Södertälje i svett och glädje. Årsredovisning 2003 från Södertälje kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södertälje i svett och glädje. Årsredovisning 2003 från Södertälje kommun"

Transkript

1 Södertälje i svett och glädje Årsredovisning 2003 från Södertälje kommun

2

3 Innehåll OMSLAGSBILD: Hurra, jag fick medalj! Simon Ring från Södertälje var en av alla som tyckte att Brolöpet var bland det bästa som hände under Vad vill du ska hända i Södertälje? Enkät på stan 4 Vart gick skattepengarna? 6 Året som gick 8 Fem år i siffror 10 Kommunstyrelsens ordförande 12 Stadsdirektören 14 Förvaltningsberättelse 32 Kommunkoncernens organisation 39 Finansiell analys Kommunen 52 Sammanställd redovisning Koncernen 58 Verksamheterna 58 Pedagogisk verksamhet 60 Social omsorg 62 Arbete& försörjning 63 Äldreomsorg 64 Kultur, fritid och idrott 66 Samhällsbyggnad, miljö och skydd 68 Barns villkor 70 Årets demokratikommun 72 Siffrorna 72 Koncernens resultaträkning 73 Kassaflödesanalys 74 Koncernens balansräkning 76 Redovisningsprinciper/Noter 77 Kommunens resultaträkning 78 Kommunens balansräkning 79 Driftsredovisning 80 Investeringsredovisning 81 Noter 85 Redovisningsprinciper 86 Revisionsberättelse 88 Ordlista och förklaringar 1

4 Vad vill du ska hända i Södertälje? Nämn tre saker som du tycker skulle göra Södertälje till en ännu bättre stad att leva, arbeta och vara aktiv i! Katarina Juhlin, Skogsmulle och S:ta Ragnhildsmedaljör. Var 239:e dam med tiden 79,27. En större sammanhållning mellan olika grupper i vår kommun, så att vi ger och tar av varandras kunskaper, kultur och erfarenheter. Jag vill ha bort parkeringen vid Orionkullen. Där kan det nya stadshuset ligga, ett hus i gammaldags stil som passar till Flickskolan och Wendela Hebbes hus. Torekällberget ska finnas kvar och utvecklas, vara levande och aktivt ett centrum för barnfamiljer där man gör saker tillsammans med barnen. Linda Ek, Enhörna IF. Kom på andra plats i loppet och blev bästa Södertäljedam på tiden 30,11. Var det inte snack om en inomhusarena? En idrottsstad som Södertälje borde ha ett ställe att träna friidrott på vintern. Det saknar jag verkligen. Mycket gångvägar och grusvägar vackra omgivningar som uppmuntrar till att gå och springa och röra sig. Hälsans stig är jättebra! Fina planteringar och blommor gör också jättemycket. En positivare bild av Södertälje tycker jag vi skulle få, en bild som visar de bra sidorna och inte bara kriminalitet och sånt. Var det inte snack om en inomhusarena? Det saknar jag verkligen. Monika Vedin, AstraZeneca och styrelseledamot i Träffpunkt Tälje. En hedrande 53:e plats på 42,54. För att attrahera folk att bo och arbeta i Södertälje är det A och O att vi har bra bostäder och skolor. En hel del positivt har hänt inom bostadsområdet, men på skolfronten måste vi göra mycket mer. Vi borde bygga vidare på vårt rykte som idrottsstad och förbättra möjligheterna för andra idrotter än ishockey och basket. En riktigt fin inomhushall vore fantastiskt. Högt upp på önskelistan står också en riktig friluftsanläggning, typ Lida. Det är lysande att Scania, kommunen och IFK Södertälje samarbetat om att bygga ihop löp- och skidspår mellan Gröndal och Tveta. Fler sådana initiativ! 2

5 Går något åt centrum. Det är för kalt, slitet och trist som det är nu. Anders Lago, kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Blev 510:e man på sin tid Södertälje skulle bli en trevligare stad om det var rent och snyggt på gator och torg. Släng skräpet i papperskorgen! En uppfräschning och förnyelse av centrum tycker jag också skulle också bidra till ökad trivsel. Södertälje ligger i framkant när det gäller trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, där är vi bland de bästa i länet enligt polisen. Det finns t ex positiva trender när det gäller bilinbrott och klotter. Om vi kunde få ned det ytterligare, liksom våldet bland ungdomar då skulle Södertälje bli en betydligt tryggare stad. Jonte Karlsson, Södertäljeambassadör och basketprofil. Behövde 44,43 minuter för att ta sig runt, blev 438:e på den tiden. Något borde göras åt centrum. Det behöver förnyas och byggas om, det är för kalt, slitet och trist som det är nu. Vi ska värna om och utveckla det som är bra i stan, Torekällberget t ex. Samma sak med Marenplan satsa på den. Och så skulle jag vilja ha en kombination av Täljefestivalen och föreningsdag, ungefär som Volkswagendagen för några år sedan. Med massor av aktiviteter och prova-på, gokart, vattencyklar, basket, dansuppvisning. Det blev så bra! Det ska vara roligt för alla inte bara öltält. Gabriel Chukri, Scania. Sprang på tiden 39,16 och blev därmed 259:e. Centrum behöver göras något åt, det behövs en personligare stadskärna. Det har sett ut så där i evigheter grått och trist. Jämför med Skärholmen som är inglasat och har massor med affärer. Vi behöver fler och bättre idrottsanläggningar. Scaniarinken finns ju och Täljehallen, fast den är så liten. Det behövs en ny arena för fotboll. Det finns ju i andra städer. Mindre neddragningar i skolorna och på de äldre. Det är inte alls bra som sker nu, det är allvarligt. På de områdena borde det snarare satsas mer än att skäras ned. 3

6 Vart gick skattepengarna? 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2003 så här 26:64 kronor till grundskola 16:38 kronor till vård och omsorg om äldre 13:11 kronor till verksamhet för funktionshindrade 10:34 kronor till barnomsorg 8:86 kronor till gymnasieutbildning 6:60 kronor till sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna med problem 6:27 kronor till bibliotek, kultur, fritidsverksamhet 3:84 kronor till socialbidrag 2:20 kronor till infrastruktur, planering, gator och miljö 1:78 kronor till övrig verksamhet 1:50 kronor till vuxenutbildning 1:45 kronor till räddningstjänst och skydd 1:03 kronor till arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa 4

7 och så här får kommunen sina pengar Tre fjärdedelar av kommunens intäkter kommer från skatter och generella statliga bidrag. Bara en tiondedel är riktade statsbidrag direkt till olika verksamheter och lika mycket pengar kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. Avgifter m m: 402,8 milj = 11% Driftbidrag: 345,2 milj = 10% Från bolagen: 126,3 milj = 4% Exploaterings- och reavinster: 28,7 milj = 1% Skatter och generella statsbidrag: 2560,5 milj = 74% Tyvärr är inte skådespelaren Hans Qviström och författaren Roland Cox på väg att dyka ner i Joakim von Ankas pool av pengar. Kommunens kassakista ser helt annorlunda ut. Men så här fördelas kronorna. 5

8 Basket-EM eller Eurobasket som det heter numera blev en stor succé i Scaniarinken trots att Sverige förlorade alla sina matcher. Mycket publik, fantastiskt spel, härligt evenemang och till skillnad från de andra orterna god ekonomi Nya Södertäljeambassadörerna Anders Kumlander, Inger Frimansson och Per From. Första Brolöpet blev en succé även bland de yngsta Sjukhusfrågan var het under hösten. 6

9 Året som gick Det finns inga händelsefattiga år i Södertälje Det var väl ett typiskt mellanår, säger Södertäljebor när man ber om händelser från Men det finns inga mellanår i Södertälje. Här är åren alltid mycket händelserika eller extremt händelserika. 27 januari Kommunen presenterar idén om ett sportcenter vid Scaniarinken. Den faller så småningom, bland annat på grund av hårdare upphandlingsregler. Inriktningen återgår till en renodlad fotbollsarena. 25 februari SSK förlorar sista elitseriematchen mot Leksand och missar slutspelet. 16 april Påskriset vid Saltsjötorget invigs. Störst i världen. 13, 15 maj Södertäljes centrum tilldelas två fina utmärkelser. Dels priset för Tryggare stadsmiljö, dels Humlan för att man ökat sin omsättning mest bland köpcentra som inte byggts ut. 1 augusti Premiär för Badet av och med Södertäljes teateramatörer, STA. 9 augusti Roger Johansson börjar som ny stadsdirektör och efterträder Håkan Sörman som slutade före sommaren augusti Täljefesten genomförs på Marenplan under regn och rusk. 23 augusti Det första Brolöpet 8 kilometer över Flera tusen spanjorer kom till Scaniarinken i september. Södertälje sattes på Europakartan åtminstone i spansk teve. tre broar blir en stor succé med över löpare och skidstjärnan Mathias Fredriksson som segrare. 5-8 september Eurobasket (basket-em) i Södertälje som är värd för gruppen med Spanien, Ryssland, Serbien/Montenegro och Sverige. Stor publikfest i Scaniarinken trots att svenskarna inte vinner någon match. 14 september Folkomröstning i Södertälje om kommunen ska bygga en bilbro över Maren. Även högstadieelever och gymnasister får rösta. 56 procent säger nej. Men gångbron blir kvar. 20 september Södertälje får en Hälsans stig i centrala staden. Sju kilometer genom bland annat Kusens backe. 1 oktober Ungefär det datumet får Södertälje sin :e invånare någon i familjen Karlsson som flyttat till Tältet-området från Vårby. Urmysigt att bo i en riktig stad, säger mamma Marie. 15 oktober Efter kraftiga protester backar Stockholms läns landsting från planerna på att avveckla Södertälje sjukhus som akutsjukhus. Men sjukhuset åläggs kraftiga besparingar. 27 oktober Kommunfullmäktige beslutar att kommunalskatten ska höjas med 60 öre från årsskiftet. Inklusive den kraftigt höjda landstingsskatten blir utdebiteringen därefter 32: november Årets ambassadörsgala hålls i MWhallen hos Scania. Nya Södertäljeambassadörer blir AstraZeneca-chefen Per From, deckarförfattaren Inger Frimansson och antroposofernas generalsekreterare Anders Kumlander. Basketgeneralen Kjell Östh från SBBK tilldelas Guldkringlan för framgången med Eurobasket. December Göteborgs universitet sammanställer en utredning som visar att Södertälje kommun är bäst i landet på demokrati 22,5 poäng av 27 möjliga. 15 december Kommunfullmäktige beslutar att en ny bolagskoncern med arbetsnamnet Telge ska bildas där alla kommunala bolag plus vissa kommunala verksamheter ska samlas i en gemensam organisation. 18 december En ny stor flygfotokarta över centrala delarna av Södertälje blir klar. Säljs av Träffpunkt Tälje. 7

10 Fem år i siffror Kommunens finanser verksamhetens nettokostnader (Mkr) do i kronor per invånare ekonomiskt resultat, före extraordinära poster (Mkr) do i kronor per invånare investeringsutgifter (netto, Mkr) do i kronor per invånare egenfinansieringsgrad av investeringar (%) soliditet inkl pensionsskuld (%) 27,1 39,9 45,0 45,8 37,6 total låneskuld (Mkr) varav av låneskulden vidareutlånat till bolagen (Mkr) nettolåneskuld (exkl vidareutlåning) kr per invånare borgensåtaganden (Mkr) borgensåtaganden i kronor per invånare Skatteintäkter utdebitering kommunen (kr/skkr) 19,53 19,53 19,53 19,03 19,03 utdebitering totalt (kr/skkr) 31,15 29,85 29,85 29,35 29,35 skatteintäkter och statsbidrag (Mkr) skatteintäkter och statsbidrag kronor per invånare Personal antal årsarbetare, tillsvidare anställda totalt antal årsarbetare antal anställda (snitt för året) personalkostnader (Mkr) Befolkning 31/12 antal invånare totalt varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav 65-w år Kommentar Uppgifterna ovan avser kommunen och inte koncernen, för uppgifter om koncernen hänvisas till koncernredovisningen och förvaltningsberättelsen. 8

11 9 Inte bara Ingvar Wallin (förre ordföranden i valnämnden) spurtade bra i fjol det gjorde kommunens ekonomi också som spurtade hem ett överskott trots att Södertälje länge låg dåligt till.

12 Kommunstyrelsens ordförande Det stora folkliga engagemang i Södertälje kommun gör att jag också kan tro på framtiden Södertälje har som alltid sprudlat av liv och rörelse. Det förra året var inget undantag var ett händelserikt år som gick i demokratins tecken och präglades av breda och folkliga debatter i stort och smått, i allt från djuren på Torekällberget till EMU. Det som framför allt satte sin prägel, eller var grunden, till en stor del av diskussionerna under förra året var pengar och ekonomi. För diskussionen om EMU handlade det om vilken valuta Sverige ska använda och också om de ekonomiska effekterna för landet och individerna. När det gäller de lokala och regionala frågorna har det i första hand handlat om bristen på ekonomiska resurser. Sverige står just nu i mitten av en lågkonjunktur, med ökad arbetslöshet, minskade gemensamma inkomster och ökade kostnader. Det är en minst sagt dyster verklighet vi ser när det gäller kommunernas och landstingens ekonomi. Södertälje är inget undantag. Vi visste detta redan tidigare, men kanske anade vi inte hur kärvt det faktiskt skulle bli. Redan under våren 2003 var vi tvungna att revidera kommunens budget och lägga nya direktiv och åtstramningar på samtliga nämnder. I en del verksamheterna märker man inte direkt av försämringar på grund av den kärva ekonomin, men i många andra gör man det. Det är aldrig roligt att behöva prioritera mellan viktiga och bra verksamheter, men när ekonomin ser ut som den gör måste det göras för att inte morgondagens södertäljebor ska stå med notan för ett kalas de inte deltog på. Lågkonjunkturen som vi nu befinner oss i har resulterat i en ansträngd arbetsmarknad och ökad arbetslöshet. Tidigare år har Stockholmsregionen klarat sig förhållandevis bra, men vi kunde under det gångna året se en ökning av arbetslösheten även här i Södertälje. De som främst drabbades var ungdomar. DRAMATISK VÅR Med dessa kärva ekonomiska utsikter, både för det gångna året och för 2004 och de närmast kommande åren, känns det ibland tungt och hopplöst. Men det finns också mycket positivt. Det stora folkliga engagemang som jag möter i hela Södertälje kommun gör att jag också kan tro på framtiden. Vi har i den lokala pressen kunnat läsa arga insändare och artiklar, och vi politiker har fått en del brev och samtal från upprörda, oroliga och framförallt engagerade invånare. Kanske kan det verka märkligt att jag väljer att se denna negativa respons som något positivt. Men för mig står den för att Södertälje har en livfull och engagerad befolkning som vill rättvisa och utveckling. Det står också för att Södertäljeborna tror på framtiden, förändring och demokrati. Våren 2003 var ganska dramatisk. Sveriges största fackförbund, Kommunal, gick ut i strejk för högre löner. Södertälje drabbas inte i direkt mening, men som för alla andra kommuner sattes en övertidsblockad. Trots att vi inte drabbads speciellt mycket direkt av strejken påverkade den ändå det kommunala arbetet, och vi var många som var oroliga för hur länge strejken skulle pågå och vilka konsekvenser den skulle ge. Till slut lyckades ändå parterna enas och teckna ett nytt avtal och strejken avblåstes. Under hösten kom vi även överens lokalt och tecknade ett tvåårsavtal för kommunalarna i kommunen. EMU OCH BILBRON ÖVER MAREN Den politiska verksamheten präglades av att 2003 var ett valår, även om det inte var ett vanligt valår.vi skulle ta ställning till EMU och till en bilbro över Maren. Debatterna gick heta och inför båda omröstningarna framfördes goda argument både för och emot. Med vackert väder och en varm september var vi nog alla lite yra av valrörelsen när vi skoningslöst rycktes tillbaka till verkligheten. Utrikesminister Anna Lind mördades brutalt på varuhuset NK mitt i valrörelsens mest intensiva slutskede. Med ens insåg vi alla livets verkliga värden och hur sköra vi alla är liksom vår demokrati. Anna Linds bortgång skakade om oss, vi är många som sörjer hennes bortgång och hyllar hennes minne och kamp för de mänskliga rättigheterna och demokrati. Mordet på Anna Lind var ett hårt slag mot demokratin. Men trots denna oerhört tragiska händelse samlades det svenska folket för demokratins skull och genomförde folkomröstningen, och aldrig har vi haft ett så högt valdeltagande i en folkomröstning. I det lokala valet om en bilbro över Maren gick Södertälje längre än vi någonsin tidigare gjort för 10

13 att bredda engagemanget, deltagandet och demokratin. I omröstningen om Marenbron lät vi även ungdomarna säga sitt. När valet var avklarat vägde skolelevernas och de med rösträtt i de allmänna valens röster lika. Utslaget i de båda valen entydigt och liktydligt nej till Marenbron. Förutom ett klart besked i brofrågan var det mycket positivt att vi på detta sätt lyckades bredda demokratin och engagera ungdomarna i kommunen i diskussionen om framtidens Södertälje. BASKET SATTE SÖDERTÄLJE PÅ KARTAN Under hösten genomfördes också EM i basket i Sverige. Södertälje var en av värdarna och vi hade nöjet att ha Sveriges landslagsmatcher hos oss. Vi är oerhört stolta att vi fick möjligheten att arrangera detta evenemang. Även om EM i basket kunde varit mer lyckat för det svenska landslaget var det en framgång för Södertälje. Vi satte inte bara Södertälje på Europas karta utan vi fick även mängder av besökare både till staden och till matcherna.visst var vi oroliga att inte lyckas få alla bitar på plats och kunna ge den standard som förväntas i ett europeiskt mästerskap. Men allt gick som planerat, tack vare god planering, organisation och mängder av frivilliga. Vi har efteråt fått ta emot mycket beröm för den fantastiska organisationen och bemötandet, och det värmer verkligen. Och som grädde på moset gick hela evenemanget i Södertälje plus ekonomiskt. Hösten 2003 präglades inte bara av val och EM-basket. Debatten om den akuta kirurgin och intensivvårdens vara eller inte vara på Södertälje sjukhus är säkert det som många minns bäst. Under hösten fattades ett domstolsbeslut som tvingade Stockholms läns landsting att för 2004 presentera en budget i balans. Med 3,7 miljarder i underskott krävdes det av landstingets ledning att hitta ny lösningar för att klara verksamheten. I ett första skede föreslog man avveckling av både BB, akuten, den akuta kirurgin och intensivvården vid Södertälje sjukhus. Efter stora påtryckningar ändrade man förslaget till att framför allt handla om en flytt av den akuta kirurgin och intensivvården från Södertälje sjukhus till Huddinge. Och till slut blev det istället en besparing på 50 miljoner kronor för sjukhusets del. många andra drabbats av en kärv ekonomi, för att råda bot på sin situation ville man flytta stora delar av verksamheten från Södertälje till Flemingsberg. Efter en aktiv opinionsbildning och 17 miljoner i bidrag från landstinget beslutade man att tillsvidare behålla verksamheterna i Södertälje. Jag har i denna inledning valt att beskriva en del av de stora frågor som skedde i Södertälje och i Sverige under Det som mer konkret rör den kommunala och mer vardagliga verksamheten har sitt utrymme på andra sidor i denna årsredovisning. Jag vill dock avslutningsvis rikta ett varmt tack till alla er som är engagerade i Södertälje kommun, som förtroendevalda eller som anställda. Det är ni som utgör och skapar kommunens verksamhet. Det är ni som ser till att vi både förvaltar södertäljebornas skattepengar på ett effektivt sätt, och ser till att våra invånare varje dag får den service och verksamhet de behöver. Och ni gör det på ett bra sätt. Tack för era insatser under 2003! Anders Lago Kommunstyrelsens ordförande (s) CAMPUS TELGE RÄDDADES Ytterligare ett hot kom som ett brev på posten mot Södertälje efter att sjukhusstormen bedarrat. Denna gång handlade det om Södertörns högskolas filial på Campus Telge. Högskolan har liksom Anders Lago välkomnar invånarnas engagemang. 11

14 Stadsdirektören Jag ser styrkor i den här kommunen och möjligheter som jag inte sett någon annanstans Går 2003 till historien som ett särskilt händelserikt år i den kommunala verksamheten i Södertälje? Vissa kan hävda att det var ett år då det hände få saker av betydelse, att 2003 var ett slags mellanår utan alltför spektakulära händelser och utvecklingstendenser. Min bild är emellertid en annan. Eftersom jag är ny som stadsdirektör (från augusti 2003) kan jag när året nu summeras sätta särskilt fokus på vad Södertälje kommun åstadkommit senaste året. Det mesta av det positiva som skett har ju utförts av människor som jobbat länge med frågorna och där processerna redan var i gång när jag kom. Först som sist: Vi verkar ha åstadkommit ett trendbrott när det gäller att svara upp mot de grundläggande ekonomiska målen. Kanske inte så spektakulärt att lyfta fram, kan man tycka. Men ack så betydelsefullt för allt annat. På vårkanten pekade prognoserna på ett omfattande underskott för 2003, i en storleksordning av nära 90 Mkr minus. När vi nu summerar året gör vi det med ett plus på 10 mkr. En del positiva omständigheter och omvärldsfaktorer kan förklara en del av vändningen under året. Men en betydande del av resultatförbättringen måste tillskrivas ett medvetet arbete med att bryta trenden av återkommande budgetavvikelser i den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige är vårt högsta beslutande organ. Dessutom det enda direktvalda. Den kommunala verksamhetens förmåga att leva upp till fullmäktiges mål och ramar är en viktig hörnsten i den kommunala demokratin och en förutsättning för förtroendefulla relationer mellan politik och verksamhet. ETT VIKTIGT TRENDBROTT En sund ekonomi är dessutom en förutsättning för framtida satsningar. Och en balanserad kommunal ekonomi är en väsentlig del av vår långsiktiga vision om det trygga Södertälje. Den helhetssynen har burit frukt under Därför är trendbrottet i de flesta verksamheter under 2003 en av de viktigaste händelserna under Arbetet med en ekonomi i balans har för många varit en tuff match under Ibland har det skett till ett högt pris av neddragningar, proteststormar och ökad oro inför framtiden. Men omställningen till en ny situation för hela den kommunala sektorn i landet slipper vi inte ifrån. Det långsiktiga ansvar för morgondagens Södertälje som politiker, chefer och medarbetare visar genom årets trendbrott och omställning till en ny verklighet, lovar gott inför kommande år. Tillförsikt och förväntan, med andra ord. Men en kommun är ju inte och får inte vara bara sifferövningar och budget. Det allra viktigaste är att vi uträttar bra saker. Och det är alltså där som jag ser att mycket hänt under året som gått. Vi är i början på flera spännande utvecklingsprocesser som om de lyckas vilket jag är övertygad om kommer att innebära en bättre morgondag för medborgarna. I denna årsredovisning återfinns ett antal tecken på detta. VIDAREUTVECKLING PÅ MÅNGA OMRÅDEN Låt mig ge några exempel från skilda fält av den så sammansatta kommunala verksamheten: Frisknärvaron inom kommunen är nu 91 procent. För första gången på många år har ökningen av sjukfrånvaron stannat av. Inom utbildning, kultur och fritid och samhällsbyggnad har man tydligast brutit trenden. Ett målmedvetet arbete med hälsoprojekt av olika slag, är en förklaring. Det unika friskvårdssamarbetet mellan kommunen och Scania en annan. Samtliga av socialtjänstens verksamheter som är förebyggande och erbjuder öppenvård eller öppen verksamhet har en stor efterfrågan på sina tjänster. Under 2003 ser vi tecken på att satsningen på förebyggande arbete bär frukt; antalet anmälningar om barn som far illa och ansökningar om hjälp i olika former till dessa barn har glädjande nog minskat under året. Inom äldreomsorgen har personalomsättningen och rekryteringsläget förbättrats och inhyrningen av extern personal har minimerats. Äldreomsorgskontorets spännande förändringsarbete gav resultat redan under 2003 med en satsning på ett gott ledarskap för bättre stöd till verksamheten som ett av flera bärande teman. Bland övriga viktiga händelser inom äldreomsorgen kunde vi under hösten 2003 också glädjas åt invigningen av ett nybyggt äldreboende i Hölö. 12

15 Inom skolans område var 2003 ett händelserikt år. En betydande omdaning inom grundskola och gymnasieskola med profilering, decentralisering och kvalitet som några bärande teman. En genomgripande förändring som fortsätter kommande år. Skolutvecklingen skapar förväntningar och lovar gott; redan under 2003 var det många även utanför kommunens gränser som uppmärksammade den positiva utvecklingen inom skolans område. Ett exempel var när Brunnsängsskolan fick pris som bästa skola i Sverige för skolans förmåga att möta och ge elever med läs- och skrivsvårigheter stöd. Trygghetsarbetet i centrum resulterade bland annat i utmärkelsen Årets trygghetskommun 2003 och arbetet med förnyelsen av Södertäljes stadskärna har initierats på bred front. Allt med kommunens samhällsbyggnadskontor som en viktig aktör. Men centrumförnyelsen gäller inte bara själva stadskärnan; Järnas centrum har redan förbättrats på ett påfallande sätt under året bland annat genom färdigställandet av nya Storgatan. Trots knappa resurser är Södertälje på väg att vidareutveckla våra fritidsgårdar till en spännande och attraktiv organisation för kommunens alla ungdomar. När andra kommuner avvecklar verksamheter för ungdomar lyckas vårt kultur- och fritidskontor med att utveckla dem. för unga människor, och en innovativ kommunal verksamhet Min summering säger mig att vi 2003 tog några steg på väg mot den visionen. Summeringen ger dessutom en känsla av tillförsikt och förväntan inför vårt fortsatta arbete. När vi nu tar oss an de kommande årens alla spännande utmaningar gör vi det med ett stort tack till alla förtroendevalda och medarbetare för alla goda arbetsinsatser under året som gått. Roger Johansson Stadsdirektör TILLFÖRSIKT INFÖR DEN FORTSATTA RESAN Detta är en exempellista som inte gör anspråk på att vara heltäckande. Bakom dessa och alla andra exempel står kommunens alla medarbetare. En god personalpolitik är A och O och vi kan därför glädjas åt att personalenkäten för tredje året i rad visar förbättrade resultat inom ett stort antal områden. Södertälje är inte överlägsen andra kommuner i landet. Men jag ser styrkor i den här kommunen och möjligheter som jag inte sett någon annanstans under mina tidigare år som konsult och chef i landets kommuner. Erfarenheterna från 2003 ger mig tillförsikt inför den fortsatta resan mot ett morgondagens Södertälje. Hösten 2003 antog kommunfullmäktige visionen om Södertälje 2013; Det trygga Södertälje, en unik mötesplats, med inbjudande boendemiljöer, betydande utvecklingsmöjligheter Roger Johansson tillträdde som ny stadsdirektör i augusti. 13

16 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk och kommunsektorns utveckling Regeringen bedömer konjunkturen BNP-tillväxten bedöms bli mellan 2,0 och 2,5 procent under Det är en liten nedrevidering av tillväxten jämfört med bedömningen i vårpropositionen Det beror på att regeringen bedömer att den väntade internationella konjunkturuppgången tar tid på sig och att den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har varit svag under Den öppna arbetslösheten förutspås ligga på 4,7 procent under 2004 och 4,3 procent En orsak är att färre personer deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En viss sysselsättningsökning kommer 2005 och 2006 med 0,7 procent respektive år. Regeringen gör en kraftig nedrevidering av sin tidigare bedömning av tillväxttakten för skatteunderlaget 2004 till 3,5 procent. Året därefter ökar skatteunderlaget till 4,0 procent. Fortsatta skattehöjningar och besparingar enligt Kommunförbundet Kommunförbundet bedömer kommunernas ekonomiska läge som kärvt för perioden Förbundet förutspår i sin prognos (Kommunernas ekonomiska läge november 2003) en resultatförsämring på 8,8 miljarder för kommunerna sammantaget för perioden Skälen för denna prognos är framförallt: Kostnadsökningar till följd av inte fullt ut finansierade statliga reformer Ökade kostnader för avtalsförsäkringar och avtalspensioner Att intäkterna inte följer kostnadsutvecklingen trots att skatteunderlaget växer ganska normalt och att 10 öres skattehöjning vägts in i prognosen. Intäkter i form av riktade och generella statsbidrag samt för avgifter inom förskola och äldreomsorg utvecklas betydligt långsammare än kommunernas kostnadssida. Det generella statsbidraget samt flertalet av de beloppsmässigt tunga riktade statsbidragen är nominellt oförändrade. Maxtaxorna har försvårat för kommunerna att höja avgifterna. Det betyder att cirka 30 procent av kommunernas intäkter inte ökar i samma takt som kostnaderna. Det måste i så fall mötas med fortsatta besparingar och/eller skattehöjningar. Visserligen stärks den internationella konjunkturen men uppgången är långsam och modest. Sysselsättningsökningen som långsamt kommer påverkar förstås skatteunderlaget men kommunförbundet och regeringen gör samstämmigt bedömningen att skatteunderlaget växer måttligt med mellan 3,9 och 4,1 procent per år under perioden En slutsats som kommunförbundet drar är att sektorns problem inte är av tillfällig natur utan att det bottnar i långsam ökning av skatteunderlaget samtidigt som ökade krav finns på vård och omsorg med en växande andel äldre i befolkningen. Förbundet uppskattar volymutvecklingen i landet Kommunförbundet uppskattar volymutvecklingen i verksamheterna för de kommande tre åren. Förskolan ökar under det att antalet elever i grundskolan minskar. Gymnasieskolan har en stark volymutveckling, först och främst på grund av fler elever, men förstärks ytterligare av den av riksdagen beslutade personalförstärkningen. Handikappomsorgens kostnader beräknas fortsätta öka, om än inte i lika dramatisk takt som då nettokostnaderna i riket ökade med 10 procent per år. Äldreomsorgens volymökning förklaras av att antalet äldre ökar. och i Södertälje blir det så här Kommunförbundets bedömning av volymutvecklingen i riket stämmer rätt väl med utvecklingen i Södertälje. Förskolan och gymnasieskolan ökar kraftigt på grund av fler barn/elever. Ökningen av elevantalet i gymnasiet motsvaras av en minskning i grundskolan. Antalet pensionärer fortsätter att öka. Handikappomsorgen kommer att öka kraftigt i volym men följs inte av motsvarande ökning av nettokostnaderna. Det beror på den nya LSS-utjämningen som medför att Södertälje tar över ansvaret för personer från andra kommuner. Det ger ökade intäkter från utjämningssystemet. Inom individoch familjeomsorgen finns en risk att med en stagnerande lokal arbetsmarknad kommer en fortsatt överströmning av flyktingar till direkt bidragsberoende att ske efter avslutad introduktion. Risken för ökat bidragsberoende påverkas också av att behovet av vuxenutbildning inte kan tillgodoses. Antalet flyktingar minskade under 2003, medan antalet asylsökande fortfarande är mycket högt. Det innebär stor osäkerhet om den framtida flyktinginvandringens storlek. Antalet sekundärflyktingar ser ut att öka, vilket också påverkar flyktingmottagningens verksamhet. 14

17 Regionens utveckling Stockholmsregionen har haft en stark tillväxt under hela 90-talet med en befolkningsökning på mellan per år. Flyttningsöverskottet har legat på per år från 1993 till år Sedan 2000 har flyttningsöverskottet minskat varje år och 2003 hade det minskat till Tillsammans med födelseöverskottet ger det en total befolkningsökning på personer 2003 i länet. År 2002 antog Stockholms läns landsting en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2001) för Stockholmsregionen.Tre grundläggande mål har lagts fast för regionens utveckling Internationell konkurrenskraft Goda och jämlika levnadsvillkor Långsiktigt hållbar livsmiljö Planen arbetar med två scenarier Hög resp Bas och med två tidsperspektiv; 2015 och Befolkning enligt RUFS 2001 (1000-tal) Område Bas Bas Hög Hög Södertälje Länet Södertäljes utmärkta kommunikationsläge och starka näringsliv inom bland annat bioteknik skapar goda förutsättningar för tillväxt och boende. Kista Bioteknikaxeln: Telekomaxeln: Stockholm Uppsala Södertäljes befolkningsprognos sträcker sig till 2012 och då bedömer kommunen att Södertälje har invånare, dvs Södertäljes bedömning motsvarar alternativet Hög. Mot bakgrund av de senaste åren minskade inflyttning till såväl länet som Södertälje finns anledning att tro att denna prognos kan ligga något för högt. Mälardalen Stockholmsregionen är starkt präglad av en enkärnig struktur som innebär att arbetstillfällen är koncentrerade till regioncentrum medan befolkningen och därmed arbetskraften finns i ett stort och växande omland. En flerkärnig region med en jämnare fördelning av arbetsplatserna ger miljö- och välfärdsvinster genom bl a minskade resor. Södertälje har pekats ut som en av nio regionala kärnor i Stockholmsregionen för att avlasta centrala Stockholm. Det innebär att Södertälje har förutsättningar att utveckla bl a regional service och handel och att infrastrukturen skall stödja en utveckling av Södertälje till en regional kärna. Södertälje kommun har tagit ett första steg i en sådan utveckling genom att under 2003 påbörja arbetet med en utvecklingsplan för stadskärnan. I det arbete ingår att utveckla stadskärnan för handel, kultur, nöjen, möten, bostäder och arbetsplatser. Södertälje Flemingsberg Synergier Nynäshamn Haninge 15

18 Förvaltningsberättelse Södertälje passerade invånare under hösten. Och de som sprängde vallen var familjen Karlsson som flyttade från Vårby Gård till Tältet vid Sydpoolen. Fr v:thomas, Erik,Anna och Marie. 16

19 Befolkning Södertälje kommuns befolkning Södertälje kommuns befolkning har stadigt ökat sedan 1993 men ökningstakten har minskat under Vid årsskiftet år 2003/2004 bodde personer i kommunen och fördelningen mellan män och kvinnor var jämn. Diagrammet visar befolkningsutvecklingen i kommunen från 1991 och framåt. /Se diagram Befolkningsutveckling Under år 2003 har kommunens befolkning ökat med 436 personer eller 0,55 procent, vilket kan jämföras med Stockholms län som ökade med 0,56 procent och riket vars ökning var 0,39 procent. Befolkningsutvecklingen kan framförallt förklaras av ett positivt födelseöverskott under året. Totalt föddes barn år 2003 vilket kan jämföras med år 2002 och 903 år Nettoinflyttningen till kommunen var endast 69 personer. Södertälje kommun har historiskt sett haft en högre fruktsamhet än riksgenomsnittet och kommunen följer rikets utveckling med att födelseöverskottet ökar. I diagrammet visas de senaste sex årens utveckling av flyttningsnettot samt födelseöverskottet. /Se diagram Befolkningsförändringen Södertäljes befolkningsstruktur Södertäljes befolkning har ungefär samma åldersfördelning som riket men generellt kan man säga att Södertälje har en något högre andel invånare i de yngre åldersklasserna och motsatt gäller i de äldre. Detta visar sig också när medelåldern jämförs. I Södertälje kommun är medelåldern 39 år och i riket 41 år. Kommunens åldersstruktur redovisas i cirkeldiagrammet nedan. /Se diagram Åldersfördelning år: 25% Befolkningsutveckling Faktorer för befolkningsförändringen, Åldersfördelning år: 11% 80- år: 4% 0-5 år: 7% Flyttnetto 6-15 år: 13% år: 36% Födelseöverskott år: 5% Att Södertälje är en mångkulturell kommun är väl känt sedan lång tid tillbaka och idag har 36 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Det betyder att drygt en tredjedel av kommunens befolkning antingen är född utomlands eller har föräldrar som är det. Notera att definitionen tidigare var minst en förälder född utomlands, vilket innebär att andelen ser ut att ha minskat. I tabellen nedan redovisas de länder som flest invånare har sitt ursprung i. 17

20 Förvaltningsberättelse Invånare med utländsk bakgrund Finland Turkiet Syrien Irak Libanon Tyskland Norge 502 Jugoslavien 824 Chile 832 Övriga länder Totalt Vi som bor i Södertälje. En jämförelse med riket Här redovisas ett sammandrag över kommunens befolkning och en rad faktorer som beskriver hur Södertälje kommun ser ut idag. Några fakta om Södertäljeborna Södertälje Riket Medelålder 38,7 40,7 män 36,6 39,4 kvinnor 39,8 41,9 Medellivslängd, män 75,5 76,8 Medellivslängd, kvinnor 81,0 81,7 Fruksamhet, genomsnitt ) 1,7 1,5 Andel utländska medborgare 12% 5% Andel utrikes födda 25% 12% Andel utländsk bakgrund 2) 36% 16% Medelinkomst kr/år 3) män kvinnor Boende i småhus 30% 46% i flerbostadshus 70% 54% ensamhushåll 40% 40% hushåll med fem eller fler 6% 5% Högsta utbildningsnivå folk-/grundskola 27% 27% gymnasium 46% 45% eftergymnasial < 3 år 12% 13% eftergymnasial > 3 år 15% 15% Arbetslöshet 4) 4,0% 4,6% 1) Antal födda barn per kvinna i åldern år. 2) Utländsk bakgrund avser utrikes födda eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 3) Inkomstuppgifter taxeringsår ) Omfattar öppet arbetslösa och avser december Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende Antalet nya bostäder under 2003 blev 183 varav 124 småhus vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga nyproduktionen under de senaste 10 åren. Under 2002 färdigställdes 282 varav 98 småhus. En minskning har skett av bostadsbyggandet i många kommuner i länet under 2003 jämfört med Kommunen har en god planberedskap vilket gör det möjligt att bygga cirka bostäder Det som håller tillbaka bostadsbyggandet i Södertälje är att priserna på befintliga bostäder är för låga i förhållande till de höga priserna på nyproducerade bostäder. Under 2003 hade dock Södertälje haft en förhållandevis stark prisutveckling på villor jämfört med länet vilket tyder på en ökande efterfrågan och därmed förutsättningar för ett ökat byggande. För närvarande råder en stor efterfrågan på villatomter. Under 2002 byggdes många egnahem i framförallt Enhörna, Hölö/Mörkö och Järna (bl a Tuna backar och Kallfors).Telgebostäder byggde 24 hyresrätter i Rosenlund vilka var ett resultat av en tävling anordnad av SABO om att få fram prisvärda hyresrätter. I Ritorp uppförde Riksbyggen 24 st så kallade Lenahus. Ritorp blev premiärområde för denna hustyp där Riksbyggen vill introducera billiga bostadsrätter. Veidekke som är en ny aktör i Södertälje påbörjade 40 lägenheter på Bergsgatan i Södertälje. /Se diagram Bostadsbyggandet Kommunen har en ambition att ta fram fler bostadsområden i sjönära lägen. Glasberga sjöstad nära AstraZenecas anläggning i Gärtuna kan påbörjas när väg 225 blir färdigställd i december Där planeras cirka 550 bostäder. I Mälarparken planeras cirka 400 lägenheter i flera olika projekt. Alla projekten ligger i ett område med kontakt med Mälaren. Under 2004 tillkommer nya villatomter i bl a Lina Hage, Ritorp, Östertälje, Viksberg, Ekeby, Hölö (V Lida) och Järna (Pärlängsberget och Myrstugan). Kommunens översiktsplan som kommer att antas av kommunfullmäktige våren 2004 pekar ut områden för totalt nästan bostäder fram till Näringsliv och arbetsmarknad Sedan slutet av 80-talet har antalet anställda på 18

21 Bostadsbyggandet, De röda spännande byggnaderna i Karlberga fick utmärkelsen Årets hus. AstraZeneca ökat från cirka till cirka idag. Företaget fortsätter att investera i forskning och produktion i Södertälje. Under 2003 byggdes bl a ett nytt forskningslaboratorium i Snäckviken och i Gärtuna byggs en ny tablettfabrik och en ny kontorsbyggnad. Under 2003 köpte Scania AB mark av kommunen vid Gläntan för att kunna utöka sin prov- och demonstrationsanläggning. Scania AB har cirka anställda i Södertälje. Södertälje är den enda kommunen i landet där två privata arbetsgivare är större än kommunen som arbetsgivare. Av det totalt företagen svarar företag med mindre än fem anställda för en betydande del den totala sysselsättningen på totalt arbetstillfällen finns inom tillverkning, inom vård och omsorg och inom handel och kommunikationer. Under 2003 fanns ett förslag från landstinget om att omvandla Södertälje sjukhus och lägga ner akuten med stora personalminskningar som följd. Förslaget drogs senare tillbaka. De största arbetsgivarna i Södertälje AstraZeneca Scania Södertälje kommun Södertälje sjukhus Foria (SÅAB åkeri) 800 SAAB Automobile Powetrain 570 Scania Infomate 300 De Lavals Sales AB 300 Telge Energi 300 Kriminalvårdsstyrelsen 250 Posten 250 Cerealia Foods AB 250 Sv Volkswagen AB 225 Antalet förvärvsarbetande boende i Södertälje är cirka Det innebär att Södertälje har 8 procent fler arbetstillfällen än förvärvsarbetande. Södertälje har således en mycket stark egen arbetsmarknad till skillnad mot flertalet kommuner i länet. Cirka eller 30 procent av Södertäljeborna arbetar i en annan kommun varav drygt i Stockholms stad och cirka i Huddinge. Utpendlingen mot Södermanland är liten. 35 procent eller av de som arbetar i kommunen bor i andra kommuner. Flera av de största inpendlingskommunerna ligger i Södermanlands län. Stockholms stad och Nykvarn är de största inpendlingskommunen med cirka inpendlare vardera. Strängnäs, Trosa, Gnesta och Botkyrka har alla fler än inpendlare till Södertälje. Inpendlingen till Södertälje har ökat hela tiden sedan Arbetslösheten har ökat under I december 2003 hade kommunen en arbetslöshet på 4,0 procent att jämföra med 2,8 procent i december Oroväckande är att arbetslösheten under året har ökat snabbare i Södertälje än i länet och i riket. December 2002 var arbetslösheten i Södertälje cirka 0,1 procent högre och i december 2003 var den 1,2 procent högre än i länet.stockholms län har en högre förvärvsfrekvens (77 procent) jämfört med Södertälje där 74 procent av befolkningen i åldern år är förvärvsarbetande. Medelinkomsten år 2001 var kr vilket är lägre än för Stockholms län där medelinkomsten är 20 procent högre eller kr. Män har 38 procent högre medelinkomst än kvinnor men skillnaden är procentuellt sett mindre i Södertälje jämfört med Stockholms län där skillnaden är 48 procent. 19

22 Förvaltningsberättelse Skatteutjämningssystemet Södertäljeborna betalar till utjämningssystemet Södertäljeborna betalade 315 kr per invånare 2003 till utjämningssystemet. Systemet omfattar alla kommuner i landet och syftar till att garantera alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet oavsett invånarnas beskattningsbara inkomster och skillnader i behov och andra strukturella förhållanden. Dagens statsbidrags- och utjämningssystem består av fyra delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generellt statsbidrag samt införanderegler. Utgångspunkten för inkomstutjämningen är att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande genomsnittet i landet. År 2003 hade Södertälje en skattekraft per invånare som låg under riksgenomsnittet. Södertälje fick ett bidrag på 295 kr per invånare. Kostnadsutjämningen utjämnar opåverkbara kostnader. Med hjälp av objektiva och mätbara faktorer beräknas ett mått på skillnaderna i förutsättningar och behov. Här fick Södertälje betala ett bidrag på 409 kr per invånare Södertälje anses ha en något gynnsammare struktur än genomsnittet i landet. Införandetillägg eller avdrag utgår inte till kommunen. Eftersom införandetilläggen överstiger införandeavdragen i systemet, betalar varje Södertäljebo ett bidrag på 201 kr per invånare för nivåjusteringen. Skatteutjämningen , kr/invänare Folkmängd 1.11 året innan Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Nivåjustering Summa Jämförelser med tidigare år, mkr Kommunalskatt inkl 200-kronan 2240, , ,40 Generella statsbidrag 345,0 343,5 332,2 Skatteutjämning -25,1-23,6-45,2 Inomregionala och mellankommunala bidrag 20,8 41,2 Totalt 2560, , ,60 Kommunförbundet bedömer att skatteunderlagets ökningstakt för åren kommer att vara mellan 3,2 och 4,1 procent årligen. Regeringens senaste bedömning för 2004 ligger på en ökning med 3,5 procent. Ett nytt utjämningssystem kommer 2005 Enligt ett förslag (SOU 2003:88) får kommunerna nytt utjämningssystem år De generella statsbidragen samt ett antal riktade statsbidrag upphör och används i stället för att finansiera den nya inkomstutjämningen. Kommunerna och landstingen får ett statligt utjämningsbidrag som är skillnaden mellan en garanterad skattekraft på 120 procent av medelskattekraften och den egna skattekraften. Har en kommun en egen skattekraft som ligger över 120 procent av riksgenomsnittet föreslås en särskild uttagsavgift. Riksdagen har ännu inte behandlat förslaget och den slutliga utformningen av systemet är inte klar. Utfallet för Södertälje 2005 och framåt är därför osäkert. Totalt ökade nettointäkterna från skatter, utjämning och statsbidrag med 4,3 procent under Intäkterna från kommunalskatten ökade med 5,9 procent

23 Storstadsarbetet Ett femårigt samarbetsavtal med staten Södertälje kommun har sedan 2000 ett femårigt samarbetsavtal med staten om lokalt utvecklingsarbete i stadsdelarna Fornhöjden, Hovsjö, Geneta och Ronna.Avtalet syftar till långsiktiga resultat vad gäller ekonomisk tillväxt och social integration. För utvecklingsarbetet har ett statligt finansieringsbidrag om cirka 180 mkr garanterats. Kommunen redovisar under avtalsperioden en lika stor ekonomisk motprestation i form av nysatsningar inom ordinarie kommunal budget, vilka kommer nämnda stadsdelar till del. Jämfört med föregående verksamhetsår 2002 har storstadsarbetets ekonomi under 2003 minskat med knappt 25 procent. Bokslutet om cirka 29 mkr omfattar verksamhet inom utbildningskontoret 10,9 mkr, social och arbetsmarknadskontoret 7,1 mkr, kultur och fritidskontoret 3 mkr samt kommunledningskontoret 7,9 mkr. Flera projekt och tydliga prioriteringar Ett drygt 60-tal verksamheter och projekt har liksom föregående verksamhetsår i huvudsak genomförts via kommunens ordinarie linjeorganisation, men även i samarbete med föreningar och andra organisationer. Prioriteringen ligger såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt inom barn- och ungdomsutbildningen, då särskilt språkutveckling, samt inom social och arbetsmarknadsområdet med arbetskraftsutveckling och förebyggande familjesocialt arbete i fokus.ytterligare ett prioriterat verksamhetsfält är det stadsdelsinriktade arbetet att skapa förutsättningar för trygghet och trivsel i respektive stadsdel liksom arbetet med att öka innevånarnas deltagande i samhällets utvecklings-, inflytande- och beslutsprocesser. Utvärdering pågår Södertörns högskola samt Lärarhögskolan i Stockholm utvärderar utvecklingsarbetet och har hittills avlämnat delrapporter om insatser inom arbetskraftsutveckling, boendeinflytande och delaktighet samt språkutveckling och lärande. Ett generellt konstaterande utläst ur utvärderingsrapporterna är att storstadsarbetet har påverkat utvecklingen i stadsdelarna men samverkar med olika omvärldsfaktorer, t ex vad gäller efterfrågan på arbetskraft och den allmänna samhällsekonomin. Arbetslösheten och socialbidragsberoendet har, relativt sett, sjunkit snabbare i de aktuella stadsdelarna. Utbildningsnivåerna har höjts snabbare på motsvarande sätt. Samtidigt har den etniska segregationen ökat, avhängigt av boendemönster hos och volymen av nyinvandrade flyktingar och invandrare. Införlivande av verksamheter Överenskommelsen med staten om lokalt utvecklingsarbete innebär även, att i den mån storstadsarbetets verksamheter och projekt visar sig vara framgångrika i uppfyllande av mål och resultat, ska de, så långt det är möjligt, införlivas i sin helhet eller till viss del i ordinarie kommunal eller annan utförande verksamhet. Exempel på sådan införlivning, som Södertälje kommun ska överväga inför 2005 och 2006 är bl a de kompletterande språkförskolorna, utvecklingspedagoger, svenskundervisning med praktisk yrkesintroduktion för vuxna, arbetsmarknadsinsatser för ungdomar, finansiell samordning och samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget m fl verksamheter. Skapa bilder av framtiden Under 2003 tillsköt regeringen ytterligare 0,5 mkr till kommunens storstadsarbete med direktiv till stadsdelarna att ta fram s k framtidsscenarier. Med detta syfte har metoden framtidsverkstäder genomförts i tre av stadsdelarna. En medborgarpanel har för andra gången genomförts i Fornhöjden. Som komplement till dessa har två stadsdelsövergripande seminarier hållits på tema trygghet och trivsel respektive demokrati och medborgarinflytande. Södertälje var i oktober 2003 värd för storstadsarbetets årliga nationella konferens, i år på temat Media och kommunikation i storstadsarbetet. 21

24 Förvaltningsberättelse Verksamhetsidé. Visioner.Mål Södertälje kommun ska utifrån de ekonomiska resurserna och invånarnas behov skapa förutsättningar för en god livsmiljö med arbete, bostad, kommunikationer och kommunal service med god kvalitet. Invånarnas behov ska tillgodoses i förhållande till de intäkter som kommunen erhåller, dvs skatter, bidrag och avgifter. Det innebär att vi måste begränsa verksamheten till det vi har råd med. Det krävs också att vi tydliggör vad som menas med god kvalitet utifrån givna resurser så att det skapas realistiska förväntningar. Kommungemensamma visioner Vision 2013 för Södertälje kommun År 2013 vill vi vara Det trygga Södertälje; En unik mötesplats, med inbjudande boendemiljöer, betydande utvecklingsmöjligheter för unga människor och en innovativ kommunal verksamhet. Kommungemensamma visionerna inom olika områden Inflytande och delaktighet Södertäljeborna har goda möjligheter till delaktighet och inflytande över kommunens verksamheter. Mångfald och gemenskap Kommunen är fri från främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. Jämställdhet Den verksamhet kommunen erbjuder ska bidra till jämställdhet mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. Barns villkor Södertälje är en barnvänlig kommun där barnens villkor beaktas inför varje beslut. Bra miljö och folkhälsa Södertälje har en långsiktig och hållbar samhällsutveckling där livsmiljön ger Södertäljeborna möjlighet att uppnå och bibehålla en god hälsa. Södertälje kommun använder miljöanpassade produkter och ekologiska livsmedel. Attraktiv kommun att bo i I Södertälje känner sig människor trygga. Attraktiva bostäder byggs för olika behov. Personal Södertälje är en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla kompetent personal. Personalsammansättningen inom olika yrken i kommunen överensstämmer med Södertäljes befolkning avseende kön, etnicitet och ålder. De anställda i Södertälje upplever att kommunen arbetar aktivt för ökad jämställdhet. Ekonomi Kommunen har en sund ekonomi där investeringar finansieras med skattemedel. Kommungemensamma mål Boende och arbete Antalet påbörjade byggnationer av bostäder har inte nått upp till målet om 400 påbörjade bostäder per år. Under 2003 har 199 bostäder påbörjats varav 114 är småhus. Antalet färdigställda bostäder uppgår till 183 varav 124 småhus. Målet om att restider och möjligheter att med kollektivtrafik ta sig till centrum och andra viktiga knutpunkter i kommunen konkret ska ha förbättrats 2005 har hittills inte uppnåtts. Förslaget till nytt trafiknät har ännu inte fastställts av SL. Målet om att det ska finnas sju hektar byggklar företagsmark är uppfyllt. I kommunen finns 22 hektar mark tillgänglig, varav 16,5 i centrala Södertälje. Folkhälsa Ojämlikheten mellan de hälsosocialt minst gynnade bostadsområdena och Södertälje kommun som helhet uppvisar inga tecken på att öka. En svag tendens till att skillnaderna minskar kan utläsas. Personalmål Målet att antalet sjukdagar ska ha minskat med 3 dagar under 2003 jämfört med 2002 har inte uppnåtts. Antalet sjukdagar per den 31 oktober 2003 är 40,9 dagar att jämföra med 40,2 dagar för Årets personalenkät uppvisar förbättrade resultat inom samtliga frågeområden jämfört med föregående år. 81 procent av personalen uppfattar kommunen som en attraktiv arbetsgivare. Målet var satt till 80 procent och är därmed uppfyllt. Andelen av kommunens personal med utländsk bakgrund har sjunkit en procentenhet mellan åren 22

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Södertälje i kamp och framgång. Årsredovisning 2004 från Södertälje kommun

Södertälje i kamp och framgång. Årsredovisning 2004 från Södertälje kommun Södertälje i kamp och framgång Årsredovisning 2004 från Södertälje kommun Innehåll OMSLAGSBILD: Jubel på Bårsta efter Ivan Isakovics mål mot Örgryte i den första kvalmatchen till allsvenskan.assyriska

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Södertälje i världen Världen i Södertälje www.sodertalje.se

Södertälje i världen Världen i Södertälje www.sodertalje.se Södertälje i världen Världen i Södertälje Stockholms storasyster Mötesplatsen Staden som sjuder av liv Knutpunkten Här möts Europavägarna 44 min till Stockholm C Snabbtåg till Göteborg, Malmö, Karlstad

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Linköping har blivit 150 000 invånare

Linköping har blivit 150 000 invånare 2013-10-25 Pressmeddelande Linköping har blivit 150 000 invånare Nu är vi där! Linköping har passerat 150 000 invånare och befäster sin ställning som landets femte största kommun. En snabbare befolkningsökning

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2014 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2014 blev vårt ekonomiska resultat bättre än någonsin: 123 miljoner kronor. Det beror framför allt på

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer