Kvalitetsredovisning Barn och utbildningsförvaltningen, Oskarshamns kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Barn och utbildningsförvaltningen, Oskarshamns kommun Från kalenderår till läsår Förskolechef Monica Pettersson Bitr.rektor Lotta Lindgren Kvalitetsamordnare Ingela Ottosson Adress Arkitektvägen 24, Karlsborgsvägen 48, Karlsborgsvägen Postadress Oskarshamn Telefon Fax E-post Hemsida Kvalitetsredovisningen läsåret omfattar följande verksamhetsformer Förskola Tallbackens förskola och Stångeborgs förskola Familjedaghem Tre familjedaghem Förskola med speciell inriktning Språkförskolan Flyttfågeln Skolplanen, En skola i världsklass , antogs Arbetsplanen för fastställdes efter samverkan

2 Innehållsförteckning Förord... 2 Tillgänglighet och flexibilitet... 2 Grundfakta om vår verksamhet Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Ansvar och delaktighet. 4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 5 Stödinsatser.. 7 Viktiga förutsättningar för arbetet med barnen och verksamhetens måluppfyllelse... 8 Ekonomi och materiella resurser 9 Arbetet i verksamheten 9 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till strävansmålen.. 11 Normer och värden. 11 Utveckling och lärande Barns inflytande.. 14 Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.. 17 Prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att nå de nationella målen. 18 Likabehandlingsplanen. 18 Skolplanen 19 Kulturplanen. 20 IT-planen.. 20 Hur väl har förskolan lyckats i arbetet mot målen i skollagen och läroplanen Analys av bedömningen av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Åtgärder för förbättring 22 Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen.. 23 Det lilla barnet reser sig upp, tar ett steg, Blir överväldigat av triumf och glädje och ramlar framstupa. Så är det för allt som håller på att utvecklas! Men lär av det omtumlade lilla barnet. Res dig igen! Du ska lyckas till slut! Pam Brown f. 1828

3 Förord I Oskarshamns kommun har vi under många år skrivit kvalitetsredovisningarna för kalenderåret. Det innebär att den sista skrevs för Beslut har nu tagits att förskolor och skolor skall skriva kvalitetsredovisningar läsårsvis. Vi tror att det är en positiv utveckling för förskolan och skolan. I år innebär det att det blir lite dubbelt och att en del står nämnt både i kvalitetsredovisningen 2006 och i kvalitetsredovisningen Det som gällde i höstas gäller ju även i vår och det innebär att material från två års utvärderingar finns med i denna kvalitetsredovisning. I blommorna i nedersta högra hörnet kan du läsa citat från barnen i området om hur de ser på pojkar och flickor. Tillgänglighet och flexibilitet Vi erbjuder föräldrar plats i förskoleverksamhet eller hos dagbarnvårdare inom tre månader. Det är inte alltid som föräldrar tackar ja till platsen. Detta beror oftast på att deras förutsättningar har förändrats. När en förälder hör av sig till oss om att de vill byta avdelning eller verksamhetsform får de alltid möjligheten att ansöka om omplacering. Denna ansökan tittar vi alltid på inom tre månader. Det är ytterst sällan som vi får dessa ansökningar och det är inte säkert att föräldrarna vill byta när det blir aktuellt. Utifrån utvecklingssamtal och enkätundersökningar gör vi bedömningen att flertalet föräldrar är nöjda med den omsorgsform deras barn har. Grundfakta om vår verksamhet Kristinebergs förskoleområde består av Tallbackens förskola, språkförskolan Flyttfågeln, Stångeborgs förskola samt fyra dagbarnvårdare. På Tallbackens förskola finns två småbarnsavdelningar, två avdelningar för större barn och två syskonavdelningar. Språkförskolan Flyttfågeln finns i en lägenhet på Karlsborgsvägen 98. På språkförskolan Flyttfågeln går barn i 4 5 års åldern som behöver stöd i språkutvecklingen i svenska, som är deras andra språk. På Stångeborgs förskola finns två småbarnsavdelningar och tre avdelningar med äldre barn. Två av de fyra dagbarnvårdarna bedriver verksamhet i hemmen och de andra två bedriver verksamhet, Svalan, i en lägenhet på Karlsborgsvägen 98 mitt emot språkförskolan Flyttfågeln. När vi sätter ihop barngrupperna utgår vi från de barn som för tillfället söker omsorg, var de bor, hur gamla de är, vilka behov och önskemål deras föräldrar har samt hur befintliga grupper ser ut. Nya placeringar görs efter samverkan med personalen. I området finns ett kulturombud. Hon ser till att förskolans intresse blir tillgodosedda så att alla barn garanteras antingen teater, dans, film, musik eller utställning under sina år i förskolan. Information från ledningen till personalen sker via planerade regelbundna besök i verksamheten, spontana besök, nyhetsbrev varje vecka, arbetsplatsträffar med protokoll varje månad, samverkansprotokoll varje månad, information via nätet samt telefonkontakter vid behov. 2

4 I området finns en utvecklingsgrupp som träffas en eller två gånger per termin. Tre gånger per år träffar ledningen alla arbetslag på deras planeringstid. Då går vi tillsammans igenom alla barn och diskuterar utvärderingar, enkäter och årets mål. Förskolorna har veckomöten där aktuella frågor tas upp och diskuteras, ledningen deltar regelbundet enligt kalendariet och minnesanteckningar förs alltid. Då det gäller information till barn och föräldrar sker den i huvudsak i det dagliga mötet mellan personalen, barnet och föräldern. Planeringar och annan dokumentation finns att läsa i hallen på förskolan. Inskolningssamtal och uppföljningssamtal sker med alla nya barn. Utvecklingssamtal hålls en gång varje termin och dessutom ordnar personalen föräldramöten och gårdsfester. Föräldrar är alltid välkomna med synpunkter och vi möter alla föräldrar och deras synpunkter med respekt för att fortsätta utvecklas och lära av varandra. De flesta avdelningarna har också mycket information på hemsidan där föräldrar kan hitta aktuella händelser, sånger och ramsor. I vår arbetsplan har vi bestämt hur vi arbetar med kompetensutvecklingen. Vid utvecklingssamtal och på arbetsplatsträffar utvärderar vi tidigare insatser och inventerar kompetensutvecklingsbehov på 1. områdesnivå 2. arbetslagsnivå 3. individnivå Kompetensfortbildningsplanen fastställs efter samverkan. Under 2007 avsätter vi totalt kr till kompetensfortbildning. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen För att ta reda på i vad mån vi arbetar i rätt riktning mot nationella, kommunala och lokala mål arbetar vi med självvärdering utifrån uppställda mål. Kvalitetsarbetet pågår hela läsåret. Vi har höga förväntningar på barn och medarbetare. Vi är en kompetent lärande organisation som har förmåga och vilja att ta emot ny information och ständigt utvecklas på vägen mot bättre måluppfyllelse. Vi värdesätter alla medarbetares utvärderingar av sitt arbete. Utvärderingsarbetet innebär att pedagogerna formulerar arbetslagens egna mål utifrån nationella, kommunala och lokala mål, vad som är god kvalitet och hur vi når dit. När arbetet startar upp på hösten utgår medarbetarna från förra årets utvärderingar. När medarbetare på en förskola ägnar sig åt strukturerad och systematisk reflektion och analys skapas en professionsdriven utvärdering som utvecklar både förskolan och pedagogen. Barn och föräldrar är aktiva i kvalitetsarbetet genom samtal, enkäter och utvärderingar. Barn Vårdnadshavare Personal I området var det i procent så här många som svarade på enkäterna om Mamma kan måluppfyllelse. hjälpa pappa, men pappa kan inte hjälpa mamma. För han kan inte klippa folk.

5 Ansvar och delaktighet Planeringen av hur kvalitetsarbetet går till sker i samverkan och dialog med medarbetarna på arbetsplatsträffar, veckokonferenser, i utvecklingsgruppen och i samverkansgruppen. Arbetsplatsträffarna under läsåret har vi förutom information ägnat åt att öka förståelsen för uppdraget genom att diskutera skolverkets material Kvalitet i förskolan, att två medarbetare i caféform gav tillfälle till dialog om lekens betydelse för barnens utveckling, socialtjänsten deltog vid ett tillfälle för att stärka medarbetarna i att upptäcka och se barn med rätt till särskilt stöd och utifrån en tidskrift om IUP (individuell utvecklingsplan) i förskolan diskuterade vi uppdraget att alla barn i Oskarshamns kommun ska ha en IUP. Arbetsplanen som utgår från läroplanen och innehåller samma rubriker som läroplanen är ett levande verktyg i vårt kvalitetsarbete och vår ständiga strävan mot bättre måluppfyllelse. Varje år lyfter vi fram några mål att sträva mot, plastar in dem och sätter upp dem på avdelningarna för att på så sätt tydliggöra för våra föräldrar vad vi jobbar extra med just i år. Dessa och andra mål utvärderar alla medarbetare i maj månad. Under har alla arbetslag arbetat fram en vision. Utifrån arbetslagens förslag kommer vi under hösten att arbeta fram områdets gemensamma vision. Vi gör våra föräldrar delaktiga i utvärdering genom samtal vid hämtning och lämning, utvecklingssamtal och ett brukarråd. Många avdelningar har valt att på föräldramöten eller utvecklingssamtal ta upp kvalitetsenkäterna som föräldrarna har svarat på. Brukarrådet är gemensamt för förskoleområdet och rektorsområdet. Här tar vi upp gemensamma frågor som till exempel kvalitetsredovisningar, budgetfrågor, ordningsregler, ny arbetsplan, nya lagar, vissa kommunövergripande frågor och andra aktuella frågor som föräldrar eller skolledning vill lyfta. Brukarrådet gav sin syn på vad kvalitet i förskolan och skolan är på ett möte den 15 november Barnen känner sig trygga och får arbetsro. Trivsel, att barnen blir sedda. Kompetent utbildad professionell personal. Kontinuitet, tydliga regler, säker miljö. Uppfylla målen och se resultat. Barnen lär sig etik och moral. Bra skolmat. Mindre barngrupper Genus Individuell inlärning Föräldrarna tyckte att vi i Kristineberg har bra kvalitet, det finns nytänkande och bra integrering, trevlig personal, snabbt agerande vid olika problem och som förälder blir man väl bemött. Det finns flickfärger: rosa. vit, glitter, och röd, men inte gult för det rimmar! Pojkfärger är blått, grönt, svart, brunt och grått. Men min pappa gillar rosa! 4 Han har en rosa tröja.

6 Våra barn är delaktiga genom det dagliga arbetet där de ges möjlighet till inflytande och påverkan. I barnens portfolio framgår också hur de upplever sin tid på förskolan och hur de får möjlighet att utvecklas. Föräldrar, barn och personal svarar på enkäter som tar upp frågor om måluppfyllelsen. Svar som alla avdelningar sedan sammanställer, utvärdera och analyserar. Om svaren visar att vi ser olika på verksamheten så jobbar vi med detta tillsammans med föräldrar och barn. Varje år har vi kvalitetsbesök från förvaltningen. I år hade vi ett kort kvalitetsbesök den 28 februari. Under två timmar diskuterade vi verksamheten. Från förvaltningen deltog, utvecklingsledarna Kerstin Nilsson och Ulla Bokinge samt kontaktpolitiker Leif Axelsson. Personalgruppen var representerad av sju medarbetare, barnen var representerade av två barn och dessutom deltog ledningen i samtalen. Det var en utvecklande och givande dialog och så här skrev Kerstin Nilsson i sin kommentar efteråt. Personalen arbetar vidare med genusperspektivet. Vi fick bekräftat att personalen på förskolorna i Kristineberg arbetar och har arbetat efter skolplanen på ett utmärkt sätt. Leif Axelsson, Ulla Bokinge och Kerstin Nilsson tackar för två trevliga timmar med en engagerad personal. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen står ledningen för, men innan den lämnar området och publiceras har alla medarbetar och föräldrar fått möjlighet att ta del av den för att påverka och säkerställa att vårt område känner igen sig i kvalitetsredovisningen. När detta är klart lägger vi ut kvalitetsredovisningen på hemsidan och hänger upp ett exemplar på varje avdelning. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Förskolechefen har under läsåret haft regelbundna samtal om barnplaceringar på de båda förskolorna. Samtalen sker på veckokonferenserna och finns med i kalendariet. Dessa samtal innebär att alla kan vara delaktiga utifrån de förutsättningar som finns. Samtalen har också lett till att inför hösten 2007 görs en syskonavdelning om till en småbarnsavdelning. Antalet små barn har ökat och barnen får då vara kvar något längre på småbarns avdelningen innan de flyttar vidare. Gården på Tallbackens förskola har rustats upp och nya idéer på utmaningar då det gäller utemiljön spirar i området. Under 2007 ökar vi antalet anställda i området tack vare god ekonomi. Den 8 januari träffades alla i förskoleområdet samt förskollärare och fritidspedagoger i rektorsområdet för att diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet, portfolio. Det var några givande timmar som gett ringar på vattnet. Bland annat har ett nytt material tagits fram som tydliggör barnens utveckling och lärande. Om man frågar flickor om de vill leka med pojksakerna så 5 gör dem det!

7 Alla avdelningar har från och med 2007 tillgång till datorer och dataprogram för barn. Detta innebär att vi har teknisk möjlighet att uppfylla IT-planens mål för förskolan som innebär att alla barn som slutar förskolan har möjlighet att använda datorn i lekfulla övningar samt använda enkla pedagogiska program för inlärning ex. för inlärning av grundläggande begrepp. Arbetsplatsträffarna under läsåret har förutom information från arbetsgivaren ägnats åt att öka förståelsen för uppdraget genom att skolverkets material Kvalitet i förskolan har diskuterats, att två medarbetare i caféform gav tillfälle till dialog om lekens betydelse för barnens utveckling, socialtjänsten deltog vid ett tillfälle för att stärka medarbetarna i att upptäcka och se barn med rätt till särskilt stöd, utifrån en tidskrift om IUP (individuella utvecklingsplaner) i förskolan diskuterade vi uppdraget att alla barn i Oskarshamns kommun ska ha en IUP. Arbetsplatsträffen den 3 september kommer att ägnas åt Barn och elevskyddslagen och Likabehandlingsplanen. Därefter kommer vi att informera föräldrarna om lagen och göra dem delaktiga i Likabehandlingsplanen på föräldramöten och/eller på Brukarrådet. På andra arbetsplatsträffar under hösten kommer vi att diskutera organisationen, förskolans uppdrag, yrkesetik och Grön Flagg. Kristinebergs förskoleområdes mål och kvalitetsarbete som utvärderas i maj var: 1. Varje år utvecklar vi förmågan att acceptera och förstå att alla människor är olika men lika mycket värda. 2. Alla barn blir varje dag sedda och bekräftade i dialog med en vuxen. 3. All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. 4. Vi arbetar så att andelen elever med behörighet till högskolan ökar. 5. Alla barn har individuella utvecklingsplaner i sina portfoliopärmar. 6. Alla barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, byta erfarenheter, skaffa sig information och påverka sin egen och andras situation. 7. Alla barns intresse för lek, skapande verksamhet, litteratur och skriftspråk väcks och stimuleras. 8. Barnen förbättrar sin hälsa genom att varje dag röra på sig under minst 30 minuter. 9. Barnen sorterar papper, kartonger, plast och miljöfarligt avfall under hela sin förskoletid. 10. Alla barn får vara med och bestämma vad de ska göra på förskolan. 11. Barn kan beskriva sin egen utveckling och sitt eget lärande med hjälp av portfolion. Alla besöker barn utanför den egna gruppen och ber dem berätta om sig själv med hjälp av portfolion. 12. Barnet blir mer delaktigt i utvecklingssamtalet med stigande ålder. 6

8 13. Vi har ett gott samarbete med alla våra barns föräldrar. Våra barns föräldrar känner sig trygga med att deras barn tillhör förskolorna Tallbacken och Stångeborg. 14. Våra barn upplever alla övergångar i och från förskolan till skolan friktionsfritt. 15. Alla barn blir bemötta på sin individuella utvecklingsnivå. 16. Alla barn har en fungerande portfolio. 17. Arbetslagets eget utvecklingsarbete. 18. Arbetslagen redovisar och analyserar resultatet av kommunens kvalitetsenkäter. Stödinsatser Arbetslagen har ansvar att identifiera barn med rätt till särskilt stöd. Vi observerar barnen och vilka yttre faktorer som påverkar barnen och deras utveckling. Utifrån detta försöker vi skapa den miljö som är bäst för barnen när det gäller kompisar, var barnet är placerat vid måltiderna, vid påklädningen och i leken. Vi använder oss av utvecklingsplaner. Pedagogerna utvecklas då det gäller förmågan att läsa av barnen så att de kan ligga steget före. En gång varje termin träffar ledningen och specialpedagogen alla arbetslag för att gå igenom barnen. Utifrån barnens behov använder vi befintliga resurser och sätter in extra stöd med hjälp av den rörliga resursen och specialpedagogen. Då vi behöver mer stöd i vårt arbete gör vi i samråd med föräldrarna en ansökan till kommunens resursteam. Den rörliga resursen och specialpedagogen som vi gett namnet Stödet fungerar som bollplank, hjälper till med kartläggning, observationer, ger vid behov handledning, rådgivning och ställer upp som mentorer. De deltar i föräldrasamtal och tar egna föräldrakontakter vid behov. Stödet deltar i planeringen av överskolningar, kvalitetsarbetet, återkopplingar på utvärderingar och planering för sommaren och julen. För att fortsätta att utvecklas och lära av andra har de dragit i gång ett nätverk med andra förskoleområden som innebär att de träffas för erfarenhetsutbyte två gånger per termin. De besöker avdelningar och dagbarnvårdare där de inte jobbar direkt med något barn för att på så sätt ha en god kontakt med alla barn i området. Alla arbetslag har möjlighet att komma med önskemål till Stödet eller ledningen om stöd och hjälp. Stödet planerar att till hösten försöka få igenom en spridning av resurser mellan förskolorna och tror att detta ska leda till att området utvecklar en kompetensbank som alla barn och pedagoger kan ha nytta av. Utvärderingarna i maj 2007 visade att Stödet innebär att kvalitén i området höjts och att fler medarbetare än tidigare känner sig nöjda med sitt arbete när de går hem efter dagens slut. Ett av förskolans mål är att stötta barn med annat modersmål än svenska i deras språkutvecklingen av båda språken. Vi har tillgång till två modersmålslärare som kan stötta barnen i bosniska och albanska. Dessutom är en av våra förskollärare finsktalande. De andra barnen försöker vi stötta genom att tala positivt om språket och kulturen. Vi stöttar även föräldrarna att tala sitt eget språk så mycket som möjligt. På språkförskolan Flyttfågeln får de fyra och femåringar som är i störst behov av stöttning i det svenska språket extra stöd under några timmar varje dag. På Flyttfågeln kan alla avdelningar låna material till språkträning. Vi använder oss av tredimensionella sagor och sånger i språkutvecklingen och ser hela dagen som en möjlighet till lärande och språkträning. Vi diskuterar vårt förhållningssätt och våra värderingar. 7

9 Arbetet i förskolan utgår från barnens intresse och behov. Vi stimulerar barn till olika sorters lek, bygglek och vårdande lek. Vi uppmuntrar både flickor och pojkar att använda allt material som finns på förskolan. Vi tänker på att använda samma språk, mimik, tonfall, kroppsspråk och ögonkontakt när vi pratar med barnen, oberoende av deras kön. Vi är positiva och bejakar barnen i deras uttryck och initiativ till det vi traditionellt kallar pojk- och flicklekar. Vi arbetar medvetet för att barnens förståelse för varandras likheter och olikheter skall öka. Alla barn får hjälp i att hävda sig och lockas att delta i motoriska och bullriga lekar då detta är kvaliteter som behöver utvecklas. För att lära oss mer om genuspedagogik har vi tagit del av det arbete som Björntomtens förskola bedriver i Gävle. Några avdelningar använder sig av aktivitetskort för att på så sätt stimulera barnen till nya lekar och relationer. Förutsättningar för arbetet med barnen och verksamhetens måluppfyllelse KRISTINEBERG BO För-skola familjedaghem Antal barn Barnens genomsnittliga timtid Antal barn per års-arbetare Antal barn med annat modersmål än svenska Antal barn som har moders-måls stöd Antal årsarbetare med ped högskoleutb Antal medarbetare med ped högskoleutb Antal årsarbetare med barnskötarutbild Antal medarbetare med barnskötarutbild Antal Antal medarbetare utan utbildning för arbete med barn årsarbetare, dagbarnvårdare med dagbarnvårdar-utb Antal årsarbetare totalt Tallb 97 29,35 4, , , ,6 Stångeb 74 33,49 4, , , Flyttfåg 3* 20 1, , ,8 Dagbarnv 14 27,81 3, ,8 3,8 Områdesnivå: ,1 4, ,2 39 8, ,8 42,2 *Resterande nio barn är inskrivna på andra avdelningar. För-skola familjedaghem Antal Antal Antal Antal Antal män i Antal årsarbetare årsarbetare årsarbetare i med- verksamheten resurs- adm-pers spec. arbetare pools- med undervisningsgrupper i spec. tjänster specialped kompetengrupper und- Antal skolledare Tallb 0, Stångeb 0 1 Flyttfåg 0 1,8 2 0 Dagbarnv 0 Områdesnivå: 1,65 0,25 1, ,5 Antal dbv med dagbarnv utbildning Utvärdering och analys Personaltätheten har ökat i området under 2006 och våren 2007 eftersom vi anställt en specialpedagog, en kvalitetssamordnare och en rörlig resurs på sammanlagt 1,75 tjänst i januari samt ytterligare förskollärare på 1,25 tjänst. Personalen är kompetent och välutbildad. Vi har satt in vikarier när detta har behövts och det har funnits tillgång till vikarier. 8

10 Från och med hösten 2006 har alla avdelningar tre planeringsdagar per termin. Det innebär att man har tid till gemensam planering, utvärdering och kompetensfortbildning på ett bättre sätt än tidigare. Det fanns önskemål om fler småbarnsgrupper under hösten Detta har resulterat i att från och med hösten 2007 görs en syskonavdelning på Tallbackens förskola om till en småbarnsavdelning. Då ledningen inte har tillgång till administrativt stöd är belastningen tung med 200 barn och 49 anställda. Bedömning Vi upplever att med de förutsättningarna vi har kan vi arbeta enligt målen i läroplanen. Måluppfyllelsen för förskolan i Kristineberg är totalt sett mycket bra. Detta framgår även av de enkäter som barn, föräldrar och personal svarat på. Åtgärder Från och med den 1 januari 2007 fick ledningen tillgång till 20 % stöd av skolans ekonomiassistent och från den 1 mars 2007 fick ledningen tillgång till 15 % administrativt stöd av skolans assistent. Ekonomi och materiella resurser Budgeten för 2006 var kr utfallet innebar ett överskott på kr som vi fick föra över till Det innebär att den totala budgeten för 2007 ligger på kr. Budget utfallet för 2006 gav oss ett värde i Cockpit på 10,0. Vi hade i snitt 205 barn inskrivna under Detta gav en kostnaden per barn i området på kr under Jämfört med andra områden är detta en relativt hög siffra och ger ett Cockpit resultat på 1,0. Under våren 2007 har vi i snitt haft 200 barn inskrivna. Sjuktalet har minskat något under 2006 och ger resultatet 7,0. Totalt innebär detta att området får resultatet 6,0 på Cockpit. Utvärdering, analys och bedömning Budget utfallet var bra Under våren 2007 har vi köpt in material; exempelvis stövelknektar och stövelställ, som är bra för den fysiska arbetsmiljön och barnens ansvarsutveckling, lekmaterial, utematerial och möbler. Dessutom har vi under våren utökat antalet anställda med totalt 1,85 tjänst. I området finns god kvalité då det gäller material och utrustning för pedagogisk verksamhet, barns vila, omsorg och lek. Lokalerna upplevs som små för de barngrupper som vi har idag. Vi är duktiga på att nyttja naturen och närmiljön som finns runt våra förskolor. Åtgärd För att kunna bibehålla samma standard avsätts nya resurser varje år. Under våren 2007 har gården på Tallbackens förskola att rustas upp, kostnaderna läggs på hyran. Hösten 2007 behåller vi samma personalstyrka som under våren. 9

11 Arbetet i verksamheten Varje avdelning bildar ett eget arbetslag. Vid öppningar, stängningar, olika teman eller andra tillfällen samverkar arbetslagen och avdelningarna med varandra. Arbetslagen har förutom sina planeringsdagar gemensam planeringstid varje vecka. Arbetslagen delar upp olika ansvarsområden mellan sig. Arbetslagen har stor frihet att forma sin verksamhet utifrån styrdokumenten och ansvarar för att verksamheten utvecklas positivt. Alla i arbetslaget delar på ansvaret för det pedagogiska arbetet med barnen. 10

12 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till strävans målen Normer och värden Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Kommunens skolplan Alla elever i förskola, förskoleklass och grundskola har minst en gång per månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden. All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster i sin undervisning Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Varje år utvecklar vi förmågan att acceptera och förstå att alla människor är olika men lika mycket värda. Alla barn blir varje dag sedda och bekräftade i dialog med en vuxen. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande i frågorna om normer och värden: Barn Vårdnadshavare Personal Stångeborg Tallbacken DBV Kristineberg totalt 8,7 8,7 8,7 8,6 7,7 8,8 8,4 9,8 9,3 6,7 8,1 Barnens frågor: Jag gör som de vuxna säger. Jag hjälper mina kamrater/kompisar. Jag kan lyssna på mina kamrater/kompisar. Föräldrarnas frågor: Jag tycker att personalen är angelägen om att förstå vad mitt barn menar/vill uttrycka. Personalens frågor: Personalen är angelägen om att förstå vad eleverna menar/vill uttrycka. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande i frågorna om trygghet: Barn Vårdnadshavare Personal Stångeborg Tallbacken DBV Kristineberg totalt 8,7 8,7 8,7 9,0 8,5 8,9 8,8 7,9 8,6 7,5 8 Barnens frågor: Jag har kamrater/kompisar i förskolan. Jag vågar säga vad jag tycker. Jag känner mig trygg med alla andra barn i förskolan. Jag känner mig trygg med alla vuxna i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn har kamrater i förskolan. Mitt barn känner sig tryggt med alla andra barn i förskolan. Mitt barn känner sig tryggt med alla vuxna i förskolan. Personalens frågor: Mina elever känner sig trygga i förskolan. Mina elever har kamrater i förskolan. 11 Flickor kan dansa balett och i alla fall kan inte killar göra de,..för dom har så långa ben, i alla fall pappor.

13 Enligt enkätundersökningen blev resultat följande i frågorna om tillfredsställelse: Barn Vårdnadshavare Personal Stångeborg Tallbacken DBV Kristineberg totalt 8,0 9,1 8,6 9,0 8,4 8,9 8,8 7,9 8,1 6,7 7,6 Barnens frågor: Jag tycker det är roligt att leka och vara i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn har roligt i förskolan. Personalens fråga: Mina elever trivs i förskolan. Mina elever har roligt i förskolan Utvärdering, analys och bedömning Vi har lyckats bra i förhållande till målen. Våra metoder fungerar och vi har tilltro till vårt arbetssätt. Vi ägnar mycket tid och engagemang till inskolningar. Vi möter varje barn och förälder utifrån deras förutsättningar och behov. Många barn är omtänksamma och hjälper varandra med olika saker och visar empati genom att t.ex. trösta när någon är ledsen. Genom vår ständiga kommunikation med barnen och närvaro i leken arbetar vi mot målen på ett smidigt sätt. I samtal med barnen om normer och värden har vi som en metod arbetat med kompissol vilket innebär att barnen får en bra förståelse för hur man är mot varandra. Vi introducerar nya lekar och lekmaterial. Vi ger barnen tid och låter barnen leka klart. Vi är duktiga på att uppmärksamma det som är positivt. Vi ser att det sker en utveckling i vardagen när det gäller empati och medkänsla. Barnen visar hänsyn och respekt mot varandra beroende på deras mognadsnivå. Vi är som pedagoger medvetna om hur vi förhåller oss till pojkar respektive flickor. Alla barn blir bekräftade varje dag. Åtgärder Vi kommer att fortsätta att arbeta utifrån barnens behov och intressen. Det innebär att vi ibland delar gruppen för att vidareutveckla leken. Vi utvecklar vårt användande av aktivitetskort för att hjälpa barnen att skapa ny relationer och hitta nya lekar och utmaningar. Vi använder planeringstid och tid på arbetsplatsträffarna till att reflektera över varför vi gör som vi gör. Vi fortsätter att uppmärksamma vårt eget agerande. Vi fortsätter att utvecklas genom litteraturläsning och erfarenhetsutbyte. För att tydliggöra olika saker för små barn, t.ex. en kompisblomma, byter vi ut texten mot bilder som visar hur en bra kompis är. Utveckling och lärande Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt att deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum, 12

14 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Kommunens skolplan Alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling, För att förbättra hälsoprofilen deltar alla elever aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet, Elev som går i förskolan lär sig källsortera och fortsätter därefter källsortera som en naturlig del under hela skolgången. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Alla barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, byta erfarenheter, skaffa sig information och påverka sin egen och andras situation. Alla barns intresse för lek, skapande verksamhet, litteratur och skriftspråk väcks och stimuleras. Alla barn har individuella utvecklingsplaner. Alla barn har senast hösten 2006 en fungerande portfolio. Barnen förbättrar sin hälsa genom att varje dag röra på sig under minst 30 minuter. Barnen sorterar papper, kartonger, plast och miljöfarligt avfall under hela sin förskoletid. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande: Barn Vårdnadshavare Personal Stångeborg Tallbacken DBV Kristineberg totalt 7,3 7,9 7,6 8,8 8,4 8,4 8,5 9,7 8,8 6,7 8,4 Barnens fråga: Jag lär mig nya saker i förskolan. Föräldrarnas frågor: Jag upplever att mitt barn lära sig mycket i förskolan. Jag upplever att mitt barn får leka i grupp. Personalens frågor: Mina elever får leka i grupp. Mina elever lär sig mycket på förskolan. Utvärdering, analys och bedömning Utifrån målen har vi som förskola lyckats bra. Vi ser hela dagen som ett lärande. Vi ger barnen många nya upplevelser och ökar deras nyfikenhet. Vi är duktiga på att möblera om och dela in barnen i grupper för att stimulera till ny lek. Barnen tycker om att titta i sina portfoliopärmar för att se vad de har utvecklat och lärt sig. De flesta barn har en individuell utvecklingsplan och en fungerande portfolio. Barnen vågar och agerar i små grupper. Barnen är duktiga på att röra sig på egen hand. Vi delar in barnen i mindre grupper efter deras behov och intresse när vi arbetar med teman, språk, motorik och skapande verksamhet. Vi ser att de små barnen utvecklas positivt av fasta rutiner, vila och genom att få ta ansvar som att t.ex. bjuda runt fruktskålen Vi blir bättre och bättre på att vara ute, att röra oss och nyttja naturen runt omkring. Detta ser vi som en förutsättning för att kunna få barnen motiverade till en bra källsortering och ett livslångt lärande. Vi tycker att barnens matematik intresse har ökat och det beror troligtvis på att vi som pedagoger har blivit ännu mer medvetna om matematikens betydelse. Genom fortbildning, litteratur, dialoger och studiebesök har vi fått nya idéer. Vi är duktiga på att använda den rörliga resursen och specialpedagogen där de bäst behövs. 13

15 Vi använder oss av observationer för att veta hur vi ska möta varje barn. Vuxna är positiva förebilder. Nyckelpigans avdelning arbetar mer naturinspirerat än andra avdelningar upplever att barnen är medvetna om hur viktigt det är att inte skräpa ner. De deltar i Håll Sverige rent kampanjen varje år men anser att det viktiga är att arbeta långsiktigt året om och att inte bara arbeta med ett tema en eller två veckor. Åtgärder För att fortsätta att utvecklas och lära av varandra träffas vi i olika grupper och diskuterar vårt arbete. Varje avdelning ansvarar för att själva möblera om då det behövs nya utmaningar och ny stimulans i leken. Vi strävar efter att få med barnen naturligt i källsorteringen. Några avdelningar kommer att göra insatser för att uppmuntra föräldrarna till att låna hem bokpåsarna i större utsträckning än idag. En avdelning kommer att utveckla sitt sång- och språkmaterial. Samma avdelning kommer att tidigarelägga utflykterna till skogen för att barnen ska få mer tid till upptäckarglädje. Minst en avdelning kommer att skapa aktivitetslådor och aktivitetskort. Barns inflytande Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sin tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande Kommunens skolplan Alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling, Varje elev i grundskolans senare år känner till/är medveten om sin inlärningsstil/sina inlärningsstilar. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Alla barn har senast hösten 2006 en fungerande portfolio. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande Barn Vårdnadshavare Personal Stångeborg Tallbacken DBV Kristineberg totalt 8,2 8,0 8,1 7,8 7,3 7,8 7,6 7,4 6,9 7,3 7,2 Barnens frågor: Jag får vara med och bestämma vad jag får göra på förskolan. Jag är rädd om rummena och sakerna i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn får vara med och bestämma vad man ska göra på förskolan? Mitt barn är rädd om lokaler och utrustning. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar för att lära sig. Personalens frågor: Mina elever har möjlighet att påverka och planera sin dag. Mina elever är rädda om lokaler och utrustning. Mina elever uppmuntras att ta ansvar för att lära sig. 14 Flickor har längre hår än killar. Fast några pojkar har långt hår, en pappa finns det! (känner efter hur långt hennes hår är) några flickor har kort hår!

16 Utvärdering, analys och bedömning Vår bedömning är att en positiv utveckling sker. Vi dokumenterar mycket med hjälp av digitalkamera. Nästan alla barn har individuella utvecklingsplaner och en fungerande portfolio. Med hjälp av vår dokumentation i portfolion så försöker vi planera och genomföra verksamheten utifrån barnens intressen och behov. Barnen tar ofta och spontant fram sina portfoliopärmar och kan visa på sin egen utveckling. Vi försöker att tydliggöra barns inflytande med hjälp av bilder och kort. Under dagen ges många tillfällen till eget ansvar och inflytande; vad ska jag leka, vad ska jag leka med, vem ska jag leka med, vilka sånger ska vi sjunga, vilka böcker ska vi läsa, i vilken ordning ska jag duka? Några avdelningar med äldre barn låter barnen ansvara för samlingen på fredagar. Ett uppdrag som barnen värdesätter och känner sig stolta över. Vi är lyhörda för de yngre barnen och de tysta barnen så att de också får möjlighet att komma till tals. Vi använder oss av kompissolar och dockteatrar för att öka barnens inflytande. Vi stöttar barnen att själva lösa konflikter. Motorikmaterialet som Trollflöjten arbetat fram och material för ansvar som Tallbackens förskola arbetat fram ger barn ett naturligt inflytande och ansvar. Rutinerna innebär en trygghet som leder till att man över tid blir tryggare och vågar ta mer ansvar och inflytandet ökar. Efter barnens förmåga och med oss pedagoger som förebilder känner vi att barnen är delaktiga i att städa efter lek. De flesta äldre barnen är med en stund på utvecklingssamtalen för att berätta om sig själva med hjälp av portfolion och erfarenheterna har varit mycket positiva. Några medarbetare har besökt barn på andra avdelning och i skolan för att se hur portfolion fungerar och för att lära av andra. Åtgärder Vi fortsätter att utveckla portfoliometodiken. Grupperna på Tallbacken och Stångeborg delger varandra nya idéer och tankar. Vi blir bättre på att föra en dialog med föräldrar vad som menas med barns inflytande och ansvar på förskolan. Vi måste blir ännu bättre på att uppmärksamma de försiktiga och lite tysta barnen i gruppen. Vi hjälper dessa barn att starta lekar och aktiviteter tillsammans med andra barn. Vi utvecklar arbetet med aktivitetskorten så att valmöjligheten och eget inflytande finns kvar, men vi begränsar antalet val per gång och dokumenterar hur barnen väljer för att över tid kunna hjälpa dem till nya val, nya kamratrelationer och nya utmaningar. Vi ska samarbeta mellan avdelningarna så att barnen har möjlighet att välja om de vill vara ute eller inne flera gånger under en dag. Vi tydliggör förskolans mål på föräldramöten under Alla pedagoger uppmanas att reflektera över om barnet kan vara med en stund på utvecklingssamtalet. Alla pedagoger besöker barn och elever i förskolan och skolan och låter dem berätta om sitt lärande och sin utveckling. Utifrån besöken gör pedagogerna en bedömning i vad mån vi når upp till målet med en fungerande portfolio. I arbetslagen och i portfoliogrupperna diskuteras kontinuerligt vad vi kan lära och utveckla av besöken. 15 Jag ska bli fotbollspelare när jag blir stor. Det är inte många svenska flickor som är fotbollsspelare. De är några stycken..jag tror att det är fler kinesiska flickor som spelar fotboll. De svenska flickorna kan nog inte fotbollsspråket.

17 Förskola och hem Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnen och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Vi har ett gott samarbete med alla våra barns föräldrar. Våra barns föräldrar känner sig trygga med att deras barn tillhör förskolorna Tallbacken och Stångeborg eller dagbarnvårdarna. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande Barn Vårdnadshavare Personal Stångeborg Tallbacken DBV Kristineberg totalt - 8,9 8,3 8,2 8,5 8,9 7,8 6,7 7.8 Föräldrarnas frågor: Jag anser att utvecklingssamtalen är meningsfulla. Jag är nöjd med samarbetet med personalen på förskolan. Personalens frågor: Jag är nöjd med samarbetet med hemmet. Jag anser att utvecklingssamtalen är meningsfulla. Utvärdering, analys och bedömning Vår bedömning är att vi lyckas mycket bra i förhållande till målen. Vi har haft nytta av att dela ut frågor till föräldrarna före utvecklingssamtal och pratat med barnen innan. Ett bra underlag ger struktur och fokusering på samtalet och barnets utvecklingsplan. Vi får positiv respons från föräldrar när de lämnar och hämtar sina barn, på samtal och på föräldramöten. De strävansmål som vi arbetat fram hjälper oss att förklara för föräldrar med annat modersmål än svenska. Vi försöker att vara tydliga i samtal med föräldrar och ibland använder vi också kontaktböcker så att föräldrar kan få hjälp att tolka det vi säger. Vi arbetar med portfolio, bildspel och stillbilder för att tydliggöra förskolans arbete vilket också innebär att föräldrar kan vara mer delaktiga. Citat från en förälder som efter många år nu lämnar barnomsorgen: Jag har under alla år varit jättenöjd med personalen på avdelningarna. (har ju gått igenom några sedan 1994). Avskedet från Nyckelpigans avdelning på fredag blir nog det svåraste "dagisavsked" jag gjort. Den personalgruppen som finns där är den bästa personalgrupp jag upplevt! De är ett fantastiskt arbetslag ihop och kompletterar varandra perfekt. Jag har verkligen lämnat mitt barn till en glad och trygg grupp med mycket glada skratt. 16 Pojkar och flickor kan leka med samma grejer. Vi leker bara med pojkar inomhus och flickor utomhus. Det är roligare att leka tillsammans än själv.

18 Åtgärder Under kommer alla avdelningar att ha föräldramöten där man tydliggör förskolans mål och uppdrag på olika sätt. Alla föräldrar kommer att få respons på kvalitetsenkäterna. Föräldrar kommer bli mer delaktiga om vi ska upprätta individuella utvecklingsplaner eller inte. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem samt tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Kristinebergs barnomsorgsområdes mål Våra barn upplever alla övergångar i och från förskolan till skolan friktionsfritt. Alla barn blir bemötta på sin individuella utvecklingsnivå. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande: Barn Vårdnadshavare Personal Stångeborg Tallbacken DBV Kristineberg totalt 4,2 5,8 5 9,3 8,1 7,1 8,2 9,6 9,3 10,0 9,6 Barnens frågor: Jag leker med barn på andra avdelningar. Föräldrarnas frågor: Jag upplever att pedagoger för olika åldrar samverkar. Jag har i förväg fått information om Mitt barns nya grupp/skola. Personal frågor: Pedagoger för olika åldrar samverkar. Det finns en fungerande organisation i överlämnandet mellan olika avdelningar i förskolan. Utvärdering, analys och bedömning Vi gör bedömningen att vi har lyckats mycket bra med övergångarna inom förskolan och till skolan. Vi är duktiga på att flörta och skapa kontakter med barnen som ska byta avdelning inom förskolan. Att barnens värde i enkäten är lägre beror på hur frågan är ställd och beskriver inte hur övergångar mellan andra avdelningar och skolan fungerar. Flera avdelningar har gemensamma överskolningssamtal när barn byter avdelningar. 17 Alla kan bli allt när de blir stora, men jag vet inte om flickor vill bli kattfångare!

19 Prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att nå de nationella målen Vi har under året i samtal med varandra och föräldrarna ökat förståelsen då det gäller barns inflytande. Matematikprojektet har inneburit att vi har fått förnyad förståelsen för hur vi arbetar med matematik vilket vi gör dagligen, men nu synliggör vi detta arbete på ett helt annat sätt. Under hösten deltog tre av avdelningarna i den matematikutställning som anordnades i Folkets park. Gunghästen och Speldosan gjorde tillsammans med barn som var fem år gamla en musikal som handlade om Doris som fyllde år. På ett skapande och lekfulltsätt ökade man förståelsen för matematik. Flera medarbetare har deltagit i matematikcirklar. Den 16 maj föreläste Jeanette Olsson för alla medarbetare om möten med andra kulturer. Jeanettes upplevelser var förankrat i egna upplevelser vilket var positivt och förstärkte det hon sa. Huvudbudskapet var att i möten med andra handlar det mesta om mig själv. Hur öppen är jag för att ta emot och möta andra kulturer och det som jag själv upplever som annorlunda. Vad är det som är rätt och fel? Vem avgör det? Vi har under året haft modersmålstöd till några av våra barn med annat modersmål än svenska. Fler avdelningar har valt att ha samtal tillsammans med föräldrarna när barnen skolas över från en avdelning till en annan. Tillsammans med rektorsområdet har vi under två dagar diskuterat gemensamma frågor för att öka förståelsen av förskolans och skolans uppdrag och analyserat kompetensutvecklingsbehovet. Vid behov följer vi upp enkätsvar med föräldrar på utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen Vi har i vår arbetsplan beskrivit hur vi arbetar förebyggande med normer och värden för att alla barn ska trivas och må bra hos oss. Arbetsplanen gäller till Nästa gång vi arbetar fram arbetsplanen kommer vi att göra föräldrarna mer delaktiga i det förebyggande arbetet. Vi har också en likabehandlingsplan som hänvisar till arbetsplanen då det gäller det förebyggande arbetet och som beskriver hur vi ska arbeta om vi får kännedom om att någon far illa. Likabehandlingsplanen uppdaterades på kommun nivå under våren Vi kommer under läsåret gå igenom Barn och elevskyddslagen och göra föräldrar och medarbetare delaktiga i Likabehandlingsplanen och det förebyggande arbetet på Brukarrådet och på arbetsplatsträffar. Jag vet att ibland gillar nog flickor inte att leka med pojkar. Men nu där ute ville de inte leka men pojkarna. För de ville vara ifred tror jag. 18

20 Skolplanen Kvalitetsbesöket i februari 2007 bekräftade att pedagogerna arbetat med alla mål i skolplanen på ett utmärkt sätt. Ett mål väljer vi att redovisa ytterligare en gång Mål 2: All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. Insatser för att nå målet Under hösten 2006 diskuterades genus och förhållningssätt på en arbetsplatsträff och vi blev överens om hur vi tänker framåt. Under vecka 44 deltog många i en föreläsning angående genus och på arbetslagens första planeringsdag såg alla en videofilm om Björntomten och Tittmyrans arbetssätt. Resultat Förskolan är uppmärksam på genusperspektivet i olika sammanhang. Vi ser individen istället för pojkar och flickor. Vi ger samma möjligheter till alla barn oavsett kön. Vi arbetar utifrån barnens intressen, inte från dess kön. Vi lockar barnet till olika sorters lekar oberoende av dess kön. Vi har samma regler för alla barn oavsett kön. Vi försöker använda samma språk vid samtal med barnen oberoende av kön. Vi tänker på vår ögonkontakt, mimik, tonfall, kroppsspråk och hur vi uttrycker oss språkligt. Vi är positiva och bejakar barnen i deras uttryck och initiativ till pojk- och flicklekar. Material för både konstruktionslek och vårdande lek finns. En småbarnsavdelning har köpt in storlego och ser att detta lockar både flickor och pojkar till konstruktionslek. Vi uppmuntrar både pojkar och flickor att leka med allt som finns på avdelningen. Allt material finns tillgängligt för alla barn oavsett kön. Vi tänker på att alla barn får stöd i att utveckla sin könsidentitet och att se och förstå varandras olikheter och likheter. Alla barn får hjälp i att hävda sig och lockas att delta i motoriska och bullriga lekar. Vi har manliga och kvinnliga utklädningskläder. Vi respekterar både pojkars och flickors lek, även de bullriga lekarna. Vi använder oss av aktivitetskort för att bryta invanda mönster och utveckla nya lekar och nya relationer. Citat från en pojke som är fyra år: Alla kan bli allt när de blir stora, men jag vet inte om flickor vill bli kattfångare? Åtgärder Medarbetarna kommer att erbjudas hjälp med att bli observerade ur ett genusperspektiv under läsåret för att på så sätt utvecklas som pedagoger. Alla fortsätter att uppmärksamma sitt eget och kollegors agerande. Alla lär sig mer genom litteratur och annat erfarenhets utbyte. En avdelning ser som sitt nästa steg en medicinering mot tjejbaciller Det innebär att man medvetet kommer att blanda pojke-flicka vid exempelvis bakning och biblioteksbesök. Vi ser fram emot resultatet. En annan avdelning kommer att arbeta med snicken med alla barn. 19 Det finns både pojk- och flickleksaker på Haren. Och flickor kan leka med pojksaker, men vi gör inte det För vi tycker inte om dem, men hemma gör vi det!

21 Kulturplanen Alla barn får under sin förskoletid besöka biblioteket. Alla 4-5 åringar får möjlighet att varje år uppleva någon form av professionell scenkonst. Alla barn erbjuds dans, musik, film, teater eller utställning i den vanliga verksamheten. Däremot erbjuds inte föreställningar för alla barn varje år utanför förskolans lokaler. I vårt område finns ett kulturombud. Kulturnämnden står själva för ekonomin och området står för transport till och från olika föreställningar. Barn eller föräldrar har än aldrig getts möjlighet att recensera programmet. Åtgärder Vi föreslår att kulturplanen revideras i samarbete med kulturombuden. IT-planen Vi utvärderade IT-planen tillsammans med Per Andersson, IT-ansvarig på kommunen för förskolan, när vi hade kvalitetsbesök under hösten. Det finns två uppnåendemål för förskolan. Uppnåendemålen gäller inte barnen utan förskolan som verksamhet. Resultat 1. Alla barn som slutar förskolan har fått möjlighet att använda datorn i lekfulla övningar. 2. Alla barn som slutar förskolan har fått möjlighet att använda enkla pedagogiska program för inlärning, exempelvis inlärning av grundläggande begrepp. Förutsättningarna för att nå båda målen finns idag. Analys och bedömning Förskolan erbjuder i första hand egna upplevelser när man arbetar med grundläggande begrepp. Alla avdelningar har tillgång till datorer och dataprogram. Det är upp till pedagogerna att låta barnen få möjlighet att använda sig av datorn innan de slutar förskolan. Vi har många barn som redan i förskoleåldern använder datorn flera timmar om dagen hemma. Att uppmana dem till att använda datorn, även i förskolan, känns inte rätt. Vi tror inte att de pedagogiska programmen kommer påverka barnen så att de väljer andra program utanför förskolan. Vi upplever att vi har vetenskapligt stöd för våra beslut. Patricis Kuhl, hjärnforskare vid University of Washington i Seattle, har jämfört barn som upprepade gånger fick se och höra en vuxen prata i tv med barn som fick höra samma ord från en som talade till dem. Resultatet var uppenbart. Prat från tv, dataspel, cd eller dvd-skiva lär inte små barn ord lika bra som när vuxna pratar med dem. Redan vid 8 10 månaders ålder kan barn sortera ut och skilja ett bekant språk från ett annat. Åtgärder Specialpedagogen kommer att undersöka om det finns bra pedagogiska program för våra barn med rätt till särskilt stöd. 20 Det finns färger som alla kan ha. Man kan ha alla färger på sina byxor eller tröja eller strumpor eller trosor. Men killar vill inte ha det på kalsongerna!