Karlskrona. världsarvet örlogsstaden. förvaltnings- och utvecklingsprogram

Transkript

1 Karlskrona världsarvet örlogsstaden förvaltnings- och utvecklingsprogram 1

2 Omslagsfoto: Marinmuseum Karlskrona 2

3 Förvaltnings- och utvecklingsprogram VÄRLDSARVET ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA - ett strategi- och inriktningsdokument INNEHÅLL FÖRORD 1. INLEDNING BAKGRUND OCH GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR - Världsarvskonventionen ett fredsprojekt En örlogshistoria av globalt intresse I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN - Världsarvsåren i sammandrag DET GEMENSAMMA KARLSKRONA - Vision och övergripande mål för världsarvsarbetet VÄGAR ATT NÅ MÅLEN Sex strategiska fokusområden 5.1 Samverkan och delat ansvarstagande Kunskap och kompetens Samhällsplanering och bebyggelsevård Publikarbete och kommunikation Bildning och delaktighet Internationell samverkan

4 FÖRORD Den 3 december 1998 skrevs örlogsstaden Karlskrona in på den prestigefyllda världsarvslistan. Karlskrona blev därmed Sveriges nionde världsarv. Unesco motiverade beslutet med att: Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbasen spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar. De sex första världsarvsåren visar tydligt att samhällelig utveckling och tillväxt inte behöver stå i konflikt med bevarandeintressen. Visst ställer tillväxt och samhällelig förändring sina krav på den fysiska miljön och det begränsade utrymme som finns på en ö. Men trots detta har bevarande och tillväxtfrågor, åtminstone hitintills, varit förenliga. För att samordna de intressen som rör bevarande-, utvecklings-, besöks- och näringslivsfrågor samt tillgänglighet och delaktighet i världsarvet har ett särskilt Världsarvsråd bildats. I detta ingår företrädare för såväl kommun som berörda statliga myndigheter och verk, regionen och inte minst Kockums AB, som tillsammans med marinen sedan drygt 300 år svarar för obruten verksamhet i världsarvets kärnområde. Världsarvsrådets målsättning är att bevara och utveckla ett levande världsarv. En viktig del av detta samarbete är att upprätta en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Den General- och managementplan, som nu föreligger i remissutgåva, är ett viktig led i detta arbete. För Världsarvsrådet i maj 2005 Ingegerd Wärnersson ordförande landshövding Leifh Stenholm sekreterare länsantikvarie 4

5 Förvaltnings- och utvecklingsprogram för VÄRLDSARVET ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA 1. INLEDNING Detta förvaltnings- och utvecklingsprogram är framtaget inom ramen för det samarbete som sker inom världsarvsrådet Karlskrona och dess styr- respektive ledningsgrupp*. Arbetet med att bevara och utveckla världsarvet örlogsstaden Karlskrona berör såväl myndigheter som enskilda ägare och brukare och vi har satt samman ett program som visar på hur vi tillsammans kan arbeta med att förvalta, vårda och utveckla världsarvet på ett långsiktigt hållbart sätt. Programmet är ett strategi-och inriktningsdokument på övergripande nivå. Det innebär att greppen är översiktliga och att de olika insatsområden vi pekar ut som viktiga för framtiden kommer att höra hemma i en genomförandefas och ingå i arbetet med lokala och regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, fysisk planering och olika vård- och underhållsplaner. Vi har därför valt att redovisa våra handlingsinriktade åtgärdsförslag i en särskild bilaga till detta inriktningsdokument. Programmet är en gemensam plattform för alla de som på olika sätt är delaktiga i arbetet med världsarvet. Ingen ensam kan ta ansvar för världsarvets utveckling och för att nå målet att göra örlogsstaden Karlskrona till ett föredömligt hållbart och levande kulturarv behövs insatser på många områden med många parter involverade. Det innebär ett sektors- och myndighetsövergripande samarbete där de medverkande parterna behåller sina respektive uppdrag, roller och ekonomier. Programmets visions- och målavsnitt är en kompass att navigera efter. Framtiden formas idag och i allt vi planerar och gör så underlättas vårt sökande efter de frågor vi bör driva av en gemensam framtidsvision och tydliga mål. Men våra förväntningar infrias inte automatiskt. För att realisera våra mål krävs att vi styr valet av insatser och i programmet föreslår vi sex fokusområden som behöver prioriteras i ett långsiktigt strategiskt arbete. Två frågor är särskilt viktiga för framtiden. Den ena handlar om hållbarhet och om att all förvaltning ska bygga på respekt för världsarvets speciella värden så att dessa bevaras och stärks. Den andra om att i väl avvägda former ta tillvara och bruka världsarvet som en tillgång i samhällsutvecklingen. Världsarvet Karlskrona ska i första hand värderas och värnas på egna meriter. Samtidigt är världsarvet en del i en lokal och regional framtid vilket innebär att de förvaltande och vårdande insatserna behöver förenas med åtgärder som bidrar till social välfärd och hållbar tillväxt. Därför är det vikigt att alla med intressen i världsarvet sluter upp bakom programmets inriktning och arbetar för att det ska förverkligas. Då blir det lättare att komma vidare. * Världsarvsrådet Karlskrona är världsarvsintressenternas samarbetsforum och består av representanter för Länsstyrelsen Blekinge, Fortifikationsverket, Marinbasen, Statens Fastighetsverk, Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Kockums/Karlskronavarvet, Riksantikvarieämbetet, Blekinge Museum och Statens Maritima Museer. Landshövdingen är världsarvsrådets ordförande. 5

6 2. VÄRLDSARVSKONVEN- TIONEN ett fredsprojekt Unesco Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur grundades 1945 i en värld som höll på att hämta sig efter andra världskrigets förstörelse. Organisationens syfte är att främja samarbete mellan nationerna och att bidra till fred och fostran i mänskliga rättigheter. Här ingår att öka förståelsen och därmed respekten för olika länders och folks kulturella identitet och kulturarv som viktiga delar. Väpnade konflikter, likgiltighet och en ohämmad ekonomisk utveckling hotar den kulturella mångfalden och det gemensamma kulturarvet. För att skydda de mest värdefulla delarna av den internationella kulturskatten mot förstörelse och förfall antog Unesco 1972 den s.k. världsarvskonventionen. Den grundas på att många natur- och kulturmiljöer är en omistlig del av vår gemensamma civilisation och att det är en uppgift för hela mänskligheten att skydda och vårda detta arv åt kommande generationer. Sverige undertecknade fördraget 1985 och har tillsammans med 178 andra nationer förbundit sig att följa dess bestämmelser och rekommendationer. Det innebär att vi som nation åtagit oss att: ge kulturarvet en plats i samhällslivet och att med stöd av särskilda planeringsprogram garantera skyddet av detta arv skapa en kompetent organisation för förvaltning, bevarande och förmedling av kulturarvet och att förse denna med nödvändiga resurser utveckla arbetsmetoder och forskning som gör det möjligt att motverka hoten mot kulturarvet initiera och genomföra de rättsliga, tekniska, organisatoriska och ekonomiska åtgärder som behövs för att skydda, vårda och förmedla kunskap detta kulturarv samt att stödja utbyggnaden av nationella eller regionala centra för utbildning och forskning inom områdena skydd, bevarande och förmedling av kulturarvet Som en av världsarvskonventionens signaturstater ska Sverige enligt fördraget dessutom: med alla lämpliga medel och i synnerhet genom utbildnings- och informationsprogram sträva efter att stärka människors uppskattning av och respekt för världskulturarven och att hålla allmänheten underrättad om hoten mot dessa. att regelbundet följa upp och rapportera till Unesco om de åtgärder som vidtagits för att bevara, vårda, informera om och introducera världsarven i utbildningssystemet. Rapporteringen ska ske vart sjätte år, för Sverige första gången och avse objekt inskrivna på världsarvslistan till och med Riksantikvarieämbetet svarar i samarbete med länsstyrelsen för världsarvet Karlskronas uppföljning och återrapportering. En örlogshistoria av globalt intresse Skyddet av de värdefulla natur- och kulturmiljöerna skapas genom att de tas upp på Unescos World Heritage List den s.k. världsarvslistan. Den omfattar idag 788 objekt i över 130 länder. 611 av dessa är kulturarv, 154 naturarv och 23 är objekt som inkluderar både natur- och kulturvärden. Två tredjedelar av världsarven finns i Europa varav 28 är belägna i Norden. I Sverige finns 13 världsarv. 6

7 Örlogsstaden Karlskrona skrevs in på världsarvslistan i december Andra örlogshistoriska objekt som antagits till listan är svenska Sveaborg utanför Helsingfors, Venedig med dess sjöarsenal och fästningsstaden St. George på Bermuda. Franska Rochefort samt brittiska Chatham och Gibraltar är andra exempel på örlogsmiljöer som upptagits på respektive länders tentativa listor över framtida möjliga världsarvsobjekt. I Unescos beslut skildras Karlskrona som ett av de bäst bevarade exemplen på Europas örlogsstäder. Staden grundades 1680 med rykte om sig att vara en av tidens modernaste och mest effektiva marint befästa stadsanläggningar och dess skeppsbyggeri, arkitektur, stadsplanering och försvarsverk kom tidigt att tjäna som förebild för andra internationella marina anläggningar. Ett bärande motiv för Karlskronas inskrivning på världsarvslistan är den månghundraåriga kontinuiteten i den örlogsmarina verksamheten. Karlskronas historia går hand i hand med marinbasen och örlogsvarvets och den militära närvaron är den i särklass viktigaste premissen för att begreppet ett levande världsarv ska ha ett fortsatt reellt innehåll. Detta är utgångspunkten och det vi i det fortsatta arbetet ska sätta fokus på är att slå vakt om och vidareutveckla det som är kärnan i Unescos motivering till världsarvsutnämningen: den välbevarade och kontinuerligt präglade helhetsmiljön inkluderande flottbasen, varvet, stadsbebyggelsen, befästningarna och de historiska stödjepunkterna Skärva och Lyckeby kronokvarn i Karlskronas omgivningar. Skyddet av kulturmiljön får inte bli ett självändamål. Stadens och karlskronabornas identitet har också en nära knytning till daglivet och de verksamheter som givit och alltjämt ger ansikte åt Karlskrona som en levande örlogsstad. Om vi tillägnar oss detta ökar också vår förståelse för världsarvets stora betydelse som källa till perspektiv på samtiden och att det är i korsbefruktningen mellan de materiella och immateriella kulturvärdena i allt det som i grunden tillhör samma historia av arbete, byggenskap, försvar och stadsliv vi ska söka efter det som kan göra världsarvet Karlskrona än mer aktuellt och till en angelägenhet för många. 3. I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN Som en avstamp för programarbetet har vi tittat tillbaka på vad som i stora drag har hänt och gjorts sedan Karlskrona skrevs in på världsarvslistan. Ingen aktör kan ensam besluta om världsarvets framtid och för att den fortsatta utvecklingsprocessen ska bli bra är uppsummeringar och gemensamma bilder av förutsättningar och behov av stor betydelse. Uppgiften är mäktigare än man tror eftersom utvecklingen sällan kan förstås eller förklaras genom att enbart fokusera på de egna initiativen. Händelseutvecklingen i Karlskrona är hela tiden en del av ett större sammanhang och svar på frågan hur det har gått och om det vi hittills gjort fått avsedda effekter är beroende av processer nationellt och internationellt och av händelser som präglar utvecklingen lokalt och regionalt. En viktig slutsats från denna inledande uppföljningsfas är att vi måste värdera insatserna i ett helhetsperspektiv och som investeringar som ger vinster på sikt. En annan att det inte finns några standardlösningar för hur en bärkraftig utveckling av världsarvet Karlskrona en gång för alla kan lösas. 7

8 Världsarvsarbetet berör många samhällsområden och det går inte att beskriva världsarvet Karlskrona som ett snävt avgränsat kulturoch/eller turistprojekt. Vad som hittills gjorts är ett led i en fortlöpande process och svar på frågan om hur vi på bästa möjliga vis ska föra arbetet vidare, ligger bland annat i att blicka både bakåt och framåt och med dessa iakttagelser som grund lyfta fram de frågor som är särskilt viktiga att lösa de närmaste åren. Världsarvsåren i sammandrag ett bidrag till det gemensamma komihåget Det senaste decenniet har i Karlskrona varit händelserika år. Resan mot internationellt erkännande är en bedrift att vara stolt över och vad som hittills åstadkommits visar att det går att nå resultat. Man kan peka på Stumholmen där ett militärt område omvandlats till en civil stadsdel, på tillkomsten av Marinmuseum och dess potential för att öka kunskapen om världsarvet, på de insatser som gjorts för att skapa en partsammansatt förvaltningsorganisation för världsarvssamarbetet, på den uppmärksammade introduktion av världsarvsundervisningen i utbildningssystemet eller på den s.k. Karlskronautbildningen som lett till att världsarvet som begrepp är väl förankrat bland politiker, tjänstemän och allmänhet. Ytterligare byggnadsminnesförklaringar har genomförts. Antalet lagskyddade bebyggelsemiljöer i Karlskrona uppgår idag till långt över hundratalet. Närmare 140 miljoner kronor har, trots avmattningen i ekonomin, det senaste decenniet satsas i underhållet av världsarvets byggnader och anläggningar. Tillsammans med ett ambitiöst publikarbete och lättade besöksrestriktioner till militärens områden har insatserna inneburit ökad tillgänglighet till världsarvets många intressanta kulturmiljöer. Samtidigt har arbetet för kulturmiljön förändrats och utvecklats. Intresset för historia och kulturarv är idag större än någonsin och kulturmiljövården har på bara några år fått en mer framskjuten plats i samhällsutvecklingen, det internationella samarbetet och i frågor som rör utvecklingen av det hållbara samhället. Att utveckla världsarvet i hållbar riktning hör till världsarvsförvaltningens viktigaste framtidsfrågor och innehåller stora utmaningar. Hållbar utveckling innebär att natur- och kulturmiljö samspelar med miljömässig, social och ekonomisk utveckling och ett viktigt redskap för att nå målen om en god hushållning med Karlskronas kulturmiljövärden är fysisk samhällsplanering. Uppföljningen av aktuella planer visar dock att kommunen inte fullt ut utnyttjat möjligheterna att i sin planering beakta den särart världsarvet är uttryck för. Detta innebär att viktiga uppgifter ligger framför oss när det gäller att i planer och program föreslå åtgärder för hur de värden världsarvsutmärkelsen grundas på ska tryggas och utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Nationella mål för arbetet med arkitektur och den bebyggda miljön har lagts fast och statliga myndigheter som Fastighetsverket och Fortifikationsverket har i särskilda kvalitetsprogram pekat ut hur arkitektur- och kulturhistoriska värden ska tillgodoses i förvaltning och byggande. EUropa har på bara ett decennium kommit närmare. Blekinge och Karlskrona har genom EU:s utvidgning fått en strategisk position i området kring Östersjön och i de strategier och program som det regionala utvecklings- 8

9 arbetet grundas på slås fast att samarbetet med grannländerna i Östersjöområdet är den i särklass största utmaningen för Blekinges utveckling. Detta, i kombination med att Region Blekinge nu övertagit ansvaret för bl.a. utvecklingsfrågorna i länet, skapar nya förutsättningar för det regionala utvecklingssamarbetet. Kultur och kulturarv används idag i helt nya sammanhang och ses tillsammans med besöknäringen som ett av de mest engagerande arbetsfälten för att stimulera utvecklingskraften i samhället. Detta innebär att arbetet för kulturarvet och kulturmiljön bör ges en tydligare utvecklingsprofil och att olika parter med ansvar för närings- respektive kulturlivet behöver arbeta mer integrerat. Exempel på närområdessatsningar som speglar gemensamma historiska utgångspunkter och som knyter an till örlogsstadens internationella profil är utbytet med olika militära vänförband i Östersjöregionen. Ett annat det internationella kultursamarbete som inletts inom ramen för samarbetsorganisationen RENDOC och Karlskronas marina systeranläggningar i England, Frankrike och Finland. Samtidigt har Sverige på bara några år utvecklats till ett land präglat av etnisk och kulturell mångfald vilket får konsekvenser bland annat för museernas och skolans sätt att arbeta med världsarvet bland de nya svenskarna. 4. DET GEMENSAMMA KARLSKRONA Visioner och övergripande mål för världsarvsarbetet Visionen Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona ett föredömligt hållbart och levande kulturarv Visionen är vår gemensamma inspirationskälla för att slå vakt om och utveckla världsarvet Karlskrona på ett uthålligt sätt. Dess grundtes är att utvecklingen ska vara hållbar på sikt utifrån miljömässiga, sociala inklusive kulturella och ekonomiska aspekter. Konkret betyder det att vi nu och framöver ska arbeta med världsarvet på ett sätt som inte bryter ned utan stärker de värden som världsarvutmärkelsen grundas på. En grundval för att utveckla världsarvet i visionens riktning är delaktighet och samverkan. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar om inte lokala, regionala och nationella aktörer tillsammans bidrar med kompetens och resurser. Samverkan betyder inte att alla ska tycka lika om allt, men utan en gemensam bild av det Karlskrona vi vill se imorgon blir frågan om mål och medel haltande. Vår vision vänder sig mot 2010 och kan sammanfattas i fem punkter: Föredöme för hållbar utveckling Örlogsstaden Karlskrona förvaltas och brukas i harmoni med världsarvskonventionens intentioner och har nationellt och internationellt skapat sig ett starkt rykte som en föregångsmiljö för hållbar utveckling. Karlskrona har i världsarvsrådet en tydlig samarbetsorganisation där parterna för sig och tillsammans samverkar på ett sätt som stärker världsarvet. Människor i Blekinge 9

10 och Karlskrona känner till och sluter upp bakom de mål mot vilka världsarvsarbetet strävar. Världsarvet är integrerat i samhällsplaneringen och den unika kulturmiljön uppfattas allmänt som en stor tillgång för Karlskronas och Blekinges identitet och utvecklingsmöjligheter. Besöksmål i världsklass Med hållbarhet som ledstjärna fortlöper arbetet med att utveckla världsarvet Karlskrona som besöksmål. Insatserna stödjer kommunens attraktivitet och ger ökad slagkraft åt den samlade profileringen av regionen som livsmiljö och besöksmål. Världsarvet presenteras på ett föredömligt sätt i Karlskronas nya besöks- och kommunikationscentrum där besökaren får en överskådlig introduktion till världsarvets olika miljöer och en förklaring till sambanden dem emellan. Marinmuseum och länsmuseet har, vart och ett utifrån sina roller, en stark ställning som förmedlare av örlogsstadens historia och i arbetet för kulturmiljön. Tillgängligheten stöds av den förbättrade vägvisningen till och inom världsarvet. Produktutveckling och effektiv marknadsföring har lett till att antalet besökare till världsarvet och museerna fördubblats. Bildning och delaktighet Museerna har i samverkan med kommunen och regionen vidareutvecklat världsarvspedagogiken och samarbetar lokalt och regionalt i permanenta former med skolan, föreningslivet och folkbildningsorganisationerna. Världsarvet Karlskrona är i sin bredd ämne för forsknings- och utvecklingsprogram vid högskolor och universitet. Internationalisering Medlemskapet i EU har fått allt större betydelse och samarbetet kring Östersjön främjar såväl världsarvets och som regionens utveckling. Det aktiva utbytet med omvärlden har lett till att världsarvsrådet Karlskrona allmänt uppfattas som en internationellt uppskattad och efterfrågad samarbetspartner. Öppenheten mot omvärlden verkar i världsarvskonventionens riktning och bidrar till en positiv värdering av kulturell och etnisk mångfald. Övergripande mål Utmaningar och siktpunkter För att förverkliga vår framtidsvision krävs att vi ser till helheten och arbetar mot gemensamma mål. Klara mål gör att vi kan sovra i våra ambitioner, ger stadga och legitimitet åt de insatser vi planerar och genomför men också att vi kan nå ut med information om och skapa förtroende för färdriktningen i världsarvsarbetet. Målen vill vi ska ses som ett mått på vårt intresse att urskilja och värdera morgondagens utmaningar och på vår förmåga att sätta fokus på det som är viktigast för framtiden. De mål och strategier vi tecknar i detta program ska konkretiseras och genomföras inom ramen för världsarvsrådets organisation och uppgifter. Målen är allmänt hållna vilket betyder att parterna måste bryta ner och fundera på vad de betyder för den egna verksamheten. Måluppfyllelsen förutsätter också samverkan med andra lokala och regionala aktörer. Att bygga och driva nätverk blir en viktig uppgift. 10

11 För att formera våra insatser i gemensam riktning har vi förenats i nedanstående övergripande mål: Föredöme för hållbar utveckling Världsarvsrådet Karlskrona ska leva upp till åtaganden för hållbarhet i nationella och internationella deklarationer. Världsarvet ska förvaltas och vårdas så att dess kulturvärden bevaras och stärks. Vi ska stödjaverksamheter och utveckla strategier som bidrar till att utveckla Karlskrona som ett levande världsarv. Våra insatser ska bygga på bästa möjliga aktuella kunskap och präglas av helhetssyn, uthållighet och delat ansvarstagande. Besöksmål i världsklass Med hållbarhet som värdegrund ska vi arbeta för att göra världsarvets kulturvärden kända, förstådda och tillgängliga. För att öka världsarvets betydelse för turism- och upplevelsenäringens utveckling ska vi stärka vår kompetens att arbeta med världsarvet som besöksmål. Ett för Karlskrona gemensamt besökscentrum till världsarvet och dess olika besöksmål ska inrättas. Kunskap och engagemang Världsarvet Karlskrona ska ligga i frontlinjen bland världsarv när det gäller den pedagogiska verksamheten. Identifikation och förtrogenhet med kulturarvet är lika med vård och bevarande på sikt och med hållbarhetsperspektivet i centrum ska vi stimulera vuxnas och den uppväxande generationens engagemang i världsarvsarbetet. För att upprätthålla och utveckla spetskompetens inom relevanta utvecklingsområden och forskningsfält krävs samarbete med universitet och högskolor. Kulturmiljösektorn ska ha kompetens och möjligheter att arbeta med kunskapsbildning och att vidareutveckla samarbetet med utbildningssamhället och folkbildningsinstitutionerna. Internationalisering Öppenhet mot omvärlden och en positiv syn på internationellt utbyte ska genomsyra världsarvsarbetet. För Karlskronas och Blekinges bästa ska vi fortlöpande arbeta med att stärka vårt renommé som en internationellt känd och erkänd samarbetspartner. Vi ska ta vara på vårt medlemskap i EU och de utvecklingsmöjligheter som ryms i olika fonder och program. 5. VÄGAR ATT NÅ MÅLEN Strategiska fokusområden För att förverkliga våra mål krävs insatser på många olika nivåer och genom skilda aktörer. Begränsade resurser ställer krav på avvägningar och val och inom målens ram måste prioriteringar göras. Det handlar om att sätta fokus på de insatser som i ett långsiktigt perspektiv är viktigast för världsarvets bevarande och utveckling. Formerna för hur våra fokusområden ska genomföras kommer att variera. Varje område kräver sin lösning och för att nå resultat måste flera grundförutsättningar infrias och tas tillvara. Kulturmiljövården äger inte ensam alla de genomförandeverktyg som krävs och en förutsättning är att världsarvets huvudintressenter kraftsamlar och driver utvecklingsarbetet tillsammans. Världsarvet Karlskrona ska kännetecknas av en ökad grad av hållbarhet inom alla områden. Hållbar tillväxt, social välfärd och en långsiktigt god hushållning med Karlskronas kulturmiljöresurser är i vårt perspektiv sinsemellan beroende och ska samspela och förstärka varandra. Det innebär att vi ska hävda existensen av Karlskronas kulturmiljövärden men också 11

12 att i balanserade former utveckla sambanden mellan kulturarv och regional utveckling. Viktiga riktmärken och redskap för det arbetet är bland annat den nationella strategin för hållbar utveckling, de nationella och regionala miljökvalitetsmålen liksom Blekinges regionala utvecklings- respektive tillväxtprogram. För att komma i mål ska vi prioritera sex strategiska fokusområden: Samverkan och delat ansvarstagande Kunskap och kompetens Samhällsplanering och bebyggelsevård Publikarbete och kommunikation Bildning och delaktighet Internationell samverkan Fokusområde 1 Samverkan och delat ansvar som syftar till att för blekingarna, karlskronaborna och oss själva beskriva hur vi ska bedriva arbetet med att förvalta och utveckla världsarvet på ett uthålligt sätt. För att världsarvets parter ska kunna lösa sina uppgifter och agera långsiktigt behövs en samarbetsorganisation för planering och genomförande av olika insatser. Det arbetet ska grundas på och vidareutvecklas inom ramen för det partsammansatta världsarvsråd som bildades Rådet saknar formell organisationsstatus men är en viktig plattform för att få till stånd en levande dialog mellan huvudaktörerna och för att skapa den samordning som krävs. Världsarvsrådet är samtidigt en organisation som kännetecknas av många självständiga aktörer med skilda uppdrag. Där osäkerheter kring samarbetets utformning finns, måste ansträngningar göras för att övervinna svårigheterna. Behov av förbättringar som konstaterats i nuvarande arbete är bl.a. att klara ut oklara/delade ansvarsförhållanden och att få till stånd ett ökat fokus på behovet av fler gemensamma och långsiktiga insatser. Det innebär ett arbete med omprövning och prioriteringar och att vi på den grund som lagts vidareutvecklar världsarvsrådet till ett forum för diskussion och strategiska beslut i frågor som rör världsarvets bevarande, bruk och utveckling. Att staten med sitt övergripande ansvar för kulturmiljövården också har ett grundläggande ansvar för att världsarvet utvecklas på ett hållbart sätt är naturligt. Men för att uppnå resultat måste arbetet bygga på ett brett och delat ansvarstagande där fler lokala och regionala aktörer utifrån sina respektive roller samverkar för världsarvets bästa. Häri ingår att organisera samarbetet så att all den erfarenhet och kompetens aktörerna besitter kan tas tillvara och komma till maximal nytta. Vi som inom ramen för världsarvsrådets organisation aktivt deltar i arbetet för världsarvet Karlskrona är: Marinbasen (MarinB) som inom ramen för sina försvarsuppgifter antagit målsättningen att så långt möjligt bevara, bruka och levandegöra den marina infrastrukturen inom garnisonsområdet på ett sätt som harmonierar med världsarvsutmärkelsen. Läs mer på Fortifikationsverket som för statens räkning har till uppgift att förvalta garnisonens mark och byggnader så att en god helhetsfunktion och helhetsmiljö skapas. I verkets uppgifter ingår förvaltning och underhåll av garnisonens statliga byggnadsminnen liksom medverkan i måluppfyllelsen av det nationella handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design. Läs mer på 12

13 Statens Fastighetsverk som har till uppgift att bevara, vårda och göra det nationella kulturarvet tillgängligt och att verka för att de statliga arkitekturpolitiska målen nås. Verket förvaltar och visar ett stort antal av örlogsstadens statliga byggnadsminnen. Läs mer på Kockums AB/Karlskronavarvet som i egenskap av ägare till det gamla örlogsvarvet ser som uppgift att, inom ramen för sin industriella verksamhet, medverka i arbetet för varvsområdets industri- och marinhistoriska arv. Läs mer på Riksantikvarieämbetet som på nationell myndighetsnivå har regeringens uppdrag att hantera frågor i anslutning till världsarvskonventionen och att samordna arbetet med de svenska världsarvens bevarande, vård och utveckling. Läs mer på Länsstyrelsen Blekinge som åt staten har det dagliga regionala tillsyns- och samordningsansvaret i arbetet för kulturmiljön inklusive världsarvet Karlskrona och att denna ges en framskjuten roll i planeringsoch utvecklingsfrågor. Läs mer på Karlskrona kommun som har det lokala huvudansvaret för att inom samhällsplaneringen, kulturområdet, turismen, skolan och det internationella samarbetet ta tillvara och utveckla kulturarvet och miljön. Kommunen ingår i samverkansorganet Region Blekinge. Läs mer på Region Blekinge som sedan 2003 har det samlade regionala ansvaret för att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet inkluderande kultur-, näringslivsoch turismfrågorna i länet. Läs mer på Blekinge Tekniska Högskola som nationellt och internationellt bedriver utbildning och forskning bl.a. inom områdena fysisk planering, stadsutveckling, miljö och hushållning med kulturella och estetiska värden i bebyggelsemiljön. Läs mer på Marinmuseum som, tillsammans med Sjöhistoriska museet och Vasamuseet bildar Statens Maritima Museer, medverkar i världsarvsarbetet med inriktning på att dokumentera, bygga upp och förmedla kunskap om det svenska sjöförsvarets utveckling. Museet spelar en viktig roll i arbetet med att göra världsarvet till en tillgång i samhällsutvecklingen bl.a. inom besöksnäringen, utbildningssystemet och det internationella utbytet. Läs mer på Blekinge Museum som på lokal och regional nivå svarar för viktiga uppgifter i arbetet för den civila stadens kulturarv och kulturmiljö. Museet har, i likhet med Marinmuseum, ett stort ansvar för dokumentation och kunskapsbildning kring världsarvet och för att utveckla kulturarvsturismen och samarbetet med utbildningssamhället. Läs mer på Fokusområde 2 Kunskap och kompetens som syftar till att öka våra kunskaper om världsarvet och att omsätta dessa så att de kommer världsarvet till del. Kvalitet och utveckling går hand i hand och viktigt för framtiden är att världsarvsarbetet kan grundas på bästa möjliga aktuella kunskap och kompetens. 13

14 Örlogsstaden Karlskrona hör till vårt lands tidigt uppmärksammade och mest väldokumenterade historiemiljöer. Den kunskapsbildning som redan på 1750-talet startade i Adolf Fredriks modellkammare bärs idag upp av Marinmuseum och Blekinge museum som var för sig byggt upp ett betydande kunskapskapital kring det örlogsmarina arvet och den civila stadens kulturmiljöer. Fastighetsverket och Fortifikationsverket förfogar över en kunskapsfond som sammanbragts under många hundra år. Marinbasens arkiv hör till världsarvets rariteter. Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och kommunen disponerar ett mångsidigt kunskapsunderlag avpassat för i första hand fysisk och annan samhällsplanering. Detta ger oss en god grund att stå på men de kunskaper som var relevanta igår räcker inte alltid till. Kunskapsbildningen är en ständigt pågående process och vårt kunskapsoch bedömningsunderlag måste fortlöpande analyseras, revideras och byggas på. Det innebär att kunskapsfrågorna måste komma in i vardagen så att alla och envar har tillgång till aktuell kunskap om villkoren för världsarvets bevarande och utveckling Vår strategi för att påskynda detta är att fortlöpande arbeta med utveckling av ny kunskap och uppbyggnad av kompetens. Ett nytt och utmanade kunskapsfält som kräver aktiva insatser är att vi tillägnar oss kunskap om vad begreppet hållbar utveckling innebär för arbetet med världsarvet. Den nationella hållbarhetsstrategin är allmänt hållen och för att vi på lokal nivå ska kunna delta i och ge näring åt processen måste vår förståelse och kunskap om de bärande principerna för hållbar utveckling öka. Här ingår att skapa ett mer aktivt förhållningssätt till hanteringen av världsarvet och riksintresset Karlskrona i den kommunala fysiska planeringen. För kulturmiljövården handlar detta bl.a. om att förse kommunen med det kunskapsunderlag man behöver för att tillgodose världsarvet i sin planering. Kulturmiljösektorn kan emellertid inte ensam ta ansvar all kunskapsbildning. Kommunen har också ett uttalat ansvar för att planeringen grundas på goda och aktuella kunskaper om miljöns kulturvärden och att föreslå åtgärder för att beakta och utveckla dessa. På byggnadsvårdens område står vi inför ett avgörande kunskapsbrott mellan äldre och yngre byggnadshantverkare och för att tillförsäkra världsarvet ett fortsatt bra byggnadsunderhåll, brådskar det med att ta vara på det kunnande som av generationsskäl håller på att tunnas ut. Samma kunskap som en gång krävdes för att bygga alla de värdefulla husen i Karlskrona behövs också idag för att bevara dem i trovärdigt utförande. En prioriterad fråga inom världsarvsförvaltningen är att arbeta med kompetensutveckling bland projektörer och olika hantverksgrupper. Inom den sociala dimensionen av begreppet hållbar utveckling lyfts kulturarvets demokratiska funktioner fram. Det betyder att vi måste öka våra kunskaper om sambanden mellan kulturell och social välfärd och att vi utvecklar demokrati- och medborgarperspektivet i arbetet. Det innebär en förskjutning från förvaltningstänkande till ett ökat publikintresse och att vi vidareutvecklar museerna, arkiven och biblioteken som kunskapskällor och förbindelselänkar till världsarvet. Inriktningen ska vara ökad tillgänglighet d.v.s. att agera för allas rätt att få del av och lära sig mer om örlogsstadens historia och kulturmiljöer. Världsarvet erbjuder också ett till stora delar obearbetat fält för vetenskapssamhället och forskningen. En angelägen uppgift är att i samarbete med universitet och högskolor 14

15 analysera de viktigaste kunskapsluckorna och därigenom öppna för nya samverkansfält. Fokusområde 3 Fysisk planering och bebyggelsevård som syftar till att i samhällsplaneringen säkerställa en långsiktigt god hushållning med Karlskronas kulturmiljövärden och att åstadkomma ett fortlöpande bra underhåll av världsarvets bebyggelsemiljöer. Karlskrona kräver i egenskap av världsarv planeringsinsatser och underhåll som inte äventyrar grunderna för denna utmärkelse. Staden är resultatet av många hundra års utveckling och den som vill berätta Karlskronas historia har att ta hänsyn till att här finns rikets främsta flottbas och örlogsstad anlagd efter en stadsplan med för Sverige och Europa unika barockdrag. Här finns också häpnadsväckande många byggnadsminnen, storslagna kyrkor, ämbetslokaler, befästningar, kaserner, båtsmanshus och ett örlogsvarv som ger staden en rangplats i den militär- och arkitekturhistoriska geografin. Det är platser där tiden gått lite långsammare än på annat håll och som är av stort intresse både för de människor som lever sina liv här och för att locka nya karlskronabor, besökare och företag. Att slå vakt om den gamla miljön och samtidigt utveckla staden för framtiden förutsätter att de värden Karlskrona har, inte sätts på spel utan tas tillvara och brukas på ett hållbart sätt. Samma höga ambitioner som fanns hos dem som en gång planlade den välrenommerade arkitekturstaden måste också prägla vår tids insatser för stadsmiljön. De verktyg vi förfogar över för att slå vakt om och utveckla Karlskrona i denna riktning är målen för kulturpolitiken, kulturmiljövården och miljöpolitiken som ska ligga till grund för tillämpningen av bl.a. plan- och byggnadslagstiftningen, kulturminneslagen och miljöbalken. Andra styrmedel är av ekonomisk och informativ art. En slutsats från vår uppföljning av kommunens planer visar att man i Karlskrona endast i begränsad omfattning utnyttjat möjligheterna att tillgodose världsarvet i sin planering. Det är därför rätt tid att nu få till stånd ett mer aktivt förhållningssätt till världsarvet i den fysiska planeringen och att berörda aktörer tillsammans arbetar för att världsarvet och riksintresset Karlskrona tas tillvara i kommunens översikts- och detaljplanering. Insatserna för att bevara och utveckla världsarvsstaden kan inte byggas på improvisationer. Arbetet för världsarvet är en oskiljaktig del av samhällsplaneringen och utan stöd i planer och program är världsarvet inte hållbart på sikt. De senaste årens insatser för att vårda och underhålla världsarvets bebyggelsemiljöer har givit många goda resultat. Arbetstillfällen har skapats och många av Karlskronas viktigaste men från underhållssynpunkt eftersatta byggnadsverk har satts istånd och utvecklats. Närmare 140 miljoner kronor har under det senaste decenniet investerats i byggnadsunderhållet varav Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och Kockumsvarvet svarat för merparten. Kommunens löpande insatser i skötseln av världsarvets infrastruktur d.v.s. parker, gaturum och allmänna platser kan inte överblickas. Renovering och underhåll av världsarvets byggnader är en fråga för framtiden. Det samarbete som vuxit fram mellan de fastighetsförvaltande myndigheterna, olika ägare och kulturmiljövården måste tas tillvara och stärkas. Våra insatser ska präglas av samhällsansvar, bidra till sysselsättning och ökad tillgänglighet. En strävan ska vara att ta ansvar för världsarvets s.k. överloppsbyggnader och att, när 15

16 detta är förenligt med bevarandeintresset, återbruka dessa på ett varsamt sätt. Fokusområde 4 Publikarbete och kommunikation som syftar till att göra Karlskronas kulturvärden kända, förstådda och tillgängliga och att tillvarata världsarvet som en tillgång i den lokala och regionala samhällsutvecklingen. Världsarvet är en stor tillgång för Karlskronas identitet och attraktivitet. Orters och regioners utveckling byggs allt mer på deras renommé som livsmiljö och besöksmål och om Karlskrona i framtiden ska kunna locka till sig inflyttare, företag och turister kommer förmågan att utnyttja världsarvet som hävstång och profilplattform att ha mycket stor betydelse. Utveckling och tillväxt kan inte köpas till priset av förluster i kulturarvet och miljön, men för att kunna utnyttja världsarvets stora betydelse för förnyelsen av kommunens utveckling krävs ett erkännande också av dess instrumentella värde. Världsarvet bidrar redan idag till karlskronaturismens kvalitet och konkurrenskraft men ännu kan mycket göras för att tillvarata de värden världsarvsutmärkelsen tillför kommunen och regionen. Arbetet med att utveckla världsarvet förändras hela tiden och en strategisk aktivitet är att samverka. Ingen skapar ett besöksmål med internationell lyskraft ensam och för att nå framgång för att utveckla upplevelseinnehållet, öka publiktillströmningen och skapa samordningsfördelar krävs intressegemenskap och ett samlat lokalt och regionalt ansvarstagande. En gemensam uppgift blir att lyfta fram kulturarvets dynamiska funktion i de tillväxtprogram (RTP) och utvecklingsplaner (RUP) det regionala och lokala utvecklingsarbetet grundas på. För att känna vartåt vinden blåser krävs också lyhördhet för förändringar i resemönstret. Europas gränser har öppnats och allt mer erfarna resenärer söker besöksmål som har något att ge både till ögat, hjärtat och hjärnan. Det är människor som söker och prövar nya vägar till upplevelser, som vet vart och hur de vill åka men som söker information och kunskap om besöksmålet både innan och under besöket. Utländska besök utgör en allt större del av turismen i Sverige och det för Karlskrona gynnsamma läget gör att vi måste hålla reformländerna i Östersjöregionen högt upp i medvetandet. Karlskrona har allt att vinna på att världsarvet utvecklas till ett föredöme när det gäller att nå ut med kunskap om och göra världsarvet tillgängligt för en nationell och internationell publik. För att komma till sin rätt behövs ett gemensamt fönster mot omvärlden som på ett överskådligt sätt knyter samman örlogsstadens spännande historia med dess väv av kulturmiljöer och besöksmål. Detta kan åstadkommas genom att ett nytt besökscentrum för mottagning, service och information skapas i Karlskrona. Fokusområde 5 Bildning och delaktighet som syftar till att stärka intresset för världsarvsarbetet och att vidareutveckla detta som lärmiljö och pedagogisk resurs. Arbetet med att bevara och utveckla världsarvet som ett levande världsarv måste grundas på delaktighet och vara väl förankrat bland blekingarna i allmänhet och bland karlskronaborna i synnerhet. Alla ska ha del av kulturen och kulturarvet och ges möjlighet att delta i arbetet för världsarvet. Erfarenheterna från hittillsvarande informations- och utbildningssatsningar för att på- 16

17 verka intresset för världsarvsarbetet är genomgående positiva och bör drivas vidare. Man kan peka på Karlskrona kommuns, Marinmuseums och Blekinge museums samarbete med skolorna, på den brett genomförda s.k. Karlskronautbildningen och på den uppmärksammade konferensen World Heritage Youth Forum 2001 som lockade flera hundra deltagare från 30-talet länder till Karlskrona. För att få till stånd en bred uppslutning kring våra mål och fokusområden behöver vi blåsa nytt liv i förankringsprocessen och agera för att politiker, tjänstemän och allmänheten fortlöpande hålls informerade om allt positivt som görs för att utveckla världsarvet men också om de hinder och problem som är förenade med dessa uppgifter. Internutbildning, opinionsbildning och de informationskanaler världsarvsrådets parter nyttjar är här viktiga instrument. Kunskap om örlogsstaden Karlskronas kulturvärden bland barn och unga är lika med engagemang i världsarvsarbetet är på sikt. Läroplanen öppnar dörren på vid gavel för att bedriva undervisning om världsarvet och ger frihet till lärare och politiker att stärka elevernas kunskap om den miljö de känner till och lever i. Detta skapar utrymme för samarbete med skolan i permanenta former och att använda världsarvet som ett ämnesövergripande inslag i undervisningen. Skolan är vår största kulturinstitution och viktigt för framtiden är att ta vara på världsarvets stora potential som lärmiljö och länk till världsarvet. Att Sverige har förändrats till ett mångkulturellt samhälle ställer också krav på skolan och museerna att spegla världsarvshistorien också bland den uppväxande generationen nya svenskar. Målet att göra världsarvet till en resurs för bildning och ökad delaktighet ska också prägla vårt samarbete med Karlskronas intresseorganisationer och bildningsförbund. Fokusområde 6 Internationell samverkan som syftar till att utveckla våra omvärldskontakter och att göra världsarvsrådet Karlskrona till en internationellt känd och erkänd samarbetspart. Karlskronas placering på världsarvskartan är inte bara en stor och viktig händelse i Blekinge. Staden är inte heller längre bara en del av det nationella kulturarvet utan ett uppmärksammat och högt värderat bidrag till den internationella gemenskapen och kulturskatten. Karlskronas kontakter med omvärlden kommer av dessa skäl att öka och viktigt för framtiden är att dra nytta av de mervärden och möjligheter till internationellt utbyte som världsarvsutmärkelsen tillför kommunen och regionen. Det internationella samarbetet kommer att utvecklas på många fronter och i Karlskrona och Blekinge är Östersjöregionen den region som tilldrar sig störst intresse. Kontakterna med södra Östersjöns provinser har i Karlskrona en historia som går tillbaks till stormaktstiden vilket underlättar nu när kontakterna med länderna runt detta innanhav på nytt ska återknytas och utvecklas. Omsatt till vår egen vardag betyder detta att vi behöver blåsa liv i örlogsstadens historiskt sett starka internationella profil och lyfta fram världsarvet Karlskronas infrastrukturella betydelse för hållbar tillväxt, fördjupad integration och kulturellt samarbete i Östersjöområdet. Insatser behövs också för att ta vara på och stärka världsarvets roll för regionens identitet och attraktivitet. Världsarvet är en oskiljaktig del av kvalitetsmärket Karlskrona och realistiskt sett den enda kulturmiljö i Blekinge som 17

18 med genomslag kan marknadsföra regionen och kommunen nationellt och internationellt. Kännetecknande för innovativa regioner, inte minst internationellt, är att man lyckas knyta ihop många aktörer i samarbete för utveckling. Därför behöver vi tillsammans med Region Blekinge och turistorganen agera för att världsarvet tas tillvara som en gemensam resurs i arbetet med bl.a. tillväxt- och utvecklingsprogrammen. Internationaliseringen kommer att spela en allt större roll också inom arbetet med förvaltning, vård och förmedling. Det råder ingen tvekan om att vi har mycket att lära från andra länder och att vi behöver inhämta kunskaper på ett internationellt plan både för att kunna hantera våra egna problem och möjligheter och för att dela med oss av våra egna erfarenheter till länder som haft sämre utgångsläge än vi. Medlemskapet i EU har skapat nya förutsättningar för kulturmiljöarbetet som gjort det möjligt att få fram resurser till olika internationella samarbetsprojekt av en storlek och till ett antal som tidigare inte varit möjligt. I detta finns en stor potential och för världsarvsrådet ska det vara lika naturligt att söka kontakter och samarbete med organisationer och regioner i andra länder som inom landet. 18

19 19

20 VÄRLDSARVSRÅDET KARLSKRONA 2005 LITHO-TRYCK i Karlstad AB 20