Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Transkript

1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Mhn 147 Dnr: Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar anta följande riktlinjer för tillståndsgivning vid ansökan om hantering av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom skyddsområden för grundvattentäkter i Halmstads kommun. Tillstånd ges normalt för en femårsperiod. 1. Bekämpningsmedel Yrkesmässig användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun tillåts enligt följande riktlinjer: a) Tillstånd till användning av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon medges ej. b) Inom sekundär skyddszon tillåts endast de kemiska bekämpningsmedel som enligt resultat från MACRO-DB steg 1 eller 2 kan förväntas förekomma i koncentrationer under 0,1 mikrogram per liter i grundvattnet. Simuleringskörning i MACRO-DB enligt punkt 2 ovan ska göras för den mest lättgenomsläppliga jordarten inom den i respektive ansökan angivna arealen. 2 Gödsel Yrkesmässig användning av gödselmedel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun tillåts enligt följande riktlinjer: A) Primär skyddszon a) Användning av flytgödsel och slam tillåts ej. b) Om nitrathalten i inkommande vatten till vattenverket ligger på eller över 20 mg nitrat/liter vatten tillåts inte användning av kvävehaltiga gödselmedel. c) Om nitrathalten ligger mellan 10 och 20 mg nitrat/liter vatten tillåts användning av kvävehaltiga gödselmedel endast om markprofilen inte är lättgenomsläpplig.

2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden d) Om inkommande vatten till täkten har en nitrathalt som understiger 10 mg nitrat/liter vatten tillåts användning av kvävehaltiga gödselmedel oberoende av markförhållanden. Nitrathalten som avses i riktlinjen för bedömning av gödsling är årsmedelvärdet för det senaste årets analyser. B) Sekundär skyddszon Användning av alla sorters gödselmedel och slam tillåts. Om nitrathalten i täktens vatten överstiger 15 mg nitrat/liter begränsas det tillåtna kväveläckaget i odlingen. C) Begränsning av kväveläckaget All användning av kvävehaltig gödsel inom primär skyddszon och användning av kvävehaltig gödsel inom sekundär skyddszon där nitrathalten överstiger 15 mg nitrat/liter vatten i inkommande vatten till vattenverket, begränsas. Begränsningen består i att odlingen maximalt får läcka 30 kg kväve per ha och år i genomsnitt för den odlingsbara marken sett över en växtföljd (normalt fem till sju år). Viktiga klarlägganden Denna vägledning är miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument, och om den enskilde handläggaren på någon avgörande punkt i det enskilda fallet vill frångå vägledningen ska detta förankras hos nämnden. Denna vägledning ersätter tidigare beslut om vägledning, Mhn 99/2012. Denna vägledning är ett komplement till de enskilda vattentäkternas föreskrifter och har ingen legal tyngd enbart i sig själv. För vattenskyddsområden utan föreskrifter eller med föreskrifter äldre än miljöbalken kommer miljö- och hälsoskyddsnämnden ställa krav på åtgärder i enlighet med 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) om bästa tillgängliga teknik. Nämnden måste då i det enskilda fallet göra en rimlighetsbedömning av ställda krav enligt 2 kap 7 miljöbalken. Användning av gödselmedel som ej innehåller kväve tillåts för användning inom både primär och sekundär skyddszon. Ärendet Skyddet av grundvattnet är en bärande del i miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, och ska bidra till att täktens vatten ska uppnå Vattendirektivets krav på god kemisk och kvantitativ status. Stora delar av vattenskyddsområden i kommunen består av jordbruksmark och behov finns att sammanställa vilka riktlinjer som ska gälla vid handläggning av

3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillståndsansökningar för att få hantera kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområdena. Bedömningen av vilka kemiska bekämpningsmedel som är lämpliga för användning inom vattenskyddsområde ska ske enligt gällande riktlinjer från Kemikalieinspektionen. Kemisk bekämpning tillåts aldrig inom primär skyddszon, i enlighet med försiktighetsprincipen och Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV AR 1997:3). Bedömningen görs med hjälp av simuleringsprogrammet MACRO-DB. Bedömning av vilka typer och mängder av kvävehaltiga gödselmedel som kan tillåtas inom vattenskyddsområdet görs med utgångspunkt från markens lättgenomsläpplighet och innehållet av nitrat i vattentäktens vatten. Av smittskyddsskäl tillåts aldrig flytgödsel och slam inom primär skyddszon. En teoretisk beräkning av kväveläckaget görs med simuleringsprogrammet Cofoten. Totalt berörs 63 enskilda personer eller företag som tillsammans har ca 1330 ha inom sekundär skyddszon och ca 111 ha inom primär zon. I normala fall bör den praktiska och ekonomiska belastningen för det enskilda företaget vara möjlig att klara. Nämnden ska besluta om vägledning för handläggning av tillståndsbeslut som rör yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun. Vägledningen är ett komplement till gällande lagstiftning och beslutade föreskrifter, och ska vara en hjälp vid miljö- och hälsoskyddskontorets handläggning av tillståndsärenden. Vägledningen ersätter beslut om vägledning i Mhn 99/2012 ( ). Vägledningen förändras avseende bedömningen av bekämpningsmedel i och med att CKB har vidareutvecklat sitt simuleringsprogram MACRO-DB. Bakgrund Skyddet av grundvattnet är en bärande del i miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, och kräver att långtgående hänsyn tas för att minimera riskerna för förorening av grundvattnet. Syftet med Naturvårdsverkets föreskrifter för skydd av vattentäkt är att säkerställa att vattentäktens vatten efter normalt reningsförfarande utan risk ska kunna användas för dricksvattenförsörjning. Skyddet av vattentäkterna i kommunen ska uppfylla Vattendirektivets krav som säger att dricksvattentäkterna långsiktigt ska bibehålla en god kemisk status och en god kvantitativ status.

4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Artikel 11, punkt 1c, i direktiv 2009/128/EG säger att åtgärder ska vidtas för skapandet av säkerhetszoner för grundvatten, där bekämpningsmedel inte får användas. Analys, förslag och motivering Lättgenomsläppliga jordar Marker med markprofiler som innehåller små halter av ler och mull ska klassas såsom lättgenomsläppliga. Bedömningen av om berörd spridningsareal är lättgenomsläpplig eller ej görs från skifte till skifte. Underlag för bedömningen är Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) jordartskarta, eller annan karta som beskriver vattenskyddsområdets infiltrationskänslighet. Bedömningen avser markprofilen ner till minst en meters djup, och inte endast den odlingshorisonten som oftast endast omfattar de översta 20 cm. Användning av kemiska bekämpningsmedel En risk vid användning av bekämpningsmedel på lättgenomsläpplig mark är att bekämpningsmedlet kan infiltrera genom marklagren och nå grundvattnet. Denna risk finns både vid ordinär användning av lättrörliga bekämpningsmedel, och om större spill uppstår vid ett olyckstillfälle. Bedömning av kemiska bekämpningsmedels lämplighet för användning inom vattenskyddsområde görs i enlighet med Kemikalieinspektionens vägledning från februari Den praktiska bedömningen av det enskilda bekämpningsmedlet görs med hjälp av simuleringsprogrammet MACRO-DB, som är framtaget av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedels (CKB). Alla kemiska substanser går idag igenom en godkännandeprocess via EU:s European Food Safety Authority (EFSA). Grunduppgifter om kemiska bekämpningsmedels aktiva substanser hämtas i databaser på EU-nivå, dels i Review report i EU Pesticides database och dels i Peer review från EFSA. De aktiva substansernas egenskaper finns med som ett viktigt underlag i MACRO- DB. Simuleringsverktyget MACRO-DB Med simuleringsverktyget MACRO-DB kan man genomföra databaserade simuleringar av bekämpningsmedelstransport för ett jordbruksskifte och bedöma förluster av bekämpningsmedel till ytvatten och grundvatten. Indata till verktyget handlar om markens beskaffenhet (t.ex. jordart och textur), om odlad gröda, och om klimatet på platsen. Simulering görs för en aktiv substans åt gången.

5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Simuleringsverktyget är framtaget av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedels (CKB) på Sveriges Lantbruksuniversitet och mer information finns på deras hemsida. Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning är att en simuleringskörning i MACRO-DB kan ligga till grund för nämndens beslut att godkänna eller underkänna ett bekämpningsmedel för användning inom ett vattenskyddsområde. I nuläget omfattar simuleringen endast läckagerisk för modersubstansen och inte för den aktiva substansens restprodukter. Simuleringskörningen ska göras med indata från den berörda spridningsarealen, eller från den mark inom respektive vattenskyddsområde som har högst genomsläpplighet. Ett heltäckande underlag till MACRO-DB innefattar jordartsanalyser ner till två meters djup i de skikt som redovisas i programmet. Halter av bekämpningsmedel Riktvärde för grundvatten För dricksvatten är gränsen för otjänligt 0,1 mikrogram aktiv substans per liter, enligt miljökvalitetsnorm för vatten (SGU-FS 2008:2) och enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Utgångspunkt för att vända en trend är enligt miljökvalitetsnorm för vatten när substansen är detekterbar, i praktiken en halt på 0,01 mikrogram aktiv substans per liter. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att simuleringsresultatet via MACRO- DB för den enskilda aktiva substansen ska understiga 0,1 mikrogram per liter för att den ska kunna godkännas för användning inom ett vattenskyddsområde. I programmet finns en säkerhetsmarginal inbyggd som enligt kontorets bedömning ger oss möjlighet att använda gränsen för otjänligt istället för gränsen för att vända en trend. Flytgödsel och slam I föreskrifter för skydd av kommunens vattentäkter beslutade från år 2005 och senare anges att det inom primär skyddszon inte får spridas flytgödsel och slam från reningsverk. Det är rimligt att vid tillståndsgivning på samma sätt begränsa spridningen av flytgödsel och slam i alla vattenskyddsområden i kommunen. Motivet är framförallt att skydda vattentäkten från smittämnen som kan finnas i flytgödseln och slammet. Kväveutlakning Kväveutlakning beräknas med hjälp av dataprogrammet Cofoten (f.d. Stank in Mind), där utlakningen på lätta jordar i Halmstads kommun, vid växtodling med en ren spannmålsväxtföljd, är kg kväve per ha och år. Enligt uppgifter via t.ex. Greppa Näringen är det möjligt att bedriva växtodling med ett kväveläckage på 30 kg kväve per ha och år om man vidtar aktiva åtgärder för att minska kväveläckaget. Det bör ha betydelse för nitrathalten i

6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden vattentäkten om kväveläckaget minskar till denna nivå, och det är därför rimligt att storleken på kväveläckaget regleras i de fall en vattentäkts nitrathalt är förhöjd. Miljöbalken 2 kap 3 ställer krav på att bästa tillgängliga teknik ska användas för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Med hänvisning till denna paragraf är det skäligt att kräva att den som brukar mark inom vattenskyddsområde ska, inom ramen för företagets ordinarie produktionsinriktning, använda sig av de tillgängliga tekniker som finns för att minimera kväveläckaget, t.ex. genom användandet av fånggrödor och utebliven höstbearbetning. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser även att användandet av dataprogrammet Cofoten är en skälig åtgärd för verksamhetens egenkontroll och att anse som användande av bästa teknik. Nivå på kväveutlakning Riktvärde för grundvatten Nivån för kväveutlakningen ska sättas i förhållande till den kvävebelastning man anser att grundvattnet inom vattentäktens tillrinningsområde tål. Med hjälp av statistik för årsmedelavrinningen (SMHI 2007) går det att beräkna hur hög nitrathalten i vattnet blir vid en viss kväveutlakning från odling inom vattenskyddsområdet. Medelavrinningen i södra Halland är enligt SMHI mm/år för perioden (SMHI 2002, 2007, och 2012), och enligt en färsk analys (SMHI 2012) kan avrinningen i Halland komma att öka med mellan 5 och 15 % fram till år För dricksvatten är gränsen för tjänligt med anmärkning 20 milligram nitrat per liter, och gränsen för otjänligt 50 milligram per liter (SGU-FS 2008:2 och SLVFS 2001:30). Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att nitrathalten i det avrinnande vattnet inte bör överstiga 20 mg nitrat per liter. Ett högre tillskott av nitrat till grundvattnet kan medföra förhöjning av nitrathalten och därmed leda till anmärkning m.a.p. tjänlighet. Gränsen 20 mg nitrat per liter är, enligt miljökvalitetsnorm för vatten (SGU-FS 2008:2), en utgångspunkt för att vända en trend. Bestämning av lämplig nivå för kväveutlakning En avrinning på ca 600 mm per år ger en avrinning om kubikmeter vatten per ha och år. Om denna mängd vatten inte får innehålla mer än 20 mg nitrat per liter innebär detta att utlakningen räknat i kg kväve per ha inte får överstiga 27 kg (se bilagd uträkning).

7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att den totala mängden kväve som får utlakas inte bör överstiga 30 kg kväve per ha och år som ett medelvärde för resp. verksamhets odlingsbara areal inom skyddsområdet sett över en växtföljd. Målet är att nitrathalten i det utlakande vattnet inte ska överstiga 20 mg nitrat per liter. I den areal som ingår i beräkningen får t.ex. inte ogödslad vall eller mark som ligger i träda räknas in. Hur räknas kväveläckaget ut för den enskilda gården Beräkning av kväveläckaget bör ske med den metod som redovisas i rapporten Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen (Aronsson H. & Torstensson G Ekohydrologi 78, Avd för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala). Genom att använda programmet Cofotens (f.d. Stank in Mind) utlakningsmodul uppfylls kravet. Utlakningsberäkning bör skickas in i förväg med den planerade växtodlingen som bas, beräkningen bör vara miljö- och hälsoskyddskontoret till handa i god tid det första året i tillståndsperioden. Beräkningen ska ge lantbrukaren ett verktyg för att kunna se vilka grödor som kan odlas och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera kväveutlakningen. Rimlighetsbedömning vid begränsning av kväveutlakning För mark inom de vattenskyddsområden som har en enligt 7 kap miljöbalken (1998:808) beslutad föreskrift till skydd för vattentäkten har en fastighetsägare, enligt 31 kap 4 samma lag, rätt till ersättning om brukandet avsevärt försvåras. Detta innebär att miljö- och hälsoskyddsnämnden i det enskilda fallet kan kräva begränsning av kväveläckaget till den nivå som krävs för att skydda grundvattnet, utan att göra en rimlighetsbedömning enligt 2 kap 7 miljöbalken. Om föreskriften till skydd för vattentäkten inte är baserad på miljöbalken, den är äldre eller saknas, finns ingen möjlighet för en fastighetsägare att begära ersättning, och då måste nämnden göra en rimlighetsbedömning i det enskilda fallet. De skyddsåtgärder som nämnden kräver i dessa fall ska vara tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga att genomföra för den enskilde. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att brukandet av mark inom sådana vattenskyddsområden ska uppfylla kravet i 2 kap 3 miljöbalken att bästa tillgängliga teknik ska användas. Detta kan t.ex. innebära brukandet av fånggrödor och användning av vårplöjning, och krav på ett kväveläckage under grundutlakningen. Konsekvenser Med en vägledning som grund är det enklare för miljö- och hälsoskyddskontoret att handlägga inkommande tillståndsansökningar, och det är enklare för sökande att inför ansökan ha en korrekt bild av vilka

8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden begränsningar ett tillstånd kan innebära. Beslut baserade på vägledningen ger en högre rättssäkerhet och en större grad av likabehandling. Konsekvenser för miljön och för miljökvalitetsnorm för vatten Skyddet av vattentäkterna stärks vilket leder till att grundvattnet långsiktigt och på ett säkrare sätt kan bibehålla en god kemisk status och en god kvantitativ status. Genom minskad användning av de mest persistenta och lättrörliga bekämpningsmedlen minskar risken för förorening av ytvatten och grundvatten. Åtgärder för att begränsa kväveläckaget i odlingen kan innebära en försämrad möjlighet att bryta växtföljdssjukdomar vilket i sin tur kan leda till ett högre behov att använda kemiska bekämpningsmedel. Konsekvenser för berörda jordbruksföretag Totalt berörs ca 63 enskilda personer eller företag som tillsammans har ca 1330 ha inom sekundär skyddszon och ca 111 ha inom primär zon (se bilaga). Av de berörda företagen har de flesta endast en mindre andel av sin odlingsmark inom ett eller flera vattenskyddsområden, men minst två företag berörs till hela eller stora delar av sin areal. Vid konsultföretaget Växas simuleringskörningar med simuleringsverktyget MACRO-DB har det visat sig att flera bekämpningsmedel som underkänns enligt CKB:s generella lista kommer att kunna godkännas för användning även inom områden med känslig jord. Detta innebär att det blir rimliga begränsningarna i vilka bekämpningsmedel som kan användas vid normal växtodling. Begränsningen i kväveläckage, där det blir aktuellt, bör också vara möjlig att klara inom en växtodling där man vidtar normala odlingsåtgärder för att minska kväveläckaget. Ekonomiska konsekvenser för jordbruksföretaget De ekonomiska konsekvenserna för det enskilda företaget skiljer sig från fall till fall beroende på odlad gröda och på den genomsläpplighet som finns på företagets odlingsmark. För vattentäkter med föreskrift enligt miljöbalken finns det enligt 31 kap 4 denna lag rätt till ersättning om brukandet avsevärt försvåras. Miljö- och hälsoskyddskontoret bedömer att de föreslagna begränsningarna för odling inom vattenskyddsområden normalt är en ekonomisk belastning som den enskilde lantbrukaren kan klara. Om begränsningarna är ekonomiskt

9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden belastande för den enskilde lantbrukaren på ett försvårande sätt kan man vända sig till Laholmsbuktens VA-nämnd för begäran om ekonomisk kompensation. Den kväveutlakningsberäkning som miljö- och hälsoskyddsnämnden kräver ingår i den kostnadsfria rådgivning som lantbrukare kan ta del av inom ramen för rådgivningssatsningen Greppa Näringen. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är handlagt på miljö- och hälsoskyddskontoret och diskuterat på tjänstemannaberedning den 15 februari 2012 och på presidieberedning den 20 februari Ärendet återförvisades till kontoret vid miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde (Mhn 18/2012). Kontoret ålades att utreda de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av förslaget till riktlinjer. Efter förnyad handläggning diskuterad ärendet på tjänstemannaberedning den 12 september 2012 och den 14 november Ärendet är även diskuterat på presidieberedning den 22 oktober 2012 och den 19 november Föreliggande tjänsteskrivelse är diskuterad på tjänstemannaberedning den 4 december 2013, och på presidieberedning den 9 december Övriga aktörer Föreliggande tjänsteskrivelse med förslag till beslut är skickad till LRF:s regionkansli och till LBVA. Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar anta följande riktlinjer för tillståndsgivning vid ansökan om hantering av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom skyddsområden för grundvattentäkter i Halmstads kommun. Tillstånd ges normalt för en femårsperiod. 1. Bekämpningsmedel Yrkesmässig användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun tillåts enligt följande riktlinjer: a) Tillstånd till användning av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon medges ej. b) Inom sekundär skyddszon tillåts endast de kemiska bekämpningsmedel som enligt resultat från MACRO-DB steg 1 eller 2 kan förväntas förekomma i koncentrationer under 0,1 mikrogram per liter i grundvattnet.

10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Simuleringskörning i MACRO-DB enligt punkt 2 ovan ska göras för den mest lättgenomsläppliga jordarten inom den i respektive ansökan angivna arealen. 2 Gödsel Yrkesmässig användning av gödselmedel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun tillåts enligt följande riktlinjer: A) Primär skyddszon a) Användning av flytgödsel och slam tillåts ej. b) Om nitrathalten i inkommande vatten till vattenverket ligger på eller över 20 mg nitrat/liter vatten tillåts inte användning av kvävehaltiga gödselmedel. c) Om nitrathalten ligger mellan 10 och 20 mg nitrat/liter vatten tillåts användning av kvävehaltiga gödselmedel endast om markprofilen inte är lättgenomsläpplig. d) Om inkommande vatten till täkten har en nitrathalt som understiger 10 mg nitrat/liter vatten tillåts användning av kvävehaltiga gödselmedel oberoende av markförhållanden. Nitrathalten som avses i riktlinjen för bedömning av gödsling är det högsta enskilda värdet för det senaste årets analyser. B) Sekundär skyddszon Användning av alla sorters gödselmedel och slam tillåts. Om nitrathalten i täktens vatten överstiger 15 mg nitrat/liter begränsas det tillåtna kväveläckaget i odlingen. C) Begränsning av kväveläckaget All användning av kvävehaltig gödsel inom primär skyddszon och användning av kvävehaltig gödsel inom sekundär skyddszon där nitrathalten överstiger 15 mg nitrat/liter vatten i inkommande vatten till vattenverket, begränsas. Begränsningen består i att odlingen maximalt får läcka 30 kg kväve per ha och år i genomsnitt för den odlingsbara marken sett över en växtföljd (normalt fem till sju år). Jäv På grund av jäv deltog inte Johan Heurén (C) i handläggningen.