Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet"

Transkript

1 Hälsouniversitetet Linköpings universitet Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet Nursing students perception of the subject of Nursing Axel Bladh Nilla Lindroos Sjuksköterskeutbildningen 180 hp Examensarbete 15hp, grundnivå Empirisk, kvalitativ studie Vårterminen 2010 Handledare: Carina Wennerholm, Universitets adjunkt, IMH

2 Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen blev en högskoleutbildning 1976 och sedan 1993 är det möjligt att avlägga akademisk examen på kandidatnivå tillsammans med yrkesexamen och legitimation som sjuksköterska. Detta har ökat kraven på att omvårdnadsämnet baseras på forskning och vetenskaplig. Syfte: Syftet med denna studie var att finna och återge den bild som sjuksköterskestudenter har av ämnet omvårdnad. Metod: Kvalitativ metod användes. Urvalet bestod av 15 sjuksköterskestudenter under sista året på sin utbildning. Dessa intervjuades i fokusgrupper med 4-6 deltagare per grupp. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fynd: Tre övergripande kategorier framträdde: Att beskriva omvårdnadsämnet, Omvårdnad som sjuksköterskans yrke samt Omvårdnadsämnet i utbildningen. Konklusion: En allmänt förekommande åsikt var en svårighet att beskriva omvårdnadsämnet. En tvetydig bild av omvårdnad framkom; som något självklart och samtidigt något som kräver stor bakomliggande kunskap. Ett observandum är att studenterna anser att deras attityder gentemot omvårdnadsämnet och omvårdnadsämnets status hör samman med dess otydlighet. En diskussion om begreppets specifika innebörd, kopplat till sjuksköterskans kunskapsområde, jämfört med omvårdnadsbegreppets allmänna innebörd anses vara en förutsättning för förståelse av omvårdnadsämnet. Studenterna uppfattar ett gap mellan teori/forskning och det praktiska yrkesutövandet. Detta anser författarna är ett observandum för den fortsatta utvecklingen av sjuksköterskeutbildningen. Nyckelord: Omvårdnad, Omvårdnadsämnet, Sjuksköterskestudenter, Sjuksköterskeutbildning, Fokusgrupp

3 1 Inledning Syfte Frågeställningar Bakgrund Historik till sjuksköterskeutbildningen Omvårdnad som vetenskap Sjuksköterskeutbildningen idag Sjuksköterskans profession Omvårdnadsämnets avgränsning Metod Kvalitativ metod Fokusgrupper Genomförande Urval Utformande av frågeguide Intervjuer Transkribering Analys Etiska överväganden Fynd Att beskriva omvårdnadsämnet Gränsar till andra ämnen Basal och specifik omvårdnad Variationer inom omvårdnad Otydlighet påverkar omvårdnadsämnets status Omvårdnad som sjuksköterskans yrke Uppgifter och förmågor Bygger på kunskap Sjuksköterskans ansvar för omvårdnaden Omvårdnadsämnet i utbildningen Omvårdnadsämnet kopplat till utförande Omvårdnadsteorier i det praktiska Diskussion Fynddiskussion Metoddiskussion Urval... 17

4 5.2.2 Fokusgrupper Konklusion Litteraturförteckning Bilaga 1 - Informationsbrev till berörda studenter Bilaga 2 - Manus för intervju av fokusgrupper Bilaga 3 - Analys av data Bilaga 4 - Brev till programstudierektor samt kursansvarig Bilaga 5 - Information om och godkännande av inspelning av samtal i fokusgrupp

5 1 Inledning Det cirkulerar flera röster som pratar om ämnet omvårdnad. Under utbildningens gång möts studenter av föreläsningar, lärare och handledare som förmedlar sina idéer av omvårdnadsämnet. De möts också av Socialstyrelsens och lagens mer officiella beskrivningar av vilka kunskapsområden utbildningen är tänkt att innehålla. Även Högskoleverket har åsikter om omvårdnadsämnet i utbildningen. Andra röster kommer från den verksamhetsförlagda utbildningen. Sjuksköterskor på sjukhus och kommuner som delger sina erfarenheter och iakttagelser från golvet. Mitt i bland dessa röster står studenten. I färd med att formulera sin egen bild av det ämne som är huvudområdet i sjuksköterskans profession; omvårdnadsämnet. Granum (2004) skriver att utvecklingen mot en mer akademiskt inriktad utbildning har lett till ett behov av att undersöka studenternas uppfattning av omvårdnadsämnet (Granum, 2004). Manninen (1998) menar att sådana fynd kan utgöra ett underlag för att i framtiden utveckla sjuksköterskeutbildningen (Manninen, 1998). Detta understryker även Furåker och Nilsson (2006) när de skriver att vetenskapliga studier angående omvårdnadsämnets innehåll och utformning sett ur studentperspektiv är av intresse som underlag för kursplansarbete (Furåker & Nilsson, 2006). Hur utbildningen klargör begreppet omvårdnad kan antas få konsekvenser för studenternas framtida yrkesutövning. Resultaten från denna undersökning kan utgöra ett underlag för att identifiera hur studenternas röster om ämnet omvårdnad samstämmer med andra röster, vart harmonier uppstår och vart motsättningar föreligger. Att undersöka studenters bild av omvårdnadsämnet ger ett underlag för att identifiera områden där omvårdnadsämnet i sjuksköterskeutbildningen är i behov av att utvecklas och förtydligas. Sammanställt med andra studier kan föreliggande arbete bidra till att ge en helhet av hur studenter och nyutexaminerade sjuksköterskor förhåller sig till och använder sig av omvårdnadsämnet så som det förmedlats under utbildningen. 1

6 1.1 Syfte Syftet med studien var att finna och återge den bild som sjuksköterskestudenter har av ämnet omvårdnad. 1.2 Frågeställningar Vad kännetecknar omvårdnadsämnet enligt sjuksköterskestudenterna? Vilka uppfattningar har sjuksköterskestudenter om ämnet omvårdnad? 2 Bakgrund 2.1 Historik till sjuksköterskeutbildningen Det har funnits sjuksköterskeutbildningar i Sverige sedan 1800-talets mitt. Dock fanns det fram till början av 1900-talet stora skillnader mellan olika utbildningar och det fanns inga klara riktlinjer för vad som krävdes för att få kalla sig sjuksköterska (Erlöv & Petersson, 1998). Under årens gång har sjuksköterskeutbildningen fått tydligare riktlinjer och sedan 1950-talet krävs legitimation för att få utföra ett arbete som sjuksköterska (Bentling, 1995). I och med högskolereformen 1977 inordnades sjuksköterskeutbildningen under högskoleförordningen. I den utredningen, som hade till uppdrag att se över vårdutbildningarnas anpassning till reformen, konstaterades att tidigare grundutbildning var inriktad mot uppgifter som i praktiken blev svåra att skilja från undersköterskans. Utbildningen ansågs inte ta hänsyn till eller ge förberedelse inför sjuksköterskans mer utvecklade yrkesfunktion. Speciellt uppmärksammades sjuksköterskans ökade ansvar för planering, ledning och samordning av vårdarbetet. (Statens Offentliga Utredningar [SOU] 1978:50). 2.2 Omvårdnad som vetenskap Svensk sjuksköterskeförening beskriver omvårdnad både som ett undervisningsämne i sjuksköterskeutbildningen, ett kunskaps- och forskningsområde och som en verksamhet (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2009a). I och med högskolereformen blev omvårdnadsämnet karaktärsämne för sjuksköterskorna. I samband med övergången till högskolan krävdes även att utbildningarna skulle bygga på vetenskaplig grund och att det skulle bedrivas forskning inom området (SOU 1978:50). Vid denna tidpunkt var forskningen inom omvårdnad i Sverige inte utvecklad i någon större grad och för att knyta utbildningen till vetenskap användes främst amerikanska teorier i ämnet. De amerikanska teorierna, nursing theories, översattes till svenska med omvårdnadsteorier (Bentling, 1995). Sjuksköterskeutbildningens vetenskapliga förankring grundlades ytterligare efter 1993 års utbildningsreform då det blev möjligt att avlägga akademisk examen på kandidatnivå i samband med yrkesexamen och legitimation som sjuksköterska (Svensk Författningssamling [SFS] 1993:100). 2

7 2.3 Sjuksköterskeutbildningen idag År 2006 genomförde Högskoleverket, på uppdrag av regeringen, en utvärdering av kvaliteten på utbildningsprogram för grundläggande examen inom medicin och vård. I denna studie undersöktes 27 sjuksköterskeprogram över hela landet, hos 11 av dessa ifrågasattes examensrätten. Om huvudämnet omvårdnad står skrivet att det är väl etablerat på en del lärosäten medan det vid andra saknar klar struktur. Det brister framförallt i ämnets teoretiska förankring, dess karaktär samt progression. Ämnets placering och nytta för sjuksköterskeutbildningen anses därmed bli otydlig. De framhåller även att omvårdnad/vårdvetenskap är huvudämne i sjuksköterskeprogrammet men samtidigt att ämnet är professionsneutralt vilket ger möjlighet för andra professioner att forska inom ämnet. Övergången till ett professionsinriktat huvudämne behöver därför tydliggöras. Ämnet är beroende av samarbete med andra vetenskaper och ämnen så som medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap men ett förtydligande mellan avgränsningarna mot och förhållandet till andra vetenskaper krävs (Högskoleverket, 2007). 2.4 Sjuksköterskans profession Sjuksköterskeyrket är idag en profession med både en akademisk examen och en yrkesexamen (Vårdförbundet, 2006). Det finns flera beskrivningar av vad som krävs för att ett yrke ska kunna definieras som profession. Dels krävs ett eget kunskapsområde inom det område som professionen innefattar och att professionen har möjlighet och ansvar för att området utvecklas genom forskning. Ett professionsyrke ska vara specialiserat och leda till legitimation eller licens och rätta sig efter etiska regler i förhållandet till klienter och kollegor. Viktigt för en profession är även att det värderas högt av samhället och inger förtroende hos allmänheten. Dessutom beskrivs att professionen ska vara sammanhållen och ha en nationell organisation (SSF, 2009b). I Sverige bildades 1910 Svensk Sjuksköterskeförening för att öka samhörigheten hos utbildade sjuksköterskor (Bentling, 1995) och den första etiska koden för sjuksköterskor antogs av International Council of Nurses 1953 (International Council of Nurses [ICN], 2007). Det primära ansvaret för sjuksköterskor är att ge vård och vården får inte begränsas av ålder, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, sexuell läggning, politisk åsikt, nationalitet eller social status. Sjuksköterskor ska erbjuda vård och lättförstålig information till både individen, familjen och allmänheten i stort (ICN, 2007). I sjuksköterskans ansvar ligger att observera, göra bedömningar, planera, genomföra, dokumentera och utvärdera åtgärder kring patienten. Sjuksköterskan har även en uppgift att prioritera bland patientens behov, både de kroppsliga, psykiska, kulturella och andliga (Vårdförbundet, 2006) (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnadens teori och praktik men även inom andra områden ska sjuksköterskan besitta kunskaper. Till dessa områden hör bland annat medicin, habilitering och rehabilitering samt samhälls- och beteendevetenskap (Vårdförbundet, 2006) (Socialstyrelsen, 2005). Allt arbete sjuksköterskan utför ska innefatta en helhetssyn på människan samt ett etiskt förhållningssätt med respekt för personen samt dess integritet, värdighet och självbestämmande. Sjuksköterskan har dessutom arbetsledande funktioner i vårdteamet för att kunna fördela arbetsuppgifter samt stimulera och ge återkoppling till medarbetare och tillvarata medarbetares förslag till förbättring av vården. Sjuksköterskan ska verka för gott samarbete mellan olika yrkesprofessioner samt se till att informationsöverföringen är korrekt och sker på ett säkert sätt i vårdkedjan (Socialstyrelsen, 2005). 3

8 I flera studier framkommer att sjuksköterskestudenter redan under utbildningen har goda kunskaper om vad som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter (Björkström, 2005) (Furåker & Nilsson, 2006) (Granum, 2004) (Jorfeldt, 2004) (Linder, 1999). Det nämns bland annat att sjuksköterskans yrkesutövning innefattar administrativa uppgifter, medicinskt tekniska kunskaper, planering, samordning, ledning och information (Jorfeldt, 2004). Sjuksköterskestudenter ser även vikten i att ha en stor kunskap och färdighet inom många områden för att vara en bra sjuksköterska (Björkström, 2005). I omvårdnadsvetenskapens kunskapsområde bedrivs forskning för att på bästa möjliga sätt arbeta förebyggande för att bevara och återskapa hälsa genom hela människans liv samt lindra lidande och ge möjlighet till en värdig död (SSF, u.å.). Sjuksköterskan har ett ansvar för att vården ska byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet (SSF, u.å.)(socialstyrelsen, 2005) och det åligger sjuksköterskan att aktivt utveckla evidensbaserad kunskap för att främja säkerhet och kvalitet i vården (ICN, 2007) (Socialstyrelsen, 2005). Ny kunskap bör integreras i det dagliga arbetet och kopplingen mellan vård, forskning och utbildning är viktigt för att uppnå detta (SSF, u.å.). Sjuksköterskan har ansvar för handledning av studenter under deras utbildning inom professionen (Socialstyrelsen, 2005). Det är viktigt att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kommer i kontakt med forskning samt inspireras till fortsatta studier parallellt med klinisk verksamhet (SSF, u.å.). Det finns flera studier som uppmärksammar hur studenter uppger att en ideal handledare kopplar ihop teori och praktik och att teori som inte kopplas till praktik är värdelös (Kilcullen, 2007) (Furåker & Nilsson, 2006). Furåker och Nilsson (2006) argumenterar för vikten av att studenter och nyutexaminerade sjuksköterskor får handledning av akademiskt skolade sjuksköterskor. Detta då de praktiska delarna av utbildningen inte genomgått samma akademisering som de teoretiska (Furåker & Nilsson, 2006). 2.5 Omvårdnadsämnets avgränsning I en studie av Linder (1999) uppger studenter att sjuksköterskans kunskapsområde är komplext, såväl medicinska som psykosociala kunskaper ingår. Denna kunskap är en bas för att tolka och få en helhetsbild av patientens behov I jämförelsen med dessa ämnen blir det svårt att skilja ut vad som hör specifikt till omvårdnadsämnet (Linder, 1999). I en studie av Granum (2004) förklaras studenternas upplevelse av omvårdnadsämnets otydlighet huvudsakligen med att det gränsar till flera andra ämnesområden (Granum, 2004). Detta går att jämföra med Högskoleverkets rapport (2007) som betonar att avgränsningar till andra vetenskaper måste tydliggöras (Högskoleverket, 2007). En annan studie, som genomförts i Finland, visar att studenternas syn på omvårdnadsämnet överensstämmer med de mål som uttrycks i kursplanen (Manninen, 1998). Det är ett resultat som motsäger att omvårdnadsämnet anses som otydligt. Det förekommer även andra röster som menar att strävan efter enhetliga definitioner och avgränsningar av omvårdnadsämnet gentemot andra områden inte är givande. Astrid Norberg, professor i omvårdnad från Umeås Universitet, menar bland annat att detta kan leda till svårigheter att samarbeta med andra discipliner. Norberg menar därför att det inte är meningsfullt att skilja mellan specifika omvårdnadsteorier och andra teorier som används inom omvårdnadsforskningen (SSF, 2000). Jorfeldt (2004) har genomfört intervjuer med sjuksköterskestudenter på flera universitet och högskolor i Sverige och det framkommer att några studenter anser att det är undersköterskor och inte sjuksköterskor som är omvårdnadsexperter. Detta då sjuksköterskor ofta har mer 4

9 administrativa uppgifter och fler uppgifter kopplade till den medicinska vetenskapen (Jorfeldt, 2004). Detta går även att jämföra med de utredningar som gjordes av vårdutbildningarna efter utbildningsreformen Redan där uppmärksammas att mycket av sjuksköterskornas tidigare arbetsuppgifter sköts av undersköterskor (SOU 1978:50). I engelskspråkig litteratur används ofta begreppen nursing och caring. Båda dessa begrepp översätts vid flera tillfällen enbart med begreppet omvårdnad i det svenska språket. I dess ursprungliga form syftar nursing ofta till sjuksköterskans kompetensområden medans caring kan kopplas till kontakten med människor, respekt och omhändertagande på ett mer allmänt plan (Jorfeldt, 2004). Även andra översättningar förekommer där nursing motsvarar omvårdnad och caring vård som ett bredare begrepp som kan innefatta andra professioner (Bentling, 1995). Denna i särhållning framgår inte lika tydligt i det svenska språkbruket. Sjuksköterskestudenter har i en tidigare studie (Furåker & Nilsson, 2006) benämnt allmän omvårdnad i termer av bemötande, etablerade av relationer och att tillgodose patientens basala behov. Dessa basala behov kan även innefatta personlig hygien, matning, bäddning samt bemötande. I studien framkommer även att studenterna i slutet av sin utbildning efter specifik förfrågan håller isär begreppen allmän och specifik omvårdnad och identifierar den specifika omvårdnaden som sjuksköterskans kompetensområde. Även Linder (1999) uppger att studenterna i slutet av sin utbildning håller isär dessa begrepp. Dock framgår inte ifall det sker spontant eller efter direkt förfrågan om skillnaden mellan den allmänna respektive specifika omvårdnaden (Linder, 1999). 3 Metod 3.1 Kvalitativ metod Kvalitativ metod används för att undersöka människors uppförande, erfarenheter och känslor i den verklighet de lever i. Med en kvalitativ ansats undersöks hur personer ger mening åt de erfarenheter de har av världen. Det finns flera olika typer av kvalitativa metoder som kan användas men gemensamt för alla är att förstå, beskriva eller tolka sociala fenomen så som de uppfattas av individer eller grupper. Grunden i en kvalitativ ansats ligger i tolkningen av en social verklighet och i beskrivningen av personers levda erfarenhet (Holloway & Wheeler, 2010). 3.2 Fokusgrupper För att besvara studiens syfte genomfördes intervjuer i fokusgrupper med sjuksköterskestudenter från sista året på sjuksköterskeprogrammet vid ett universitet i södra Sverige. Det som skiljer en diskussion i fokusgrupp från andra gruppdiskussioner är att de har till syfte att utgöra ett underlag för informationsinsamling. Detta syfte påverkar dess sammansättning, storlek och de procedurer som styr diskussionen (Krueger & Casey, 2000). Den huvudsakliga anledningen till att använda sig av fokusgrupper i en undersökning är att lyfta fram olika synvinklar på ett givet ämne samt att undersöka den variation av åsikter och idéer som uppstår i diskussionen i det interaktiva samspelet i en grupp (Kvale & Brinkmann, 2008). 5

10 3.3 Genomförande Urval För att finna studenter intresserade av att delta i studien skickades mejl ut under höstterminen 2009 till samtliga sjuksköterskestudenter i termin sex på valt universitet (se Bilaga 1). Då svarsfrekvensen var låg skickades ytterligare ett mejl ut. Denna gång även till alla studenter som just avslutat termin fem. Det ansågs relevant att välja studenter på sista året i sjuksköterskeutbildningen då dessa genomgått i stort sätt hela utbildningen och deras bild kan anses representera den bild av omvårdnadsämnet som förmedlats under utbildningen. I mejlet som skickades ut fanns information om syftet med studien, information om vilken metod som skulle komma att användas för att samla in information samt kontaktuppgifter till författarna. De fick även information om att de när som helst kunde meddela att de inte ville delta utan att motivera varför och att det inte skulle få några negativa följder, något som betonas av Olsson och Sörensen (Olsson & Sörensen, 2007). Utöver mejlutskick togs personlig kontakt med studenter på aktuella terminer och dessa fick en förfrågan om att delta i studien. Urvalet genomfördes sedan även med snöbollsurval, vilket innebär att intresserade studenter uppmanades att undersöka ifall även studentkollegor var intresserade av att delta i studien Utformande av frågeguide Arbetet med att utforma en frågeguide utgick från en modell av Krueger och Casey (2000). Först utfördes en brainstorming för att få fram vilka områden som var intressanta och förslag på frågor som kunde ställas för att finna information om valt område. Sedan valdes de frågor ut som bäst ansågs kunna användas i gruppintervjuerna för att besvara studiens syfte. Dessa omformulerades för att passa i en gruppdiskussion. Frågorna placerades i den ordning de skulle ställas under intervjun genom att gå från generella frågor till mer specifika. Tidsåtgången per fråga beräknades för att kontrollera frågornas antal i förhållande till den utsatta tiden. Efter återkoppling från personer som passade in på urvalsgruppen förfinades språkbruk och frågeföljd. Slutligen skrevs ett intervjumanus som låg till grund för samtliga intervjuer med inledning, frågor samt följdfrågor (se Bilaga 2). Det genomfördes en provintervju på en grupp med sjuksköterskestudenter som inte passade in i urvalet då de gick i lägre terminer på utbildningen eller hade varit tillfrågade om frågeguidens utformande. Resultatet från provintervjun ansågs vara tillfredsställande och enbart mindre korrigeringar i intervjumanuset genomfördes Intervjuer Intervjuerna genomfördes i form av tre fokusgrupper med fyra till sex studenter i varje grupp (fem, fyra, och sex) och i samtliga grupper fanns representanter från både termin fem och sex. Totalt deltog 15 studenter; 5 från femte terminen och 10 från termin sex. Vid sammansättningen av fokusgrupperna togs hänsyn till att studenter från båda terminerna skulle delta vid varje intervjutillfälle samt att fördela antalet deltagare jämnt över grupperna. Vid alla tre intervjuerna var båda författarna närvarande och aktiva som moderator samt assistent. Samtliga gruppintervjuer genomfördes i lokaler på universitetets campus för att 6

11 underlätta för studenterna att delta. Fokusgruppsintervjuerna var mellan 69 och 82 minuter långa, medelvärde 73 minuter, och spelades in på ljudband för att sedan transkriberas och därefter analyseras. Även en kort videofilmning av intervjuerna genomfördes för att kunna sammanföra rösten på bandinspelningen till ett ansikte på intervjupersonen om oklarheter skulle uppstå. Dock behövde dessa filmer aldrig användas Transkribering Ljudinspelningarna från intervjuerna lyssnades igenom och delades upp så att båda intervjuarna transkriberade varsin intervju och sedan transkriberades varsin del av den tredje intervjun. Transkriberingen innehöll det studenterna sa ordagrant men skrevs ner i skriftspråk, vilket innebär att vissa ord ändrades; som exempel skrevs sjuksköterskerna som sjuksköterskorna. Dessutom togs vissa stakningar samt uttryck som typ och liksom bort där de inte användes som meningsbärare i samtalet. Längre pauser samt skratt och medhåll på andras kommentarer från deltagarna i gruppen nedtecknades. Vid ett par tillfällen ändrades citaten i transkriberingen för att inte kommentaren skulle kunna spåras tillbaka till enskild person. Deltagarna i intervjuerna särskildes i transkriberingarna med nummer och de tre intervjuerna skiljdes åt genom att de namngavs som A, B och C. När transkriberingen var slutförd kontrollerades den andres transkribering mot det inspelade materialet och korrigerade ifall något ord missuppfattats eller varit svårt att höra samt korrigerade texten ifall det ansågs att något viktigt fallit bort Analys Efter granskningen av transkriberingen lästes de återigen igenom för att lära känna texten och få en helhetsbild av innehållet i intervjuerna. Analysen av transkriberingarna genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalys kan utgå ifrån både latent och manifest innehåll i en text. En manifest tolkning utgår ifrån det som faktiskt står och en latent tolkning läser även mellan raderna och väger in vad som anses med uttrycken (Graneheim & Lundman, 2004). I föreliggande analys förekommer främst analys utifrån det manifesta innehållet men enligt Graneheim och Lundman (2004) kan det i analysen vara svårt att helt bortse från det latenta budskapet i en text (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen utgick från modeller av Krueger och Casey (2000) samt Graneheim och Lundman (2004). Den övergripande kategoriseringen utgick ifrån ett tillvägagångssätt beskrivet av Krueger och Casey (Krueger & Casey, 2000). Dock fann författarna ett behov att redan vid urvalet av menigsbärande stycken ytterligare kondensera och förkorta för att få en tydligare överblick över materialet. Vägledning för detta förfarande söktes hos Graneheim och Lundman (Graneheim & Lundman, 2004). En mall utarbetades som underlag för kategoriseringen av materialet (se Bilaga 3). Delar ur intervjuerna lyftes ut som ansågs meningsbärande och som berörde syftet i studien. För att få fram kärnan i uttalanden förkortades, reducerades, citaten (Graneheim & Lundman, 2004). Varje reducerat citat gavs därefter en kod för att snabbt kunna få en överblick av texterna (se Figur 1). Stycken som berörde samma område grupperades därefter ihop. Efter grupperingen namngavs varje kategori och granskades för att kontrollera att samtliga citat stämde med kategorin och att citaten inte passade in under andra kategorier. Kategorier som innehöll många citat delades upp i ytterligare underkategorier för att lättare kunna överskåda citaten. Kategorier med få citat granskades för att se ifall dessa citat passade i eller kunde bilda underkategori till en befintlig kategori (Krueger & Casey, 2000). 7

12 Under hela processen kontrollerades stycken och citat med den fullständiga texten för att dessa inte skulle förlora sin underliggande mening. Några av de kategorier som analysen gav upphov till presenteras inte som egna rubriker i resultatdelen. En del av detta innehåll tas upp i den löpande texten då de passar in under de kategorier som använts. Andra har helt valts bort då de på grund av en begränsning av materialets omfång inte ansetts varit tillräckligt relevanta för studiens syfte. Meningsbärande stycke Reducerat stycke Kod Kategori Just mer långsiktigt också, vad gäller vårdplanering till exempel. Göra bedömning hur patienten klara sig i det långa loppet, vilka insatser som krävs. Mer långsiktigt ( ) Göra bedömning hur patienten klara sig i det långa loppet Göra bedömningar Sjuksköterskans ansvarsområden Och det beror väl också på vart man jobbar, tänker jag, eller vart man utför omvårdnaden. Är man på ett äldreboende, är man på vårdcentral, är man på akuten, det är jätteolika... omvårdnaden ser jätteolika ut. det beror väl också på vart man jobbar eller vart man utför omvårdnaden. ( ) omvårdnaden ser jätteolika ut Omvårdnad ser olika ut på olika arbetsplatser Variationer inom omvårdnad Figur 1. Exempel på steg i analysprocessen Etiska överväganden Tidigt under arbetets gång kontaktades programstudierektor för sjuksköterskeprogrammet på valt universitet samt kursansvarig för de terminer från vilken vi valt att intervjua sjuksköterskestudenter. Detta för att få ett godkännande av att studien skulle komma att genomföras på vald termin och vid valt universitet (se Bilaga 4). Vid intervjuerna gavs återigen information om studiens syfte och varje deltagare fick skriva under ett informerat samtyckte till att studien spelades in och senare analyserades (se Bilaga 5). Det inspelade materialet hanterades konfidentiellt och deltagarnas namn skrevs inte ut i transkriberingarna utan särskiljdes från varandra enbart med siffror. Ett fåtal kommentarer i transkriberingen ändrades även för att det inte skulle vara möjligt för utomstående att koppla tillbaka kommentaren till enskild person. 4 Fynd Fynden bygger på innehållsanalys av de transkriberingar som gjorts av intervjuerna. I det följande presenteras de kategorier som varit relaterade till studiens syfte och frågeställningar (se Figur 2). Först presenteras kategorin Att beskriva omvårdnadsämnet. Till denna rubrik hör fyra underkategorier; Gränsar till andra ämnen, Basal och specifik omvårdnad, Variationer inom omvårdnad samt Otydlighet påverkar omvårdnadsämnets status. De tre första underkategorierna kan läsas som exempel på hur studenterna förklarar eller ger uttryck för svårigheten att beskriva omvårdnadsämnet medan den fjärde kategorin berättar om hur de 8

13 intervjuade studenterna reflekterar kring vilka konsekvenser svårigheter att beskriva ämnet kan få. Den andra kategorin gavs namnet Omvårdnad som sjuksköterskans yrke. En stor del av det analyserade materialet kretsar kring sjuksköterskans yrkesutövning. I analysen har citat som berör detta ämne delats in i underkategorierna Uppgifter och förmågor, Bygger på kunskap samt Sjuksköterskans ansvar för omvårdnaden. Den sista kategorin, Omvårdnadsämnet i utbildningen, och dess underkategorier kretsar kring studenternas bild av förhållandet mellan det teoretiska och det praktiska innehållet i omvårdnadsämnet. Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet Att beskriva omvårdnadsämnet Gränsar till andra ämnen Basal och specifik omvårdnad Variationer inom omvårdnad Otydlighet påverkar omvårdnadsämnets status Omvårdnad som sjuksköterskans yrke Uppgifter och förmågor Bygger på kunskap Sjuksköterskans ansvar för omvårdnaden Omvårdnadsämnet i utbildningen Omvårdnadsämnet kopplat till utförande Omvårdnadsteorier i det praktiska Figur 2. Fyndens kategorier samt underkategorier baserade på innehållsanalys av materialet 4.1 Att beskriva omvårdnadsämnet Flertalet av studenterna menade att det är otydligt vad som ingår i ämnet omvårdnad. De menade på att de upplevde svårigheter i att ge en förklaring av vad omvårdnad är och hur det definieras. Flera studenter uttryckte att det krävs en längre diskussion kring ämnet för att kunna beskriva det och att det är svårt att sammanfatta vad de anser går in under ämnet omvårdnad med några korta ord. Någon påpekade också att det inte finns någon officiell beskrivning av ämnet att luta sig mot. Detta ansågs vara ett problem och studenterna gav utryck för en frustration över att de varken för sig själva eller andra kunde förklara kort vad omvårdnad innebär. A4: Men jag tror; svårigheten med att ge dig en mening som säger exakt vad omvårdnad är för någonting, delvis ligger det i att begreppet inte riktigt är... det är inte skrivet i sten. ( ) finns inte den här lagstiftade bilden av vad en sjuksköterska egentligen ska göra, vilket gör att det blir ännu svårare att säga. A3: Vi borde ju sitta här nu och ha en jävligt bra bild och kunna förklara vad omvårdnad är. Vi har ju ingen riktigt konkret så att det här är utan det är ju mycket tankar och mycket egna reflexioner vad omvårdnad är. ( ) Varför är det så egentligen? Det borde ju vara tvärt emot. Men det handlar väl lite om det här; vi 9

14 kanske bara har fått någon form av grund sen får vi själva skaffa oss en egen uppfattning om vad är omvårdnad för mig?! Gränsar till andra ämnen En av de aspekter som framkom under diskussionen om vad som kännetecknar omvårdnadsämnet var att ämnet gränsar till andra ämnesområden. Flera studenter gav uttryck för att ämnet är stort och omfattande och menade på att det kan vara svårt att dra en gräns för vad som går in under ämnet omvårdnad och vad som är ett eget ämnesområde. A1: ( ) det är ju bara att kolla på vad man har läst genom de här åren; det är ju en liten del av så otroligt mycket olika ämnen som finns med; det finns ledarskap, det finns kommunikation, det finns specifik och allmän omvårdnad och ja det finns ju allt! så att sammanfatta det här i någonting... det är ju omvårdnad givetvis men det är svårt att sätta fingret på precis vad det är. B1: ( ) så, det skulle kunna vara ett annat problem, att det vi kallar omvårdnad har en liten bit av väldigt mycket annat och det finns ingen tydlig definition Basal och specifik omvårdnad Sjuksköterskestudenterna nämnde vid flertalet tillfällen i samtliga intervjuer begrepp som basal omvårdnad, specifik omvårdnad, medicinsk omvårdnad och allmän omvårdnad. Dessa begrepp användes under samtalens gång utan specificering av vad som åtskiljer dem. I samtliga intervjuer framkom även att omvårdnad kan anses vara något självklart, något som alla kan utföra och som baseras på sunt förnuft. Studenterna kopplade även omvårdnad till omhändertagandet av patienten. Många ansåg att dessa uppfattningar ger en orättvis bild då det ligger mer bakom ämnet omvårdnad, när det kommer till sjuksköterskans profession och ansvarsområden, än vad allmänheten tror. B2: Jag tänker på någonting som känns självklart när man läser om det, men som egentligen är väldigt svårt, det är lättare sagt än gjort, lite så. ( ) Först efter en följdfråga under intervjun, om skillnaden mellan de olika omvårdnadsbegreppen, kom det upp diskussioner om vad studenterna ansåg att begreppen innebar. Många gånger kopplades den specifika omvårdnaden direkt till sjuksköterskans profession och de uppgifter enbart sjuksköterskor har kompetens och befogenheter att utföra. Dock kan andra professioner ha delegering att utföra även dessa uppgifter och studenterna menade att begreppen därför flyter ihop. Andra studenter kopplade den specifika omvårdnaden mer till åtgärder som utförs och är aktuella endast vid specifika sjukdomar. Några kommenterade även att specifik omvårdnad är mer teoretiskt grundat än den allmänna omvårdnaden. C5: Jag tänker att vi, under utbildningen lär oss specifika omvårdnadsåtgärder, vid vissa sjukdomar liksom. Det är specifik omvårdnad och så allmän omvårdnad som måste se till alla våra patienter ( ) som alltid finns med men vissa saker är inte relevanta, för de är bara relevanta till vissa specifika sjukdomar. ( ) B4: Jag tänker att specifik omvårdnad har mer en fysiologisk bakgrund ( ) medan basal omvårdnad det är det icke-specifika. Det som verkligen är teoretiskt grundat mot det som inte är det. ( ) 10

15 4.1.3 Variationer inom omvårdnad I intervjuerna gav studenterna uttryck för att omvårdnaden kan se olika ut beroende på vart sjuksköterskan arbetar och att det är något som är anpassningsbart. Arbetet anpassas efter olika förutsättningar och utefter olika principer. En sjuksköterskas arbetsuppgifter ser därför olika ut på olika vårdinrättningar. A1: Och det beror väl också på vart man jobbar eller vart man utför omvårdnaden. ( ) omvårdnaden ser jätteolika ut. Några av studenterna framhöll att omvårdnad är något subjektivt. Sjuksköterskans personlighet och egna erfarenheter påverkar hur omvårdnad ges. De menade att alla sjuksköterskor gör sin tolkning av patienterna och av de teorier som finns som beskriver omvårdnadsämnet. Sjuksköterskan utför sedan sitt arbete utifrån dessa tolkningar. Det diskuterades även att varje individ är unik och att detta gäller sjuksköterskan likväl som patienten. Omvårdnaden anpassas utifrån dessa förutsättningar för att tillgodose patientens individuella behov. Några menade att det faktum att omvårdnaden präglas av mötet mellan unika människor gör det svårt att säga generellt vad som bör göras i specifika situationer. A1: Man anpassar omvårdnaden (...) det lite är ramen att man ska ha teori bakom det man det är komplext och det är någonting som är anpassningsbart utefter där man är, vad man har för erfarenheter och vilka patienter man möter. B3: Men i och med att det är människor man jobbar med( ) varje individ är ju unik i sig. Då är det väldigt svårt att läsa ett generellt så här ska man göra inom omvårdnaden Otydlighet påverkar omvårdnadsämnets status Under samtliga intervjuer gav studenterna uttryck för en frustration över att ämnet enligt dem har låg ställning gentemot andra yrkesområden. Detta kopplades vid vissa tillfällen till den otydlighet som finns kring definitionen av ämnet. Det diskuterades även att professionen skulle få högre status ifall det fanns tydliga definitioner av vad ämnet innefattade. Vissa av studenterna framhöll att statusen inte kan höjas ifall de själva inte har en tydligare bild av vad som ingår i ämnet omvårdnad. Några tog även upp att det krävs mer forskning kring omvårdnad som en förutsättning för högre status. A3: Vi kan ju inte ens förklara det själva vad vi gör. Då är det ju lite svårt att höja statusen på vårt yrke också, fast det är jätteviktigt när vi inte själva kan förklara vad vi faktiskt gör många gånger, eller vad det står för eftersom det är så svårt och definiera. Det finns ingen definition på det sättet. B2: ( ) det här med mindervärdighetskomplex, att jag tror att vi är en väldigt stor del i det... Att man nästan lite ser ner på omvårdnad... Jag pratade med en läkarstudent en gång som sa det men vad kan ni egentligen? ( ) vad är ni? Vi är liksom allt-i-allor, det är lite det vad alla tror och även vad vi... vi känner oss som det, vi kanske inte riktigt är stolta över vår profession. För att de flesta tycker att omvårdnaden är luddig. ( ) 11

16 4.2 Omvårdnad som sjuksköterskans yrke Ett återkommande mönster under intervjuerna var att studenterna relaterade frågor om ämnet omvårdnad till det en yrkesverksam sjuksköterska gör. Många områden som går in under en sjuksköterskas ansvarsområde nämndes och den direkta kopplingen mellan omvårdnadsämnet och det praktiska arbetet kom fram med kommentarer som: C6: Det är så svårt att säga vad omvårdnad är för det känns som att det är så är så stort och så länkat till sjuksköterskans arbete ( ) Att allt man gör, allt man gör som sjuksköterska är omvårdnad, liksom Uppgifter och förmågor Studenterna nämnde vid ett flertal tillfällen olika ansvarsområden som är viktiga i sjuksköterskans profession. Mycket av detta var länkat till omvårdnad som sjuksköterskans uppgifter på en arbetsplats. Något som togs upp vid flera tillfällen i samtliga intervjuer var ansvars- och kompetensområden studenterna ansåg att en sjuksköterska har och som kopplades till omvårdnadsämnet. I dessa sammanhang nämndes bland annat förmågan att kommunicera, informera, prioritera och göra bedömningar av patientens förmågor och ta vara på dennes resurser. Även sjuksköterskans arbetsledande förmågor nämndes vid ett flertal tillfällen. I de sammanhangen kommenterades att det är viktigt att samarbeta med andra professioner och att se helheten i vården av en patient. B2: vi ger ju väldigt mycket information till patienten - det är ju en del av omvårdnaden också. Berättar inför olika undersökningar, inför hemgång, berättar om det som läkaren har ordinerat, informerar igen om det som läkaren har sagt översätter. ( ) Bygger på kunskap Det kommenterades vid flertalet tillfällen att sjuksköterskans profession bygger på en stor teoretisk kunskap som är nödvändig för att kunna utföra det arbete som förväntas av sjuksköterskor. Några nämnde även vikten av att kunskapen ska utgå ifrån forskning och evidens. A3: Omvårdnad handlar bara mycket om bara ett vanligt, humant, mänskligt beteende gentemot människor fast i och med att vi har läst till sjuksköterska att vi har fått lite spetskompetenser ( ) Vi kan se det ur andra synvinklar och vi kan mer se till grunden till; varför är det såhär och vad kan vi göra då? C1: man måste kunna mycket mera för att kunna ge omvårdnad. Till exempel man måste kunna patofysiologi för att kunna och förstå hur ett läkemedel verkar för att kunna upptäcka biverkningar i god tid Sjuksköterskans ansvar för omvårdnaden Under intervjuerna kom det vid flera tillfällen även fram att studenterna ansåg att sjuksköterskan har ansvaret för all omvårdnad men sällan utför omvårdnaden kring patienten. Att sjuksköterskan kan delegera omvårdnaden till andra professioner men fortfarande har det övergripande ansvaret för att patienten får god omvårdnad. I dessa sammanhang nämndes omvårdnad ofta som ett enskilt ord och inte kopplat till de tidigare nämnda begreppen som basal, allmän, specifik eller medicinsk omvårdnad. 12

17 C4: ( )Det ligger ju på sjuksköterskans ansvar att omvårdnaden utförs. Sen kanske det inte alltid är sjuksköterskan som utför den men att ändå är sjuksköterskan som ska se till att det händer någonting kring omvårdnad, på avdelningen eller vart det nu kan vara ( ) B2: Jag tänker också att det är sjuksköterskans profession och ansvar, men det är något som vi egentligen inte gör så mycket i verkligheten. Alltså, visst gör man mycket omvårdnad men den stora delen gör ju faktiskt undersköterskorna( ) Det kommenterades samtidigt under intervjuerna att det ansågs vara viktigt att vara delaktig i omvårdnaden. Flera av studenterna ansåg att sjuksköterskan kan bilda sig en bättre bild och en egen uppfattning av patienten om sjuksköterskan är delaktig i all omvårdnad. Dock framhölls under intervjun att det inte alltid finns tid för det ute i verksamheten. B3: det är ju inte så att inte vi som sjuksköterskor utför någon omvårdnad ( ) i mån av tid, absolut ska vi hjälpa till ( ) det hjälper oss att får en bild av patienten om vi är med i omvårdnaden.( ) B1: Jag skulle nog vilja att så fort man kan ( ) då vill jag ju vara där och hjälpa till Så att jag ser och tittar, bilda mig en egen uppfattning.( ) 4.3 Omvårdnadsämnet i utbildningen Vissa av studenterna gav uttryck för att de inte prioriterat omvårdnadsteorin under sin utbildning trots att detta är huvudämnet i utbildningen och det ämne som ger flest högskolepoäng. Några menar att patofysiologin varit viktigare för dem, att de lagt ner mer tid på andra områden eller att de upplevt omvårdnadsteorin som tråkig eller onödig. B4: Jag har uppfattat omvårdnad som den tråkiga delen i utbildningen, så fort man kom in och läste om fysiologi och patofysiologi istället så var det mycket roligare helt enkelt. Omvårdnaden tyckte jag var tråkig. Någon nämnde att det under utbildningen varit nyttigt att lära sig söka kunskap och nya rön på egen hand. Några studenter kommenterade att den teoretiska utbildningen gett en grund att bygga vidare på och att de har möjligheter att komplettera denna med ny fakta på ett korrekt sätt. A1: Såhär i efterhand så tycker jag att utbildningen är, har varit väldigt så... aktuell på något vis ( ) man har en kompetens att söka nya rön och kunnat göra det till någonting praktiskt ( ) Sen så vet jag inte om vi är bra på att lyfta fram det i verkligheten sen, det får man ju se Omvårdnadsämnet kopplat till utförande En allmän bild som studenterna ger uttryck för är att omvårdnadsämnet varit lättare att ta till sig när det kopplats till ett praktiskt utförande. Flera studenter ansåg att det är viktigt att koppla teorin till det praktiska arbetet för att få en ökad förståelse för vad som lästs. De tyckte att för att få en förståelse för vad sjuksköterskan har för uppgifter och ansvar behöver det ses i den verklighet som sjuksköterskor befinner sig. Många studenter menade på att de utvecklas mycket under de verksamhetsförlagda utbildningarna och att dessa är viktiga för att få en helhetsbild av omvårdnadsämnet. Någon berättade att utvecklingen under utbildningen hade gått i flera steg och att alla delar, både teori och praktik, varit viktiga. Flera av studenterna menade att det är främst under den verksamhetsförlagda utbildningen 13

18 som utvecklingen sker. De anser även att utbildningen borde koppla teorin ytterligare till praktiska moment och situationer. Detta då flera av studenterna menade att verkligheten ser annorlunda ut jämfört med vad som läses under utbildningens gång. B2: ( ) Det är ju på praktiken man lär sig. ( ) Då kan man koppla det också när vi sitter och läser om Dorothea Orem. B3: ( ) i och med praktikerna från termin ett och sen termin sex när vi haft KUA (Klinisk undervisningsavdelning, förf. anm.) och vi har varit ute på annan praktik också så har man sett mera. Man får en mer helhetsbild av vad omvårdnad är. ( ) Några av studenterna nämnde VIPS och omvårdnadsprocessen som exempel på omvårdnadsteori som de upplever sig ha användning av. Dessutom nämndes omvårdnadsdiagnoser som något studenterna uppfattat som en hjälp för att konkretisera omvårdnaden och veta vad som ska prioriteras hos en patient. Det framkom att studenterna upplevde det som positivt när lärare fortfarande varit yrkesverksamma och kopplat sin undervisning till egna erfarenheter. Dessa lärare har även kopplat ihop patofysiologi och omvårdnad med specifika råd och tips som kan användas vid tillämpningen. C2: Det är ju de föreläsningarna man har uppskattat också när man, när föreläsaren kanske går igenom först patofysiologin och sen tillämpar, ger specifika råd och tips Men de är också ganska sällsynta tycker jag Omvårdnadsteorier i det praktiska Flera av studenterna upplevde att de omvårdnadsteorier som presenteras under utbildningen inte lyfts fram vid de verksamhetsförlagda utbildningarna. De uppgav att det varit svårt att finna praktisk användning av dessa omvårdnadsteorier och vissa upplever sig inte ha någon nytta av dem eller att det var svåra att ta till sig. A1: Och sen så tänker jag också mer det här att under utbildningen lär man sig en rad olika omvårdnadsteoretiker och om olika modeller man ska jobba efter. Jag tror att de, eller jag i alla fall känner, att de försvinner lite grann när man är på praktik och sådana saker. Det behöver inte betyda att de inte finns men de lyfts inte fram. Så det blir ofta en svårighet mellan teorin om vetenskapen och teorin och den praktiska verkligheten, att få den att komma över dit. C5: Om jag ser tillbaks på vad vi har läst allmänt om omvårdnad känner inte jag att det är så jättemycket som jag har nytta av nu när jag går ut på praktikplatsen... eller det har varit svårt att ta till sig, det har bara känts ja, men det här är ju naturligt ( ) Några nämnde att detta delvis kan bero på att organisationen där sjuksköterskan arbetar många gånger anpassas mer efter vad som är ekonomiskt och produktivt än efter de omvårdnadsteorier som finns. Vissa studenter ansåg att det inte ges tid till att reflektera över de teorier som finns utan att sjuksköterskan många gånger utför sitt arbete efter rutiner. Vid några tillfällen kommenterades dock att arbetet trots det ibland utgår ifrån de omvårdnadsteorier som lärts ut under utbildningen men att detta många gånger görs omedvetet. C6: ( )När man ska gå på praktik sen så ska man ju fungera som en sjuksköterska och då har man ju inte så mycket tid att gå och tänka såhär Hur hade Orem tänkt i 14

19 den här situationen? ( ) det här ska man följa och därför ska vi ta upp det och diskutera det men frågan är om det verkligen används sen. A3: ( ) man behöver ju inte följa ett papper slaviskt och kolla men vi gör det många gånger fast vi kanske inte tänker på det. Om vi kollar en dag vad vi har gjort och sätter oss och läser Orem sen eller någon annan då ser vi; vi har ju faktiskt gjort det här fast vi har ju lite vår tolkning av hur teoretikern är. Studenterna nämnde även att teorin ibland försöker beskriva områden som är svåra att läsa sig till eller koppla till vetenskap utan att de snarare bygger på personlighet och egna erfarenheter. Någon gav uttryck för att det är svårt att göra ämnet vetenskapligt på grund av att det uppfattas som självklart. C5: För ofta när man ska läsa om det blir det mer såhär, sitt sunda förnuft tycker jag det känns som. Det är svårt att göra det så himla vetenskapligt och bygga på teorier ( ) B2: Man har ju sig själv som verktyg och det är ju när man fått öva på det praktiskt som man faktiskt kan hantera en situation där någon dör ( ) jag kan inte läsa mig till det. Det är ingen omvårdnad som... böckerna kanske beskriver det men det går inte att ta till sig. 5 Diskussion Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters bild av ämnet omvårdnad. De frågeställningar som väglett undersökning har tagit upp vad sjuksköterskestudenter anser kännetecknar omvårdnadsämnet samt vilka uppfattningar de har av ämnet omvårdnad. Studien har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer som sedan transkriberats och analyserats med innehållsanalys. 5.1 Fynddiskussion En allmänt utbredd uppfattning bland studenterna i föreliggande studie är att omvårdnadsämnet är svårt att beskriva; dels vad gäller att ge det en tydlig definition, dels vad gäller att avgöra dess innehåll. Studenterna i studien relaterar en del av svårigheten att förklara omvårdnadsämnets innehåll till att det gränsar till andra ämnesområden. Det är även något som kommit upp och kritiserats vid granskningar av sjuksköterskeutbildningar i Sverige (Högskoleverket, 2007) och av studenter i en tidigare studie (Granum, 2004). Återkommande under samtliga intervjuer är att studenterna inte alltid särhåller vad som ingår under specifik eller medicinsk omvårdnad och vad som faller under den allmänna eller basala omvårdnaden. Omvårdnadsämnet blir i dessa sammanhang dubbeltydigt; dels poängteras att omvårdnaden bygger på kunskap och kräver specifik kompetens samtidigt som studenterna påtalar att sjuksköterskan inte alltid utför omvårdnaden på avdelningar. I föreliggande studie har framkommit att studenterna anser att sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden men ofta inte utför omvårdnad utan att detta är något som faller på undersköterskor. Detta är något som även diskuteras tidigare (SOU 1978:50, 1978) (Jorfeldt, 2004). En del av svårigheterna med att ge en enhetlig bild av omvårdnadsämnet kan eventuellt förklaras av att studenterna inte upplever en tydlig avgränsning mellan omvårdnad som allmänt begrepp och omvårdnad som kräver bakomliggande kunskap och specifik kompetens. Detta kan ses i ljuset av diskussionerna kring de engelskspråkiga begreppen nursing och caring. Särhållning av de olika ordens betydelse framgår inte tydligt i 15

20 svenskans språkbruk (Bentling, 1995) (Jorfeldt, 2004) vilket författarna anser kan förklara en del av den svårighet studenterna har att särskilja omvårdnadsbegreppets olika innebörder. Slutsatsen som författarna gör utifrån resultaten i föreliggande studie är att det finns ett stort behov av att vidare avgränsa omvårdnadsbegreppets specifika innebörd - kopplat till sjuksköterskans kunskapsområde - jämfört med omvårdnadsbegreppets allmänna innebörd av något som vem som helst kan utföra. Författarna tror att detta är avgörande för studenters förståelse och attityd gentemot ämnet. Under intervjuerna i föreliggande studie framkommer flera områden som studenterna anser tillhör sjuksköterskans ansvarområden och som de kopplar till omvårdnadsämnet. De områden som studenterna diskuterar som kännetecknande för omvårdnadsämnet i samtliga intervjuer går många gånger in under det som Socialstyrelsen tar upp i Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005). Under de tre intervjuerna i föreliggande studie diskuterades dessa kompetensområden frekvent men de delar som knyter till forskning, utveckling och utbildning nämndes enbart i förbigående utan att leda till några vidare diskussioner. Detta kan sättas i samband med att studenterna upplever att de teoretiska momenten av omvårdnadsämnet i liten mån upplevs som integrerade i de praktiska momenten. Ett återkommande kännetecken på att omvårdnadsteori och praktik inte upplevs som integrerade är uttalanden om att teorin upplevs som tråkig och onödig. Detta går i linje med flera tidigare studier som funnit att studenterna upplever ett gap mellan den bild av sjuksköterskans arbete som förmedlas från den teoretiska undervisningen och den verklighet de möter under sin verksamhetsförlagda utbildning (Björkström, 2005) (Jorfeldt, 2004) (Linder, 1999). Studenter behöver under sin verksamhetsförlagda utbildning möta sjuksköterskor som tror på värdet av att använda omvårdnadsforskning och också gör det i sin yrkesutövning då det är i vårdverksamheten som studenterna formas in i sin framtida yrkesroll. Det är först då en förändring vad gäller gapet mellan teori och praktik kan förväntas (Björkström, 2005). En frustration över detta gap har uppmärksammats hos studenterna i Linders studie (1999). Denna frustration kan vara en möjlighet till reflektion och inlärning om den tas tillvara som en utgångspunkt för diskussion, vilket dock inte sker. Detta kan vara en förklaring till studenternas upplevelse av att omvårdnadsteorin inte har något samband med den praktiska vården (Linder, 1999). Utifrån fynden i föreliggande studie och tidigare forskning drar författarna slutsatsen att sjuksköterskeutbildningen främst måste ses som yrkesförberedande. Det akademiska innehållets roll, relaterat till forskning och teoribildning, framstår i liten grad som förankrat hos studenterna. I föreliggande studie nämndes forskning endast i förbigående men vissa studenter menade ändå på att forskning är viktig för att höja sjuksköterskornas status. Andra gånger ämnet berördes var i samband med att det diskuterades att ett av sjuksköterskans ansvar är att vården ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet, något som beskrivs i sjuksköterskans yrkesetiska kod (ICN, 2007). Detta kan jämföras med Björkström (2005) där studenterna har en positiv syn på forskning och dess användning men där många av de intervjuade sjuksköterskestudenterna och sjuksköterskorna ansåg att det inte är viktigt att som sjuksköterska delta i forskning. Dessa informanter menade att skicklighet i yrket främst fås genom många års erfarenhet. Björkström menar att denna dubbelhet kan förklaras av att sjuksköterskeyrkets tradition som ett praktiskt yrke fortfarande har en framstående roll eftersom den akademiska utbildningen funnits relativt sett kort tid. Det finns fortfarande många sjuksköterskor som är utbildade innan utbildningen blev förlagd till högskola/universitet (Björkström, 2005). Det har i en annan studie visats att sjuksköterskor anser att forskning kring omvårdnad är viktigt för att stärka professionen och höja vårdens kvalitet och säkerhet. Samma sjuksköterskor har dock uppgett att forskning inte är något som de vill ägna sig åt (Holmgren & Eriksson, 2009). Detta är ett resultat som också 16

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor FÖRORD Att föra etiska resonemang och göra välgrundade bedömningar är viktigt för en profession. Röntgensjuksköterskan har fram till idag saknat en egen yrkesetisk

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR Förord svensk sjuksköterskeförening, ssf, presenterar här en revidering och nyöversättning av International Council of Nurses, icn:s etiska kod för sjuksköterskor. All

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects Programkod: SSJPG Utbildningsplanen gäller från: Höstterminen 2011 Utbildningsnivå: Grundnivå Datum för fastställande:

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG, Bachelor of Science in Nursing Beslut om inrättande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeexamen 120 poäng med möjlighet till Kandidatexamen i omvårdnad Degree of Bachelor of Science with a major in Nursing

UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeexamen 120 poäng med möjlighet till Kandidatexamen i omvårdnad Degree of Bachelor of Science with a major in Nursing UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeexamen 120 poäng med möjlighet till Kandidatexamen i omvårdnad Degree of Bachelor of Science with a major in Nursing Dnr 458/333-03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-04-02

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN 2. UTBILDNINGENS MÅL

UTBILDNINGSPLAN 2. UTBILDNINGENS MÅL UTBILDNINGSPLAN SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM INOM AKUTSJUKVÅRD MED INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD, 40 POÄNG Emergency Care Specialist Nursing Programme Anaesthetic Nursing, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot medicinsk vård 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot medicinsk vård 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot medicinsk vård 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00405 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter tidigare Dnr

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING SANDRA NORLUND ANNETTE NUÑEZ TÖRNQVIST Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kompetensbeskrivning. Det innebär att den innehåller rekommendationer om

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet:

Till Utbildningsdepartementet: 1 www.rpc.nu Till Utbildningsdepartementet: Högskoleverkets rapport: En ny psykoterapeutexamen (Rapport 2011:20R) Riksföreningen PsykoterapiCentrum (RPC) är den förening som organiserar flest legitimerade

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

SHH20070523, rev 20080115, rev 20081209, rev 20090907

SHH20070523, rev 20080115, rev 20081209, rev 20090907 Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Nursing Degree Programme, 180 higher education credits Utbildningsplan Programme Syllabus Kursplaner Course Syllabi Grundnivå First cycle SHH20070523, rev 20080115,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Nursing program, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap 2009-12-15

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer