William Locke och Ulrich Teichler har betonat det så kallade Stakeholder Society fenomenets betydelse för karriärvillkor för den akademiska professionen (Locke, W. & Teichler, U. 2007), publicerat på internet av Open Research Online: Maurice Kogan har fokuserat på förändringar inom universiteten ur framför allt policy, aktörs och diversifieringsperspektiv (Kogan med flera 2000). Forskningsdirektör Timo Aarrevaara vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet och dess nya enhet HEGOM (Higher Education Governance and Management) har erbjudit mig en möjlighet att delta i ett internationellt komparativt forskningsprojekt ( programmes/eurohesc/eurohesc projects.html) mellan forskargrupper i nio olika europeiska länder med fokus på förändringar i den akademiska professionen och organiseringen av arbetet vid universiteten. Det här projektet har sin grund i projektet CAP (Changing Academic Profession) som genomfördes i 18 länder i flera världsdelar (RIHE International Seminar Reports, No.12, September 2008). CAP projektet byggde på en kvantitativ enkätundersökning om hur akademisk personal vid universitet och för vissa deltagarländers del också vid självständiga forskningsinstitut upplevde sina anställningsvillkor och sina arbetsuppgifter. Finland beslöt tillsammans med några andra deltagarländer i CAP projektet att gå inför en kombination av den kvantitativa analysen av CAP enkätsvaren med kvalitativa, men strukturerade temaintervjuer kring förändringar i den akademiska professionen. Länder som inte deltog i CAP, men som ämnar delta i det nya komparativa projektet, kommer att inleda med en motsvarande enkätundersökning som CAP för att få tillräckligt med bakgrundsinformation. Framför allt för Finlands del kan kombinationen av enkätsvaren från CAP, som samlades in under , och svaren på strukturerade temaintervjuer, som kommer att genomföras under

4 11, tänkas ge ett fruktbart material för analyser av förändringar i den akademiska professionen under 2000 talet. Det här med tanke på den stora reform som äger rum mittemellan projekten. Jag tror att mitt deltagande i projektet kan ge värdefullt stöd för arbetet med min doktorsavhandling framför allt ur ett metodologiskt och analytiskt perspektiv. Också tillgång till relevant material för mitt ämne underlättas av deltagande i EUROAC projektet. Professor Jan Sundberg vid institutionen för allmän statslära har lovat fungera som min handledare. Forskningsdirektör Timo Aarrevaara och professor Turo Virtanen (allmän statslära), som ämnar delta i det ovan nämnda EUROAC projektet, har också lovat ställa upp för handledning i mitt arbete. Jag har diskuterat min forskningsplan också med följande professorer och docenter vid Helsingfors universitet: Elianne Riska (sociologi) och Stefan Sjöblom (statskunskap med förvaltning) samt docent Sirpa Wrede (sociologi). Problemformulering och centrala frågeställningar för min doktorsavhandling Förändringar i organiseringen av det akademiska arbetet och anställningsvillkoren för den akademiska professionen samt hur anställda vid universiteten ser på de här förändringarna ligger i fokus för min avhandling. Nedan räknar jag upp några viktiga frågor som kan ställas utgående från den här problemformuleringen. Hur mottar och tolkar den akademiska professionen förändringar i den socioekonomiska omgivningen och omorganiseringen av högre utbildning? Vilken relevans ger den akademiska yrkeskåren åt de här förändringarna? Leder det till att de aktivt formar om sina roller i arbetslivet? Jag försöker att belysa förhållandet mellan samhälleliga förändringar och den akademiska professionen utgående från tre viktiga perspektiv och frågor relaterade till dem och den akademiska professionen (Aarrevaara 2009, opublicerad forskningsplan). 4

5 Kunskapens relevans för samhället: strävan att öka forskningens och undervisningens samhälleliga och ekonomiska relevans utmanar de traditionella akademiska rollerna. Hur påverkas den akademiska professionen av denna strävan? Diversifiering som en strategi för problemlösning: i dagens samhälle har universiteten allt fler från varandra avvikande uppgifter. Hur påverkar det här karriärstigen för och arbetsfördelningen mellan olika akademiska professioner? Internationalisering: kunskapssamhället karaktäriseras som gränsöverskridande eller till och med gränslöst. De sociala och politiska villkoren för högre utbildning blir allt mer globala. Hur påverkar det ökade internationella samarbetet och den ökade globala konkurrensen den akademiska professionen? Ovan diskuterades yttre förändringar, nedan lyfter jag fram några av de institutionella och organisatoriska utmaningar som den akademiska professionen står inför. De här står naturligtvis i en ömsesidig relation till de ovan nämnda yttre förändringarna. Organisatoriska ramar har en synligare och vardagligare roll för den akademiska professionen. Aarrevaara lyfter fram tre tematiska områden i de organisatoriska och institutionella villkoren för högre utbildning: förvaltning, ledarskap och utvärdering; akademiska karriärvillkor och professionalisering (Aarrevaara, 2009, opublicerad forskningsplan). I min doktorsavhandling kommer jag att fokusera på akademiska karriärvillkor. De har väckt livlig debatt i Finland under de senaste åren. Debatten beror inte minst på ett stort antal akademiska korttidsanställda vid finländska universitet, universitetens nya lönesystem och förändringar i anställningsavtalen i och med den nya universitetslagen. I ett internationellt perspektiv märks en strävan efter en mer konkurrenskraftig arbetsmiljö i förhållande till andra yrken och en mer diversifierad akademisk arbetsmarknad (Kogan m.fl samt Altbach och Musselin 2008). Utgående från det här ställer Aarrevaara följande frågor (Aarrevaara, 2009, opublicerad forskningsplan): hur påverkar det här inriktningen av och motivationen för det akademiska arbetet? Hur påverkar det resultatet av det akademiska arbetet? 5

6 Med tanke på min frågeställning och finländska förhållanden väcks isynnerhet följande frågor: vad kommer den akademiska professionen i Finland vara villig att acceptera i och med att anställningsvillkoren ändras? Kommer de här ändringarna att medföra en öppnare akademisk arbetsmarknad? Ses den ökade flexibiliteten som något eftersträvansvärt av dem som siktar på en akademisk karriär i framtiden? Vilka kommer skillnaderna mellan tjänste och arbetsavtal att vara med tanke på karriärer och lönesättning? Centrala teorier för min doktorsavhandling och tidigare forskning i den akademiska professionen I inledningen nämnde jag Burton Clark som en av förgrundsfigurerna för forskning i högre utbildning i allmänhet och den akademiska professionen i synnerhet. Clark jämförde under 1990 och 2000 talet universitet i flera olika länder. Gemensamt för de här universiteten var att de mötte olika typer av stora utmaningar, t.ex. ett minskat finansieringsunderlag eller försämrade villkor för rekrytering av personal och studerande. I många fall kunde utmaningarna som universiteten mötte betraktas som rena problem och hot. Ett särskilt känt teoretiskt perspektiv som härstammar från ovan nämnda forskning är Clarks fem kännetecken för ett framgångsrikt universitet. Clark baserade kännetecknen på empirisk komparativ forskning av fem olika universitet som med framgång tacklade de ovan nämnda utmaningarna i mitten av 1990 talet (Clark 1998): 1) Styrningen/ledarskapet stimuleras, så att det finns en styrande kärna som består av både akademiker och professionella ledare. 2) Den styrande kärnan har ansvar för att också periferin utvecklas. Med periferin menar Clark dels de traditionella ämnesinstitutionerna och fakulteterna, men dels också nya tvärvetenskapliga forskningsenheter och självständiga enheter som sysslar med universitetens näringslivskontakter och tillämpad forskning, fortbildning, medelanskaffning och alumnverksamhet. 3) En diversifierad finansieringsgrund. Det här blev väldigt viktigt i och med att statsfinansieringen av universitet slutade öka senast i början av 1990 talet. Universiteten blev tvungna att finna nya finansieringskällor. De mest konkurrenskraftiga universiteten 6

7 gjorde det bland annat hos näringslivet, lokal och regionalförvaltning, tredje sektorn och olika stiftelser. 4) En stimulerad akademisk kärna. Ett framgångsrikt universitet, som har utvecklat sitt ledarskap, grundat nya dynamiska enheter i växelverkan med övriga samhället och funnit nya finansieringskällor, får inte glömma sin akademiska kärna. Med det menar Clark att universiteten inte får glömma de ämnesinstitutioner och fakulteter där undervisningen och största delen av forskningen äger rum. En företagsam anda bör uppmuntras i dem och de skall vara representerade i samtliga centrala beslutsorgan vid universitetet. En förnyelse inom den akademiska kärnan är enligt Clark en förutsättning för att punkt 2 och 3 kan utvecklas. 5) Framgångsrika universitet utvecklar en arbetskultur som uppmuntrar förändringsbenägenhet då ett behov för det uppstår. Det här är särskilt viktigt för arbetskulturen i den akademiska kärnan. Enligt Clark kan värderingar antingen styra eller följa utvecklingen i universitet som genomgår förändringar. Värderingar bör inte ses som oberoende av de strukturer och procedurer där de får sina yttringar. Därför behövs ett institutionellt perspektiv. De fyra första kännetecknen ovan är medel som möjliggör en operativ förändringskultur (Clark 1998, 5 8). Clark och hans medarbetare fokuserade på följande teman och frågor i intervjuer som användes som datainsamlingsmetod i det komparativa projektet: universitetets verksamhetsområde, struktur och organisation i allmänhet, kännetecken för ledarskapet vid universitetet nu och tidigare, förhållandet mellan förvaltning och akademiska anställda, finansieringsgrunden, hur forskning och fortsättningsstudier är organiserade. I senare verk har Clark fortsättningsvis redogjort resultat från stora komparativa forskningsprojekt om den akademiska professionen och dess förhållande till staten, marknaden och administrationen av universiteten. I ett senare större komparativt projekt kom Clark fram till att 7

8 det gick att finna tre gemensamma kännetecken för samtliga framgångsrika universitet (Clark 2004, ): 1) Universiteten fäster uppmärksamhet vid de förändringsdrivande elementen i verksamheten (förändringskultur). 2) Universiteten ställer upp långsiktiga mål och rör sig dynamiskt mot dem. 3) Kollegiala beslut anammas av hela universitetssamfundet. Universitetet uppnår en steady state of change. Det här kännetecknas av självtillit, lojalitet, forskningsintensitet och insatser för universitetets institutionella prestige. Man kan alltså säga att Clark fortsatte i denna senare teoribildning från den punkt han kom till i tidigare forskning under 1990 talet. Från Clarks betoning av lojalitet och kollegialitet vill jag dra paralleller till (ny)weberianska professionssociologiska perspektiv som utgår ifrån Max Webers synsätt som betonar lojalitet (gefolgschaft) och kollegialitet i byråkratier/organisationer (Weber 1976 och Weber 1974). I det här sammanhanget bör man också uppmärksamma de utmaningar för ledarskapet som kännetecknar expertorganisationer. Enligt Karl Erik Sveiby är experter intresserade av att lösa komplicerade problem och de strävar efter att själv organisera sitt arbete. Däremot ogillar de regler, rutiner och byråkrati. De ställer sig relativt ambivalent till sin lön, fritid och den organisation som de tillhör (Sveiby 1994). De av Clark utvecklade teoretiska perspektiven har varit betydelsefulla för analys och rapportering av resultat i CAP projektet, som jag refererade i inledningen. Timo Aarrevaara och Seppo Hölttä har haft en ledande roll för Finlands andel i CAP projektet. I sin rapportering av resultat av CAPprojektet har de lyft fram följande förändringstrender för universitetsväsendet i Finland (RIHE International Seminar Reports, No.12, 9/2008): Förändringar i beslutsmodeller: från kollegialt beslutsfattande enligt trepartsmodellen till managerialism och (utomstående) intressenters ökade representation i beslutsorgan. Förändringar i universitetens juridiska status: från statliga organisationer/institutioner med direkt statlig budgetstyrning till offentligträttsliga enheter och stiftelser (från offentlig till semioffentlig). 8

9 Förändringar i anställningsförhållanden: från statligt anställda tjänstemän till arbetsavtalsförhållanden med resultatinriktad lönesättning och mer flexibla anställningsvillkor. Akademiska roller och lojalitet: från en disciplinär roll till en mix av akademiska och samhälleliga engagemang. Utöver Aarrevaara och Hölttä bör bland finländska forskare i den akademiska professionen och organiseringen av akademiskt arbete nämnas Jouni Kekäle, som har forskat i akademiskt ledarskap sedan början av 1990 talet (Kekäle 2001). Turo Virtanen har intresserat sig för ledarskapets roll i universitetsreformen (Virtanen 2008 och 2009). I Finland har denna tvärvetenskapliga tradition präglats av forskare med en stark förankring i organisations, governance och förvaltningsteoretiska perspektiv inom statsvetenskapen. Men också en del finländska sociologer har intresserat sig av den akademiska professionen, framför allt inom ramen för professionssociologi och vetenskapssociologi. Bland de här sociologerna bör nämnas i synnerhet Marja Alestalo. Bland framstående nordiska forskare i den akademiska professionen kan nämnas Marianne Bauer från Sverige och Ivar Bleiklie och Agnete Vabø från Norge. Vabø har haft en framträdande roll i Norges andel i CAP projektet. Sverige deltog inte i CAP projektet men har däremot deltagit i andra komparativa projekt, bland andra Transforming Higher Education (Kogan m.fl. 2000). Lillemor Kim har jämfört utvecklingstrender i högskolorna i fyra nordiska länder på uppdrag av det svenska Högskoleverket (Högskoleverket 2002) och Lena Marcusson har jämfört akademiskt ledarskap i Sverige, Danmark, Österrike och Storbritannien (Marcusson 2007). Material, metod och analys Genom att kombinera ovan nämnda teorier om och begrepp för den akademiska professionen och organisering av arbetet vid universitet med analyser av empiriskt intervjumaterial ämnar jag finna svar på mina frågeställningar om den akademiska professionens syn på sina karriärvillkor. Det metodologiska arbetet i min doktorsavhandling inleds med en fördjupning i analysen av CAPmaterialet för Finlands del. Det här görs för att få en kvantitativ lägesrapport av hur den akademiska professionen betraktade sig själv under I min doktorsavhandling har jag 9

10 tillfället att jämföra material från den ovan nämnda sista lägesrapporten av synen på de gamla karriärvillkoren med material som samlas in , alltså efter universitetsreformen. Materialkombinationen kan bli fruktbar också ur ett metodologiskt perspektiv, eftersom CAPprojektet bygger på en kvantitativ analys med 1000 tals respondenter och den materialinsamling som jag kommer att göra inom ramen EUROAC projektet handlar om intervjuer med några intervjuobjekt för min del och också hela finländska projektet omfattar endast 90 intervjuer. Strävan är alltså att gå djupet i motsats till CAP projektet som gick på bredden. I Finländska andelen i EUROAC projektet strävan man efter att intervjua anställda vid olika typer av universitet (stora universitet som ligger centralt och mindre regionala universitet, universitet för ett särskilt vetenskapsområde samt en stor och liten yrkeshögskola). Intervjuobjekten väljs utgående från den akademiska professionens olika institutionella profiler, karriärskede, ålder, kön och språk. Själv ämnar jag intervjua anställda vid svensk och tvåspråkiga högskoleenheter. Intervjuerna är tematiska och lätt strukturerade med fokus på de frågeställningar som beskrevs i kapitel 2. Mitt val av analysmetod för intervjusvaren är till vissa delar öppet. Slutliga valet beror också på de analysmetoder som övriga finländska deltagare i EUROAC projektet går inför. Transkriberade svar på temaintervjuer analyseras ofta med hjälp av kategorisering och typifiering. Två intressanta metodologiska ansatser för det kunde vara fenomenografi och grundad teori (GT Grounded Theory). I fenomenografisk analys ingår fyra faser efter datainsamlingen och transkriberingen: 1) att bekanta sig med data och bilda ett helhetsintryck, 2) att uppmärksamma likheter och skillnader i materialet, 3) att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier och 4) att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet (Alexandersson 1994). Tillämpningar av grundad teori vore också tänkbara i mitt fall eftersom man inom den metoden lätt kan kombinera olika typer av data. Att kategorisera numeriskt material från CAP projektet tillsammans med verbalt material från EUROAC projektet kan bidra till att lättare finna svar på mina frågeställningar. Grundad teori bygger på ett cykliskt arbetssätt där analys av material och teoribildning går hand i hand. Den är 10

11 alltså övervägande induktiv och hypotesgenererande. Forskaren ställer inga hypoteser innan han/hon har bekantat sig med det empiriska materialet. Analys av material enligt grundad teori indelas vanligtvis också i fyra faser: 1) jämförelse av enheterna i kategorierna, 2) integrering av kategorierna och deras egenskaper, 3) avgränsning av teorin utgående från materialet och 4) Formulering och renskrivning av teorin (Glaser och Strauss 1999). Goda källor för analysmetoder för material som har samlats in med hjälp av temaintervjuer är Silvermans Interpreting qualitative data samt Hirsijärvis och Hurmes Tutkimushaastattelu. Teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Förväntade forskningsresultat, tidtabell och arbetsplan De första trendrapporterna utgående från resultaten i CAP projektet kan i fungera som beslutsunderlag för universiteten i anpassningen till de nya verksamhetsförutsättningarna. Min doktrosavhandling förväntas svara på framför allt hur den akademiska professionen ser på förändringen med tanke på sina karriärvillkor. Men arbetet kan också ge insikter i det akademiska arbetets samhälleliga effektivitet, dess relevans för teknologiska innovationer och ekonomisk tillväxt. Avhandlingen kan också ge en själreflexiv bild av akademiska utbildningens funktion och uppgifter samt hur den akademiska professionen reagerar på en ökad global konkurrens och ett intensivare internationellt samarbete. I bästa fall kan mitt arbete bli nyttigt för organiseringen av arbetet vid universiteten i framtiden. I intervjuerna får de universitetsanställda en möjlighet att påtala eventuella missförhållanden i sina arbetsvillkor. Resultaten kan med andra ord bidra till att organisera arbetet bättre och göra Helsingfors universitet mer konkurrenskraftigt. Jag strävar efter att komma igång med mitt arbete och förhandsarrangemang av intervjuer i januari Som ett led i det här deltog jag i presentationen av resultat av CAP projektet i ett internationellt seminarium i Tammerfors Jag kommer att delta i analys av trendrapporter utgående från tidigare material (CAP) om den akademiska professionen i Finland under Det här görs samtidigt med en teoretisk och metodologisk fördjupning. Strukturen och tidtabellen för intervjuerna bör vara klar under hösten Intervjuerna genomförs senast under våren Transkribering av materialet, analys och rapportering av resultaten görs mellan 11

12 sommaren 2011 och hösten Sammanvävning av resultatrapportering och teoretiska ansatser görs under 2012 och Jag strävar efter att slutföra min avhandling före utgången av Jag kommer att diskutera förhållandet mellan min doktorsavhandling och övriga studieperioder som ingår i doktorandstudierna med prof. Jan Sundberg och Turo Virtanen samt forskningsdirektör Timo Aarrevaara i november december 2009 och bifogar det senare till min forskningsplan. Jag hoppas att 40 studiepoäng som jag läst inom ramen för Tammerfors universitets enhet för forskning i högskoleadministration tillsammans med nio års erfarenhet av administrativt arbete vid Helsingfors universitet är nyttiga med tanke på mina fortsatta studier och min doktorsavhandling. Källor Aarrevaara T. et.al. (2009) i Higher Education Management and Policy 21/2, Aarrevaara, T. (2009): Akateeminen ura ja laajentuva korkeakoulutus. I verket Maija Leena Huotari Anne Lehto (red.): Johtamishasteena muutos kirjasto akateemisessa yhteisössä. Tampere University Press. Aarrevaara, T. (2009): Opublicerad forskningsplan. Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Starrin, Bengt och Svensson, Per Gunnar. (red) Lund:Studentlitteratur Clark, B.R. (1983): The Higher Education System: Academic Organization in Cross national Perspective. Berkeley: University of California Press. Clark, B.R. (1998): Creating Entrepreneurial Universities: Organizational Pathways of Transformation. New York: IAU Press. Clark, B.R. (2004): Sustaining Change in Universities: Continuities in Case Studies and Concepts. Berkshire: Open University Press. Glaser, B. & Strauss, A. (1999): The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research. New York : Aldine de Gruyter Gornitzka, Å. & Maassen, P. (2000): Hybrid steering approaches with respect European higher education. Higher Education Policy 13 (2000),

13 Hirsjärvi, S & Hurme, H: Tutkimushaastattelu: teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Helsingfors: Gaudeamus. Kekäle, J. (2001) Academic Leadership. Huntington: Nova Science Publishers Kim, L. (2002): Lika olika: en jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna. Stockholm: Högskoleverket. Kogan, M. et.al. (2004). Transforming Higher Education: A Comparative Study. London: Jessica Kingsley. Kogan, M. et.al. (1994): Staffing Higher Education: Meeting New Challenges. London: Jessica Kingsley. RIHE International Seminar Reports, No.12, September 2008 Uinversity of Hiroshima Silverman, D. (2006): Interpreting qualitative data : methods for analysing talk, text and interaction. London: Sage. Sveiby, K. (1994): Towards a knowledge perspective on organization. Stockholm: Stockholms universitet. Weber, M. (1976): On universities : the power of the state and the dignity of the academic calling in imperial Germany. Chicago: University of Chaicago Press. Weber, M. (1974): Basic concepts in sociology. New York: Greenwood. Virtanen T. (2008): Merging and privatizing to Reach for the Top: An New Finnish University of Technology, Business, and Art and Design. I Aarrevaara, T. & Fumihiro, M (red) (2008): University Reform in Finland and Japan. Tammerfors: Tampere University Press. Tidskrifter Yliopisto 9/2009: Johda meitä Intervju med professor Turo Virtanen. Skriven av redaktör Mikko Puttonen. Internet Altbach, P. & Musselin, C. i International Higher Education, Nr. 53,Fall 2008, nätpublikation Informationen hämtad

14 European Science Foundations beskrivning av EUROAC projektet: programmes/eurohesc/eurohesc projects.html Informationen hämtad Locke, W. & Teichler, U publicerat på internet av Open Research Online: informationen hämtad Marcusson, L: (2007): Det akademiska ledarskapet. Forskningsrapport publicerad på internet av Sveriges universitets och högskoleförbund: Informationen hämtad Universitetslagen på Finlands författningssamling på internet Finlex: informationen hämtad