Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB är gjord (Bilaga 5). Landstingsstyrelsens beslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB är gjord (Bilaga 5). Landstingsstyrelsens beslut"

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Översyn av projektprogrammet Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre Bakgrund Landstingsstyrelsen uppdrog , 58, åt Folkhälso- och miljödelegationen att utreda och lämna förslag till Landstingsstyrelsen senast under september 2003 på den framtida verksamheten för projektprogrammet Folkhälsa, det Drogpolitiska handlingsprogrammet och handlingsprogrammet Hälsovård för äldre. Utredningen har genomförts inom Folkhälsoenheten och behandlats i Folkhälso- och miljödelegationen , 5 (Bilaga 1-4). Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB är gjord (Bilaga 5). Landstingsstyrelsens beslut 1 Landstingsstyrelsen godkänner den genomförda översynen med den föreslagna modellen för projektprogram Program för länsstrategins förverkligande och de konsekvensförändringar denna för med sig för de s.k. organisationsbidragen (Bilaga 2). Modellen ska tillämpas fr.o.m Folkhälso- och miljödelegationens uppdrag är härmed slutfört. Bilaga 1. Missivskrivelse Översyn av projektprogrammen 3. Rapport 4. Protokollsutdrag Folkhälso- o miljödelegationen 5 5. HKB Protokollsutdrag - Folkhälsoenheten g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 9) sept 03_ \105 drogpolitiskt program, översyn\ 105 drogpolitiska program.doc Utskrift: , 08:15 Sid: 1

2 DATUM DIARIENR LKD Landstingsstyrelsen Förslag till beslut Översyn samt förslag gällande projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre Bakgrund Landstingstyrelsen gav vid sammanträdet i uppdrag åt Folkhälso- och miljödelegationen att utreda och lämna förslag till Landstingsstyrelsen senast under september 2003 på den framtida verksamheten med projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre. Folkhälso- och miljödelegationen har slutfört det aktuella uppdraget och lämnar härmed sitt förslag till landstingsstyrelsen. Förslaget utvecklas och motiveras i sin helhet i bifogad översyn samt utvärdering (bilaga 1). I sammanfattad form innebär förslaget följande: Projektprogrammet Folkhälsa läggs ned i nuvarande form. Årligen reserverade medel överförs till ett nytt program - Program för Länsstrategins förverkligande - med syfte att stödja strategiska insatser enligt den nyligen antagna Länsstrategin för folkhälsoarbete. Modellen omfattar, i enighet med gällande delegationsordning, kontinuerlig dialog med de kommunala folkhälsoråden. Medel hittills reserverade inom projektprogrammet Hälsovård för äldre ( kr) överförs i sin helhet till organisationsbidragen som riktas till pensionärsorganisationerna. Del av medel ( kr) hittills reserverade för Drogförebyggande handlingsprogrammet överförs till organisationsbidragen som riktas till frivilliga sociala verksamheter. Resterande medel överförs till ovan föreslagna Program för Länsstrategins förverkligande. besök tel fax

3 Landstingsstyrelsen föreslås: att bifalla ny modell för projektprogram benämnd Program för länsstrategins förverkligande samt erforderliga konsekvensändringar av betydelse för de s k organisationsbidragen. ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 9) sept 03_29 95-\105 drogpolitiskt program, översyn\1_missiv drogpol progr t ls_ doc Utskriftsdatum: :53SID

4 Beredningsgång för framtagande av ny modell för projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre FoM gav i maj -02 uppdrag till FHE att ta fram förslag på ny modell för projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre. Uppdraget ledde till ett försök till revidering men befanns också mer komplext än väntat. På FoM-sammanträdet i juni föreslogs att revideringen skulle föregås av en utvärdering av verksamheten med projektstöd för programåren En utvärderingsplan upprättades. I december -02 gavs FoM en delrapport från utvärderingen. FoM såg behov av att tillfråga länets kommuner om planerad förekomst och konstitution av folkhälsoråd för den nya mandatperioden bl a med anledning av eventuell samverkan med dessa organ i en ny modell för projektmedel. I februari -03 redovisas utvärderingen av verksamheten med projektprogrammen FoM föreslår därpå landstingsstyrelsen att ge uppdrag till FoM att utifrån utvärderingen ta fram förslag på ny modell för projektprogrammen. Folkhälso- och miljödelegationen får i maj -03 uppdraget av LS att utreda och lämna förslag senast under september 2003 på den framtida verksamheten med projektprogrammen. Delegationen behandlar i juni -03 ett underlag med olika förslag på framtida modell för projektprogram. FoM förordar ett nytt program som har en strategisk inriktning i linje med länsstrategin för folkhälsoarbete. FoM ser dock behov av att bearbeta aktuellt underlag ytterligare. Förfrågan till kommunstyrelser kring folkhälsoråd redovisas och visar på befintliga eller planerade råd i åtta av nio kommuner vilket ger goda förutsättningar för intensifierad samverkan med dessa råd. Efter ytterligare beredning av prioriterat förslag beslutar FoM i början av september-03 att föreslå landstingsstyrelsen att anta en ny modell benämnd Program för länsstrategins förverkligande samt att godkänna påföljande konsekvensändringar gällande de s k organisationsbidragen. ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 9) sept 03_29 95-\105 drogpolitiskt program, översyn\1_missiv drogpol progr t ls_ doc Utskriftsdatum: :53SID

5 Martin Ward, Planeringssekreterare Tel 0155/ DATUM DIARIENR LKD Översyn samt förslag gällande projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre Bakgrund Folkhälso- och miljödelegationen fördelar årligen projektmedel utifrån en maximal pott om 2, 6 miljoner kronor. Projektmedlen är uppdelade på tre s k projektprogram: Folkhälsa (1,4 milj), Drogpolitiska handlingsprogrammet ( kr) samt Hälsovård för äldre ( kr). Projektprogrammet Folkhälsa har som namnet antyder den bredaste inriktningen både beträffande möjliga sökanden samt inriktning på projekt. Detta projektprogram accepterar även ansökningar från landstingets egna verksamheter. Både det Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre är mer avgränsade, dock på olika sätt då det ena (Drogpolitiska) främst begränsar inriktning på projekten (droger) och det andra (äldre) främst begränsar gruppen med sökanden (pensionärsorganisationer). Projektprogrammen har en historia tillbaka till mitten av åttiotalet, om än i varierande former. Sedan år har det förekommit en uppdelning gällande besluten om projektmedlens fördelning. Folkhälso- och miljödelegationen (FoM) har fattat beslut gällande ansökningar över kr medan folkhälsochefen har beslutat kring ansökningar gällande belopp därunder. Även om antalet beviljade ansökningar under kr dominerat har de totalt beslutade beloppen fördelat sig tämligen jämt mellan beslut i FoM och av folkhälsochefen. Samtliga ansökningar har beretts inom folkhälsoenheten. Under de senaste åren har det totala antalet ansökningar varit ca 110/år med ungefärlig fördelning 60 (Folkhälsa), 30 (Drogpolitiska), 20 (Äldre) på de tre programmen. Ansökningar har, efter annonsering, inkommit under sen höst varpå beredning skett och beslut fattats i mitten av februari. Först har ansökningar för beslut i FoM hanterats varpå kvarvarande projektmedel delvis fått avgöra antal beviljanden beslutade av folkhälsochef. Främst har dock givetvis ansökningars kvalitet och uppfyllande av ansökningskriterier varit 1 LS 12 april 99, 66 besök tel fax SID 1(11)

6 avgörande. För samtliga projektprogram har följande ansökningskriterier varit primära för att aktualisera beviljande: Projektets förebyggande / hälsofrämjande inriktning Projektets inriktning på att nå särskilt utsatta grupper Projektets förmåga att ge beständighet Projektets metodutvecklingsambition Projektets räckvidd Vid sidan om dessa ansökningskriterier knutna till projektet har flera särskilda kriterier hos sökanden granskats: Sökandens ordinarie verksamhet/åtagande Sökandens egeninsats i projektet Sökandens beredskap att låta projektet övergå i ord. verksamhet Sökandens samverkan med andra relevanta aktörer Sökandens ev tidigare ansökningar samt beviljanden Utvärdering av projektprogrammen Vid FoM:s sammanträde uppdrogs åt Folkhälsoenheten (FHE) att formulera förslag på ny hantering av projektprogrammen. Uppdraget ledde till ett försök till revidering men befanns också mer komplext än väntat. På följande FoM-sammanträdet föreslogs att revideringen skulle föregås av en utvärdering av verksamheten med projektstöd för programåren Utvärderingssperioden motsvarar hela den senaste mandatperioden, tillika den period då handläggning, administration och förvaltning ombesörjts av FHE. I januari 2003 var utvärderingsrapporten färdig (Bilaga1). A) Slutsatser från utvärderingen av projektprogrammen Slutsatserna av utvärderingen (Bilaga1) bygger på ett antagande att projektprogrammen ska behållas vilket dock inte är givet om det finns betydande skäl att avveckla. Nedan har slutsatserna numrerats vilket inte betyder att en rangordning skett utan för att underlätta kommande diskussion och kommentarer med direkt hänvisning till de olika punkterna. Utvärderingens slutsatser är: 1. De projektprogram som varit föremål för utvärdering behöver förändras för att bättre stämma överens med folkhälsoenhetens övriga verksamhetsmål. Förändringen bör gälla både kriterier som projekten ska uppfylla och hanteringen av programmen. SID 2(11)

7 2. Projektledarna är på det hela taget nöjda med hantering och metodstöd. Handläggarna upplever däremot brister, framförallt tidspress, brister i hantering, rutiner och uppföljning. Det som framkommit i utvärderingen bör beaktas och leda till förbättring. 3. För att bättre sprida information om projektprogrammen och projekten föreslår projektledarna en projektkatalog, lättåtkomlig från landstingets hemsida. Det är viktigt att få presentera resultatet av sitt projekt men projektredovisningsdagen på Solbacka bör ses över och kanske bli mer temainriktad. 4. Projektprogrammen är ett stöd och en uppmuntran för verksamheter som vill bedriva projekt med hälsoinriktning. Den mest uppenbara effekten är att programmen stimulerar samverkan mellan olika organisationer och verksamheter samt att nya kontakter etableras såväl ute i föreningslivet och verksamheterna i kommunerna som i viss mån mellan projektledare och folkhälsoenheten. Effekterna inom folkhälsoområdet är troligtvis ringa men detta kräver andra metoder av uppföljning. 5. Folkhälsoråden vill bli och bör göras mer delaktiga i projektprogrammen. I vilken grad och omfattning bör tas upp i dialog med folkhälsoråden. 6. Projektprogrammen skulle troligtvis vinna på att slås samman till ett program. Kriterierna för det programmet bör ligga mer i linje med enhetens egna verksamhetsmål. Projektprogrammet skulle kunna vara självbärande genom att de resurser som hantering och uppföljning kräver tas från projektprogrammets budget. Den fortsatta utredningen bör beakta möjligheten att bevilja medel till några få stora projekt där enheten är delaktig istället för att bevilja många projekt som inte finns möjlighet att följa upp. Möjligen kan en mindre summa avsättas som stimulansbidrag för några mindre projekt. SID 3(11)

8 B) Diskussion kring utvärderingens slutsatser Inledningsvis kommenteras de mindre omfattande slutsatserna i punkterna 3-5 varpå kommentarer och diskussion följer kring de mer omfattande och relaterade slutsatserna i punkterna 1, 2 samt 6. Kommentar slutsats 3 Slutsats tre i utvärderingen poängterar behovet av en sammanställning av alla genomförda projekt, gärna åtkomlig via Folkhälsoenhetens hemsida. Detta förslag är väl förenligt med den punkt i Länsstrategin för folkhälsoarbete som föreslår upprättande av en länsgemensam databas för folkhälsosatsningar. Sammanställningen av projektprogrammen torde kunna inordnas i den mer omfattande databasen för folkhälsosatsningar. Den s k projektdagens framtid är i mycket avhängig en eventuell rekonstruktion av projektprogrammen. Kommentar slutsats 4 Även slutsats 4 har en tydlig koppling till Länsstrategin för folkhälsoarbete som utgör primärt inriktningsdokument för det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Projektprogrammens utvärderare ser de största förtjänsterna i att programmen stimulerar till samverkan snarare än direkta resultat på folkhälsan, även om det senare oftast utgör primärt syfte med projekten. Länsstrategins primära fokus är likaledes att uppmana till långsiktig samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Det kan finnas anledning att reflektera över en modell för ekonomiskt stöd som renodlar synen att uppbyggnad av en gynnsam struktur för folkhälsoarbetet t ex nätverk, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte - är viktigare än projektorienterade insatser med förväntan om direkt folkhälsoeffekt. Kommentar slutsats 5 I den gällande delegationsordningen för Folkhälso- och miljödelegationen finns en uppmaning om att fördjupa samverkan med de lokala folkhälsoråden. Eftersom den nya mandatperioden har fört med sig ombildning av de flesta folkhälsoråd i kommunerna har nyligen en inventering genomförts från delegationen som syftat till att beskriva den nuvarande, eller kommande, situationen beträffande folkhälsorådens existens och verksamhet. Inventeringen har bekräftat att i stort sett alla sörmländska kommuner 2 har eller planerar folkhälsoråd även under den 2 Endast Nyköpings kommun avser ej inrätta ett folkhälsoråd för mandatperioden SID 4(11)

9 nyss inledda mandatperioden. En klar majoritet av de kommuner som avser driva råd uppger att man ställer sig positiva till länssamordnade utbildningstillfällen. Det finns således goda förutsättningar att, från landstingets sida, fortsätta samt söka fördjupa samverkan med de kommunalt baserade folkhälsoråden. Kommentar slutsats 1, 2 och 6 Folkhälsoarbete idag Modernt folkhälsoarbete bedrivs till stor del som s k processarbete. I detta sammanhang innebär det att för folkhälsan viktiga aktörer tillsammans jobbar via arbetsgrupper eller i nätverk med att forma en samsyn att tillämpa. Inte sällan bedrivs processarbetet med flera huvudmän inblandade. Ibland finns en avgränsad tid för arbete men lika ofta fortgår samverkan och utvärderas löpande genom s k processutvärdering. Ett exempel på processarbete är Hälsofrämjande skola där landstinget tillsammans med kommunerna och även enskilda skolor försöker etablera ett brett hälsofrämjande synsätt i skolan, inom den ordinarie verksamheten snarare än i form av särskilda teman eller projekt. Med det senare exemplet i åtanke är det lätt att se den konflikt som uppstår om Folkhälsoenheten å ena sidan annonserar möjligheten att ansöka om projektmedel för tydligt avgränsade insatser, å andra sidan hävdar betydelsen av att utan extra medel eller resurser försöka integrera ett brett hälsofrämjande perspektiv i skolvardagen. Samma förhållande gäller för landstingets egna verksamheter där Folkhälsoenheten försöker ge metoder och synsätt som skall underlätta ett långsiktigt förebyggande och hälsofrämjande perspektiv inom hälso- och sjukvården, dock inom ordinarie budget och verksamhetsramar. Om det parallellt annonseras projektmedel för extraordinära insatser så innebär det lätt ett pedagogiskt bakslag för det förstnämnda synsättet som bygger på anpassning av befintliga resurser kompletterat med delvis nya arbetssätt. Projektmedlen har sitt ursprung i en tid (mitten av åttiotalet) då strategiskt folkhälsoarbete inte förekom i landstinget på samma sätt som idag. Projektmedlen fyllde då sannolikt sitt syfte och stöttade föreningar, organisationer och s k eldsjälar i sitt arbete med att försöka förbättra folkhälsan. Efterhand har dock folkhälsoarbetet professionaliserats både på nationell, regional och lokal nivå. I och med inrättandet av en folkhälsoenhet i landstinget 1998 fick även Södermanland en länsövergripande strategisk resurs för folkhälsoarbete. Från samma tidpunkt fram till idag har arbete pågått med att ta fram nationella folkhälsomål vilka antagits i riksdagen i april Dessa nationella mål lägger mycket stor vikt vid olika samhällsfunktioners betydelse för folkhälsan utan att dessa verksamheter är uttalade folkhälsoaktörer. Verksamheternas betydelse ligger snarare i att deras uppdrag berör SID 5(11)

10 folkhälsans s k bestämningsfaktorer; förhållanden som påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor som i sin tur påverkar folkhälsan. Det synsätt som de nationella folkhälsomålen förmedlar är att modernt folkhälsoarbete främst bedrivs genom en hög grad av medvetenhet i befintliga samhällsaktörers ordinarie verksamhet snarare än i projektform med tillfälliga och extraordinära resurser. Projektprogrammen kontra övrig verksamhet vid FHE Handläggningen av projektmedelsansökningarna har varit tydligt säsongbunden; till höst och vinter. Visst förberedelsearbete påbörjas i augusti innan annonsering skett i september. Ansökningstiden har sedan varit ca 6 veckor, en period som innebär relativt omfattande telefonkontakter med sökanden och även s k informationsträffar. Beredning och bedömning av ansökningar sker under senhösten varpå beslut fattats i mitten av februari. Med efterarbete inklusive besked till sökanden om utfall samt utbetalningar så avslutas varje ansökningsomgång i mars. Totalt ägnas således ca 6 månader åt projektmedelshanteringen, om än med varierande intensitet. Den aktuella perioden, totalt september mars, är endast i viss omfattning reserverad för projektmedelshanteringen. Samtliga inblandade, folkhälsoplanerare, planeringssekreterare, folkhälsochef och assistent, har parallellt med projektmedelshanteringen även sina kontinuerliga åtaganden. I takt med att Folkhälsoenheten har blivit en etablerad del av Landstingskansliet har enheten fått en betydande administrativ funktion i den politiska ärendehanteringen. Under samma period har även enhetens olika processarbeten utvecklats. Om det i enhetens begynnelse fanns en viss överkapacitet som gav rimligt utrymme för projektmedelshanteringen så har det utrymmet sedan ett par år klart reducerats i takt med att den nämnda administrativa funktionen parallellt med den egna verksamheten ( processarbetena ) vuxit. Det är i sammanhanget värt att notera att Folkhälsoenheten har en något speciell roll vid landstingskansliet då man förutom att vara en tydlig del av den landstingscentrala kanslifunktionen även har ett strategiskt uppdrag samt ett visst operativt ansvar för folkhälsans och folkhälsoarbetets utveckling i länet. Syftet med projektprogrammen I utvärderingen (bilaga 1, s 2) finns sammanfattningar av syftena med respektive projektprogram. De deklarerade syftena ger emellertid mycket måttliga begränsningar vad gäller möjliga alternativa upplägg för projektprogrammen. Med en hårddragen tolkning är inte ens projektformen den enda möjliga gestaltningen för programmen. Sammanfattningsvis kan sägas att det primära, enligt de uttalade syftena, är att med avgränsning SID 6(11)

11 mot respektive område (folkhälsa, droger, äldre) bidra till att förbättra välbefinnandet och hälsotillståndet i (den sörmländska) befolkningen. Projektmedlens relation till organisationsbidragen Under år 2001 reviderades kriterierna för fördelning av Landstingets organisationsbidrag för sociala verksamheter. En tidigare fördelningsordning baserades på principen att många medlemmar för en organisation gav större bidrag oavsett verksamhetens betydelse i övriga befolkningen. Efter revideringen så kom organisationernas samhällsnytta och verksamhet till icke-medlemmar att uppvärderas som tilldelningskriterium. Anslagen delades i en grunddel och en aktivitetsdel. Denna nya principen var inspirerad av bl a folkhälsoarbetets tydliga befolkningsinriktning. Efter den nämnda revideringen av de sociala organisationsbidragens fördelningskriterier har sålunda ett närmande skett till folkhälsoprojektprogrammen. Det vore som en följd av detta beträffande i första hand Drogpolitiska handlingsprogrammet men även Hälsovård för äldre inte orimligt att hantera dessa medel inom ramen för organisationsbidragen då mottagarna till stor del är gemensamma samt återkommande år från år, t ex Verdandi, Soldathemmet, NTF, Nykterhetsförbundet samt de olika pensionärsförbunden m fl. Det förekommer att organisationer ansöker om projektmedel för kostnader som organisationsbidragen är avsedda för. Vid den senaste fördelningen av projektmedel (2003) fanns den största andelen beviljade ansökningar inom Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre med 32 respektive 42 procent beviljade ansökningar. Andelen beviljade ansökningar inom projektprogrammet Folkhälsa var 18 procent. Den aktuella fördelningen ger stöd för uppfattningen att en relativt begränsad krets med sökande till Hälsovård för äldre samt Drogpolitiska handlingsprogrammet tämligen rutinmässigt hämtar hem pengar ur respektive projektpott utöver att vara understödda med organisationsbidrag som är riktade till denna typ av organisationer (pensionärs- samt nykterhetsorganisationer). SID 7(11)

12 C. Program för länsstrategins förverkligande Bilagd utvärdering och ovanstående diskussion pekar på behovet av en projektprogramsvariant som fortsatt innebär betydande stöd till folkhälsoarbetet i länet men med mer strategisk inriktning än hittills. Detta skulle kunna uppnås genom ett nytt samlat projektprogram med syfte att aktivt implementera de åtgärder som föreslås i Länsstrategin för folkhälsoarbete, samfällt antagen av länets kommuner och landsting i slutet av Främst torde det vara länsstrategins prioriteringar i form av punkterna utveckla stödjande nätverk samt bevaka och stödja utbildningsinsatser som är aktuella att stödja. Med denna inriktning på ett nytt projektprogram skulle stöd framförallt utgå till olika former av utbildning, kompetenshöjande insatser samt samordning av nätverk; allt dock på initiativ från FoM/FHE men med rådgörande t ex i folkhälsoråden. För att samordna nätverk eller tillfälligt särskilt kraftsamla på ett visst område kan det finnas behov av projektanställningar vilka också bör kunna finansieras med aktuella medel liksom akademiska uppsatser. Den databas för folkhälsosatsningar som strategin förordar torde även den vara finansieringsbar med ett reviderat projektprogram. Ett Program för länsstrategins förverkligande skulle ge goda ekonomiska möjligheter att få till stånd kraftfulla insatser i linje med länsstrategin. Även om en betydande del av de konkreta insatser som strategin prioriterar ligger inom det kommunala ansvaret så fordras sannolikt parallellt vissa regionalt samordnade initiativ. Med en ansträngd ekonomisk situation för landstinget innebär förslaget ett optimerat nyttjande av ekonomiska resurser. Landstingets eget folkhälsouppdrag underlättas samtidigt som stödet till strategiska externa aktörer kan fortgå men i effektivare och mer strategisk form. Konsekvenser av Program för länsstrategins förverkligande Förväntade fördelar + I en ansträngd ekonomisk situation är förslaget rationellt då landstingets egna folkhälsouppdrag underlättas inom oförändrad ekonomisk ram samtidigt som stödet till strategiska externa aktörer effektiviseras. + Förslaget ger bättre möjligheter att anpassa externa insatser till Folkhälsoenhetens övriga verksamhet. + Landstinget får ökad kontroll över vad medlen nyttjas för t ex minskad risk att projektmedel finansierar ordinarie tjänster. SID 8(11)

13 + Förslaget innebär en fördjupad samverkan med de kommunala folkhälsoråden vilket är eftersträvansvärt enligt gällande delegationsordning för Folkhälso- och miljödelegationen och även är önskvärt enligt folkhälsoråden. + Konvertering av projektmedel till organisationsbidrag för sociala verksamheter, nykterhetsrörelsen och pensionärsorganisationerna ger bättre kontinuitet och förutsägbarhet vilket gynnar dessa verksamheter som folkhälsoaktörer. + Förslaget innebär betydande förändringar i linje med utvärderarens slutsatser (se s. 2-3). Möjliga nackdelar - Svårt för Folkhälsoarbetets eldsjälar att finna annat ekonomiskt stöd än via ansökningar till landstinget det nya systemet ger inte stöd på samma sätt som tidigare i form av utbetalade medel. - Projektmedlen i hittillsvarande form har inneburit en omfattande kontaktyta gentemot organisationer, andra landstingsverksamheter, kommuner, skolor, eldsjälar m m. Det är svårt att bedöma huruvida den typen av gräsrotskontakter kan upprätthållas med det nya förslaget. Sannolikt fordras ett nytt forum för fortsatt dialog mellan olika verksamheter och nivåer. - Omfattande förändring som på kort sikt kan innebära vissa omställningsproblem administrativt och effektmässigt. SID 9(11)

14 D) Folkhälso- och miljödelegationens förslag på ny modell för projektmedel på folkhälsoområdet Med grund i bilagd utvärdering samt ovanstående resonemang förordar Folkhälso- och miljödelegationen följande förslag på förändring gällande projektprogrammen Folkhälsa, Drogpolitiska handlingsprogrammet samt Hälsovård för äldre. Program för Länsstrategins förverkligande Projektprogrammet Folkhälsa läggs ned i nuvarande form. Medlen överförs till ett nytt program - Program för Länsstrategins förverkligande - som disponeras av FoM/FHE med syfte att initiera strategiska insatser enligt Länsstrategin för folkhälsoarbete. Det nya programmet för Länsstrategins förverkligande skall inte omfatta ett ansökningsförfarande. Det nya programmet skall stödja olika nätverks etablerande samt strategisk kompetensutveckling, allt enligt länsstrategins prioriteringar. Programmet kan också finansiera projektanställningar, ersättning för uppsatser, konferenskostnader, material- samt tjänsteinvesteringar o dyl för insatser i linje med länsstrategin. Modellen innebär, i linje med gällande delegationsordning, kontinuerlig dialog med de kommunala folkhälsoråden för bedömning av behov av aktuella insatser t ex utbildningar, nätverksträffar mm. Insatser kan initieras under hela året. FHE kan initiera och besluta om enskilda insatser med kostnad t o m kr, insatser över kr beslutas i FoM efter förslag från antingen FoM eller FHE. Projektprogrammet Hälsovård för äldre läggs ned i nuvarande form. Medel som årligen reserverats ( kr) för projektprogrammet förs över till organisationsbidragen för Pensionärsorganisationerna. Även Drogpolitiska handlingsprogrammet läggs ned i nuvarande form. Del ( kr) av medlen som årsvis reserveras för nuvarande Drogpolitiska handlingsprogrammet överförs till organisationsbidragen som är riktade till sociala verksamheter samt nykterhetsorganisationer. Resterande medel som årsvis reserveras SID 10(11)

15 för nuvarande Drogpolitiska handlingsprogrammet överförs till det nya Program för Länsstrategins förverkligande. Insatser enligt det föreslagna nya Program för länsstrategins förverkligande kommer att omfatta alla de områden och målgrupper som samtliga de tidigare projektprogrammen var riktade mot. Detta innebär att insatser mot droger samt för äldres hälsa även fortsatt ges omfattande ekonomiskt stöd från landstinget. Ett forum för kontakter mellan organisationer och landstingsverksamheter skall etableras för att ta tillvara den utvecklingskraft som finns på folkhälsoområdet i länet. SID 11(11)

16 Bilaga 1 RAPPORT Utvärdering av Landstinget Sörmlands projektprogram med inriktning på folkhälsa

17 Sammanfattning Folkhälsoenheten, Landstinget Sörmland handlägger årligen tre projektmedelsprogram med inriktning på folkhälsa. I juni månad 2002 gav Folkhälso- och Miljödelegationen i uppdrag att utvärdera projektmedelsprogrammen och dess hantering under åren Syftet med utvärderingen var att undersöka verksamheten kring projektmedelsprogrammen för att skapa ett underlag för fortsatt utredning. Utvärderingen bestod av flera metoder och undersökningsobjekt. Dels en enkät till projektledare för beviljade projekt men även genomgång av ansökningshandlingar för beviljade projekt, förfrågan till kommunernas Folkhälsoråd samt intervjuer med de handläggare som haft till uppgift att sköta hanteringen kring projektmedlen under undersökningsperioden. Resultatet visar att projektprogrammen behöver förändras för att bättre stämma överens med folkhälsoenhetens övriga verksamhetsmål. Projektledarna är i stort sett är nöjda med hantering och metodstöd under pågående projekt men önskar bättre stöd i utvärderingsprocessen. Handläggarna upplever däremot brister i rutiner, hantering och uppföljning, vilket bör leda till en omorganisering. Den mest uppenbara effekten av projektprogrammen är att de stimulerar till samverkan och kontakt mellan föreningar och organisationer. Den fortsatta utredningen bör beakta en sammanslagning av de tre projektprogrammen, bevilja medel till några få projekt som bedrivs i dialog med enheten samt möjligheten att finansiera hanteringen av programmen med hjälp av projektmedlen. 2

18 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Hantering och kriterier Syfte och frågeställningar Metod och material Studiens upplägg Undersökningsobjekt Insamling och analys av data Bortfall Etiska aspekter Resultat Resultat av enkätstudien Projektbakgrund Projektens uppfyllelse utifrån uppsatta kriterier Information Handläggning av projekten Metodstöd under pågående projekt Utvärdering av projekten Kvarstående effekter Utvärdering av beviljade projekt Folkhälsoområde Primära målgrupper Perspektiv Utsatta grupper Samverkan Metodutveckling Utvärdering Resultat av intervju med handläggare vid Folkhälsoenheten Hanteringen av projektmedel Projektprogrammens effekter på folkhälsoarbetet Projektprogrammen som en del i lokalt folkhälsoarbete Projekt över respektive under : Tankar inför framtiden Resultat av förfrågan till kommunernas Folkhälsoråd Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Projektledarnas erfarenheter av handläggning och metodstöd Hantering av projektprogrammen Synpunkter på informationskanaler Projektens inriktning kontra enhetens verksamhetsmål Effekter Folkhälsorådens delaktighet Framtiden för projektprogrammen Slutsatser Bilaga Utvärdering av Folkhälsoenhetens projektprogram Bilaga Förfrågan till folkhälsoråden Bilagor Bilaga 1. Dokumentförteckning Bilaga 2. Enkätens frågeformulär: Utvärdering av Folkhälsoenhetens projektprogram Bilaga 3. Följebrev Bilaga 4. Frågeguide Bilaga 5. Förfrågan till Folkhälsoråden 3

19 1. Inledning Under hösten 2002 genomfördes på uppdrag av Folkhälso- och Miljödelegationen (FoM) en utvärdering av Landstinget Sörmlands tre projektprogram med inriktning på folkhälsa. Projektprogrammen benämns Drogpolitiskt handlingsprogram, Folkhälsa och Hälsovård för äldre. Syftet var att undersöka verksamheten kring projektmedels-programmen och därigenom skapa ett underlag för en fortsatt utredning. Utvärderingen omfattar åren 1999, och Bakgrunden som följer är baserad på olika dokument som ligger till grund för projektprogrammen och för folkhälsoenhetens arbete. Förteckning finns i bilaga Bakgrund Landstinget Sörmland FoM beviljar årligen projektmedel till föreningar, organisationer och andra verksamheter i syfte att stimulera och utveckla olika former av folkhälsoarbete. Sedan 2000 beviljar FoM medel inom tre så kallade projektprogram Drogpolitiskt handlingsprogram, Hälsovård för äldre och Folkhälsa. Projektprogrammen administreras av landstingets folkhälsoenhet (FHE). För år 1999 som också ingår i den studerade perioden var FoM ansvarig endast för Folkhälsa och de andra programmen var förlagda till de tre hälsonämnderna i länet med en administration hos landstingets avtalsenhet. Till grund för hela enhetens arbete och för projektmedelsprogrammen ligger den av landstinget antagna Folkhälsostrategin. Strategin antogs 1994 och beskriver att landstingets roll i folkhälsoarbetet är att samla kunskap, vara pådrivare, ha expertkunskap samt att svara för uppföljning och statistik. Landstinget ska också bedriva förebyggande arbete inom den egna organisationen och bedriva operativ arbete i samverkan med andra samhällsinsatser. Arbetet ska utgå från de förutsättningar och behov som finns inom länet och i de enskilda kommunerna. De områden som ska prioriteras är: tobak, alkohol och narkotika, mat och motion samt olycksförebyggande insatser. Arbetet ska även vara inriktat på att identifiera utsatta grupper och rikta lämpliga insatser mot deras hälsa. Drogpolitiskt handlingsprogram fastställdes i maj 1985 av Södermanlands läns landsting, Kommunförbundets länsavdelning och Södermanlands läns Vårdförbund. Dess övergripande mål är att förbättra befolkningens hälsotillstånd och välbefinnande genom att minska totalkonsumtionen av alkohol och motverka allt icke medicinskt bruk av narkotika. Prioriterade grupper är barn och ungdom, unga kvinnor samt arbetslösa. Till grund för Hälsovård för äldre finns ett program fastställt av landstingsmötet 26 februari Syftet med programmet är att genom att främja ett fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande göra det möjligt för den enskilde att uppnå och bevara ett gott hälsotillstånd och goda levnadsvanor. Administrativt sköts handläggningen av projektmedlen genom folkhälsoenhetens försorg. Hur mycket som funnits att fördela har varierat under den studerade perioden. Totalsumman för Drogpolitiskt handlingsprogram och Folkhälsa har successivt ökat medan det för Hälsovård för äldre var som högst År 1999 administrerade FHE endast projektprogrammet Folkhälsa. De andra projektprogrammen administrerades av avtalsenheten och beslutades av de tre hälsonämnderna (norra, mellersta och södra hälsonämnden). Fördelningen av projektmedlen framgår av tabell 1. 4

20 Tabell 1. Fördelning per år av projektmedel för de olika projektprogrammen. År Projektprogram Drogpolitiskt handlingsprogram Adm. av avtalsenheten Folkhälsa Hälsovård för äldre Adm. av avtalsenheten Totalt Hantering och kriterier Upplysning om möjligheten att söka projektmedel utlyses en gång per år via lokalpressen. Ansökningsformulär skickas ut på initiativ av FHE till de som ansökt tidigare samt till skolor, folkhälsoråd m.fl. Möjlighet finns även för intresserade att anmäla sig till de informationsdagar som hålls under ansökningsperioden. Varje insänd ansökan registreras, granskas och förbereds för beslut av en handläggare på FHE. Några av handläggarna har samarbetat under handläggningsperioden och några har arbetat självständigt. Bedömningsgrunder för beviljandet är Folkhälsostrategin samt, riktlinjerna för de olika projektprogrammen. Inledningsvis beviljas projekt över kronor av FoM och resterade summa fördelas på projektansökningar för under kronor. Dessa projekt beviljas av folkhälsochefen. Allmänt för projektprogrammen gäller att projekten ska vara tidsbegränsade, medel betalas inte ut för ordinarie tjänster eller egna lokaler, medel kan endast sökas för ett år i taget och ej använda medel ska återbetalas. Vilka som kan söka medel skiljer sig åt mellan projektprogrammen. Hälsovård för äldre och Drogpolitiskt handlingsprogram är öppet för organisationer och föreningar medan projektprogrammet Folkhälsa kan också sökas av landstingets egna verksamheter. För det enskilda projektprogrammen finns en del specifika kriterier: För projektprogrammet Folkhälsa gäller följande kriterier: Insatserna ska i huvudsak riktas mot utsatta grupper inom områdena tobak, alkohol, narkotika, kost, fysisk aktivitet, och olycksförebyggande verksamhet. Projekten ska vara tidsbegränsade och med inriktning på primärpreventiva alternativt hälsofrämjande insatser. Sekundärprevention kan beviljas om metoden är av särskilt intresse att utvärdera. Påståenden ska verifieras med referenser, projekten bör riktas mot utsatta grupper, gärna med ett arenaperspektiv. Det är även angeläget att projektet innebär någon form av samverkan. För Drogpolitiskt handlingsprogram gäller följande kriterier: Syftet är att minska befolkningens riskbeteenden beträffande alkohol, droger och tobak. Insatser för barn och ungdomar är prioriterade. Föreningar, intresseorganisationer, skolor, folkhälsoråd och andra samverkansorgan som arbetar förebyggande kan söka. Dessa ska vara demokratiskt uppbyggda och anslutna till en länsorganisation. Insatserna ska var av projektkaraktär. Insatserna ska komplettera den egna verksamheten och vara i linje med landstingets intresse och åtaganden. Påståenden ska verifieras med referenser, projekten bör riktas mot utsatta grupper, gärna med ett arenaperspektiv. Det är även viktigt att projektet innebär någon form av samverkan mellan andra aktörer. Det är angeläget att utförliga utvärderingar och redovisningar inkommer efter avslutade insatser. Projekten behöver ej vara länstäckande men ska utåtriktade och nå många. Alla projekt bör erbjuda delat ansvar t.ex. 5

21 vad gäller finansiering, lokaler, arbetstid i synnerhet gäller detta sökanden från offentlig verksamhet. För projektprogrammet Hälsovård för äldre gäller följande kriterier: Övergripande mål är främja ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för den äldre befolkningen. Insatserna ska vara av projektkaraktär. Organisationer, föreningar med en naturlig anknytning till äldre samt goda förutsättningar att bedriva hälsofrämjande arbete kan söka. Organisationen ska vara ansluten till en länstäckande org. men kan arbeta på lokal nivå. Projekt som innebär samverkan mellan olika aktörer prioriteras. Möjligheten att få förnyade medel är knuten till i vilken mån tidigare projekt redovisats utförligt. Prioriterade områden Något eller några områden eller inriktningar har prioriterats varje år, se tabell 2. Några av prioriteringarna är faktorer som funnits vara bristfälliga i tidigare ansökningar andra prioriteringar kan vara att det nationellt sker en satsning som exempelvis Sätt Sverige i rörelse, Tabell 2. Särskilda prioriteringar vid bedömning av projekt. År Prioriterat område 1999 Olycksförebyggande arbete med fokus på barn och ungdom, samt metodutveckling inom projektprogrammet Folkhälsa Olycksförebyggande arbete i hemmiljö inom projektprogrammet Hälsovård för äldre och Folkhälsa, arenaperspektiv, metodutveckling och samverkan med andra aktörer inom Drogpolitiskt handlingsprogram och projektprogrammet Folkhälsa Fysisk aktivitet inom projektprogrammet Folkhälsa och Hälsovård för äldre. Arenaperspektiv, metodutveckling och samverkan med andra aktörer inom Drogpolitiskt handlingsprogram och projektprogrammet Folkhälsa Olycksförebyggande arbete i hemmiljö inom projektprogrammet Hälsovård för äldre. Arenaperspektiv, metodutveckling och samverkan med andra aktörer inom Drogpolitiskt handlingsprogram och projektprogrammet Folkhälsa. Projektutvärdering Sedan 2000 finns det krav på utvärdering och ekonomisk redovisning för de som fått beviljade medel för ett projekt. Utvärderingen och ekonomisk redovisning ska sändas in till FHE efter avslutat projekt. De som fått beviljade medel ska även förbereda sig på att presentera sina projekt på en projektredovisningsdag som årligen hålls på Solbacka kursgård. Till projektredovisningsdagen inbjuds de som fått projektmedel beviljade samma år som de projekt som redovisas under dagen, politiker och berörda tjänstemän. Utvärdering av projektprogrammen Under flera år har det hos FoM funnits en strävan att göra en utvärdering av programmen. Av olika anledningar har den uteblivit. Vid FoM:s sammanträde uppdrogs enligt 7 åt FHE att formulera förslag på ny hantering av projektprogrammen. Uppdraget ledde till ett försök till revidering men befanns mer komplext än väntat. På delegationsmötet enligt 4 föreslogs att revideringen skulle föregås av en utvärdering av verksamheten med projektstöd för programmåren Undersökningsperioden motsvarar den senaste mandatperioden, tillika den period då handläggning, administration och förvaltning ombesörjts av FHE. 6

22 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen var att undersöka verksamheten kring projektmedelsprogrammen för åren 1999, 2000, 2001 och 2002 för att skapa underlag för fortsatt utredning. Med följande frågeställningar inleddes utvärderingen: Vilka är de sökandes erfarenheter av folkhälsoenhetens handläggning och metodstöd? Hur upplevs hanteringen av projektprogrammen? Hur kan hanteringen förbättras? Vilka synpunkter finns på informationskanaler (informationsdagar, projektredovisningsdagar på Solbacka kursgård)? Hur förhåller sig projektens inriktning till folkhälsoenhetens verksamhetsmål? Vilka effekter leder projekten till? Hur kan folkhälsoråden i länets kommuner göras delaktiga i processen kring projektmedelsprogrammen? Hur ska den framtida inriktningen på projektmedel vara för under respektive över kronor 2. Metod och material 2.1 Studiens upplägg För att genomföra utvärderingen och säkerställa resultatet har flera metoder använts. Inom vetenskapen brukar detta benämnas triangulering. Trianguleringen ger en möjlighet att uttala sig om resultatet med större säkerhet. Trianguleringen har i denna utvärdering inneburit såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. De metoder som ingått är: Dokumentanalys Enkätundersökning Intervjuer och samtal Utvärderingen har pågått under perioden till och med och omfattat folkhälsoenhetens projektprogrammår Beviljade projekt ansökta under perioden april 1998 till och med oktober 2001 har ingått i undersökningen. 2.2 Undersökningsobjekt För att kunna genomföra utvärderingen har fyra så kallade undersökningsobjekt ingått. För det första ingår handlingar knutna till beviljad projekt inom projektprogrammen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram under utvärderingsperioden. För det andra ingår projektansvariga eller motsvarande för samtliga beviljade projekt under perioden. För det tredje ingår den personal på folkhälsoenheten som handlagt och administrerat projekten under perioden. För det fjärde ingår alla lokala Folkhälsoråd i länets kommuner. Här nedan beskrivs undersökningsobjekten mer ingående var för sig: 7

23 1. Ansökningshandlingarna och eventuella utvärderingsrapporter för samtliga beviljade projekt inom projektprogrammen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram. Handlingarna till 114 beviljade projekt inom dessa projektprogram identifierades och ingår i utvärderingen. 2. I utvärderingen har alla beviljade projekt under utvärderingsperioden ingått. En enkät har gått ut till alla projektansvariga, det vill säga till de som stått som ansvariga på ansökningsblanketten och som fått medel beviljade under ovan nämnd period. 138 stycken projekt identifierades och har inkluderats i undersökningen. Dess projektansvariga eller ställföreträdare har ombetts att besvara en enkät. 3. I länets kommuner finns det lokala Folkhälsoråd. Folkhälsoråden är råd där lokala politiker och tjänstemän representerande bland annat Försäkringskassan, primärvården, skolhälsovården, landstingets folkhälsoenhet ingår. Någon form av folkhälsosekreterare ingår på hel eller deltid. Idag (2002) finns det folkhälsoråd i åtta kommuner och den nionde kommunen, Strängnäs, har valt en annan lösning. Samtliga folkhälsoråd eller liknande i de nio kommunerna ingår i utvärderingen. 4. I utvärderingen ingår också den personal som under perioden varit handläggare eller administrerat handläggandet av projektmedel under perioden Samtal har förts med den assistent som administrerat handlingarna och totalt fyra handläggare har intervjuats. Samtalet med assistenten berörde framförallt den praktiska hanteringen och har lämnats i en särskild rapport till folkhälsochefen. 2.3 Insamling och analys av data För att studera de olika undersökningsobjekten har fyra datainsamlingar har gjorts. Här nedan har de numrerats från Identifiering och insamling beviljade av projekt inom Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram. 2. Enkät för att samla in synpunkter från projektledare i beviljade projekt. 3. Förfrågan till länets kommuners folkhälsoråd. 4. Intervju av enhetens handläggare och samtal med en av enhetens assistenter. Tabell 3. Visar datainsamling av de fyra undersökningsobjekten, analysmetod och vilken svarsfrekvens som det resulterat i. Tabell 3. Datainsamling och svarsfrekvens Objekt Analysmetod Andel identifierade Analyserade Bortfall 1. Beviljade projekt* Matris Projektledare Enkät Handläggare + assistent Innehållsanalys Folkhälsoråd Innehållsanalys *Projekt beviljande inom programmen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram 1. Ansökningshandlingar för beviljade projekt inom projektprogrammen Folkhälsa och Drogpolitiskt handlingsprogram har analyserats i en matris utifrån ett antal uppsatta kriterier. Avsikten har varit att undersöka i vilken utsträckning projektprogrammen ligger 8

24 i linje med det som anges vara prioriterade områden i landstingets Folkhälsostrategi: Ojämlik hälsa, utsatta grupper, tobak, alkohol och narkotika, mat och motion/fysisk aktivitet, olycksförebyggande verksamhet, samverkan i folkhälsoarbetet och metodutveckling. I matrisens ingår följande frågeställningar: Vilket folkhälsoområde har projektet riktats mot (alkohol, allmän folkhälsa, olycksförebyggande, droger, friskvård, fysisk aktivitet, kost, livsstil, psykisk hälsa, tobak)? Vilken målgrupp har projektet riktats mot? Utifrån vilket perspektiv har projektet bedrivits (risk-, sjuk-, målgrupps- eller arenaperspektiv)? Har utsatta grupper fokuseras? Har arbetet sker i samverkan med andra aktörer? Har projektet avsett att utveckla en metod? 2. Enkäten till projektledarna har sänts ut (bilaga. 3) och två påminnelser har därefter gått ut med en månads respektive två veckors mellanrum vilket resulterat i en svarsfrekvens inom utsatt datum på 74% (n100). Ytterligare fem enkäter har inkommit efter utsatta datum. Svaren har analyserats av en statistiker på FoU-enheten i programmet SPSS. Det har endast varit möjligt att analysera svarsfrekvensen för de olika frågorna. 3. Handläggare har utifrån en intervjuguide intervjuats, se bilaga 4. Med assistenten genomfördes ett samtal som dokumenterades skriftligt. Intervjuerna med handläggarna skrevs ut ordagrant i tre fall med skrivhjälp från landstingskansliet och i ett fall av intervjuaren själv. Intervjuerna var ca en timme långa per intervju och utskriften blev totalt 80 sidor för de fyra intervjuerna. De utskriva intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. 4. Till länets nio Folkhälsoråd eller motsvarande utsändes ett brev med fyra öppna frågor. Se bilaga 5. Sju av nio Folkhälsoråd har besvarat frågebrevet. De insända svaren har analyserats med hjälp av innehållsanalys. 2.4 Bortfall Enkäter Sammanlagt sändes 142 enkäter ut till alla som beviljats projektmedel under åren 1999, 2000, 2001, Enkäten besvarades av 100 projektansvariga eller motsvarande. Av de utskickade enkäterna befanns fyra vara felaktigt identifierade projekt. Fem enkäter kom i retur efter första utskicket. Försök gjordes att spåra nya deras adresser och några fall nådde enkäten mottagarna. Påminnelse gick ut vid två tillfällen. Endast de som ej inkommit med svar fick en påminnelse. Vid första utskicket sändes 142 enkäter ut, vid andra tillfället 98 stycken och vid tredje tillfället 40 stycken. För de projekt där enkäten ej besvarats efter en påminnelse sändes den andra påminnelsen till föreningens regionkontor eller dylikt i de fall där det var möjligt. Svarsfrekvensen för de olika åren var: 1999: 18 svar av 31 = 58% 9

25 2000: 26 svar av 37 = 70% 2001: 31 svar av 40 = 78% 2002: 25 svar av 30 = 83% Det interna bortfallet, det vill säga bortfall av svar på vissa frågor var mellan 1-8 procent där bortfallet på 8 procent gällde frågorna Vilket belopp ansökte ni om? och Deltog ni i någon av informationsdagarna som folkhälsoenheten höll?. Internbortfallet för de övriga frågorna var under 5 procent. Enkäten gav svaranden möjlighet att på några ställen kommentera sina svar i så kallade öppna frågor. Svarsfrekvensen för dessa öppna frågor är varierande beroende på fråga men frånvaro av svar är ej att beteckna som bortfall. Förfrågan till Folkhälsoråd Två av nio lokala Folkhälsoråd inkom ej med svar. Första utskicket gjordes per post i ett samutskick med andra handlingar från Folkhälsoenheten. En påminnelse sändes via e-post De som ej svarade söktes per telefon vid några tillfällen. 2.5 Etiska aspekter Forskning är viktig för samhällets utveckling såväl som för individens. Samhället med dess invånare har därför ett berättigat krav på hur forskning ska bedrivas. Kraven är framförallt att forskningen inriktas på väsentliga frågor och att kvaliteten är hög. Samhällets invånare har å andra sidan ett odiskutabelt krav på skydd mot otillbörlig insyn. Individer får inte heller utsättas för fysisk eller psykisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav, individskyddskravet, är en självklar utgångspunkt för forskningsetiska överväganden (Forskningsrådet, 1999). Fyra huvudkrav brukar nämnas för att täcka in det grundläggande individskyddskravet. Dessa krav är: informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I utvärderingen har dessa fyra huvudkrav beaktats genom att information gått ut om vad avsikten är med undersökningen, ingen har tvingats att medverka och enkätsvaren kan inte kopplas till projektledaren efter analysen. Handläggarna har fått ta del av de utskriva intervjuerna och vem som yttrat vad framgår ej i den färdiga rapporten. Alla uppgifter som framkommit under undersökningen har behandlats och kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet. 10

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Information om landstingets verksamhetsbidrag 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer

Information om landstingets verksamhetsbidrag 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer PM 1 (7) Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Anna-Carin Johansson 2015-04-28 Information om landstingets verksamhetsbidrag 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer Syfte med verksamhetsbidrag

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Koncernledningsstab Folkhälsoenheten

Koncernledningsstab Folkhälsoenheten Koncernledningsstab Folkhälsoenheten Ann-Christine Lundqvist Folkhälsostrateg 044-309 32 38 ann-christine.lundqvist@skane.se Datum 2006-08-24 1 (8) Folkhälsoutskottet Förslag till allmänna riktlinjer och

Läs mer

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för 76 Motionssvar. "Alternativ/Komplementärmedicin" (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson (mp) och Henrik Elmberg (c) lämnade 2001-10-30 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde samma dag.

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

HKB har gjorts på motionen.

HKB har gjorts på motionen. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED07-302 153 Hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen bifalls.

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet Kommunledningsförvaltningen Kommunchef Diarienummer: 2015/295 Fastställd: 2015-10-08 Reviderad: RUTIN Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet 2/5 Bakgrund

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger Avdelningen för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 Ann-christiine.lundkvist@skane.se ERBJUDANDE OM SAMVERKANSMEDEL Datum 2012-01-20 REGIOIlleh N S KAN E 1 (2) Till

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:15 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:2 av Olof Pontusson (s) om genomförande av barnkonventionen Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Motionären

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

96 Motion Vitaminbehandling (Lf) 1. Öka kunskaperna om vitaminbehandling i verksamheterna

96 Motion Vitaminbehandling (Lf) 1. Öka kunskaperna om vitaminbehandling i verksamheterna PROTOKOLL DATUM 2003-09-29 LKD 02428 96 Motion Vitaminbehandling (Lf) Bakgrund Lena Ilhag, Mihkel Nõmm och Gunvor G Ericson (mp) lämnade 2002-08- 06 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Anita Flodin (kd) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

Anita Flodin (kd) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-03-04 LKD 02198 14 Motionssvar. "Om att förbättra situationen för de hemlösa." (Lf) Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-02-17 20 (se bilagda handlingar) behandlas.

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

Riktlinjer för landstingets bidrag till länets funktionshinderorganisationer

Riktlinjer för landstingets bidrag till länets funktionshinderorganisationer Riktlinjer för landstingets bidrag till länets funktionshinderorganisationer Antagna av Landstingsstyrelsen 2013-09-03 Innehåll MÅLBESKRIVNING... 3 GRUNDVILLKOR FÖR BIDRAGSANSÖKAN... 3 NYA FUNKTIONSHINDERORGANISATIONER...

Läs mer

I motionen föreslås att landstinget ska

I motionen föreslås att landstinget ska PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-05-19 LKD 02384 54 Motion - Policy för exponering av elektriska fält (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson, Mihkel Nömm, Sten E Karlsson och Lena Ilhag (mp) lämnade 2002-06-04 in

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. - 2008-11-25 LS-LED07-391 115 Låt fler vara med och rädda människor med hjärtstillestånd Motionssvar Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Yrkande Lars

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2004-11-30 LKD04193 75 Motion Förbättrat stöd för barn och ungdomar som upplevt våld i familjen Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2004-11-15 117 (se bilagda handlingar)

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

En beskrivning av lokalt folkhälsoarbete i Sörmlands kommuner

En beskrivning av lokalt folkhälsoarbete i Sörmlands kommuner En beskrivning av lokalt folkhälsoarbete i Sörmlands kommuner juni 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 4 Frågeområden... 4 Avgränsning... 4 Urval och tillfrågade personer... 4 RESULTAT...

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för bidrag till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning Landstingsstyrelsens förvaltning LSF Administration LSF Kansli 2012-06-11 1 (5) Riktlinjer för bidrag till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning Ärendet Stockholms läns landsting

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-446 144 Avsiktsförklaring och överenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Sörmland om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

15/16 Revidering kulturstipendium Landstinget Sörmland

15/16 Revidering kulturstipendium Landstinget Sörmland Nämnden för kultur, utbildning och PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-04-21 KN-KUS16-0036-2 15/16 Revidering kulturstipendium Landstinget Sörmland Diarienummer: KN-KUS16-0036 Behandlat

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

112 Vidareremittering motion. Landstingsstyrelsens beslut

112 Vidareremittering motion. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-09-02 LS-LED07-302 112 Vidareremittering motion Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen vidareremitterar, till Nämnden för habilitering och

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04 Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning RAR:s verksamhetsidé är att löpande erbjuda samverkansaktiviteter, processtöd samt utvärderingar som utarbetas gemensamt med medlemmarna. Omfattningen styrs

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut

Landstingsfullmäktiges beslut 1 2007-10-30 LS-LED07-474 79 Gratis kollektivtrafik för ungdomar upp till 16 år, pensionärer och färdtjänstberättigade. Motionssvar. Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal, Inger Eklind

Läs mer

Granskning av landstingets utbetalningar av bidrag till föreningar

Granskning av landstingets utbetalningar av bidrag till föreningar Granskning av landstingets utbetalningar av bidrag till föreningar Rapport nr 04/2013 Juni 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1 Landstingsstyrelsen...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Rollbeskrivning. sociala investeringar

Rollbeskrivning. sociala investeringar Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Bilaga: Utdrag ur tjänsteutlåtande till Landstingsstyrelsen, Dnr LS-LED15-0577-2 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Sammanfattning Sörmland behöver en långsiktigt

Läs mer

6/16 Landstingets idéstipendium - Byte till kvalitetspris, stadgar, kriterier och handläggning

6/16 Landstingets idéstipendium - Byte till kvalitetspris, stadgar, kriterier och handläggning Landstingsstyrelsens personalberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-03-23 LS-LED16-0376-2 6/16 Landstingets idéstipendium - Byte till kvalitetspris, stadgar, kriterier och handläggning

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch ungdomsvården

Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch ungdomsvården Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman@socialstyrelsen.se 2013-06-27 Dnr 9.1-27996/2013 1(5) Information om statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barnoch

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Reservation Oppositionen reserverade sig muntligt.

Reservation Oppositionen reserverade sig muntligt. 116 Inför förnyelsebara drivmedel inom länstrafiken. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen är besvarad. Yrkande Oppositionen, (s) och (v), yrkade, genom Jörgen

Läs mer

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander 24-34 Plats och tid Kommunhuset, Långö, Kungshamn, kl 09:00 11:30 Beslutande Britt Wall (s), KS, ordförande Susanne Aronsson (nsp), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Petra Sundblad (s), HSN Adjungerade Mats

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Ärendebehandlingskommentar

Landstingsstyrelsens beslut. Ärendebehandlingskommentar Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-452 155 Kultursamarbetet i länet. Uppdragsersättning för kartläggning av nuläget Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen bifaller

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

DNR: HSNV DNR:

DNR: HSNV DNR: DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens

Läs mer

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län Regionförbundets styrelse 2013-03-18 Överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och

Läs mer

PROTOKOLL LKD Motionssvar. "En landstingspolicy för användandet av bemanningsföretag" Bakgrund

PROTOKOLL LKD Motionssvar. En landstingspolicy för användandet av bemanningsföretag Bakgrund PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2002-10-29 LKD 01602 83 Motionssvar. "En landstingspolicy för användandet av bemanningsföretag" (Lf) Bakgrund Gustaf Wachtmeister och Benny Gezelius (m) har lämnat in en motion

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

61 Motion Vitaminbehandling

61 Motion Vitaminbehandling PROTOKOLL DATUM 2003-10-28 LKD 02428 61 Motion Vitaminbehandling Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-09-29 96 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkanden Alf Svensson (s) yrkar bifall till

Läs mer

139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn

139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn Protokoll Sammanträdesdatum 2015-06-02 Sida 30(39) Kommunstyrelsen Ks/2015:107 139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn Beslut Kommunstyrelsen beslutar att

Läs mer

Rune Petersson, Svenljunga kommun, ordförande Dan Rodahl, Försäkringskassan Kerstin Berggren Nilsson, Länsarbetsnämnden

Rune Petersson, Svenljunga kommun, ordförande Dan Rodahl, Försäkringskassan Kerstin Berggren Nilsson, Länsarbetsnämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (12) Plats och tid Kommunhuset Kinna, klockan 09.00 12.15, Paus 10.15 10.40 Beslutande Rune Petersson, Svenljunga kommun, ordförande Dan Rodahl, Försäkringskassan Kerstin Berggren

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer