SAMMANSTÄLLNING BEHOVSLISTA SICAHT BEHOV FRÅN IVA, FRISKA ÄLDRE, HMC, MEDICINKLINIKEN, NEUROFÖRBUNDET, HANDELSTRÄDGÅRDEN SAMT BEHOVSSCANNING

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING BEHOVSLISTA SICAHT BEHOV FRÅN IVA, FRISKA ÄLDRE, HMC, MEDICINKLINIKEN, NEUROFÖRBUNDET, HANDELSTRÄDGÅRDEN SAMT BEHOVSSCANNING BEHOV/PROBLEM KÄLLA K L Minska ljudnivån för personal och patit gerellt utan att tappa bevakningsmöjlighet Ökad stimulans för alla sinn som skapar lugn och ro Förbättra kommunikation och minska missförstånd mellan patit och personal där det finns fysiska eller språkliga hinder Delge patit information som beskriver deras vistelse för ökad kunskap och förståelse om vad de varit med om samt kunna använda information för bearbetning i efterhand. Öka möjlighet att få söka upp och få tillgång till rätt patitinformation. Få information presterad på ett visuellt sätt snarare än bara text. Undvika manuell registrering av olika mätvärd för att spara tid, minska dubbeldokumtation och öka säkerhet IVA x x x x En komplex vårdmiljö med övervakning dygnet runt. Full med medicinteknisk utrustning som piper och varnar vid fel värd eller när något annat är fel. Flera patiter i samma rum. Samma pipsignal oavsett patit IVA x x Få känna av utemiljön inomhus och uppleva andra miljöer. Patiterna ligger ofta lång tid i säng och är fast där pga alla maskiner som de har kopplade till sig. IVA x x x x Handlar om patiter som inte kan kommunicera och där det är viktigt att fånga upp oro och förstå vad patit behöver och vill ha svar på. Allt för att ge så bra behandling och omvårdnad som möjligt. IVA x x x Patiterna kan ligga nedsövda under lång tid m samtidigt ha drömmar och minn från d tid. Ibland minns de vistels som obehaglig upplevelse och ibland kommer de inte ihåg något alls. De kanske saknar tre veckor av sitt liv. Det finns manuell dagbok som personal fyller i och ibland äv anhöriga. IVA x x x x Skriver för hand i anteckningsblock, på övervakningsjournal(papper) och i journal och andra digitala system. Ofta samma information på flera ställ. Hög belastning på minnet. Inte användarvänliga system. Svårt få rätt information vid rätt tillfälle. Inte access till relevant data när och där d behövs. IVA x x x x Se ovan. Övervakningsjournal (ÖVJ) för varje dag fylls på med info under planerade tidsintervaller, främst mätvärd som blodtryck, puls, syrgas, urinmängd, feber, vikt etc. Det personal gör, ordinerar etc. dokum. på ÖVJ och förs sedan in i journal. Äv alla mätvärd. ÖVJ är mkt ctral i arbete och är speciellt framtag för IVAs behov. Ex. cykla i New York Samarbete med HMC vad finns redan och vad är på gång? Digital dagbok? Hur beskriva vårdprocess? Bilder, text, video? Sekretess? Studter Det har lagts mycket arbete på att ta fram ÖVJ så d ska bli så överskådlig och relevant som möjligt. Dock är d inte digital och kan därför inte sökas i eller kontrollera att d fylls i rätt.

2 Stöd för flexibelt och mobilt arbete över organisationsgränserna. Ha access till relevant data där patit finns och där personal arbetar Ett bra stöd för att kunna följa patits vårdprocess och undvika krockar mellan olika aktiviteter på olika avdelningar/kliniker Stöd för att snabbt kunna veta om god hygi uppfylls gällande användning av material och i fysiska miljöer. En tydlig indikation när god hygi inte uppfylls är önskvärd. Bättre stöd för att vid inköp och upphandling kunna köpa in användbara artiklar och system anpassat för verksamhet på IVA Undvika att behöva föra manuell statistik gällande utbildningar och resursplanering Digital översikt för resursplanering och ansvarsfördelning, För varje dag och team veta vem som gör vad, var och när Enklare och billigare sätt att väga sängliggande patit Kunna justera utrustning utan händer IVA x x x x IVA har läkare från andra kliniker som går rond och som bidrar med sina expertkunskaper som rådgivande konsult. Dessa bär med sig utskrivna pappersjournaler som de bläddrar igom för att kunna läsa in sig på berörda patiter. IVA x x x x När patit exempelvis ska opereras på annat ställe än där de är inskrivna. Inte krocka med alla inplanerade aktiviteter som rör omvårdnad (dusch, mat, sårvård etc.). Undvika ha för många saker samma dag. IVA x x x x Slänger material för att vara på d säkra sidan. Det används mycket förbrukningsmaterial i vård som ska vara sterilt. Handtvätt är viktigt och det finns rutiner för detta m ändå svårt att veta om det blir riktigt rt. Hade velat kunna kolla detta. IVA x x x De regelverk som finns idag hindrar detta. Viktigt med bra underlag och upphandlingsprocesser. Personal vet vad som fungerar. En produkt ska passa in i d komplexa miljö som finns med alla sladdar, maskiner, trångt om utrymme mm. IVA x x Detta görs idag äv fast det finns ett system. Problemet är att systemet inte stödjer arbetet och är svårarbetat. IVA x x Befintligt system stödjer inte detta på ett intuitivt och kelt sätt. IVA x x x Det finns idag speciella sängar med inbyggd våg m de är dyra. Vikt är viktig parameter att ha koll på gällande hur patit mår. IVA x x Vid exempelvis operation vill personal kunna styra utrustning utan händer för att kunna hålla god hygi. Finns liknande problem mellan kommun och landsting! Finns liknande problem mellan kommun och landsting(vårdplanering)! Idag följer inte process patit utan verksamhets planering. Studter? RUTIN?! Studter Studter

3 Ökad mobilitet vid övervakning av patit Kunna få rätt temperatur direkt utan att röra vattkran Idtifiera patit på ett sätt där viktig data finns tillgänglig och kan läsas in när det behövs m samtidigt kunna vara osynlig när det behövs. Förbättra kommunikation mellan personal, veta när de kan störas eller inte och varför Kunna logga patits mätvärd under längre tid så information följer patits flöde gom vård och inte blir avdelningsberode Ökad kunskap om patits sömn och kaloriintag för bättre vård IVA x x x De flesta maskiner som är kopplade till patit har sladd. Det finns vissa sladdlösa som kan användas kortare stunder m gerellt sett är det många sladdar i väg och utrymmet är trångt vid exempelvis duschning och såromläggning. IVA x x Har med hygi att göra. Kranar är källor till Finns automatiska vattkranar smitta. IVA x x x Idag används ID-band runt handled med patits namn och personnummer. Information är läslig för alla som ser d. IVA och ÖNH samt Ögonkli nik x x Idag används telefoner eller att de knackar på dörr. Det finns inget som skiljer olika ärd ifrån varandra. Vissa är mer akuta än andra m kommunikation sker på samma sätt oavsett ärdets prioritering. Läkare blir ofta störda och vid rond får övrig personal(oftast sjuksköterskor) vänta på läkar vid avbrott(när någon annan ringer och behöver expertråd). Det innebär att sjuksköterskan inte kan hjälpa sitt team som i sin tur är berode av h som resurs inne hos patit. Rond tar därför onödigt lång tid och blir full med avbrott. IVA x x x x När patit är på flera avdelningar/kliniker så loggas deras mätvärd på plats m är inte platsoberode. Vissa mätvärd kräver komplex medicintekniks utrustning medan andra kan fås via wearables som följer med patit. IVA x x x x Svårt att veta exakt hur bra de sover respektive äter. Finns produkter idag m frågan är om dessa löser behovet fullt ut. Kopplat till borttappade saker och matchning till hjälpmedel. Äv på och avd. 57 kom detta upp.

4 Förpackningar av olika slag är svåröppnade för äldre med nedsatt finmotorik och muskelsvaghet En bättre kommunikation inom huset för hyresgästerna. Skapa känsla av att inte vara sam m ändå kunna vara ifred. Friska äldre Friska äldre x x burkar och mjölkförpackningar mm. Plast är i väg. Mycket bättre om det var som på tandkrämstub plastremsa man river av x Ett siorbode för äldre som klarar sig själva utan hjälp. Har porttelefon och internet i huset. Alla har inte eller dator Ex. Jag ska iväg ut på promad. Är det någon som vill hänga med? Kunna använda sig av porttelefon? Annan digital teknik? Porttelefon har för lågt ljud. Kanske bra med ljus också? Vad händer om olycka uppstår I läghet? Hur kan vi larma? Det finns inte larm i t.ex toalett Sharon Walter på BTH har arbetat med medicinska förpackningar. Vill ha information från kommun och samhället om vart de ska vända sig för olika saker. Kontaktinformation etc. Friska äldre x x Vid 80år delas det ut ett informationsblad i samband med hembesök från äldreförvaltning. Dna bör komma mycket tidigare och helst digital. Info om vem man ska kontakta för vad. Stöd för att kunna handla varor i affär och nå dessa när man är kortväxt Problem med att alla automater utomhus bländar användar när sol lyser Vid larm om ambulans är det svårt för ambulanspersonal att komma in i hyreshus/lägheter med taglås. Friska äldre Friska äldre Friska äldre x x Idag finns det massvis med olika varor i affärerna och dessa är ofta staplade högt upp. Kortväxta eller de som sitter i rullstol. Att handla är viktig del i att känna sig självständig. En mix av att handla hemma och att handla i affär. Svårt att se vad det står. Tar lång tid att göra sitt ärde. Osäker om det blir rätt. x Hur larma 112? Svårt för ambulans att komma in eftersom ytterdörrarna är låsta och lägheterna med. Någon måste alltid öppna. Lås hanteras med taggar. Om ambulans inte får någon som öppnar så ringer de brandkår som får bryta sig in vid akuta fall. Tillgänglighetsaspekt viktig! Vad gäller för detta? Behöver jag klämma och känna på alla varor eller räcker det att jag vet vilka som finns för att sedan få tag på de jag valt ut? Tillgänglighetsaspekt viktig! Är detta ett problem för fler hus? Prata med ambulans hur de upplever det? Hantverkarkoder - säkerhet

5 Stöd för att hålla koll på artiklar (hjälpmedel) utan individmärkning Underlätta för anhörig att veta hur hjälpmedel ska lämnas tillbaka Få ett komplett underlag till sittutredning som inte tar för lång tid att fylla i tillsammans med patit. Minska onödig tid vid sittutredning. Minska risk för lidande och onödiga kostnader kopplade till trycksår som uppstår vid långvarigt sittande eller liggande Möjlighet att specialanpassa olika hjälpmedels styrsystem till specifik användares önskemål och förutsättningar. Minska antalet fjärrkontroller/styrsystem att hålla koll på och istället få som passar till flera hjälpmedel HMC x x x x Bara vissa hjälpmedel är individmärkta. Det är flera hundra olika hjälpmedel som HMC ska hantera. HMC(Hjälpmedelscter) tillhör landstinget m hanterar äv kommun förskrivning av hjälpmedel som ska ut till brukar eller hämtas/lämnas tillbaka. HMC x x x När någon brukare avlider ska befintliga hjälpmedel lämnas tillbaka. Det behövs bättre kommunikation och rutiner för hur detta ska gå till som de närståde får kännedom om. HMC x x x x Idag blir det fel ibland och då måste brukar komma in gång till, vilket många gånger är stor påfrestning för brukar. Brukar ska fylla i vissa delar och HMC andra i utredning. Undvika att få fel vinklar i underlaget vid sittutredning. Idag används det pappersblankett för detta. HMC x x x Det finns utrustning som kan mäta tryck m då måste brukar komma in till HMC och mätning sker bara just då, inte över tid som önskvärt. Vill kunna mäta tryck innan det blir skada, i förebyggande syfte. HMC x x x Idag har varje hjälpmedel sin eg design och sitt eget styrsystem. Det finns produkter på marknad som kan mäta m frågan är hur mätvärd tas om hand för att mäta tryck över tid. Sårregistret. Äv inom Neuro.

6 Minimera risk att ett hjälpmedel ska gå sönder eller att risk för skada uppstår i samband med att brukare får ett nytt hjälpmedel och ska lära sig använda det. Minska tid det tar för brukar att lära sig hantera sitt hjälpmedel Att säkert veta om larm i hemmet fungerar, minimera olyckor Att personer med nedsatt hörsel eller syn, i hemmet, ska kunna veta vem som är på andra sidan dörr när någon ringer på. Minska spring i onödan och dubbeldokumtation vid användning av verksamhetssystem. Kunna avregistrera ett hjälpmedel på plats där det finns och inte behöva göra det i efterhand Ha access till digitalt verksamhetsstöd utanför HMC HMC x x x Det händer idag att hjälpmedel går sönder och att brukar skadar sig för att de inte vet hur hjälpmedlet ska användas på bästa sätt. Det kan ta lång tid att lära sig hantera ett nytt hjälpmedel och ofta behövs det experthjälp från sjukgymnast, arbetsterapeut eller tekniker. HMC x x Idag är det först när larmet används och det visar sig att det inte fungerar som brukar får vetskap om detta. Då kanske skadan redan är skedd. Behöver veta detta tidigare. Handlar om trygghetslarm. HMC x x De kanske äv sitter i rullstol och har svårt att ta sig fram till dörr. Handlar om säkerhetsrisk och oro att inte veta. HMC x x x Handlar om att spara tid, få bättre kvalitetssäkring, högre servicegrad, kortare ledtid och ökad sekretess. Personal arbetar både inne på HMC m mest utanför i brukars hemmiljö. Befintligt system är inte användbart och stödjer inte arbetsprocess. Äv inom Neuro Heartbeat Mobil access är till viss del löst via VPN och bärbar dator. Testar just nu ny produkt (Platta och bärbar i ett) Undvika att rullstolar spänns sönder vid resa med färdtjänst Mer rättvis fördelning av hjälpmedel nationellt HMC x x x Finns markeringar och instruktioner hur de ska spännas fast m ändå utförs det på felaktigt sätt. Behöver varna på något sätt innan det går sönder. HMC x x x x Idag är det upp till varje landsting att bestämma vilka hjälpmedel som kan erbjudas till brukar. Det innebär att utbudet ser olika ut berode på var man bor. Ssorer?

7 Förbättra kommunikation mellan de som är förskrivare(ute hos brukar) och beställare(inne på HMC) av hjälpmedel. Öka möjlighet att förstå problem ute hos brukar gällande miljö, kontext och speciella förutsättningar. (Minska tid och missförstånd, extra arbete, onödig kostnad vid felaktiga inköp etc.) Samma gäller för kommunikation mellan förskrivare och brukare, vid ex. träningsinstruktioner eller hur ett hjälpmedel ska användas. HMC x x x x Det är lätt att det blir missförstånd eftersom alla inte är på plats och kan se miljön och behovet. De får försöka förklara för varandra hur det ser ut istället för att visa. Idag skickas det inte någon digital media utan det används streckgubbar på pappersutskrift eller muntliga instruktioner på plats. Skickar alltid med bruksanvisning m dna är ibland svårtolkad och för gerell. Liknande behov har uppkommit via behovsscanning! I Jönköping har de testat att använda digital teknik för detta vilket visat sig fungera bra. Gjordes i form av ett projekt. Minimera dubbeldokumtation, fel och behålla överblick för Arbetslista/MEWS-mätning. Kunna söka upp relevant information och underlätta för minnet. Bättre logistik och betalningsmöjligheter vid användning av färdtjänst. klinik klinik x x x 23 vårdplatser, svårt sjuka, usk och ssk Fyra specialiteter: Diabetes, Njursjukdomar, Lungsjukdomar och Palliativ vård Utöver detta: lungdagavdelning med 2 ssk Registrerar i arbetslistan varje gång någon mätning görs. Arbetslista/MEWS-mätning är idag manuell på papper och alla värd skrivs in för hand, för varje patit. Dessa är placerade ute i korridor och används av all personal i teamet för viss specialitet, ex. diabetes. Alla som går förbi kan läsa i dna, äv besökare. Mätvärd är till för att hålla koll på hur patiterna mår och som underlag till rond. x x x Personal ringer och bokar taxi vid utskrivning från klinik. Vet inte exakt när färdtjänst kommer. Personal följer patit och Patit får ofta vänta vid upphämtningsstället pga att färdtjänst är försad. Måste ha kontanter, annars dyrare. Samma problem har kommit fram i behovsscanning!!

8 Enklare sätt att väga patit Ett digitalt stöd för Dryckesoch DRUM-mätning klinik klinik x x x x Idag har de utöver dyra sängar med inbyggd våg, vågstol. D är otymplig och det krävs stor ansträngning att sitta upp och vägas. Dessutom är det viktigt att tyngdpunkt blir rätt och att patit sitter still för att få rätt värde. Kan inte få vikt direkt i journal utan skriver ned d för hand först. x x x Måste hålla koll på hur mycket patit dricker och urinerar för rätt vätskebalans. Kopplat till kost, specialkost(ex diabetes) Övervätskade patiter = koll på maxvolym Är i form av papper idag och dessa fylls i av både personal, patit och närståde. Papper tappas bort. Glömmer byta ut. Räknar ut värd för hand och har ing statistik eller sökbar information. Kopplat till liknande behov på IVA Detta såg vi på IVA, med. Samma problem har kommit fram i behovsscanning!! Avlasta minnet och se till att all personal har rätt information vid rätt tillfälle och tillgång till samma information. klinik x x x Idag används Fickblock som stöd för minnet Informationsöverföring mellan personal och till patit och anhörig viktig. All personal har ett eget anteckningsblock i fickan. Kan inte klara sitt arbete utan det. Svårt hålla allt i huvudet. Skriver ned ny medicin, utskrivningstider, remisser som ska skickas, beställningar, rondbeslut etc. Använder mediering för att komma ihåg saker. Blocket är lättillgängligt och användbart. Dubbeldokumtation. Information i block är inte sökbar eller tillgänglig för alla. Kopierar ibland sina anteckningar och ger till andra. Detta såg vi på IVA och med. Stöd för verksamhetsförlagd utbildning och handledning klinik x x X (Studter) Praktik i verksamhet del av sjuksköterskeutbildning. Studter använder också Fickblock som stöd för minnet. Många nya begrepp och medicinska termer ska läras in. Har idag dessa uppskrivna för hand. Ska både lyssna på dialog och förstå d. Behöver stöd i inlärningsprocess. Kan äv ha dialog med andra studter.

9 Bättre överblick och stöd för schemaläggning Bättre PM-process & rutiner för olika viktiga dokumt/riktlinjer. Ökad access till PM och lättare att söka upp relevant PM vid behov. Minimera tid det tar att hålla koll på narkotiska preparat utan att tappa säkerhet. Ökad sekretess kring idtifiering av patit Enkelt kunna idtifiera vem som äger vad. klinik klinik klinik klinik klinik x x x Personal lägger önskescheman. Använder papper idag för att rita upp schema för att få bra resursfördelning och bra överblick. Schema finns både i schemasystemet och på papper. Papper ger bättre överblick m nackdel är att d inte är digital. Kortkommando saknas i det befinliga systemet. Svårarbetat system och därför bir det dubbelarbete. x x Alla PM finns idag i databas på intranätet m svåra att söka upp. Svårt att få tag på rätt version. Borde finnas vid rond och nära där arbete utförs. Vet inte om ett PM är d saste version och att det fortfarande gäller. Förutom PM används telefonlistor, beredningslistor etc. dessa är pappersutskrifter, placerade på olika ställ på avdelning, oftast i personalrummet(sjuksköterskeexpedition) Hur veta att dessa är d saste version och att de fortfarande gäller? x x Måste räkna om antalet i burk varje gång de tar ut tablett. Görs idag manuellt och antalet fylls sedan i på pappersblankett i särskild pärm & signeras Tar lång tid att räkna narkotika preparat Risk att räkna fel. Det är apoteket som ansvarar för beställning och påfyllning av all medicin. x x x Integritet alla kan se namn och personnummer Delar rum - hör sekretessbelagd information om grann. ID-etiketter klistras på papper(remisser, läkemedelslistor, journaler ) x x x Hålla koll på personliga ägodelar måste märka ut idag Ringer och efterfrågar kvarglömda saker som glasögon eller kryckkäppar etc. Såg liknande problem på m där får de nu ett nytt system som underlättar schemaläggning och tar bort det manuella. Finns bland annat i Danmark ett digitala stöd för detta i form av app där användar lätta kan hitta aktuellt PM. Detta visas då i smartphone eller på läsplatta eller dator. Narkotiska preparat räknas på alla avdelningar. Liknande som för IVA Detta behov har de äv på Omvårdnadsbodet i Lyckeby. DNA-markörer?

10 Bättre sätt att mäta musklernas respons vid neurologisk sjukdom. Minimera väntetid och minska d krävande insats från patit. Neurof. x x x Är idag komplicerad process. Måste göras av specialist som kräver att patit åker in till sjukhuset vid ett i förväg inbokat besök. Lång väntetid och kan inte göras ofta inte följa utveckling. Utrustning är dyr och finns bara på sjukhuset. Hellre användas i hemmet. Konsumtprodukt? Hjälp att hitta rätt väg, restaurang, toalett, affär etc. och att undvika lokala hinder och omvägar för person med behov av funktionsstöd. Snabbare kunna diagnostisera polyneuropati. Ökat diagnosstöd och hjälp att få tag på relevant information. Inte köra på saker med elrullstol och att kunna komma ut på eg hand utan att själv kunna se. Undvika skador på sig själv eller omgivning orsakade av elrullstol. Neurof. x x Tillgänglighetsguide finns idag på nätet m inte som app eller liknande stöd att använda direkt när det behövs. Det går inte att få stöd och guidning baserat på där du är eller dit du ska. Vill kunna planera m också vara spontan. Användare önskar ökad kunskap och access till information samt möjlighet till att ge feedback för att undvika att samma misstag ska ske ig eller för att ge tips till andra. Måste vara lokalt anpassad Neurof. x x x Idag tar det lång tid att få dna diagnos. Behöver mäta försämring över tid. Hjälp tidigt Kunna mäta att man blir sämre. Statistik över tid. Mäta balans, muskelstyrka etc Neurof. x Hitta rätt information Få diagnos tidigare Vara förberedd Ökat Patitfokus Hjälp att formulera din situation så att profession förstår. Annat än text Kunna ta hjälp av andras erfarheter och koppla det till min eg. Neurof. x En person med MS och svår synskada vill kunna komma ut utan assistans från annan person. Kan inte det idag utan är berode av andra. Kommer sällan utomhus. Vill kunna komma ut oftare på eg hand. Saknar frihetskänslan och att få bestämma själv. Önskar feedback från rullstol hur d ska styras. Blir idag olyckor pga att elrullstolar är svåra att styra. Finns digitala tillgänglighetsguider i andra städer m eftersom d måste vara lokalt anpassad krävs det lokal kunskap. Gäller för alla slags funktionsnedsättningar. Behov från flera personer med olika funktionsnedsättningar. Inte bara för synskadade. Samarbete med HMC

11 Att som gravt synskadad kunna se sin eg spegelbild och samtidigt kunna välja vilk del av ansiktet som ska visas samt hur nära. En sittdyna som inte ger trycksår eller behöver pumpas upp. Neurof. x En person i rullstol som bara kan se lit Empowermt. tårtbit av sitt ansikte vill kunna göra saker på eg hand. Se sitt eget ansikte. Kunna raka sig själv etc. Vill kunna välja ut vad som ska visas samt välja var detta ska vara möjligt att göra, exempelvis i badrummet, i hall etc. Handlar om att klara av saker på eg hand. Neurof. x x x Existerande sittdynor ger trycksår om de inte har rätt lufttryck. Om de inte används rätt, dvs. person lutar sig mycket åt ett håll, då går sittdynan sönder. Blir berode av hjälp från andra. Enklare stöd för kommunikation för personer utan tal som använder sig av symboler och har försämrad finmotorik. Person- och kontextanpassad. Ett säkert system för att hålla koll(signera och bocka av) på att medicin deltas ut och tagits hos person som bor hemma och har personlig assists. Lättare för funktionsnedsatta att kunna ta buss när de vill Hemtjänstpersonal: -gör inget annat än att åker runt och pumpar upp dynor Neurof. x x x Idag finns det BLISS-kartor för kommunikation med symboler(är internationell). Dessa finns både som stora inplastade ark i a3-format, att ha framför sig, och i digital version(rolltalk). Problemet är att det inplastade inte har någon talsyntes och är svår att uppdatera/ändra. D digitala saknas däremot möjlighet till överblick/helhet. Person vi följde hade ett så kallat elfte finger som användes som stöd åt hand för att kunna peka på symbolerna. Tar lång tid att lära sig använda nya komm. Hjälpmedel. Ett lärande system Neurof. x x x Viktigt med kommunikation mellan assistterna, närståde och patit/brukare. Idag skriva medicinering upp på manuell lista med datum och tider. Inte säkert, ing statistik. Neurof. x x Finns idag alldeles för få platser anpassade för rullstolar och dessa är ofta upptagna av andra, barnvagnar, rullatorer, cyklar etc. Om resa ska göras måste d planeras med god marginal eftersom det ofta händer att det är fullt på buss och person måste vänta på nästa. Vill kunna boka, eller iaf se om det finns plats kvar. Samma problem har kommit fram i behovsscanning!! HANDI finns idag m d lösning ligger efter i utveckling. Samarbete med HMC behövs för detta. Det är de som förmedlar hjälpmedel som kommun eller landstinget förskriver till brukare. Privata marknad kan äv vara aktuell. Det är kommuns ansvar att medicin signerats. I Blekinge är det kommun som har hand om hemsjukvård.

12 Stöd för att veta när ett krampanfall ska inträffa, framförallt på natt när person med krampanfall sover Hjälp att hålla lagom kroppstemperatur på natt Säkert och tillförlitligt trygghetslarm Stöd för att alltid ha laddade batterier till alla hjälpmedel och hitta rätt fjärrkontroll. Neurof. x x x Idag krävs det att någon lyssnar in när krampanfall inträffar för att snabbt som ögat hjälpa d drabbade. Blir osäkerhet och det krävs att någon övervakar och är vak hela natt. Neurof. x x x En person som har svårt att hålla både värme och kyla behövde hjälp av personal för att lägga på fler täck när det bev för kallt och öpna och svalka rummet när det blev för varmt. Detta kunde variera flera gånger per natt. Neurof. x x x Det befintliga trygghetslarmet är digitalt m fungerar inte bra. Ibland är det svårt att höra vad de som tagit emot larmet säger. Det är svårt att veta om larmet verklig larmat. Ibland ser trygghetslarm olika ut för dag och natt. Lätt att blanda ihop dessa och använd dem på fel tid. Neurof. x x x Det är svårt för person som har många hjälpmedel och fjärrkontroller att veta att dessa är laddade och var de är Det var flera som berättade om att de digitala trygghetslarm inte fungerade bra och att de upplevda otrygghet. Minnesstöd för personal. Veta vad som är gjort och inte, när och av vem x x Personal: -Man har så mycket i huvudet hela tid Idag finns det flera olika manuella listor uppsatta för att bocka av och signera att saker blir gjorda, när och av vem. Personal dokumterar äv samma sak i verksamhetssystemet. Det medför att det blir dubbeldokumtation. De använder förutom checklistor på papper äv ibland anteckningsblock som kom ihåg. Checklistorna är till för att hålla koll på duschning, städning medicinering, måltider etc. Dessa sitter ofta placerade nära köket som är naturlig samlingsplats där alla kan se. Datorerna finns ute i korridor i ett särskilt kontorsrum för personal. Det saknas helhetsbild. Vikarier har inte alltid access till systemet så checklistorna ett sätt för dem att ha koll. Samma behov kom fram i behovsscanning och på IVA och medicinklinik.

13 Ett digitalt stöd för dryckesoch näringsregistrering x x x Idag används pappersformulär för att fylla i vad de bode har druckit och ätit. De får räkna ut total manuellt och har ing statistik över tid. Viktigt hålla koll vid ex. grav hjärtsvikt, diabetes. D data som fylls i är inte sökbar och brister i validering över vem som fyllt i. Vad betyder ett glas saft? De bode har egna kylskåp och därför är det svårt med överblick. Ibland sker det äv andra mätningar under tidsperiod, exempelvis blodtryck, blodsocker. Liknande behov som på IVA och avdelning 57. Samma problem har kommit fram i behovsscanning!! Påminnelse när medicin ska ges kopplat till växlande rutiner Ökad säkerhet kring signering av medicin All information på ett ställe som är tillgänglig och sökbar x x Eftersom de bode själva väljer när måltider som t.ex. frukost ska intas kan man inte använda sig av konvtionella medicintider ( osv). Av d anledning har man på vissa avdelningar extra lista (Mediering och Dubbeldokumtation) i köket där man markerar att medicin är tag, förutom att man också signerar i medicinpärm i d bodes läghet. Personal önskade att de kunde få påminnelser när det var dags för nästa dos och att de kunde signera digitalt, när och att, medicin var utdelad. x x I medicinpärm på rumm signeras varje utdelad dos manuellt idag av personal. Det finns problem med att manuellt signera eftersom det kan glömmas bort och bli fel. En digital signering kan påminna och dubbelkolla att signering är gjord samt sparas och synliggöras på flera sätt. Som ansvarig sjuksköterska eller närståde vill man kanske också veta att medicin är signerad. Idag syns det dast i pärm på rummet. x x Information finns idag på flera ställ, informationspärm via teamledare, mötespärm t.ex. från APT, rapportpärm överlämning mellan pass, Bokningsjournal - dagliga kom ihåg mm. Utöver dessa finns det information i system och det sprids äv mycket muntligt. Viktigt att det inte blir pryl till att bära med sig eftersom de redan har telefon, d digitala pnan, nycklar, vanliga pnor och block mm.

14 En digital pna som kan känna av alla handstilar och som inte behöver rättas i efterhand. x x Idag använder de digital pna för att dokumtera på ett speciellt papper i omvårdnadspärm inne i lägheterna vad som händer varje dag, vilk omvårdnad som ges och vad som hänt. Är information till närståde med för de kan läsa fritt i pärm. Varje morgon tar personal pna ur laddningsstället, stämplar sitt personalkort och tar sedan med sig pnan hela dag. I slutet av dag dockas pnan och information förs över till systemet Phoniro. Upplevels av hur pnan och systemet fungerar upplevs lite olika. pnan funkar sådär, det är ofta det blir fel och d känner inte av allas handstil. Det funkar inte med stora bokstäver till exempel. När det inte funkar får man rätta och det tar mycket tid. Det da som rättas/ändras vid överföring är stavning. Phoniro fungerar bra det ger trygghet för båda parter, det är inte fritt valt arbete! Att fler levnadsberättelser kommer in och att de är fullständiga och innehåller relevant information x x Levnadsberättels eller berättels om mig används för att du som bode ska kunna berätta vem du är, vem du har varit och för att tydliggöra dina behov, önskemål, glädjeämn och sorger gom livet. Dna skrivs inte av personal utan oftast av närståde. Det är viktigt att d inte får ändras hur som helst och av vem som helst. Tyvärr finns d inte som e-tjänst utan är mall i form av pdf-fil som kan hämtas via kommuns webbplats. Levnadsberättels är viktig och därför informerar alltid personal vid ankomssamtalet att d finns och hur d används. Vi använder d mycket när vi väl får in d m tyvärr får vi sällan det och d är ofta ofullständig. Det finns många delar här som kan utökas om d blir digital; lättare att fylla i, mer sökbar, strukturerad, lättare att ändra etc. Kan användas i andra sammanhang där det är viktigt att sammanställa och kunna bevara berättels om sitt liv. Använda sig av olika typer av media, inte bara text.

15 Mer användarvänligt sätt att skapa gomförandeplan som kelt går att uppdatera, ändra, återanvända och skapa. x x Gomförandeplan(GP) är det dokumt som talar om vilk omvårdad som behövs, hur d ska utföras, av vem och när, samt vilka hjälpmedel och funktionsnedsättningar som d bode har. De har mall som de använder som underlag vid ankomstsamtal med bode och närståde m när de s ska skapa d i Procapita så ser d inte likadan ut. De får skapa ny varje gång de ska fylla i d. man får liksom själv sitta och skapa rubriker, välja vilk typ av rubrik det ska vara och bygga upp GP på nytt varje gång. Hade hellre velat ha ett formulär med checkrutor och frågor som jag bara kunde fylla i och som sedan samlades ihop till överskådlig utskriv rapport. Idag är d inte alls överskådlig. Eftersom det inte finns ett bra stöd blir arbetet med GP tidsödande och problematiskt. d fylls inte i lika ofta som d borde för d är så krånglig att hantera Dessutom blir det mycket dubbeldokumtation eftersom de först skriver i Phoniro vad som hänt m om det hänt något som leder till insats av något slag ska detta dokumteras i Procapita(verksamhetssystemet) samtidigt som GP ska uppdateras. Varför kan vi inte bara föra över information direkt mellan system? Allt finns ju redan där. Nu måste vi istället skriva in det ig. Veta vem som läst vad och när i min omvårdnadspärm och kunna ge olika rättigheter x x x Idag kan de som har access till pärm läsa allt som står där. Det finns längst fram i pärm lista på vilka som ska ha access m det är svårt att kontrollera detta. En digital lösning med exempelvis läsplatta hade kunnat säkerställa att rätt person får access samt registrerat vem som har loggat in och kollat samt när detta skett.

16 Ett alternativt sätt att larma än ljud. x x x Störande med alla pip Både i korridor och på telefon Alternativ till ljud Personal: De bode kan säga att oj, nu ringer de efter dig, och bli lite stressade för min skull Viktigt att det inte blir pryl till att bära med sig eftersom de redan har telefon, d digitala pnan, nycklar, vanliga pnor och block mm. Minimera tid som läggs på beställning av mat och hantering av beställda matvaror samt mat som är fel eller utgång. x x En hel del tid och ergi läggs på att komma ihåg att beställa/avbeställa både måltider och basvaror från Elineberg med hjälp av systemet Matilda. T.ex. när basvaror har tagit slut eller då smak hos hyresgäst har förändrats, gillar inte längre någon typ av mat. Alla dessa förändringar ska noteras i ett kommtarsfält i systemet och det är lätt att glömma bort. Det kom äv upp önskemål om att mat själv skulle kunna veta att d är utgång eller håller på och ta slut. Ökad kommunikation mellan kommun och landsting som är säker Beställningarna görs per grupp, 1 gång i veckan och när varorna s kommer så bockas dessa av gtemot utskriv beställningslista. Detta tar lite tid och om något saknas får de efterbeställa och skriva kommtar i systemet. x x x På kommer läkare för rond i huset på tisdagar. Innan dess så förbereds det lista på saker som läkar bör se över. Det kan vara att förnya vissa recept eller skriva ut nya etc. För att läkar ska kunna göra så mycket som möjligt i förväg bör dna lista kunna skickas till läkar i förväg. Tyvärr är detta inte ett korrekt sätt ligt de bestämmelser och riktlinjer som finns idag och därför kan de inte använda rondtid på bästa sätt så att läkar får tid för de bode. Saknas möjlighet till krypterad informationsöverföring. Har idag olika verksamhetssystem i landsting och kommun. Typexempel på när teknik inte stödjer arbetsprocess

17 Det är svårt att få in ifyllda nöjdhetskäter från anhöriga, särskilt på demsavdelningarna x x x Kommun diskuterar hur man ska lyckas bättre med att få in dessa. Idag ges information om käterna vid ankomstsamtalet och respektive kontaktperson jagar kätsvar m lyckas dåligt. Svårt göra jämförelser mellan olika bod. Skulle ett digitalt stöd underlätta? Hitta borttappade saker, både personliga och allmänna, utan att anklaga någon med dems x x x x Det händer titt som tätt att saker försvinner ibland. En person med dems kan gömma undan saker utan att medvet stjäla. Hjälp att hitta utan att anklaga någon. Se äv behov hos avdelning 57 samt Behovsscanning gällande utdelning av fel hjälpmedel. Ett stöd för att veta vems kläder som är vems x x Varje persons kläder tvättas för sig av hygiskäl och de anses kränkande att märke dem med namnlappar som man gjorde förr och som man gör på förskolan. Därför använder de på ett eg system med magneter där de skriver läghetsnr på och som sedan följer med tvätt. Problemet är att dessa trillar av och tappas bort. Hur kan de spara tid, undvika missar? Kan vara kopplat till att idtifiera saker med hjälp av teknik som i behovet av att inte tappa bort sina tillhörigheter. Aktiviteter på distans x x Som demt blir man ofta orolig av att se på vanlig TV. Om det på nyheterna visas bilder från jordbävning kan de få för sig att jordbävning händer just nu, där de befinner sig och kan då bli rädda. Hur kan kommuns utbud erbjudas på distans? Marinmuséet, evt av olika slag mm. Att gå till träffpunkt eller besöka nya platser kan vara väldigt påfrestande och skapa mycket oro.

18 Skapa känslan av att vara ute fast inomhus x x Att de bode får komma ut på promader eller får frisk luft är något som ofta lyfts upp i nationell media som något de äldre får för lite av. har fantastisk utemiljö som används flitigt vår och sommar. Däremot vill inte alltid de bode gå ut när det blåser ute och är kallt. Detta medför att de inte kommer ut så mycket som de skulle kunna kalla höstdagar och vintertid. När vi pratade om detta kom det fram önskemål om att de önskade ha haft ett orangeri eller liknande med tak och värme. Eftersom det är stor investering och kräver sin plats pratade vi om hur teknik skulle kunna hjälpa till. Med hjälp av stora skärmar, bilder, film, ljud, ånga, värme, ljus etc. skulle det kanske gå att skapa just ett digitalt orangeri för att tillgodose det behovet. Det finns projekt inom kommun som heter Raketa som syftar till att arbeta med utemiljö och kultur. Få tillgänglig fakta om blomma eller annan växt direkt i anslutning till d Vad betyder egtlig komma ut i friska luft? x x x I d på och äv andra intilliggande grönområd finns det fullt med olika växter. Dessa bidrar många gånger till dialog om vad de heter, när de blommar etc. Växter skapar äv ett lugn. Det är däremot svårt att komma ihåg all information om olika växter, speciellt om du har kognitiv nedsättning eller dems. Kanske det hade varit givande med teknik som möjliggör att med hjälp av bildigkänning ta bild som sedan analyseras och ger dig information om just d växt? Samhället i stort kan ha nytta av dna, inte bara vård.

19 Pna som känner ig handstil för personer med nedsatt finmotorik Undvika att patit eller brukare får fel hjälpmedel med sig hem från sjukhus eller vårdinrättning Idtifiera artrospatiter i ett tidigt skede för att förebygga långvarig och besvärlig vårdprocess samt minska kostnad för vård Kunna komma åt kvalitetsregister och använda d data som finns där på ett bättre sätt. Kunna få tidig diagnos för ruptur( muskelbristning eller att hela muskeln är av) gom att jämföra U-ljudbilder med röntgbilder för snabbare behandling BHSC x x x Personer med nedsatt finmotorik som inte längre kan använda vanlig pna för att skriva vill ha digital pna som kompserar för detta. Det finns andra hjälpmedel för skrift m dessa upplevs opersonliga och synliggör funktionsnedsättning för mycket. Användning av vanlig pna är ctral del i vardag. Viktigt att ha kvar d möjlighet. BHSC x x x Idag händer det ibland att person som skrivs ut för hemgång får med sig någon annans hjälpmedel. Detta ställer till det både för d person och d som skulle haft hjälpmedlet. Blir lidande(ex. sittkomfort blir fel och kan ge skador) och onödiga logistikproblem. Idag sker det formell kvittering på vilka hjälpmedel som lämnar sjukhuset och vem som tar dessa med sig. BHSC x x x Idag fångas dessa patiter upp alldeles för st och de följs inte upp vilket leder till ett lidande och svåra behandlingar samt stor kostnad för sjukvård. Här kan teknik hjälpa till med stöd för att initiera kallelse till undersökning/behandling i tidigt sked för att idtifiera dessa patitgrupper. BHSC x x x x Idag finns flera kvalitetsregister m är svåra att komma åt. BHSC x x Idag syns inte muskelbristning på vanlig slätröntg utan det krävs magnetröntg som är både kostsam och har lång väntetid. Ultraljudsundersökning tillämpas m är svårtolkad eftersom bilderna därifrån inte går att koppla till röntgbilder. Patit lider i onödan pga. lång väntetid och att diagnos kommer för st. Det finns digitala pnor m dessa tolkar rätt upp och ned vad som skrivs. Detta räcker inte. Det behövs stöd för att kompsera handstil som försämras. Bristande rutin m samtidigt kan tekniskt stöd förhindra att dessa fel uppstår. Se äv behov hos avd. 57 och gällande borttappade saker. Finns ett register i Västra Götaland som heter BOA(Bättre Omhändertagande av Artrospatiter). se/#!page?id=1148 Finns idag ing teknik som stödjer detta. landstinget arbetar delvis med att tolka kvalitetsregister age.aspx?id=409

20 Stöd för att lättare kunna hitta rätt vid besök på sjukhuset samt veta när patit kommer in från annan klinik eller avdelning. Möjlighet att säkerställa att personal inte är drogpåverkade på arbetstid BHSC x x x Det är svårt att hitta och behövs personliga lotsar. Ibland oroar sig patit mer för att hitta rätt och komma i tid till besöket än själva behandling. Idag vet inte personal om när exakt patit kommer in till sin avdelning/klinik. Bra kunna förbereda. BHSC x x x Det har hänt att personal varit drogpåverkade på jobbet. En stor fara med tanke på kritiska arbetsuppgifterna. Samma sak kom upp på avd. 57 Alkolås finns i bilar m hur är det på arbetsplatserna?