Årsredovisning Fastställd av kommunfullmäktige , 31

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2010. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-04-06, 31"

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Fastställd av kommunfullmäktige , 31

2 Innehållsförteckning Inledning. 1 Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen Viktiga händelser och beslut 3 Måluppfyllelse koncernmål.. 4 Barns och ungas uppväxt är trygg och säker Folkhälsan är god Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras Oxelösund är en attraktiv bostadsort Oxelösund ska klara minst sin andel av landets åtagande för att motverka klimatförändringen Ekonomi.. 12 Ekonomisk översikt Årets resultat Skatter och statsbidrag Kostnader och intäkter Koncernbanken Pensioner Balansräkningen Leasingavtal Investeringar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Borgen Balanskravsutredning God ekonomisk hushållning Känslighetsanalys Sammanfattande kommentarer Driftredovisning Verksamhet hos andra huvudmän Tabell driftredovisning Tabell investeringsredovisning Personal.. 28 Personalstruktur Medarbetarskap Ledarskap Arbete och hälsa Lön Kompetens Tabell personalstruktur Kommunstyrelsen. 33 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer

3 Innehållsförteckning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.. 45 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Utbildningsnämnden. 47 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Vård- och omsorgsnämnden 51 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Övriga nämnder. 56 Ekonomiskt utfall med kommentarer Sammanställd redovisning 57 Oxelösunds kommunkoncern Finansiell ställning Kommunfullmäktiges ägardirektiv Ekonomiskt utfall med kommentarer Nyckeltal för bolagskoncernen Nyckeltal för intressebolag Resultaträkning.. 62 Balansräkning. 63 Kassaflöde.. 64 Noter 65 Redovisningsprinciper.. 72 Ord och begrepp 74

4 Inledning Kommunstyrelsens ordförande 2010 har varit ett starkt år för kommun- Sverige. Sviterna av finanskris och lågkonjunktur ligger nu bakom oss och vi kan blicka framåt. Jag kan konstatera att fler personer än tidigare har egen försörjning det vill säga fler har sysselsättning, fler arbetade timmar och vår BNP (bruttonationalprodukt) lyfts stadigt till allt högre nivåer. Den svenska kronan stärks gentemot såväl dollar som Euro. Vi kan med andra ord konstatera att det går bra för Sverige och därmed går det också bra för Oxelösund. Ett kvitto på att det går bra för Oxelösund är, förutom att kommunens företag nyanställer och uppvisar goda resultat, att antalet nystartade företag under 2010 uppgick till 40 stycken vilket är mer än på många år. Bokslutet för 2010 är positivt och vi har lyckats prestera bra inom de flesta av våra områden. Vi ska dock samtidigt komma ihåg att 2010 var ett speciellt år när kommunerna fick extra statsbidrag av engångskaraktär. Vi fick möjlighet att göra riktade satsningar under året men dessa pengar kunde inte användas för att långsiktigt stärka kvaliteten inom våra kärnområden vård, skola och omsorg. Oavsett detta satsar vi på nytt äldreboende på Björntorp, vi fullföljer satsningen på ett nytt tillagningskök på samma ställe och vi bygger ut förskolan för att möta behoven. Dessutom har vi kommit långt i vår strävan att kunna erbjuda personalen önskad sysselsättningsgrad. Att kunna erbjuda personalen heltid är en viktig jämställdhetsfråga. Under 2010 har vi aktivt arbetat med att lägga grunden för nya bostäder och nya boendeformer. Oxelösund är en liten ort till ytan och tillskott av bostäder måste ske genom förtätning. Vår nya översiktsplan pekar ut fortsättningen på önskat bostadsbyggande. Planfrågor genom förtätning tar tid men vi har nu flera områden som är färdiga för nybyggnation. Detta i kombination med ett nytt trygghetsboende gör att vi kommer att kunna möte den förväntade efterfrågan. Intresset för att flytta till Oxelösund har varit större än förväntat. Vårt kommunala bostadsbolag har idag nästan inga uthyrningsbara lägenheter, tvärtom är det kö till de lägenheter som blir lediga har varit ett mellanår, en tid när vi ställde om från nedskärningar och besparingar till ett läge där vi måste göra satsningar för att möta invånarnas behov och önskemål. De närmsta åren bakom oss krävde sina insatser och sina beslut. Som nytillträdd ordförande för kommunstyrelsen har jag ett annat läge. Det handlar om nya förutsättningar som kräver andra lösningar. Det arbete som gjordes 2010 lägger en bra grund för framtiden. Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla medarbetare och samarbetspartner för ert bidrag under året. Jag kommer att göra mitt yttersta för att kommande år ska bli minst lika goda. Olov Zakrisson Kommunstyrelsens ordförande 1

5 Inledning Kommunchefen Likväl som tidigare år har kommunen arbetat utifrån en beprövad styrmodell, Oxelösundsmodellen. Ett styrsystem som, förutom visionen, bygger på ett antal koncernmål och nämndmål som fullmäktige beslutar om för respektive verksamhetsområde. Effekterna av dessa mål mäts via givna indikatorer eller mått. Måtten ger vägledning om huruvida våra insatser ger avsedd effekt. Mot bakgrund av den situation som rådde när mål och budget 2010 togs fram, drar jag slutsatsen att vi har ett relativt framgångsrikt år bakom oss. Förutom ett positivt resultat kan jag konstatera att vi har lyckats skapa mervärden förutom den kärnverksamhet som bedrivs. Kommunstyrelsen beslutade bland annat om att avsätta fem mkr till kvalitetshöjande åtgärder och förskönande åtgärder som bland annat bidrar till lägre driftskostnader framöver och förhoppningsvis en trivsammare miljö i centrum. Positiva effekter som kan nämnas är att invånarantalet ökar och dessutom mer än planerat. Vi kan här konstatera att Oxelösund är en attraktiv bostadsort och de förberedelser för bostadsbyggande som gjorts kommer väl till pass när vi blickar framåt de närmaste åren. Arbetslösheten sjunker, framförallt med stöd av konjunkturen och att ortens företag går allt bättre men också på grund av de arbetsmarknadsåtgärder som beslutades i mål och budget Oxelösunds kommun har alltid en ambition att leverera högkvalitativa tjänster till medborgarna. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete som ska leda till förbättring. Under året togs initiativ till att fråga medborgarna via en enkät om synen på den kommunala verksamheten. Resultatet av denna undersökning kommer att ligga till grund för en handlingsplan som tas fram. Medborgarenkäten, likväl som andra undersökningar, ger oss vägledning om vilka områden som behöver förstärkas. De kommunala uppdragen har en tendens att bli fler och komplexiteten i verksamheten tilltar. Det är därför viktigt att vi ständigt omprövar befintlig verksamhet för ökad kvalitet och lägre kostnader. Som exempel på detta kan nämnas kommunaliseringen av hemsjukvården som trädde i kraft 1 januari och vårt avtal om att överlämna ITdriften till Nyköping. Av både kostnadsoch tillgänglighetsskäl har Oxelösund beslutat att bedriva Komvux och Svenska för invandrare (SFI) i egen regi och verksamheten bedrivs nu lokalt på orten. Vi presenterar sammantaget ett bokslut som pekar på en positiv utveckling i kommunen. Detta kan och ska vi naturligtvis vara stolta över. Samtidigt ska vi vara självkritiska till de områden som har gått mindre bra eller områden där vi känner att vi skulle kunna prestera ännu bättre. Receptet för att lyckas med detta är dels att vi fortsätter att arbeta med vår personalpolitik, så att vi både kan behålla vår kompetenta personal och att vi lyckas med nyrekrytering, men också att vi fortsätter att vårda ekonomin och leverera de tjänster som våra kommuninvånare kan kräva. Som kommunchef vill jag naturligtvis framföra min uppskattning till alla som bidragit till resultatet. Göran Wide Kommunchef 2

6 Viktiga händelser och beslut En ny översiktsplan för Oxelösunds kommun har antagits som redovisar grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden och den framtida bebyggelseutvecklingen. Komvux och Svenska för invandrare (SFI) bedrivs sedan 1 januari 2010 i egen regi och kan nu erbjudas i Oxelösund. Årsskiftet hade Oxelösund en av de högsta siffrorna för ungdomsarbetslöshet i landet. Satsningen med ungdomsmiljonen har bidragit till att arbetslösheten bland åringar sjunkit från 18,6 % i december 2009 till 14,2 % i november Projektering och upphandling för byggande av ett nytt vård- och omsorgsboende med 18 lägenheter har genomförts. Sedan 1 januari 2010 är hemsjukvården överförd från landstinget till kommunerna. Projektet Jobbpusslet som bland annat syftar till att ge önskad sysselsättningsgrad och bättre bemanningsplanering, infördes i februari på kommunens äldreboenden. Fixartjänster, hjälp till äldre med enklare tjänster i hemmet, erbjuds genom Team Finlirarna sedan 1 december. Stödet till kvinnor med missbruk och våldsutsatta kvinnor har ökats. Samtliga lokaler i köpcentret Prisman har under året blivit uthyrda. En grundlig inventering av allmännyttans underhållsbehov har genomförts. Oxelösunds kulturnatt återkom i ny tappning och var välbesökt. Konstgräset på Ramdalens Idrottsplats och den nya boulebanan på Ramdalens Sportcenter har invigts. Jogersö motionsspår har renoverats. Projektet Marint Center har påbörjats och ska pågå i tre år. Projektet syftar primärt till att stärka den lokala handeln i marin anda. Inom projektet ska förutsättningar för en marin outlet skapas. De överläggningar som tidigare förts om en försäljning av Hamnen är nu avslutade. Det kan konstateras att det för tillfället inte finns förutsättningar för en försäljning. Under våren genomfördes en medborgarundersökning som visar att Oxelösunds kommun har sämre resultat än genomsnittet för övriga kommuner. Ett projekt har påbörjats som ska föreslå förbättringsåtgärder. Kommunfullmäktiges sammanträden kan efter införande av webbsändning ses både i direktsändning och i efterhand via kommunens hemsida. I juni beslutades att servering av mat i skolor och förskolor i större utsträckning skulle ske på respektive enhet i tillagningskök samt att köksfrågan på Björntorp skulle utredas. Senare framkom att kostnaderna för ombyggnad till tillagningskök skulle bli avsevärt dyrare än beräknat. Därför upphävdes tidigare beslut och ett nytt beslut fattades. Det nya beslutet innebär att ombyggnation av storköket på Björntorp ska genomföras med inriktningen att Björntorp fortsätter att svara för matlagning för äldreomsorgen, grundskolorna och förskolorna Stenvik, Skattkistan och Peterslund. I maj undertecknades ett avtal mellan Nyköpings och Oxelösunds kommuner om att flytta hela kommunens ITdrift och support till Nyköping från och med 1 januari I september genomfördes de allmänna valen till riksdag, kommun och landsting. Socialdemokraterna bildar efter valet majoritet tillsammans med Vänsterpartiet och styr Oxelösunds kommun under mandatperioden

7 Måluppfyllelse koncernmål Barns och ungas uppväxt är trygg och säker Kommunen har prioriterat målet om en trygg och säker uppväxt högt. Än så länge, utifrån de mått som används och som ska indikera hur väl kommunen lyckas i sitt arbete, blir den totala bilden av måluppfyllelsen ändå att ingen mätbar förändring skett. Det beror bland annat på att det i vissa delar inte går att göra jämförelser med tidigare år och att statistiken till vissa mått är flera år gammal. Positivt är dock den kraftsamling som skett och som fortsätter under För att nå målet om en trygg och säker uppväxt krävs bland annat ett väl utvecklat samarbete över de administrativa gränserna. En nämndsövergripande arbetsgrupp mellan vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har under 2010 lett det gemensamma arbetet enligt en beslutad plan och med riktad finansiering. Det handlar bland annat om samverkan mellan kommunens nämnder samt att ta fram tydliga rutiner för samarbete med Landstinget och Polisen. Kommunens övriga verksamheter såväl som kyrkan och frivilligorganisationer medverkar också till att bygga samverkan runt barn och unga. Mått: Andelen barn och föräldrar som enligt kvalitetsredovisningen känner sig trygga i verksamheten ska öka Procent Förskolan Källa: Utbildningsnämnden Skolbarnomsorg Familjedaghem Grundskolan Andelen barn och föräldrar som känner sig trygga i verksamheten är på en fortsatt hög nivå. Mått: Anmälningar om barn som far illa ska komma i ett tidigare skede, därför ska andelen anmälningar som gäller barn i lägre åldrar öka Ålder 0-4 år 5-9 år år år Förändring +8 % +19% -8 % -18 % Källa: Vård- och omsorgsnämnden Uppgifter finns från och med Eftersom inget tidigare år finns att jämföra med görs jämförelse mellan årets första och andra halvår. Det är för tidigt att kunna dra några slutsatser om eventuella förändringar i andelen anmälningar utifrån detta. Mått: Antalet familjer som besöker familjecentralen ska öka Antalet besök på öppna förskolan har ökat från 23 stycken per dag i genomsnitt under 2009 till 29 stycken Mått: Andelen grundskoleelever som inte använt alkohol eller andra droger ska öka Andel grundskoleelever som inte använt alkohol eller droger mäts i landstingets undersökning Liv och hälsa ung. Undersökningen har genomförts 2004, 2006 och Den senaste visade på en positiv utveckling av alkohol- och drogvanorna hos kommunens ungdomar. Med tanke på att det gått relativt lång tid sedan den senaste undersökningen saknas uppgifter om hur det ser ut idag. Landstinget planerar en ny undersökning under Folkhälsoinstitutet gjorde under hösten 2009 en kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa. Där finns en fråga gällande alkoholkonsumtionen hur ofta man dricker mycket alkohol, motsvarande 18 cl starksprit, vid ett och samma tillfälle. Oxelösunds niondeklassare har högsta andel i länet, 8 %, som svarar någon gång i veckan. Motsvarande siffra i länet varierar mellan 4-7 % med ett snitt på 6 %. Å andra sidan har Oxelösund enligt samma undersökning högst andel som aldrig dricker så mycket, 17 % mot snittet 4

8 Måluppfyllelse koncernmål på 13 %. Oxelösund har också näst högst andel som aldrig dricker alkohol, 40 % mot i snitt 38 %. Undersökningen är den första i sitt slag så det finns ingen jämförelse över tiden. Mått: Färre barn och unga ska behöva flytta från sina föräldrar 17 placeringar har gjorts under 2010 i form av 10 familjehemsplaceringar, fem institutionsplaceringar och två placeringar enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det finns inga uppgifter från tidigare år varför jämförelse över tid och därmed slutsatser utifrån detta inte är möjligt. Mått: Invånarnas oro för brott ska minska eller vara oförändrad för alla typer av brott och i alla bostadsområden i polisens och Kustbostäder AB:s trygghetsundersökning Polisens trygghetsundersökning genomfördes senast år 2008 och någon ny undersökning planeras inte. Uppgifter saknas därför om hur det ser ut idag. När det gäller Kustbostäder AB genomförde bolaget en NKI-undersökning (nöjd kundhetsindex) år 2007 och I undersökningen finns frågor gällande trygghet som bland annat handlar om trivsel, upplevd trygghet samt stöld och inbrott. Mellan de båda mätningarna har resultatet gällande trygghet förbättrats i flerparten områden, dock inte centrum. Sedan mätningen 2009 har åtgärder genomförts i centrum, främst för att minska antalet stölder och inbrott. Kustbostäder AB planerar i dagsläget inte någon ny NKI-undersökning. 5

9 Folkhälsan är god Verksamhetsberättelse 2010 Måluppfyllelse koncernmål När det gäller målet god folkhälsa indikerar flera av måtten att kommunen rör sig i rätt riktning även om målet inte kan anses uppfyllt. Genom projektet Hälsolyftet, som beskrivs under avsnittet Personal, arbetar kommunen med personalens hälsa tillsammans med företagen SSAB och Hamnen. Det stärker folkhälsan i kommunen såtillvida att en del av personalen är boende i Oxelösund. Kommunen arbetar också med åtgärder inom verksamheterna och som därmed riktar sig till dem som använder kommunens tjänster. För att ytterligare närma sig målet behövs fler generella och förebyggande åtgärder som riktar sig externt ut mot kommuninvånarna. Mått: Ohälsotalet för kommunens befolkning ska minska. I Försäkringskassans mätningar ska differensen mot genomsnittet i länet minska till 10 dagar Dec 2010 Dec 2009 Dec 2008 Dec 2007 Oxelösund 39,7 45,1 49,8 55,3 Sörmland 31,9 35,1 38,3 41,6 Differens 7, ,5 13,7 Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda ersättningsdagar från Försäkringskassan per person och år (personer mellan år). Ohälsotalet fortsätter att sjunka i Oxelösund och i länet. Differensen fortsätter också att minska. Mått: Försäljningen på Systembolaget i Oxelösund ska minska Antal liter Källa: Folkhälsoinstitutet Oxelösund Riket Diagrammet anger försäljningen på Systembolaget i antal liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre per år, i Oxelösund och i riket. Efter en liten nedgång under 2008 vände försäljningen uppåt igen under Försäljningen ökar mer i Oxelösund än för riket och Oxelösund ligger fortsatt högt jämfört med riket. Mått: Andelen alkoholrelaterad dödlighet ska minska Tabellen nedan visar dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak, för kvinnor respektive män. Efter en tidigare ökning minskar nu dödligheten för män i Oxelösund medan de är konstanta för riket. Gällande kvinnor så ligger dödligheten kvar på samma nivå för Oxelösund medan den ökar något för riket. Det senaste året som finns redovisat är Efter 2008 har försäljningen på Systembolaget därefter ökat. Det kan komma att påverka statistiken för alkoholrelaterad dödlighet framöver. Alkoholrelaterad dödlighet per invånare Kvinnor Oxelösund Kvinnor Riket Män Oxelösund Män Riket Källa: Folkhälsoinstitutet 6

10 Måluppfyllelse koncernmål Mått: Antalet besök på Rådgivningsbyrån ska öka Antalet besök på Rådgivningsbyrån har minskat med cirka 7,5 % (3 786 besök år 2009 till besök år 2010). Mått: Antalet besök på Ramdalens fritidsanläggning ska vara per år 2010 var antalet besök ungefär Mått: Återgång till arbete eller studier som resultat av Hälsoverket Hälsoverket är ett projekt som stöttar kvinnor i arbetsför ålder som står utanför arbetslivet, så att de ska kunna återgå till arbete eller studier. Under 2010 skrevs 33 personer in på Hälsoverket. Av dessa slutade 16 personer under året varav 11 gick till heleller deltidsförsörjning, en började studera och två började arbetsträna. 7

11 Måluppfyllelse koncernmål Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras När det gäller målet om värdigt, tryggt och säkert åldrande så arbetar kommunen med generell och förebyggande verksamhet såväl som med individuellt stöd när den äldre har behov av detta. Samarbete sker med frivilligorganisationer och föreningar. Måtten indikerar såväl positiv som negativ utveckling samt några mått utan förändring. Den totala bilden blir därför att det inte går att avgöra huruvida kommunen närmar sig måluppfyllelse eller inte. Mått: Fallskador hos äldre som leder till sjukhusvård ska minska Fallskador mäts som ett treårsmedelvärde för antal fallskador per invånare 80 år och äldre som vårdats på sjukhus för en fallskada. Fallskadorna har ökat och ett intensifierat arbete med fallprevention pågår därför. Antal fallskador Oxelösund Snitt i riket Ranking för Oxelösund bland Sveriges kommuner Källa: Sveriges kommuner och landsting, öppna jämförelser Mått: Ingen ska få vänta på plats i särskilt boende mer än 3 månader Ingen har väntat mer än tre månader. Mått: Antalet uppsökande informationsbesök hos äldre som inte har insatser från äldreomsorgen ska öka Antalet uppsökande informationsbesök har minskat med cirka 24 % (från 166 besök 2009 till 126 besök 2010). De uppsökande informationsbesöken har minskat som en följd av att anhörigstödet lagstadgades 1 juli Sedan dess har resurser främst lagts på anhörigsamtal i hemmet och på Anhörigcentrum, efterlevnadsstöd samt gruppverksamhet. Mått: Äldres oro för brott ska minska eller vara oförändrad för alla typer av brott och i alla bostadsområden i polisens trygghetsundersökning Polisens senaste trygghetsundersökning genomfördes 2008 och någon ny undersökning planeras ej. Statistik saknas därför. Mått: Antalet lägenheter med hiss ska öka Kommunfullmäktige har i ägardirektiv till Kustbostäder AB angett att bolaget ska fortsätta bygga minst två hissar per år i det befintliga fastighetsbeståndet. Ett projekt har inletts som innebär att två trapphus per år (cirka 18 lägenheter) ska få tillgång till hiss. De första två hissarna ska byggas under våren Mått: Kommunens information om äldreomsorg på hemsidan enligt Äldreguiden ska vara bra Genom Socialstyrelsens Äldreguiden kan kvalitén på äldreomsorgen jämföras i landets kommuner och stadsdelar. Kvaliteten mäts inom 11 områden varav information är ett område. Omdömena kan variera mellan 1-5, där 5 är bäst. Som visas i följande tabell så har Oxelösund förbättrat sitt resultat avsevärt vad gäller alla kvalitetsområden utom allmän information om vård och omsorg som har försämrats. 8

12 Måluppfyllelse koncernmål Kvalitets- Oxelösund 2010 Oxelösund 2009 Sverige 2010 område Information uppsökande ** ** 3,0 verksamhet Hitta på hemsidan 5,0 3,0 4,8 Allmän information vård och omsorg 2,0 3,0 3,3 Information hemtjänst 5,0 2,0 4,4 Information äldreboende 3,0 1,0 3,8 Källa: Socialstyrelsen ** Uppgift saknas. När det gäller uppsökande verksamhet finns sedan december 2010 den informationen på hemsidan. Vid nästa kvalitetsmätning kan kommunen få betyg även på det området. 9

13 Måluppfyllelse koncernmål Oxelösund är en attraktiv bostadsort Utifrån vad nedanstående mått indikerar är den sammanfattande bilden att ingen större förändring har skett. Ytterligare ansträngningar behöver göras bland annat vad gäller den bild som omvärlden har av Oxelösund och kommunens attraktivitet som bostadsort. Den medborgarundersökning som gjordes under året visar också tydligt på det förbättringsarbete som behöver genomföras. I undersökningens tre delar medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på, medborgarna om kommunens verksamheter, medborgarna om inflytandet i kommunen får kommunen lägre betyg än genomsnittet för samtliga kommuner. Mått: Minst 100 nya bostäder ska vara inflyttningsbara under Kommunen arbetar aktivt med frågan. Det är dock svårt att bedöma hur många bostäder som blir inflyttningsbara under planperioden. Norra Femöre (2C), antagen detaljplan för 86 bostäder i flerfamiljshus att byggas Trossgränd, försäljning pågår av 11 bostäder. Segelvägen, detaljplan antagen som medger 5 tomter för friliggande villor. Lastudden, 3 villor ska byggas under 2011, detaljplan medger ytterligare 3. Västra Femöre, detaljplan överklagad. Humlen 10 (före detta Fritidsgården), 13 bostäder. Inskogen, 4 bostäder. Mått: Plats för 250 nya bostäder ska redovisas i översiktsplanen Översiktsplanen har under året antagits av kommunfullmäktige. I planen redovisas nya bostadsområden som skulle kunna rymma bostäder i blandade upplåtelseformer. Mått: Kommunens placering i Fokus ranking av kommuners livskvalitet ska förbättras Tidningen Fokus genomför varje år undersökningen Här är det bäst att bo och rankar Sveriges kommuner utifrån detta. Undersökningen baseras på ett antal variabler, dels fundamentala variabler som exempelvis befolkning, sysselsättning och valdeltagande och dels variablerna att vara ung, att vara gammal, att ha familj och att jobba. Oxelösund hamnar i 2010 års ranking på plats 285 och är därmed bland de sämsta kommunerna avseende livskvalitet enligt undersökningen. År Placering Källa: Tidningen Fokus Mått: Väntetiden till plats i förskolan ska vara så kort som möjligt Plats i förskola ska enligt lag erbjudas inom fyra månader. Oxelösund erbjuder plats inom högst fyra månader. Under hela 2010 har det dock varit kö till barnomsorg och brist på platser varför väntetiden inte heller varit kortare. Mått: Färre klagomål på närmiljön från företag och invånare 13 klagomål har under året inkommit genom kommunens klagomålshantering Säg vad du tycker. År 2009 inkom åtta klagomål på närmiljön. 10

14 Måluppfyllelse koncernmål Oxelösund ska klara minst sin andel av landets åtagande för att motverka klimatförändringen Kommunen arbetar med olika åtgärder för att minska klimatpåverkan, både inom de egna verksamheterna och i aktiviteter riktade mot kommuninvånarna. Även om flera mått indikerar en positiv utveckling så visar de senaste siffrorna gällande koldioxidutsläpp på en kraftig utsläppsökning. Den samlade bilden blir därför att det inte går att avgöra hur måluppfyllelsen ser ut innan färskare statistik gällande koldioxidutsläpp finns tillgängliga. Mått: koldioxid/basår/invånare exklusive SSAB ska minska Statistik exklusive SSAB finns ej tillgängligt. Mått: Andel miljöklassade bilar ska öka Andelen nyregistrerade miljöklassade bilar minskade under år 2009 (senaste tillgängliga siffror). Mått: koldioxid/basår/invånare inklusive SSAB ska minska Kg koldioxidutsläpp per invånare, år Källa: Regionförbundet Sörmland Koldioxidutsläppen i Oxelösund ökade kraftigt år Därefter vände trenden nedåt för att sedan under år 2008 öka kraftigt och uppnå de högsta uppmätta nivåerna detta årtionde. Det finns inga senare uppgifter tillgängliga om hur det ser ut idag. År Andel miljöbilar % 15,5% 17,7% 5,7% 6,1% Källa: Regionförbundet Sörmland Mått: Oljeuppvärmningen i kommunen ska minska till förmån för förnybar energi Under året har fler anslutits till fjärrvärmenätet. Uppgift saknas dock om vilken typ av uppvärmning de anslutande hade innan dess. Mått: Energianvändningen i kommunkoncernens fastigheter ska minska Bland annat har belysningen på Brevikskolan effektiviserats. Energianvändningen har minskat med cirka KWh per år. Mått: Anslutna till fjärrvärme ska öka En förskola och nio privatägda fastigheter har under året anslutits till fjärrvärmenätet. 11

15 Ekonomi Ekonomisk översikt De senaste årens utveckling har varit synnerligen dramatisk såväl i den globala ekonomin som i Sverige. Efter att den finansiella oron utvecklades till fullskalig global finanskris i samband med kollapsen för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i september 2008 blev det tvärstopp i det finansiella systemet och därmed i världskonjunkturen. Sveriges BNP (bruttonationalprodukt) beräknas öka med över 5 % i år. Detta trots att återhämtningen i de gamla industriländerna är skakig vilket håller tillbaka den svenska exporttillväxten. Bakgrunden till de mycket höga tillväxttalen är produktionsraset i fjol och den kraftiga rekylen Trots återhämtningen blir skatteunderlaget i stort sett realt oförändrat mellan 2008 och Även om tillväxten i år varit hög kvarstår alltjämnt väsentliga obalanser. Resursutnyttjandet i stora delar av den svenska ekonomin är fortfarande lågt. Det innebär att det framöver finns en potential för fortsatt starka tillväxttal och en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Tillfälliga tillskott, sänkta sjukförsäkringspremier och förbättrade skatteintäkter gör att kommunerna redovisar starka resultat även Att större delen av tillskotten är tillfälliga medför att kommunerna måste hålla i pengarna för att inte tvingas till neddragningar nästa år, då intäkter från skatter och statsbidrag utvecklas svagt. Årets resultat De kommunala verksamheterna finansieras av skattemedel och till en mindre del av avgifter och andra intäkter. Kommunen budgeterade ett resultat på 15,0 mkr varav reavinster 5,9 mkr. Nettokostnaderna ökade med 7,4 % från 2009 (442,6 mkr) till 2010 års netto, 475,2 mkr. Självfinansieringsgraden minskade något under 2010 beroende på att verksamhetens kostnader ökade mer än intäkterna. Anslag till nämnderna ökade med 15,2 mkr (3,1 %) från 2009 till Anslagens utveckling över tiden Alla nämnder, mkr 465,7 450,5 445,7 429,8 406,5 Förändring sedan föregående år +3,1 % +1,1 % +3,7 % +4,5 % +2,7 % Verksamhetsresultaten förbättrades kraftigt De ökade anslagen kunde täcka för ökade löner och inflation. Av försiktighet bokade däremot Kommunstyrelsen upp sammanlagda engångskostnader för 8,3 mkr, dels för ett pågående tvistemål samt dels byte av ITinfrastruktur. Inklusive dessa engångskostnader redovisade verksamheterna ett budgetunderskott med -5,9 mkr. Nämndernas budgetutfall (mkr) Kommunstyrelse -11,3-0,6 Övriga nämnder 0,0 0,1 Utbildningsnämnd 0,1 2,9 Vård- och omsorgsnämnd 5,1 4,3 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,1 0,7 Kultur- och fritidsnämnd 0,1 1,1 Summa nämnder -5,9 8,5 12

16 Ekonomi Årets resultat Miljoner kr Resultat enl balanskravsregeln mkr Årets resultat mkr I bokslutet redovisar kommunen ett överskott på 15,2 mkr. I balanskravsutredningen elimineras reavinster, 3,1 mkr, och olika avsättningar för inbokade projekt, pensionskostnader samt reserv för framtida ökade kostnader/ minskade intäkter med sammanlagt 9,5 mkr. Underskottet från 2008 har återställts med 2,4 mkr. Resultatet enligt kommunallagens krav på balans i kommunernas ekonomi är därmed positivt, men endast 0,2 mkr. Ett mått på god ekonomi är balanskravsresultatet jämfört med totala inkomster från skatter och generella statsbidrag. Detta mått ska enligt kommunens finansiella mål vara 1,5 % blir resultatet 0,0 % (0,1 % år 2009). Bokslutsdispositioner har dock gjorts, utan dessa skulle resultatet enligt balanskravsregeln varit 2 % av skatter och generella statsbidrag. Finansnettot ligger på samma nivå (10,1 mkr) som 2009 (10,8 mkr). Kommunens bolag har lämnat utdelning med 7,0 mkr (10,0 mkr år 2009) och Oxelösunds Hamn AB med 2,2 mkr (3,0 mkr år 2009). Nettokostnaderna för verksamheten ökade med 7,4 %. Intäkterna av skatter och statsbidrag ökade med 9,7 %. Skattehöjning och extra statsbidrag gjorde att kommunens andel av skatter och statsbidrag för första gången sedan 2003 låg under 100 % av vad som behövdes till den löpande verksamheten. Kommunen behövde därmed inte förlita sig på ett positivt finansnetto för att klara av den löpande verksamheten. Av diagrammet framgår att kommunen har varit beroende av ränteintäkter och utdelningar från sina bolag för att hålla uppe resultatet och den verksamhet som önskas. Det visar på nödvändigheten av att hålla kostnaderna under kontroll när kommunen under 2011 inte ser samma tillväxt av skatte- och statsbidragsintäkter. 13

17 Ekonomi Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 110% 105% 100% 95% 90% Nettokostnad (exkl finansnetto) Nettokostnadsandel (inkl finansnetto) Nettokostnad (exkl finans, inkl nedskrivn) Skatter och statsbidrag Intäkterna i kommunen består mest av skatter och generella statsbidrag. Kommunens utdebitering är nu 22:28 per skattekrona efter skattehöjning med 0:80 och skatteväxling med 0:20 med Landstinget Skattehöjningen med 0:80 medförde ökade skatteintäkter med cirka 17,0 mkr och skatteväxlingen med 0:20 medförde cirka 4,2 mkr till. Basen för skatteintäkterna är antalet invånare 1 november året före budgetåret. Invånarna detta datum 2009 (11 134) var 38 personer färre än 2008 (11 172). Oxelösunds medelskattekraft var 105 % av Rikets, samma som året innan. Kommunerna fick en mindre kommunalskatt än vad Riksskatteverket betalade ut preliminärt (det vill säga en negativ slutavräkning) för Det beror på att medelskattekraften i Sverige minskade på grund av ökad arbetslöshet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknade avdraget till kr per invånare för alla Sveriges kommuner. Det betyder en lägre intäkt för Oxelösund. Eftersom kommunen redan i förra bokslutet hade bokat upp en ännu större skuld (1 212 kr per invånare) så blev det trots allt bättre än befarat, 0,2 mkr. Tillsammans med en förväntat positiv avräkningen för 2010 med 456 kr per invånare (5,1 mkr) fick Oxelösund 5,3 mkr mer i 2010 års resultat. När dessutom nedgången för ekonomin vände så snabbt, medförde detta att den befarade återbetalningsskyldigheten för preliminärt utbetald kommunalskatt förbyttes i bättre skatteintäkter än budgeterat, (kommunen fick en lite mindre negativ slutskatteavräkning än budgeterat). Det tillfälliga konjunkturstödet som kommunerna fick i finanskrisens spår inbringade 10,8 mkr. Summan av skatteintäkter och statsbidrag ökade med 42,7 mkr (9,7 %) jämfört med 2009 och blev 9,3 mkr högre än budgeterat. 14

18 Ekonomi Budget Bokslut Utfall 2009 Skatteintäkter (preliminära) 460,5 460,0-0,5 452,6 Slutskatteavräkningar -2,0 5,3 7,3-13,1 Inkomstutjämning 33,7 33,7 0,0 39,3 Kostnadsutjämning -40,5-41,0-0,5-43,1 LSS-utjämning -9,4-9,2 0,2-9,0 Regleringsavgift/-bidrag 1,2 2,9 1,7-5,5 Fastighetsavgift 16,7 17,8 1,1 16,5 Tillfälligt konjunkturstöd 10,8 10,8 0,0 Summa 471,0 480,3 9,3 437,7 Övriga statsbidrag fick kommunen ungefär som budgeterat, 2,0 mkr. Dessa består av en generell regleringsavgift, kommunal fastighetsavgift samt utjämningen i LSS-systemet. Kostnaden för LSS-utjämning-en ligger i nivå med budgeten och med utfallet 2009, men innebär en nära fördubblad avgift från -4,3 mkr 2008 till -9,2 mkr. Oxelösund har en god ökning av den kommunala fastighetsavgiften eftersom det finns en stor mängd fritidsfastigheter som inte omfattas av begränsningsreglerna. De ökade taxeringsvärdena ger därför kommunen likaledes höjda intäkter. Kostnader och intäkter 40,0% Kostnadsökningar för vissa kostnadsslag 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% Personal Pensioner Material Lokaler Köp av verksamhet Övr. tjänster Övr. kostnader -20,0% Personalkostnaderna har ökat med 5,2 % (-2,8 % år 2009), men personalkostnadernas andel av totala externa kostnader (exklusive investeringar) minskade till 51,2 % (51,7 % år 2009). Kostnadsökningen är 19,9 mkr (10,3 mkr år 2009). Av kostnadsökningen berodde 2,1 mkr på att skulden till våra anställda för innestående semester och okompenserad övertid ökade igen, med 14,6 %. Under 2009 minskade densamma med 3,3 mkr. Skulden bör normalt inte öka snabbare än löneökningarna, eftersom det tyder på att bemanning och arbetsplanering liksom 15

19 Ekonomi semesterplanering kan förbättras. Möjligen var också kommunen inte lika aktiv som under finanskrisen 2009 med att lägga ut ledigheter för våra anställda och därmed minska kostnaderna. Pensionskostnadernas minskning med 3,3 mkr beror på engångskostnader under 2009 på grund av uppbokning av pensionsförpliktelser för förtroendevalda. Materialkostnaderna ökade med 29,3 %, men förhållandevis hanterbara belopp, 4,7 mkr. Under 2009 hade kommunen tidvis ett inköpsstopp. Lokalkostnaderna var ganska oförändrade. Under kommande år torde kostnaderna öka på grund av de många ny- och ombyggnader som pågår. Kostnaderna för köp av verksamhet, bland annat interkommunala ersättningar och institutionsplaceringar, ökade 3,2 % (-1,8 % år 2009). Kostnaden för köp av verksamhet från friskolor har under året varit jämförbart med Under 2010 startade kommunen egen komvux-verksamhet, vilket innebar att antalet köpta platser minskade. Däremot har köp av förskoleplatser från icke kommunal verksamhet ökat. Ersättningar för köp av gymnasieskola minskade med 0,8 mkr, 6,6 % jämfört med 4,9 % år Kostnaderna för köp av verksamhet, bland annat institutionsplaceringar, minskade med 0,8 mkr jämfört med 2009 (-6,6 %). Trots detta överskreds budgeten med nästan 2,1 mkr. Kostnaden för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) har ökat under finanskrisen. Lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten har inneburit en kraftigt ökad tillströmning av nya sökande. Hösten 2009 utökades budgeten för ekonomiskt bistånd med 0,7 mkr. Denna förstärkning var inte tillräcklig och det ekonomiska biståndet har ändå kostat 0,7 mkr mer än budget uppgick kostnaden till 6,8 mkr (6,1 mkr 2009 respektive 4,3 mkr 2008). Köp av skötsel av fastigheter och gata/ park från Kustbostäder AB ökade med 3,4 mkr, från 30,2 mkr jämfört med 33,6 mkr. Det är orsakat av större kostnader för snöröjningen. Intäkterna är något högre än under 2009, exklusive reavinster 83,5 mkr (80,2 mkr år 2009). Analys av detta är inte enkelt eftersom kommunen bytte kontoplan under De flesta förändringar är marginella med hänsyn till kodplaneändringarna, men en stor skillnad är det EU-bidrag på 3,9 mkr som kommunen fått under 2010 för Hälsolyftet. En annan skillnad är ökningen av AMS-bidrag med 1,6 mkr eftersom kommunen tagit emot fler lönebidragstjänster. Avgifterna från äldreomsorgen har minskat 0,1 mkr på grund av maxtaxan. Koncernbanken Syftet med koncernbanken är att förse Oxelösunds kommun och dess helägda bolag med lån och likvida medel till lägsta möjliga räntekostnad. Genom samordning av lånebehoven uppnås stordriftsfördelar som underlättar en effektiv upplåning. Även kapitalförvaltning och samordning av koncernens likviditet och placeringar ingår i koncernbankens uppdrag. Verksamheten bedrivs enligt finanspolicyns placeringsregler. Vi strävar efter ett lågt positivt saldo på koncernkontot, men i avtalet med Sörmlands Sparbank har vi en koncernkontokredit på 60 mkr för att överbrygga eventuella korta likviditetsbehov. All extern upplåning för kommunen och dess helägda bolag görs av kommunens koncernbank i kommunens namn. Den totala låneskulden har minskat med 42,4 mkr till 362,6 mkr. Det beror bland annat på att Kustbostäder AB sålt fastigheter och att kommunen kunnat amortera motsvarande låneskuld. Kommunens egen låneskuld har minskat marginellt till 9,1 mkr (15,5 mkr år 2009). 16

20 Ekonomi Koncernbankens upplåning 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Kommunens lån Bolagens lån Koncernbanken förvaltar också likviditeten till de kommunala bolagen med 25,7 mkr samt till kommunen med 1,6 mkr. Ränterisk Koncernbanken ska, enligt finanspolicyn, eftersträva en jämn förfalloprofil med hänsyn till ränte- och kapitalbindningstid. En ränterisk mäts i form av genomsnittlig återstående räntebindningstid (duration). En längre duration minskar den negativa resultateffekten vid en ränteuppgång, men minskar också den positiva effekten vid en räntenedgång. I kombination med att vår lånestock inte ska ha en större andel än 20 % som ändrar räntevillkoren varje enskilt år ska durationen ligga mellan 2,5 och 7,5 år. Den genomsnittliga durationen var 5,3 år vid bokslutstillfället och har förlängts under året. Koncernbanken arbetar för detta ändamål med ränteswapavtal på sammanlagt 216,6 mkr för att säkra räntan mera långsiktigt. Den volymvägda, genomsnittliga räntan uppgick till 3,77 % vid årsskiftet jämfört med 3,31 % ett år tidigare. Trots ökade räntenivåer beräknas inte koncernbankens genomsnittsränta öka nämnvärt för befintlig lånestock. Prognosen ligger på mellan 3,6 % och 3,8 % fram till En ökad upplåning innebär dock att avtalen på dessa lån troligen kommer att ligga högre på grund av en allmänt höjd räntenivå, och detta kommer att pressa upp räntenivån något. Finansieringsrisk Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade kostnader. Refinansieringsrisk innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till acceptabla villkor placera om stora lånevolymer. Genom att sprida lånens förfallotider över tiden blir också refinansieringsrisken mindre. Vår policy medger en variation mellan 1,9 och 14,1 år. Sedan finanskrisens inträde har det blivit oerhört dyrt att låna med långfristiga lånelöften. Koncernbanken ligger i bokslutet med en tillräckligt stor andel av lånen som förfaller inom ett år. Genomsnittlig kapitalbindningstid ligger på 4,27 år (0,7 år 2009), Det är förmodligen längre än många andra kommuner och medför även något högre räntor, men är ett medvetet val för att minimera riskerna i enlighet med finanspolicyn. 17

21 Ekonomi Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner som är intjänade till och med 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse. Utbetalning av dessa pensionsförmåner blir en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Utöver de redovisade åtagandena finns intjänade förmåner för deltidspolitiker vilka också har rätt till pension. Merparten av den individuella delen av pensionsförmåner utbetalas i sin helhet under mars månad följande år till kommunens anställda för individuell placering. Pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 303,6 mkr (313,3 mkr år 2009) varav 92,4 % av den totala skulden redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Placeringsregler Syftet med en pensionsmedelsförvaltning är att, med hänsyn till åtagandets tidsmässiga struktur, dämpa den framtida likviditetsbelastningen och minska finansieringsrisken. Vid förvaltningen av pensionsmedel kommer kommunen i första hand amortera lån och finansiera investeringar med eget kapital (återlån i verksamhet) och i andra hand att placera medel i säkra värdepapper såsom statspapper. Pensionsförvaltning Avsättningar (inklusive särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelse 23,0 20,6 13,4 12,7 2 Ansvarsförbindelser (inklusive särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser 280,6 292,7 287,2 289,7 3 Totala pensionsförpliktelser 303,6 313,3 300,6 302,4 4 Finansiella placeringar för att finansiera framtida pensionsutbetalningar 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Återlånade medel, det vill säga skillnaden mellan punkterna 3 och 4 ovan 303,6 313,3 300,6 302,4 Aktualiseringsgraden av kommunens skuld och ansvarsförbindelse är 94,0 %. Pensionskostnader Kostnaderna för befintliga pensionsåtaganden minskade med 3,3 mkr jämfört med 2009, från 32,7 till 29,4 mkr. En stor del av kostnaden 2009, 4,9 mkr, berodde på att pensionskostnader för förtroende- valda inte hade lyfts fram tidigare. En mindre del har kompletterats under Pensionskostnaderna kommer att ta allt större utrymme av kommunens resurser i takt med att pensioner i ansvarsförbindelsen ska börja betalas ut. Pensionskostnader* inkl löneskatt Förändring avsatt till pensioner 2,0 5,7 0,2 2,4 Individuell del 12,6 11,9 11,5 10,2 Pensionsutbetalningar, inkl förvaltningskostnad 14,8 15,1 12,7 12,0 Summa 29,4 32,7 24,4 24,6 *) Räntekostnad som belastar pensionsavsättningen redovisas bland finansiella kostnader i resultaträkningen, 0,3 miljoner kr (0,8 miljoner kr) 18

22 Ekonomi Kommunens utbetalningar via KPA till medarbetare som gått i pension ökar. Ansvarsförbindelser som har angetts inom linjen börjar nu lyftas in som kostnader i allt snabbare takt enligt blandmodellen. Denna ökning kommer att fortsätta under ett antal år framöver och ta en allt större andel av kommunens resurser i anspråk. Under 2011 behöver en strategi läggas fast över hur de ökande kostnaderna för ansvarsförbindelsen ska hanteras. Kommunens skuld i ansvarsförbindelsen, det vill säga vad som tjänats in till och med 1997, har minskat med 12,1 mkr under Ingående skuld januari 2010 Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Bromsen Aktualisering och övrigt Förändring av löneskatt Utgående skuld december ,7 mkr -10,3 mkr 3,3 mkr -3,5 mkr 0,7 mkr -2,3 mkr 280,6 mkr KPA förvaltar den allra största delen av vår pensionsskuld och sköter pensionsutbetalningarna. Cirka 1,6 % av den gamla skulden (ansvarsförbindelsen) avser ett särskilt avtal med nyckelpersoner vilket förvaltas av SPP. Uppbyggnad av pensionsreserv Åren 2006 och 2007 byggde kommunen upp en pensionsreserv inom balanskravsutredningen med totalt 10,3 mkr. Syftet är att använda dessa i kommande balanskravsutredningar för att kapa de högsta kostnadstopparna när pensionerna ska betalas ut. Detta har fortsatt i bokslutet 2010 med ytterliggare 4,0 mkr så att kommunen nu har en reserv på 14,3 mkr. Balansräkningen Kommunens balansräkning omsluter 754,1 mkr. Från detta kan lånefordringar och bolagens likvida medel, sammanlagt 366,1 mkr, räknas bort. Återstoden är 388,0 mkr (384,6 mkr år 2009). Soliditet beskriver hur mycket av tillgångarna som finansierats av eget kapital. Kommunen arbetar med följande olika mått: 1) Avläst balansräkning, det vill säga inklusive koncernbankens fordringar på bolagen för utlämnade lån och bolagens likvida medel. Detta är den situation som ett företag använder. 2) Rensad balansräkning, det vill säga utan koncernbankens fordringar på bolagen för utlämnade lån och likvida medel. 3) Ovanstående två mått, där hela pensionsskulden dessutom räknas in. 19

23 Ekonomi Soliditeten, med rensad balansräkning, har förbättrats under 2010 bland annat beroende på att kommunen har ett positivt resultat. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är negativ hela perioden. Den har dock minskat under 2010, främst på grund av att avsättningar till pensioner har minskat. Detta visar vikten av att utarbeta en strategi för hur ansvarsförbindelsen ska hanteras. Soliditetsutveckling med rensad balansräkning 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År ,0% exkl pensionsskuld inkl pensionsskuld Leasingavtal Kommunens leasingkontrakt behandlas som operationell leasing. De innebär ett åtagande på 6,8 mkr (3,5 mkr år 2009) och utgörs av återstående nominella leasingavgifter. Leasingavgifter för 4,9 mkr (1,6 mkr år 2009) har betalats under Kommunens policy är att endast leasa personbilar och larmsystem. I vissa fall har undantag dock gjorts för teknisk utrustning där olika krav omöjliggjort köp. Investeringar Investeringsbudgeten uppgick till 26,8 mkr varav - ursprungsbudget 15,2 mkr - tilläggsbudget från ej färdigställda projekt från ,9 mkr - ny tilläggsbudget för förskolepaviljonger 5,7 mkr - disponering av överskott medförde tilläggsbudget 2,0 mkr Summa 26,8 mkr Investeringsarbetet under 2010 har präglats av utredningar, och beslutsfattande. Kommunen står inför ett omfattande investeringsprogam 2011 med nybyggnad av äldreboende, fortsatt upprustning av Ramdalsanläggningen, produktionskök och förskoleutbyggnad. De största utgifterna under 2010 avsåg den 20

24 Ekonomi fortsatta upprustningen av Ramdalsanläggningen 1,5 mkr, förskolepaviljonger vid Peterslundskolan 2,0 mkr, utbyte av gatuarmaturer 3,7 mkr, och rondell vid Polishuset 1,1 mkr. Budget och tilläggsbudget Bokslut Utfall Kommunstyrelse Fastigheter och anläggningar 15,4 7,1 8,3 Datorer och IT-struktur 1,6 1,2 0,4 Övrigt 0,8 0,1 0,7 Miljö- o Samhällsbyggnadsnämnd: Trafikstrukturella åtgärder 5,8 4,9 0,9 Park 0,3 0,3 0,0 Övrigt 0,8 0,5 0,3 Kultur- o Fritidsnämnd: 0,7 0,6 0,1 Utbildningsnämnd: 0,9 0,9 0,0 Vård- o Omsorgsnämnd: 0,5 0,0 0,5 Summa 26,8 15,6* 11,2 * utöver dessa investeringar som planeras av kommunen finns investeringsutgifter samband med försäljningar och exploateringar, vilket framgår som en skillnad gentemot kassaflödesanalysen Investeringar och investeringsutrymme Miljoner kr Utrymme Nettoinvesteringar I diagrammet framgår investeringsutrymmet som årets resultat ökat med avskrivningar samt bokfört värde av sålda anläggningstillgångar i relation till nettoinvesteringarna. Utrymmet är beroende av att kommunen har ett positivt resultat. Som syns i diagrammet investerades under 2010 mindre än utrymmet, och över tiden har kommunen följt målet att investeringarna inte ska överstiga utrymmet. 21

25 Ekonomi Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kommunen räknar varje år med att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är dels att frigöra kapital för amorteringar och investeringar, dels att tillhandahålla mark för bostäder och företagande. Bruttoinkomster budgeterades till 8,0 mkr varav reavinster 5,9 mkr. I bokslutet redovisas 5,3 mkr som inkomst varav reavinster 2,6 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar Budgeterad försäljning 8,0 6,4 14,6 13,2 13,9 Verklig försäljning 5,3 7,1 3,2 14,1 5,5 Budgeterad reavinst 5,9 4,7 11,8 7,0 9,0 Verklig reavinst 2,6 4,3 0,7 4,1 2,5 Försäljningar och reavinster Miljoner kr 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Reavinster Försäljningar Borgen Kommunens borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 282,5 mkr (169,3 mkr år 2009), varav 275,3 mkr (165,3 mkr år 2009) är kommunens borgensåtagande gentemot Kommuninvest AB, samma belopp som de lån kommunen tagit där. Löpande leasingkontrakt är 6,8 mkr och förlustgarantier för småhus och hyresgarantier är 0,5 mkr. Pensionsförpliktelser och löneskatt (ansvarsförbindelsen) som bara redovisas inom linjen i balansräkningen uppgick till 280,6 mkr (292,7 mkr år 2009). 22

26 Ekonomi Balanskravsutredning Kommunens resultat enligt resultaträkningen Avgår: Reavinst Öronmärkning för pensioner Underskott 2008 Projekt Mat och Städ Projekt utbildning Jobbpusslet Projekt Marint Center (3 år) Reserv framtida ökade kostnader/minskade intäkter Resultat enligt lagens krav på god ekonomisk hushållning 15,2 mkr -3,1 mkr -4,0 mkr -2,4 mkr -0,5 mkr -0,5 mkr -1,5 mkr -3,0 mkr 0,2 mkr God ekonomisk hushållning För kommunens förvaltning gäller ett lagstadgat krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har två perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Kommunens finansiella mål är att ekonomin ska vara stabil. För att mäta detta finns fyra mått. Eftersom tre mått är uppnådda och resultatmåttet exklusive bokslutsdispositioner är uppnått är det Känslighetsanalys Kommunen har en stor kostnads- och intäktsmassa. Även marginella förändringar av inflation, löneavtal, befolkningsutveckling, skattekraft etcetera påverkar finansiella målet uppnått för Se vidare kommunstyrelsens redovisning. Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I Oxelösund visar kommunkoncernens koncernmål och kommunfullmäktiges nämndmål på verksamhetsperspektivet. Se vidare redovisning koncernmål och nämndernas redovisning. det ekonomiska resultatet omedelbart och med stor kraft. Detta kan åskådliggöras i en känslighetsanalys. Om lönerna ökar med 1 % påverkas resultatet med -2,4 mkr Om inflationen ökar med 1 % påverkas resultatet med -2,7 mkr Om skatteintäkterna ökar med 1 % påverkas resultatet med +4,6 mkr Om räntesatsen ökar med 1 % påverkas resultatet med -0,3 mkr 23

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde 2011-04-06 kl. 18.00 i Rådssalen, Cupan. Nr Ärendemening. 5. Bokslut 2010 41+ Bilaga

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde 2011-04-06 kl. 18.00 i Rådssalen, Cupan. Nr Ärendemening. 5. Bokslut 2010 41+ Bilaga KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige Tid och plats: Kommunfullmäktige kallas till sammanträde 2011-04-06 kl. 18.00 i Rådssalen, Cupan. Mayvor Lundberg Ordförande

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning Inledning Viktiga händelser Måluppfyllelse koncernmål *) Ekonomi Investeringsredovisning Personal Kommunstyrelsen *) Kultur- och fritidsnämnden *) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2014

Finansiell rapport tertial 1 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Bidrag för läkemedelsförmånen öppen vård 2 551 2 438 2 438 Patientavgifter hälso- och sjukvård 377 350 336 Patientavgifter tandvård 353 332 332 Försäljning av hälso- och sjukvård/tandvård

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer