Projektplan Mitt hjärta för öster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan Mitt hjärta för öster"

Transkript

1 Projektplan Mitt hjärta för öster Arbetsgrupp för framtagande av projektplan: Ingrid Andersson NSÖ Lena Borgman Fred Valdemarsviks kommun Ewa Grodzinsky FoU -enheten för närsjukvården, Landstinget och Linköpings Universitet Annika Larsson Norrköpings kommun Inga-Lill Malmsjö Söderköpings kommun Jolanda van Vliet FHC Landstinget Helena Wikström Finspångs kommun

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund :1 Om folkhälsa :2 Om hälsa :3 Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och prevention :4 Om folkhälsopolitik :4.1 Nationella mål utgångspunkt för folkhälsopolitiken :4.2 Closing the gap WHO-rapport :4.3 Regional nivå...9 2:4.3.1 Mål för Östergötlands folkhälsopolitiska arbete :4.3.2 Förutsättningar i samhället tillväxt och hälsa :5 Om jämlikhet i hälsa :5.1 Hur förklaras sociala skillnader i hälsa i Sverige? :5.2 Konsekvenser av ohälsa och sjukdom kopplat till sociala förhållanden :6 Hur mäts befolkningens hälsotillstånd? :7 Om kommunerna och hälsoläget..15 2:7.1 Finspång :7.2 Norrköping :7.3 Söderköping :7.4 Valdemarsvik :8 Landstinget i Östergötland :9 Demografi och prognos för befolkningsutvecklingen :10 Hälsoläget :10.1 Förekomst av hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet i hjärtinfarkt :11 Frisk och riskfaktorer :11.1 Känsla av sammanhang :11.2 Egenmakt och coping :11.3 Socialt stöd och trygghet :11.4 Kultur :11.5 Miljöfaktorer :11.6 Levnadsvanor :11.7 Följsamhet och förändringsbenägenhet :12 Pågående forskning och utvecklig :12.1 Twincitiesstudien :12.2 Abis studien :12.3 LSH studien :12.4 Västerbottens interventionsprojekt VIP Mitt hjärtas för öster :1 Uppdragsgivare och projekt ägare Syfte :1 Frågeställningar Aktörer och rollfördelning :1 Aktörernas organisation :2 Vad görs redan idag några exempel Genomförande :1 Upplägg steg :2 Upplägg steg :3 Upplägg steg :4 Tidplan :5 Ekonomi Referenslista

3 Bilagor Bilaga 1: Demografiska variabler för kommunerna i östra länsdelen Bilaga 2: Diagnoser enligt ICD 10 Bilaga 3: Schematisk bild, Rollfördelning 3

4 1. Inledning Utifrån resultat från bl.a TwinCities studien och Landstingets behovsanalys (O)Jämlik hälsa som visade skillnader i hälsa mellan kommunerna i Östergötland, tog Wreta-samverkan våren 2011 beslut att ge uppdrag att skriva denna projektplan för projektet Mitt hjärta... Projektet syftar till att på bred front försöka utjämna hälsogapet mellan och inom kommunerna i östra länsdelen, dvs. Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik. Fokus kom att ligga på hjärtkärlprevention och valet för den avgränsningen förtydligas i bakgrunden. Wreta-samverkan inleddes 2001 som ett projekt (Wreta-projektet) mellan Norrköpings kommun och Landstinget i Östergötland. Efter att projektet övergick i en permanent samverkansorganisation 2004, har samarbetet utvidgats till att omfatta alla kommunerna i östra länsdelen, Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik. Från Landstinget medverkar Närsjukvården i östra länsdelen (NSÖ) samt Ortopedkliniken ViN. Syftet med Wreta samarbetet är att utveckla och förbättra vård och omsorg för enskilda individer och särskilda målgrupper med behov av insatser från båda huvudmännen Det övergripande målet för samverkan är att erbjuda kommuninvånarna förutsättningar för en god hälsa, god vård och omsorg utifrån gemensam värdegrund, gränslös samverkan och optimalt användande av de samlade resurserna. Övergripande samverkansområden för det strategiska arbetet: - Folkhälsofrågor (barn, vuxna, äldre) - Psykisk hälsa/ohälsa (barn, vuxna, äldre) - Äldrefrågor - IT frågor - FoU Twincities research group, som är en tvärprofessionell forskargrupp vid Linköpings Universitet har börjat studera vilken betydelse olika sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden har för människors hälsa och för riskerna att drabbas av sjukdom. Hälsoekonomiska beräkningar tyder på att även en satsning i Norrköping för att minska dödlighetsskillnaderna mellan Linköping och Norrköping skulle vara kostnadseffektivt. Den förväntade medellivslängden för en man är nästan 2 år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor 1,5 år och invånarna i Norrköping är betydligt mer drabbade av alla typer av hjärtkärlsjukdomar. Dödligheten i denna sjukdomstyp har varit konstant högre i Norrköping så länge vi har kunnat mäta den, sedan 1920-talet. I Västerbotten konstaterades redan för 20 år sedan, att dödligheten i hjärtkärlsjukdomar var högre jämfört med riket. Då togs ett politiskt initiativ att i samverkan mellan landsting, kommun och övriga samhällsaktörer påbörja ett interventionsprojekt i Norsjö kommun. Satsningen resulterade i att hjärtkärlsjukligheten minskade drastiskt och den så kallade Västerbottenmodellen tillämpas numera i hela länet. Modellen är en förebild för arbetet i östra Östergötland. 4

5 2. Bakgrund 2:1 Om folkhälsa Folkhälsan definieras som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan (1). De faktorer som påverkar folkhälsan kan hänföras till en rad samhällsaktörer. Att arbeta med folkhälsa, innebär förutom en långsiktighet, också att alla aktörer samverkar. Hälsans bestämningsfaktorer (Figur 1) är ett sätt att beskriva varje faktor som påverkar hälsotillståndet. Där framgår att såväl miljö- och samhällsekonomiska strategier som politiska beslut om t ex utbildning, boende, fritid, kultur och trafik påverkar hälsan. Individen kan själv påverka vissa faktorer genom sina val av t ex kost-, alkohol- och motionsvanor, men det är folkhälsopolitiken som skapar förutsättningar för människors val. Ålder, kön och arv är faktorer som inte kan påverkas, däremot ska man ta hänsyn till dem för att skapa jämlika förutsättningar för alla, oavsett ålder, kön och arv. Hälsas bestämningsfaktorer används som utgångspunkt i folkhälsoarbete både internationellt, i Sverige och även i Östergötlands folkhälsopolitiska program för samt i den gemensamma policy för det folkhälsopolitiska arbete i Östergötland åren Figur 1. En schematisk bild av hälsans bestämningsfaktorer d v s det som påverkar hälsan. Bearbetning efter original av Göran Dahlgren och Margret Whitehead 1991 (2). 5

6 2:2 Om hälsa Den mest kända definitionen av hälsa är WHO-s som lyder Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp (3). Den definitionen har ofta kritiserats då den anses uttrycka ett statiskt tillstånd, omöjligt att uppnå och kan därmed mer ses som en målparagraf. Det finns en rad olika definitioner av hälsobegreppet. Förenklat kan detta beskrivas utifrån två perspektiv, det sjukdomsorienterade och det holistiska. Det sjukdomsorienterade synsättet representeras främst av filosofen Boorse (4). Han menar att en människa är vid hälsa när hennes kropp och själ fungerar utifrån det statistiskt normala. Det holistiska perspektivet representeras av bland annat Nordenfeldt, som menar att hälsa kan relateras till i vilken grad en individ under standardomständigheter har förmåga att realisera sina vitala mål (5). Socialstyrelsen identifierade två huvudinriktningar på hälsa vilket presenterades i Folkhälsorapporten 2005 (6). Man menar att det finns en stark tradition inom hälsooch sjukvården att definiera hälsa som frånvaro av sjukdom. Enligt detta synsätt, det biomedicinska, ses människan som ett biologiskt fungerande organsystem som klassas som frisk/hälsa eller sjuk/ohälsa. Det andra synsättet, det humanistiska, innebär att se människan som en del i det sammanhang hon befinner sig. Hälsan får här en vidare dimension dvs som något mer än frånvaro av sjukdom. Graden av egenupplevda hälsa, oavsett om man är klassad som frisk eller sjuk, har en tydlig koppling till sjukdomsutveckling och förtida död (7). Hälso- och sjukvårdens strävan mot en ökad hälsoorientering, innebär att ta tillvara och använda båda dessa dimensioner i synen på hälsa och sjukdom. 2:3 Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och prevention Hälsofrämjande är ett begrepp och innefattar allt från befolkningsinriktade strategier och insatser till riktade insatser mot olika befolknings-, risk- eller sjukdomsgrupper. Det innefatta också det förhållningssätt som medför att ge stöd och kraft till enskilda individer för att kunna bibehålla eller förbättra den egna hälsan. Inom befolkningsperspektivet handlar det om att skapa förutsättningar för att bibehålla eller förbättra hälsan. Exempel på hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå är utformningen av utomhusmiljöer som möjlighet till utomhusvistelse i närområdet, cykelvägar som främjar till ökad fysisk aktivitet, tillgång till föreningsliv och kulturellt utbud. Andra exempel är fysiska och psykosociala insatser inom barnomsorg och skola som, antimobbingprogram, skolmaten, godisförbud under skoltid mm. 6

7 Hälsofrämjande insatser inom individ- och patientperspektiv handlar dels om att ge stöd och kunskap för att förbättra levnadsvanor, förebygga skador, säkra sol- och sexvanor mm och dels om att kunna stödja individen i ett ökat ansvarstagande för den egna hälsan. Professionens kunskap och förhållningssätt är centralt för att kunna utgöra det stödet. Basen för ett hälsofrämjande förhållningssätt utgörs av den människosyn som innebär att man ser varje individ som en resurs och en medproducent till sin egen hälsa, så kallade empowerment orienterande strategier. Ett hälsofrämjande förhållningssätt, sätter fokus på vad som sker i interaktionen mellan professionen och individen/patienten eller en närstående, utifrån termer som etik, holism, empati. Det innebär också att ha mod i att inte alltid veta vad som är bäst för varje individ utan kunna lyssna in och öppna upp för mer delaktighet i vård och behandling (8). Sjukdomsförebyggande eller preventiva insatser syftar till att förebygga insjuknande i en sjukdom genom de insatser och åtgärder som riktas till individer eller grupper med ökad risk för att utveckla en specifik sjukdom. Sjukdomsförebyggande insatser kan ske både på befolknings- grupp- och individnivå. Exempel på sjukdomsförebyggande eller preventiva insatser är nyckelhålsmärkta livsmedel i syfte att minska hjärtkärlsjuklighet, riktad skadeprevention mot olika riskgrupper, vaccinationer, fysisk aktivitet på recept (FaR), mammografi, aortascreening, hälsosamtal mm. Preventiva insatser kan ske på flera nivåer och indelas i primär- och sekundärprevention samt tertiärprevention /behandling och rehabilitering. Med primär prevention, menas ur ett folkhälsovetenskapligt synsätt, de åtgärder och insatser som sker för att förhindra att sjukdom och ohälsa över huvud taget uppstår. Denna del nämns ibland också som hälsopromotion (1). Den biomedicinska tolkningen av primärprevention avser mer den behandling som ges för de riskfaktorer som bidrar till att utveckla sjukdom. Det kan innebära både medikamentell behandling som råd och stöd till att förändra levnadsvanor. Även när det gäller sekundärprevention skiljer sig den folkhälsovetenskapliga tolkningen från den biomedicinska. Med sekundärprevention menas enligt folkhälsovetenskaplig tolkning tidig diagnostik, ex vis via screening, medan biomedicinsk tolkning avser de insatser som sker för att minska risken för att försämras i sin sjukdom. Tertiär prevention tolkas på samma sätt inom båda disciplinerna, dvs de rehabiliterande insatser eller åtgärder som vidtas efter sjukdom eller skada i syfte att förbättra eller förhindra återinsjuknande (1, 9). 2:4 Om folkhälsopolitik 2:4.1 Nationella mål = utgångspunkt för folkhälsopolitiken I mars 2008 tog regeringen en ny proposition med namnet En förnyad folkhälsopolitik (10). I propositionen betonas att kommunerna och landstinget har en nyckelroll i folkhälsoarbetet och det hälsofrämjande perspektivet lyfts fram. 7

8 De nationella målområdena för folkhälsa 1 ska vara utgångspunkter för det folkhälsopolitiska arbetet i landet, i länet och i kommunerna. Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala faktorer som bestämmer hälsan och är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I folkhälsopolitisk rapport 2010 har dessa målområden grupperats i tre strategiska områden (11), nämligen: 1. Goda livsvillkor Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). 2. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Syftet är att skapa hälsofrämjande livsmiljöer med fokus på arbetsmiljö (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). 3. Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande (målområde 11 och delar av målområde 6). 2:4.2 Internationell WHO-rapport Closing the gap (12) Folkhälsa i Sverige har totals sett förbättrats. Däremot ökar skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i samhället (11). Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 8

9 Världshälsoorganisationen (WHO) visade i sin rapport Closing the gap (12) att den förväntade livslängden ökar och hälsoläget förbättras i vissa delar av världen, samtidigt som utvecklingen i andra delar av världen är negativ. En flicka som föds idag kan förvänta sig att leva i över 80 år om hon föds i vissa länder men mindre än 45 år om hon föds i andra. Inom länderna kan skillnaderna också vara dramatiska i fråga om hälsa. Dessa skillnader är nära förknippade med sociala förhållanden. Denna ojämlikhet i hälsa går att undvika, eftersom den har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. De hälsoproblem som rika och fattiga länder måste lösa blir alltmer likartade. Oavsett om ett samhälle är rikt eller fattigt kan dess utvecklingsnivå bedömas efter kvaliteten på befolkningens hälsa, hur jämlik hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och det tillgängliga skyddet mot följderna av dålig hälsa. Kommissionen uppmanar WHO och alla regeringar att ta initiativ till globala åtgärder för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, i syfte att uppnå jämlikhet i hälsa. Det är av största betydelse att regeringar, det civila samhället, WHO och andra globala organisationer går samman och vidtar åtgärder för att förbättra livsvillkoren för världens medborgare. Det går att uppnå en jämlik hälsa inom en generation. Det är rätt att göra det och rätt tid att göra det är nu. Kommissionens övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser 3. Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 2:4.3 Regional nivå 2:4.3.1 Mål för Östergötlands folkhälsopolitiska arbete Mål för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att varje kommun och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam utvecklar styrningen, kunskaperna och metoderna avseende folkhälsa så att politiska beslut främjar en god och jämlik hälsa hos befolkningen i Östergötland. Målet är också att kommunerna och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam tillsammans utvecklar en regional struktur för samverkan kring folkhälsopolitiken där även det civila samhället, myndigheter, organisationer m fl involveras. Vision Östergötland - En hälsoregion

10 Mål De övergripande gemensamma och mätbara målen för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta Strategi Kommunerna och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam ska styra området folkhälsa från högsta politiska nivå besluta om insatser för folkhälsan i verksamhetsplaner, budgetar och årsredovisningar utveckla kunskapen om folkhälsa bland politiker, tjänstemän och medarbetare använda och utveckla metoder som integrerar folkhälsa i all verksamhet utveckla en hållbar regional samverkan kring folkhälsopolitiken inom Regionförbundet Östsam starta en Östgötakommission för en god och jämlik hälsa 2:4.3.2 Förutsättningar i samhället, tillväxt och hälsa Regionens kommuner har ett betydande ansvar när det gäller samhällsplanering och lagstadgade uppgifter, vilka skapar lokala förutsättningarna för god hälsa hos medborgarna. Dessa processer kan, när det är tillämpligt och önskvärt, drivas i samverkan på regional nivå. Det kan gälla exempelvis gemensamma eller samordnade översiktsplaner, arenor för kunskapsutbyte, spridning av goda exempel och samverkan för att ta fram kunskapsunderlag och analyser. Regional utvecklingen påverkar hälsan. Den regionala utvecklingsplaneringen är involverad i utvecklingsprocesser som påverkar hälsan såväl direkt som indirekt genom att påverka tillväxten. Kommunikationer, näringslivsutveckling, utbildningsmöjligheter, kulturutbud, möjligheter till friluftsliv och rekreation är exempel på faktorer som direkt eller indirekt påverkar förutsättningar för en god hälsa. Goda kommunikationer ger bl.a. en säkrare resa, en större arbetsmarknad som förhindrar inlåsning och skapar nya möjligheter på arbetsmarknaden. Det ger dessutom utökade möjligheter till rekreation. Kultur, friluftsliv och rekreation är bevisligen hälsofrämjande. En god näringslivsutveckling ger ekonomiska förutsättningar för en god hälsa, och inkluderar dessutom privata hälsotjänster av olika slag. Utbildningsmöjligheter främjar individens utveckling på arbetsmarknaden och har ett ömsesidigt samband med hälsa. Till detta kommer att den regionala 10

11 utvecklingsplaneringens övergripande syfte om en gynnsam och hållbar ekonomisk utveckling ger förutsättningar för ökade resurser till hälso- och sjukvård. Det är dock inte enbart den övergripande samhällsutvecklingen som påverkar hälsan. Även förhållanden lokalt spelar roll. Studier som analyserar det lokala samhällets socioekonomiska nivå och dess påverkan på hälsan har generellt sett kommit fram till att denna är stark, även efter kontroll för den individuella socioekonomiska positionen. Det innebär att hälsa, sjuklighet och mortalitet påverkas av aggregat av individrelaterade socioekonomiska faktorer som inkomstnivåer, materiell standard, utbildningsnivå, yrkesstatus mm liksom sociokulturella faktorer, t.ex. normer samt fysiska faktorer t.ex. grönområden. Effekten av lokalsamhället finns såväl när det gäller socialt depriverade områden som i välmående områden. Sambanden mellan hälsa och den lokala socioekonomiska statusen är dock inte helt entydiga. Kölegård, Stjärne m.fl. har analyserat den socioekonomiska nivån och risken för hjärtinfarkt. De finner att risken för män att få hjärtinfarkt är högre i mer depriverade områden. För kvinnor däremot är mönstret det omvända; kvinnor i de rikaste områden hade nästan 70 procent högre risk för hjärtinfarkt, efter kontroll av individuell socioekonomisk status. Den ökade risken är enbart delvis förklarad av individuella sociala faktorer (13). Ett uttryckligt mål för den regionala utvecklingsplaneringen är hållbar tillväxt, vilket förutsätter att det humana kapitalets hållbarhet inkluderas i strategierna för tillväxt och regional utveckling. Eventuella negativa effekter på humankapitalet av samhälls- och strukturomvandling kan påverkas inom regionala utvecklingsprocesser, främst i samverkan inom strukturfondsprogram. Hälsa är en investeringsfaktor i den regionala utvecklingen som kan ge betydande effekter på tillväxten. Det finns tydliga effekter av investeringar i hälsa också på regional nivå, främst genom ett ökat utbud av arbetskraft, en ökad produktivitet och konkurrenskraft samt minskade kostnader för hälso- och sjukvård alternativt ökat utrymme för hälso- och sjukvårdstjänster. Även indirekta effekter genom utbildning påverkar den regionala utvecklingen. (Ur rapporter från FRUSAM: 2:5 Om Jämlikhet i hälsa Enligt International Society for Equity in Health definieras jämlikhet i hälsa som avsaknad av systematiska och potentiella påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. Denna definition har Statens folkhälsoinstitut (FHI) valt att tillämpa. Enligt FN-deklarationen 1946 är hälsa en mänsklig rättighet. Att hälsotillståndet skiljer sig åt mellan olika individer och samhällsgrupper har dels att göra med de givna förutsättningarna som varje individ har med sig dvs arv, ålder och kön. Därutöver finns en rad olika faktorer som 11

12 medverkar till utfallet. Det handlar om livsvillkor, vilken typ av samhälle vi lever i, sociala och ekonomiska förutsättningar som utbildning, boende, arbetsförhållanden, delaktighet i samhället, socialt nätverk och stöd mm. Levnadsvanor som tobaks- och alkoholbruk, matvanor, fysisk aktivitet, söm kan ses som självvalda delar men anknyter till det sociala sammanhang en individ befinner sig i. Dessa faktorer adderas antingen i positiv eller negativ riktning till individens hälsotillstånd. Att sträva mot en jämlik hälsa i befolkningen innebär i första hand att förbättra livsvillkoren för de sämst ställda samt skapa jämlika förutsättningar för människor att göra hälsosamma val (14). 2:5.1 Hur förklaras sociala skillnader i hälsa i Sverige? Sociala skillnader i hälsa återfinns både mellan och inom länder. I Sverige fick sociala skillnader i hälsa en tydlig uppmärksamhet när Socialstyrelsen 1987 publicerade sin första folkhälsopolitiska rapport. Sverige har en hög levnadsstandard och väl utbyggd hälso- och sjukvård, men trots detta finns fortfarande betydande sociala skillnader i hälsa. Ohälsan varierar även regionalt i landet, både den förväntade medellivslängden och hur olika sjukdomar drabbar människor skiljer sig i olika delar av landet. Att studera vilken betydelse olika sociala, ekonomiska, kulturella och arbetslivsförhållanden har för människors hälsa och för riskerna att drabbas av sjukdomar är komplicerat därför att orsakssammanhangen är komplexa. När hälsans bestämningsfaktorer studeras finns sedan gammalt två skilda synsätt, där den ena förespråkar att man ska söka uppströms för att finna förklaringar och orsaker till ohälsans olika sociala variationer medan den andra snarare letar nedströms (15). Uppströmsansatsen innebär i praktiken att fokus ligger på olika samhällsstrukturella förklaringar. På senare år har detta synsätt framhållits när det gäller att förklara varför vi i alla samhällen finner klasskillnader i hälsa. Enligt denna syn beror detta inte enbart på skilda levnadsförhållanden eller livsstilsvariationer på individnivå utan snarare på att samhällen där resurser är mer ojämlikt fördelade i sig skapar ohälsa. Även den relativa positionen i samhällets statushierarkier anses kunna påverka hälsan. När det gäller förklaringar som ligger nedströms riktas fokus inte mot samhället utan istället på individen och dennes sociala status, levnadsförhållanden, livsstil och inte minst psykosocial förhållanden i arbetslivet och sociala kontakter och socialt stöd (16). Inom epidemiologisk och medicinsk forskning är detta perspektiv centralt, vilket innebär att sjukdomsförekomst relateras till individens exponering och individuella genetiska förutsättningar. En kedja som länkar samman social utsatthet med ohälsa kan beskrivas med låg utbildning och ofullständiga avgångsbetyg, svårt att få arbete, dålig ekonomi, utanförskap som begränsar vardagen osv. Det innebär en ökad stress som i sin tur kan medverka till negativa hälsoeffekter av både fysisk och psykisk karaktär. Det medför också att nästkommande generation påverkas av den utsatthet som de växer upp i. Många gånger upprepar sig historien beroende på att det är förenat med stora svårigheter att bryta det sociala mönstret. Med social stratifiering menas den struktur i samhället som delar in befolkningen i olika grupperingar, klasser eller annan strata. Begreppet har tillskrivits Michael 12

13 Marmot som menar att det finns en stegvis försämring i hälsa kopplad till minskning av social position. Här spelar både de faktorer in som kan tillskrivas individen själv samt strukturella samhällsfaktorer som utbildningsmöjligheter, arbete, socialförsäkringssystem mm in. Socialt utsatta grupper har också sämre hälsa och en överdödlighet kopplad till utbildningsnivå vilket gäller för alla åldersklasser (6). Åtgärdbar dödlighet, dvs dödlighet i sjukdomar som hälso- och sjukvården som aktör kan påverka med preventiva och behandlande insatser, är ett mått på hälso- och sjukvårdens kvalitet. Sociala skillnader i åtgärdbar dödlighet kan dels vara en indikator på att vården är ojämlik, men också ett tecken på att vissa grupper som söker vård är sjukare initialt och därmed svårare att behandla (17) Ett annat perspektiv är det epigenetiska dvs förmår miljön påverka generna och dess uttryck? Enligt Barker hypotesen leder bristande tillgång på föda, med dålig tillväxt i livet, till ökade risker att senare i livet bland annat drabbas av hjärt-kärl- sjukdom (18). Svenska studier i Överkalix har påvisat samband över generationerna. I en analys av dödsorsaker visade det sig att en mycket god tillgång på föda under förfädernas tioårsålder, följdes av en överrisk för diabetes hos barnbarnen (19, 20) 2:5.2 Konsekvenser av ohälsa och sjukdom kopplat till sociala förhållanden Sociala bestämningsfaktorer har stor betydelse för hälsan. Relationen mellan hälsa och sociala förhållanden (se Figur 1) är inte enkelriktad. Flera studier visar också att ohälsa inverkar på individens sociala förhållanden. Stroke, hjärtinfarkt m.fl. sjukdomar medför sociala konsekvenser både på kort och lång sikt. Låg inkomst, ekonomiskt bistånd, svag anknytning till arbetsmarknaden och separationer är vanligare än bland icke sjuka. Inträffar sjukdomen i hög ålder får det inte lika stora ekonomiska konsekvenser. Det finns en tydlig könsrelaterad skillnad i risken för att bli låginkomsttagare bland stroke- och hjärtinfarktsjuka. Bland kvinnor är risken väsentligt högre än för män. Bland personer med kortare utbildning är risken för låg disponibel inkomst efter insjuknandet mycket högre än i jämförelsegruppen. Denna förhöjda risk finns inte hos personer med eftergymnasialutbildning {{28 Sverige. Socialstyrelsen 2010}}. 2:6 Hur mäta befolkningens hälsotillstånd? Hälsan och dess bestämningsfaktorer (Figur 1) låter sig inte så lätt fångas. Det är därför viktigt att lägga ett åtgärdsperspektiv på datainsamlandet. Vem skall använda de data som tas fram och i vilket sammanhang. Epidemiologiska analyser som används vid folkhälsorapportering, handlar i dag till stor del om förekomst av sjukdom och dödsfall. Större delen av våra källor härrör från sjukvårdens verksamhet och det är därmed i hög grad sjukdom i den medicinska betydelsen som dominerar även i folkhälsobeskrivningarna. Sjukvården har en skyldighet att rapportera om sjukdomar i befolkningen och därmed peka på sjuklighet 13

14 som skulle kunna åtgärdas genom folkhälsoarbetet. Samtidigt blir det allt mera tydligt att en beskrivning av hälsoutvecklingen i termer av antalet sjukdomsfall och dödsfall är för snäv både i det mer vida hälsobegrepp som används i folkhälsoarbetet och i ett åtgärdsperspektiv. Att beskriva (o)-hälsan mer i termer av att (inte) må bra, att (inte) uppleva välbefinnande måste komplettera den medicinska beskrivningen av folkhälsan. Detta gäller i ännu högre grad folkhälsans bestämningsfaktorer, främst levnadsvillkor och levnadsvanor, som ofta är de faktorer vi vill påverka i folkhälsoarbetet (21). Det är viktigt att göra klart för sig att folkhälsoarbete och sjukvårdsarbete har olika syften och därmed är i behov av olika data för att planera, följa och utvärdera respektive verksamhet. Folkhälsa handlar om hälsan i en befolkning och folkhälsoarbetet går ut på att främja hälsa och förebygga ohälsa. Sjukvård syftar däremot till att ta hand om enskilda människor som redan insjuknat. Fokus för folkhälsoarbete och sjukvårdsarbete är därför olika. Folkhälsoarbetet inriktar sina åtgärder mot samhällets och livsstilens inverkan på befolkningen medan sjukvården koncentrerar sina insatser på att behandla individens sjukdomar. Folkhälsoarbetet intresserar sig för sociala strukturer och samhällets organisation, levnadsvillkor och levnadsvanor av betydelse för hälsan. Detta har viktiga konsekvenser för vilka data som vi vill använda oss av och vilka som faktiskt finns tillgängliga i hälso- och sjukvården. Data inom sjukvården har utvecklats under betydligt längre tid än de som idag finns inom folkhälsoarbetet. Detta gäller inte minst för det lokala folkhälsoarbetet. Lokala data i folkhälsoarbetet skall användas till att definiera behovet av främjande och förebyggande insatser. Utifrån denna behovsbeskrivning görs prioriteringar. Mål för folkhälsoarbetet skall kunna sättas upp. När väl folkhälsoarbetet kommit igång måste data kunna användas för att kunna följa kvaliteten i verksamheten och därefter kunna utvärdera arbetet. En viktig utgångspunkt när lokala data tas fram är att de skall vara åtgärdsinriktade. De skall ligga till grund för och stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet i de lokala verksamheterna (21). Vilka data skall då tas fram för det lokala folkhälsoarbetet? Utredningar pekar allt tydligare på att de kommunala verksamheterna som förskola, skola, socialtjänst, äldreomsorg, miljö och samhällsbyggnad både genererar/äger och har behov av data. Men även andra verksamheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, frivilligorganisationer och inte minst primärvården är betydelsefull. De data som tas fram skall kunna beskriva förändringar över tid, alltså trender. De skall också kunna användas för att göra geografiska jämförelser med åtminstone närliggande områden. För att kunna värdera jämlikhet och jämställdhet i hälsa måste data kunna beskriva hur olika grupper har det. Vanliga beskrivningar innehåller kön, klass, etnicitet och»svaga«grupper som arbetslösa, ensamstående föräldrar etc. Data som går att följa på individnivå över tid är också viktig för att kunna värdera effekter av interventioner inom hälso- och sjukvården (21). Sammanfattningsvis bör data beskriva hur vanligt det man vill beskriva är förändringar över tid, både på populations- och individnivå geografiska skillnader 14

15 könsskillnader sociala skillnader Ett sådant exempel där tex dödlighet och funktionsförmåga försöker uttryckas i ett samlat sjukdomsbördemått är funktionsjusterade levnadsår på engelska förkortat DALY, Disability Adjusted Life Years. Måttet kan användas för att beskriva förändringar i tyngden av olika folkhälsoproblem på befolkningsnivå. Själva måttet söker beskriva olika sorters tillkortakommanden i en och samma»valuta«där hänsyn tas till både förlorade år genom för tidig död och allvarligheten i olika hänseenden de år man är sjuk. Problemet i dessa sammanfattande mått är att jämföra olika sorters sjukdomstillstånd. Måtten är dock trots sina brister bättre som ett sammanfattande mått på ohälsa än att bara mäta dödlighet. Bara att fråga hur folk mår har visat sig vara en mycket god indikator på hur folk kommer att klara sin hälsa i framtiden. De som rapporterar en dåligt självupplevd hälsa har en kraftigt ökad risk att drabbas av sjuklighet och för tidig död. En annan viktig indikator är tandhälsa (21). Folkhälsa handlar emellertid inte enbart om utvecklingen av det generella hälsoläget i befolkningen som helhet. Hälsopanoramats utveckling i olika befolkningsgrupper, dvs hur hälsan är fördelad, är också en viktig aspekt. Ökande medellivslängd, sjunkande dödlighet, neråtgående trender vad gäller funktionsnedsättningar och subjektiv ohälsa i befolkningen i genomsnitt behöver inte betyda att alla har fått det bättre. Positiva utvecklingstrender för befolkningen i stort kan skymma sikten för oförändrade eller till och med negativa utvecklingstrender hos vissa grupper i befolkningen eller boenden i vissa områden (21). 2:7 Om kommunerna och hälsoläget Kommunerna Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik är påfallande olika vad gäller historisk utveckling, förutsättningar för hälsa och hälsoutfall. 2:7.1 Finspång Finspång har cirka invånare varav i central orten. Finspång har tidigare från 1970-talet och framåt tappat invånare (tidigare var invandringen högre) tills för två år sedan då man lyckats vända trenden och har visat en positiv befolkningsutveckling. Finspång har sina rötter i svensk industrihistoria och är idag en ort som är ledande i modern svensk industri. Den vackra och vilda bergslagsnaturen som var förutsättningen för industrin är nu också det som ger äventyrliga fritidsaktiviteter och vackra historiska miljöer. Finspångs kommun är en bruksort med högteknologisk industri som exempelvis Siemens, Luvata och Sapa. Finspång knöts till den svenska industrihistorien och redan i mitten av 1500-talet anlades det första bruket. Idag förser det starka näringslivet 15

16 stora delar av världen med högteknologiska industriprodukter. Siemens är en av Finspångs men också Norrköpings största privata arbetsgivare med en stor expanderande global marknad. Finspångs rika historia ger i dag mycket vackert att se och uppleva som till exempel Finspångs slott centralt beläget med orangeriet, engelska parken, templen och lusthuset Lugnet. I Finspång finns även konstnärliga aktiviteter av världsklass så som Rejmyre Glasbruk, en av de äldsta i drift. Finspångs har ett rikt kulturliv med teater, konserter, konferenser, dans, utställningar och restauranger samt en musikskola som är en av landets äldsta. Det anordnas även många typer av evenemang i Finspång musik, skådespel, marknader och idrottsarrangemang. Det finns cirka 150 aktiva föreningar där man kan välja mellan en mängd olika aktiviteter. Arena Grosvad är en av Sveriges modernaste bad- och friskvårdsanläggningar. Naturen i Finspångs kommun är en resurs som med sin mångfald skapar förutsättningar för folkhälsa genom ett rikt utbud. I Finspång är vattnet det dominerande inslaget i naturbilden med sina 368 sjöar. 2:7.2 Norrköping Idag bor ungefär personer i kommunen.. Norrköping är, med sin placering utmed E4:an och stambanan, hamn samt flygplats, en stad med mycket goda kommunikationer. Detta har lett till att kommunen satsat på näringsgrenarna kommunikation och handel. Norrköpings profil har idag ändrats från att ha varit en industristad med huvuddelen av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin till en stad där de flesta arbetar inom tjänstesektorn. Norrköping har haft ett långvarigt socialdemokratiskt styre med starka kommunpolitiker. En stark omhändertagande patriarkal kultur rådde i kommunen. Industriepokens slut ledde till en mer heterogen befolkning. En del av detta är etableringen av campus Norrköping som ledde till en ökad andel studenter i staden. Norrköping är en kommun som under lång tid haft en tydlig arbetarprägel. I relation med arbetarkulturen växte den borgliga kulturen fram, vilket i sin tur lett till att kommunen har en berömd symfoniorkester och en omtalad stadsteater. Den traditionella arbetarkulturen har inneburit att Norrköping har ett mycket starkt föreningsliv, både när det gäller idrott och kultur, som engagerar en stor grupp av invånarna. Norrköping har sedan länge betraktats som en invandrarkommun med stor arbetskraftsinvandring under decennierna efter kriget och med flyktinginvandring under 70-talet och framåt. Idag är inte andelen invandrare högre än i andra jämförbara kommuner 2:7.3 Söderköping Idag bor ungefär personer i tätorten och staden fyller en funktion som centrum i kommunen om cirka invånare och som sovstad till den större staden Norrköping. 16

17 Söderköping har förutsättningar för de flesta. Det finns en trygg uppväxtmiljö för barn, arbetsmarknad i och med närhet till två stora kommuner, S:t Anna skärgård och den unika medeltida stadsmiljön. Söderköping är en historisk handelsstad med anor från 1200-talet. Under medeltiden var staden ett maktcenter med flera rådsmöten och kröningar. Söderköping var en av Sveriges viktigaste hamnstäder under medeltiden. Söderköping var en kurort med Söderköpings Brunn sedan början av 1700-talet invigdes den då helt färdiga Göta Kanal. Av kultur och andra evenemang finns ett stort utbud idag, både i Söderköping och i regionen. Det mesta finns tillgängligt i närområdet, t.ex. den medeltida stadsmiljön, Göta kanal med Kanalhamnen och S:t Anna Skärgård. Söderköping är idag en boendekommun/pendlarkommun med en relativt ung befolkning och många småföretagande och en turiststad sommartid. Söderköping har haft ett långvarigt borgerligt styre med M eller C majoritet. 2:7.4 Valdemarsvik Valdemarsvik är en liten kustort med en befolkning på omkring invånare. Totalt i kommunen bor cirka invånare. Valdemarsvik har en åldrad befolkning och utflyttningen från orten har varit betydande. I Valdemarsvik fanns viktig industri fram till 1960-talet. Sveriges största garveri drevs här av en familj, Lundberg. Vid sidan av tätorten finns orterna Ringarum, som växte fram intill järnvägen i början av 1900-talet och bruksorten Gusum, som hade industri fram till det sena 1980-talet. Den omkringliggande landsbygden är en viktig del av områdets näring idag. Annars är sommarboendet och turismen betydande inkomstkällor. I Valdemarsviks kommun finns tre riksintressen, dvs områden med en kulturmiljö som är unik eller av särskild betydelse för länet, landet eller internationellt. Det är Fogelviks herrgårdsmiljö med medeltida anor, Björkskärs fiskeläge i ytterskärgården med bebyggelse från 1700-och 1800-talet, samt Gryts skärgård med fiskelägen, tullstation, hamnar, skärgårdsbyar, rösen och andra spår av bosättning från bronsåldern till modern tid. Valdemarsvik är belägen vid Gryts skärgård, omgiven av ett kuperat kulturlandskap som erbjuder rika upplevelser för alla åldrar. Boende och besökande har tillgång till exempelvis bibliotek, sport- och fritidsanläggningar, vandringsleder, bad, camping och olika kulturprogram. Det finns ett flertal idrottsföreningar, kulturföreningar samt kyrkliga organisationer. Professionella kulturutövare och ideella krafter stöds genom bidrag och samverkan i olika sammanhang. För musikintresserade ungdomar finns musikskola. Konserter och dans anordnas regelbundet. I samarbete med bl. a. skolan anordnas pedagogisk verksamhet. 17

18 2:8 Landstinget i Östergötland LiÖ Landstinget i Östergötland (LiÖ) är länets största arbetsgivare med ca anställda. Antal vårdplatser uppgår till 1079 och drygt unika individer hade kontakt med vården under Kostnaderna för hälso- och sjukvård per invånare ligger ca kr lägre i LiÖ jämfört med riket. De flesta östgötar, ca , är listade på någon av landstingets vårdcentraler, landstingsdrivna eller privata vårdcentraler med landstingsavtal. Målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingsfullmäktige fastställer visionen som lyder, Bra vård och bättre hälsa, och innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. En strävan är att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska därmed ställa sina kunskaper till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. Beställar- utförarmodellen utgör grunden för ledningen av verksamheten. Landstingsfullmäktige fastställer också mål inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje mål konkretiseras av Landstingsstyrelsen (LS) och Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i ett antal framgångsfaktorer. LiÖ styrs utifrån fyra perspektiven, Medborgare, Process, Medarbetare och Ekonomi. Medborgarperspektivet är överordnat de tre övriga, och dess ska understödja måluppfyllelsen i medborgarperspektivet. HSN har en beställarroll med särskilt ansvar för medborgarperspektivet, medan LS ansvarar för medarbetarperspektivet och verksamheten. Övriga två är såväl styrelsens som nämndes angelägenhet. LiÖ-s styrprocess följer en fastställd cyklisk struktur. De sk behovsanalyserna är det inledande inslaget i styrprocessen för både HSN och LS. HSN beslutar angående uppdrag till verksamheterna, vilka främst är baserade på genomförda behovsanalyser och uppföljning av tidigare uppdrag. Uppföljning sker kontinuerligt genom månatliga delårsrapporter, resultatdialoger samt årsredovisningen. År 2009 genomfördes behovsanalyserna angående Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete samt Jämlik vård inom LiÖ. Ett av de föreslagna utvecklingsområdena i rapporten Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är att utveckla samverkan med andra aktörer i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet samt tydliggöra landstingets roll i den samverkan. I behovsanalysen jämlik vård är ett förslaget område att minska hjärt- och kärl sjukligheten i Norrköping. Under 2010 genomfördes en kollegial granskning mellan Västerbottens läns landsting (Vll) och Landstinget i Östergötland (LiÖ). Syftet var att tydliggöra styrkor och förbättringsområden inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i de båda landstingen. Resultatet visade att LiÖ har sin styrka i väl utformade och förankrade styrdokument men behöver bli bättre på att omsätta dessa i åtgärder och aktiviteter samt uppföljning. Behovsanalysen tillsammans med resultaten från den kollegiala granskningen resulterade i att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 18

19 arbetet blev ett särskilt utvecklingsområde i verksamheternas överenskommelse om uppdrag Landstingets medlemskap i Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer HFS Landstinget i Östergötland är sedan 2005 medlemmar i det svenska nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). HFS nätverket beskrivs som en idéburen verksamhet och det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Målområde 6). Vision är att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning - det vi kallar hälsoorientering! Medlemskapet innebär således ett dokumenterat beslut hos sjukhusets/vårdorganisationens ledning att verka i denna riktning. En hälsoorientering innebär att styra mot hälsoresultat och att tydliggöra hälso- och sjukvårdens uppdrag. Utöver evidensbaserad medicinsk behandling av sjukdom också utveckla insatser för att förebygga sjukdom och stärka patienternas självupplevda hälsa. Det innebär också att "riva sjukhusets väggar", och att hälso- och sjukvården aktivt deltar i folkhälsoarbetet ute i samhället. 2:9 Demografi och prognos för befolkningsutvecklingen Bakgrundsfakta vad gäller demografiska variabler finns för respektive kommun i Östra länsdelen (Bilaga 1). De mindre kommuner visar en annan form på befolkningspyramiden med färre invånare i medelålder jämfört med Norrköping, länet och riket. Befolkningsprognosen för Östergötland (Figur 2) visar att den åldersgruppen som ändrar sig mest och ökar markant i antal är gruppen år år år år 81 år och äldre Figur 2. Befolkningsprognos för Östergötland. SCB. 19

20 Figur 3 visar prognosen för åldersgruppen år i resp. kommun i östra länsdelen. Antalet äldre ökar i alla fyra kommuner men mest i antal i Norrköping Söderköping Valdemarsvik Norrköping Finspång Figur 3. Prognos för åldersgruppen år i respektive kommun i Östra Länsdelen. Källa: SCB. 2:10 Hälsoläget 2:10.1 Förekomst av hjärt-kärlsjukdom och dödlighet i hjärtinfarkt Se Bilaga 2 för diagnos enligt ICD 10. Hjärt- och kärlsjukdomar, klassas som en av de stora folksjukdomarna och ökade under mitten av 1990-talet för att sedan sjunka i slutet av decenniet vilket omfattar båda könen. Denna minskning är en av de viktigaste anledningarna till att medellivslängden ökar. Hjärtinfarktdöden har nästan halverats och strokedöden minskat med en tredjedel under de senaste 20 åren. Att färre drabbas av hjärtinfarkt kan relateras till minskad rökning och sjunkande blodfettsnivåer i befolkningen. Beträffande strokedödligheten spelar också rökning och blodfettsnivåerna in men här anses blodtrycksnivåerna vara av störst betydelse (22). I Geriatriska kliniken VIN årsredovisning 2010 framgår att patienterna i östra länsdelen är yngre när de får sin demensdiagnos jämfört med riket. Orsakerna kan förklaras av att man upptäcker demens i yngre åldrar och/eller varar en konsekvens av den högre sjukligheten i hjärt- kärlsjukdom som återfinns i östra länsdelen och medverka till demensinsjuknande i yngre åldrar? Flera studier visar att mellan 80-90% av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som individen kan påverka själv. Rökning och höga blodfetter är de största riskfaktorerna följt av psykosociala faktorer, låg grad av fysisk aktivitet, fetma samt lågt intag av frukt och grönt (22). Här vilar ett stort gemensamt ansvar både på den enskilda individen samt kommuner och landsting i att vidta åtgärder för att minska risken för 20

21 insjuknande och död i hjärtinfarkt. Levnadsvanornas betydelse för den enskildes hälsoutveckling kan uppmärksammas under hela ålders panoramat från mödrahälsovård, BVC, förskola, skola till arbetsliv, föreningsliv, hälso- och sjukvården osv. Både kommun och landsting är viktiga arenor för det arbetet. Metabola syndromet - risk för hjärt-kärlsjukdomar Metabola syndromet och dess roll i uppkomsten av flera av våra vanligaste folkhälsoproblem riktas det stort intresse mot idag. Genesen är komplex, där genetiska faktorer och livsstilsfaktorer interagerar på ett komplicerat sätt. Definitionen är en samling av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar avseende blodtryck, blodfetter, övervikt och höjt blodsocker. Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol, felaktig kost, stillasittande, oförmåga att hantera stress, depression, ångestsjukdomar, sömnbrist, låg fysisk aktivitet kan vara bidragande faktorer till dess utveckling. Studier har visat att individer med metabola syndromet har kraftigt ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Risken att insjukna i diabetes är också betydligt högre hos individer med metabola syndromet. Fysisk aktivitet har flera effekter och angriper flera olika riskfaktorssystem samtidigt. Mekanismerna innefattar bl a positiva effekter på fettmetabolismen (23). Råd om fysisk aktivitet för att förebygga och behandla metabola syndromet bör uppmuntras. Minst 30 minuter i minst fem av veckans dagar, där de 30 minuterna kan bestå av flera minst 10 minuter långa pass med måttlig intensitet, kan vara en tillräcklig prevention för många individer. Psykosociala faktorer och stress risk för hjärt-kärlsjukdomar Psykosociala riskfaktorer som låg socioekonomisk status, låg utbildning, dålig ekonomi, osäker arbetssituation osv, har lika stor betydelse som risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som rökning och biologiska riskmarkörer som högt blodtryck och fetma (24). Dödligheten i hjärtinfarkt varierar mellan kommunerna i länet. Östra länsdelens samtliga kommuner har en högre dödlighet bland män och för kvinnor ligger dödligheten högre i Norrköping och Valdemarsvik jämfört med Östergötland och riket. Linköpings kommun är den enda kommunen som har en lägre dödlighet för båda könen jämfört med Östergötland och riket. (Tabell 1). Det är många faktorer som påverkar insjuknandet. Levnadsvanor som rökning, kost och fysisk aktivitet har stor betydelse men också stress och social position.. 21

22 Tabell 1. Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) per invånare efter kommun och kön, 15 år och äldre, år Kvinnor Män 0509 Ödeshög 23,8 43, Ydre 29,5 27, Kinda 29,2 37, Boxholm 31,2 30, Åtvidaberg 25 25, Finspång 22, Valdemarsvik 31 44, Linköping 19,3 20, Norrköping 29,1 29, Söderköping 15,1 30, Motala 26,4 27, Vadstena 25,1 23, Mjölby 25,1 26,3 05 Östergötland 24,4 26,8 99 Riket 20,9 25 I 2009 års Öppna jämförelser i folkhälsa, presenteras att riksgenomsnittet för att drabbas av akut hjärtinfarkt >20 år ligger på 412,1/ invånare bland kvinnor och 802,4/ invånare bland män (åldersstandardiserade värden) (25). Östergötland ligger total sett högre än riksgenomsnittet. I östra länsdelen fördelar sig siffrorna mellan kommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Finspång ( Tabell 2). Tabell 2. Antalet drabbade personer i akut hjärtinfarkt, per invånare, 20 år och äldre under åren i östra länsdelens kommuner. Kommun Totalt Män Rr 802,4 Kvinnor Rr 412,1 Norrköping 701,8 995,2 493,3 Söderköping 615,2 819,7 464,5 Valdemarsvik 789,4 1111,8 509,0 Finspång 629,6 876,9 424,5 Självrapporterat allmänt hälsotillstånd är ett sätt att mäta befolkningen hälsa och har visat sig vara ett bra prediktionsvärde för att förutsäga framtida dödlighet (7). Generellt rapporterar män bättre upplevd hälsa jämfört med kvinnorna i Östergötland. Utfallet varierar också mellan kommunerna (Figur 4). 22

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Folkhälsoenheten Sara Maripuu 2011 12 28 Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Hållbar samhällsplanering på regional nivå. eller. Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar

Hållbar samhällsplanering på regional nivå. eller. Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar Hållbar samhällsplanering på regional nivå eller Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar Föredraget Hållbar utveckling Folkhälsa Miljöfaktorers påverkan på folkhälsan DNA-metylering Överkalix

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer