ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD"

Transkript

1 Hälsa och samhälle ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD EN EMPIRISK STUDIE OM TILLVARON EFTER EN AMPUTATION PÅ EN NEDRE EXTREMITET. TOVE NILSSON MOLIN KRISTINA ÅBERG Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 ATT VARA ÄLDRE OCH AMPUTERAD EN EMPIRISK STUDIE OM TILLVARON EFTER EN AMPUTATION PÅ EN NEDRE EXTREMITET. TOVE NILSSON MOLIN KRISTINA ÅBERG Nilsson Molin, T & Åberg, K. Att vara äldre och amputerad. En empirisk studie om tillvaron efter en amputation på en nedre extremitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar tillvaron. Sex personer som har genomgått en amputation intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation. Resultatet har diskuterats utifrån Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell Dagligt liv Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar bland annat att samtliga informanter upplevde att det dagliga livet hade påverkats av amputationen. Orsaker till förändringen var nedsatt rörelseförmåga, svårigheter att komma ut samt de anpassningar som krävdes för att upprätthålla det sociala livet. Vidare föreslår resultatet av denna studie att yttre resurser såsom socialt nätverk, tekniska hjälpmedel och hemtjänst kan öka livskvaliteten hos de amputerade. Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att äldre personer som har genomgått en amputation kan uppleva att deras liv försämrats av amputationen. Sjuksköterskan kan vara en stor tillgång för den äldre, amputerade personen i dennes strävan att uppnå balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Nyckelord: Amputation, Carnevali, dagligt liv, innehållsanalys, intervju, äldre. 2

3 TO BE ELDERLY AND HAVE UNDERGONE AN AMPUTATION AN EMPIRICAL STUDY OF LIFE AFTER A LOWER LIMB AMPUTATION TOVE NILSSON MOLIN KRISTINA ÅBERG Nilsson Molin, T & Åberg, K. To be elderly and have undergone an amputation. An empirical study of life after a lower limb amputation. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The majority of those who have undergone a lower limb amputation in Sweden are elderly with underlying diseases. The aim of this study was to find out how elderly persons who have undergone an amputation experience their life. Six amputated individuals were interviewed by using a semi-structured interview guide. The data was analyzed with a manifest qualitative content analysis according to Burnard (1991). From this, five categories with sub-categories emerged; Everyday routines, Social life, Mobility and activity, Adaptation and Medical care regarding amputation. The results of the study are discussed from Carnevali s (1999) care diagnostic model Daily Life Functional Health Conditions, and show that all participants experience that their daily life had been affected by the amputation. The reason for this was their limited mobility, difficulties to leave home, and necessary adaptations to maintain social life. Moreover, external resources, including social support, technical appliance and home help services, increased the amputated informants health-related quality of life. One conclusion from this study is that elderly persons who have undergone a lower limb amputation experience negative consequences in their daily life. Nurses may be a major resource for these individuals in their effort to achieve balance between daily life and functional health conditions. Keywords: Amputation, Carnevali, content analysis, daily life, elderly, interview. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 6 BAKGRUND... 6 Historik... 6 Patofysiologi... 6 Smärta... 7 Protesen... 8 Anpassning... 9 Sjuksköterskans roll SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Definitioner TEORETISK REFERENSRAM METOD Urval Datainsamling Dataanalys Etiska överväganden RESULTAT Vardagliga rutiner Begränsningar Personligt stöd och hjälpmedel Det sociala livet Nätverk Rörelse och aktivitet Protesen Träning Anpassning Acceptans Oro

5 Smärta Sjukvården i samband med amputation Bemötande DISKUSSION Metoddiskussion Urval Datainsamling Dataanalys Resultatdiskussion Vardagliga rutiner Det sociala livet Rörelse och aktivitet Anpassning SLUTSATS Framtida värde REFERENSER BILAGOR

6 INLEDNING Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola som under den verksamhetsförlagda utbildningen har mött äldre personer som har amputerats på en nedre extremitet. Intresse väcktes för denna patientgrupp då vår kunskap är ringa. Efter artikelsökning i ämnet har vi dessutom fått uppfattningen att flertalet studier har gjorts på den yngre personen med amputation, men inte på den äldre. Vi skulle därför vilja ta reda på hur äldre personer som har genomgått en amputation upplever sin tillvaro. Målsättningen är att studiens resultat ska vara ett hjälpmedel för allmänsjuksköterskan i mötet med äldre, amputerade personer. BAKGRUND Enligt Lindskog (2004) innebär definitionen amputation Operativt avlägsnande av en kroppsdel, vanligen en del av ett ben (s 24). Av Personskadeförbundet RTPs hemsida ( ) framgår det att i Sverige utförs det cirka amputationer per år. 50 av dessa amputationer utförs på de övre extremiteterna och beror främst på trauma. De övriga amputationerna sker på de nedre extremiteterna. Den vanligaste orsaken till benamputation är cirkulationsrubbningar som svarar för cirka 80 % av det totala antalet. Sedan mitten på 1900-talet har antalet amputationer femdubblats. Detta beror på att kärlsjukdomar har blivit allt vanligare i kombination med rökning och den allt äldre befolkningen i Sverige (Lindgren & Svensson, 2001). År 1990 var personer över 65 år och antalet kommer enligt Johannesson (2009) att öka. År 2015 beräknas 1.9 miljoner av Sveriges invånare vara över 65 år gamla. Historik Ordet amputation har sitt ursprung i den latinska benämningen amputatio som användes för att beskriva avlägsnandet av en lem eller andra kroppsdelar (Johannesson, 2009). Enligt Personskadeförbundet RTPs hemsida ( ) är amputationernas historia gedigen och sträcker sig år tillbaka i tiden. Redan under stenåldern utfördes de första amputationerna med redskap tillverkade av flinta. Fram till slutet av 1800-talet amputerades i stort sett alla personer som drabbats av en öppen fraktur, detta eftersom infektioner var vanliga och frakturen annars kunde leda till en dödlig utgång (Lindgren & Svensson, 2001). Patofysiologi Den vanligaste orsaken till amputation är cirkulationsrubbningar på grund av ateroskleros som orsakar perifer cirkulationssvikt. Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre personer med bakomliggande sjukdomar där operationen är elektiv (Almås, 2002). Mindre vanliga orsaker är olyckor, tumörer och utvecklingsrubbningar (Rydholm & Gustafson, 2004). I de fall där cirkulationssvikt är orsaken till amputationen lider individen ofta av starka smärtor, ångest och depression (Johannesson, 2009). Risken för ateroskleros stiger med ökad ålder, av rökning och av diabetes. Av dem som amputeras uppfyller 80 % en eller flera av dessa riskfaktorer (Rydholm & Gustafson, 2004). Aterosklerosprocessen tar vanligen flera år och medför en 6

7 kronisk inflammation i kärlväggarna samt uppkomst av fibrotiska plack och detta förorsakar nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2008). De perifera artärerna i extremiteterna drabbas ofta och detta kan ge upphov till ischemi och gangrän i fötter och underben som i sin tur kan leda till amputation (Rydholm & Gustafson, 2004). I Sverige har 20 % av befolkningen som är mellan 60 och 90 år olika stadier av perifer kärlsjukdom (Johannesson, 2009). När skälet till patientens besvär är cirkulationssvikt undersöks detta genom mätning av den perifera genomblödningen. Pulspalpation, dopplermätning samt förekomst av sår undersöks innan avgörandet om amputation fattas. Det slutgiltiga beslutet tas utifrån om patienten har en kraftig smärta på grund av till exempel ischemi samt om funktionen förutspås bli bättre efter amputationen. Amputationen sker alltid på så låg nivå som möjligt eftersom detta underlättar möjligheten att använda protes (Lindgren & Svensson, 2001). Hög amputationsnivå hos äldre personer leder ofta till att de förlorar sin rörlighet och även blir socialt isolerade. Den kirurgiska tekniken vid vaskularisering (se s 10) har förbättrats vilket har bidragit till att knäleden kan bevaras vid allt fler amputationer. På så vis ökar möjligheten för äldre människor att förbli uppåtgående (Johannesson, 2009). För att ödem inte skall uppstå lindas och komprimeras stumpen efter operationen. Ovanpå läggs ett gips som skyddar stumpen mot stötar och slag. Postoperativa komplikationer som smärtor är vanligt förekommande vid amputationer. Dessutom har endast hälften av dem som amputeras på grund av kärlsjukdom förmågan kvar att kunna gå med hjälp av protes. Bidragande orsaker är främst hög ålder och det allmänna hälsotillståndet (Lindgren & Svensson, 2001). Smärta Som tidigare nämnts är smärta en vanlig komplikation efter amputation på de nere extremiteterna. Det kan röra sig om stumpsmärtor, fantomsmärtor eller fantomupplevelser (Boivie, 2003). Det är viktigt att skilja på dessa begrepp (Lindgren & Svensson, 2001). Stumpsmärta kan komplicera rehabiliteringen samt försvåra utprovningen av protes (Boivie, 2003). Stumpsmärtan är lokaliserad till det aktuella operationsområdet och kan uppstå även om det kirurgiska ingreppet varit lyckat (Rydholm & Gustafson, 1996). Vid amputationen kapas en nerv, och därifrån växer sedan nervtrådar ut och samlas på en punkt, så att ett amputationsneurom bildas. Om neuromet ligger ytligt blir stumpen mycket känslig för tryck och individen får smärtor. För att undvika uppkomsten av amputationsneurom kortas nerven vid amputationen. På så sätt skyddas nerven av muskulaturen (Järhult & Offenbartl, 2006). Ärrbildning, eksem, trycksår, skav mot protes samt dålig sårläkning är ytterligare faktorer som kan orsaka stumpsmärta (Rydholm & Gustafson 1996). Fantomupplevelser är en känsla från den amputerade kroppsdelen, vilket är vanligt förekommande. Fantomsmärta är en neurogen smärta som kan vara mycket intensiv och upplevs i den distala delen av den borttagna extremiteten, exempelvis i tårna (Lindgren & Svensson, 2001). Både fantomsmärtor och fantomupplevelser uppkommer på grund av ändringar som är både strukturella och funktionella i den påverkade nerven, i hjärnan och ryggmärgen. Efter en amputation upplever 50 till 80 % av patienterna fantomsmärtor. Smärtan kan komma i anfall, flera gånger per dag eller någon gång per vecka. I vissa fall håller smärtan i sig utan avbrott. Den kan vara mycket intensiv men varierar från person till person (Boivie, 2003). 7

8 De som lider av kraftiga smärtor preoperativt löper större risk att utveckla fantomsmärtor postoperativt. Smärtan uppkommer ofta direkt efter operationen men brukar avta något med tiden (Boivie, 2003). I vissa fall är den dock svårbehandlad och kvarstår (Lindgren & Svensson, 2001). Läkemedelsbehandling för fantomsmärta kan ges i form utav tricykliska antidepressiva, antiepileptika eller analgetika. Annan typ av behandling som kan lindra smärtorna är fysioterapi, TENSbehandling och akupunktur (Boivie, 2003). Patientens psykiska välmående påverkar smärtupplevelsen i stor utsträckning (Lindgren & Svensson, 2001). Smärtor bidrar till en kortare gångsträcka vilket försämrar livskvaliteten (Williams m fl, 2004). Dessutom bidrar fantomsmärtor ofta till en känsla av förvirring och overklighetskänsla och vissa patienter upplever att de håller på att bli galna (Almås, 2002). De som har smärtor är även mindre nöjda med sin protes vad gäller form, vikt och utseende. De har svårare att acceptera förlusten av sin kroppsdel. Dessutom har de det besvärligare att tala om sin amputation i sociala sammanhang samt att hantera omgivningens reaktioner (Desmond m fl, 2008). Det är av stor vikt att patienter med smärtor erbjuds stödsamtal (Lindgren & Svensson, 2001). Protesen Protes är ett hjälpmedel som används efter en amputation för att höja patientens funktionsnivå (Järhult & Offenbartl, 2006). En protes kan aldrig helt ersätta den förlorade kroppsdelen. Däremot kan den underlätta patientens rörelseförmåga och funktion i det dagliga livet. Protesen fyller även en utseendemässig uppgift (Lindgren & Svensson, 2001). För att skapa en individuellt anpassad protes görs en gipsavgjutning av stumpen, vilket sker tidigast sex veckor efter det kirurgiska ingreppet. Det är inte ovanligt att efterjusteringar sedan behöver utföras (Järhult & Offenbartl, 2006). Vilken form stumpen har är av stor betydelse vid protesanvändning. Den bör vara minst 1,5 gånger så lång som den är bred då protesen på så sätt blir lättare att fästa (Lindgren & Svensson, 2001). Åldern är ingen avgörande faktor för om en person är lämplig att rehabiliteras med en protes eller ej. Även äldre personer med vaskulära sjukdomar kan framgångsrikt anpassa sig till att använda en protes. Det har dock visat sig att äldre amputerade använder sin protes i mindre utsträckning än unga amputerade men att de trots detta är fortsatt självständiga (Johannesson, 2009). Mobilisering med en provisorisk protes bör starta så tidigt som möjligt efter amputationen, framförallt för att undvika kontrakturer och ventromboser. Träning med protes är arbetskrävande. Det är främst sjukgymnasten som hjälper patienten att gång-, styrke- och balansträna. (Lindgren & Svensson, 2001). Att träffa någon i samma situation som har kommit längre i sin rehabiliteringsprocess kan vara lärorikt. Mål och delmål bör sättas upp så att träningen blir motiverande (Almås, 2002). 8

9 Personens allmäntillstånd och amputationsnivå påverkar rehabiliteringen. Mest avgörande är dock hur motiverad patienten är. Sjuksköterskan spelar en central roll i att främja motivationen. Arbetet med denna bör påbörjas så snart det är möjligt samt underhållas under hela processen. Patientens resurser skall lyftas fram eftersom för mycket hjälp och assistans kan hämma rehabiliteringsprocessen. Det är viktigt att patienten är delaktig i alla beslut som tas och att det finns en dialog mellan patient och sjukvårdspersonal (Almås, 2002). Anpassning Att förlora en kroppsdel inverkar ofta på den psykiska hälsan och kan utlösa en personlig kris. Beroende på intressen och livsstil kan traumat bli olika kraftigt. Om individen tidigare har levt ett aktivt liv med idrottande eller har haft ett rörligt arbete kan känslan av att ha förlorat sin identitet infinna sig. Vilken betydelse kroppsdelen har haft för individen påverkar hur den psykiska upplevelsen ter sig (Cullberg, 2006). Kulturella och religiösa uppfattningar kan även de påverka hur patienten hanterar och uppfattar sin situation (Flannery & Faria, 1999). Att få en nedre extremitet amputerad innebär en stor förändring i individens livsstil. Tillståndet är permanent, men målet är dock att individen ska känna sig så tillfreds som möjligt med sitt liv (Johannesson, 2009). När en individ förlorar en kroppsdel påverkar det kroppsuppfattningen (Flannery & Faria, 1999). Personer som anser det yttre vara betydelsefullt påverkas starkare psykiskt än andra efter en amputation. För dessa patienter kan det vara aktuellt med kognitiv beteendeterapi (Atherton & Robertson, 2006). Ålder och utvecklingsnivå påverkar upplevelsen och hanteringen av en amputation (Flannery & Faria, 1999). En ung, amputerad patient har ofta skadats i en olycka och måste därefter genomgå en lång rehabiliteringsprocess. Det är inte ovanligt att en rädsla för framtiden infinner sig. Yngre personer har många gånger god fysik vilket underlättar återhämtningen efter amputationen (Williams m fl, 2004). Äldre patienter är oftast bättre psykiskt förberedda på en amputation än vad yngre personer är (Almås, 2002). När kärlsjukdom är orsaken innebär det ofta slutskedet i individens sjukdomsförlopp (Johannesson, 2009). Den äldre patienten har många gånger genomgått en mängd undersökningar och behandlingar där amputationen är den sista utvägen. Trots detta är det alltid traumatiskt att förlora en kroppsdel och det är viktigt att även de äldre observeras och får stöd. Denna grupp har ofta sjukdomar och besvär sedan tidigare vilket komplicerar anpassningen till den nya situationen (Almås, 2002). Förlusten av en kroppsdel kan ge upphov till sorg. När drömmar och förhoppningar ställs på ända tvingas individen att se sitt liv ur ett nytt perspektiv (Fyhr, 1999). Amputerade upplever ångest och depression i högre grad än den generella befolkningen (Atherton & Robertson, 2006). Det är viktigt att sjukvårdspersonal och andra människor runt den amputerade låter sorgen ta sin tid samt finns där och lyssnar (Fyhr, 1999). Det sociala stödet från familj och vänner har stor betydelse. De som får stort socialt stöd från familj, partner och vänner efter amputationen är mer tillfredsställda med sitt liv samt har mindre smärtor och bättre mobilitet (Williams m fl, 2004). Förhoppningen är att individen skall bli känslomässigt fri från det den mist och se på livet så som det är och inte utifrån hur denne vill att det skall vara (Fyhr, 1999). 9

10 Sjuksköterskans roll Av Personskadeförbundet RTPs hemsida ( ) framgår det att 80 % av alla amputationer som sker årligen i Sverige beror på cirkulationsrubbningar. Diabetes och rökning är två bidragande orsaker till nedsatt cirkulation. Därför har sjuksköterskan en viktig roll i det förebyggande arbetet (Almås, 2002). I Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) framkommer det att vården skall arbeta för att förebygga ohälsa genom att upplysa om sätt att hindra sjukdom eller skada. Av Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) framgår det att sjuksköterskan i sitt arbete skall tillämpa kunskap inom omvårdnad vad gäller habilitering och rehabilitering samt tillvarata det friska hos patienten. Patientens sjukdomsupplevelse skall uppmärksammas, bemötas och så långt som möjligt lindras. Detta är viktigt att ta i beaktande i mötet med amputerade patienter. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar deras tillvaro. Frågeställningar: Hur upplever informanterna sitt dagliga liv? Har det sociala livet påverkats av amputationen? Hur i så fall? Hur upplever informanterna sin rörlighet efter amputationen? Hur har informanterna anpassat sig till amputationen? Hur har informanterna upplevt det bemötande de fått av sjukvården i samband med amputationen? Den sista frågeställningen som berör sjukvården har författarna valt att ta med trots att den inte motsvarar syftet. Författarna ansåg det vara nödvändigt att ta tillfället i akt att få denna fråga besvarad, då det kan främja omvårdnaden hos denna patientgrupp. Definitioner Pensionsåldern 65 år är den gräns som bestämts för att skilja på äldre och yngre människor (Larsson & Rundgren, 2003). I det här examensarbetet innebär definitionen äldre personer människor över 63 år. Enligt Lindskog (2004) innebär definitionen vaskularisation nybildning av blodkärl i en vävnad (s 444). 10

11 TEORETISK REFERENSRAM Carnevali fokuserar i Handbok i omvårdnadsdiagnostik (1999) på helheten och på de specifika problemen i det dagliga livet. Carnevali har framställt den omvårdnadsdiagnostiska modellen Dagligt liv Funktionellt hälsotillstånd. I modellen ser man till den funktionella förmåga som individen eller gruppen besitter för att hantera hälsorelaterade utmaningar, det dagliga livet samt de krav det för med sig. Den funktionella förmågan kan även benämnas som inre resurser. Modellen har utvecklats för att sjuksköterskan skall kunna planera och organisera omvårdnadsbehandlingen utifrån patientens dagliga liv, funktionella förmåga samt yttre resurser. Modellen kan beskrivas som en balansvåg med två vågskålar där krav ligger i den ena och resurser i den andra. Carnevali (1999) menar att dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd är beroende av varandra. Målet är att individen skall uppnå en balans mellan krav och resurser då det är balansen snarare än hälsotillståndet som avgör personens livskvalitet; se figur 1. En person med låg funktionell förmåga kan uppnå balans förutsatt att tillräckligt med yttre resurser finns att tillgå. Detta är då en lägre nivå av balans än hos en person med hög funktionell förmåga. Det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa individen med balansen så att välbefinnandet och livskvaliteten ökar. Dagligt liv Krav Aktiviteter och upplevelser Sådana som påverkar hälsotillståndet eller påverkas av hälsotillståndet. Vanliga: andas, äta, sova. Ovanliga: amma sitt första barn, vara patient på sjukhus. Händelser och upplevelser Sådana som påverkar hälsotillståndet eller påverkas av hälsotillståndet. Personlig karaktär: semester, resor. Hälsorelaterade: ny diagnos, behandling. Förväntningar och förpliktelser Från individen själv/från andra personer: beroende, kontroll, ansvar. Omgivning Där individen lever sitt liv: bostad, skola, arbetsplatsen. Värderingar, övertygelser, seder och bruk Hälsorelaterade beteenden, upplevelser och reaktioner. Funktionellt hälsotillstånd Resurser Inre resurser (funktionell förmåga) Styrka Uthållighet Sinnesförnimmelser Sinnesstämning Kunskap Motivation Mod Färdigheter Kommunikation Yttre resurser Bostad Grannskap Kommunikationsmöjligheter Människor Material Tekniska hjälpmedel Teknologi Transport Pengar Husdjur Figur 1. Modifierad bild efter Carnevalis (1999, s 23) omvårdnadsdiagnostiska modell Dagligt liv Funktionellt hälsotillstånd. 11

12 METOD För att nå en djupare förståelse för hur äldre personer som amputerats upplever sitt liv har författarna använt sig av kvalitativ forskningsmetod. I den kvalitativa forskningsintervjun är intentionen att förstå informantens synsätt samt skapa mening utifrån dennes erfarenheter. Denna metod gör det möjligt att beskriva hur informanterna upplever sin tillvaro vilket överrensstämmer med studiens syfte (Kvale, 2009). Målet var att försöka nå en förståelse för hur denna grupp individer upplever sin tillvaro (Polit & Beck, 2006). Analysprocessen har genomförts utifrån Burnards (1991) metod att analysera transkriberade intervjuer. Urval Utifrån syftet har urvalet planerats. Enligt Trost (2005) skall antalet intervjuer begränsas, i annat fall kan materialet bli för stort. Risken är då att det blir svårt att få en överblick och att materialet inte blir lika detaljrikt. Två gate keepers på en klinik i södra Sverige har tillhandahållit tillträde till fältet och har kontaktat sex informanter via telefon. Vid intresse av att deltaga i studien kontaktades informanterna sedan av författarna. Muntlig och skriftlig information framfördes över telefon och brev, se bilaga 1. Inkluderingskriterierna i studien var pensionärer över 63 år som har amputerats på en nedre extremitet och var försörjda med protes. Ett krav var att informanterna inte var inneliggande på sjukhuset. Det krävdes även att informanterna skulle kunna uttrycka och förstå det svenska språket. Ett strategiskt urval gjordes vilket enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2008) innebär att man eftersträvar skillnader i kön, civilstånd, utbildning, sjukdomshistoria och eventuell diagnos. På så sätt får man en så stor variation av uppfattningar som möjligt. Fyra män och två kvinnor har deltog i studien. Fyra av informanterna var ensamstående och två informanter levde ihop med anhöriga. Tre av informanterna hade en högskoleutbildning eller högre utbildning. Samtliga hade bakomliggande sjukdomar som cirkulationsrubbningar och diabetes. Tiden som hade gått efter amputationen varierade mellan 10 månader och 12 år. Informanterna avidentifierades genom att de tilldelades varsin bokstav som valdes slumpmässigt utifrån de sista bokstäverna i alfabetet. Dessa blev: X, Y, Z, Å, Ä och Ö. Orsaken till att dessa bokstäver användes var att de inte har en lika tydlig ordningsföljd som till exempel siffror. Datainsamling En semistrukturerad intervjuguide utformades. Avsikten var att deltagarna skulle tala fritt kring de olika frågorna, en metod som beskrivs av Polit & Beck (2006). Innehållet i intervjuguiden bestämdes utifrån syftet och frågeställningarna. Frågor som författarna ansåg vara relevanta lades till, en metod som Trost (2005) beskriver. För att upptäcka eventuella brister testade författarna intervjuguiden på två personer. Dessa var ej amputerade. Efter de två pilotintervjuerna lades ytterligare två frågor till i intervjuguiden då denna uppfattades som något tunn av författarna. Den slutgiltiga intervjuguiden (se bilaga 3) inleddes med nio kortfrågor som syftade till att kartlägga ålder, tidigare yrke, övriga sjukdomar osv. Därefter följde elva fördjupande och klargörande frågor. Ordningen i intervjuguiden anpassades efter informanten och sammanhanget vilket styrks av Trost (2005) som menar att informanten i största möjliga mån skall styra ordningsföljden under intervjun. 12

13 Bägge författarna har medverkat vid samtliga intervjutillfällen. En intervjuade och den andra lyssnade aktivt samt ställde kompletterande frågor. En klassisk intervjuteknik genomfördes vilket enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2008) innebär att frågorna inte skall vara ledande. Ljudinspelning via dator användes. Detta underlättade intervjun då fokus inte låg på att anteckna. Dessutom kunde författarna lyssna igenom materialet flera gånger för att skilja ut nyanser, tonfall och ordval. Vid första intervjutillfället spelades materialet även in på mobiltelefon som en säkerhetsåtgärd. Telefoninspelningen raderades omgående efter första intervjun. Ljudprogrammen som användes studerades och testades flera gånger före det första intervjutillfället. På så vis blev författarna trygga med utrustningen. Intervjuerna genomfördes under en och en halv vecka i april, Informanterna fick själva välja intervjuplats. Ett rum på kliniken fanns att tillgå men samtliga informanter valde sin egen bostad. Intervjutillfällena tog mellan 60 och 100 minuter. Den effektiva intervjutiden varierade mellan 40 och 80 minuter. Den övriga tiden användes till presentation, och information och till att skapa en trevlig atmosfär. Innehållet i informationsbrevet diskuterades med informanterna och eventuella oklarheter förtydligades. Samtliga informanter informerades ytterligare en gång om konfidentialiteten och om att deltagandet var frivilligt. Innan intervjun påbörjades erhöll författarna den påskrivna samtyckesblanketten, se bilaga 2. Samtliga informanter kommer att få ta del av det slutgiltiga examensarbetet. Informanterna uppmanades att ta god tid på sig när de gav sina svar. Om informanten inte utvecklade sitt svar ställde författarna följdfrågor för att få ut så mycket information som möjligt, se bilaga 3. Efter varje avslutad intervju lyssnade författarna igenom ljudmaterialet. Med endast ett undantag transkriberades ljudinspelningen ordagrant samma dag som intervjutillfället ägde rum. På så vis kunde minnesfel uteslutas. Två intervjuer genomfördes samma dag eftersom att det var det enda passande datumet för informanterna. På grund av detta transkriberades den ena intervjun följande dag i stället. Samtliga intervjuer lyssnades därefter igenom ytterligare en gång och jämfördes med det transkriberade materialet som uppgick till 98 sidor. Båda författarna har aktivt deltagit vid transkriberingen av samtliga intervjuer. Intervjumaterialet låstes in i ett skåp som endast författarna har nyckel till. När det slutgiltiga examensarbetet är godkänt kommer materialet att raderas från datorn och papperskopiorna kommer att förstöras. Dataanalys De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållsanalysen beskrivs som en process där narrativa intervjuer organiseras och integreras så att teman och mönster växer fram (Polit & Beck, 2006). Innehållsanalysen kan göras manifest eller latent. Författarna har valt den manifesta ansatsen. Detta innebär att textens synliga och uppenbara komponenter beskrivs. Tolkningen är ytligare än vid den latenta ansatsen där författaren även tolkar det som står mellan raderna (Graneheim, 2004). Analysförfarandet skedde med modifikation av Burnards (1991) metod att analysera transkriberade intervjuer i kvalitativ forskning. Metoden är passande för inspelade semi-strukturerade intervjuer då syftet är att producera ett detaljerat och systematiskt kategorisystem där teman och intervjumaterial länkas samman. Modellen bygger på 14 steg som kort beskrivs i bilaga 4. 13

14 På grund av examensarbetets omfattning på 15 högskolepoäng valde författarna att exkludera steg sex och elva som är två kvalitetssäkrande steg. Analysen påbörjades genom att författarna på var sitt håll läste igenom det transkriberade materialet upprepande gånger och noteringar gjordes om generella teman. För att kompensera för de två kvalitetssäkrande stegen som exkluderades i analysen och för att öka validiteten identifierade författarna i stället kodorden enskilt varpå de båda listorna jämfördes. Därefter skapades en ny lista som bestod av 25 kodord. Dessa grupperades sedan samman och kategorier samt underkategorier skapades. Material som inte svarade på syftet exkluderades. Den nya listan arbetades igenom och därefter grupperades liknande rubriker och kategorier samman. Materialet lästes sedan igenom parallellt med den slutgiltiga kategorilistan för att säkerställa att all data behandlats i denna. Allt material kodades och varje kodad del plockades ut ur kontexten och sammanställdes i respektive kategori och underkategori, se figur 2. Författarna säkerställde kontinuerligt under hela analysprocessen att kontexten var bevarad genom att jämföra med originalmaterialet. I resultatet användes varierande exempel från materialet och citat nyttjades för att lyfta fram materialet. Transkribering Kodord Underkategorier Kategori Det är för att jag ska komma igång och gå längre och längre Rehabilitering Inget kan främja Träning den, den kommer Motivation till träning Rörelse och utav sig själv aktivitet Protesingenjören är väldigt duktig, de fixar saker och ting Protesförsörjning Protesen Figur 2. Exempel på analysförfarandet från transkribering till slutlig kategori. Etiska överväganden Tillstånd för kliniskt projekt ansöktes hos klinisk lektor på Hälsa och samhälle, Malmö högskola som tog kontakt med verksamhetschefen på den aktuella kliniken. Denne fick ta del av projektplanen för examensarbetet varpå skriftligt tillstånd lämnades. En etikansökan lämnades därefter in för prövning hos den lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Ansökan godkändes 23/3-2010, Dnr HS60-10/210:3, se bilaga 5. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) beaktades för att skydda de enskilda individerna genom att deltagarna garanterades konfidentialitet. Information om syftet och den övergripande planen med studien samt på vilket sätt det färdiga resultatet skulle redovisas, framfördes till informanterna. De informerades även om att deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att detta skulle ifrågasättas. Skriftlig och muntlig information gavs och deltagarna undertecknade samtyckesblanketterna, se bilaga 2. 14

15 Författarna har följt de grundläggande etiska principerna vilka omfattar autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada samt rättviseprincipen (Forskningsetisk policy och organisation i Sverige, 2003). Autonomiprincipen har följts då deltagarna själva hade rätt att bestämma om de ville deltaga eller ej, detta efter att de erhållit utförlig information om projektet. Godhetsprincipen eftersträvades då författarna på ett så effektivt sätt som möjligt försökte komma fram till kunskap som kan förbättra omvårdnaden för äldre, amputerade personer. Genom hela processen strävade författarna efter att göra gott. Författarna strävade efter att informanterna skulle utsättas för så lite obehag som möjligt och försökte vara lyhörda inför informanternas känslor. Alla deltagare behandlades lika och på så sätt uppfylldes rättviseprincipen. Under intervjuerna har känsliga ämnen ibland berörts men informanterna har då inte lämnats ledsna och upprörda. Informanterna har fått tillräcklig tid för att inventera sina känslor. Med hänsyn till det trauma en amputation kan orsaka har endast utskrivna patienter intervjuats då personerna eventuellt har fått distans till händelsen. RESULTAT Sex personer över 63 år som genomgått amputation på en nedre extremitet har intervjuats. Resultatet presenterar hur informanterna upplevde att amputationen har påverkat deras tillvaro. Analysprocessen genererade fem kategorier: Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation. Dessutom skapades nio underrubriker. Vardagliga rutiner Alla sex informanterna upplevde att amputationen hade påverkat det dagliga livet. De kände sig begränsade på grund av nedsatt rörelseförmåga. De vardagliga sysslorna var mer påfrestande än vad de var tidigare och allt tog längre tid. Informanterna upplevde att de erbjudits mycket hjälp från kommunen, något de utnyttjade i olika stor utsträckning. Begränsningar Samtliga informanter upplevde att rörelseförmågan hade försämrats vilket hade lett till begränsningar i det dagliga livet. Det visade sig att de inte tyckte att de kunde göra vad de ville längre, främst fysiska aktiviteter. Att inte kunna promenera, dansa och cykla var aktiviteter som informanterna saknade. Det är klart, jag är inte alls lika rörlig längre som jag varit tidigare. Jag har hållit på med mycket, haft många intressen. Det är mycket nu som jag inte kan göra. (Intervjuperson Ä) Två informanter berättade att de hade svårt att ta sig ut på grund av att huset de bodde i inte var handikappanpassat. Det bidrog till att de blev mer isolerade. Att komma ut ifrån bostaden, se någonting annat och uppleva saker ansåg två av informanter vara viktigt för en god livskvalitet. Livsstilen förändrades. Att inte längre kunna resa och åka vart de ville var en stor omställning, något som samtliga informanter nämnde. Men så småningom ska det nog bli bra sade en av informanterna. Alla sex informanter uppgav att de kände 15

16 sig låsta på grund av amputationen och att de inte hade samma frihet längre. Möjligheten att köra bil var något tre av informanterna saknade. I två fall berodde det endast på amputationen, men i ett fall var det åldern som var orsaken. Att inte kunna köra gjorde det svårare att hälsa på bekanta eller besöka platser som låg långt bort ansåg dessa tre informanter. En informant berättade att allt som förr hade varit roligt att göra inte kunde genomföras längre då möjligheten att köra bil var borta. Färdtjänsten styr mig sade samma informant. Så här svarade en av informanterna på frågan om livskvaliteten hade förändrats efter amputationen: Den har påverkats och man är inte fri så som man var innan. Kunde bara låsa. Packa min väska och låsa. (Intervjuperson Z) Två informanter berättade att allt tar längre tid att genomföra och att vardagshändelser var väldigt påfrestande vilket gjorde att planering krävdes. I hemmet där hjälpmedel och handikappanpassning fanns att tillgå fungerade det bäst. Samtliga informanter menade att man till slut lärde sig hur man skulle hantera vardagshändelser och att man anpassade sig efter situationen. Amputationen försvårade besök på till exempel teatrar och konserter, något som två informanter tog upp. Det var ofta trångt och besvärligt att få plats med rullstolen och placeringen var ofta dålig. Svårigheten att finna handikapptoaletter beskrevs som ett problem av en informant. Det var påfrestande att restauranger måste väljas utifrån om de var handikappanpassade eller ej. Personligt stöd och hjälpmedel Samtliga informanter upplevde att mycket hjälp erbjudits från sjukvården men att de utnyttjade denna i olika omfattning. Direkt efter amputationen behövdes mycket hjälp med de dagliga rutinerna men efter hand hade de flesta kunnat avsäga sig allt fler tjänster och redskap vilket upplevdes som en lättnad. Jag är glad för var sak jag kan lämna tillbaka va, så att den där arbetsstolen som jag levde i innan / / Den tyckte jag var fantastisk men den fick också gå / / Det känns rätt skönt när det försvinner. (Intervjuperson Ä) Samtliga informanter ville klara av så mycket som möjligt på egen hand. Hemtjänstens besök gjorde att de behövde vara hemma vissa tider och detta ökade känslan av att vara låst. Jag bara längtar efter att jag kan klara mig utan hjälp. (Intervjuperson Y) Fem informanter klarade av att laga mat själva, fyra av dem med hjälp av en arbetsstol. De var överlag nöjda med arbetsstolen då den var höj- och sänkbar och underlättade arbetet i köket. En informant påpekade att den kunde vara svår att använda på små ytor och ansåg även att stumpen var i vägen när vederbörande använde arbetsstolen. Förflyttning från rullstolen till arbetsstolen upplevdes också som ett problem. Alla informanter utom en fick hjälp med städning. Fyra av informanterna skötte sina inköp själva med hjälp av permobilen. Hjälp med dusch fick hälften av deltagarna. Anpassning av bostaden hade skett i samtliga informanters hem. Duschstol, flyttbar toalettstol med handtag och borttagna trösklar var exempel på hjälpmedel 16

17 som underlättade det dagliga livet i bostaden. Fyra informanter fick hjälp med tvätten vilket berodde på rörelsebegränsning och i ett fall var anledningen att det inte fanns någon hiss som gick ner till tvättstugan. Andra hjälpmedel som användes i olika hög grad var rollator, rullstol, betastöd och permobil. Fyra informanter använde sig av permobil som visade sig vara mycket uppskattad eftersom den ökade friheten och möjligheten att komma ut. Att kunna köra i butiker förenklade vardagen. Permobilen underlättade möjligheten att fortsätta med fritidssysselsättningar och även det sociala livet kunde lättare upprätthållas. Nackdelen var att den inte kunde användas på vintern då det var för kallt och väglaget var dåligt. Dessutom räckte en uppladdning av batteriet endast till tre mil vilket gjorde att de flesta aktiviteterna måste utföras inom denna radie. En informant nämnde även att permobilen var bra men tyvärr inte gav någon motion. Det sociala livet Familj och vänner var viktiga delar i livet för samtliga informanter. De hade samma vänkrets som tidigare men hade däremot fått ändra umgängesformen. Dessutom upplevde informanterna att de hade funnit stort stöd i sitt sociala nätverk. Nätverk Samtliga informanter ansåg att familj och vänner var en viktig del av livet. Att umgås med nära och kära ökade livskvaliteten, menade de. Alla informanter upplevde att de hade samma sociala nätverk efter amputationen som de hade haft innan. För två av informanterna var det dock svårt att ta sig till vänner och släkt som bodde på annan ort. Kompromissen blev då att de bekanta fick komma hem till informanterna i stället. Det blir inte samma sak men man får anpassa sig menade en informant. På grund av avsaknad av hiss hade en person haft svårt att utföra den sociala aktivitet som utfördes före amputationen. Fyra informanter berättade att de hade haft stöd och hjälp av sina sociala kontakter. En informant uppgav dessutom att nya kontakter hade skapats efter amputationen. Men samtidigt upplever man också saker som är väldigt positiva för en. Hur vänner runtomkring ställer upp och så nära man blir varandra på något sätt. Det känns jätteskönt, det gör det. (Intervjuperson Ä) De vänner som hade försvunnit hade gjort det av naturliga skäl. Ju äldre man blir desto fler vänner försvinner ifrån en berättade en informant. Amputationen i kombination med ökad ålder gjorde det svårare att orka bjuda hem bekanta. Amputationen försvårade även möjligheten att åka iväg på resor vilket begränsade det sociala livet till viss del, berättade två informanter. Telefonen var ett enkelt sätt att hålla kontakt med vänner och släkt, ansåg samtliga informanter. Två informanter använde även dator för att upprätthålla sina sociala kontakter. Ingen av informanterna var med i någon stödförening för amputerade. Orsakerna till detta var svagt intresse och tidsbrist. Samtliga informanter hade däremot träffat 17

18 människor i liknande situationer i andra sammanhang. Två av deltagarna berättade att mötet med andra amputerade hade varit bra. De hade känt samhörighet eftersom upplevelsen och problemen var liknande. Så här sade en av informanterna: Jag tror att det är ganska nyttigt att vi som är i samma situation kan hålla ihop på något sätt därför att det är så lätt tror jag att känna sig utanför om inte ens gamla vänner finns kvar. (Intervjuperson Ö) Rörelse och aktivitet Protesen ökade rörligheten hos informanterna efter amputationen. Dock framkom det att den var svår att fästa och använda. Detta bidrog till att den användes i varierande utsträckning. Fem av informanterna önskade sig en bättre gångförmåga men hade svårt att finna ett lämpligt sätt att träna. Protesen Informanterna använde protes i varierande grad. Fyra använde den dagligen. De två övriga informanterna använde den inte regelbundet. Orsaken var att det var svårt att gå med den och att den kändes obekväm. Det framkom att protesen var tidskrävande och ansträngande att fästa men samtliga informanter berättade att med tiden lärde de sig hur den skulle sitta. Två informanter hade amputerats på en sådan nivå att protesen var svår att använda. Informanterna var nöjda med den hjälp som erbjudits kring protesen. Ortopedtekniska ingenjörer hade gjort ändringar så att den skulle passa bättre. Protesen hade varit en stor hjälp i rehabiliteringen då den hade ökat rörligheten efter amputationen. Så här sade en informant om sin protes: Sen var det ännu bättre när jag fick protes. Då kunde jag röra mig ännu bättre ju. (Intervjuperson Å) Fem informanter uttryckte att de ville förbättra sin gångförmåga och styrka. Tre av dessa informanter hade problem med protesen som skavde, orsakade sår och gav upphov till smärta, vilket hindrade dem från att röra på sig och träna så mycket som de önskade. Träning Samtliga informanter uppgav att de tidigare hade varit rörliga och aktiva personer. Alla informanter gick på rehabilitering i samband med amputationen och var mycket nöjda med denna. Hälften av informanterna hade varit i kontakt med sjukgymnast genom kommunen och två hade fått egna övningar att utföra hemma. Fem informanter uppgav att de önskade mer träning men att de hade det svårt att hitta ett sätt som fungerade bra. Åldern var en faktor som gjorde det svårare att komma i gång. Vid gångträning tröttades det friska benet ut och det behövde tränas upp så att det blev stabilt, berättade två informanter. Andra sjukdomar och brist på assistans var ytterligare faktorer som gjorde det svårare att träna, problem som en informant berättade om. En informant önskade mer hjälp med sin träning men menade att amputerade inte betraktas som sjuka inom sjukvården och att de därmed får för lite assistans. Fyra informanter uttryckte en önskan att bli av med de hjälpmedel som användes. De ville kunna röra sig på egen hand. De önskade hjälp men uttryckte samtidigt 18

19 att ansvaret låg hos dem själva och att det var de själva som skulle ta tag i problemet. En informant ville inte träna alls utan ansåg sig vara färdigrehabiliterad. Endast om tillståndet försämras skulle det vara aktuellt att träna, berättade informanten. Det som främst motiverade informanterna till träning var målet att kunna gå längre sträckor. Fem informanter tyckte att det var roligt att träna och att göra framsteg. En informant berättade att träning alltid varit en stor del av livet och att det därför var naturligt att fortsätta med det även efter amputationen. Att stå upp och känna sin längd ökade motivationen, ansåg en annan informant. När andra skador och sjukdomar försvann ökade motivationen till att träna, berättade en informant. En annan åsikt var att inget kan främja motivationen utan att denna kom av sig själv. Sjukvårdspersonalen var viktig för att främja motivationen ansåg fyra av informanterna. Det var bra med uppmuntran och sjukgymnasterna var speciellt viktiga i detta arbete. De lade märke till när framsteg gjordes och försökte göra träningen omväxlande sade fem av informanterna. Det var svårt att finna motivation till att träna hemma. Att få hjälp av någon som hade kunskap om hur man skulle träna var viktigt påpekade en informant som också hade sökt sig till träning som leddes av kunnig personal. Anpassning Tiden direkt efter amputationen upplevdes av alla informanter som sorglig och mödosam. Endast en av informanterna hade använt sig av kurator för att bearbeta sorgen. Samtliga informanter trodde att det var enklare att psykiskt hantera sin amputation om man är äldre. Däremot var det svårare att rehabiliteras. Alla informanter hade smärtor på grund av amputationen. Dessa var ofta svåra att smärtlindra. Acceptans Samtliga informanter mådde dåligt omedelbart efter beskedet om att amputationen skulle genomföras. En informant beskrev tiden efter beskedet som kuslig med bland annat sömnlösa nätter. Ovissheten om hur det skulle bli var påfrestande. Jag hade ställt in mig på något helt annat än att sitta så här, berättade en annan informant. En av deltagarna fick vara med och bestämma ifall amputationen skulle genomföras, vilket underlättade bearbetningen av händelsen. Att få en kroppsdel borttagen beskrevs av två deltagare som en hemsk upplevelse. Det var dock en del av ens kropp som var borta. Det kändes väldigt konstigt. (Intervjuperson Y) Det blev bättre efter några månader, berättade en av informanterna. Endast en informant hade bett om och fått hjälp av kurator. Resterande informanter hade bearbetat sin sorg på egen hand. Tre deltagare berättade att de stundvis kunde känna sig nedstämda. Det kunde komma i vissa situationer, berättade en informant. Fem av informanterna sörjde över att de inte längre var rörliga. Amputationen var inte enda anledningen till nedstämdhet. Även andra faktorer spelade in, som förlust av nära och kära. En informant kände sig nedstämd redan innan amputationen men sade att nedstämdheten nu hade förvärrats. En informant berättade att denne inte varit nedstämd överhuvudtaget. Det var bara att ta nya tag sade in- 19

20 formanten som inte tyckte att upplevelsen varit speciellt påfrestande. Livet är precis som tidigare, det är svårare att komma ut, annars är allt som förr. En informant trodde att livet skulle återgå till det normala en tid efter amputationen men har nu kommit underfund med att det inte var så enkelt. Man får vara nöjd och lära sig hantera det samt göra det bästa av situationen sade samma informant. Två informanter menade att det viktigaste är att vara frisk och klar i huvudet. Att träffa andra som har det värre fick dem att vara tacksam för det dem hade. Fem av informanterna berättade att de hade accepterat förlusten av sin kroppsdel. De såg framåt och tog dagen som den kom. Så här uttryckte sig en av informanterna: Jag har ett antal liv kvar att leva och dem får jag ju använda så att säga, jag kan ju inte sitta här. Jag bestämde mig för att antingen ska jag leva eller också ska jag dö. Och jag lever fortfarande. (Intervjuperson Ö) En informant berättade att det har varit svårt att acceptera följderna av amputationen. Upplevelsen av att vara låst, begränsad och att inte kunna hålla samma tempo som tidigare var svårt att hantera. Det framkom under intervjuerna att informanterna ansåg att det var mycket de fick göra avkall på. Tidigare kunde jag göra vad som föll mig in men nu känner jag att jag förlorat den möjligheten berättade en informant. Det framgick även att en av informanterna emellanåt glömde bort sin amputation. Ibland så när jag sitter och ska resa på mig så kommer jag underfund med att, oj det kan jag inte. Jag glömmer ju bort det ibland. (Intervjuperson X) Samtliga deltagare trodde att det var lättare att hantera en amputation när man var äldre och pensionerad. Ökad ålder medförde en lugnare livsstil. Det underlättade att inte ha något arbete som skulle skötas eller små barn som skulle tas omhand. Informanterna hade dessutom större delen av livet bakom sig vilket de ansåg gjorde amputationen lättare att hantera. En informant menade att yngre personer hade mer kraft och på så sätt kunde använda protesen bättre vilket underlättade rehabiliteringen. Oro Två av informanterna uppgav att de kunde känna sig oroliga på grund av amputationen. En av dem kände sig utsatt när vederbörande satt i sin rullstol eller permobil. Det var svårt att snabbt förflytta sig om en hotande situation skulle uppstå. En informant utryckte oro för att besvären skulle förvärras samt att nya sjukdomar skulle uppstå. Ostadighet vid användning av protesen var ett problem för informanten då det orsakade oro för att falla och att inte kunna påkalla hjälp. Åldern och övriga sjukdomar bidrog till oro. Fyra av informanterna kände ingen oro alls. En informant sade att det endast var omgivningen som oroade sig och att informanten fick lugna dem. Smärta Informanterna berättade om smärtor i stumpen, fantomsmärtor samt fantomupplevelser. Tre av informanterna upplevde starka smärtor i benet före amputationen. På så vis hade amputationen till viss del varit en lättnad. De gamla smärtorna 20

21 kunde ibland komma tillbaka vilket kunde vara obehagligt. En av informanterna berättade att de smärtor som tidigare funnits nu var borta men hade ersatts av fantomsmärtor. Samtliga informanter hade fantomsmärtor och tyckte att det var svårt att beskriva dessa men förklarade dem som brännande och stickande. Oftast upplevdes smärtorna i tårna och vristen som inte fanns. Fem av informanterna sade att fantomsmärtorna inte hade avtagit med tiden, men att man lärde sig att hantera dem. /.../ Fantomsmärtorna är inga långvariga, de kommer väldigt intensivt och sedan släpper dem. Det är svårt att beskriva / / sen så har jag så ont i foten som jag inte har. (Intervjuperson Ö) Tre informanter hade talat med andra amputerade om fantomsmärtor. De tre informanterna delade uppfattningen att det fanns de som hade svårare smärtor och var glada över att de var förskonade. Två informanter ansåg inte att smärtorna var speciellt besvärande. Två informanter tog smärtstillande dagligen medan två andra informanter använde smärtstillande vid behov. Tre av informanterna tyckte att det var svårt att smärtlindra fantomsmärtorna eftersom de kom snabbt, kunde vara intensiva och var fort övergående. Fantomupplevelser var vanligt förekommande hos alla informanterna. En informant upplevde dem som tröttsamma och beskrev dem som att ha känsel i foten man inte har och att tårna på den borttagna foten kunde knipas ihop. Sjukvården i samband med amputation Tre av informanterna ansåg sig ha fått bra information inför amputationen medan tre var mindre nöjda. Hur informanterna hade delgivits beskedet om amputation visade sig ha stor betydelse. Bemötande Beskedet om amputation hade framförts på olika sätt. Tre informanter ansåg sig ha fått god information och hade fått sitta ned med läkare i lugn och ro. De kände sig väl förberedda inför vad som skulle ske. Två andra informanter hade fått beskedet i förbifarten eller i en sal där medpatienterna kunnat lyssna. De uttryckte att bekräftelsen borde ha getts på ett annat sätt. En annan informant tyckte att det var befogat att berätta lite mer om vad som skulle ske. Det hade varit enklare att hantera amputationen om mer information hade givits. En informant ansåg att sjukvårdspersonalen kunde ge klumpiga svar vad gällde amputationen och protesen. De skulle behöva mer kunskap om psykologi, menade denne. Samtliga informanter var mycket nöjda med sjusköterskornas omhändertagande. De beskrevs som vänliga, omtänksamma och värnade om patienternas välmående. När författarna ställde frågan: Är det något speciellt som sjuksköterskor bör tänka på för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad till amputerade? framkom det många olika åsikter. Två informanter ansåg det vara viktigt att alla patienter behandlades lika. Sjuksköterskan fick gärna vara taktil. Ibland räckte inte ord till och en beröring kunde säga mer berättade en informant. Sjuksköterskan borde inte vara avstängd från sin patient utan ska våga prata med denne. En informant menade att sjuksköterskans främsta egenskap borde vara kunskap. Att som patient känna sig viktig och sedd väger tungt, menade en annan informant. 21

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att få och använda benprotes

Att få och använda benprotes Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna

Läs mer

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO4513 Ht 2009 Examensarbete 15 hp ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS - en kvalitativ

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

UPPLEVELSER AV ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON SOM DRABBATS AV STROKE

UPPLEVELSER AV ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON SOM DRABBATS AV STROKE Hälsa och samhälle UPPLEVELSER AV ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON SOM DRABBATS AV STROKE EN INTERVJUSTUDIE CHARLOTTE WIBORN IDA ÖGREN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H 2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer