Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB är gjord (Bilaga 5). Landstingsstyrelsens beslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB är gjord (Bilaga 5). Landstingsstyrelsens beslut"

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Översyn av projektprogrammet Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre Bakgrund Landstingsstyrelsen uppdrog , 58, åt Folkhälso- och miljödelegationen att utreda och lämna förslag till Landstingsstyrelsen senast under september 2003 på den framtida verksamheten för projektprogrammet Folkhälsa, det Drogpolitiska handlingsprogrammet och handlingsprogrammet Hälsovård för äldre. Utredningen har genomförts inom Folkhälsoenheten och behandlats i Folkhälso- och miljödelegationen , 5 (Bilaga 1-4). Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB är gjord (Bilaga 5). Landstingsstyrelsens beslut 1 Landstingsstyrelsen godkänner den genomförda översynen med den föreslagna modellen för projektprogram Program för länsstrategins förverkligande och de konsekvensförändringar denna för med sig för de s.k. organisationsbidragen (Bilaga 2). Modellen ska tillämpas fr.o.m Folkhälso- och miljödelegationens uppdrag är härmed slutfört. Bilaga 1. Missivskrivelse Översyn av projektprogrammen 3. Rapport 4. Protokollsutdrag Folkhälso- o miljödelegationen 5 5. HKB Protokollsutdrag - Folkhälsoenheten g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 9) sept 03_ \105 drogpolitiskt program, översyn\ 105 drogpolitiska program.doc Utskrift: , 08:15 Sid: 1

2 DATUM DIARIENR LKD Landstingsstyrelsen Förslag till beslut Översyn samt förslag gällande projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre Bakgrund Landstingstyrelsen gav vid sammanträdet i uppdrag åt Folkhälso- och miljödelegationen att utreda och lämna förslag till Landstingsstyrelsen senast under september 2003 på den framtida verksamheten med projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre. Folkhälso- och miljödelegationen har slutfört det aktuella uppdraget och lämnar härmed sitt förslag till landstingsstyrelsen. Förslaget utvecklas och motiveras i sin helhet i bifogad översyn samt utvärdering (bilaga 1). I sammanfattad form innebär förslaget följande: Projektprogrammet Folkhälsa läggs ned i nuvarande form. Årligen reserverade medel överförs till ett nytt program - Program för Länsstrategins förverkligande - med syfte att stödja strategiska insatser enligt den nyligen antagna Länsstrategin för folkhälsoarbete. Modellen omfattar, i enighet med gällande delegationsordning, kontinuerlig dialog med de kommunala folkhälsoråden. Medel hittills reserverade inom projektprogrammet Hälsovård för äldre ( kr) överförs i sin helhet till organisationsbidragen som riktas till pensionärsorganisationerna. Del av medel ( kr) hittills reserverade för Drogförebyggande handlingsprogrammet överförs till organisationsbidragen som riktas till frivilliga sociala verksamheter. Resterande medel överförs till ovan föreslagna Program för Länsstrategins förverkligande. besök tel fax

3 Landstingsstyrelsen föreslås: att bifalla ny modell för projektprogram benämnd Program för länsstrategins förverkligande samt erforderliga konsekvensändringar av betydelse för de s k organisationsbidragen. ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 9) sept 03_29 95-\105 drogpolitiskt program, översyn\1_missiv drogpol progr t ls_ doc Utskriftsdatum: :53SID

4 Beredningsgång för framtagande av ny modell för projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre FoM gav i maj -02 uppdrag till FHE att ta fram förslag på ny modell för projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre. Uppdraget ledde till ett försök till revidering men befanns också mer komplext än väntat. På FoM-sammanträdet i juni föreslogs att revideringen skulle föregås av en utvärdering av verksamheten med projektstöd för programåren En utvärderingsplan upprättades. I december -02 gavs FoM en delrapport från utvärderingen. FoM såg behov av att tillfråga länets kommuner om planerad förekomst och konstitution av folkhälsoråd för den nya mandatperioden bl a med anledning av eventuell samverkan med dessa organ i en ny modell för projektmedel. I februari -03 redovisas utvärderingen av verksamheten med projektprogrammen FoM föreslår därpå landstingsstyrelsen att ge uppdrag till FoM att utifrån utvärderingen ta fram förslag på ny modell för projektprogrammen. Folkhälso- och miljödelegationen får i maj -03 uppdraget av LS att utreda och lämna förslag senast under september 2003 på den framtida verksamheten med projektprogrammen. Delegationen behandlar i juni -03 ett underlag med olika förslag på framtida modell för projektprogram. FoM förordar ett nytt program som har en strategisk inriktning i linje med länsstrategin för folkhälsoarbete. FoM ser dock behov av att bearbeta aktuellt underlag ytterligare. Förfrågan till kommunstyrelser kring folkhälsoråd redovisas och visar på befintliga eller planerade råd i åtta av nio kommuner vilket ger goda förutsättningar för intensifierad samverkan med dessa råd. Efter ytterligare beredning av prioriterat förslag beslutar FoM i början av september-03 att föreslå landstingsstyrelsen att anta en ny modell benämnd Program för länsstrategins förverkligande samt att godkänna påföljande konsekvensändringar gällande de s k organisationsbidragen. ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 9) sept 03_29 95-\105 drogpolitiskt program, översyn\1_missiv drogpol progr t ls_ doc Utskriftsdatum: :53SID

5 Martin Ward, Planeringssekreterare Tel 0155/ DATUM DIARIENR LKD Översyn samt förslag gällande projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre Bakgrund Folkhälso- och miljödelegationen fördelar årligen projektmedel utifrån en maximal pott om 2, 6 miljoner kronor. Projektmedlen är uppdelade på tre s k projektprogram: Folkhälsa (1,4 milj), Drogpolitiska handlingsprogrammet ( kr) samt Hälsovård för äldre ( kr). Projektprogrammet Folkhälsa har som namnet antyder den bredaste inriktningen både beträffande möjliga sökanden samt inriktning på projekt. Detta projektprogram accepterar även ansökningar från landstingets egna verksamheter. Både det Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre är mer avgränsade, dock på olika sätt då det ena (Drogpolitiska) främst begränsar inriktning på projekten (droger) och det andra (äldre) främst begränsar gruppen med sökanden (pensionärsorganisationer). Projektprogrammen har en historia tillbaka till mitten av åttiotalet, om än i varierande former. Sedan år har det förekommit en uppdelning gällande besluten om projektmedlens fördelning. Folkhälso- och miljödelegationen (FoM) har fattat beslut gällande ansökningar över kr medan folkhälsochefen har beslutat kring ansökningar gällande belopp därunder. Även om antalet beviljade ansökningar under kr dominerat har de totalt beslutade beloppen fördelat sig tämligen jämt mellan beslut i FoM och av folkhälsochefen. Samtliga ansökningar har beretts inom folkhälsoenheten. Under de senaste åren har det totala antalet ansökningar varit ca 110/år med ungefärlig fördelning 60 (Folkhälsa), 30 (Drogpolitiska), 20 (Äldre) på de tre programmen. Ansökningar har, efter annonsering, inkommit under sen höst varpå beredning skett och beslut fattats i mitten av februari. Först har ansökningar för beslut i FoM hanterats varpå kvarvarande projektmedel delvis fått avgöra antal beviljanden beslutade av folkhälsochef. Främst har dock givetvis ansökningars kvalitet och uppfyllande av ansökningskriterier varit 1 LS 12 april 99, 66 besök tel fax SID 1(11)

6 avgörande. För samtliga projektprogram har följande ansökningskriterier varit primära för att aktualisera beviljande: Projektets förebyggande / hälsofrämjande inriktning Projektets inriktning på att nå särskilt utsatta grupper Projektets förmåga att ge beständighet Projektets metodutvecklingsambition Projektets räckvidd Vid sidan om dessa ansökningskriterier knutna till projektet har flera särskilda kriterier hos sökanden granskats: Sökandens ordinarie verksamhet/åtagande Sökandens egeninsats i projektet Sökandens beredskap att låta projektet övergå i ord. verksamhet Sökandens samverkan med andra relevanta aktörer Sökandens ev tidigare ansökningar samt beviljanden Utvärdering av projektprogrammen Vid FoM:s sammanträde uppdrogs åt Folkhälsoenheten (FHE) att formulera förslag på ny hantering av projektprogrammen. Uppdraget ledde till ett försök till revidering men befanns också mer komplext än väntat. På följande FoM-sammanträdet föreslogs att revideringen skulle föregås av en utvärdering av verksamheten med projektstöd för programåren Utvärderingssperioden motsvarar hela den senaste mandatperioden, tillika den period då handläggning, administration och förvaltning ombesörjts av FHE. I januari 2003 var utvärderingsrapporten färdig (Bilaga1). A) Slutsatser från utvärderingen av projektprogrammen Slutsatserna av utvärderingen (Bilaga1) bygger på ett antagande att projektprogrammen ska behållas vilket dock inte är givet om det finns betydande skäl att avveckla. Nedan har slutsatserna numrerats vilket inte betyder att en rangordning skett utan för att underlätta kommande diskussion och kommentarer med direkt hänvisning till de olika punkterna. Utvärderingens slutsatser är: 1. De projektprogram som varit föremål för utvärdering behöver förändras för att bättre stämma överens med folkhälsoenhetens övriga verksamhetsmål. Förändringen bör gälla både kriterier som projekten ska uppfylla och hanteringen av programmen. SID 2(11)

7 2. Projektledarna är på det hela taget nöjda med hantering och metodstöd. Handläggarna upplever däremot brister, framförallt tidspress, brister i hantering, rutiner och uppföljning. Det som framkommit i utvärderingen bör beaktas och leda till förbättring. 3. För att bättre sprida information om projektprogrammen och projekten föreslår projektledarna en projektkatalog, lättåtkomlig från landstingets hemsida. Det är viktigt att få presentera resultatet av sitt projekt men projektredovisningsdagen på Solbacka bör ses över och kanske bli mer temainriktad. 4. Projektprogrammen är ett stöd och en uppmuntran för verksamheter som vill bedriva projekt med hälsoinriktning. Den mest uppenbara effekten är att programmen stimulerar samverkan mellan olika organisationer och verksamheter samt att nya kontakter etableras såväl ute i föreningslivet och verksamheterna i kommunerna som i viss mån mellan projektledare och folkhälsoenheten. Effekterna inom folkhälsoområdet är troligtvis ringa men detta kräver andra metoder av uppföljning. 5. Folkhälsoråden vill bli och bör göras mer delaktiga i projektprogrammen. I vilken grad och omfattning bör tas upp i dialog med folkhälsoråden. 6. Projektprogrammen skulle troligtvis vinna på att slås samman till ett program. Kriterierna för det programmet bör ligga mer i linje med enhetens egna verksamhetsmål. Projektprogrammet skulle kunna vara självbärande genom att de resurser som hantering och uppföljning kräver tas från projektprogrammets budget. Den fortsatta utredningen bör beakta möjligheten att bevilja medel till några få stora projekt där enheten är delaktig istället för att bevilja många projekt som inte finns möjlighet att följa upp. Möjligen kan en mindre summa avsättas som stimulansbidrag för några mindre projekt. SID 3(11)

8 B) Diskussion kring utvärderingens slutsatser Inledningsvis kommenteras de mindre omfattande slutsatserna i punkterna 3-5 varpå kommentarer och diskussion följer kring de mer omfattande och relaterade slutsatserna i punkterna 1, 2 samt 6. Kommentar slutsats 3 Slutsats tre i utvärderingen poängterar behovet av en sammanställning av alla genomförda projekt, gärna åtkomlig via Folkhälsoenhetens hemsida. Detta förslag är väl förenligt med den punkt i Länsstrategin för folkhälsoarbete som föreslår upprättande av en länsgemensam databas för folkhälsosatsningar. Sammanställningen av projektprogrammen torde kunna inordnas i den mer omfattande databasen för folkhälsosatsningar. Den s k projektdagens framtid är i mycket avhängig en eventuell rekonstruktion av projektprogrammen. Kommentar slutsats 4 Även slutsats 4 har en tydlig koppling till Länsstrategin för folkhälsoarbete som utgör primärt inriktningsdokument för det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Projektprogrammens utvärderare ser de största förtjänsterna i att programmen stimulerar till samverkan snarare än direkta resultat på folkhälsan, även om det senare oftast utgör primärt syfte med projekten. Länsstrategins primära fokus är likaledes att uppmana till långsiktig samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Det kan finnas anledning att reflektera över en modell för ekonomiskt stöd som renodlar synen att uppbyggnad av en gynnsam struktur för folkhälsoarbetet t ex nätverk, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte - är viktigare än projektorienterade insatser med förväntan om direkt folkhälsoeffekt. Kommentar slutsats 5 I den gällande delegationsordningen för Folkhälso- och miljödelegationen finns en uppmaning om att fördjupa samverkan med de lokala folkhälsoråden. Eftersom den nya mandatperioden har fört med sig ombildning av de flesta folkhälsoråd i kommunerna har nyligen en inventering genomförts från delegationen som syftat till att beskriva den nuvarande, eller kommande, situationen beträffande folkhälsorådens existens och verksamhet. Inventeringen har bekräftat att i stort sett alla sörmländska kommuner 2 har eller planerar folkhälsoråd även under den 2 Endast Nyköpings kommun avser ej inrätta ett folkhälsoråd för mandatperioden SID 4(11)

9 nyss inledda mandatperioden. En klar majoritet av de kommuner som avser driva råd uppger att man ställer sig positiva till länssamordnade utbildningstillfällen. Det finns således goda förutsättningar att, från landstingets sida, fortsätta samt söka fördjupa samverkan med de kommunalt baserade folkhälsoråden. Kommentar slutsats 1, 2 och 6 Folkhälsoarbete idag Modernt folkhälsoarbete bedrivs till stor del som s k processarbete. I detta sammanhang innebär det att för folkhälsan viktiga aktörer tillsammans jobbar via arbetsgrupper eller i nätverk med att forma en samsyn att tillämpa. Inte sällan bedrivs processarbetet med flera huvudmän inblandade. Ibland finns en avgränsad tid för arbete men lika ofta fortgår samverkan och utvärderas löpande genom s k processutvärdering. Ett exempel på processarbete är Hälsofrämjande skola där landstinget tillsammans med kommunerna och även enskilda skolor försöker etablera ett brett hälsofrämjande synsätt i skolan, inom den ordinarie verksamheten snarare än i form av särskilda teman eller projekt. Med det senare exemplet i åtanke är det lätt att se den konflikt som uppstår om Folkhälsoenheten å ena sidan annonserar möjligheten att ansöka om projektmedel för tydligt avgränsade insatser, å andra sidan hävdar betydelsen av att utan extra medel eller resurser försöka integrera ett brett hälsofrämjande perspektiv i skolvardagen. Samma förhållande gäller för landstingets egna verksamheter där Folkhälsoenheten försöker ge metoder och synsätt som skall underlätta ett långsiktigt förebyggande och hälsofrämjande perspektiv inom hälso- och sjukvården, dock inom ordinarie budget och verksamhetsramar. Om det parallellt annonseras projektmedel för extraordinära insatser så innebär det lätt ett pedagogiskt bakslag för det förstnämnda synsättet som bygger på anpassning av befintliga resurser kompletterat med delvis nya arbetssätt. Projektmedlen har sitt ursprung i en tid (mitten av åttiotalet) då strategiskt folkhälsoarbete inte förekom i landstinget på samma sätt som idag. Projektmedlen fyllde då sannolikt sitt syfte och stöttade föreningar, organisationer och s k eldsjälar i sitt arbete med att försöka förbättra folkhälsan. Efterhand har dock folkhälsoarbetet professionaliserats både på nationell, regional och lokal nivå. I och med inrättandet av en folkhälsoenhet i landstinget 1998 fick även Södermanland en länsövergripande strategisk resurs för folkhälsoarbete. Från samma tidpunkt fram till idag har arbete pågått med att ta fram nationella folkhälsomål vilka antagits i riksdagen i april Dessa nationella mål lägger mycket stor vikt vid olika samhällsfunktioners betydelse för folkhälsan utan att dessa verksamheter är uttalade folkhälsoaktörer. Verksamheternas betydelse ligger snarare i att deras uppdrag berör SID 5(11)

10 folkhälsans s k bestämningsfaktorer; förhållanden som påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor som i sin tur påverkar folkhälsan. Det synsätt som de nationella folkhälsomålen förmedlar är att modernt folkhälsoarbete främst bedrivs genom en hög grad av medvetenhet i befintliga samhällsaktörers ordinarie verksamhet snarare än i projektform med tillfälliga och extraordinära resurser. Projektprogrammen kontra övrig verksamhet vid FHE Handläggningen av projektmedelsansökningarna har varit tydligt säsongbunden; till höst och vinter. Visst förberedelsearbete påbörjas i augusti innan annonsering skett i september. Ansökningstiden har sedan varit ca 6 veckor, en period som innebär relativt omfattande telefonkontakter med sökanden och även s k informationsträffar. Beredning och bedömning av ansökningar sker under senhösten varpå beslut fattats i mitten av februari. Med efterarbete inklusive besked till sökanden om utfall samt utbetalningar så avslutas varje ansökningsomgång i mars. Totalt ägnas således ca 6 månader åt projektmedelshanteringen, om än med varierande intensitet. Den aktuella perioden, totalt september mars, är endast i viss omfattning reserverad för projektmedelshanteringen. Samtliga inblandade, folkhälsoplanerare, planeringssekreterare, folkhälsochef och assistent, har parallellt med projektmedelshanteringen även sina kontinuerliga åtaganden. I takt med att Folkhälsoenheten har blivit en etablerad del av Landstingskansliet har enheten fått en betydande administrativ funktion i den politiska ärendehanteringen. Under samma period har även enhetens olika processarbeten utvecklats. Om det i enhetens begynnelse fanns en viss överkapacitet som gav rimligt utrymme för projektmedelshanteringen så har det utrymmet sedan ett par år klart reducerats i takt med att den nämnda administrativa funktionen parallellt med den egna verksamheten ( processarbetena ) vuxit. Det är i sammanhanget värt att notera att Folkhälsoenheten har en något speciell roll vid landstingskansliet då man förutom att vara en tydlig del av den landstingscentrala kanslifunktionen även har ett strategiskt uppdrag samt ett visst operativt ansvar för folkhälsans och folkhälsoarbetets utveckling i länet. Syftet med projektprogrammen I utvärderingen (bilaga 1, s 2) finns sammanfattningar av syftena med respektive projektprogram. De deklarerade syftena ger emellertid mycket måttliga begränsningar vad gäller möjliga alternativa upplägg för projektprogrammen. Med en hårddragen tolkning är inte ens projektformen den enda möjliga gestaltningen för programmen. Sammanfattningsvis kan sägas att det primära, enligt de uttalade syftena, är att med avgränsning SID 6(11)

11 mot respektive område (folkhälsa, droger, äldre) bidra till att förbättra välbefinnandet och hälsotillståndet i (den sörmländska) befolkningen. Projektmedlens relation till organisationsbidragen Under år 2001 reviderades kriterierna för fördelning av Landstingets organisationsbidrag för sociala verksamheter. En tidigare fördelningsordning baserades på principen att många medlemmar för en organisation gav större bidrag oavsett verksamhetens betydelse i övriga befolkningen. Efter revideringen så kom organisationernas samhällsnytta och verksamhet till icke-medlemmar att uppvärderas som tilldelningskriterium. Anslagen delades i en grunddel och en aktivitetsdel. Denna nya principen var inspirerad av bl a folkhälsoarbetets tydliga befolkningsinriktning. Efter den nämnda revideringen av de sociala organisationsbidragens fördelningskriterier har sålunda ett närmande skett till folkhälsoprojektprogrammen. Det vore som en följd av detta beträffande i första hand Drogpolitiska handlingsprogrammet men även Hälsovård för äldre inte orimligt att hantera dessa medel inom ramen för organisationsbidragen då mottagarna till stor del är gemensamma samt återkommande år från år, t ex Verdandi, Soldathemmet, NTF, Nykterhetsförbundet samt de olika pensionärsförbunden m fl. Det förekommer att organisationer ansöker om projektmedel för kostnader som organisationsbidragen är avsedda för. Vid den senaste fördelningen av projektmedel (2003) fanns den största andelen beviljade ansökningar inom Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre med 32 respektive 42 procent beviljade ansökningar. Andelen beviljade ansökningar inom projektprogrammet Folkhälsa var 18 procent. Den aktuella fördelningen ger stöd för uppfattningen att en relativt begränsad krets med sökande till Hälsovård för äldre samt Drogpolitiska handlingsprogrammet tämligen rutinmässigt hämtar hem pengar ur respektive projektpott utöver att vara understödda med organisationsbidrag som är riktade till denna typ av organisationer (pensionärs- samt nykterhetsorganisationer). SID 7(11)

12 C. Program för länsstrategins förverkligande Bilagd utvärdering och ovanstående diskussion pekar på behovet av en projektprogramsvariant som fortsatt innebär betydande stöd till folkhälsoarbetet i länet men med mer strategisk inriktning än hittills. Detta skulle kunna uppnås genom ett nytt samlat projektprogram med syfte att aktivt implementera de åtgärder som föreslås i Länsstrategin för folkhälsoarbete, samfällt antagen av länets kommuner och landsting i slutet av Främst torde det vara länsstrategins prioriteringar i form av punkterna utveckla stödjande nätverk samt bevaka och stödja utbildningsinsatser som är aktuella att stödja. Med denna inriktning på ett nytt projektprogram skulle stöd framförallt utgå till olika former av utbildning, kompetenshöjande insatser samt samordning av nätverk; allt dock på initiativ från FoM/FHE men med rådgörande t ex i folkhälsoråden. För att samordna nätverk eller tillfälligt särskilt kraftsamla på ett visst område kan det finnas behov av projektanställningar vilka också bör kunna finansieras med aktuella medel liksom akademiska uppsatser. Den databas för folkhälsosatsningar som strategin förordar torde även den vara finansieringsbar med ett reviderat projektprogram. Ett Program för länsstrategins förverkligande skulle ge goda ekonomiska möjligheter att få till stånd kraftfulla insatser i linje med länsstrategin. Även om en betydande del av de konkreta insatser som strategin prioriterar ligger inom det kommunala ansvaret så fordras sannolikt parallellt vissa regionalt samordnade initiativ. Med en ansträngd ekonomisk situation för landstinget innebär förslaget ett optimerat nyttjande av ekonomiska resurser. Landstingets eget folkhälsouppdrag underlättas samtidigt som stödet till strategiska externa aktörer kan fortgå men i effektivare och mer strategisk form. Konsekvenser av Program för länsstrategins förverkligande Förväntade fördelar + I en ansträngd ekonomisk situation är förslaget rationellt då landstingets egna folkhälsouppdrag underlättas inom oförändrad ekonomisk ram samtidigt som stödet till strategiska externa aktörer effektiviseras. + Förslaget ger bättre möjligheter att anpassa externa insatser till Folkhälsoenhetens övriga verksamhet. + Landstinget får ökad kontroll över vad medlen nyttjas för t ex minskad risk att projektmedel finansierar ordinarie tjänster. SID 8(11)

13 + Förslaget innebär en fördjupad samverkan med de kommunala folkhälsoråden vilket är eftersträvansvärt enligt gällande delegationsordning för Folkhälso- och miljödelegationen och även är önskvärt enligt folkhälsoråden. + Konvertering av projektmedel till organisationsbidrag för sociala verksamheter, nykterhetsrörelsen och pensionärsorganisationerna ger bättre kontinuitet och förutsägbarhet vilket gynnar dessa verksamheter som folkhälsoaktörer. + Förslaget innebär betydande förändringar i linje med utvärderarens slutsatser (se s. 2-3). Möjliga nackdelar - Svårt för Folkhälsoarbetets eldsjälar att finna annat ekonomiskt stöd än via ansökningar till landstinget det nya systemet ger inte stöd på samma sätt som tidigare i form av utbetalade medel. - Projektmedlen i hittillsvarande form har inneburit en omfattande kontaktyta gentemot organisationer, andra landstingsverksamheter, kommuner, skolor, eldsjälar m m. Det är svårt att bedöma huruvida den typen av gräsrotskontakter kan upprätthållas med det nya förslaget. Sannolikt fordras ett nytt forum för fortsatt dialog mellan olika verksamheter och nivåer. - Omfattande förändring som på kort sikt kan innebära vissa omställningsproblem administrativt och effektmässigt. SID 9(11)

14 D) Folkhälso- och miljödelegationens förslag på ny modell för projektmedel på folkhälsoområdet Med grund i bilagd utvärdering samt ovanstående resonemang förordar Folkhälso- och miljödelegationen följande förslag på förändring gällande projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre. Program för Länsstrategins förverkligande Projektprogrammet Folkhälsa läggs ned i nuvarande form. Medlen överförs till ett nytt program - Program för Länsstrategins förverkligande - som disponeras av FoM/FHE med syfte att initiera strategiska insatser enligt Länsstrategin för folkhälsoarbete. Det nya programmet för Länsstrategins förverkligande skall inte omfatta ett ansökningsförfarande. Det nya programmet skall stödja olika nätverks etablerande samt strategisk kompetensutveckling, allt enligt länsstrategins prioriteringar. Programmet kan också finansiera projektanställningar, ersättning för uppsatser, konferenskostnader, material- samt tjänsteinvesteringar o dyl för insatser i linje med länsstrategin. Modellen innebär, i linje med gällande delegationsordning, kontinuerlig dialog med de kommunala folkhälsoråden för bedömning av behov av aktuella insatser t ex utbildningar, nätverksträffar mm. Insatser kan initieras under hela året. FHE kan initiera och besluta om enskilda insatser med kostnad t o m kr, insatser över kr beslutas i FoM efter förslag från antingen FoM eller FHE. Projektprogrammet Hälsovård för äldre läggs ned i nuvarande form. Medel som årligen reserverats ( kr) för projektprogrammet förs över till organisationsbidragen för Pensionärsorganisationerna. Även Drogpolitiska handlingsprogrammet läggs ned i nuvarande form. Del ( kr) av medlen som årsvis reserveras för nuvarande Drogpolitiska handlingsprogrammet överförs till organisationsbidragen som är riktade till sociala verksamheter samt nykterhetsorganisationer. Resterande medel som årsvis reserveras SID 10(11)

15 för nuvarande Drogpolitiska handlingsprogrammet överförs till det nya Program för Länsstrategins förverkligande. Insatser enligt det föreslagna nya Program för länsstrategins förverkligande kommer att omfatta alla de områden och målgrupper som samtliga de tidigare projektprogrammen var riktade mot. Detta innebär att insatser mot droger samt för äldres hälsa även fortsatt ges omfattande ekonomiskt stöd från landstinget. Ett forum för kontakter mellan organisationer och landstingsverksamheter skall etableras för att ta tillvara den utvecklingskraft som finns på folkhälsoområdet i länet. SID 11(11)

16 Bilaga 1 RAPPORT Utvärdering av Landstinget Sörmlands projektprogram med inriktning på folkhälsa

17 Sammanfattning Folkhälsoenheten, Landstinget Sörmland handlägger årligen tre projektmedelsprogram med inriktning på folkhälsa. I juni månad 2002 gav Folkhälso- och Miljödelegationen i uppdrag att utvärdera projektmedelsprogrammen och dess hantering under åren Syftet med utvärderingen var att undersöka verksamheten kring projektmedelsprogrammen för att skapa ett underlag för fortsatt utredning. Utvärderingen bestod av flera metoder och undersökningsobjekt. Dels en enkät till projektledare för beviljade projekt men även genomgång av ansökningshandlingar för beviljade projekt, förfrågan till kommunernas Folkhälsoråd samt intervjuer med de handläggare som haft till uppgift att sköta hanteringen kring projektmedlen under undersökningsperioden. Resultatet visar att projektprogrammen behöver förändras för att bättre stämma överens med folkhälsoenhetens övriga verksamhetsmål. Projektledarna är i stort sett är nöjda med hantering och metodstöd under pågående projekt men önskar bättre stöd i utvärderingsprocessen. Handläggarna upplever däremot brister i rutiner, hantering och uppföljning, vilket bör leda till en omorganisering. Den mest uppenbara effekten av projektprogrammen är att de stimulerar till samverkan och kontakt mellan föreningar och organisationer. Den fortsatta utredningen bör beakta en sammanslagning av de tre projektprogrammen, bevilja medel till några få projekt som bedrivs i dialog med enheten samt möjligheten att finansiera hanteringen av programmen med hjälp av projektmedlen. 2

18 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Hantering och kriterier Syfte och frågeställningar Metod och material Studiens upplägg Undersökningsobjekt Insamling och analys av data Bortfall Etiska aspekter Resultat Resultat av enkätstudien Projektbakgrund Projektens uppfyllelse utifrån uppsatta kriterier Information Handläggning av projekten Metodstöd under pågående projekt Utvärdering av projekten Kvarstående effekter Utvärdering av beviljade projekt Folkhälsoområde Primära målgrupper Perspektiv Utsatta grupper Samverkan Metodutveckling Utvärdering Resultat av intervju med handläggare vid Folkhälsoenheten Hanteringen av projektmedel Projektprogrammens effekter på folkhälsoarbetet Projektprogrammen som en del i lokalt folkhälsoarbete Projekt över respektive under : Tankar inför framtiden Resultat av förfrågan till kommunernas Folkhälsoråd Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Projektledarnas erfarenheter av handläggning och metodstöd Hantering av projektprogrammen Synpunkter på informationskanaler Projektens inriktning kontra enhetens verksamhetsmål Effekter Folkhälsorådens delaktighet Framtiden för projektprogrammen Slutsatser Bilaga Utvärdering av Folkhälsoenhetens projektprogram Bilaga Förfrågan till folkhälsoråden Bilagor Bilaga 1. Dokumentförteckning Bilaga 2. Enkätens frågeformulär: Utvärdering av Folkhälsoenhetens projektprogram Bilaga 3. Följebrev Bilaga 4. Frågeguide Bilaga 5. Förfrågan till Folkhälsoråden 3

19 1. Inledning Under hösten 2002 genomfördes på uppdrag av Folkhälso- och Miljödelegationen (FoM) en utvärdering av Landstinget Sörmlands tre projektprogram med inriktning på folkhälsa. Projektprogrammen benämns Drogpolitiskt handlingsprogram, Folkhälsa och Hälsovård för äldre. Syftet var att undersöka verksamheten kring projektmedels-programmen och därigenom skapa ett underlag för en fortsatt utredning. Utvärderingen omfattar åren 1999, och Bakgrunden som följer är baserad på olika dokument som ligger till grund för projektprogrammen och för folkhälsoenhetens arbete. Förteckning finns i bilaga Bakgrund Landstinget Sörmland FoM beviljar årligen projektmedel till föreningar, organisationer och andra verksamheter i syfte att stimulera och utveckla olika former av folkhälsoarbete. Sedan 2000 beviljar FoM medel inom tre så kallade projektprogram Drogpolitiskt handlingsprogram, Hälsovård för äldre och Folkhälsa. Projektprogrammen administreras av landstingets folkhälsoenhet (FHE). För år 1999 som också ingår i den studerade perioden var FoM ansvarig endast för Folkhälsa och de andra programmen var förlagda till de tre hälsonämnderna i länet med en administration hos landstingets avtalsenhet. Till grund för hela enhetens arbete och för projektmedelsprogrammen ligger den av landstinget antagna Folkhälsostrategin. Strategin antogs 1994 och beskriver att landstingets roll i folkhälsoarbetet är att samla kunskap, vara pådrivare, ha expertkunskap samt att svara för uppföljning och statistik. Landstinget ska också bedriva förebyggande arbete inom den egna organisationen och bedriva operativ arbete i samverkan med andra samhällsinsatser. Arbetet ska utgå från de förutsättningar och behov som finns inom länet och i de enskilda kommunerna. De områden som ska prioriteras är: tobak, alkohol och narkotika, mat och motion samt olycksförebyggande insatser. Arbetet ska även vara inriktat på att identifiera utsatta grupper och rikta lämpliga insatser mot deras hälsa. Drogpolitiskt handlingsprogram fastställdes i maj 1985 av Södermanlands läns landsting, Kommunförbundets länsavdelning och Södermanlands läns Vårdförbund. Dess övergripande mål är att förbättra befolkningens hälsotillstånd och välbefinnande genom att minska totalkonsumtionen av alkohol och motverka allt icke medicinskt bruk av narkotika. Prioriterade grupper är barn och ungdom, unga kvinnor samt arbetslösa. Till grund för Hälsovård för äldre finns ett program fastställt av landstingsmötet 26 februari Syftet med programmet är att genom att främja ett fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande göra det möjligt för den enskilde att uppnå och bevara ett gott hälsotillstånd och goda levnadsvanor. Administrativt sköts handläggningen av projektmedlen genom folkhälsoenhetens försorg. Hur mycket som funnits att fördela har varierat under den studerade perioden. Totalsumman för Drogpolitiskt handlingsprogram och Folkhälsa har successivt ökat medan det för Hälsovård för äldre var som högst År 1999 administrerade FHE endast projektprogrammet Folkhälsa. De andra projektprogrammen administrerades av avtalsenheten och beslutades av de tre hälsonämnderna (norra, mellersta och södra hälsonämnden). Fördelningen av projektmedlen framgår av tabell 1. 4

20 Tabell 1. Fördelning per år av projektmedel för de olika projektprogrammen. År Projektprogram Drogpolitiskt handlingsprogram Adm. av avtalsenheten Folkhälsa Hälsovård för äldre Adm. av avtalsenheten Totalt Hantering och kriterier Upplysning om möjligheten att söka projektmedel utlyses en gång per år via lokalpressen. Ansökningsformulär skickas ut på initiativ av FHE till de som ansökt tidigare samt till skolor, folkhälsoråd m.fl. Möjlighet finns även för intresserade att anmäla sig till de informationsdagar som hålls under ansökningsperioden. Varje insänd ansökan registreras, granskas och förbereds för beslut av en handläggare på FHE. Några av handläggarna har samarbetat under handläggningsperioden och några har arbetat självständigt. Bedömningsgrunder för beviljandet är Folkhälsostrategin samt, riktlinjerna för de olika projektprogrammen. Inledningsvis beviljas projekt över kronor av FoM och resterade summa fördelas på projektansökningar för under kronor. Dessa projekt beviljas av folkhälsochefen. Allmänt för projektprogrammen gäller att projekten ska vara tidsbegränsade, medel betalas inte ut för ordinarie tjänster eller egna lokaler, medel kan endast sökas för ett år i taget och ej använda medel ska återbetalas. Vilka som kan söka medel skiljer sig åt mellan projektprogrammen. Hälsovård för äldre och Drogpolitiskt handlingsprogram är öppet för organisationer och föreningar medan projektprogrammet Folkhälsa kan också sökas av landstingets egna verksamheter. För det enskilda projektprogrammen finns en del specifika kriterier: För projektprogrammet Folkhälsa gäller följande kriterier: Insatserna ska i huvudsak riktas mot utsatta grupper inom områdena tobak, alkohol, narkotika, kost, fysisk aktivitet, och olycksförebyggande verksamhet. Projekten ska vara tidsbegränsade och med inriktning på primärpreventiva alternativt hälsofrämjande insatser. Sekundärprevention kan beviljas om metoden är av särskilt intresse att utvärdera. Påståenden ska verifieras med referenser, projekten bör riktas mot utsatta grupper, gärna med ett arenaperspektiv. Det är även angeläget att projektet innebär någon form av samverkan. För Drogpolitiskt handlingsprogram gäller följande kriterier: Syftet är att minska befolkningens riskbeteenden beträffande alkohol, droger och tobak. Insatser för barn och ungdomar är prioriterade. Föreningar, intresseorganisationer, skolor, folkhälsoråd och andra samverkansorgan som arbetar förebyggande kan söka. Dessa ska vara demokratiskt uppbyggda och anslutna till en länsorganisation. Insatserna ska var av projektkaraktär. Insatserna ska komplettera den egna verksamheten och vara i linje med landstingets intresse och åtaganden. Påståenden ska verifieras med referenser, projekten bör riktas mot utsatta grupper, gärna med ett arenaperspektiv. Det är även viktigt att projektet innebär någon form av samverkan mellan andra aktörer. Det är angeläget att utförliga utvärderingar och redovisningar inkommer efter avslutade insatser. Projekten behöver ej vara länstäckande men ska utåtriktade och nå många. Alla projekt bör erbjuda delat ansvar t.ex. 5

21 vad gäller finansiering, lokaler, arbetstid i synnerhet gäller detta sökanden från offentlig verksamhet. För projektprogrammet Hälsovård för äldre gäller följande kriterier: Övergripande mål är främja ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för den äldre befolkningen. Insatserna ska vara av projektkaraktär. Organisationer, föreningar med en naturlig anknytning till äldre samt goda förutsättningar att bedriva hälsofrämjande arbete kan söka. Organisationen ska vara ansluten till en länstäckande org. men kan arbeta på lokal nivå. Projekt som innebär samverkan mellan olika aktörer prioriteras. Möjligheten att få förnyade medel är knuten till i vilken mån tidigare projekt redovisats utförligt. Prioriterade områden Något eller några områden eller inriktningar har prioriterats varje år, se tabell 2. Några av prioriteringarna är faktorer som funnits vara bristfälliga i tidigare ansökningar andra prioriteringar kan vara att det nationellt sker en satsning som exempelvis Sätt Sverige i rörelse, Tabell 2. Särskilda prioriteringar vid bedömning av projekt. År Prioriterat område 1999 Olycksförebyggande arbete med fokus på barn och ungdom, samt metodutveckling inom projektprogrammet Folkhälsa Olycksförebyggande arbete i hemmiljö inom projektprogrammet Hälsovård för äldre och Folkhälsa, arenaperspektiv, metodutveckling och samverkan med andra aktörer inom Drogpolitiskt handlingsprogram och projektprogrammet Folkhälsa Fysisk aktivitet inom projektprogrammet Folkhälsa och Hälsovård för äldre. Arenaperspektiv, metodutveckling och samverkan med andra aktörer inom Drogpolitiskt handlingsprogram och projektprogrammet Folkhälsa Olycksförebyggande arbete i hemmiljö inom projektprogrammet Hälsovård för äldre. Arenaperspektiv, metodutveckling och samverkan med andra aktörer inom Drogpolitiskt handlingsprogram och projektprogrammet Folkhälsa. Projektutvärdering Sedan 2000 finns det krav på utvärdering och ekonomisk redovisning för de som fått beviljade medel för ett projekt. Utvärderingen och ekonomisk redovisning ska sändas in till FHE efter avslutat projekt. De som fått beviljade medel ska även förbereda sig på att presentera sina projekt på en projektredovisningsdag som årligen hålls på Solbacka kursgård. Till projektredovisningsdagen inbjuds de som fått projektmedel beviljade samma år som de projekt som redovisas under dagen, politiker och berörda tjänstemän. Utvärdering av projektprogrammen Under flera år har det hos FoM funnits en strävan att göra en utvärdering av programmen. Av olika anledningar har den uteblivit. Vid FoM:s sammanträde uppdrogs enligt 7 åt FHE att formulera förslag på ny hantering av projektprogrammen. Uppdraget ledde till ett försök till revidering men befanns mer komplext än väntat. På delegationsmötet enligt 4 föreslogs att revideringen skulle föregås av en utvärdering av verksamheten med projektstöd för programmåren Undersökningsperioden motsvarar den senaste mandatperioden, tillika den period då handläggning, administration och förvaltning ombesörjts av FHE. 6

22 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen var att undersöka verksamheten kring projektmedelsprogrammen för åren 1999, 2000, 2001 och 2002 för att skapa underlag för fortsatt utredning. Med följande frågeställningar inleddes utvärderingen: Vilka är de sökandes erfarenheter av folkhälsoenhetens handläggning och metodstöd? Hur upplevs hanteringen av projektprogrammen? Hur kan hanteringen förbättras? Vilka synpunkter finns på informationskanaler (informationsdagar, projektredovisningsdagar på Solbacka kursgård)? Hur förhåller sig projektens inriktning till folkhälsoenhetens verksamhetsmål? Vilka effekter leder projekten till? Hur kan folkhälsoråden i länets kommuner göras delaktiga i processen kring projektmedelsprogrammen? Hur ska den framtida inriktningen på projektmedel vara för under respektive över kronor 2. Metod och material 2.1 Studiens upplägg För att genomföra utvärderingen och säkerställa resultatet har flera metoder använts. Inom vetenskapen brukar detta benämnas triangulering. Trianguleringen ger en möjlighet att uttala sig om resultatet med större säkerhet. Trianguleringen har i denna utvärdering inneburit såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. De metoder som ingått är: Dokumentanalys Enkätundersökning Intervjuer och samtal Utvärderingen har pågått under perioden till och med och omfattat folkhälsoenhetens projektprogrammår Beviljade projekt ansökta under perioden april 1998 till och med oktober 2001 har ingått i undersökningen. 2.2 Undersökningsobjekt För att kunna genomföra utvärderingen har fyra så kallade undersökningsobjekt ingått. För det första ingår handlingar knutna till beviljad projekt inom projektprogrammen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram under utvärderingsperioden. För det andra ingår projektansvariga eller motsvarande för samtliga beviljade projekt under perioden. För det tredje ingår den personal på folkhälsoenheten som handlagt och administrerat projekten under perioden. För det fjärde ingår alla lokala Folkhälsoråd i länets kommuner. Här nedan beskrivs undersökningsobjekten mer ingående var för sig: 7

23 1. Ansökningshandlingarna och eventuella utvärderingsrapporter för samtliga beviljade projekt inom projektprogrammen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram. Handlingarna till 114 beviljade projekt inom dessa projektprogram identifierades och ingår i utvärderingen. 2. I utvärderingen har alla beviljade projekt under utvärderingsperioden ingått. En enkät har gått ut till alla projektansvariga, det vill säga till de som stått som ansvariga på ansökningsblanketten och som fått medel beviljade under ovan nämnd period. 138 stycken projekt identifierades och har inkluderats i undersökningen. Dess projektansvariga eller ställföreträdare har ombetts att besvara en enkät. 3. I länets kommuner finns det lokala Folkhälsoråd. Folkhälsoråden är råd där lokala politiker och tjänstemän representerande bland annat Försäkringskassan, primärvården, skolhälsovården, landstingets folkhälsoenhet ingår. Någon form av folkhälsosekreterare ingår på hel eller deltid. Idag (2002) finns det folkhälsoråd i åtta kommuner och den nionde kommunen, Strängnäs, har valt en annan lösning. Samtliga folkhälsoråd eller liknande i de nio kommunerna ingår i utvärderingen. 4. I utvärderingen ingår också den personal som under perioden varit handläggare eller administrerat handläggandet av projektmedel under perioden Samtal har förts med den assistent som administrerat handlingarna och totalt fyra handläggare har intervjuats. Samtalet med assistenten berörde framförallt den praktiska hanteringen och har lämnats i en särskild rapport till folkhälsochefen. 2.3 Insamling och analys av data För att studera de olika undersökningsobjekten har fyra datainsamlingar har gjorts. Här nedan har de numrerats från Identifiering och insamling beviljade av projekt inom Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram. 2. Enkät för att samla in synpunkter från projektledare i beviljade projekt. 3. Förfrågan till länets kommuners folkhälsoråd. 4. Intervju av enhetens handläggare och samtal med en av enhetens assistenter. Tabell 3. Visar datainsamling av de fyra undersökningsobjekten, analysmetod och vilken svarsfrekvens som det resulterat i. Tabell 3. Datainsamling och svarsfrekvens Objekt Analysmetod Andel identifierade Analyserade Bortfall 1. Beviljade projekt* Matris Projektledare Enkät Handläggare + assistent Innehållsanalys Folkhälsoråd Innehållsanalys *Projekt beviljande inom programmen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram 1. Ansökningshandlingar för beviljade projekt inom projektprogrammen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram har analyserats i en matris utifrån ett antal uppsatta kriterier. Avsikten har varit att undersöka i vilken utsträckning projektprogrammen ligger 8

24 i linje med det som anges vara prioriterade områden i landstingets Folkhälsostrategi: Ojämlik hälsa, utsatta grupper, tobak, alkohol och narkotika, mat och motion/fysisk aktivitet, olycksförebyggande verksamhet, samverkan i folkhälsoarbetet och metodutveckling. I matrisens ingår följande frågeställningar: Vilket folkhälsoområde har projektet riktats mot (alkohol, allmän folkhälsa, olycksförebyggande, droger, friskvård, fysisk aktivitet, kost, livsstil, psykisk hälsa, tobak)? Vilken målgrupp har projektet riktats mot? Utifrån vilket perspektiv har projektet bedrivits (risk-, sjuk-, målgrupps- eller arenaperspektiv)? Har utsatta grupper fokuseras? Har arbetet sker i samverkan med andra aktörer? Har projektet avsett att utveckla en metod? 2. Enkäten till projektledarna har sänts ut (bilaga. 3) och två påminnelser har därefter gått ut med en månads respektive två veckors mellanrum vilket resulterat i en svarsfrekvens inom utsatt datum på 74% (n100). Ytterligare fem enkäter har inkommit efter utsatta datum. Svaren har analyserats av en statistiker på FoU-enheten i programmet SPSS. Det har endast varit möjligt att analysera svarsfrekvensen för de olika frågorna. 3. Handläggare har utifrån en intervjuguide intervjuats, se bilaga 4. Med assistenten genomfördes ett samtal som dokumenterades skriftligt. Intervjuerna med handläggarna skrevs ut ordagrant i tre fall med skrivhjälp från landstingskansliet och i ett fall av intervjuaren själv. Intervjuerna var ca en timme långa per intervju och utskriften blev totalt 80 sidor för de fyra intervjuerna. De utskriva intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. 4. Till länets nio Folkhälsoråd eller motsvarande utsändes ett brev med fyra öppna frågor. Se bilaga 5. Sju av nio Folkhälsoråd har besvarat frågebrevet. De insända svaren har analyserats med hjälp av innehållsanalys. 2.4 Bortfall Enkäter Sammanlagt sändes 142 enkäter ut till alla som beviljats projektmedel under åren 1999, 2000, 2001, Enkäten besvarades av 100 projektansvariga eller motsvarande. Av de utskickade enkäterna befanns fyra vara felaktigt identifierade projekt. Fem enkäter kom i retur efter första utskicket. Försök gjordes att spåra nya deras adresser och några fall nådde enkäten mottagarna. Påminnelse gick ut vid två tillfällen. Endast de som ej inkommit med svar fick en påminnelse. Vid första utskicket sändes 142 enkäter ut, vid andra tillfället 98 stycken och vid tredje tillfället 40 stycken. För de projekt där enkäten ej besvarats efter en påminnelse sändes den andra påminnelsen till föreningens regionkontor eller dylikt i de fall där det var möjligt. Svarsfrekvensen för de olika åren var: 1999: 18 svar av 31 = 58% 9

25 2000: 26 svar av 37 = 70% 2001: 31 svar av 40 = 78% 2002: 25 svar av 30 = 83% Det interna bortfallet, det vill säga bortfall av svar på vissa frågor var mellan 1-8 procent där bortfallet på 8 procent gällde frågorna Vilket belopp ansökte ni om? och Deltog ni i någon av informationsdagarna som folkhälsoenheten höll?. Internbortfallet för de övriga frågorna var under 5 procent. Enkäten gav svaranden möjlighet att på några ställen kommentera sina svar i så kallade öppna frågor. Svarsfrekvensen för dessa öppna frågor är varierande beroende på fråga men frånvaro av svar är ej att beteckna som bortfall. Förfrågan till Folkhälsoråd Två av nio lokala Folkhälsoråd inkom ej med svar. Första utskicket gjordes per post i ett samutskick med andra handlingar från Folkhälsoenheten. En påminnelse sändes via e-post De som ej svarade söktes per telefon vid några tillfällen. 2.5 Etiska aspekter Forskning är viktig för samhällets utveckling såväl som för individens. Samhället med dess invånare har därför ett berättigat krav på hur forskning ska bedrivas. Kraven är framförallt att forskningen inriktas på väsentliga frågor och att kvaliteten är hög. Samhällets invånare har å andra sidan ett odiskutabelt krav på skydd mot otillbörlig insyn. Individer får inte heller utsättas för fysisk eller psykisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav, individskyddskravet, är en självklar utgångspunkt för forskningsetiska överväganden (Forskningsrådet, 1999). Fyra huvudkrav brukar nämnas för att täcka in det grundläggande individskyddskravet. Dessa krav är: informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I utvärderingen har dessa fyra huvudkrav beaktats genom att information gått ut om vad avsikten är med undersökningen, ingen har tvingats att medverka och enkätsvaren kan inte kopplas till projektledaren efter analysen. Handläggarna har fått ta del av de utskriva intervjuerna och vem som yttrat vad framgår ej i den färdiga rapporten. Alla uppgifter som framkommit under undersökningen har behandlats och kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet. 10

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-03-13 LS-LED06-123 27 Kortare arbetstid för äldre, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Förkortad arbetstid för äldre skall icke genomföras i form

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander 24-34 Plats och tid Kommunhuset, Långö, Kungshamn, kl 09:00 11:30 Beslutande Britt Wall (s), KS, ordförande Susanne Aronsson (nsp), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Petra Sundblad (s), HSN Adjungerade Mats

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2014-02-26 LSN-HSF14-086 6 Revidering av Länssjukvårdsnämndens delegationsförteckning Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Länssjukvårdsnämnden

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-09-25 LS-LED05-278 85 Gåva till personal och patienter, Kullbergska sjukhuset Landstingsstyrelsens beslut 1. En vinterträdgård byggs på Kullbergska sjukhuset

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 26 februari 2002 kl 13.30 14.00 Beslutande Per-Owe Öberg Maidie Wiklund Mona Nyberg Thomas Hägg Bengt Bergqvist

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

PROTOKOLL FORSKNINGSRÅDET I SYDÖSTRA SVERIGE 2006-09-06 Kl 10.00-15.00 15-27

PROTOKOLL FORSKNINGSRÅDET I SYDÖSTRA SVERIGE 2006-09-06 Kl 10.00-15.00 15-27 Sammanträdesplats: Gränsö Slott, Västervik Deltagande Ledamöter Sven-Olof Karlsson FORSS ordförande Ewa Idvall H län Claes Hallert E län Jan Ernerudh HU Karin Fälth-Magnusson ordförande /Pk 1 Peter Blomstrand

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Sofiahuset, Jönköping, 2009-11-30 kl. 15.30-17.05 Beslutande Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering Svedala kommun Granskning av ärendehantering Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1 Uppdrag och revisionsfrågor... 4 2.2 Metod och avgränsning... 4 3. Bakgrund... 5 3.1 Risker och brister...

Läs mer

Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund

Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund Revisionsrapport Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund Motala kommun Maj 2009 Karin Jäderbrink 2009-05-18 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Tjänsteskrivelse FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Bakgrund

Tjänsteskrivelse FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Bakgrund Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-28 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS

Läs mer

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Sidan 3 av 33 Ärende 1 Sidan 4 av 33 Sidan 5 av 33 Utbildningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karin Soffiantini-Yildiz 2013-10-17

Läs mer

FÖRSLAG. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

FÖRSLAG. Nämndens för socialtjänst och vård beslut Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-05-22 SOVIS15-0047 25 Delårsrapport 1, 2015 för Vård- och Omsorgs College Nämndens

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-11-13 LS-LED06-389 102 Översyn av arvodesregler avseende förtroendevalda i Landstinget Sörmland. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx)

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karlsson Daniel Datum 2015-05-04 Diarienummer OSN-2015-0221.15 Omsorgsnämnden Revidering av nämndens riktlinjer för bidrag till föreningar Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2007-08-09 1(13) Plats och tid Nämndrummet, Skillingehus Kl 14.00-16.20 Beslutande Jan Andersson (c) Gunnel Elg (kd) Christer Holmgren, tjg. ers. för Sofie Larsson (m) Sören Ståhlgren (s) Sonja Kling (s)

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2006-06-19 LS-LED06-269 60 Omfördelning av investeringsramen för fastigheter 2006 Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner omfördelning av medel ur 2006

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

HjälpmedelsCentrum Hjälpmedel för rörelsehinder, kommunikation, kognition och samordningsansvar för inkontinens Organisatoriskt i landstinget Budget ca 80 Mkr 56 medarbetare 700 förskrivare Gemensam nämnd

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Närvarande ersättare: Britt Wall (s), KS Petra Sundblad (s), GN Lena Persson (s), UN Vivianne Gustavsson (s), MBN Elving Claesson (s), ON

Närvarande ersättare: Britt Wall (s), KS Petra Sundblad (s), GN Lena Persson (s), UN Vivianne Gustavsson (s), MBN Elving Claesson (s), ON 01-12 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00-17.00 Beslutande Torbjörn Ericson (fp), KS ordförande Susanne Aronsson DeKinnaird (m), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Kristina Frigert (m),

Läs mer

Kulturstipendier år 2013, förslag

Kulturstipendier år 2013, förslag TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) Marita Karlsson Stab (Kultur & Utbildning Sörmland) +46155247088 2013-09-06 KN-KUS13-007-33 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö T E S

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

FÖRSLAG. Landstingsstyrelsens beslut

FÖRSLAG. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED09-675 148 Samverkan kring upphandling med Landstinget Västmanland Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer