ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD"

Transkript

1 Hälsa och samhälle ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD EN EMPIRISK STUDIE OM TILLVARON EFTER EN AMPUTATION PÅ EN NEDRE EXTREMITET. TOVE NILSSON MOLIN KRISTINA ÅBERG Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD EN EMPIRISK STUDIE OM TILLVARON EFTER EN AMPUTATION PÅ EN NEDRE EXTREMITET. TOVE NILSSON MOLIN KRISTINA ÅBERG Nilsson Molin, T & Åberg, K. Att vara äldre och amputerad. En empirisk studie om tillvaron efter en amputation på en nedre extremitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar tillvaron. Sex personer som har genomgått en amputation intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation. Resultatet har diskuterats utifrån Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell Dagligt liv Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar bland annat att samtliga informanter upplevde att det dagliga livet hade påverkats av amputationen. Orsaker till förändringen var nedsatt rörelseförmåga, svårigheter att komma ut samt de anpassningar som krävdes för att upprätthålla det sociala livet. Vidare föreslår resultatet av denna studie att yttre resurser såsom socialt nätverk, tekniska hjälpmedel och hemtjänst kan öka livskvaliteten hos de amputerade. Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att äldre personer som har genomgått en amputation kan uppleva att deras liv försämrats av amputationen. Sjuksköterskan kan vara en stor tillgång för den äldre, amputerade personen i dennes strävan att uppnå balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Nyckelord: Amputation, Carnevali, dagligt liv, innehållsanalys, intervju, äldre. 2

3 TO BE ELDERLY AND HAVE UNDERGONE AN AMPUTATION AN EMPIRICAL STUDY OF LIFE AFTER A LOWER LIMB AMPUTATION TOVE NILSSON MOLIN KRISTINA ÅBERG Nilsson Molin, T & Åberg, K. To be elderly and have undergone an amputation. An empirical study of life after a lower limb amputation. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The majority of those who have undergone a lower limb amputation in Sweden are elderly with underlying diseases. The aim of this study was to find out how elderly persons who have undergone an amputation experience their life. Six amputated individuals were interviewed by using a semi-structured interview guide. The data was analyzed with a manifest qualitative content analysis according to Burnard (1991). From this, five categories with sub-categories emerged; Everyday routines, Social life, Mobility and activity, Adaptation and Medical care regarding amputation. The results of the study are discussed from Carnevali s (1999) care diagnostic model Daily Life Functional Health Conditions, and show that all participants experience that their daily life had been affected by the amputation. The reason for this was their limited mobility, difficulties to leave home, and necessary adaptations to maintain social life. Moreover, external resources, including social support, technical appliance and home help services, increased the amputated informants health-related quality of life. One conclusion from this study is that elderly persons who have undergone a lower limb amputation experience negative consequences in their daily life. Nurses may be a major resource for these individuals in their effort to achieve balance between daily life and functional health conditions. Keywords: Amputation, Carnevali, content analysis, daily life, elderly, interview. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 6 BAKGRUND... 6 Historik... 6 Patofysiologi... 6 Smärta... 7 Protesen... 8 Anpassning... 9 Sjuksköterskans roll SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Definitioner TEORETISK REFERENSRAM METOD Urval Datainsamling Dataanalys Etiska överväganden RESULTAT Vardagliga rutiner Begränsningar Personligt stöd och hjälpmedel Det sociala livet Nätverk Rörelse och aktivitet Protesen Träning Anpassning Acceptans Oro

5 Smärta Sjukvården i samband med amputation Bemötande DISKUSSION Metoddiskussion Urval Datainsamling Dataanalys Resultatdiskussion Vardagliga rutiner Det sociala livet Rörelse och aktivitet Anpassning SLUTSATS Framtida värde REFERENSER BILAGOR

6 INLEDNING Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola som under den verksamhetsförlagda utbildningen har mött äldre personer som har amputerats på en nedre extremitet. Intresse väcktes för denna patientgrupp då vår kunskap är ringa. Efter artikelsökning i ämnet har vi dessutom fått uppfattningen att flertalet studier har gjorts på den yngre personen med amputation, men inte på den äldre. Vi skulle därför vilja ta reda på hur äldre personer som har genomgått en amputation upplever sin tillvaro. Målsättningen är att studiens resultat ska vara ett hjälpmedel för allmänsjuksköterskan i mötet med äldre, amputerade personer. BAKGRUND Enligt Lindskog (2004) innebär definitionen amputation Operativt avlägsnande av en kroppsdel, vanligen en del av ett ben (s 24). Av Personskadeförbundet RTPs hemsida ( ) framgår det att i Sverige utförs det cirka amputationer per år. 50 av dessa amputationer utförs på de övre extremiteterna och beror främst på trauma. De övriga amputationerna sker på de nedre extremiteterna. Den vanligaste orsaken till benamputation är cirkulationsrubbningar som svarar för cirka 80 % av det totala antalet. Sedan mitten på 1900-talet har antalet amputationer femdubblats. Detta beror på att kärlsjukdomar har blivit allt vanligare i kombination med rökning och den allt äldre befolkningen i Sverige (Lindgren & Svensson, 2001). År 1990 var personer över 65 år och antalet kommer enligt Johannesson (2009) att öka. År 2015 beräknas 1.9 miljoner av Sveriges invånare vara över 65 år gamla. Historik Ordet amputation har sitt ursprung i den latinska benämningen amputatio som användes för att beskriva avlägsnandet av en lem eller andra kroppsdelar (Johannesson, 2009). Enligt Personskadeförbundet RTPs hemsida ( ) är amputationernas historia gedigen och sträcker sig år tillbaka i tiden. Redan under stenåldern utfördes de första amputationerna med redskap tillverkade av flinta. Fram till slutet av 1800-talet amputerades i stort sett alla personer som drabbats av en öppen fraktur, detta eftersom infektioner var vanliga och frakturen annars kunde leda till en dödlig utgång (Lindgren & Svensson, 2001). Patofysiologi Den vanligaste orsaken till amputation är cirkulationsrubbningar på grund av ateroskleros som orsakar perifer cirkulationssvikt. Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre personer med bakomliggande sjukdomar där operationen är elektiv (Almås, 2002). Mindre vanliga orsaker är olyckor, tumörer och utvecklingsrubbningar (Rydholm & Gustafson, 2004). I de fall där cirkulationssvikt är orsaken till amputationen lider individen ofta av starka smärtor, ångest och depression (Johannesson, 2009). Risken för ateroskleros stiger med ökad ålder, av rökning och av diabetes. Av dem som amputeras uppfyller 80 % en eller flera av dessa riskfaktorer (Rydholm & Gustafson, 2004). Aterosklerosprocessen tar vanligen flera år och medför en 6

7 kronisk inflammation i kärlväggarna samt uppkomst av fibrotiska plack och detta förorsakar nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2008). De perifera artärerna i extremiteterna drabbas ofta och detta kan ge upphov till ischemi och gangrän i fötter och underben som i sin tur kan leda till amputation (Rydholm & Gustafson, 2004). I Sverige har 20 % av befolkningen som är mellan 60 och 90 år olika stadier av perifer kärlsjukdom (Johannesson, 2009). När skälet till patientens besvär är cirkulationssvikt undersöks detta genom mätning av den perifera genomblödningen. Pulspalpation, dopplermätning samt förekomst av sår undersöks innan avgörandet om amputation fattas. Det slutgiltiga beslutet tas utifrån om patienten har en kraftig smärta på grund av till exempel ischemi samt om funktionen förutspås bli bättre efter amputationen. Amputationen sker alltid på så låg nivå som möjligt eftersom detta underlättar möjligheten att använda protes (Lindgren & Svensson, 2001). Hög amputationsnivå hos äldre personer leder ofta till att de förlorar sin rörlighet och även blir socialt isolerade. Den kirurgiska tekniken vid vaskularisering (se s 10) har förbättrats vilket har bidragit till att knäleden kan bevaras vid allt fler amputationer. På så vis ökar möjligheten för äldre människor att förbli uppåtgående (Johannesson, 2009). För att ödem inte skall uppstå lindas och komprimeras stumpen efter operationen. Ovanpå läggs ett gips som skyddar stumpen mot stötar och slag. Postoperativa komplikationer som smärtor är vanligt förekommande vid amputationer. Dessutom har endast hälften av dem som amputeras på grund av kärlsjukdom förmågan kvar att kunna gå med hjälp av protes. Bidragande orsaker är främst hög ålder och det allmänna hälsotillståndet (Lindgren & Svensson, 2001). Smärta Som tidigare nämnts är smärta en vanlig komplikation efter amputation på de nere extremiteterna. Det kan röra sig om stumpsmärtor, fantomsmärtor eller fantomupplevelser (Boivie, 2003). Det är viktigt att skilja på dessa begrepp (Lindgren & Svensson, 2001). Stumpsmärta kan komplicera rehabiliteringen samt försvåra utprovningen av protes (Boivie, 2003). Stumpsmärtan är lokaliserad till det aktuella operationsområdet och kan uppstå även om det kirurgiska ingreppet varit lyckat (Rydholm & Gustafson, 1996). Vid amputationen kapas en nerv, och därifrån växer sedan nervtrådar ut och samlas på en punkt, så att ett amputationsneurom bildas. Om neuromet ligger ytligt blir stumpen mycket känslig för tryck och individen får smärtor. För att undvika uppkomsten av amputationsneurom kortas nerven vid amputationen. På så sätt skyddas nerven av muskulaturen (Järhult & Offenbartl, 2006). Ärrbildning, eksem, trycksår, skav mot protes samt dålig sårläkning är ytterligare faktorer som kan orsaka stumpsmärta (Rydholm & Gustafson 1996). Fantomupplevelser är en känsla från den amputerade kroppsdelen, vilket är vanligt förekommande. Fantomsmärta är en neurogen smärta som kan vara mycket intensiv och upplevs i den distala delen av den borttagna extremiteten, exempelvis i tårna (Lindgren & Svensson, 2001). Både fantomsmärtor och fantomupplevelser uppkommer på grund av ändringar som är både strukturella och funktionella i den påverkade nerven, i hjärnan och ryggmärgen. Efter en amputation upplever 50 till 80 % av patienterna fantomsmärtor. Smärtan kan komma i anfall, flera gånger per dag eller någon gång per vecka. I vissa fall håller smärtan i sig utan avbrott. Den kan vara mycket intensiv men varierar från person till person (Boivie, 2003). 7

8 De som lider av kraftiga smärtor preoperativt löper större risk att utveckla fantomsmärtor postoperativt. Smärtan uppkommer ofta direkt efter operationen men brukar avta något med tiden (Boivie, 2003). I vissa fall är den dock svårbehandlad och kvarstår (Lindgren & Svensson, 2001). Läkemedelsbehandling för fantomsmärta kan ges i form utav tricykliska antidepressiva, antiepileptika eller analgetika. Annan typ av behandling som kan lindra smärtorna är fysioterapi, TENSbehandling och akupunktur (Boivie, 2003). Patientens psykiska välmående påverkar smärtupplevelsen i stor utsträckning (Lindgren & Svensson, 2001). Smärtor bidrar till en kortare gångsträcka vilket försämrar livskvaliteten (Williams m fl, 2004). Dessutom bidrar fantomsmärtor ofta till en känsla av förvirring och overklighetskänsla och vissa patienter upplever att de håller på att bli galna (Almås, 2002). De som har smärtor är även mindre nöjda med sin protes vad gäller form, vikt och utseende. De har svårare att acceptera förlusten av sin kroppsdel. Dessutom har de det besvärligare att tala om sin amputation i sociala sammanhang samt att hantera omgivningens reaktioner (Desmond m fl, 2008). Det är av stor vikt att patienter med smärtor erbjuds stödsamtal (Lindgren & Svensson, 2001). Protesen Protes är ett hjälpmedel som används efter en amputation för att höja patientens funktionsnivå (Järhult & Offenbartl, 2006). En protes kan aldrig helt ersätta den förlorade kroppsdelen. Däremot kan den underlätta patientens rörelseförmåga och funktion i det dagliga livet. Protesen fyller även en utseendemässig uppgift (Lindgren & Svensson, 2001). För att skapa en individuellt anpassad protes görs en gipsavgjutning av stumpen, vilket sker tidigast sex veckor efter det kirurgiska ingreppet. Det är inte ovanligt att efterjusteringar sedan behöver utföras (Järhult & Offenbartl, 2006). Vilken form stumpen har är av stor betydelse vid protesanvändning. Den bör vara minst 1,5 gånger så lång som den är bred då protesen på så sätt blir lättare att fästa (Lindgren & Svensson, 2001). Åldern är ingen avgörande faktor för om en person är lämplig att rehabiliteras med en protes eller ej. Även äldre personer med vaskulära sjukdomar kan framgångsrikt anpassa sig till att använda en protes. Det har dock visat sig att äldre amputerade använder sin protes i mindre utsträckning än unga amputerade men att de trots detta är fortsatt självständiga (Johannesson, 2009). Mobilisering med en provisorisk protes bör starta så tidigt som möjligt efter amputationen, framförallt för att undvika kontrakturer och ventromboser. Träning med protes är arbetskrävande. Det är främst sjukgymnasten som hjälper patienten att gång-, styrke- och balansträna. (Lindgren & Svensson, 2001). Att träffa någon i samma situation som har kommit längre i sin rehabiliteringsprocess kan vara lärorikt. Mål och delmål bör sättas upp så att träningen blir motiverande (Almås, 2002). 8

9 Personens allmäntillstånd och amputationsnivå påverkar rehabiliteringen. Mest avgörande är dock hur motiverad patienten är. Sjuksköterskan spelar en central roll i att främja motivationen. Arbetet med denna bör påbörjas så snart det är möjligt samt underhållas under hela processen. Patientens resurser skall lyftas fram eftersom för mycket hjälp och assistans kan hämma rehabiliteringsprocessen. Det är viktigt att patienten är delaktig i alla beslut som tas och att det finns en dialog mellan patient och sjukvårdspersonal (Almås, 2002). Anpassning Att förlora en kroppsdel inverkar ofta på den psykiska hälsan och kan utlösa en personlig kris. Beroende på intressen och livsstil kan traumat bli olika kraftigt. Om individen tidigare har levt ett aktivt liv med idrottande eller har haft ett rörligt arbete kan känslan av att ha förlorat sin identitet infinna sig. Vilken betydelse kroppsdelen har haft för individen påverkar hur den psykiska upplevelsen ter sig (Cullberg, 2006). Kulturella och religiösa uppfattningar kan även de påverka hur patienten hanterar och uppfattar sin situation (Flannery & Faria, 1999). Att få en nedre extremitet amputerad innebär en stor förändring i individens livsstil. Tillståndet är permanent, men målet är dock att individen ska känna sig så tillfreds som möjligt med sitt liv (Johannesson, 2009). När en individ förlorar en kroppsdel påverkar det kroppsuppfattningen (Flannery & Faria, 1999). Personer som anser det yttre vara betydelsefullt påverkas starkare psykiskt än andra efter en amputation. För dessa patienter kan det vara aktuellt med kognitiv beteendeterapi (Atherton & Robertson, 2006). Ålder och utvecklingsnivå påverkar upplevelsen och hanteringen av en amputation (Flannery & Faria, 1999). En ung, amputerad patient har ofta skadats i en olycka och måste därefter genomgå en lång rehabiliteringsprocess. Det är inte ovanligt att en rädsla för framtiden infinner sig. Yngre personer har många gånger god fysik vilket underlättar återhämtningen efter amputationen (Williams m fl, 2004). Äldre patienter är oftast bättre psykiskt förberedda på en amputation än vad yngre personer är (Almås, 2002). När kärlsjukdom är orsaken innebär det ofta slutskedet i individens sjukdomsförlopp (Johannesson, 2009). Den äldre patienten har många gånger genomgått en mängd undersökningar och behandlingar där amputationen är den sista utvägen. Trots detta är det alltid traumatiskt att förlora en kroppsdel och det är viktigt att även de äldre observeras och får stöd. Denna grupp har ofta sjukdomar och besvär sedan tidigare vilket komplicerar anpassningen till den nya situationen (Almås, 2002). Förlusten av en kroppsdel kan ge upphov till sorg. När drömmar och förhoppningar ställs på ända tvingas individen att se sitt liv ur ett nytt perspektiv (Fyhr, 1999). Amputerade upplever ångest och depression i högre grad än den generella befolkningen (Atherton & Robertson, 2006). Det är viktigt att sjukvårdspersonal och andra människor runt den amputerade låter sorgen ta sin tid samt finns där och lyssnar (Fyhr, 1999). Det sociala stödet från familj och vänner har stor betydelse. De som får stort socialt stöd från familj, partner och vänner efter amputationen är mer tillfredsställda med sitt liv samt har mindre smärtor och bättre mobilitet (Williams m fl, 2004). Förhoppningen är att individen skall bli känslomässigt fri från det den mist och se på livet så som det är och inte utifrån hur denne vill att det skall vara (Fyhr, 1999). 9

10 Sjuksköterskans roll Av Personskadeförbundet RTPs hemsida ( ) framgår det att 80 % av alla amputationer som sker årligen i Sverige beror på cirkulationsrubbningar. Diabetes och rökning är två bidragande orsaker till nedsatt cirkulation. Därför har sjuksköterskan en viktig roll i det förebyggande arbetet (Almås, 2002). I Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) framkommer det att vården skall arbeta för att förebygga ohälsa genom att upplysa om sätt att hindra sjukdom eller skada. Av Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) framgår det att sjuksköterskan i sitt arbete skall tillämpa kunskap inom omvårdnad vad gäller habilitering och rehabilitering samt tillvarata det friska hos patienten. Patientens sjukdomsupplevelse skall uppmärksammas, bemötas och så långt som möjligt lindras. Detta är viktigt att ta i beaktande i mötet med amputerade patienter. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar deras tillvaro. Frågeställningar: Hur upplever informanterna sitt dagliga liv? Har det sociala livet påverkats av amputationen? Hur i så fall? Hur upplever informanterna sin rörlighet efter amputationen? Hur har informanterna anpassat sig till amputationen? Hur har informanterna upplevt det bemötande de fått av sjukvården i samband med amputationen? Den sista frågeställningen som berör sjukvården har författarna valt att ta med trots att den inte motsvarar syftet. Författarna ansåg det vara nödvändigt att ta tillfället i akt att få denna fråga besvarad, då det kan främja omvårdnaden hos denna patientgrupp. Definitioner Pensionsåldern 65 år är den gräns som bestämts för att skilja på äldre och yngre människor (Larsson & Rundgren, 2003). I det här examensarbetet innebär definitionen äldre personer människor över 63 år. Enligt Lindskog (2004) innebär definitionen vaskularisation nybildning av blodkärl i en vävnad (s 444). 10

11 TEORETISK REFERENSRAM Carnevali fokuserar i Handbok i omvårdnadsdiagnostik (1999) på helheten och på de specifika problemen i det dagliga livet. Carnevali har framställt den omvårdnadsdiagnostiska modellen Dagligt liv Funktionellt hälsotillstånd. I modellen ser man till den funktionella förmåga som individen eller gruppen besitter för att hantera hälsorelaterade utmaningar, det dagliga livet samt de krav det för med sig. Den funktionella förmågan kan även benämnas som inre resurser. Modellen har utvecklats för att sjuksköterskan skall kunna planera och organisera omvårdnadsbehandlingen utifrån patientens dagliga liv, funktionella förmåga samt yttre resurser. Modellen kan beskrivas som en balansvåg med två vågskålar där krav ligger i den ena och resurser i den andra. Carnevali (1999) menar att dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd är beroende av varandra. Målet är att individen skall uppnå en balans mellan krav och resurser då det är balansen snarare än hälsotillståndet som avgör personens livskvalitet; se figur 1. En person med låg funktionell förmåga kan uppnå balans förutsatt att tillräckligt med yttre resurser finns att tillgå. Detta är då en lägre nivå av balans än hos en person med hög funktionell förmåga. Det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa individen med balansen så att välbefinnandet och livskvaliteten ökar. Dagligt liv Krav Aktiviteter och upplevelser Sådana som påverkar hälsotillståndet eller påverkas av hälsotillståndet. Vanliga: andas, äta, sova. Ovanliga: amma sitt första barn, vara patient på sjukhus. Händelser och upplevelser Sådana som påverkar hälsotillståndet eller påverkas av hälsotillståndet. Personlig karaktär: semester, resor. Hälsorelaterade: ny diagnos, behandling. Förväntningar och förpliktelser Från individen själv/från andra personer: beroende, kontroll, ansvar. Omgivning Där individen lever sitt liv: bostad, skola, arbetsplatsen. Värderingar, övertygelser, seder och bruk Hälsorelaterade beteenden, upplevelser och reaktioner. Funktionellt hälsotillstånd Resurser Inre resurser (funktionell förmåga) Styrka Uthållighet Sinnesförnimmelser Sinnesstämning Kunskap Motivation Mod Färdigheter Kommunikation Yttre resurser Bostad Grannskap Kommunikationsmöjligheter Människor Material Tekniska hjälpmedel Teknologi Transport Pengar Husdjur Figur 1. Modifierad bild efter Carnevalis (1999, s 23) omvårdnadsdiagnostiska modell Dagligt liv Funktionellt hälsotillstånd. 11

12 METOD För att nå en djupare förståelse för hur äldre personer som amputerats upplever sitt liv har författarna använt sig av kvalitativ forskningsmetod. I den kvalitativa forskningsintervjun är intentionen att förstå informantens synsätt samt skapa mening utifrån dennes erfarenheter. Denna metod gör det möjligt att beskriva hur informanterna upplever sin tillvaro vilket överrensstämmer med studiens syfte (Kvale, 2009). Målet var att försöka nå en förståelse för hur denna grupp individer upplever sin tillvaro (Polit & Beck, 2006). Analysprocessen har genomförts utifrån Burnards (1991) metod att analysera transkriberade intervjuer. Urval Utifrån syftet har urvalet planerats. Enligt Trost (2005) skall antalet intervjuer begränsas, i annat fall kan materialet bli för stort. Risken är då att det blir svårt att få en överblick och att materialet inte blir lika detaljrikt. Två gate keepers på en klinik i södra Sverige har tillhandahållit tillträde till fältet och har kontaktat sex informanter via telefon. Vid intresse av att deltaga i studien kontaktades informanterna sedan av författarna. Muntlig och skriftlig information framfördes över telefon och brev, se bilaga 1. Inkluderingskriterierna i studien var pensionärer över 63 år som har amputerats på en nedre extremitet och var försörjda med protes. Ett krav var att informanterna inte var inneliggande på sjukhuset. Det krävdes även att informanterna skulle kunna uttrycka och förstå det svenska språket. Ett strategiskt urval gjordes vilket enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2008) innebär att man eftersträvar skillnader i kön, civilstånd, utbildning, sjukdomshistoria och eventuell diagnos. På så sätt får man en så stor variation av uppfattningar som möjligt. Fyra män och två kvinnor har deltog i studien. Fyra av informanterna var ensamstående och två informanter levde ihop med anhöriga. Tre av informanterna hade en högskoleutbildning eller högre utbildning. Samtliga hade bakomliggande sjukdomar som cirkulationsrubbningar och diabetes. Tiden som hade gått efter amputationen varierade mellan 10 månader och 12 år. Informanterna avidentifierades genom att de tilldelades varsin bokstav som valdes slumpmässigt utifrån de sista bokstäverna i alfabetet. Dessa blev: X, Y, Z, Å, Ä och Ö. Orsaken till att dessa bokstäver användes var att de inte har en lika tydlig ordningsföljd som till exempel siffror. Datainsamling En semistrukturerad intervjuguide utformades. Avsikten var att deltagarna skulle tala fritt kring de olika frågorna, en metod som beskrivs av Polit & Beck (2006). Innehållet i intervjuguiden bestämdes utifrån syftet och frågeställningarna. Frågor som författarna ansåg vara relevanta lades till, en metod som Trost (2005) beskriver. För att upptäcka eventuella brister testade författarna intervjuguiden på två personer. Dessa var ej amputerade. Efter de två pilotintervjuerna lades ytterligare två frågor till i intervjuguiden då denna uppfattades som något tunn av författarna. Den slutgiltiga intervjuguiden (se bilaga 3) inleddes med nio kortfrågor som syftade till att kartlägga ålder, tidigare yrke, övriga sjukdomar osv. Därefter följde elva fördjupande och klargörande frågor. Ordningen i intervjuguiden anpassades efter informanten och sammanhanget vilket styrks av Trost (2005) som menar att informanten i största möjliga mån skall styra ordningsföljden under intervjun. 12

13 Bägge författarna har medverkat vid samtliga intervjutillfällen. En intervjuade och den andra lyssnade aktivt samt ställde kompletterande frågor. En klassisk intervjuteknik genomfördes vilket enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2008) innebär att frågorna inte skall vara ledande. Ljudinspelning via dator användes. Detta underlättade intervjun då fokus inte låg på att anteckna. Dessutom kunde författarna lyssna igenom materialet flera gånger för att skilja ut nyanser, tonfall och ordval. Vid första intervjutillfället spelades materialet även in på mobiltelefon som en säkerhetsåtgärd. Telefoninspelningen raderades omgående efter första intervjun. Ljudprogrammen som användes studerades och testades flera gånger före det första intervjutillfället. På så vis blev författarna trygga med utrustningen. Intervjuerna genomfördes under en och en halv vecka i april, Informanterna fick själva välja intervjuplats. Ett rum på kliniken fanns att tillgå men samtliga informanter valde sin egen bostad. Intervjutillfällena tog mellan 60 och 100 minuter. Den effektiva intervjutiden varierade mellan 40 och 80 minuter. Den övriga tiden användes till presentation, och information och till att skapa en trevlig atmosfär. Innehållet i informationsbrevet diskuterades med informanterna och eventuella oklarheter förtydligades. Samtliga informanter informerades ytterligare en gång om konfidentialiteten och om att deltagandet var frivilligt. Innan intervjun påbörjades erhöll författarna den påskrivna samtyckesblanketten, se bilaga 2. Samtliga informanter kommer att få ta del av det slutgiltiga examensarbetet. Informanterna uppmanades att ta god tid på sig när de gav sina svar. Om informanten inte utvecklade sitt svar ställde författarna följdfrågor för att få ut så mycket information som möjligt, se bilaga 3. Efter varje avslutad intervju lyssnade författarna igenom ljudmaterialet. Med endast ett undantag transkriberades ljudinspelningen ordagrant samma dag som intervjutillfället ägde rum. På så vis kunde minnesfel uteslutas. Två intervjuer genomfördes samma dag eftersom att det var det enda passande datumet för informanterna. På grund av detta transkriberades den ena intervjun följande dag i stället. Samtliga intervjuer lyssnades därefter igenom ytterligare en gång och jämfördes med det transkriberade materialet som uppgick till 98 sidor. Båda författarna har aktivt deltagit vid transkriberingen av samtliga intervjuer. Intervjumaterialet låstes in i ett skåp som endast författarna har nyckel till. När det slutgiltiga examensarbetet är godkänt kommer materialet att raderas från datorn och papperskopiorna kommer att förstöras. Dataanalys De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållsanalysen beskrivs som en process där narrativa intervjuer organiseras och integreras så att teman och mönster växer fram (Polit & Beck, 2006). Innehållsanalysen kan göras manifest eller latent. Författarna har valt den manifesta ansatsen. Detta innebär att textens synliga och uppenbara komponenter beskrivs. Tolkningen är ytligare än vid den latenta ansatsen där författaren även tolkar det som står mellan raderna (Graneheim, 2004). Analysförfarandet skedde med modifikation av Burnards (1991) metod att analysera transkriberade intervjuer i kvalitativ forskning. Metoden är passande för inspelade semi-strukturerade intervjuer då syftet är att producera ett detaljerat och systematiskt kategorisystem där teman och intervjumaterial länkas samman. Modellen bygger på 14 steg som kort beskrivs i bilaga 4. 13

14 På grund av examensarbetets omfattning på 15 högskolepoäng valde författarna att exkludera steg sex och elva som är två kvalitetssäkrande steg. Analysen påbörjades genom att författarna på var sitt håll läste igenom det transkriberade materialet upprepande gånger och noteringar gjordes om generella teman. För att kompensera för de två kvalitetssäkrande stegen som exkluderades i analysen och för att öka validiteten identifierade författarna i stället kodorden enskilt varpå de båda listorna jämfördes. Därefter skapades en ny lista som bestod av 25 kodord. Dessa grupperades sedan samman och kategorier samt underkategorier skapades. Material som inte svarade på syftet exkluderades. Den nya listan arbetades igenom och därefter grupperades liknande rubriker och kategorier samman. Materialet lästes sedan igenom parallellt med den slutgiltiga kategorilistan för att säkerställa att all data behandlats i denna. Allt material kodades och varje kodad del plockades ut ur kontexten och sammanställdes i respektive kategori och underkategori, se figur 2. Författarna säkerställde kontinuerligt under hela analysprocessen att kontexten var bevarad genom att jämföra med originalmaterialet. I resultatet användes varierande exempel från materialet och citat nyttjades för att lyfta fram materialet. Transkribering Kodord Underkategorier Kategori Det är för att jag ska komma igång och gå längre och längre Rehabilitering Inget kan främja Träning den, den kommer Motivation till träning Rörelse och utav sig själv aktivitet Protesingenjören är väldigt duktig, de fixar saker och ting Protesförsörjning Protesen Figur 2. Exempel på analysförfarandet från transkribering till slutlig kategori. Etiska överväganden Tillstånd för kliniskt projekt ansöktes hos klinisk lektor på Hälsa och samhälle, Malmö högskola som tog kontakt med verksamhetschefen på den aktuella kliniken. Denne fick ta del av projektplanen för examensarbetet varpå skriftligt tillstånd lämnades. En etikansökan lämnades därefter in för prövning hos den lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Ansökan godkändes 23/3-2010, Dnr HS60-10/210:3, se bilaga 5. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) beaktades för att skydda de enskilda individerna genom att deltagarna garanterades konfidentialitet. Information om syftet och den övergripande planen med studien samt på vilket sätt det färdiga resultatet skulle redovisas, framfördes till informanterna. De informerades även om att deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att detta skulle ifrågasättas. Skriftlig och muntlig information gavs och deltagarna undertecknade samtyckesblanketterna, se bilaga 2. 14

15 Författarna har följt de grundläggande etiska principerna vilka omfattar autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada samt rättviseprincipen (Forskningsetisk policy och organisation i Sverige, 2003). Autonomiprincipen har följts då deltagarna själva hade rätt att bestämma om de ville deltaga eller ej, detta efter att de erhållit utförlig information om projektet. Godhetsprincipen eftersträvades då författarna på ett så effektivt sätt som möjligt försökte komma fram till kunskap som kan förbättra omvårdnaden för äldre, amputerade personer. Genom hela processen strävade författarna efter att göra gott. Författarna strävade efter att informanterna skulle utsättas för så lite obehag som möjligt och försökte vara lyhörda inför informanternas känslor. Alla deltagare behandlades lika och på så sätt uppfylldes rättviseprincipen. Under intervjuerna har känsliga ämnen ibland berörts men informanterna har då inte lämnats ledsna och upprörda. Informanterna har fått tillräcklig tid för att inventera sina känslor. Med hänsyn till det trauma en amputation kan orsaka har endast utskrivna patienter intervjuats då personerna eventuellt har fått distans till händelsen. RESULTAT Sex personer över 63 år som genomgått amputation på en nedre extremitet har intervjuats. Resultatet presenterar hur informanterna upplevde att amputationen har påverkat deras tillvaro. Analysprocessen genererade fem kategorier: Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation. Dessutom skapades nio underrubriker. Vardagliga rutiner Alla sex informanterna upplevde att amputationen hade påverkat det dagliga livet. De kände sig begränsade på grund av nedsatt rörelseförmåga. De vardagliga sysslorna var mer påfrestande än vad de var tidigare och allt tog längre tid. Informanterna upplevde att de erbjudits mycket hjälp från kommunen, något de utnyttjade i olika stor utsträckning. Begränsningar Samtliga informanter upplevde att rörelseförmågan hade försämrats vilket hade lett till begränsningar i det dagliga livet. Det visade sig att de inte tyckte att de kunde göra vad de ville längre, främst fysiska aktiviteter. Att inte kunna promenera, dansa och cykla var aktiviteter som informanterna saknade. Det är klart, jag är inte alls lika rörlig längre som jag varit tidigare. Jag har hållit på med mycket, haft många intressen. Det är mycket nu som jag inte kan göra. (Intervjuperson Ä) Två informanter berättade att de hade svårt att ta sig ut på grund av att huset de bodde i inte var handikappanpassat. Det bidrog till att de blev mer isolerade. Att komma ut ifrån bostaden, se någonting annat och uppleva saker ansåg två av informanter vara viktigt för en god livskvalitet. Livsstilen förändrades. Att inte längre kunna resa och åka vart de ville var en stor omställning, något som samtliga informanter nämnde. Men så småningom ska det nog bli bra sade en av informanterna. Alla sex informanter uppgav att de kände 15

16 sig låsta på grund av amputationen och att de inte hade samma frihet längre. Möjligheten att köra bil var något tre av informanterna saknade. I två fall berodde det endast på amputationen, men i ett fall var det åldern som var orsaken. Att inte kunna köra gjorde det svårare att hälsa på bekanta eller besöka platser som låg långt bort ansåg dessa tre informanter. En informant berättade att allt som förr hade varit roligt att göra inte kunde genomföras längre då möjligheten att köra bil var borta. Färdtjänsten styr mig sade samma informant. Så här svarade en av informanterna på frågan om livskvaliteten hade förändrats efter amputationen: Den har påverkats och man är inte fri så som man var innan. Kunde bara låsa. Packa min väska och låsa. (Intervjuperson Z) Två informanter berättade att allt tar längre tid att genomföra och att vardagshändelser var väldigt påfrestande vilket gjorde att planering krävdes. I hemmet där hjälpmedel och handikappanpassning fanns att tillgå fungerade det bäst. Samtliga informanter menade att man till slut lärde sig hur man skulle hantera vardagshändelser och att man anpassade sig efter situationen. Amputationen försvårade besök på till exempel teatrar och konserter, något som två informanter tog upp. Det var ofta trångt och besvärligt att få plats med rullstolen och placeringen var ofta dålig. Svårigheten att finna handikapptoaletter beskrevs som ett problem av en informant. Det var påfrestande att restauranger måste väljas utifrån om de var handikappanpassade eller ej. Personligt stöd och hjälpmedel Samtliga informanter upplevde att mycket hjälp erbjudits från sjukvården men att de utnyttjade denna i olika omfattning. Direkt efter amputationen behövdes mycket hjälp med de dagliga rutinerna men efter hand hade de flesta kunnat avsäga sig allt fler tjänster och redskap vilket upplevdes som en lättnad. Jag är glad för var sak jag kan lämna tillbaka va, så att den där arbetsstolen som jag levde i innan / / Den tyckte jag var fantastisk men den fick också gå / / Det känns rätt skönt när det försvinner. (Intervjuperson Ä) Samtliga informanter ville klara av så mycket som möjligt på egen hand. Hemtjänstens besök gjorde att de behövde vara hemma vissa tider och detta ökade känslan av att vara låst. Jag bara längtar efter att jag kan klara mig utan hjälp. (Intervjuperson Y) Fem informanter klarade av att laga mat själva, fyra av dem med hjälp av en arbetsstol. De var överlag nöjda med arbetsstolen då den var höj- och sänkbar och underlättade arbetet i köket. En informant påpekade att den kunde vara svår att använda på små ytor och ansåg även att stumpen var i vägen när vederbörande använde arbetsstolen. Förflyttning från rullstolen till arbetsstolen upplevdes också som ett problem. Alla informanter utom en fick hjälp med städning. Fyra av informanterna skötte sina inköp själva med hjälp av permobilen. Hjälp med dusch fick hälften av deltagarna. Anpassning av bostaden hade skett i samtliga informanters hem. Duschstol, flyttbar toalettstol med handtag och borttagna trösklar var exempel på hjälpmedel 16

17 som underlättade det dagliga livet i bostaden. Fyra informanter fick hjälp med tvätten vilket berodde på rörelsebegränsning och i ett fall var anledningen att det inte fanns någon hiss som gick ner till tvättstugan. Andra hjälpmedel som användes i olika hög grad var rollator, rullstol, betastöd och permobil. Fyra informanter använde sig av permobil som visade sig vara mycket uppskattad eftersom den ökade friheten och möjligheten att komma ut. Att kunna köra i butiker förenklade vardagen. Permobilen underlättade möjligheten att fortsätta med fritidssysselsättningar och även det sociala livet kunde lättare upprätthållas. Nackdelen var att den inte kunde användas på vintern då det var för kallt och väglaget var dåligt. Dessutom räckte en uppladdning av batteriet endast till tre mil vilket gjorde att de flesta aktiviteterna måste utföras inom denna radie. En informant nämnde även att permobilen var bra men tyvärr inte gav någon motion. Det sociala livet Familj och vänner var viktiga delar i livet för samtliga informanter. De hade samma vänkrets som tidigare men hade däremot fått ändra umgängesformen. Dessutom upplevde informanterna att de hade funnit stort stöd i sitt sociala nätverk. Nätverk Samtliga informanter ansåg att familj och vänner var en viktig del av livet. Att umgås med nära och kära ökade livskvaliteten, menade de. Alla informanter upplevde att de hade samma sociala nätverk efter amputationen som de hade haft innan. För två av informanterna var det dock svårt att ta sig till vänner och släkt som bodde på annan ort. Kompromissen blev då att de bekanta fick komma hem till informanterna i stället. Det blir inte samma sak men man får anpassa sig menade en informant. På grund av avsaknad av hiss hade en person haft svårt att utföra den sociala aktivitet som utfördes före amputationen. Fyra informanter berättade att de hade haft stöd och hjälp av sina sociala kontakter. En informant uppgav dessutom att nya kontakter hade skapats efter amputationen. Men samtidigt upplever man också saker som är väldigt positiva för en. Hur vänner runtomkring ställer upp och så nära man blir varandra på något sätt. Det känns jätteskönt, det gör det. (Intervjuperson Ä) De vänner som hade försvunnit hade gjort det av naturliga skäl. Ju äldre man blir desto fler vänner försvinner ifrån en berättade en informant. Amputationen i kombination med ökad ålder gjorde det svårare att orka bjuda hem bekanta. Amputationen försvårade även möjligheten att åka iväg på resor vilket begränsade det sociala livet till viss del, berättade två informanter. Telefonen var ett enkelt sätt att hålla kontakt med vänner och släkt, ansåg samtliga informanter. Två informanter använde även dator för att upprätthålla sina sociala kontakter. Ingen av informanterna var med i någon stödförening för amputerade. Orsakerna till detta var svagt intresse och tidsbrist. Samtliga informanter hade däremot träffat 17

18 människor i liknande situationer i andra sammanhang. Två av deltagarna berättade att mötet med andra amputerade hade varit bra. De hade känt samhörighet eftersom upplevelsen och problemen var liknande. Så här sade en av informanterna: Jag tror att det är ganska nyttigt att vi som är i samma situation kan hålla ihop på något sätt därför att det är så lätt tror jag att känna sig utanför om inte ens gamla vänner finns kvar. (Intervjuperson Ö) Rörelse och aktivitet Protesen ökade rörligheten hos informanterna efter amputationen. Dock framkom det att den var svår att fästa och använda. Detta bidrog till att den användes i varierande utsträckning. Fem av informanterna önskade sig en bättre gångförmåga men hade svårt att finna ett lämpligt sätt att träna. Protesen Informanterna använde protes i varierande grad. Fyra använde den dagligen. De två övriga informanterna använde den inte regelbundet. Orsaken var att det var svårt att gå med den och att den kändes obekväm. Det framkom att protesen var tidskrävande och ansträngande att fästa men samtliga informanter berättade att med tiden lärde de sig hur den skulle sitta. Två informanter hade amputerats på en sådan nivå att protesen var svår att använda. Informanterna var nöjda med den hjälp som erbjudits kring protesen. Ortopedtekniska ingenjörer hade gjort ändringar så att den skulle passa bättre. Protesen hade varit en stor hjälp i rehabiliteringen då den hade ökat rörligheten efter amputationen. Så här sade en informant om sin protes: Sen var det ännu bättre när jag fick protes. Då kunde jag röra mig ännu bättre ju. (Intervjuperson Å) Fem informanter uttryckte att de ville förbättra sin gångförmåga och styrka. Tre av dessa informanter hade problem med protesen som skavde, orsakade sår och gav upphov till smärta, vilket hindrade dem från att röra på sig och träna så mycket som de önskade. Träning Samtliga informanter uppgav att de tidigare hade varit rörliga och aktiva personer. Alla informanter gick på rehabilitering i samband med amputationen och var mycket nöjda med denna. Hälften av informanterna hade varit i kontakt med sjukgymnast genom kommunen och två hade fått egna övningar att utföra hemma. Fem informanter uppgav att de önskade mer träning men att de hade det svårt att hitta ett sätt som fungerade bra. Åldern var en faktor som gjorde det svårare att komma i gång. Vid gångträning tröttades det friska benet ut och det behövde tränas upp så att det blev stabilt, berättade två informanter. Andra sjukdomar och brist på assistans var ytterligare faktorer som gjorde det svårare att träna, problem som en informant berättade om. En informant önskade mer hjälp med sin träning men menade att amputerade inte betraktas som sjuka inom sjukvården och att de därmed får för lite assistans. Fyra informanter uttryckte en önskan att bli av med de hjälpmedel som användes. De ville kunna röra sig på egen hand. De önskade hjälp men uttryckte samtidigt 18

19 att ansvaret låg hos dem själva och att det var de själva som skulle ta tag i problemet. En informant ville inte träna alls utan ansåg sig vara färdigrehabiliterad. Endast om tillståndet försämras skulle det vara aktuellt att träna, berättade informanten. Det som främst motiverade informanterna till träning var målet att kunna gå längre sträckor. Fem informanter tyckte att det var roligt att träna och att göra framsteg. En informant berättade att träning alltid varit en stor del av livet och att det därför var naturligt att fortsätta med det även efter amputationen. Att stå upp och känna sin längd ökade motivationen, ansåg en annan informant. När andra skador och sjukdomar försvann ökade motivationen till att träna, berättade en informant. En annan åsikt var att inget kan främja motivationen utan att denna kom av sig själv. Sjukvårdspersonalen var viktig för att främja motivationen ansåg fyra av informanterna. Det var bra med uppmuntran och sjukgymnasterna var speciellt viktiga i detta arbete. De lade märke till när framsteg gjordes och försökte göra träningen omväxlande sade fem av informanterna. Det var svårt att finna motivation till att träna hemma. Att få hjälp av någon som hade kunskap om hur man skulle träna var viktigt påpekade en informant som också hade sökt sig till träning som leddes av kunnig personal. Anpassning Tiden direkt efter amputationen upplevdes av alla informanter som sorglig och mödosam. Endast en av informanterna hade använt sig av kurator för att bearbeta sorgen. Samtliga informanter trodde att det var enklare att psykiskt hantera sin amputation om man är äldre. Däremot var det svårare att rehabiliteras. Alla informanter hade smärtor på grund av amputationen. Dessa var ofta svåra att smärtlindra. Acceptans Samtliga informanter mådde dåligt omedelbart efter beskedet om att amputationen skulle genomföras. En informant beskrev tiden efter beskedet som kuslig med bland annat sömnlösa nätter. Ovissheten om hur det skulle bli var påfrestande. Jag hade ställt in mig på något helt annat än att sitta så här, berättade en annan informant. En av deltagarna fick vara med och bestämma ifall amputationen skulle genomföras, vilket underlättade bearbetningen av händelsen. Att få en kroppsdel borttagen beskrevs av två deltagare som en hemsk upplevelse. Det var dock en del av ens kropp som var borta. Det kändes väldigt konstigt. (Intervjuperson Y) Det blev bättre efter några månader, berättade en av informanterna. Endast en informant hade bett om och fått hjälp av kurator. Resterande informanter hade bearbetat sin sorg på egen hand. Tre deltagare berättade att de stundvis kunde känna sig nedstämda. Det kunde komma i vissa situationer, berättade en informant. Fem av informanterna sörjde över att de inte längre var rörliga. Amputationen var inte enda anledningen till nedstämdhet. Även andra faktorer spelade in, som förlust av nära och kära. En informant kände sig nedstämd redan innan amputationen men sade att nedstämdheten nu hade förvärrats. En informant berättade att denne inte varit nedstämd överhuvudtaget. Det var bara att ta nya tag sade in- 19

20 formanten som inte tyckte att upplevelsen varit speciellt påfrestande. Livet är precis som tidigare, det är svårare att komma ut, annars är allt som förr. En informant trodde att livet skulle återgå till det normala en tid efter amputationen men har nu kommit underfund med att det inte var så enkelt. Man får vara nöjd och lära sig hantera det samt göra det bästa av situationen sade samma informant. Två informanter menade att det viktigaste är att vara frisk och klar i huvudet. Att träffa andra som har det värre fick dem att vara tacksam för det dem hade. Fem av informanterna berättade att de hade accepterat förlusten av sin kroppsdel. De såg framåt och tog dagen som den kom. Så här uttryckte sig en av informanterna: Jag har ett antal liv kvar att leva och dem får jag ju använda så att säga, jag kan ju inte sitta här. Jag bestämde mig för att antingen ska jag leva eller också ska jag dö. Och jag lever fortfarande. (Intervjuperson Ö) En informant berättade att det har varit svårt att acceptera följderna av amputationen. Upplevelsen av att vara låst, begränsad och att inte kunna hålla samma tempo som tidigare var svårt att hantera. Det framkom under intervjuerna att informanterna ansåg att det var mycket de fick göra avkall på. Tidigare kunde jag göra vad som föll mig in men nu känner jag att jag förlorat den möjligheten berättade en informant. Det framgick även att en av informanterna emellanåt glömde bort sin amputation. Ibland så när jag sitter och ska resa på mig så kommer jag underfund med att, oj det kan jag inte. Jag glömmer ju bort det ibland. (Intervjuperson X) Samtliga deltagare trodde att det var lättare att hantera en amputation när man var äldre och pensionerad. Ökad ålder medförde en lugnare livsstil. Det underlättade att inte ha något arbete som skulle skötas eller små barn som skulle tas omhand. Informanterna hade dessutom större delen av livet bakom sig vilket de ansåg gjorde amputationen lättare att hantera. En informant menade att yngre personer hade mer kraft och på så sätt kunde använda protesen bättre vilket underlättade rehabiliteringen. Oro Två av informanterna uppgav att de kunde känna sig oroliga på grund av amputationen. En av dem kände sig utsatt när vederbörande satt i sin rullstol eller permobil. Det var svårt att snabbt förflytta sig om en hotande situation skulle uppstå. En informant utryckte oro för att besvären skulle förvärras samt att nya sjukdomar skulle uppstå. Ostadighet vid användning av protesen var ett problem för informanten då det orsakade oro för att falla och att inte kunna påkalla hjälp. Åldern och övriga sjukdomar bidrog till oro. Fyra av informanterna kände ingen oro alls. En informant sade att det endast var omgivningen som oroade sig och att informanten fick lugna dem. Smärta Informanterna berättade om smärtor i stumpen, fantomsmärtor samt fantomupplevelser. Tre av informanterna upplevde starka smärtor i benet före amputationen. På så vis hade amputationen till viss del varit en lättnad. De gamla smärtorna 20

21 kunde ibland komma tillbaka vilket kunde vara obehagligt. En av informanterna berättade att de smärtor som tidigare funnits nu var borta men hade ersatts av fantomsmärtor. Samtliga informanter hade fantomsmärtor och tyckte att det var svårt att beskriva dessa men förklarade dem som brännande och stickande. Oftast upplevdes smärtorna i tårna och vristen som inte fanns. Fem av informanterna sade att fantomsmärtorna inte hade avtagit med tiden, men att man lärde sig att hantera dem. /.../ Fantomsmärtorna är inga långvariga, de kommer väldigt intensivt och sedan släpper dem. Det är svårt att beskriva / / sen så har jag så ont i foten som jag inte har. (Intervjuperson Ö) Tre informanter hade talat med andra amputerade om fantomsmärtor. De tre informanterna delade uppfattningen att det fanns de som hade svårare smärtor och var glada över att de var förskonade. Två informanter ansåg inte att smärtorna var speciellt besvärande. Två informanter tog smärtstillande dagligen medan två andra informanter använde smärtstillande vid behov. Tre av informanterna tyckte att det var svårt att smärtlindra fantomsmärtorna eftersom de kom snabbt, kunde vara intensiva och var fort övergående. Fantomupplevelser var vanligt förekommande hos alla informanterna. En informant upplevde dem som tröttsamma och beskrev dem som att ha känsel i foten man inte har och att tårna på den borttagna foten kunde knipas ihop. Sjukvården i samband med amputation Tre av informanterna ansåg sig ha fått bra information inför amputationen medan tre var mindre nöjda. Hur informanterna hade delgivits beskedet om amputation visade sig ha stor betydelse. Bemötande Beskedet om amputation hade framförts på olika sätt. Tre informanter ansåg sig ha fått god information och hade fått sitta ned med läkare i lugn och ro. De kände sig väl förberedda inför vad som skulle ske. Två andra informanter hade fått beskedet i förbifarten eller i en sal där medpatienterna kunnat lyssna. De uttryckte att bekräftelsen borde ha getts på ett annat sätt. En annan informant tyckte att det var befogat att berätta lite mer om vad som skulle ske. Det hade varit enklare att hantera amputationen om mer information hade givits. En informant ansåg att sjukvårdspersonalen kunde ge klumpiga svar vad gällde amputationen och protesen. De skulle behöva mer kunskap om psykologi, menade denne. Samtliga informanter var mycket nöjda med sjusköterskornas omhändertagande. De beskrevs som vänliga, omtänksamma och värnade om patienternas välmående. När författarna ställde frågan: Är det något speciellt som sjuksköterskor bör tänka på för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad till amputerade? framkom det många olika åsikter. Två informanter ansåg det vara viktigt att alla patienter behandlades lika. Sjuksköterskan fick gärna vara taktil. Ibland räckte inte ord till och en beröring kunde säga mer berättade en informant. Sjuksköterskan borde inte vara avstängd från sin patient utan ska våga prata med denne. En informant menade att sjuksköterskans främsta egenskap borde vara kunskap. Att som patient känna sig viktig och sedd väger tungt, menade en annan informant. 21

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Att få och använda benprotes

Att få och använda benprotes Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT MIA TRONDSEN- M S C. L E G S J U K G Y M N A S T N j u r m e d i c i n s k t V å r m ö t e M a l m ö 2 0 1 5 LIVSSTILSFÖRÄNDRING - hjälp

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

AKTIVITETER OCH RELATIONER

AKTIVITETER OCH RELATIONER AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO4513 Ht 2009 Examensarbete 15 hp ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS - en kvalitativ

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Verksamhetsförlagd utbildning inom öppenvård FYS 015:4 Uppgift 3 Professionellt förhållningssätt

Läs mer

KVALITETSKRAV OCH MÅL

KVALITETSKRAV OCH MÅL Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011 Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 0 Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0 -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer