Verksamhetsberättelse utvärdering och kvalitetsredovisning 2004 för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola

Transkript

1 Verksamhetsberättelse utvärdering och kvalitetsredovisning 2004 för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola Innehållsförteckning: A. ANSVARSOMRÅDE sid 4 Fornbackens förskola sid 4 Vildmarkens förskola sid 4 Skolbarnsomsorgen sid 4 Grundskolor sid 4 Linnéskolan årskurs 9 sid 4 Finjabacken sid 4

2 Magnarpskolonin sid 5 Modersmålsundervisning sid 5 Skolhälsovård sid 5 B. ÅRETS VERKSAMHET sid 5 Fornbackens förskola sid 6 Vildmarkens förskola sid 7 Skolbarnsomsorgen Röinge fritidshem sid 7 Kyrkskolans, LilleMats, Parkvillan sid 7 Grundskolor Kyrkskolan sid 8 Röinge skola sid 8 1. EKONOMI 1.1 Årets resultat sid Prestation-uppfyllelse sid BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR 2.1 Normer och värden Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Elevers ansvar och inflytande Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid VERKSAMHET 3.1 Kunskaper sid Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Elever med särskilt stöd Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Åtgärdsprogram Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Utvecklingssamtal Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Lokala reursteam Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid 23 2

3 Grundskola sid Samverkan Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Materiella resurser Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid MEDARBETARE 4.1 Särskilt stadsbidrag sid Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Kompetensutveckling Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Utveckling 5.1. Utvecklingsinsatser 2004 sid Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid Utvecklingsinsatser 2005 sid Förskoleverksamhet sid Skolbarnsomsorg sid Grundskola sid 34 Utvecklingsinsatser under 2005 sid 35 Bilagor: Fornbackens utvärdering bil. 1 Vildmarkens utvärdering bil. 2 Kyrkskolans, Lille Mats och Parkvillans fritidshems utvärdering bil. 3 Röinge fritidshems utvärdering bil. 4 Kyrkskolans utvärdering bil. 5 Röinge skolas utvärdering bil. 6 Skolsköterskans utvärdering bil. 7 beskrivning, handlingsplaner Magnarp bil. 8 Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2004 för område 9 A. Ansvarsområden Område 9 består av två F-6 skolor, Röinge skola och Kyrkskolan, med sammanlagt 337 elever. På varje skola finns fritidshem med fyra respektive tre avdelningar. 3

4 Fornbacken och Vildmarken är två förskolor med sammanlagt plats för 144 barn. Magnarpskolonin samt modersmålsundervisningen administreras av område 9. Ledningsgruppen består av rektor 100%, bitr. rektorer 100% och en bitr. rektor 50%. På områdets kansli arbetar två assistenter, en 100% och en 60%. Fornbackens förskola för barn i åldrarna 1-5 år har 92 platser fördelade på fem avdelningar. Fyra syskonavdelningar med 20 barn samt en småbarnsavdelning med 12 barn.(bil.1) Vildmarkens förskola för barn i åldrarna 1-5 år har tre avdelningar med plats för 52 barn. På Vildmarken finns en avdelning har 20 platser för barn i åldrarna 4-5 år och två avdelningar har 16 platser vardera för barn i ålder 1-3 år.(bil.2) Skolbarnsomsorgen i området består av fyra avdelningar, på Röinge skola och tre på Kyrkskolan. Sammanlagt är 162 elever inskrivna på fritidshemmen, motsvarande siffra 2003 var 212. (Bil.3-4) Kyrkskolan och Röinge skola är två F-6 skolor med sammanlagt 337 elever. På skolorna fanns, vid årets början, även 3 stycken särskolegrupper integrerade på skolorna med sammanlagt 18 elever. Dessa grupper har under året minskats till två, en på Röinge och en på Kyrkskolan. (Bil.5-6) År 9 var under vt lokaliserad i Linnéskolans lokaler och hade 49 elever. Asylskolan på Finjabacken bedrev verksamhet för asylsökande elever F-9. Det var en verksamhet som startade upp i januari 2003 och lades ner i juni 2004 Förskolan på Finjabacken fanns från och med november 2003 en avdelning för barn i ålder 4-5 år eftersom även detta är en lagstadgad verksamhet. Även denna verksamhet lades ner i juni Magnarpskolonin är en sommarkoloni för barn från hela kommunen som organiseras av område 9. Där vistas sammanlagt 96 elever fördelade på 4 perioder. Vistelsen i Magnarp är värdefull och positiv för de barn som får vara där. I år var antalet ansökningar 131 stycken till 96 4

5 platser, vilket betyder att en hel del barn och föräldrar blev besvikna att de inte fick plats. Modersmålsundervisningen för hela kommunen organiseras i vårt område. Modersmålsundervisning ges till de elever som använder sitt modersmål som ett levande umgängesspråk. Utbildningen syftar till att främja elevernas utveckling till flerspråklighet. Att befästa kunskaper i det egna språket är en väg att lära sig svenska. Under året har en inventering av elever till hemspråksundervisning genomförts. Det finns idag 384 sökande till 26 olika språk. 8 modersmålslärare undervisar idag sammanlagt 341 elever på 8 olika språk. Skolhälsovård Skolsköterskan 57,75 %, har ansvar för eleverna på Kyrkskolan, Röingeskolan och under vt årskurs nio på Linnéskolan. Skolläkaren har timmar per termin, denna tid har inte utökats sedan skolhälsovården tog över sexåringarna. Även skolsköterskans arbete präglas av elever med invandrarbakgrund. Det fina samarbetet med socialsekreteraren underlättar dock detta arbete. Utökningen av sexårsverksamheten gör att skolsköterskan, inte upplever sig hinna med eleverna i den utsträckning som skulle behövas. Eleverna får inte den service och omvårdnad de behöver, anser hon. (Bil.7) På Kyrkskolan finns en aktiv föräldragrupp med representanter från föräldrar, BUN, personal och ledning. Denna grupp har regelbundna träffar och diskuterar olika frågor som rör verksamheten. B. Årets verksamhet Under 2004 har mycket arbete lagts på att utarbeta och revidera för området gemensamma handlingsplaner. Även en gemensam målsättning har utarbetats och skall under kommande år förankras och befästas bland all personal. Gemensamma aktiviteter för hela området har genomförts och under hösten har en satsning gjorts med inriktning på hälsa. Denna satsning gäller såväl personal som barn/elever. I övrigt har året präglats av anpassning till minskat barn/elev -underlag samt anpassning till budget både vad gäller skola och skolbarnsomsorg. Den största förändringen var nerläggningen av asylskolan/förskolan på Finjabacken. Nedläggning av verksamheterna på Finjabacken och upphörandet av åk 9 på Linnéskolan medförde förändring i 5

6 ledningsgruppen, som sedan augusti består av rektor 100%, bitr. rektor 100% respektive 50%. Tjänsterna har under året blivit tills vidare anställningar vilket innebär en större trygghet för ledning och personal. Även hemspråksundervisningen har setts över med tanke på elevunderlag och gruppindelning. Det innebär att det är fler elever i grupperna och t.ex. elever från olika skolor i som samlas för undervisning på en skola. Denna översyn kommer att fortsätta under Under senare delen av året har skolutvecklingsplanen varit ett aktuellt ämne för föräldragruppen på Kyrkskolan. Röinge skolas tidigare aktiva föräldragrupp har inte fungerat under 2004 vilket också framkommit i enkäter gjorda under året. Socialsekreteraren spelar en viktig roll för skolan och vi har nu börjat att finna formerna för arbetet. Den mångkulturella prägeln på verksamheten är krävande och vi kan konstatera att behovet av en socialsekreterare är mycket stort. Mycket tid läggs på förebyggande arbete vilket också är ett av socialsekreterarnas mål. Förskoleverksamhet: Fornbacken -Samarbete med Vildmarken, höstfesten. sättning sättningen med höstfesten var att få ett bredare samarbete och bättre gemenskap med alla på Fornbacken och Vildmarken. Berörda Berörda är barn, föräldrar samt personal. Stora barngrupper med många små barn gör att det är mycket svårt att hinna med varje enskilt barn. Vissa avdelningar har haft långa inskolningsperioder pga många små barn så verksamheten blir lidande. Ledningsbytet har lett till vissa oklarheter. Personalbyten är alltid ett orosmoment innan alla har lärt känna varandra. Personal har blivit ålagda fler uppgifter. Osäkert vem som ansvarar för vad. Färre veckomöten (Varannan vecka med ledningen och möjlighet att träffas även den andra veckan utan ledningen). Samarbetet med Vildmarken har varit positivt och gör det lättare vid sammanslagningar. Vildmarken: Uppstart av portfolio. Bakgrund Gemensamt beslut på planeringsdag. Alla avdelningarna har påbörjat detta arbete och utformat det på sitt eget sätt utifrån en gemensam "röd tråd". 6

7 Skolbarnsomsorg: Röinge fritidshem Vissa händelser har präglat årets verksamhet: Vår egen melodifestival där barnen valde olika roller som man ville arbeta med. Barnen fick med stöd av personal planera hela projektet och till slut framföra och genomföra vår första egna melodifestival. I samband med övandet inför vår melodifestival passade vi på att spela in en egen Cd-skiva som såldes till föräldrar och vänner. Gymnastik i olika former och gruppsammansättningar har varit en återkommande punkt på vår planering då barnen är mycket för att röra på sig. Vi har försökt att värna om vår närmiljö genom att göra utflykter till olika mål i vår närhet, dessa mål skiljer sig något beroende på ålder och mognad. Kyrkskolans, Lille Mats och Parkvillans fritidshem Clownskola (Kyrkskolans fritids) Bakgrund Splittrad grupp, delvis osäkra barn. Svårt att stå upp inför andra kamrater. sättning Stärka individerna (ex. uppträda för andra), öka barnens kreativitet och stärka sammanhållningen. Berörda Alla barn och personal som var på Kyrkskolans fritidshem (Grodden och Klubben) vt Barn som tycker om att uppträda, barn som vågar säga ifrån när de inte tycker likadant. Barnen vågar bjuda på sig själva, inte bara då de har uppträtt utan även i vardagssituationer. Småmusikanterna (Lille Mats och Parkvillans fritidshem) Bakgrund Erbjudande om ett spännande projekt där man genom musiken fick möjlighet att få olika åldersgrupper att göra något tillsammans. sättning Stärka individerna och självförtroendet (ex. kunna vara stolta för det som de har åstadkommit), samt stärka sammanhållningen. Berörda Alla barn (och i viss mån även personalen) som gick på Lille Mats och Parkvillans fritidshem vt

8 Grundskolor: Kyrkskolan Novelltävling Bakgrund Vi vill uppmärksamma Världsbokdagen. Att det blev en novelltävling beror på att det på skolan fanns en lärare som hade skrivit en bok. sättning et är att eleverna ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter i skrift. Berörda År ett till sex. Conny introducerade genom att berätta om sitt författarskap. Därefter hade eleverna cirka en månad på sig att färdigställa sin novell. Varje klass ansvarade för att utse tre noveller som lämnades vidare till skolans jury som bestod av Conny, Karin I och lärarbibliotekarien. Dessa utsåg en vinnare i varje årskurs. uppfyllelse Vi är nöjda med resultatet. Det blev en febril aktivitet och elevernas skrivglädje ökades. Röinge skola Gemensamma temadagar och aktiviteter Bakgrund Under läsåret har vi ett flertal gemensamma temadagar hela skolan tillsammans i åldersblandade grupper, där sexorna brukar vara gruppledare. Olika aktiviteter har varit orientering (åk 2-6), dansdag, friidrottsdagar, bolldag och FN-dagen. Kommande aktivitet är en jultemadag. Vi väljer att skriva om dansdagen, orienteringen och friluftsdagen på Österås. Övergripande målsättning för samtliga gemensamma aktiviteter - Lära känna varandra, skapa gemenskap och därmed trygghet. - Träna ledarskap och ansvarstagande. - Förebyggande mobbingarbete. - Friskvård - Att inspirera eleverna till att prova på nya aktiviteter. Dansdag Bakgrund På Röinge skola saknas barn med annan kulturell bakgrund. Kulturgruppen har under en tid diskuterat att ordna en kulturdag för Röingeskolan och Kyrkskolan innehållande mat 8

9 och dans från olika kulturer. Som ett led i detta kom vi fram till att en dansdag med olika danser skulle passa som en inspiration till att lära sig mer om andra kulturer. Urvalet av danser styrdes av vilka kontakter personalen hade, t.ex. orientalisk dans, linedance, samba, jazzdans, funk. Dansdagen inleddes med uppvisning i gymnastiksalen för alla elever. Vi hade lånat in professionella dansare som visade sina danser. Därefter fick barnen välja och prova på två av danserna. sättning Att få se och prova danser från olika kulturer för att väcka intresse och för att ev. fortsätta som fritidsaktiviteter. Ett mål var att eleverna skulle våga uttrycka sig med kroppen inför andra elever. 1. EKONOMI 1.1 Årets resultat Årets budget omfattar kkr. Under året har det varit svårt att göra prognos över utfallet, beroende på nerläggningen av Asylskolan. Under året har hela tiden anpassningar gjorts för att hålla tilldelad ram. et att hålla budget kunde inte hållas på grund av att: Linnéskolan medförde en kostnad in i augusti men tilldelades resurser t.o.m juni. Nerdragningar i grundskolan gjordes inför ht och inte under pågående vt, vilket blev för sent och gav inte väntat resultat. En grupp för autistiska, normalbegåvade elever startade upp ht och fick inte de resurser som lovats. Det innebär en för merkostnad på 1.8 tjänst som inte budgeterats. Vad gäller övriga verksamheter har våra förskolor stora barngrupper med många barn under tre år. Detta har varit mycket personalkrävande och därför påverkat budgeten negativt. Ovanstående gör att kostnaderna hamnar på minus. Till området flyttar asylsökande familjer med barn som inte kan svenska och därför kräver extra resurser när de börjar skolan. Detta påverkar också budgeten negativt. Intäktssidan i området visar på ett stort underskott beroende på asylskolans/förskolan nerläggning kkr. fattas för att nå upp till de 2285 kkr. beräknade intäkter på Finjabacken. Totalt visar område 9 på ett underskott i budgeten. 1.2 Prestation uppfyllelse 1.3 Årskurs 5 Ämne Godkända Ej uppnått målen Totalt Pojkar Flickor Pojkar Flickor Gk E u m E u m %

10 Engelska % Matematik % Svenska % 1.4 Årskurs 9 Ämne Godkända Ej uppnått målen Totalt Pojkar Flickor Pojkar Flickor Gk E u m E u m % 2004 Engelska % Matematik % Svenska % 2. BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR 2.1. Normer och värden Förskoleverksamhet Nationella mål: Skollagen (SL) 1.2, Lpfö Kommunala mål: Skolplanen s 6 Lokala mål: Arbetet har fortsatt enligt 2003 års redovisning. I den dagliga verksamheten sker arbete med t.ex. konflikthantering, demokratiska beslut genom t.ex. röstning och samtal om människors lika värde. Eftersom svarsfrekvensen på Galaxen-enkäten endast var 20% på förskolorna i området är det svårt att dra slutsats utifrån den. uppfyllelse uppfyllelsen bedöms vara god. Förslag till åtgärder Arbetet med normer och värden kommer att fortsätta som Tidigare. Sammanställa gemensamma mål och få mer tid att tänka igenom och diskutera gemensamma mål Skolbarnsomsorg Nationella mål: SL 1.2, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 6 Lokala mål: Arbetet har utgått ifrån den målsättning som gäller för Område 9 och med huvudsaklig fokusering på att stärka och utveckla barnens sociala kompetens. Exempelvis etiska 10

11 ställningstaganden, respekt för andra människors egenvärde, konflikthantering, empati med andra människor, samt omsorg om miljö och närmiljö. Konflikthanteringen har fått ett stort utrymme på alla avdelningarna. Inom konflikthanteringen anser vi att ett flertal av målen ryms. Ett starkt fokus har legat på att inget barn ska behöva ha en olöst konflikt med sig hem när det blir hämtat. Arbetet med den sociala kompetensen ryms på ett eller annat sätt in under alla aktiviteter som finns på fritidshemmen. Detta arbete är något som pågått hela tiden och vi blir aldrig någonsin färdiga med det. Man måste hela tiden ha barnens sociala kompetens i tanken. uppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen vara god. Att det blev denna bedömning beror dels på att mycket av personalens energi har gått åt till de omorganiseringar som varit, dels på att det som vi nämnde i avsnittet om att arbetet med barnens sociala kompetens aldrig blir färdigt det kan alltid bli bättre. Förslag till åtgärder - Fler individ- och gruppstärkande aktiviteter, både inom avdelningarna och mellan avdelningarna. - Försöka få föräldrarna att förstå vikten av att ha en bra social kompetens och att hjälpa oss i detta arbete Grundskola Nationella mål: SL 1.2, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 6 Lokala mål: Visa respekt för varandra och att alla ska känna trygghet Eleverna ska lära sig att ta ansvar och samarbeta. Eleverna ska visa respekt för sina medmänniskor och stå för sina åsikter och handlingar. Personalen ska arbeta för att främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Det dagliga arbetet med värderingar och konfliktlösningar har gett positivt resultat. Barn och vuxna i en mångkulturell och integrerad verksamhet utvecklar empati och större förståelse för olikheter. Det finns möjlighet för barn med särskilda behov att få specialundervisning, vilket ger resultat för eleven i gruppen. 11

12 Dagliga aktiviteter som t.ex. ögonkontakt, ta i hand, beröring, kompissamtal, temadagar, klassråd, lägerskola, arbete med etiska läromedel, kamratstödjarverksamhet och fler kontinuerliga hälsoaktiviteter. Ansvaret att skapa en trygg miljö ligger på all personal i det dagliga arbetet! Det är viktigt att alla vuxna deltar aktivt i konflikthantering och lär eleverna att själva stå för sina handlingar och åsikter. Kamratstödjarnas och personalen arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling. uppfyllelse. Bedöms vara god därför att vi prioriterat arbetet med normer och värden. Barnen är mer medvetna och har fått redskap för hur man visar respekt i olika situationer. Åtgärder Arbetet med ovanstående kommer att fortsätta. En satsning på jämställdhetsarbetet bör prioriteras, för att bryta traditionella könsmönster Elevernas ansvar och inflytande Förskoleverksamhet MÅL Nationella mål: SL 4.2, 5.2, Lpfö Kommunala mål: Skolplanen s 7 Lokala mål: Lära barnen efter egen förmåga ta ansvar för sin handlingar. Visa hänsyn och respekt för varandra Visa hänsyn för djur, natur och miljö. Arbeta för att de ska bli starka som enskilda individer. Ta vara på barnets naturliga nyfikenhet och lust att lära. Att sätta barnet i centrum, utgå från det kompetenta barnet. Verksamheten präglas av hur barngrupperna ser ut och vad som intresserar barnen. Vi försöker bedriva en verksamhet där varje barns behov och kunskaper tillgodoses. Detta görs genom ett skapande och forskande arbetssätt som väcker barnens nyfikenhet och lust att lära. 12

13 uppfyllelse Bedöms vara god. Vi försöker ge barnen ansvar och inflytande anpassat utifrån varje barns ålder och mognad. Barnen framför, vad dom tycker och tänker. Utifrån samtal och liknande med föräldrar bedöms måluppfyllelsen vara god. Utifrån de som svarat på Galaxen-enkäten ( 11 st av 56 utdelade = 20%),bedöms måluppfyllelsen som relativt god. Förslag till åtgärder Arbetet fortsätter kontinuerligt genom vi är lyhörda för barnens intresse och behov. Fortlöpande arbete som utvecklar barnen att bli mer självständiga samt ta mer ansvar för sin utveckling och lärande Skolbarnsomsorg Nationella mål: SL 4.2, 5.2, 2a.3, Allmänna råd till 2a.3, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 7 Lokala mål: Vill ha delaktiga barn som kan ta ansvar efter mognad. Att komplettera skolan i fråga om vilka medel man använder för att: - utveckla barnens förmåga att tala, lyssna, läsa, skriva och räkna, - möta eleverna på deras egna utvecklings- och kunskapsmässiga nivå, - uppmuntra elevernas starka sidor. Föräldrakontakten är vi väldigt noga med varje dag. Vi försöker att ha ett litet samtal med varje enskild förälder dagligen. Vi erbjuder utvecklingssamtal om någon part tycker att det behövs. Vi försöker ha föräldrafika en gång per termin samt någon större aktivitet en gång per år dit föräldrarna bjuds in. Vi tar tillvara på barnens önskemål om aktiviteter genom våra samlingar och samtal med barnen. Genom förtroendeuppdrag får barnen lära sig att ta ansvar för den allmänna trivseln. Barnen ger tips och idéer på olika aktiviteter, då gäller det att personalen på ett positivt sätt tar tillvara på detta och bygger vidare på det i verksamheten. uppfyllelse uppfyllelsen bedöms vara mycket god, vi känner att vi har positiva och delaktiga barn. Då ingen enkät riktats speciellt till skolbarnsomsorgen kan ingen bedömning göras utifrån Galax. Däremot genom samtal och annan respons från föräldrar bedöms 13

14 måluppfyllelsen som mycket god. Åtgärder Vi kommer att fortsätta att arbeta tillsammans med barnen på samma sätt, men är öppna och lyhörda för nya förslag Grundskola Nationella mål: SL 4.2, 5.2, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 7 Lokala mål: Att få eleverna att känna ansvar genom delaktighet i verksamheten. Barn och ungdomar uppmuntras och stöds i att ta ansvar för sin vardag, sitt lärande och sin arbetsmiljö både enskilt och i grupp. I det fortlöpande skolarbetet får barnen möjlighet att efter mognadsnivå vara med och påverka sin skolsituation både vad det gäller innehåll och arbetssätt. Utformningen av elevrådet har delvis förändrats. Aktiviteter: Elevråd och klassråd Kompissamtal -killar/tjejer Kamratstödjarträffar och utbildning Städdagar Må bra aktiviteter Fadderverksamhet Rullande klassvaktsschema Tematvärgrupper med elever som ledare Ansvar för skolarbetet genom veckoplanering i samråd med läraren. uppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som god. Mycket har blivit bättre, färre konflikter och en positivare attityd. Dessutom förekommer mindre nerskräpning och klotter. Konstateras bör dock att man aldrig färdig med detta arbete, utan det krävs fortlöpande uppmärksamhet och insatser. Endast 26 föräldrar utav 214 utdelade enkäter besvarades därför går det inte att göra en bedömning vad gäller måluppfyllelse från föräldrarna. I maj genomfördes en enkätundersökning i skolorna med liknande frågor som Galax. De svaren visade på ett mycket positivt resultat på Kyrkskolan vad gäller delaktighet och inflytande. Svaren från Röinge skola visade på ett mindre positivt 14

15 resultat kanske beroende av att där inte finns någon aktiv föräldragrupp. Vad gäller elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet upplever de flesta, av de 49 som svarat av 52 utdelade, att de instämmer till att vuxna lyssnar på deras synpunkter. 5 st anser att påståendet inte stämmer. Endast 2 st anser att de inte får vara med och planera sin verksamhet. 3 stycken på varje skola tycker inte att deras synpunkter tas till vara genom klassråd/elevråd. Alla elever är däremot nöjda med sitt inflytande över skolarbetet och det som sker i skolan. Förslag till åtgärder Nya aktiviteter: Avdelade städ- och ansvarsområden utanför klassrummet. Tidigare aktiviteter genomförs fortsättningsvis. Fler elevråd under läsåret som fastställs i augusti. Ge elevrådet en del av pengar från kommittén för majblommorna att förfoga över. 3. VERKSAMHET 3.1 Kunskaper Förskoleverksamhet Nationella mål: SL 2.3, Lpfö Kommunala mål: Skolplanen s 8 Lokala mål: Barnen skall vistas i en trygg miljö där de kan utvecklas i sin egen takt. Vi skall utgå från det kompetenta barnet samt ha en helhetssyn på barns utveckling. Vi har nått vårt mål med trygga barn i barngrupperna. För att kunna inhämta kunskap på förskolan behöver barnen lugn och ro, vilket vi anser vara svårt att uppnå på alla avdelningar. Vi ser barnens resultat genom att dokumentera verksamheten, bl a med hjälp av digitalkameran samt genom användandet av portfolio. Uppfattnigen är att föräldrar är överlag nöjda. Personalen känner dock en mycket pressad arbetssituation. uppfyllelse uppfyllelsen anses vara relativt god. Alla avdelningar har ej lyckats nå målen. 15

16 Av de elva föräldrar som svarat på Galaxenenkäten upplever instämmer samtliga att deras barn får stimulans och att personalen stödjer deras barns utveckling beträffande språk, rörelse lek o.s.v. Förslag till åtgärder Skapa mindre grupper för barn med särskilda behov. Fler digitalkameror för dokumentation samt mer fortbildning om portfolio/dokumentation Skolbarnsomsorg Nationella mål: SL 2.3, Allm råd till 2a.3 Lokala mål: Barnen skall vistas i en trygg miljö där de kan utvecklas i sin egen takt. Vi skall utgå från det kompetenta barnet samt ha en helhetssyn på barns utveckling. Lokala mål: Att komplettera skolan i fråga om vilka medel man använder för att: - utveckla barnens förmåga att tala, lyssna, läsa, skriva och räkna, - möta eleverna på deras egna utvecklings- och kunskapsmässiga nivå, - uppmuntra elevernas starka sidor. Genom verksamhetens aktiviteter försöker vi lära och utveckla barnet på den nivå det befinner sig. Personalen uppfattar att barnens kunskaper har ökat mycket även under fritidshemsvistelsen. Däremot anser vi att det är bristande intresse och respons för den kunskapsinhämtning som det finns möjlighet för på fritidshemmen. Denna kunskap värderas inte särkilt högt av flertalet föräldrar. Som tidigare påpekats har ingen Galaxenenkät genomförts speciellt till skolbarnsomsorgens föräldrar Grundskola Nationella mål: SL 4.1, Lpo Kommunala mål: Skolplanen s 8 Lokala mål: Att ge eleverna goda kunskaper bl.a. genom att eleverna utvecklas i att tala, lyssna, läsa, skriva och räkna. Föräldraenkäten som lämnades ut till alla föräldrar på skolan visade ett gott resultat vad det gäller lärande. 16

17 Ordkedjetest har återigen genomförts p.g.a. direktiv från kommunen. Med erfarenhet av testets dåliga mätresultat har vi önskat få ett annat test, men denna önskan har avslagits. Uppföljning av testresultat sker av specialpedagogen. Nationella prov ger en bra fingervisning om var eleverna ligger rent kunskapsmässigt. Andra aktiviteter som genomförts är: lästimmar, högläsning, bokredovisning, redovisning, händelseböcker, fritt skrivande, kompendium, drama och diskussioner. Indelning av elever i mindre grupper. uppfyllelse Bedöms vara relativt god. uppfyllelsen har dragits ned på grund av det dåliga resultatet av ordedjetestet. Elevenkäten visar på att alla elever anser att de lär sig mycket i skolan. En elev skulle vilja ha mer hjälp av läraren och 4 stycken anser de får för mycket läxor. En elev anser inte att den blir rättvis bedömd. Alla är nöjda med undervisningens utformning och innehåll. De 26 föräldrar som svarat på Galaxenenkäten är alla nöjda med utveckling och lärande i området. Av de 26 upplever 23% (6st) att eleverna inte har lagom omfattande läxor. Om det bror på för mycket eller för lite läxor framgår inte av undersökningen. Förslag till åtgärder Fonetiska undersökningar i förskolan bör diskuteras med mottagande lärare i årskurs 1. Prioriterad tid för läsinlärning. Diskussioner med specialpedagog. Ordkedjetestet slopas och ersätts av annat mätinstrument. Arbete i mindre grupper kommer vi att fortsätta med. Kontinuerlig undervisning av specialpedagog. En större satsning på elever med behov av särskilt stöd i F-3. Av erfarenhet har vi märkt att det ibland varit för sent när eleverna är äldre. 3.2 Elever med behov av särskilt stöd Förskoleverksamhet Nationella mål: SL 2a.3, 2a.9, Allm råd till 2a.3, 2a.9, Lpfö Skolplanen: Tillsammans finner personal, barn och ungdomar samt föräldrar sådana åtgärder som innebär att rätt stöd ges vid rätt tillfälle. Lokala mål: Att barnet ska utvecklas efter sina förutsättningar och med särskilt stöd integreras så långt som möjligt i verksamheten. 17

18 För barn med behov av särskilt stöd finns mål satta i ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram upprättas i viss utsträckning, t ex för stimulansplacerade barn. Tid och resurser saknas för att ge de barn som behöver särskilt stöd fullt ut. uppfyllelse en är ej uppnådda pga bristande resurser, för stora barngrupper samt bristande kompetens hos personalen. Förslag till åtgärder Anpassa barngrupperna utifrån barnens behov, pedagogisk handledning och kompetent resurspersonal. Kontinuerliga möten med berörda personer där man utvärderar och skriver nya program Skolbarnsomsorg Nationella mål: SL 2a.3, 2a.9, Allm råd till 2a.3, 2a.9 Skolplanen : Tillsammans finner personal, barn och ungdomar samt föräldrar sådana åtgärder som innebär att rätt stöd ges vid rätt tillfälle. Lokala mål: Vårt mål är att ha en nära och öppen kontakt med föräldrarna. Att barnet känner sig trygg och trivs på fritids. Personalen ska finnas som ett stöd för barnet. Förebygga kränkande särbehandling. Visa respekt för varandra. I samverkan med skolan och föräldrarna så har vi kunnat få ett bättre åtgärdsprogram till barnet. Resurskrävande barn har inte kunnat få det stödet som de behöver under höstterminen på grund av omorganisation och personal som har slutat. Från och med i höst har biträdande rektor på området hand om stimulansplaceringar och det ser vi som positivt. Detta leder till snabbare information och rätt resurser i tid. uppfyllelse Föräldrakontakten - bedöms vara god Barnets trygghet - mycket god Resurser - relativt god Kränkande särbehandling - god Visa respekt för varandra - god 18

19 Åtgärder Samverkan mellan skolan och fritids bör bli bättre och att alla arbetar mot gemensamma åtgärdsprogram för resurskrävande barn Grundskolan Nationella mål: SL 1.2, 5.4, 5.13, Lpo , 2.8 Kommunala mål: Skolplanen s. 10 Lokala mål: Att kompensera elevens svårigheter. Att bekräfta elevens egna kompetenser och intressen. Att ge eleven den tid den behöver för sitt lärande. Att eleven känner sig trygg, säker och känner trivsel. Nära samarbete mellan specialpedagog och lärare. Nära samarbete med föräldrarna. Utredningar med snabb handläggning. Specialpedagogen gör utredning för att upptäcka elevens starka respektive svaga sidor. Eleverna får undervisning av specialpedagog enskilt eller i mindre grupp. Åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner upprättas och följs upp regelbundet. Mycket vuxenstöd när eleverna är på fritidshemmen. På Kyrkskolan har det bildats en specialgrupp för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. uppfyllelse uppfyllelsen på Kyrkskolan bedöms vara god. Vi upplever att arbetet med eleverna fungerar bra. Vi arbetar flexibelt och anpassar vår verksamhet efter elevernas behov och förutsättningar. Eleven är ständigt i fokus. På Röinge skola har de strävansmål inte uppfylls av samtliga elever med behov av särskilt stöd. uppfyllelsen bedöms ändå vara relativt god. Förslag till åtgärder Arbetet fortsätter som tidigare. Specialpedagogen fortsätter sitt arbete med att testa eleverna. Barn med särskilt behov uppmärksammas och får extra hjälp i liten grupp och/eller specialundervisning Åtgärdsprogram Förskoleverksamhet 19

20 Skolplanen: Stödinsatser dokumenteras i individuella åtgärdsprogram. Som är tidsbegränsade, målinriktade och som regelbundet utvärderas av alla berörda. Lokalt mål: Ge rätt stöd vid rätt tillfälle i samråd med föräldrar och barn. För några barn har det ansökts om extra resurser i gruppen, men det har man inte fått ännu. Utvärdering av åtgärdsprogrammen ska vara 1gång/månad, men det känns för ofta. uppfyllelse en är ej uppnådda pga bristande resurser, för stora barngrupper samt bristande kompetens hos personalen. Åtgärder Sammanställa en pärm där man samlar olika resurser t ex logoped, ppr mm. + litteratur som kan ge extra stöd för arbetslaget Skolbarnsomsorg Åtgärdsprogram Upprättas tillsammans med personal, föräldrar och barn. Utvärdering sker varje termin. Dokumenteras och förvaras hos rektor Grundskola Stödinsatser ska dokumenteras i individuella åtgärdsprogram som är tidsbegränsade, målinriktade och som regelbundet utvärderas av alla berörda. Åtgärdsprogram finns för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Åtgärderna är tidsbegränsade och åtföljs alltid av regelbundna uppföljningsmöten. uppfyllelsen inom tiden för utvärderingarna varierar från elev till elev. Det är bra med en ny och tydlig handlingsplan och en enhetlig områdesblankett för åtgärdsprogram. 20

21 Vi upplever att åtgärdsprogram när det gäller inlärningssvårigheter är lättare att upprätta än när det gäller de sociala svårigheterna. Vi har för lite tid för reflektion och eftertanke. uppfyllelse uppfyllelsen bedöms vara relativt god. Det finns åtgärdsprogram för de elever som är uppe i elevvårdsteamet. Skriftliga dokumentationer av åtgärder för andra elever i behov av extra stöd sker inte alltid som önskat. Förslag till åtgärder Åtgärdsprogram för alla elever med behov av särskilt stöd bör upprättas, inte bara för de som tagits upp i Elevvårdsteamet. Det bör finnas mer tid för reflektion och eftertanke. Handlingsplanen bör användas av personalen. Skolpsykologen bör vara mera synlig i skolan för att personalen ska få en personlig kontakt Utvecklingssamtal Förskoleverksamhet Skolplanen: Tillsammans finner personal, barn och ungdomar samt föräldrar sådana åtgärder som innebär att rätt stöd ges vid rätt tillfälle. Lokala mål: Att ha fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Uppföljningssamtal sker efter varje inskolning. Varje avdelning har utformat egna rutiner vad det gäller kontinuerliga utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal erbjuds föräldrarna och ibland önskar föräldrarna ett samtal. Uppföljning av stimulansplacerade barn sker genom samtal varje termin. Informations- och välkomstmöte i juni för alla höstens nya föräldrar. När barnet varit ca en månad har vissa avdelningar ett inskolningssamtal. Utvecklingssamtal under våren har vissa avdelningar för alla och andra för de som önskar. 21

22 Vid placering av barn med särskilda behov har vi haft tätare träffar. Här har det förekommit samverkan med Habiliteringen, logoped, psykolog, sjukgymnast m.fl. Fortlöpande samtal sker alltid vid daglig hämtning och lämning av barnen. Personalen har inbjudit till enskilt samtal direkt vid uppkommet behov samt när föräldrarna så önskat. uppfyllelse uppfyllelsen anses vara god eftersom vi kontinuerligt har utvecklingssamtal. Det har inte varit fullt intresse från alla föräldrar att delta i dessa träffar. Vi tycker trots det att vi haft en god föräldrakontakt genom de dagliga kontakterna. För att bedöma den som mycket god skulle vi vilja att fler föräldrar skulle vilja ha samtal Skolbarnsomsorg Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal fungerar dåligt på fritids på grund av föräldrarnas tidsbrist. Och hos en del brister intresset. Samtalen tillsammans med skolan sker på olämplig tid för fritidspersonalen därför är det svårt att vara med. uppfyllelse Vi har inte uppnått att få någon kontakt med föräldrarna via utvecklingssamtal. Förslag till åtgärd Mer information till föräldrarna om att utvecklingssamtal finns att få. Större helhet mellan skola och fritids Grundskola Nationella mål: Vi arbetar efter målen i Lpo , 2.7 Kommunala mål: Skolplanen s.10 Lokala mål: Elev, förälder/föräldrar och pedagog skall träffas minst en gång per termin. Vid behov medverkar resurslärare, assistent eller specialpedagog. Generellt har vi utvecklingssamtal en gång per termin och oftare vid behov. Samtalen brukar ta 30 minuter och uppåt. De som medverkar är eleven, föräldrarna och de lärare som kommer i kontakt med eleven (resurslärare, speciallärare, assistenter, fritidspedagoger och SvA-lärare). Vanligtvis är det klassläraren som kallar till mötet. 22

23 Syfte- informera om nuläget, lyfta fram det positiva, sätta upp nya mål för terminen, sätta fokus på det eleven behöver arbeta mer med både på skolan och i hemmet. Vid samtal behandlas elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Utvecklingssamtalet är inte en envägskommunikation, utan ömsesidig information mellan skola och hem. uppfyllelse uppfyllelsen bedöms vara god. Vi upplever att utvecklingssamtalen fungerar bra, deltagandet är högt och föräldrarna är enligt enkätundersökningen gjord i maj 2004 nöjda. Förslag till åtgärder Vi vill ha utbildning i samtalsmetodik och tydliga riktlinjer för hur det ska dokumenteras och sparas. Vi vill att alla parter har möjlighet att komma förberedda till mötet genom en tydlig inbjudan där det står vad mötet ska innehålla och vad föräldrar och barn vill ta upp. 3.5 Lokala resursteam Förskoleverksamhet Skolplanen: Inom varje område och gymnasieskola organiseras särskilda resursteam. I varje team finns personal med speciella kompetenser, som stöd för arbetslagen och hemmen i arbetet med enskilda barn och ungdomar Skolbarnsomsorgen Har ingen kontakt med det lokala resursteamet Grundskola Att genom en samlad kompetens få en bredare syn och en helhetsbild kring eleven. Att arbeta i ett nätverk där vi ser samtliga kring eleven som en resurs. Att elevvårdsteamet ska fungera som ett stöd till arbetslagen och enskild personal i elevärenden. Att skapa rutiner för tillvägagångssätt i elevvårdärenden. Att göra rutinerna och arbetsgången i elevvårdsärenden välkända för personalen. Att ha beredskap och rutiner för att skapa goda förutsättningar för elevers lärande och personlighetsutveckling. 23

24 Resursteamet kallas i området för elevvårdsteam. (EVT) Dokumentation sker på blankett som förvaras i EVT-pärmen som spec.ped. ansvarar för. I teamet tas upp ärenden som behandlar sociala, medicinska, funktionella eller inlärningsproblem. Åldersgruppen är elever mellan 6-12 år. Alla ärenden som skickas till PPR-teamet behandlas först i EVT. Stödet till arbetslagen från EVT är tillfredsställande. uppfyllelse uppfyllelsen bedöms vara god. EVT har blivit mera synligt. Det har blivit lättare att ta kontakt med EVT efter informationen om detta. Arbetslagen har inte rutinmässigt stöd av EVT. Personal som vill ha stöd har individuellt vänt sig till spec. ped. Förslag till åtgärder Nyanställd personal bör snarast informeras om rutiner för EVT. 3.6 Samverkan Förskoleverksamhet Nationella mål: SL 2a.3, Allm råd till 2a.3, Lpfö Lokala mål: Samverkan med föräldrar för att ge föräldrar och barn möjlighet till inflytande i verksamheten samt barnens utveckling och lärande. Samverkan mellan personalgrupper och förskolans olika avdelningar för allmän trivsel och för att underlätta och stödja varandra i arbetet. Samverkan med skolan vid övergången för barnen från förskola till förskoleklass. Svarsfrekvensen från föräldrarna på förskolan är som redan påpekats väldigt låg. Det låga deltagandet påverkas vad gäller delaktighet och inflytande än mer eftersom inte alla 11 föräldrar ansett sig inte kunna besvara frågorna. Detta gör det omöjligt att dra någon slutsats beträffande dessa frågor. Det finns en bra samverkan mellan föräldrar och förskola samt mellan de båda förskolorna. Det finns ingen samverkan mellan förskola och skola. Vi har haft daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning av barnen. Föräldramöte, utvecklingssamtal, föräldrafika 24

25 och trivselkväll har genomförts. Någon har haft föräldrar som deltagit i verksamheten under en dag. Förskolepersonalens samverkan har visat sig genom att vi hjälpt varandra vid öppningar och stängningar, planering, sjukdom, vikariebrist, överflyttning av barn från småbarnsavdelning. Vi har gett varandra tips och idéer som främjat verksamheten. Vi har haft gemensamt Valborgs- firande, midsommarfest, utfärd och samverkan med lokal trafikskola. Teaterföreställningar och höstfest med Tuta och Kör på Fornbacken gemensamt med Vildmarkens förskola. uppfyllelse Samverkan bedöms i stort vara god. Samverkan med skolan är tyvärr närmast obefintlig. Vi har flera skolor som vi lämnar över våra barn till. En del ligger också geografiskt långt från Fornbacken. Personalresurserna räcker heller inte till för att besöka de olika skolorna. I övrigt inom förskolan gör vi så gott vi kan. Tidsbrist gör det svårt att planera gemensamma aktiviteter. Aktiviteter/åtgärder I mån av tid vore samverkan med skola och fritidshem önskvärt. Denna samverkan hade varit en tillgång för barnet i dess fortsatta utveckling och lärande. Ett önskemål hade varit att kommande lärare hälsat på barnen här i deras redan trygga miljö Skolbarnsomsorg Nationella mål: SL 2a.3, Allm. råd till 2a.3 Kommunala mål: Skolplanen s 7 Lokala mål: Att ha regelbundna samtal med föräldrarna. Att föräldrarna ska känna sig välkomna till verksamheten. Att anordna olika aktiviteter tillsammans med hemmet. Dessa mål arbetar vi med kontinuerligt under barnets vistelsetid hos oss. Under inskolningsperioden introducerar vi barn och föräldrarna i vår verksamhet genom samtal tillsammans, detta fortsätter vi sedan med i vårt dagliga arbete när föräldrarna kommer på besök. Vår största föräldrakontakt sker när barnet lämnas och hämtas på fritidshemmet. Föräldrarna får också skriftlig information genom fritidshemmets informationshäfte och respektive uppfyllelsen Den bedöms vara god. 25

26 Ingen Galaxenenkät har genomförts speciellt för skolbarnsomsorgen. Åtgärder Mer gemensam planering. Fortsatt nära samarbete och utvärdering av resurserna i olika åldersgrupper. Vid samtal ger vi förslag på att föräldern hör av sig genom att kommer in eller ringa, minst en gång i veckan Grundskola Nationella mål: SL 1.2, Lpo 94, 2.4, 2.5, 2.8, Grundskoleförordn 3.1 Kommunala mål: Skolplanen s 7 Förskollärare, lärare och fritidspedagoger arbetar tillsammans, samverkan mellan personalen F-6 sker i olika grad. Skolan har även samverkan med samhället genom praoverksamhet och studiebesök på föräldrarnas arbetsplatser. uppfyllelse uppfyllelsen när det gäller samverkan med föräldrarna bedöms vara mycket god utifrån föräldraenkäten i maj 2004 samt utifrån personalens uppfattning. uppfyllelsen vad det gäller samverkan genom prao som mycket god. uppfyllelsen när det gäller samverkan mellan personalen bedöms vara relativt god. Samarbetet med förskollärare, lärare och fritidspedagoger anses vara mycket god. Samarbetet mellan verksamheten skola fritids är ej uppnått på grund av tidsbrist och olika arbetstider. Samverkan över stadiegränserna och med fritidspersonalen är värdefull. Svarsfrekvensen vad gäller delaktighet och inflytande från föräldrarna på Galaxenenkäten är så låg, så slutsatser utifrån den är inte möjligt att dra. Däremot genomfördes en enkätundersökning med liknande frågor och till alla elevers föräldrar under maj. Svarsfrekvensen som var högre (77,9%) och därmed mer relevant visar att det är skillnad mellan skolorna beträffande delaktighet och inflytande. Detta kan förklaras med att på Kyrkskolan finns en aktiv föräldragrupp vilket inte är fallet på Röinge skola. Det kan vara förklaringen till att Kyrkskolans föräldrar anser att de har mer inflytande och känner sig mer delaktiga. När man granskar resulatet från elevernas Galaxenenkät visar den på motsatt resultat. Eleverna på Röinge skola anser att de har mer inflytande än de på Kyrkskolan. Det bör emellertid 26

27 påpekas att det endast handlar om ett fåtal som inte anser att de har inflytande. Antalet är sammanlagt 2-6 av 49 svarande beroende på fråga. Förslag till åtgärder Personalen bör veta vilka som vill samverka och hitta tid för diskussioner och planering. 3.7 Materiella resurser Förskoleverksamhet Nationella mål: SL 2a.3, Allm råd till 2a.3 Kommunala mål: Skolplanen s 11 Lokala mål: Den fysiska miljön ska stödja lärandet och vara flexibel, trivsam och inbjudande. Lokalerna är små och mycket är slitet på Fornbacken. Vi har gjort det bästa av situationen och hittat nya lösningar utifrån barnens åldersfördelning och behov. Vi har numera många småbarn i syskongrupperna. Vi har en mycket fin utemiljö som vi utnyttjar. Många inomhusaktiviteter görs även utomhus. Vi uppmanar barnen att vara rädda om det vi har. Vi lagar och tar tillvara och återanvänder. På grund av för lite resurser vid uppstart av Vildmarken är förskolan ännu ej färdigställd vad gäller både inne och utemiljön. Sedan uppstarten har alla provat sig fram och arbetat mycket medvetet med inomhusmiljön. Saker och material har köpts in/skänkts efter hand. Det rum man inte funnit någon lösning för är det sk Torget. Rummets lampor har även visat sig vara mycket dammsamlande och svårstädade. Nu har de städats med hjälp av en lift. Utemiljön är väldigt torftig och träden som planterades har nästan samtliga dött. Staket har kommit på plats för ökad säkerhet. Närheten till andra miljöer är mycket bra och dessa utnyttjas ofta. uppfyllelse 27

28 uppfyllelsen på Fornbacken bedöms vad det gäller innemiljön vara relativt god pga. av små och slitna lokaler. Utemiljön bedöms vara god. På Vildmarken bedöms måluppfyllelsen vara god för inomhusmiljön (förutom Torget) och relativt god vad det gäller utemiljön. Trots de få svar från föräldrarna på Galaxenkäten framkommer att även vissa föräldrarna är missnöjda med inne/utemiljön på förskolorna i området. Åtgärder Önskvärt att det fanns mer tid för materielvård och ekonomiska resurser att ersätta det som slitits ut på Fornbacken. Vildmarken: Ersätta de träd som dött. Besluta vad Torget ska användas till och möblera det ändamålsenligt. Ordna fler lekmöjligheter ute Skolbarnsomsorg Nationella mål: SL 2a.3 Kommunala mål: Skolplanen s 8 Lokala mål: Lokalerna ska kunna användas av barn och personal på bästa möjliga sätt. Utnyttja närmiljön. Synliggöra fritidshemmets material. Alla tillgängliga lokaler används för att barnen ska kunna dela upp sig i olika grupper och intressen. Fritidshemmets lokaler används även av skolan vid grupparbeten och andra övningar. I Kyrkskolans närmiljö finns: Galgbacken, Djupadal, Hembygdsparken, badhus, bibliotek, kulturhus och bowlinghall. Detta fantastiska utbud nyttjar vi flitigt! För att uppmuntra barnens kreativitet måste de få tillgång till olika sorters material som ökar deras skaparglädje. Personalen används här som inspirationskälla. Barnen har även tillgång till böcker, spel, datorer och musik. På Röinge fritids anser vi inte att lokalerna är fullt ändamålsenliga för verksamheten då både skola och fritids utnyttjar samma lokaler. Vi anser vi har för stora barngrupper för våra lokaler. Utemiljön anser vi vara väldigt god då vi har närhet till skog och stora ytor. uppfyllelse Röinge fritidshem uppfyllelsen för innemiljön anser vi vara relativt god. uppfyllelsen för utemiljön anser vi vara god men anser att skötseln av skog och mark måste förbättras. 28

29 Just vad gäller inne/utemiljön för skolbarnsomsorgen hade det varit intressant att veta vad föräldrarna anser genom en Galaxen-enkät. Åtgärder Inomhus: skulle vi vilja ha nya möbler, lite ny färg på väggarna samt att utredningen kring lokalerna fortlöper. uppfyllelse Kyrkskolans Parkvillans och Lille Mats fritidshem: Vi bedömer att måluppfyllelsen är god, ekonomin styr till viss del. Lokalerna kan nyttjas ännu mer under förmiddagstid. Åtgärder Inga åtgärder är nödvändiga, arbetet fortlöper Grundskola Nationella mål: SL 4.4, Grundskoleförordn 14, 15, Lpo , Kommunala mål: Skolplanen s 11 Lokala mål: Alla elever ska ha tillgång till ändamålsenlig utrustning, ändamålsenliga hjälpmedel och läromedel samt ändamålsenliga lokaler. På Kyrkskolan anser vi att vi i stort har tillgång till ändamålsenlig utrustning. Det saknas emellertid ändamålsenliga hjälpmedel för barn med speciella behov, till exempel barn med dyslexi. Just nu stämmer antalet elever och lokaltillgångarna väl överens. uppfyllelse God för material, ej uppnådd för lokaler på Röinge skola. uppfyllelsen bedöms vara relativt god på Kyrkskolan. Förslag till åtgärder Personalen köper in läromedel till musikundervisning. Skolledningen driver frågan om tillbyggnadsplan på Röinge skola. Vi vill ha ett vilorum, jämnare inomhustemperatur sommar och vinter och ljuddämpande åtgärder i lokalerna på första plan där de yngre barnen vistas på Kyrkskolan. Specialpedagog ska tillsammans med klasslärare se till att barnen med speciella behov får ändamålsenliga hjälpmedel för hela sin skoldag. Alla föräldrar som svarat och med barn i grundskolan är nöjda med inne/utemiljön enligt Galaxen-undersökningen. Endast en förälder instämmer ej till att inne/utemiljön stimulerar till barns lek och lärande på Kyrkskolan. På frågan om eleverna tycker att de har en bra inne/utemiljö instämmer de flesta. Fem elever på Kyrkskolan och sex på Röinge skola instämmer inte på frågan att det finns mycket att 29

30 göra på skolgården. Två elever på Röinge skola tycker inte att skolans lokaler är bra och tre är inte nöjda med skolans inne/utemiljö. 4. Medarbetare 4.1 Särskilt statsbidrag Förskoleverksamhet Nationella: 2 SKOLFS 2003:21, SFS 2001:161 Kommunala: BUN-beslut , En anställd som pool, avlöser avdelningspersonal på båda förskolorna vid planering och arbetar övrig som tid vikarie. uppfyllelse Anses vara god eftersom arbetslagen får tillfälle till planering Skolbarnsomsorg Nationella: 2 SKOLFS 2003:21, SFS 2001:161 Kommunala: BUN-beslut , uppfyllelse Vi bedömer målen till att ej vara uppnådda. Detta eftersom vi inte anser att statsbidraget har kommit fritidshemmen tillgodo. Förslag till åtgärder - en pooltjänst till fritidshemmen - en specialpedagog med inriktning mot fritids och med stor kunskap därom. Eventuellt skulle flera områden kunna samsas Grundskola Nationella mål: 2 SKOLFS 2003:21, SFS 2001:161 Kommunala mål: BUN-beslut , Specialpedagog, arbetar på Kyrk/Röinge. Tanken var att specialpedagogen skulle arbeta övergripande och med handledning, men hennes huvudsakliga arbete har varit 30

31 specialundervisning i små grupper och enskilt. Dessutom gör specialpedagogen alla läs- och skrivutredningar och deltar i EVK. Specialpedagogen är på resp. skola varannan vecka. Möjlighet finns då att ta del av hennes kompetens i olika frågor som rör elevers inlärningsför-måga. Fördelen är att vi till en mycket större del hinner prata med henne. Detta arbetssätt kommer att utvärderas av elever och personal. uppfyllelse uppfyllelsen med specialpedagogens 50 %-iga tjänst är mycket god, men vi saknar den del av specialpedagogens tjänst, som skulle vara konsultativ och övergripande. Förslag till åtgärder Behovet av mer tid av specialpedagog finns alltid, särskilt för de elever som ligger på gränsen för specialhjälp. Vi behöver även fler pedagoger så att vi kan tillgodose varje barns behov och arbeta i mindre grupper. Vi behöver mer SVA på Kyrkskolan. 4.2 Kompetensutveckling Förskoleverksamhet Nationella mål: SL 2.7, 2a.3 Kommunala mål: Skolplanen s 12-13, Personalpolitiska programmet Lokala mål: Vi har för lite medel och tid till kompetensutveckling. Det vore önskvärt med mer av det Skolbarnsomsorg Nationella mål: SL 2.7, 2a.3 Kommunala mål: Skolplanen s 12-13, Personalpolitiska programmet Lokala mål: Stärka personalens motivation Vi har haft gemensam kompetensutveckling genom ett EUprojekt. Denna kompetensutveckling har även varit gruppstärkande. Vi har även arbetat tillsammans med Röinge fritidshem och detta har varit positivt. 31