Projektplan Mitt hjärta för öster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan Mitt hjärta för öster"

Transkript

1 Projektplan Mitt hjärta för öster Arbetsgrupp för framtagande av projektplan: Ingrid Andersson NSÖ Lena Borgman Fred Valdemarsviks kommun Ewa Grodzinsky FoU -enheten för närsjukvården, Landstinget och Linköpings Universitet Annika Larsson Norrköpings kommun Inga-Lill Malmsjö Söderköpings kommun Jolanda van Vliet FHC Landstinget Helena Wikström Finspångs kommun

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund :1 Om folkhälsa :2 Om hälsa :3 Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och prevention :4 Om folkhälsopolitik :4.1 Nationella mål utgångspunkt för folkhälsopolitiken :4.2 Closing the gap WHO-rapport :4.3 Regional nivå...9 2:4.3.1 Mål för Östergötlands folkhälsopolitiska arbete :4.3.2 Förutsättningar i samhället tillväxt och hälsa :5 Om jämlikhet i hälsa :5.1 Hur förklaras sociala skillnader i hälsa i Sverige? :5.2 Konsekvenser av ohälsa och sjukdom kopplat till sociala förhållanden :6 Hur mäts befolkningens hälsotillstånd? :7 Om kommunerna och hälsoläget..15 2:7.1 Finspång :7.2 Norrköping :7.3 Söderköping :7.4 Valdemarsvik :8 Landstinget i Östergötland :9 Demografi och prognos för befolkningsutvecklingen :10 Hälsoläget :10.1 Förekomst av hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet i hjärtinfarkt :11 Frisk och riskfaktorer :11.1 Känsla av sammanhang :11.2 Egenmakt och coping :11.3 Socialt stöd och trygghet :11.4 Kultur :11.5 Miljöfaktorer :11.6 Levnadsvanor :11.7 Följsamhet och förändringsbenägenhet :12 Pågående forskning och utvecklig :12.1 Twincitiesstudien :12.2 Abis studien :12.3 LSH studien :12.4 Västerbottens interventionsprojekt VIP Mitt hjärtas för öster :1 Uppdragsgivare och projekt ägare Syfte :1 Frågeställningar Aktörer och rollfördelning :1 Aktörernas organisation :2 Vad görs redan idag några exempel Genomförande :1 Upplägg steg :2 Upplägg steg :3 Upplägg steg :4 Tidplan :5 Ekonomi Referenslista

3 Bilagor Bilaga 1: Demografiska variabler för kommunerna i östra länsdelen Bilaga 2: Diagnoser enligt ICD 10 Bilaga 3: Schematisk bild, Rollfördelning 3

4 1. Inledning Utifrån resultat från bl.a TwinCities studien och Landstingets behovsanalys (O)Jämlik hälsa som visade skillnader i hälsa mellan kommunerna i Östergötland, tog Wreta-samverkan våren 2011 beslut att ge uppdrag att skriva denna projektplan för projektet Mitt hjärta... Projektet syftar till att på bred front försöka utjämna hälsogapet mellan och inom kommunerna i östra länsdelen, dvs. Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik. Fokus kom att ligga på hjärtkärlprevention och valet för den avgränsningen förtydligas i bakgrunden. Wreta-samverkan inleddes 2001 som ett projekt (Wreta-projektet) mellan Norrköpings kommun och Landstinget i Östergötland. Efter att projektet övergick i en permanent samverkansorganisation 2004, har samarbetet utvidgats till att omfatta alla kommunerna i östra länsdelen, Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik. Från Landstinget medverkar Närsjukvården i östra länsdelen (NSÖ) samt Ortopedkliniken ViN. Syftet med Wreta samarbetet är att utveckla och förbättra vård och omsorg för enskilda individer och särskilda målgrupper med behov av insatser från båda huvudmännen Det övergripande målet för samverkan är att erbjuda kommuninvånarna förutsättningar för en god hälsa, god vård och omsorg utifrån gemensam värdegrund, gränslös samverkan och optimalt användande av de samlade resurserna. Övergripande samverkansområden för det strategiska arbetet: - Folkhälsofrågor (barn, vuxna, äldre) - Psykisk hälsa/ohälsa (barn, vuxna, äldre) - Äldrefrågor - IT frågor - FoU Twincities research group, som är en tvärprofessionell forskargrupp vid Linköpings Universitet har börjat studera vilken betydelse olika sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden har för människors hälsa och för riskerna att drabbas av sjukdom. Hälsoekonomiska beräkningar tyder på att även en satsning i Norrköping för att minska dödlighetsskillnaderna mellan Linköping och Norrköping skulle vara kostnadseffektivt. Den förväntade medellivslängden för en man är nästan 2 år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor 1,5 år och invånarna i Norrköping är betydligt mer drabbade av alla typer av hjärtkärlsjukdomar. Dödligheten i denna sjukdomstyp har varit konstant högre i Norrköping så länge vi har kunnat mäta den, sedan 1920-talet. I Västerbotten konstaterades redan för 20 år sedan, att dödligheten i hjärtkärlsjukdomar var högre jämfört med riket. Då togs ett politiskt initiativ att i samverkan mellan landsting, kommun och övriga samhällsaktörer påbörja ett interventionsprojekt i Norsjö kommun. Satsningen resulterade i att hjärtkärlsjukligheten minskade drastiskt och den så kallade Västerbottenmodellen tillämpas numera i hela länet. Modellen är en förebild för arbetet i östra Östergötland. 4

5 2. Bakgrund 2:1 Om folkhälsa Folkhälsan definieras som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan (1). De faktorer som påverkar folkhälsan kan hänföras till en rad samhällsaktörer. Att arbeta med folkhälsa, innebär förutom en långsiktighet, också att alla aktörer samverkar. Hälsans bestämningsfaktorer (Figur 1) är ett sätt att beskriva varje faktor som påverkar hälsotillståndet. Där framgår att såväl miljö- och samhällsekonomiska strategier som politiska beslut om t ex utbildning, boende, fritid, kultur och trafik påverkar hälsan. Individen kan själv påverka vissa faktorer genom sina val av t ex kost-, alkohol- och motionsvanor, men det är folkhälsopolitiken som skapar förutsättningar för människors val. Ålder, kön och arv är faktorer som inte kan påverkas, däremot ska man ta hänsyn till dem för att skapa jämlika förutsättningar för alla, oavsett ålder, kön och arv. Hälsas bestämningsfaktorer används som utgångspunkt i folkhälsoarbete både internationellt, i Sverige och även i Östergötlands folkhälsopolitiska program för samt i den gemensamma policy för det folkhälsopolitiska arbete i Östergötland åren Figur 1. En schematisk bild av hälsans bestämningsfaktorer d v s det som påverkar hälsan. Bearbetning efter original av Göran Dahlgren och Margret Whitehead 1991 (2). 5

6 2:2 Om hälsa Den mest kända definitionen av hälsa är WHO-s som lyder Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp (3). Den definitionen har ofta kritiserats då den anses uttrycka ett statiskt tillstånd, omöjligt att uppnå och kan därmed mer ses som en målparagraf. Det finns en rad olika definitioner av hälsobegreppet. Förenklat kan detta beskrivas utifrån två perspektiv, det sjukdomsorienterade och det holistiska. Det sjukdomsorienterade synsättet representeras främst av filosofen Boorse (4). Han menar att en människa är vid hälsa när hennes kropp och själ fungerar utifrån det statistiskt normala. Det holistiska perspektivet representeras av bland annat Nordenfeldt, som menar att hälsa kan relateras till i vilken grad en individ under standardomständigheter har förmåga att realisera sina vitala mål (5). Socialstyrelsen identifierade två huvudinriktningar på hälsa vilket presenterades i Folkhälsorapporten 2005 (6). Man menar att det finns en stark tradition inom hälsooch sjukvården att definiera hälsa som frånvaro av sjukdom. Enligt detta synsätt, det biomedicinska, ses människan som ett biologiskt fungerande organsystem som klassas som frisk/hälsa eller sjuk/ohälsa. Det andra synsättet, det humanistiska, innebär att se människan som en del i det sammanhang hon befinner sig. Hälsan får här en vidare dimension dvs som något mer än frånvaro av sjukdom. Graden av egenupplevda hälsa, oavsett om man är klassad som frisk eller sjuk, har en tydlig koppling till sjukdomsutveckling och förtida död (7). Hälso- och sjukvårdens strävan mot en ökad hälsoorientering, innebär att ta tillvara och använda båda dessa dimensioner i synen på hälsa och sjukdom. 2:3 Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och prevention Hälsofrämjande är ett begrepp och innefattar allt från befolkningsinriktade strategier och insatser till riktade insatser mot olika befolknings-, risk- eller sjukdomsgrupper. Det innefatta också det förhållningssätt som medför att ge stöd och kraft till enskilda individer för att kunna bibehålla eller förbättra den egna hälsan. Inom befolkningsperspektivet handlar det om att skapa förutsättningar för att bibehålla eller förbättra hälsan. Exempel på hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå är utformningen av utomhusmiljöer som möjlighet till utomhusvistelse i närområdet, cykelvägar som främjar till ökad fysisk aktivitet, tillgång till föreningsliv och kulturellt utbud. Andra exempel är fysiska och psykosociala insatser inom barnomsorg och skola som, antimobbingprogram, skolmaten, godisförbud under skoltid mm. 6

7 Hälsofrämjande insatser inom individ- och patientperspektiv handlar dels om att ge stöd och kunskap för att förbättra levnadsvanor, förebygga skador, säkra sol- och sexvanor mm och dels om att kunna stödja individen i ett ökat ansvarstagande för den egna hälsan. Professionens kunskap och förhållningssätt är centralt för att kunna utgöra det stödet. Basen för ett hälsofrämjande förhållningssätt utgörs av den människosyn som innebär att man ser varje individ som en resurs och en medproducent till sin egen hälsa, så kallade empowerment orienterande strategier. Ett hälsofrämjande förhållningssätt, sätter fokus på vad som sker i interaktionen mellan professionen och individen/patienten eller en närstående, utifrån termer som etik, holism, empati. Det innebär också att ha mod i att inte alltid veta vad som är bäst för varje individ utan kunna lyssna in och öppna upp för mer delaktighet i vård och behandling (8). Sjukdomsförebyggande eller preventiva insatser syftar till att förebygga insjuknande i en sjukdom genom de insatser och åtgärder som riktas till individer eller grupper med ökad risk för att utveckla en specifik sjukdom. Sjukdomsförebyggande insatser kan ske både på befolknings- grupp- och individnivå. Exempel på sjukdomsförebyggande eller preventiva insatser är nyckelhålsmärkta livsmedel i syfte att minska hjärtkärlsjuklighet, riktad skadeprevention mot olika riskgrupper, vaccinationer, fysisk aktivitet på recept (FaR), mammografi, aortascreening, hälsosamtal mm. Preventiva insatser kan ske på flera nivåer och indelas i primär- och sekundärprevention samt tertiärprevention /behandling och rehabilitering. Med primär prevention, menas ur ett folkhälsovetenskapligt synsätt, de åtgärder och insatser som sker för att förhindra att sjukdom och ohälsa över huvud taget uppstår. Denna del nämns ibland också som hälsopromotion (1). Den biomedicinska tolkningen av primärprevention avser mer den behandling som ges för de riskfaktorer som bidrar till att utveckla sjukdom. Det kan innebära både medikamentell behandling som råd och stöd till att förändra levnadsvanor. Även när det gäller sekundärprevention skiljer sig den folkhälsovetenskapliga tolkningen från den biomedicinska. Med sekundärprevention menas enligt folkhälsovetenskaplig tolkning tidig diagnostik, ex vis via screening, medan biomedicinsk tolkning avser de insatser som sker för att minska risken för att försämras i sin sjukdom. Tertiär prevention tolkas på samma sätt inom båda disciplinerna, dvs de rehabiliterande insatser eller åtgärder som vidtas efter sjukdom eller skada i syfte att förbättra eller förhindra återinsjuknande (1, 9). 2:4 Om folkhälsopolitik 2:4.1 Nationella mål = utgångspunkt för folkhälsopolitiken I mars 2008 tog regeringen en ny proposition med namnet En förnyad folkhälsopolitik (10). I propositionen betonas att kommunerna och landstinget har en nyckelroll i folkhälsoarbetet och det hälsofrämjande perspektivet lyfts fram. 7

8 De nationella målområdena för folkhälsa 1 ska vara utgångspunkter för det folkhälsopolitiska arbetet i landet, i länet och i kommunerna. Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala faktorer som bestämmer hälsan och är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I folkhälsopolitisk rapport 2010 har dessa målområden grupperats i tre strategiska områden (11), nämligen: 1. Goda livsvillkor Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). 2. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Syftet är att skapa hälsofrämjande livsmiljöer med fokus på arbetsmiljö (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). 3. Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande (målområde 11 och delar av målområde 6). 2:4.2 Internationell WHO-rapport Closing the gap (12) Folkhälsa i Sverige har totals sett förbättrats. Däremot ökar skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i samhället (11). Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 8

9 Världshälsoorganisationen (WHO) visade i sin rapport Closing the gap (12) att den förväntade livslängden ökar och hälsoläget förbättras i vissa delar av världen, samtidigt som utvecklingen i andra delar av världen är negativ. En flicka som föds idag kan förvänta sig att leva i över 80 år om hon föds i vissa länder men mindre än 45 år om hon föds i andra. Inom länderna kan skillnaderna också vara dramatiska i fråga om hälsa. Dessa skillnader är nära förknippade med sociala förhållanden. Denna ojämlikhet i hälsa går att undvika, eftersom den har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. De hälsoproblem som rika och fattiga länder måste lösa blir alltmer likartade. Oavsett om ett samhälle är rikt eller fattigt kan dess utvecklingsnivå bedömas efter kvaliteten på befolkningens hälsa, hur jämlik hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och det tillgängliga skyddet mot följderna av dålig hälsa. Kommissionen uppmanar WHO och alla regeringar att ta initiativ till globala åtgärder för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, i syfte att uppnå jämlikhet i hälsa. Det är av största betydelse att regeringar, det civila samhället, WHO och andra globala organisationer går samman och vidtar åtgärder för att förbättra livsvillkoren för världens medborgare. Det går att uppnå en jämlik hälsa inom en generation. Det är rätt att göra det och rätt tid att göra det är nu. Kommissionens övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser 3. Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 2:4.3 Regional nivå 2:4.3.1 Mål för Östergötlands folkhälsopolitiska arbete Mål för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att varje kommun och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam utvecklar styrningen, kunskaperna och metoderna avseende folkhälsa så att politiska beslut främjar en god och jämlik hälsa hos befolkningen i Östergötland. Målet är också att kommunerna och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam tillsammans utvecklar en regional struktur för samverkan kring folkhälsopolitiken där även det civila samhället, myndigheter, organisationer m fl involveras. Vision Östergötland - En hälsoregion

10 Mål De övergripande gemensamma och mätbara målen för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta Strategi Kommunerna och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam ska styra området folkhälsa från högsta politiska nivå besluta om insatser för folkhälsan i verksamhetsplaner, budgetar och årsredovisningar utveckla kunskapen om folkhälsa bland politiker, tjänstemän och medarbetare använda och utveckla metoder som integrerar folkhälsa i all verksamhet utveckla en hållbar regional samverkan kring folkhälsopolitiken inom Regionförbundet Östsam starta en Östgötakommission för en god och jämlik hälsa 2:4.3.2 Förutsättningar i samhället, tillväxt och hälsa Regionens kommuner har ett betydande ansvar när det gäller samhällsplanering och lagstadgade uppgifter, vilka skapar lokala förutsättningarna för god hälsa hos medborgarna. Dessa processer kan, när det är tillämpligt och önskvärt, drivas i samverkan på regional nivå. Det kan gälla exempelvis gemensamma eller samordnade översiktsplaner, arenor för kunskapsutbyte, spridning av goda exempel och samverkan för att ta fram kunskapsunderlag och analyser. Regional utvecklingen påverkar hälsan. Den regionala utvecklingsplaneringen är involverad i utvecklingsprocesser som påverkar hälsan såväl direkt som indirekt genom att påverka tillväxten. Kommunikationer, näringslivsutveckling, utbildningsmöjligheter, kulturutbud, möjligheter till friluftsliv och rekreation är exempel på faktorer som direkt eller indirekt påverkar förutsättningar för en god hälsa. Goda kommunikationer ger bl.a. en säkrare resa, en större arbetsmarknad som förhindrar inlåsning och skapar nya möjligheter på arbetsmarknaden. Det ger dessutom utökade möjligheter till rekreation. Kultur, friluftsliv och rekreation är bevisligen hälsofrämjande. En god näringslivsutveckling ger ekonomiska förutsättningar för en god hälsa, och inkluderar dessutom privata hälsotjänster av olika slag. Utbildningsmöjligheter främjar individens utveckling på arbetsmarknaden och har ett ömsesidigt samband med hälsa. Till detta kommer att den regionala 10

11 utvecklingsplaneringens övergripande syfte om en gynnsam och hållbar ekonomisk utveckling ger förutsättningar för ökade resurser till hälso- och sjukvård. Det är dock inte enbart den övergripande samhällsutvecklingen som påverkar hälsan. Även förhållanden lokalt spelar roll. Studier som analyserar det lokala samhällets socioekonomiska nivå och dess påverkan på hälsan har generellt sett kommit fram till att denna är stark, även efter kontroll för den individuella socioekonomiska positionen. Det innebär att hälsa, sjuklighet och mortalitet påverkas av aggregat av individrelaterade socioekonomiska faktorer som inkomstnivåer, materiell standard, utbildningsnivå, yrkesstatus mm liksom sociokulturella faktorer, t.ex. normer samt fysiska faktorer t.ex. grönområden. Effekten av lokalsamhället finns såväl när det gäller socialt depriverade områden som i välmående områden. Sambanden mellan hälsa och den lokala socioekonomiska statusen är dock inte helt entydiga. Kölegård, Stjärne m.fl. har analyserat den socioekonomiska nivån och risken för hjärtinfarkt. De finner att risken för män att få hjärtinfarkt är högre i mer depriverade områden. För kvinnor däremot är mönstret det omvända; kvinnor i de rikaste områden hade nästan 70 procent högre risk för hjärtinfarkt, efter kontroll av individuell socioekonomisk status. Den ökade risken är enbart delvis förklarad av individuella sociala faktorer (13). Ett uttryckligt mål för den regionala utvecklingsplaneringen är hållbar tillväxt, vilket förutsätter att det humana kapitalets hållbarhet inkluderas i strategierna för tillväxt och regional utveckling. Eventuella negativa effekter på humankapitalet av samhälls- och strukturomvandling kan påverkas inom regionala utvecklingsprocesser, främst i samverkan inom strukturfondsprogram. Hälsa är en investeringsfaktor i den regionala utvecklingen som kan ge betydande effekter på tillväxten. Det finns tydliga effekter av investeringar i hälsa också på regional nivå, främst genom ett ökat utbud av arbetskraft, en ökad produktivitet och konkurrenskraft samt minskade kostnader för hälso- och sjukvård alternativt ökat utrymme för hälso- och sjukvårdstjänster. Även indirekta effekter genom utbildning påverkar den regionala utvecklingen. (Ur rapporter från FRUSAM: 2:5 Om Jämlikhet i hälsa Enligt International Society for Equity in Health definieras jämlikhet i hälsa som avsaknad av systematiska och potentiella påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. Denna definition har Statens folkhälsoinstitut (FHI) valt att tillämpa. Enligt FN-deklarationen 1946 är hälsa en mänsklig rättighet. Att hälsotillståndet skiljer sig åt mellan olika individer och samhällsgrupper har dels att göra med de givna förutsättningarna som varje individ har med sig dvs arv, ålder och kön. Därutöver finns en rad olika faktorer som 11

12 medverkar till utfallet. Det handlar om livsvillkor, vilken typ av samhälle vi lever i, sociala och ekonomiska förutsättningar som utbildning, boende, arbetsförhållanden, delaktighet i samhället, socialt nätverk och stöd mm. Levnadsvanor som tobaks- och alkoholbruk, matvanor, fysisk aktivitet, söm kan ses som självvalda delar men anknyter till det sociala sammanhang en individ befinner sig i. Dessa faktorer adderas antingen i positiv eller negativ riktning till individens hälsotillstånd. Att sträva mot en jämlik hälsa i befolkningen innebär i första hand att förbättra livsvillkoren för de sämst ställda samt skapa jämlika förutsättningar för människor att göra hälsosamma val (14). 2:5.1 Hur förklaras sociala skillnader i hälsa i Sverige? Sociala skillnader i hälsa återfinns både mellan och inom länder. I Sverige fick sociala skillnader i hälsa en tydlig uppmärksamhet när Socialstyrelsen 1987 publicerade sin första folkhälsopolitiska rapport. Sverige har en hög levnadsstandard och väl utbyggd hälso- och sjukvård, men trots detta finns fortfarande betydande sociala skillnader i hälsa. Ohälsan varierar även regionalt i landet, både den förväntade medellivslängden och hur olika sjukdomar drabbar människor skiljer sig i olika delar av landet. Att studera vilken betydelse olika sociala, ekonomiska, kulturella och arbetslivsförhållanden har för människors hälsa och för riskerna att drabbas av sjukdomar är komplicerat därför att orsakssammanhangen är komplexa. När hälsans bestämningsfaktorer studeras finns sedan gammalt två skilda synsätt, där den ena förespråkar att man ska söka uppströms för att finna förklaringar och orsaker till ohälsans olika sociala variationer medan den andra snarare letar nedströms (15). Uppströmsansatsen innebär i praktiken att fokus ligger på olika samhällsstrukturella förklaringar. På senare år har detta synsätt framhållits när det gäller att förklara varför vi i alla samhällen finner klasskillnader i hälsa. Enligt denna syn beror detta inte enbart på skilda levnadsförhållanden eller livsstilsvariationer på individnivå utan snarare på att samhällen där resurser är mer ojämlikt fördelade i sig skapar ohälsa. Även den relativa positionen i samhällets statushierarkier anses kunna påverka hälsan. När det gäller förklaringar som ligger nedströms riktas fokus inte mot samhället utan istället på individen och dennes sociala status, levnadsförhållanden, livsstil och inte minst psykosocial förhållanden i arbetslivet och sociala kontakter och socialt stöd (16). Inom epidemiologisk och medicinsk forskning är detta perspektiv centralt, vilket innebär att sjukdomsförekomst relateras till individens exponering och individuella genetiska förutsättningar. En kedja som länkar samman social utsatthet med ohälsa kan beskrivas med låg utbildning och ofullständiga avgångsbetyg, svårt att få arbete, dålig ekonomi, utanförskap som begränsar vardagen osv. Det innebär en ökad stress som i sin tur kan medverka till negativa hälsoeffekter av både fysisk och psykisk karaktär. Det medför också att nästkommande generation påverkas av den utsatthet som de växer upp i. Många gånger upprepar sig historien beroende på att det är förenat med stora svårigheter att bryta det sociala mönstret. Med social stratifiering menas den struktur i samhället som delar in befolkningen i olika grupperingar, klasser eller annan strata. Begreppet har tillskrivits Michael 12

13 Marmot som menar att det finns en stegvis försämring i hälsa kopplad till minskning av social position. Här spelar både de faktorer in som kan tillskrivas individen själv samt strukturella samhällsfaktorer som utbildningsmöjligheter, arbete, socialförsäkringssystem mm in. Socialt utsatta grupper har också sämre hälsa och en överdödlighet kopplad till utbildningsnivå vilket gäller för alla åldersklasser (6). Åtgärdbar dödlighet, dvs dödlighet i sjukdomar som hälso- och sjukvården som aktör kan påverka med preventiva och behandlande insatser, är ett mått på hälso- och sjukvårdens kvalitet. Sociala skillnader i åtgärdbar dödlighet kan dels vara en indikator på att vården är ojämlik, men också ett tecken på att vissa grupper som söker vård är sjukare initialt och därmed svårare att behandla (17) Ett annat perspektiv är det epigenetiska dvs förmår miljön påverka generna och dess uttryck? Enligt Barker hypotesen leder bristande tillgång på föda, med dålig tillväxt i livet, till ökade risker att senare i livet bland annat drabbas av hjärt-kärl- sjukdom (18). Svenska studier i Överkalix har påvisat samband över generationerna. I en analys av dödsorsaker visade det sig att en mycket god tillgång på föda under förfädernas tioårsålder, följdes av en överrisk för diabetes hos barnbarnen (19, 20) 2:5.2 Konsekvenser av ohälsa och sjukdom kopplat till sociala förhållanden Sociala bestämningsfaktorer har stor betydelse för hälsan. Relationen mellan hälsa och sociala förhållanden (se Figur 1) är inte enkelriktad. Flera studier visar också att ohälsa inverkar på individens sociala förhållanden. Stroke, hjärtinfarkt m.fl. sjukdomar medför sociala konsekvenser både på kort och lång sikt. Låg inkomst, ekonomiskt bistånd, svag anknytning till arbetsmarknaden och separationer är vanligare än bland icke sjuka. Inträffar sjukdomen i hög ålder får det inte lika stora ekonomiska konsekvenser. Det finns en tydlig könsrelaterad skillnad i risken för att bli låginkomsttagare bland stroke- och hjärtinfarktsjuka. Bland kvinnor är risken väsentligt högre än för män. Bland personer med kortare utbildning är risken för låg disponibel inkomst efter insjuknandet mycket högre än i jämförelsegruppen. Denna förhöjda risk finns inte hos personer med eftergymnasialutbildning {{28 Sverige. Socialstyrelsen 2010}}. 2:6 Hur mäta befolkningens hälsotillstånd? Hälsan och dess bestämningsfaktorer (Figur 1) låter sig inte så lätt fångas. Det är därför viktigt att lägga ett åtgärdsperspektiv på datainsamlandet. Vem skall använda de data som tas fram och i vilket sammanhang. Epidemiologiska analyser som används vid folkhälsorapportering, handlar i dag till stor del om förekomst av sjukdom och dödsfall. Större delen av våra källor härrör från sjukvårdens verksamhet och det är därmed i hög grad sjukdom i den medicinska betydelsen som dominerar även i folkhälsobeskrivningarna. Sjukvården har en skyldighet att rapportera om sjukdomar i befolkningen och därmed peka på sjuklighet 13

14 som skulle kunna åtgärdas genom folkhälsoarbetet. Samtidigt blir det allt mera tydligt att en beskrivning av hälsoutvecklingen i termer av antalet sjukdomsfall och dödsfall är för snäv både i det mer vida hälsobegrepp som används i folkhälsoarbetet och i ett åtgärdsperspektiv. Att beskriva (o)-hälsan mer i termer av att (inte) må bra, att (inte) uppleva välbefinnande måste komplettera den medicinska beskrivningen av folkhälsan. Detta gäller i ännu högre grad folkhälsans bestämningsfaktorer, främst levnadsvillkor och levnadsvanor, som ofta är de faktorer vi vill påverka i folkhälsoarbetet (21). Det är viktigt att göra klart för sig att folkhälsoarbete och sjukvårdsarbete har olika syften och därmed är i behov av olika data för att planera, följa och utvärdera respektive verksamhet. Folkhälsa handlar om hälsan i en befolkning och folkhälsoarbetet går ut på att främja hälsa och förebygga ohälsa. Sjukvård syftar däremot till att ta hand om enskilda människor som redan insjuknat. Fokus för folkhälsoarbete och sjukvårdsarbete är därför olika. Folkhälsoarbetet inriktar sina åtgärder mot samhällets och livsstilens inverkan på befolkningen medan sjukvården koncentrerar sina insatser på att behandla individens sjukdomar. Folkhälsoarbetet intresserar sig för sociala strukturer och samhällets organisation, levnadsvillkor och levnadsvanor av betydelse för hälsan. Detta har viktiga konsekvenser för vilka data som vi vill använda oss av och vilka som faktiskt finns tillgängliga i hälso- och sjukvården. Data inom sjukvården har utvecklats under betydligt längre tid än de som idag finns inom folkhälsoarbetet. Detta gäller inte minst för det lokala folkhälsoarbetet. Lokala data i folkhälsoarbetet skall användas till att definiera behovet av främjande och förebyggande insatser. Utifrån denna behovsbeskrivning görs prioriteringar. Mål för folkhälsoarbetet skall kunna sättas upp. När väl folkhälsoarbetet kommit igång måste data kunna användas för att kunna följa kvaliteten i verksamheten och därefter kunna utvärdera arbetet. En viktig utgångspunkt när lokala data tas fram är att de skall vara åtgärdsinriktade. De skall ligga till grund för och stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet i de lokala verksamheterna (21). Vilka data skall då tas fram för det lokala folkhälsoarbetet? Utredningar pekar allt tydligare på att de kommunala verksamheterna som förskola, skola, socialtjänst, äldreomsorg, miljö och samhällsbyggnad både genererar/äger och har behov av data. Men även andra verksamheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, frivilligorganisationer och inte minst primärvården är betydelsefull. De data som tas fram skall kunna beskriva förändringar över tid, alltså trender. De skall också kunna användas för att göra geografiska jämförelser med åtminstone närliggande områden. För att kunna värdera jämlikhet och jämställdhet i hälsa måste data kunna beskriva hur olika grupper har det. Vanliga beskrivningar innehåller kön, klass, etnicitet och»svaga«grupper som arbetslösa, ensamstående föräldrar etc. Data som går att följa på individnivå över tid är också viktig för att kunna värdera effekter av interventioner inom hälso- och sjukvården (21). Sammanfattningsvis bör data beskriva hur vanligt det man vill beskriva är förändringar över tid, både på populations- och individnivå geografiska skillnader 14

15 könsskillnader sociala skillnader Ett sådant exempel där tex dödlighet och funktionsförmåga försöker uttryckas i ett samlat sjukdomsbördemått är funktionsjusterade levnadsår på engelska förkortat DALY, Disability Adjusted Life Years. Måttet kan användas för att beskriva förändringar i tyngden av olika folkhälsoproblem på befolkningsnivå. Själva måttet söker beskriva olika sorters tillkortakommanden i en och samma»valuta«där hänsyn tas till både förlorade år genom för tidig död och allvarligheten i olika hänseenden de år man är sjuk. Problemet i dessa sammanfattande mått är att jämföra olika sorters sjukdomstillstånd. Måtten är dock trots sina brister bättre som ett sammanfattande mått på ohälsa än att bara mäta dödlighet. Bara att fråga hur folk mår har visat sig vara en mycket god indikator på hur folk kommer att klara sin hälsa i framtiden. De som rapporterar en dåligt självupplevd hälsa har en kraftigt ökad risk att drabbas av sjuklighet och för tidig död. En annan viktig indikator är tandhälsa (21). Folkhälsa handlar emellertid inte enbart om utvecklingen av det generella hälsoläget i befolkningen som helhet. Hälsopanoramats utveckling i olika befolkningsgrupper, dvs hur hälsan är fördelad, är också en viktig aspekt. Ökande medellivslängd, sjunkande dödlighet, neråtgående trender vad gäller funktionsnedsättningar och subjektiv ohälsa i befolkningen i genomsnitt behöver inte betyda att alla har fått det bättre. Positiva utvecklingstrender för befolkningen i stort kan skymma sikten för oförändrade eller till och med negativa utvecklingstrender hos vissa grupper i befolkningen eller boenden i vissa områden (21). 2:7 Om kommunerna och hälsoläget Kommunerna Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik är påfallande olika vad gäller historisk utveckling, förutsättningar för hälsa och hälsoutfall. 2:7.1 Finspång Finspång har cirka invånare varav i central orten. Finspång har tidigare från 1970-talet och framåt tappat invånare (tidigare var invandringen högre) tills för två år sedan då man lyckats vända trenden och har visat en positiv befolkningsutveckling. Finspång har sina rötter i svensk industrihistoria och är idag en ort som är ledande i modern svensk industri. Den vackra och vilda bergslagsnaturen som var förutsättningen för industrin är nu också det som ger äventyrliga fritidsaktiviteter och vackra historiska miljöer. Finspångs kommun är en bruksort med högteknologisk industri som exempelvis Siemens, Luvata och Sapa. Finspång knöts till den svenska industrihistorien och redan i mitten av 1500-talet anlades det första bruket. Idag förser det starka näringslivet 15

16 stora delar av världen med högteknologiska industriprodukter. Siemens är en av Finspångs men också Norrköpings största privata arbetsgivare med en stor expanderande global marknad. Finspångs rika historia ger i dag mycket vackert att se och uppleva som till exempel Finspångs slott centralt beläget med orangeriet, engelska parken, templen och lusthuset Lugnet. I Finspång finns även konstnärliga aktiviteter av världsklass så som Rejmyre Glasbruk, en av de äldsta i drift. Finspångs har ett rikt kulturliv med teater, konserter, konferenser, dans, utställningar och restauranger samt en musikskola som är en av landets äldsta. Det anordnas även många typer av evenemang i Finspång musik, skådespel, marknader och idrottsarrangemang. Det finns cirka 150 aktiva föreningar där man kan välja mellan en mängd olika aktiviteter. Arena Grosvad är en av Sveriges modernaste bad- och friskvårdsanläggningar. Naturen i Finspångs kommun är en resurs som med sin mångfald skapar förutsättningar för folkhälsa genom ett rikt utbud. I Finspång är vattnet det dominerande inslaget i naturbilden med sina 368 sjöar. 2:7.2 Norrköping Idag bor ungefär personer i kommunen.. Norrköping är, med sin placering utmed E4:an och stambanan, hamn samt flygplats, en stad med mycket goda kommunikationer. Detta har lett till att kommunen satsat på näringsgrenarna kommunikation och handel. Norrköpings profil har idag ändrats från att ha varit en industristad med huvuddelen av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin till en stad där de flesta arbetar inom tjänstesektorn. Norrköping har haft ett långvarigt socialdemokratiskt styre med starka kommunpolitiker. En stark omhändertagande patriarkal kultur rådde i kommunen. Industriepokens slut ledde till en mer heterogen befolkning. En del av detta är etableringen av campus Norrköping som ledde till en ökad andel studenter i staden. Norrköping är en kommun som under lång tid haft en tydlig arbetarprägel. I relation med arbetarkulturen växte den borgliga kulturen fram, vilket i sin tur lett till att kommunen har en berömd symfoniorkester och en omtalad stadsteater. Den traditionella arbetarkulturen har inneburit att Norrköping har ett mycket starkt föreningsliv, både när det gäller idrott och kultur, som engagerar en stor grupp av invånarna. Norrköping har sedan länge betraktats som en invandrarkommun med stor arbetskraftsinvandring under decennierna efter kriget och med flyktinginvandring under 70-talet och framåt. Idag är inte andelen invandrare högre än i andra jämförbara kommuner 2:7.3 Söderköping Idag bor ungefär personer i tätorten och staden fyller en funktion som centrum i kommunen om cirka invånare och som sovstad till den större staden Norrköping. 16

17 Söderköping har förutsättningar för de flesta. Det finns en trygg uppväxtmiljö för barn, arbetsmarknad i och med närhet till två stora kommuner, S:t Anna skärgård och den unika medeltida stadsmiljön. Söderköping är en historisk handelsstad med anor från 1200-talet. Under medeltiden var staden ett maktcenter med flera rådsmöten och kröningar. Söderköping var en av Sveriges viktigaste hamnstäder under medeltiden. Söderköping var en kurort med Söderköpings Brunn sedan början av 1700-talet invigdes den då helt färdiga Göta Kanal. Av kultur och andra evenemang finns ett stort utbud idag, både i Söderköping och i regionen. Det mesta finns tillgängligt i närområdet, t.ex. den medeltida stadsmiljön, Göta kanal med Kanalhamnen och S:t Anna Skärgård. Söderköping är idag en boendekommun/pendlarkommun med en relativt ung befolkning och många småföretagande och en turiststad sommartid. Söderköping har haft ett långvarigt borgerligt styre med M eller C majoritet. 2:7.4 Valdemarsvik Valdemarsvik är en liten kustort med en befolkning på omkring invånare. Totalt i kommunen bor cirka invånare. Valdemarsvik har en åldrad befolkning och utflyttningen från orten har varit betydande. I Valdemarsvik fanns viktig industri fram till 1960-talet. Sveriges största garveri drevs här av en familj, Lundberg. Vid sidan av tätorten finns orterna Ringarum, som växte fram intill järnvägen i början av 1900-talet och bruksorten Gusum, som hade industri fram till det sena 1980-talet. Den omkringliggande landsbygden är en viktig del av områdets näring idag. Annars är sommarboendet och turismen betydande inkomstkällor. I Valdemarsviks kommun finns tre riksintressen, dvs områden med en kulturmiljö som är unik eller av särskild betydelse för länet, landet eller internationellt. Det är Fogelviks herrgårdsmiljö med medeltida anor, Björkskärs fiskeläge i ytterskärgården med bebyggelse från 1700-och 1800-talet, samt Gryts skärgård med fiskelägen, tullstation, hamnar, skärgårdsbyar, rösen och andra spår av bosättning från bronsåldern till modern tid. Valdemarsvik är belägen vid Gryts skärgård, omgiven av ett kuperat kulturlandskap som erbjuder rika upplevelser för alla åldrar. Boende och besökande har tillgång till exempelvis bibliotek, sport- och fritidsanläggningar, vandringsleder, bad, camping och olika kulturprogram. Det finns ett flertal idrottsföreningar, kulturföreningar samt kyrkliga organisationer. Professionella kulturutövare och ideella krafter stöds genom bidrag och samverkan i olika sammanhang. För musikintresserade ungdomar finns musikskola. Konserter och dans anordnas regelbundet. I samarbete med bl. a. skolan anordnas pedagogisk verksamhet. 17

18 2:8 Landstinget i Östergötland LiÖ Landstinget i Östergötland (LiÖ) är länets största arbetsgivare med ca anställda. Antal vårdplatser uppgår till 1079 och drygt unika individer hade kontakt med vården under Kostnaderna för hälso- och sjukvård per invånare ligger ca kr lägre i LiÖ jämfört med riket. De flesta östgötar, ca , är listade på någon av landstingets vårdcentraler, landstingsdrivna eller privata vårdcentraler med landstingsavtal. Målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingsfullmäktige fastställer visionen som lyder, Bra vård och bättre hälsa, och innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. En strävan är att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska därmed ställa sina kunskaper till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. Beställar- utförarmodellen utgör grunden för ledningen av verksamheten. Landstingsfullmäktige fastställer också mål inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje mål konkretiseras av Landstingsstyrelsen (LS) och Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i ett antal framgångsfaktorer. LiÖ styrs utifrån fyra perspektiven, Medborgare, Process, Medarbetare och Ekonomi. Medborgarperspektivet är överordnat de tre övriga, och dess ska understödja måluppfyllelsen i medborgarperspektivet. HSN har en beställarroll med särskilt ansvar för medborgarperspektivet, medan LS ansvarar för medarbetarperspektivet och verksamheten. Övriga två är såväl styrelsens som nämndes angelägenhet. LiÖ-s styrprocess följer en fastställd cyklisk struktur. De sk behovsanalyserna är det inledande inslaget i styrprocessen för både HSN och LS. HSN beslutar angående uppdrag till verksamheterna, vilka främst är baserade på genomförda behovsanalyser och uppföljning av tidigare uppdrag. Uppföljning sker kontinuerligt genom månatliga delårsrapporter, resultatdialoger samt årsredovisningen. År 2009 genomfördes behovsanalyserna angående Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete samt Jämlik vård inom LiÖ. Ett av de föreslagna utvecklingsområdena i rapporten Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är att utveckla samverkan med andra aktörer i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet samt tydliggöra landstingets roll i den samverkan. I behovsanalysen jämlik vård är ett förslaget område att minska hjärt- och kärl sjukligheten i Norrköping. Under 2010 genomfördes en kollegial granskning mellan Västerbottens läns landsting (Vll) och Landstinget i Östergötland (LiÖ). Syftet var att tydliggöra styrkor och förbättringsområden inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i de båda landstingen. Resultatet visade att LiÖ har sin styrka i väl utformade och förankrade styrdokument men behöver bli bättre på att omsätta dessa i åtgärder och aktiviteter samt uppföljning. Behovsanalysen tillsammans med resultaten från den kollegiala granskningen resulterade i att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 18

19 arbetet blev ett särskilt utvecklingsområde i verksamheternas överenskommelse om uppdrag Landstingets medlemskap i Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer HFS Landstinget i Östergötland är sedan 2005 medlemmar i det svenska nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). HFS nätverket beskrivs som en idéburen verksamhet och det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Målområde 6). Vision är att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning - det vi kallar hälsoorientering! Medlemskapet innebär således ett dokumenterat beslut hos sjukhusets/vårdorganisationens ledning att verka i denna riktning. En hälsoorientering innebär att styra mot hälsoresultat och att tydliggöra hälso- och sjukvårdens uppdrag. Utöver evidensbaserad medicinsk behandling av sjukdom också utveckla insatser för att förebygga sjukdom och stärka patienternas självupplevda hälsa. Det innebär också att "riva sjukhusets väggar", och att hälso- och sjukvården aktivt deltar i folkhälsoarbetet ute i samhället. 2:9 Demografi och prognos för befolkningsutvecklingen Bakgrundsfakta vad gäller demografiska variabler finns för respektive kommun i Östra länsdelen (Bilaga 1). De mindre kommuner visar en annan form på befolkningspyramiden med färre invånare i medelålder jämfört med Norrköping, länet och riket. Befolkningsprognosen för Östergötland (Figur 2) visar att den åldersgruppen som ändrar sig mest och ökar markant i antal är gruppen år år år år 81 år och äldre Figur 2. Befolkningsprognos för Östergötland. SCB. 19

20 Figur 3 visar prognosen för åldersgruppen år i resp. kommun i östra länsdelen. Antalet äldre ökar i alla fyra kommuner men mest i antal i Norrköping Söderköping Valdemarsvik Norrköping Finspång Figur 3. Prognos för åldersgruppen år i respektive kommun i Östra Länsdelen. Källa: SCB. 2:10 Hälsoläget 2:10.1 Förekomst av hjärt-kärlsjukdom och dödlighet i hjärtinfarkt Se Bilaga 2 för diagnos enligt ICD 10. Hjärt- och kärlsjukdomar, klassas som en av de stora folksjukdomarna och ökade under mitten av 1990-talet för att sedan sjunka i slutet av decenniet vilket omfattar båda könen. Denna minskning är en av de viktigaste anledningarna till att medellivslängden ökar. Hjärtinfarktdöden har nästan halverats och strokedöden minskat med en tredjedel under de senaste 20 åren. Att färre drabbas av hjärtinfarkt kan relateras till minskad rökning och sjunkande blodfettsnivåer i befolkningen. Beträffande strokedödligheten spelar också rökning och blodfettsnivåerna in men här anses blodtrycksnivåerna vara av störst betydelse (22). I Geriatriska kliniken VIN årsredovisning 2010 framgår att patienterna i östra länsdelen är yngre när de får sin demensdiagnos jämfört med riket. Orsakerna kan förklaras av att man upptäcker demens i yngre åldrar och/eller varar en konsekvens av den högre sjukligheten i hjärt- kärlsjukdom som återfinns i östra länsdelen och medverka till demensinsjuknande i yngre åldrar? Flera studier visar att mellan 80-90% av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som individen kan påverka själv. Rökning och höga blodfetter är de största riskfaktorerna följt av psykosociala faktorer, låg grad av fysisk aktivitet, fetma samt lågt intag av frukt och grönt (22). Här vilar ett stort gemensamt ansvar både på den enskilda individen samt kommuner och landsting i att vidta åtgärder för att minska risken för 20

21 insjuknande och död i hjärtinfarkt. Levnadsvanornas betydelse för den enskildes hälsoutveckling kan uppmärksammas under hela ålders panoramat från mödrahälsovård, BVC, förskola, skola till arbetsliv, föreningsliv, hälso- och sjukvården osv. Både kommun och landsting är viktiga arenor för det arbetet. Metabola syndromet - risk för hjärt-kärlsjukdomar Metabola syndromet och dess roll i uppkomsten av flera av våra vanligaste folkhälsoproblem riktas det stort intresse mot idag. Genesen är komplex, där genetiska faktorer och livsstilsfaktorer interagerar på ett komplicerat sätt. Definitionen är en samling av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar avseende blodtryck, blodfetter, övervikt och höjt blodsocker. Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol, felaktig kost, stillasittande, oförmåga att hantera stress, depression, ångestsjukdomar, sömnbrist, låg fysisk aktivitet kan vara bidragande faktorer till dess utveckling. Studier har visat att individer med metabola syndromet har kraftigt ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Risken att insjukna i diabetes är också betydligt högre hos individer med metabola syndromet. Fysisk aktivitet har flera effekter och angriper flera olika riskfaktorssystem samtidigt. Mekanismerna innefattar bl a positiva effekter på fettmetabolismen (23). Råd om fysisk aktivitet för att förebygga och behandla metabola syndromet bör uppmuntras. Minst 30 minuter i minst fem av veckans dagar, där de 30 minuterna kan bestå av flera minst 10 minuter långa pass med måttlig intensitet, kan vara en tillräcklig prevention för många individer. Psykosociala faktorer och stress risk för hjärt-kärlsjukdomar Psykosociala riskfaktorer som låg socioekonomisk status, låg utbildning, dålig ekonomi, osäker arbetssituation osv, har lika stor betydelse som risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som rökning och biologiska riskmarkörer som högt blodtryck och fetma (24). Dödligheten i hjärtinfarkt varierar mellan kommunerna i länet. Östra länsdelens samtliga kommuner har en högre dödlighet bland män och för kvinnor ligger dödligheten högre i Norrköping och Valdemarsvik jämfört med Östergötland och riket. Linköpings kommun är den enda kommunen som har en lägre dödlighet för båda könen jämfört med Östergötland och riket. (Tabell 1). Det är många faktorer som påverkar insjuknandet. Levnadsvanor som rökning, kost och fysisk aktivitet har stor betydelse men också stress och social position.. 21

22 Tabell 1. Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) per invånare efter kommun och kön, 15 år och äldre, år Kvinnor Män 0509 Ödeshög 23,8 43, Ydre 29,5 27, Kinda 29,2 37, Boxholm 31,2 30, Åtvidaberg 25 25, Finspång 22, Valdemarsvik 31 44, Linköping 19,3 20, Norrköping 29,1 29, Söderköping 15,1 30, Motala 26,4 27, Vadstena 25,1 23, Mjölby 25,1 26,3 05 Östergötland 24,4 26,8 99 Riket 20,9 25 I 2009 års Öppna jämförelser i folkhälsa, presenteras att riksgenomsnittet för att drabbas av akut hjärtinfarkt >20 år ligger på 412,1/ invånare bland kvinnor och 802,4/ invånare bland män (åldersstandardiserade värden) (25). Östergötland ligger total sett högre än riksgenomsnittet. I östra länsdelen fördelar sig siffrorna mellan kommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Finspång ( Tabell 2). Tabell 2. Antalet drabbade personer i akut hjärtinfarkt, per invånare, 20 år och äldre under åren i östra länsdelens kommuner. Kommun Totalt Män Rr 802,4 Kvinnor Rr 412,1 Norrköping 701,8 995,2 493,3 Söderköping 615,2 819,7 464,5 Valdemarsvik 789,4 1111,8 509,0 Finspång 629,6 876,9 424,5 Självrapporterat allmänt hälsotillstånd är ett sätt att mäta befolkningen hälsa och har visat sig vara ett bra prediktionsvärde för att förutsäga framtida dödlighet (7). Generellt rapporterar män bättre upplevd hälsa jämfört med kvinnorna i Östergötland. Utfallet varierar också mellan kommunerna (Figur 4). 22

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Jolanda van Vliet, kommissionär Folkhälsochef Landstinget i Östergötland

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer